FLÖDANDE KUNSKAP ETT OFFENTLIGT RUM FÖR HÅLLBART LÄRANDE AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FLÖDANDE KUNSKAP ETT OFFENTLIGT RUM FÖR HÅLLBART LÄRANDE AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE"

Transkript

1 FLÖDANDE KUNSKAP ETT OFFENTLIGT RUM FÖR HÅLLBART LÄRANDE AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE

2

3 FLÖDANDE KUNSKAP ETT OFFENTLIGT RUM FÖR HÅLLBART LÄRANDE AXEL PERSSON JESPERJOHANSSON JOEL BERGE 2011

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING introduktion...5 SAMMANFATTNING... 6 KOPPLING TILL TIDIGARE ANALYS... 7 TEORETISKT RAMVERK...9 LÄRANDE & HÅLLBARHET VATTEN BAKGRUND & ANALYS...15 GRÅBO I ETT HISTORISKT PERSPEKTIV OMRÅDESBESKRIVNING WORKSHOP I GRÅBO ANALYS AV VIND, SOL OCH RÖRELSE KOMMUNENS PLANER DAGVATTENHANTERING designförslag...25 PROJEKT-guidelines OLIKA TIDSPERSPEKTIV korttidsförslag FÖRSLAG VISION FöR projektområdet år Vattenfunktioner på torget...38 Vattenbehandlingssystem...40 ÖVersvämmningsresistent design...40 Vatten i olika årstider...43 Lärocentret...44 långtids-perspektiv Funktioner i lärocentret...54 koppling till Projekt-GUIDELINES koppling till Hållbar utveckling referenser...59

5 introduktion

6 AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 SAMMANFATTNING Projektområdet är beläget i Gråbo i sydvästra Sverige. Gråbo är ett litet samhälle med omkring 4000 invånare, beläget i Lerum kommun, del av Västra Götalandsregionen. Flödande kunskap är ett förslag på ett nytt offentligt rum som kan bidra till ett mera attraktivt Gråbo, samtidigt som det styrker relationen till naturen och uppmuntrar till en mera hållbar livsstil. Huvudfokus är vatten, och det offentliga rummets kärna är ett parkområde med våtmarker som kan erbjuda trivsam rekreation samtidigt som det renar vatten på ett naturligt sätt. En del av projektet utgörs av ett lärocenter där medborgare, föreningar och politiker kan utbyta kunskap och inspirera varandra. Gråbo Ett av projektets huvudsyften är att inspirera till och uppmuntra hushåll och individer att bli mera självförsörjande och anamma en hållbar livsstil. Vår design är inspirerad av ett antal riktlinjer, som är baserade på våra egna analyser samt kursens gemensamma analys. Göteborg Bild 1. Karta som visar förhållandet mellan Lerum kommun och Västra Götalandsregionen. 6

7 KOPPLING TILL TIDIGARE ANALYS Projektet är baserat på en gemensam analys, framtagen under första delen av kursen Planning and design for sustainable development in a local context. Arbetet utfördes i olika delar och innefattade en SWOT-analys för Gråbo. SWOT används för att identifiera Styrkor, Svagheter, Möjligheter samt Hot för en plats eller ett område. Baserat på denna analys formulerades sedan nio mål som förmedlar kursens vision för Gråbo. I detta projekt har vi valt att särskilt fokusera på ett av dessa mål: Invånare inom alla samhällsklasser utbildas i hållbarhetsfrågor (Kursens utvecklingsmål för Gråbo) Men projektet är även kopplat till många av de andra målen (markerade i den följande texten). Projektets föreslagna aktiviteter och bostäder kan bidra till ett levande stadscenter och hjälpa Gråbo att uppnå ett varumärke som människor är stolta över. Det kan även bli en naturlig mötesplats, inte bara för människor med intresse för miljö och hållbarhet, utan även för de som helt enkelt vill möta andra människor eller delta i kulturella aktiviteter. Lärocentret, utställningar och ett biologiskt vattenreningssystem kommer att visa på möjligheter för resilient och lokalt förankrad infrastruktur för energi, avfall och vatten. Ett växthus kommer att fungera som plattform för ömsesidigt kunskapsutbyte kring lokalproducerad mat. Det kommer även att erbjudas arenor där invånare kan möta lokala politiker och vara delaktiga i planeringen av den fysiska och sociala miljön i Gråbo. 7

