En hållbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad (SOU 2016:45)(Fi2016/02541/V)

Transkript

1 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Stockholm Stockholm 11 november 2016 En hållbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad (SOU 2016:45)(Fi2016/02541/V) FAR har beretts tillfälle att yttra sig över remissen En hållbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad (SOU 2016:45)(Fi2016/02541/V). FAR får med anledning av detta anföra följande. Bokföringslagen för fonder I slutbetänkandet av 2014 års fondutredning (utredningen) föreslås att kontraktuella fonder ska omfattas av bokföringslagen vad gäller bokföring och arkivering m.m. FAR har föreslagit detta tidigare och ställer sig positiv till den föreslagna lösningen. Redovisningsramverk för fonder De fonder som finns i Sverige idag är kontraktuella fonder. Eftersom de inte är juridiska personer saknas ett grundläggande redovisningsramverk. Alla juridiska personer och koncerner omfattas av något redovisningsramverk som exempelvis årsredovisningslagen (ÅRL), årsredovisningslagen för kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), årsredovisningslagen för försäkringsföretag (ÅRFL) eller IFRS. Dessa lagar och IFRS kompletteras med tillkommande redovisningsrekommendationer och uttalanden från exempelvis Rådet för finansiell rapportering, Finansinspektionen (FI) eller uttalanden från IAASB. Denna regleringsform innebär att de som ska tillämpa reglerna dels har ett grundläggande ramverk för hur transaktioner i redovisningen ska hanteras, dels ytterligare vägledning i form av uttalanden. När nya förhållanden och transaktionstyper dyker upp finns därmed ett ramverk för hur dessa ska hanteras. Ett aktuellt exempel är redovisning av negativ ränta. Grunderna för kontraktuella fonders redovisning finns i form av föreskrift från FI. Av naturliga skäl är dessa kortfattade instruktioner och inte ett redovisningsramverk. Ur ett historiskt perspektiv noteras att redovisningsföreskrifterna från FI är en vidareutveckling av den tidigare redovisningsvägledningen som Fondbolagens Förening gav ut till och med slutet av 1990-talet. Redovisningsramverken och vägledningarna har utvecklats väsentligt sedan dess, exempelvis genom införande av IFRS. Detta har inneburit att posterna som nu presenteras i resultat- och balansräkningar i årsberättelsen har egenartade eller ålderstigna benämningar och rubriceringar.

2 Internationellt finns länder där det finns krav på att IFRS ska tillämpas av fonder, i andra kan det vara frivilligt. I exempelvis Luxemburg tillämpas IFRS men CSSF (Luxemburgs tillsynsmyndighet) anger begränsningar i tillämpningen vad gäller tilläggsupplysningar som kan vara omfattande vid IFRStillämpning. Det finns flera fördelar med detta; det finns ett redovisningsramverk som redovisningen grundas på, det kommer löpande uttalanden som ger vägledning i tillämpningen samtidigt som benämningarna på poster som presenteras känns igenom från andra årsredovisningar. I fondutredningen föreslås att en ny typ av fonder, investeringsbolag, ska införas. Dessa fonder föreslås få en egen lag som föreslås hänvisa till aktiebolagslagen i vissa delar. Vad gäller redovisning och informationsgivning i form av årsredovisning/årsberättelse/årsrapport anges i utredningen p att investeringsbolag ska följa samma regler som kontraktuella fonder. FAR anser att redovisning ska grundas på ett vedertaget redovisningsramverk (ÅRL, ÅRKL, ÅRFL, IFRS). FAR föreslår vidare att den nya lagen kompletteras med krav på att fonder ska tillämpa IFRS som grund för sin redovisning och presentationen i årsredovisning/årsberättelse samt att FI bemyndigas att ange de begränsningar och förenklingar som ska gälla vid tillämpning och upplysningskrav. Årlig redovisning för fonder i form av årsberättelse eller årsredovisning Enligt lag om värdepappersfonder (2004:46) 18 om årsberättelse, ska fondbolaget för varje värdepappersfond