8

9 TEORETISKT RAMVERK

10 AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 LÄRANDE & HÅLLBARHET Hur kan hållbarhet läras ut? Hur kan människor uppmuntras att ta till sig en mera hållbar livsstil? Utbildning som syftar till att uppmuntra miljö- och hållbarhetstänk baseras ofta på att någon lär dig vilka beteenden som är bra för miljön och vilka som är dåliga. Förändring uppmuntras med hjälp av argument som riktar sig till våra egenintressen - ofta ekonomiska fördelar eller andra materialistiska värden (de värden som fokuserar på att uppnå externa belöningar, ekonomisk framgång och social status). Ett exempel är energi, där ett vanligt argument lyder: minska din energikonsumption för att spara penmgar. Dessa typer av kampanjer kan såklart leda till snabb och effektiv förändring i positiv riktning. Men i ett långtidsperspektiv kan dessa metoder riskera att förstärka de materialistiska värden som faktiskt leder till negativ miljöpåverkan. Forskning indikerar att våra värden ofta påverkar våra beteenden. Vissa kategorier av värden har visat sig förstärka en hållbar livsstil, medan andra tenderar att resultera i miljömässigt ohållbara vanor. Crompton och Kasser (2011) visar att särskilt de materialistiska värdena är kopplade till större ekologiskt fotavtryck, som ett resultat av ohållbara livsstilsval. Av dessa anledningar vill vi att lärandet ska betona de underliggande värderingarna som motiverar beteendeförändringar. Dessa värderingar kan påverkas genom direkta läroaktiviteter som föreläsningar, seminarier, praktiska övningar och diskussioner kring miljö- och hållbarhetsfrågor. Vi tror att dessa metoder måste vara mer interaktiva och engagerande än vad traditionell klassrumsundervisning ofta är. Värderingar kan också förändras genom mer indirekta vägar, som likväl kan vara effektiva. Till exempel, förhållandet som människor har till naturen tycks påverka våra värderingar, och dessa kan i sin tur påverka de faktiska beteendena, som tidigare nämnts. En relation med naturvärlden bidrar till beteenden som främjar miljön. (Crompton & Kasser 2011, s. 14) 10

11 Kärlek för livet och allt levande kallas biofili. Orr (2004) menar att vi lever i en tid då många människor istället lider av biofobi, motsatsen till biofili. Kanske är detta inte så förvånande, med tanke på att vi lär oss att älska det som har blivit bekant (Orr 2004, s. 137). När vi lever i städer som mentalt och fysiskt fjärmar oss från naturen blir det också svårare att utveckla ett starkt band till naturen. Detta är nära kopplat till hur samhället i stort behandlar naturvärlden, eller med Stephen Jay Goulds ord: Vi kan inte vinna denna kamp för att rädda arter och miljöer om vi inte samtidigt skapar ett känslomässigt band mellan oss och naturen - för vi kommer inte att slåss för att rädda det vi inte älskar. (Gould 1991, s.14) ETT INSPIRERANDE EXEMPEL Nueva School i Hillsborough, Kalifornien är ett inspirerande exempel över hur en plats kan utformas så att kopplingen till naturen förstärks. Byggnaden är ritad av Leddy Mayturn Stacy Architects och den stod färdig Den valdes av AIA som en av deras Top Ten Green Projects för De nämner att projektets miljöstrategier link students daily experiences to the drama of the hillside, the native ecology, and dramatic views of the Bay beyond, connecting students to the multivalent layers of their environment. (AIA Top Ten Green Projects ) Bild 2. Skolgården på Nueva School. 11

12 AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 VATTEN Vi har valt att arbeta med vatten av flera anledningar. Betydelsen av synligt vatten för välbefinnande har undersökts i flera studier. En undersökning av Richard G. Coss, arkitekt och psykolog, indikerar att människor är födda med en dragning till vatten. Han tror att denna dragning har sitt ursprung långt tillbaka i evolutionen. Hans forskning baserar sig på att vatten har två specifika kvalitéer: stilla vatten skapar en naturlig spegel som reflekterar omgivningen, och strömmande vatten skimrar dynamiskt i solljus. Vatten har fler kvalitéer än de estetiska, det är även ett element som skapar en stämningsfull omgivning. Ljudet av porlande vatten har en närmast magnetisk attraktion på oss människor. Vatten kan också vara användbart i lärosyfte. Till exempel så kan det visa hur man använder vattenkraft för att generera electricitet eller hur man rengör gråvatten. System för att ta hand om vatten kommer att vara högst relevant i framtiden, p.g.a. översvämningsrisk som resultat av stigande medeltemperaturer och klimatförändringar. Bild 3. Lokal dagvattenhantering i Augustenborg (Malmö, Sweden). Foto: REposition, 2011 MILJÖASPEKTER Många områden i Sverige dikades ut och torrlades mellan för att frilägga mer odlingsbar mark. Detta ledde till snabbare vattenflöden, läckage av näringsämnen och övergödning av sjöar. Idag finns det en ambition i samhället att tackla dessa problem, bl.a. så är ett flertal av de nationella miljömålen kopplade till vatten. Miljömålsportalen ( ) nämner till exempel Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker och Grundvatten av god kvalité. 12

13 En del av de ekologiska funktionerna som våtmarker och vatten fyller: -Renar vatten -Ökar mångfalden -Hanterar överflödiga näringsämnen, t.ex. kväve och fosfor Vattenfrågan är mycket relevant också i en urban kontext. En stor del av dagvattenhanteringen i städer idag sköts av underjordiska rör och annan byggd infrastruktur. Problem med översvämningar uppstår då rörens kapacitet överskrids. Dessa problem förstärks då andelen hårdgjorda ytor ökar eftersom dessa inte låter vattnet filtrera ned i marken. Utmaningarna med översvämningar är högst relevant i vår tid då vi går mer extrema väderleksförhållanden till mötes, p.g.a. den globala uppvärmningen. URBANA VÅTMARKER Våtmarker kan anläggas i stadsmiljö för att rena vatten och hantera förhöjda vattennivåer. Våtmarker kan delas in i olika zoner. Skoog (2007) använder följande indelning: 1.Våtmarksäng (omgivande områden) 2.Strandzon 0-0,2 m 3.Grund vattenzon 0,2-0,5 m 4.Djup vattenzon 0,5-1,5 m Våtmarker fungerar bra då vattnet sprids över en stor yta. Spridningen, den hydrauliska effekten, är som mest effektiv då intag och utlopp är placerade långt ifrån varandra. Det kan också förbättras av att placera djupvattenzoner rätvinkligt mot flödesriktningen. (Skoog 2007) Våtmarker gynnas även av tät vegetation. Det förbättrar den renande effekten, och kan också ge fördelar för mångfalden. Vid val av växter ska hänsyn tas till det lokala klimatet och avsikten med våtmarken. Vass är till exempel bra för att reducera kvävemängden i vattnet. I en stadsmiljö är säkerheten en viktig aspekt. Svagt sluttande stränder minskar risken för olyckor och drunkning. Skoog (2007) rekommenderar en maximal lutning på 1:3-1:5. 13

14 AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 RENING AV GRÅVATTEN Ett samlingsnamn för vatten från diskho, tvätt och dusch är gråvatten. Det kan renas i biologiska system som våtmarker. Detta vatten är enligt Hemenway (2000, s. 91) nästan rent, bara precis så smutsigt att det inte passar för mänsklig återanvändning. Men växter kan använda sig av detta näringsrika vatten och samtidigt rena vattnet. Efter denna biologiska process kan vattnet återanvändas till en mängd saker, till exempel för att spola toaletter eller vattna matväxter. Att återanvända gråvatten minskar mängden föroreningar och avbelastar avloppssystemen. (Hemenway 2000, s.91) Bild 4. Exempel på ett småskaligt system med dammar som renar gråvatten från ett hushåll. Detta system skulle rymmas i en normalstor villaträdgård. 14

15 BAKGRUND & ANALYS

16 AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 GRÅBO I ETT HISTORISKT PERSPEKTIV Vi anser det viktigt att återkoppla till de historiska aspekterna för att skapa ett välplanerad område. Det har funnits bosättningar i området under en lång tid tillbaka, men namnet Gråbo uppstod i början av 1900-talet, då Västgötabanan drogs genom samhället och stationshuset uppfördes. (Stora Lundby Hembygdsförenings) Gråbo center var då lokaliserat 300 meter norr om det existerande centret, Mjörnbotorget. Befolkningen växte starkt under 60- och 70-talet lades järnvägen ned. (Stora Lundby Hembygdsförenings) Bild 5. Gråbo järnvägsstation 1901 (Stora Lundby Hembygdsförenings) Gamla kartor visar att Mjörnbotorget är placerat på vad som tidigare utgjorde träsk och våtmark. Felaktigt hanterande av denna fuktiga mark kan vara en av anledningarna till att Hjällsnässkolan nu lider av problem med fukt och mögel. Vi vill med projektet visa att på att det faktiskt varit vatten på platsen förr. Vi vill vända vattnet till en styrka genom att göra det synligt, istället för att försöka gömma det i underjordiska rör. (Stora Lundby Hembygdsförenings) Bild 6. Historiskt flygfoto med det gamla resp. nya centret markerat (Stora Lundby Hembygdsförenings) 16

17 HISTORISK ÖVERSIKT gråbo 1910 Gamla centrum Bäck HISTORY Järnvägsstation BIRDVIEW Våtmark PROJEKTOMRÅDE Åkermark Bild 7. Historisk översikt Gråbo Projektområdet, där Mjörnbotorget och Hjällsnässkolan är beläget idag, är markerat med röd streckad linje. Det gamla centret är synligt i övre delen av bilden bestod projektområdet av åkermark och våtmark, omgivet av åkermark och skog. 17

18 AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 OMRÅDESBESKRIVNING Gråbo har idag en befolkning på omkring 4000 invånare och samhället är omgivet av stora odlingsmarker och skog. Det finns viss variation i bebyggelsen, men den vanligaste boendeformen är enfamiljsvillor. Centret består av envåningsbyggnader, huvudsakligen med handelsverksamhet. Avsaknaden av bostäder och aktiviteter på torget gör att det blir tomt och ödsligt efter stängningstid. Närheten till landsbygden är en av Gråbos största styrkor men kopplingen mellan naturen och centret är bristfällig. Torgets nuvarande utformning är inte heller uppskattat av många invånare. En del av anledningarna är att folk känner sig otrygga där och att det saknas växtlighet och andra naturliga element. Många servicefunktioner, till exempel banken och postkontoret, har stängts ned under de senaste åren. Den service som fortfarande finns kvar ser folk som en av största styrkorna med torget. En annan styrka är själva läget. Torget är på gångavstånd från de flesta bostadsområden i Gråbo, busstationen är placerad här och Sverigeleden (gång-, cykel- och ridled) passerar förbi här. Till väster om torget finns en stor parkeringsplats. Den kan ta uppskattningsvis 200 bilar. Många kommer med bil och når torget från det håller, vilket skapar vissa rörelsemönster. Parkering skapar också en barriär mellan torget och Parasollen. Bild Foton från Mjörnbotorget,

19 ÖVERSIKT Gråbo 2011 Hjällsnäsvägen Parasollen Busstation PROJEKTOMRÅDE Parkering Bonum Lundbyvägen Bild 11. Översikt som visar Gråbo center i dagsläget,