som det förvaltar lämna en årsberättelse inom fyra månader från räkenskapsårets utgång. I Sverige har tillämpningen av lagtexten ovan inneburit att varje fond ska ha en egen fristående komplett årsberättelse med påskrifter av styrelsen och med egen revisionsberättelse. Många av de informationskrav som finns avseende innehåll i en årsberättelse innebär att samma information presenteras flera gånger. Som exempel kan nämnas ny information om ersättningar i fondbolaget, hållbarhetsinformation, ägarpolicy och redovisningsprinciper. När varje årsberättelse för varje fond, som ett fondbolag förvaltar, lämnar denna information blir det ett omfattande dokument. Sammantaget blir detta en administrativ börda. Vidare konstateras att vissa stora svenska aktörer med många fonder upprättar "årsrapporter" som skickas till investerare. Dessa årsrapporter kan omfatta samtliga fonder som ett fondbolag förvaltar. Årsrapporten är oftast snarlik en årsberättelse men uppfyller inte de formella kraven som finns på att återge en separat årsberättelse för varje fond. Förenklingarna är oftast att viss information endast presenteras en gång, exempelvis redovisningsprinciper och hållbarhetsinformation samt att revisionsberättelse kan återges i exempelformat. Den formella årsberättelsen kan då beställas från fondbolaget. Ur ett europeiskt perspektiv är det vanligt med gemensam årsberättelse för samtliga fonder som ett fondbolag förvaltar. FAR föreslår att utredningen tydliggör att tolkningen av lag om värdepappersfonder innebär att fondbolaget ska upprätta en gemensam årsberättelse för samtliga fonder de förvaltar. Detta innebär dels 2(9)

3 att investerare erhåller ett kvalitetssäkrat dokument i form av årsredovisning/årsberättelse, dels att den administrativa bördan minskar. Den gemensamma årsberättelsen skrivs på av hela styrelsen i fondbolaget och en gemensam revisionsberättelse lämnas för samtliga fonder. Administrator och oberoende beräkning av NAV Ett av syftena med utredningen är att öka Sveriges konkurrenskraft på den internationella fondmarknaden. Det finns ett område som inte behandlats i utredningen och som FAR vill lyfta fram för ytterligare överväganden. I flera länder, som exempelvis Luxemburg, finns krav på att fondbolaget anlitar en extern administrator för att administrera fondens tillgångar. Administratorn står under tillsyn av motsvarande FI. Administratorn hanterar bland annat bokföring och NAV-kurssättning. Det innebär att NAV beräknas av en oberoende tredje part. När utländska investerare utvärderar svenska fonder för att eventuellt göra en investering är oberoende värdering av fondens tillgångar en viktig punkt. Vid en sådan bedömning uppfattas det som egendomligt att fondförvaltaren beräknar sitt eget NAV. Ett flertal investerare kan då välja att inte investera. I Sverige finns ingen historik av att det har uppkommit större fel till följd av det svenska förfaringssättet men ur ett externt perspektiv kan det uppfattas som att det finns en inte oväsentlig inneboende intressekonflikt i den svenska hanteringen av NAV-kurssättning. Ytterligare en aspekt är att svenska fondbranschen kännetecknas av att den till stor del består av de fyra svenska storbankerna och försäkringsbolagen som i huvudsak riktar sig till vanliga konsumenter och inte institutionella investerare. Därav följer att dessa aktörer inte prioriterar att utvärdera om extern administrator behövs på samma sätt som mindre aktörer med relativt sett fler institutionella investerare och en möjlig ambition att vända sig till utländska investerare. FAR rekommenderar att frågan om krav på extern oberoende administrator för fonder utreds ytterligare. Revision av investeringsbolag I fondutredningen föreslås att den nya lagen om investeringsbolag baseras på de regler som finns i aktiebolagslagen (2005:551). FAR instämmer i att reglerna för investeringsbolag bör utgå från den reglering som gäller för aktiebolag då den ligger närmast till hands. Avseende revision anges i författningsförslaget att hela nionde kapitlet i aktiebolagslagen med undantag för 1 ska gälla med de tillägg som följer av kapitel 9 i författningsförslaget. Det finns dock ett antal skillnader mellan aktiebolag och investeringsbolag (se nedan) som innebär att alla paragrafer som hänvisas till i aktiebolagslagens nionde kapitel inte är relevanta för ett investeringsbolag, alternativt behöver anpassas till ett investeringsbolag. 3(9)