20 AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 WORKSHOP I GRÅBO Vi beslutade oss för att genomföra en mindre workshop i Gråbo som resulterade i en kognitiv karta över Gråbo center. En kognitiv karta är en metod för att förstå invånarnas mentala bild över området. Till exempel vilka platser som är uppskattade och vilka som inte är omtyckta, vilka intryck har folk av centret? Analysens huvudfokus låg på interaktionen mellan oss och invånarna. Analysen utfördes på torget, under ett par timmar på eftermiddagen. Vi hade förberett en förenklad karta över området och skrivit ut 15 olika symboler, i flera kopior. Vi frågade folk som gick förbi hur de kände kring centret och bad dem placera ut symboler på kartan för att illustrera deras synpunkter. enda platsen där människor rör sig även under kvällstid. Andra ansåg istället att bussstationen var en otrygg miljö. En annan plats som ansågs otrygg, fast ur ett trafiksäkerhetsperspektiv, är den gemensamma in- och utfarten till parkeringen. Det är stundtals livlig trafik här och ett övergångsställe på samma plats gör att det ibland uppstår konflikter mellan bilister och fotgängare här. I nuläget finns det ett antal oanvända och tomma lokaler. Deltagarna i workshopen hade många bra förslag på vad som skulle kunna inhysas i dessa lokaler, till exempel en mötesplats för ungdomar. Efter en stund hade vi en översiktlig bild av hur folk kände och relaterade till centret. Vi kunde se att det finns både uppskattade platser och platser som är mindre bra. Två platser som verkligen stod ut var matvarubutikerna. Nästan alla deltagare nämnde Bonum och Netto som viktiga och bra. Busstationen är en plats som deltagarna hade blandade känslor för. En del ungdomar gillar den eftersom det är den Bild 12. Foto som visar en av kartorna från workshopen. 20

21 ANALYS AV VIND, SOL OCH RÖRELSE Analyser gjordes för att ta reda på hur sol och vind påverkar området. Data till vinddiagrammet samlades in från tre olika platser kring Göteborg och när dessa kombineras ger de en genomsnittlig vindriktning för Gråbo (Windfinder, 2011). Diagrammet visar att vindriktningen ofta är syväst och vi kan anta att den stora parkeringsplatsen (som ligger sydväst om torget) låter vinden ta farm och fortsätta in över torget (se bild 13 & 14). NW N NE Den schematiska solanalysen visar att platserna utanför Bonum och bakom bankbyggnaden ofta är skuggade samt att de norra och centrala delarna av torget är mest solbelysta (se bild 14). Denna information är viktig att ta med sig in i designfasen, för att påverka var sittplatser och vindskydd ska placeras. W E Rörelseanalysen är skapad utifrån uppskattning och att vi själva varit och undersökt platsen. Resultatet visas i bild 15. Resultatet visar att folk ofta tar bilen till centret och sedan går från parkeringsplatsen till antingen Parasollen eller torgets butiker. De centrala delarna av torget används inte till dess fulla potential och få människor väljer att uppehålla sig på platsen. SW S Bild 13. Vindriktningsfördelning, procent. Göteborgsregionen. En starkare färg indikerar att mer vind kommer från denna riktning. (Windfinder, 2011). SE 21

22 ) ) AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 BUSS BUSS BANK SKOLA BUSS BUS STATION PARASOLLEN WIND ) ) ) ) ) ) P NETTO NETTO BONUM BONUM PARASOLLEN PARASOLLEN BUSS P BANK BONUM BONUM SKOLA HJÄLLSNÄS- SKOLAN N NETTO NETTO N Bild 14. Sol- och vindanalys, Mjörnbotorget. Visar att de norra och de centrala delarna av torget är de som främst får sol. Bild 15. Rörelseanalys, Mjörnbotorget. De streckade linjerna ger en schematisk bild över hur människor rör sig över området. Bredare linjer indikerar att fler människor rör sig här. 22

23 KOMMUNALA PLANER Gråbo är en viktig del av Lerum kommuns Vision 2025, en långsiktig process för att omvandla Lerum till Sveriges mest hållbara kommun. Gråbo är utsett till pilotfall som ska fungera som ett gott exempel för utvecklingen i övriga Lerum. Men programmet för Gråbos framtida utveckling, som kommunen godkände 2009, togs fram innan visionen var initierad. Hållbarhet är inte ett tema som diskuteras i programmet. Det behandlar Mjörnbotorget och omgivande områden. Huvudmålet med programmet är att förbättra säkerheten och attraktiviteten på torget samt att förtäta området med bostäder och service. Lerum Kommun (2009) skriver att en ny skola kommer att uppföras väster om Gråbo center. Den kommer att ersätta Hjällsnässkolan, som kommer att rivas under Vårt förslag passar väl in med programmets avsikter, men har också ett genomgående hållbarhetstänk. Kommunen äger landet som Hjällsnässkolan står på, men torgmarken är faktisk i privat ägo. Detta skulle kunna göra det problematiskt att förverkliga vissa förslag. Men det finns en pågående dialog mellan kommunen och ägarna av torget. Bild 16. Översiktskarta som visar kommunens planer för de olika områdena kring torget. Från kommunens program för Gråbo. DAGVATTENHANTERING Dagvattnet leds i nuläget iväg från torget i underjordiska rör och distribueras till en liten bäck öster om Gråbo. Denna infrastruktur för dagvatten har nått dess fulla kapacitet, och inga nya ledningar får anslutas 1. Kommunen har startat en utredning som ska kolla på möjligheterna för en öppen dagvattenhantering, så som en anlagd våtmark. 1. Intervju med Henrik Ohlson, planarkitekt på Lerum kommun ( ) 23

24

25 designförslag

26 AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 PROJEKT-guidelines 1. Skapa en Miljö som uppmuntrar till en hållbar livsstil Vårt huvudfokus är att stimulera lärande och uppmuntra invånarna att ändra livsstil till en mer hållbar. Vi vill jobba med ett större område med en byggnad som kommer kunna fungera som en centrum plats. Vi hoppas kunna insprirera invånarna med hjälp av att synliggöra roliga och lärorika exempel dels runt om området men också i byggnaden. Det kan tillexempel vara vattenhantering, jordbruk, småskalig energi producering. Målet är att ändra människors värderingar och en viktig utgångspunkt i denna förändring är att inte argumentera hållbarhet utifrån ett självintresse utan istället uppmärksamma den större påverkan. 2. Skapa en trivsam miljö på mjörnbotorget. Projektet kommer att påverka hur torget ser ut i dagsläget. Huvudbyggnaden för lärande området kommer att vara placerat bredvid torget. Därför är det viktigt att knyta ihop det området med det befintliga torget. Vi tror att genom att skapa en trivsam miljö på torget är det lättare att ta till sig de exempel som är tänkt att visas på lärandeområdet. 1A Skapa ett byggnad för lärande Byggnaden kommer utgöra grunden till lärandeområdet genom att tillhandage en fysisk struktur som kommer fungera som en mötesplats för invånarna. Tanken är att byggnaden skall uppmuntra till delat lärande det vill säga att besökarna ska kunna lära av varandra. Inne i byggnaden kommer aktuella exempel på hållbarhet visas, aktiviteter kommer ordnas som tillexempel lektioner och kurser. 26

27 1B Synliggöra VAtten och Grönska kring gråbos centrum. Miljöfrågor blir mer relevant för människor genom att förbättra relationen mellan människa och natur. Genom att införa vatten och grönska till stadscentrum blir det också vackrare och mer harmonisk plats. Vattnet kommer att ansluta till den tidigare våtmarken och fungerar som ett exemplel på synlig dagvatten behandling. 1C SYNLIGGÖRA FÖRÄNDRINGAR OCH GODA EXEMPEL Om invånarna ser att kommunen är villig att satsa och förändra saker till det bättre inspirerar det medborgarna att själva också ändra på sina vanor och sin livsstil. Det är viktigt att bra exempel på hållbara lösningar synliga för allmänheten. De bör inte bara vara synliga utan också kännbara, vilket innebär att du ska kunna känna exempeln med alla sinnen. 27

28 AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN D SKAPA NYA MÖTESPLATSER FÖR ALLA Tillhandahålla aktiviteter och nya mötesplatser för alla åldersgrupper och till alla delar av Gråbo. Detta kan uppmuntra människor att dela kunskap med varandra, och gör det möjligt lärocentret att nå alla delar av samhället. Det möjliggör också för människor att stanna kvar på torget och göra det mer aktivt efter stängningsdags, vilket kan leda till ett tryggare centrum. 2A Knyta An torget med kringliggande områden Anslut torget till de omgivande områdena och skapa ett mer konsekvent och lättillgänglig offentliga rummet. Det nya lärcentrum kan fungera som en viktig länk mellan torget och östra Gråbo. 28

29 2B utveckling med fokus på historien bakom och existerande styrkor. Genom att förankra projektet i den lokala situationen vill vi att utveckling ska baseras på det som redan finns och att ta den lokala historien i beaktande. 2C SKAPA EN MILJÖ FÖR MÄNNISKOR ISTÄLLET FÖR BILAR Planera centrum på ett sätt som uppmuntrar till gångtrafik och cykling i stället för biltrafik. Fördelarna skulle vara en lugnare trafiksituation med mer interaktion mellan människor och det skulle också uppmuntra till miljömässigt hållbara transporter. 29

30 AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 OLIKA TIDSPERSPEKTIV Varför behöver vi ta olika tidsperspektiv i beaktning? Att utveckla en plats tar tid. Detta kan vara frustrerande, men det kan också vara en bra sak. En lång process gör att många människor kan ha åsikter och engagera sig i planeringen. En lång handläggningstiden gör det också lättare att tänka i nya banor och att vara visionär. För lång planerningstid kan dock göra människor omotiverade. Därför är det klokt att dela upp projektet i olika tidsperspektiv. Vi har valt att titta på tre olika perspektiv. Den kortsiktiga förslagen skulle kunna ske direkt eller under de närmaste åren perspektivet kan komma att kräva lite mer förberedelser, målet bör vara att dessa förslag färdigt omkring år 2025 då Lerums vision är tänkt att vara uppnådd. Slutligen finns det långsiktiga förslag - saker som bygger på 2025 förslag eller förändringar som behöver tid för att accepteras av en stor del av samhället. Genom att dela upp våra förslag i olika tids-perspektiv vill vi understryka att stora ting kan åstadkommas genom att ta många små steg i rätt riktning. I vårt designförslag har vi valt att fokusera på medellång sikt, men vi tror att alla tre timeperspektiv är mycket viktigt att hålla i åtanke. Det är bättre att ta flera mindre steg frammåt, än att ta ett stort för att ramla bakåt. Kinesiskt ordspråk 30