4 FAR anser att skillnaderna mellan de båda bolagsformerna (aktiebolag respektive investeringsbolag) gör att det blir svårt med hänvisningar, undantag och tillägg. Därför vore det bättre de regler som gäller för revision av investeringsbolag angavs direkt i lagen om investeringsbolag. Vad revisionen omfattar Revision av en kontraktuell fond omfattar räkenskaperna, dvs. årsberättelsen. Förvaltningen av kontraktuella fonder hanteras av fondbolaget. Revisionsberättelsen för en kontraktuell fond omfattar därför enbart rapport om årsberättelsen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar är inte tillämplig. Detta stämmer överens med hur fonder hanteras utomlands. Syftet med den nya lagen är att stärka den svenska fondbranschens konkurrenskraft och modernisera det svenska fondregelverket. FAR anser därför att revisionen av ett investeringsbolag enbart ska omfatta räkenskaperna, vilket stämmer överens med utredarens förslag. Revisorns uppgifter i ett investeringsbolag anges i 15 kap 6. i författningsförslaget där det framgår att investeringsbolagets revisorer ska granska de räkenskaper som ligger till grund för årsberättelsen för ett investeringsbolag. Hänvisningen till aktiebolagslagen (2005:551) 9 kap. 3 är därför inte tillämplig i ett investeringsbolag. Enligt lag om värdepappersfonder (2004: 46) 4 kap. 8 andra stycket punkt 4 ska fondbestämmelserna ange om utdelning ska ske och, i förekommande fall, grunderna och sättet för utdelning. Utdelning är inte föremål för beslut om bolagsstämma. Revisionsberättelsen för en värdepappersfond eller en specialfond innehåller följaktligen inget uttalande om disposition av vinst eller förlust. Författningsförslaget 3 kap. 1 punkt 9 hänvisar till 4 kap. 8 andra stycket 2-10, 12 och 13 lagen om värdepappersfonder. FAR instämmer med utredarens förslag att samma regler för utdelning ska gäller för fonder enligt lag om värdepappersfonder som för fonder enligt lag om investeringsbolag. Uttalande i revisionsberättelsen om disposition av vinst eller förlust är därför inte tillämpligt i ett investeringsbolag. FAR föreslår att regler kring revision och utdelning, enligt ovan, skrivs in i lagen om investeringsbolag. Ett av utredningens huvudsyften är att stärka den svenska fondbranschens konkurrenskraft. FAR tolkar detta som att utredningen har till syfte att harmonisera de svenska reglerna med dem som gäller internationellt. En skillnad mellan revision av svenska bolag och bolag utomlands är förvaltningsrevision och revisorns uttalande om ansvarsfrihet. Revisionsberättelsen för en kontraktuell fond innehåller inget uttalande om ansvarsfrihet eftersom fonden inte är en juridisk person, inte har en styrelse och förvaltningen hanteras av en tredje part, nämligen fondbolaget. En skillnad mellan kontraktuella fonder och investeringsbolag är att ett investeringsbolag ska ha en styrelse. Investeringsbolagets styrelse kan välja att lägga ut förvaltningen på tredje part (extern förvaltning) eller att själv hantera förvaltningen (självförvaltning). 4(9)