31 korttidsförslag Korttidsförslagen fokuserar på ändringar som kan genomföras direkt eller inom ett par år. Genom att snabbt genomföra förändringar visar kommunen att de är beredd att satsa. Det kan också bidra till att intresset för framtida utveckling ökas. Det är viktigt att kommunen ser till invånarnas önskemål och använder sig av deltagandeprocesser från början för att få reda på dessa. Fler människor kanske vill engagera sig i planering och diskutera om framtiden när de ser exempel på positiv förändring. Det är viktigt att kommunen är beredd att lyssna på förslag och kommentarer från medborgare, föreningar och företag. Följande förslag bör betraktas som exempel på vad som kan göras ganska enkelt. Flera av de förslag som skulle kunna fungera som ett sätt att pröva idéer och samla kunskap som kommer att vara användbar vid genomförandet av de 2025 förslagen senare. 31

32 AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN 2011 VÄXTHUS Ett växthus för lokal livsmedelsproduktion kommer inte bara att ge möjlighet för medborgarna att odla sin egen mat, den medför också en gemensam aktivitet och växthuset skulle kunna fungera som en ny mötesplats. Växthuset kan kombineras med regnvatten uppsamling. gemensamma trädgårdar Gemensamma trädgårdar kan ge möjlighet att odla en mängd olika grödor. Trädgårdarna i samband med växthuseffekten kommer att skapa en gemensam aktivitet och en ny mötesplats för invånarna i Gråbo. Det är också ett sätt för människor, utan en trädgård att odla. FÖRLÄNGA TRÄDALLÈN Torget i Gråbo har ingen riktig entré förutom en från sydväst där en trädallé leder en in på torget. Trädallén sträcker sig hela vägen från Hjällsnäshallen till torget. Vi vill fortsätta allén hela vägen förbi det nya lärocentret, för att ansluta den med uteserveringen. Detta skulle också skapa en trivsam miljö för barn att gå mellan Lekstorpsskolan och Röselidsskolan. 32

33 UPPSAMLING AV REGNVATTEN Uppsamling av regnvatten har många fördelar, till exempel att det är en billig metod att minska vår vattenförbrukning när det gäller landskapsbevattning. Regnvatten skulle också kunna användas för att spola toaletter. Att samla regnvatten är ett enkelt förslag som lätt kan anpassas av individer. Bygga en DAMM RUNT SKULPTUREN Det enda landmärke vid det befintliga torget i Gråbo är skulpturen Dans i solglitter av konstnären Lars Pettersson. Vi tycker det är viktigt att bygga den framtida utvecklingen på historia. Ett litet ingrepp för att visualisera vattnet i centrum kan därför vara att bygga en damm runt skulpturen. MEDBORGARKONTOR Medborgarkontoret är en plats för medborgarna att delta i den offentliga planeringen av Gråbo och andra områden. Detta är också en möjlighet för kommunen att vara mer synliga i området. Genom kontoret kan kommunen hålla medborgarna uppdaterade om utvecklingen mot till exempel viktiga miljömål knytna till visionen för

34 AXEL PERSSON JESPER JOHANSSON JOEL BERGE CHALMERS ARKITEKTUR - Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context FLÖDANDE KUNSKAP - ETT OFFENTLIGT RUM FÖR LÄRANDE HÖSTEN FÖRSLAG 2025-perspektivet är vårt huvudfokus. Vi föreställer oss att dessa förslag bör vara mer eller mindre genomförda år Detta är ett viktigt år, eftersom det är då kommunen skulle vilja ha uppnått Sveriges ledande kommun i hållbar utveckling, enligt deras Vision I 2025-perspektivet tror vi att många märkbara förändringar har förändrat Gråbo. Vatten har blivit synligt och naturliga inslag förbinder torget till det nya området. Det nya lärocentret för hållbarhet är byggt och det är en viktig mötesplats för invånare, politiker och föreningar. Framfarten för 2025-förslager bygger till stor del på de deltagandeprocesser som inleddes under det korta tidsperspektivet. 34

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson Gamla torget Taxi Busshållplats 1/25 KONCEPT & VISION Varför ska vi bygga och leva hållbart? Hur kan vi styra Tidaholm mot en hållbar framtid? I mitt förslag

Läs mer

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN 1 Det bästa är att få ha egna idéer och att få säga vad vi tycker och vill. 2 Innehållsförteckning Vad är Urban X? Projektarbete med elever på Kirsebergsskolan

Läs mer

Sammanställning från workshop 2013-10-05

Sammanställning från workshop 2013-10-05 2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur YTOR Skog: Åkermark: Betesmark: Fiskevatten: CO2: 21.500 km2 7.900 km2 2.600 km2

Läs mer

Vänersborg - lokala värden

Vänersborg - lokala värden Vänersborg - lokala värden Inledning Vi är två ungdomar som under fyra veckor har sommarjobbat för Vänersborgs kommun med Agenda 21 och folkhälsa. Som projektarbete har vi genom en enkätundersökning valt

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall

Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2009-05-05 Dnr: 08KS542 Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande översiktlig utredning för Stora Vall Gävle kommun, Gävleborgs län FYSISK

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Ytligt dagvatten i bostadsområden

Ytligt dagvatten i bostadsområden Ytligt dagvatten i bostadsområden Projektering, anläggning och kostnader Exempel från ekostaden Augustenborg i Malmö Tomas Leidstedt Mark & Miljö Projekt AB Malmö Malmö 290.000 invånare - Sveriges tredje

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad Copenhage n Västra Hamnen Western Harbour MALMÖ Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad då 1 Malmö nu och nu towards sustainable living 2 Grönytefaktorn i Malmö Stad Varför grönytor även på kvartersmark?

Läs mer

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad På en åker står en mölla utan vingar och tittar ut över ett historisk åkerlandskap som inom snar framtid kommer förvandlas

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ Lektionsupplägg: Det här är vårt kvarter om vi får bestämma! Hur skulle det se ut där ni bor om ni fick bestämma? Här är en uppgift där klassen utifrån medborgardialogskonceptet

Läs mer

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten 1(8) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Porten 11 med närområde inom Hageby i Norrköping den 12 juni 2013 ANTAGANDEHANDLING Antagen: 2013-09-10, 158 Laga kraft: 2013-10-17 Genomförandetidens

Läs mer

Konsekvensbeskrivning Duvboskolan skolgård Bakgrund. Utformning

Konsekvensbeskrivning Duvboskolan skolgård Bakgrund. Utformning Bakgrund I samband med en tillkommande skolbyggnad vid Duvboskolan upprustas skolgården. Den nya skolbyggnaden placeras på kyrkans nuvarande mark och tar därför inte av skolgårdens befintliga yta. Däremot

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING PL 390 Detaljplan för del av kv. GAUTIOD m.m. (område vid Västra Långgatan), Köpings tätort, Köpings kommun Västra Långgatan från söder. Foto Stadsarkitektkontoret, juni 2012. BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-12

Läs mer

Örebro län. Keep my earth clean. Se hela länets program på www.framtidsportalen.se

Örebro län. Keep my earth clean. Se hela länets program på www.framtidsportalen.se Örebro län Keep my earth clean Se hela länets program på www.framtidsportalen.se Framtidsveckan startade i Söderhamn 2009 och har spridit sig över hela landet. Under vecka 40 visas ett smörgåsbord av spännande,

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE FRAMTIDENS SELMA Det goda vardagslivet En gåvänlig stadsdel. En mötesplats för alla åldrar. Allt du behöver i vardagen. Goda förbindelser och gröna områden. Vi talar om det nya Selma Lagerlöfs Torg. Tillsammans

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30. Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

Staden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013

Staden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013 Staden Ystad 2030 dokumentation från workshop den 23 april 2013 Workshopen är en del av den tidiga dialogen för fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad. Temat för workshopen var förtätning, fokus

Läs mer

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 FJÄLLVRÅKEN Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 1. Gestaltning 1.1 Byggnad och tomt Tomten ligger högt placerad i Falkenberg med relativt långt avstånd till omkringliggande bostadsbebyggelse i väster.

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån

2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån Vi riskerar att dränkas nerifrån 1 2 1 3 2014-12-16 4 2 5 Stigande havsnivåer, exempel Malmö, Svenskt Vatten M134 Havsnivå = +1,56 m 3 Havsnivå = +2,45 m, ca 220 fast. m hus berörs Höjda nivåer i hav,

Läs mer

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård TYGELSJÖBÄCKEN Dagvattenhantering och naturvård Tygelsjöbäcken Dagvattenhantering och naturvård De östra delarna av Tygelsjö har drabbats av källaröversvämningar vid kraftiga regn. Dessutom byggs ständigt

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Mellström 2015-01-05 KS 2014/0465 50029 Kommunfullmäktige Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD Förslag till beslut

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386 KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Detaljplan för avsättningsmagasin vid Albysjön Del av Alby 15:32

Detaljplan för avsättningsmagasin vid Albysjön Del av Alby 15:32 2015-06-06 50-49 Granskningshandling Detaljplan för avsättningsmagasin vid Albysjön Del av Alby 15:32 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Flygfoto Diarienummer: SBF/2013:430 BOTKYRKA KOMMUN 2 [9] Flygfoto

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Sjöparkens växthus. Vinterträdgård Orangeri Odling Restaurang Café

Sjöparkens växthus. Vinterträdgård Orangeri Odling Restaurang Café Sjöparkens växthus Vinterträdgård Orangeri Odling Restaurang Café Välkommen till Sjöparkens växthus! Sjöparkens växthus rymmer tre verksamheter; växthuset och trädgården, Möjligheternas växthus och Restaurang

Läs mer

Fastigheten Kumla 136:35

Fastigheten Kumla 136:35 Samhällsbyggnadsförvaltningen Kent Wiklund, planarkitekt januari 2014 Dnr. 2013KSM0329 BEHOVSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Fastigheten Kumla 136:35 Tyresö kommun, Stockholms län Planområdet markerat

Läs mer

Klimatdialog 2010 LYSEKIL

Klimatdialog 2010 LYSEKIL Klimatdialog 2010 LYSEKIL klimatdialog 2010 LYSEKIL! På initiativ av Lysekil kommun kommer unga, lokala politiker och engagerade tjänstemän under hösten 2010 tillsammans skapa förslag och projekt kring

Läs mer

INNEHÅLL VARNHEM EKOBYN. INTRODUKTION - sammanfattning. Klimatförändringar. Funktioner. Projektmål. Ekoby - vad och varför?