5 Det finns inget krav på att det ska vara samma revisor i det externa bolag, som hanterar förvaltningen av investeringsbolaget, som i investeringsbolaget. Bolagen kan därmed ha olika revisorer och revisorn i investeringsbolaget har då ingen insyn i det externa förvaltningsbolaget. Revisorn i investeringsbolaget kan därmed inte uttala sig om förvaltningen av fonden som hanteras av tredje part. Det är dessutom så att vid extern förvaltning får förvaltaren utses till bolagets styrelse. Enligt FAR:s bedömning kan ansvarsfrihet här inte beviljas till en juridisk person av lagtekniska skäl. Det finns således flera skäl till varför uttalande om ansvarsfrihet inte kan vara tillämpligt i fonder med extern förvaltning. FAR:s bedömning är att självförvaltande fonder ska hanteras på samma sätt som externt förvaltade fonder och som kontraktuella fonder. FAR anser därför att uttalande om ansvarsfrihet inte heller är tillämpligt för självförvaltande fonder. Enligt aktiebolagslagen 9 kap. 32 första stycket punkt 3 ska revisionsberättelsen för ett aktiebolag innehålla uttalande om huruvida styrelsen och den verkställande direktören i förekommande fall har upprättat en förteckning enligt 21 kap. 10 över vissa lån och säkerheter. FAR kan inte se att detta kan vara tillämpligt för investeringsbolag. FAR föreslår därför att bestämmelsen tas bort ut lagförslaget. Baserat på ovanstående kan revisionsberättelsen för ett investeringsbolag således, enligt FAR:s uppfattning, endast innehålla uttalande om huruvida årsberättelsen har upprättats i enlighet med lag om investeringsbolag samt tillämpligt redovisningsregelverk för årsberättelse, vilket är i överensstämmelse med revisionsberättelsen för en värdepappersfond eller specialfond enligt nuvarande regelverk. Det som anges om revisionsberättelse i aktiebolagslagen 9 kap samt 37 första stycket punkt 1 och punkt 2 tredje raden är därför inte tillämpligt. FAR föreslår att kravet på revision och revisionsberättelse skrivs in i lagen om investeringsfonder och att revision av styrelse och VD:s förvaltning inte ingår i revisionsuppdraget. Avsaknad av bolagsstämma Utredaren framför att ett system med absoluta krav på bolagsstämma i regel vare sig är efterfrågat eller ens lämpligt i förhållande till fondstrukturer och föreslår därför att avtalsfrihet bör råda för att möjliggöra en beslutsprocess som är anpassad till den enskilda fonden, dess investerare och dess portfölj. Detta innebär att bolagsstämma inte alltid hålls i ett investeringsbolag. FAR har inget att invända mot detta. Dock innebär det att flera frågeställningar uppstår avseende revision och val av revisor. Det är oklart vem som är mottagare av revisionsberättelsen för ett investeringsbolag. I aktiebolagslagen (2005:551) 9 kap. 5 anges att revisorn ska lämna revisionsberättelsen till bolagsstämman. Det behöver därför tydliggöras till vem revisionsberättelsen ska ställas i de fall bolagsstämma inte hålls. FAR anser att mottagaren alltid bör vara densamma som för fonder etablerade enligt lag om värdepappersfonder, dvs. andelsägarna, som i lag om investeringsbolag motsvarar aktieägarna. 5(9)

6 Eventuellt kan revisionsberättelsen i ett självförvaltande investeringsbolag även ställas till bolagsstämman. FAR rekommenderar att mottagare av revisionsberättelse tydliggörs i lagen. På samma sätt är det otydligt vem som ska utse revisorn i ett investeringsbolag. I aktiebolagslagen (2005:551) 9 kap. 8 anges att revisorn ska väljas av bolagsstämman. Då investeringsbolag inte alltid har en bolagsstämman är detta inte alltid möjligt. FAR anser att förslaget till ny lag kompletteras med vem som ska utse revisorn. Enligt aktiebolagslagen (2005:551) 9 kap. 9 får en aktieägare föreslå att en revisor som utses av Bolagsverket ska delta i revisionen tillsammans med övriga revisorer. Förslaget ska framställas på en bolagsstämma där revisorsval ska ske eller när ett sådant förslag, enligt kallelsen till bolagsstämman, ska behandlas. Om förslaget biträds av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget eller till minst en tredjedel av de aktier som är företrädda vid stämman och om någon aktieägare ansöker om det hos Bolagsverket, ska Bolagsverket utse en revisor (minoritetsrevisor). Detta innebär en skillnad mot kontraktuella fonder där andelsägarna inte har denna möjlighet. FAR anser, förutsett att lagstiftaren anser att denna skillnad behövs och är motiverad, behöver lag om investeringsbolag kompletteras med till vem förslaget ska framställas då bolagsstämma inte alltid hålls i investeringsbolag. Kan ett investeringsbolag ha dotterbolag? Enligt placeringsreglerna som gäller för ett investeringsbolag torde det vara osannolikt att ett investeringsbolag kan vara moderbolag, och därmed anser FAR att reglerna i aktiebolagslagen (2005:551) 9 kap. om dotterföretag, moderföretag och koncernredovisning inte är tillämpliga. FAR föreslår att lag om investeringsbolag inte omfattar regler om koncerner. Erinran Enligt aktiebolagslagen (2005:551) 9 kap. 39 ska en erinran från revisorn tas upp till behandling på ett styrelsemöte. Om erinran framställs senast i samband med att revisionsberättelsen avlämnas till bolaget, ska ett sammanträde alltid hållas före den bolagsstämma där revisionsberättelsen läggs fram. FARs anser att det behöver tydliggöras hur detta ska tillämpas i ett investeringsbolag som kan ha en styrelse bestående av juridisk person och som inte alltid håller en bolagsstämma. Revisorsrotation Enligt lag om värdepappersfonder (2004:46) 2 kap. 3 c om revisorsrotation får uppdraget som revisor gälla högst sju år i följd. Revisorn får därefter inte delta i revisionen om inte minst fyra år har förflutit sedan han eller hon lämnade uppdraget. Om revisorn är ett registrerat revisionsbolag gäller, i stället för andra stycket, att den huvudansvariga revisorn ska bytas ut senast efter sju år. Han eller hon får 6(9)

7 därefter inte delta i revisionen om inte minst tre år har förflutit sedan han eller hon var huvudansvarig för revisionen. För fondbolag, vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, finns det bestämmelser om uppdragstid för revisorn i 9 kap. 21 a aktiebolagslagen (2005:551). FAR föreslår att samma regler om uppdragtid för revisorn bör gälla för investeringsbolag som för kontraktuella fonder, dvs. att reglerna kring revisorsrotation följer lag om värdepappersfonder även för investeringsbolag. Lämplighetsprövning För att driva verksamhet som investeringsbolag krävs tillstånd från FI. Enligt författningsförslaget 10 kap. 1 punkt 4 ska tillstånd ges om den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i ett självförvaltande investeringsbolag bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett investeringsbolag, FAR noterar att en aktieägare som investerar i fonden kan behöva lämplighetsprövas om investeringen motsvarar mer än 10 % av fondens förmögenhet. FAR konstaterar att investeringsbolaget behöver ge ut aktier med olika röstvärde för att undvika att investerare utan reellt inflytande över investeringsbolaget ska ägarprövas. Fusion Enligt författningsförslaget 16 kap. 1 gäller för fusion och delning av investeringsbolag, utöver bestämmelserna i 16 kapitel, 8 kap. lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Enligt lag om värdepappersfonder 13 får värdepappersfonder som ingår i en fusion och andelsägarna i fonderna inte belastas med kostnader som uppkommer i samband med förberedandet och genomförandet av fusionen. Detta innebär att kostnaderna bärs av fondbolaget. FAR anser att det behöver tydliggöras vem som ska stå för dessa kostnader i ett investeringsbolag. Lekmannarevisorer I författningsförslaget 16 kap. 2 görs hänvisning till lekmannarevisorer. Lekmannarevisorer nämns inte på något annat ställe i författningsförslaget eller utredningen i övrigt. FAR noterar att detta kan vara en felskrivning. Redovisning av hållbarhetsinformation Utredningen förslår att för varje värdepappersfond eller alternativ investeringsfond (AIF) ska fondbolaget respektive AIF-förvaltaren lämna den information som behövs för förståelsen av fondens investeringar och konsekvenserna av dessa i hållbarhetsavseende, dvs. för frågor som rör exempelvis miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och anti-korruption. Information om vilka hållbarhetsaspekter som har beaktats i förvaltningen och den eller de metoder som använts för hållbarhetsarbetet, ska lämnas i fondens informationsbroschyr och årsberättelse. I 7(9)

8 årsberättelsen ska även uppföljningen av hållbarhetsarbetet redovisas. All information ska finnas tillgänglig på fondbolagets respektive AIF-förvaltarens webbplats. I enlighet med Regeringens proposition 2015/16:193 Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy föreslår regeringen att alla företag av en viss storlek ska upprätta en hållbarhetsrapport med upplysningar om miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Rapporten ska beskriva bl.a. företagets policy i hållbarhetsfrågor och de väsentliga risker som är kopplade till företagets verksamhet. Även vissa koncerner ska hållbarhetsrapportera. Vidare föreslås att vissa noterade bolag i sin bolagsstyrningsrapport ska upplysa om den mångfaldspolicy som tillämpas för styrelsen med avseende på exempelvis ålder, kön, utbildning och yrkesbakgrund. Om förvaltaren inte beaktar några hållbarhetsaspekter i sin förvaltning av en fond ska information om detta finnas tillgänglig på förvaltarens webbplats samt i fondens informationsbroschyr och årsberättelse. FAR:s uppfattning är att det är önskvärt att utredningen så långt som möjligt samordnar kraven på redovisning av hållbarhetsfrågor med de krav på redovisning som ställs i årsredovisningslagen. I detta sammanhang noterar FAR följande områden som vi önskar belysa: Begreppet hållbarhet FAR noterar att utredningen har valt att som exempel på hållbarhetsfrågor nämna områdena miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och anti-korruption. I propositionen avseende hållbarhetsrapport i ÅRL nämns områdena miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. FAR undrar om det är utredarens avsikt att det ska vara skillnad i definitionen och, i så fall, vad avsikten är med detta. Vilken hållbarhetsinformation ska redovisas? FAR noterar att utredningens förslag till redovisning av hållbarhetsfrågor skiljer sig från propositionen om hållbarhetsrapport i enlighet med ÅRL på framförallt två punkter: i propositionen framkommer dels kravet på redovisningen av resultat av hållbarhetsarbetet, dels kravet på redovisning av risker i förhållande till de angivna hållbarhetsområdena. FAR rekommenderar att även risker och resultat inkluderas i utredningens förslag. Granskning av hållbarhetsinformation Investeringsbolagets revisorer ska granska de räkenskaper som ligger till grund för årsberättelsen för ett investeringsbolag. Revisionsberättelsen, med eventuella anmärkningar, ska i sin helhet återges i 8(9)

9 årsberättelsen (Förslag till lag om investeringsbolag 15 kap. 6 ). Hållbarhetsinformationen har således inte alls inkluderats i revisorns granskningsuppdrag. I enlighet med regeringens proposition 2015/16:193 Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy, föreslog regeringen att företagets revisor skulle kontrollera om en hållbarhetsrapport hade upprättats. (Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen 9 kap. 31 2). FAR har i remissvar avseende kravet på hållbarhetsrapportering i enlighet med ÅRL påpekat att medlemsstaterna enligt ändringsdirektivet (som ligger till grund för lagändringen) får begära att uppgifterna i hållbarhetsrapporten verifieras av oberoende leverantör av kvalitetssäkringstjänster. FAR noterade då att lagförslaget om hållbarhetsrapport begränsat revisorns arbetsinsats till att endast omfatta kontroll av huruvida hållbarhetsrapporten lämnats. Av erfarenhet vet FAR:s medlemmar att rapportering av hållbarhetsinformation är betydligt mindre utvecklad och inte lika enhetlig som finansiell rapportering. FAR anser det därför vara olyckligt om revisorsgranskning inte alls utförs avseende hållbarhetsinformationen i informationsbroschyren och årsberättelsen. FAR Sussanne Sundvall Ordförande FAR:s specialistgrupp för finansiella företag 9(9)