INNEHÅLL VARNHEM EKOBYN. INTRODUKTION - sammanfattning. Klimatförändringar. Funktioner. Projektmål. Ekoby - vad och varför? INNEHÅLL 4 INTRODUKTION - sammanfattning Projektmål Lokalt sammanhang Lokala utvecklingsmål 6 VARNHEM Klimatförändringar Ekoby - vad och varför? 12 EKOBYN Funktioner Designkriterier 16 23 27 Illustrationsplan

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger!

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Handbok för lärare och elever som vill lära mer om trä, trähus och hållbart byggande. - ett samarbete mellan Västarvet och Kultur i Väst Tycker du

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29 Diarienummer PBN 2010/0086 214 Detaljplan för SJÖBY 3:40 Horred, Marks kommun, Västra Götalands län Karta 1-1. Fastigheten Sjöby 3:40 i Horred omringad med svartlinje Upprättad 2010-03-29 Behnam Sharo

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel; beslutade den 11 juni 2015 Utkom från trycket den 25 juni 2015

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

P L A N B E S K R I V N I N G G E N O M F ÖR A N D E B E S K R I V N I N G

P L A N B E S K R I V N I N G G E N O M F ÖR A N D E B E S K R I V N I N G DP 453 Dnr MSN 2007/30 214 (tidigare ONS 2003/88 214) P L A N B E S K R I V N I N G G E N O M F ÖR A N D E B E S K R I V N I N G Detaljplan för del av Sicklaön 118:2, vid Nysätravägen på Sicklaön, Nacka

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY MODELL "Mothman City"

UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY MODELL Mothman City Estniska skolan i Stockholm Svartmangatan 20-22 111 29 STOCKHOLM 08-412 60 20 exp@estniskaskolan.se Lärare: Patrik Slimane, patrik@parafras.se 800 ord inklusive bildtexter. UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Urberget 2 och 19 inom Ronna i Södertälje. Samhällsbyggnadskontoret. Arkivnummer: 0181K-P1642A Dnr: 2010-01312-214

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Urberget 2 och 19 inom Ronna i Södertälje. Samhällsbyggnadskontoret. Arkivnummer: 0181K-P1642A Dnr: 2010-01312-214 Samhällsbyggnadskontoret PLANBESKRIVNING Detaljplan för Urberget 2 och 19 inom Ronna i Södertälje Arkivnummer: 0181K-P1642A Dnr: 2010-01312-214 Upprättad 2013-05-15 Laga Kraft 2013-07-09 LAGA KRAFTHANDLING

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane

Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane 20160519 (asa.keane@white.se, 08-4022574) 1. VARFÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER? 2. VAD KONKRETA EXEMPEL I STADEN?

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING Landvetters-Backa, västra HÄRRYDA KOMMUN. Totalt antal blad: 5 st. Göteborg

DAGVATTENUTREDNING Landvetters-Backa, västra HÄRRYDA KOMMUN. Totalt antal blad: 5 st. Göteborg DAGVATTENUTREDNING Landvetters-Backa, västra HÄRRYDA KOMMUN Totalt antal blad: 5 st. Göteborg 2015-04-29 DAGVATTENUTREDNING sid 2/5 Innehållsförteckning Allmänt 3 Befintliga förhållanden 3 Dagvattenavledning

Läs mer

Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg)

Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg) 1(6) Handläggare Datum Beteckning Stefan Ahlman 2015-11-04 E-post: stefan.ahlman@kvab.kalmar.se Tel: 0480-45 12 22 Samhällsbyggnadskontoret Planenheten Box 611 391 26 Kalmar Översiktlig dagvattenutredning

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Diarienummer Veronica Sjögren PBN 2013-1773 018-727 47 64 Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande LAGA KRAFT 2015-01-03 Kartbild som

Läs mer

Sammanställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Sammanställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen Sammanställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen Datum: 2013-05-14 Plats: Markuskyrkan, Björkhagen Metod: Open Space Sammarnställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden-Björkhagen

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING DIALOG

SAMMANSTÄLLNING DIALOG SAMMANSTÄLLNING DIALOG De kommentarer som återfinns under respektive plats kommer från gångturernas diskussioner, samtal med besökare på planeringsverkstaden, samt Önskelistan - där besökare kunde skriva

Läs mer

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping 1-2 våningar 3 våningar 4 våningar 5 våningar 6 våningar 7- våningar Sol- och skuggstudie Den nya bebyggelsen har ett våningstal mellan

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Strömstads kommun, Västra Götalands län SKÖTSELPLAN Innehåll Beskrivning av området...3 Indelning i skötselområden...6 Område I - Ängsmark med promenadvägar

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer