SONDEN ORGAN FÖR MEDICINSKA FÖRENINGEN LUND - MALMÖ SEDAN 1962 & ANNAT SKOJ

Transkript

1 SONDEN ORGAN FÖR MEDICINSKA FÖRENINGEN LUND - MALMÖ SEDAN 1962 N S O N D E M F S K A N E. S E U T B Y T E & ANNAT SKOJ

2 VI GER TILLBAKA! Som regional bank tar vi aktiv del i det lokala samhället och stöttar människor och verksamheter som finns här. Delar av vår vinst går till projekt för barn och ungdomar, utbildning och forskning, kultur, idrott samt näringsliv. Under de senaste fem åren har vi bidragit med över 60 miljoner kronor till olika projekt i västra Skåne. tänk om! Läs mer om alla projekt vi stödjer,

3 L E D A R E Utbyte är något som berör oss alla. Vi ställs ständigt inför situationer där vi behöver utbyta tankar, kunskaper och erfarenheter med andra människor. För att vinna en handbollsmatch. För att knäcka ett PBL-fall. Men utbyte är naturligtvis mer än så. När dagens yrken blir alltmer specialiserade och subspecialiserade blir utbyte med och förståelse för andra gruppers bidrag till en produkt eller process allt viktigare. När utbyte sker mellan två fält som vid en första anblick kanske ser helt olika ut kan nya, oväntade resultat uppstå. Alla dessa komponenter tror vi ingår i ett studieutbyte. När man reser till ett annat land öppnas nya världar, gamla ingångna tankemönster ifrågasätts och förnyas, samtidigt som kontrasterna mellan trygga Sverige och andra delar av världen tydliggörs. I tidningen du just nu håller i handen kan du få ta del av trevliga berättelser från andra, i många fall varmare, delar av världen, en ljusglimt nu när höstmörkret och den grå skånska hösten gör sitt intåg på allvar (Småland<3). Utbyte har uppenbarligen varit ett populärt tema. Många som tidigare inte varit engagerade inom Sonden har hört av sig och velat skriva. Det är så det ska vara! Sonden ska vara en tidning där alla kan engagera sig, oavsett om det gäller djuplodande analyser eller bara en kort reflektion kring en enkel vardagshändelse. Därigenom kan alla som läser tidningen förhoppningsvis känna igen sig på något sätt. Därför är vi tacksamma för alla nya och gamla skribenter som varit med och bidragit till det här numret. Vi vill även sända ett tack till Hampus och Alexander som fått sina inkorgar spamade med frågor kring allt mellan himmel och jord, och lite till. Att kasta sig in i redaktörskapet har varit omvälvande, och snart märker man hur beroende man är av andra människor - redaktörer emeriti, tryckeri, styrelse, skribenter. Att vara redaktör kräver många timmar i ensamhet framför datorn, men tidningen bygger i grunden på att andra människor är med och bidrar! Utbyte är inget nollsummespel; 1+1 kan faktiskt bli 3 (ja, vi har en hel säck med klyschor som bara väntar på att släppas lösa, detta är bara början). Vi hoppas på att kunna ta med det bästa från tidigare nummer och även sätta vår egen prägel på tidningen, hela tiden med MFs två ben - utbildningsbevakning och social verksamhet - i åtanke. Och som sagt, tack alla skribenter. Utan er vore ingenting möjligt. Era redaktörer Elin och Henric PS: Kom ihåg att pennan är mäktigare än svärdet! DS M e d v e r k a n d e i d e t t a n u m m e r : Anton Jarnheimer, Elisabet Englund, Cecilia Skoug, Randa Abu-Youssef, Anders Törnkvist, Elin Folkesson, Henrik Klasson, Frida Petersson, Henric Ek Olofsson, Simon Nigran, Ulrika Frising, Jenny Hilborn, Sara Nolbrant, Sandra Jonsson, Martin Johansson, Louise Brunkwall, Lisa Gottfridsson, Edvin Marklund, Suvi Ristolainen, Andrea Ahlfont, Folke Andersson och inte så många fler! Vill du också vara med? Maila sonden@mfskane.se SONDEN - MFs BÄSTA TIDNING SEDAN 1962 Foto: Wallcg ADRESS Sonden BMC I Lund E-POST sonden@mfskane.se HEMSIDA REDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Elin Folkesson REDAKTÖR Henric Ek Olofsson Ev åsikter som uttrycks i tidningen är ett rent sammanträffande (och skribentens egna, om inget annat anges) UTGIVNINGSDATUM November 2013 Sonden utkommer med fyra nummer per år TRYCK Elvins Grafiska AB Gevärsgatan Helsingborg tel

4 I N N E H Å L L & S O N D E N S O N D E R A R 3. LEDARE 4. INNEHÅLL & SONDEN SONDERAR 5. RONDEN 6-7. INSPEKTORINTERVJUN 8. INSPEKTORN 9. ORDFÖRANDE & MF KONFERENS 13. TEMA UTBYTE: LOGOPED TEMA UTBYTE: BIOMEDICIN TEMA UTBYTE: LÄKARE TEMA UTBYTE: MPH 20. UTBILDNINGSRÅDEN 22. RANDA 23. KLASSON & HÖSTENS BRUNCHER CORFOTOGRAFEN RETROSKOPET & SKVALLER VETENSKAP 30. FADDERVERKSAMHET 31. LATIN & ARKIV 32. KALENDER Höstens första nummer avnjutes med fördel i favoritfåtöljen tillsammans med en stor kopp varm choklad samtidigt som vinden ylar utanför fönstret. Vi börjar i vanlig ordning med ledaren, och fortsätter på denna sida med innehåll och Sonden sonderar, där Anton denna gång fått hjälp av Jasmin som tillsammans gjort en mycket spännande tolkning av temat. Därefter följer Ronden innan vi får ta del av intervjun av Elisabet Englund, MFs nyvalda inspektor, som på nästa sida reflekterar kring utbyte i sin första inspektorspalt. Ordförande Cecilia delar med sig av sina erfarenheter från Utrecht, och på samma sida hittar vi kontaktuppgifter till MFs styrelse och utskott. Näst på tur står ett helt uppslag där Henric och Randa fördjupar sig i sensommarens och höstens konferenser innan inte mindre än 6 utbytesskildringar följer! Vi har Jenny, utexaminerad logoped; Ulrika, Sara och Sandra från Biomedicin; Martin representerar läkarna och sist men inte minst har vi Frida och Louise från MPH. Följer därpå gör utbildningsråden, innan Randa delar med sig av de reflektioner hon gjort under sina första månader som student i Sverige. Klasson skriver i djup affekt om fakultetens hantering av utbytesstudier, och på samma sida får vi ta del av tider&temata för höstens bruncher - för in i almanackan! Näst på tur står MFs Corfotograf Andrea, som delar med sig av de bästa bilderna från nollningen och Corbalen, innan Simon tar oss med på en odyssé över pacemakerns historia i Retroskopet. Folke (?) skvallrar, och nästa uppslag vigs åt Elin, som grottat ner sig i IgNobelprisets märkliga värld. Nobelpriset hinns också med, innan Henric skriver om läkarprogrammets unikt utformade fadderverksamhet. Latinexperten Anders presterar lika felfritt som alltid, och arkivet drar sig till minnes debatten som uppstod i svallvågorna från MFs hundraårsjubileum. Slutligen följer den ovärderliga kalendern över MFs aktiviteter, och sedan var det allt vi hann med för den här gången. Hoppas att chokladen inte hunnit kallna - nu kör vi! S O N D E N S O N D E R A R Vilket organ skulle du byta ut mot ett annat? Text och bild: Anton Jarnheimer & Jasmin Tojjar Katrin Sörensen, läk T3 Jag skulle byta min mjälte mot en till hjärna. Tobbe Eriksson, läk T4 En njure mot ett extra hjärta så att jag kan älska mer. Henrik Jönsson, Elektroteknik T5 Ja, inte fler lemmar iaf, det blir jobbigt att hålla reda på. En njure mot en lunga. Axel Andersson, Elektroteknik T5 Njure mot ett hjärta för att öka uthålligheten. 4

5 R O N D E N LÄKARUTBILDNINGEN NBMFU har beslutat att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att föreslå förändringar av läkarutbildningen. Bakgrunden är bland annat den ökade specialiseringen och centraliseringen av den skånska sjukvården samt förslagen som presenterats i Stefan Lindgrens utredning. En av gruppens viktigaste uppgifter anges vara just att förbereda inför ett eventuellt beslut om en ny läkarutbildning med en ny examensbeskrivning, såsom utredningen föreslår. Om det fattas beslut om ny läkarutbildning kommer arbetsgruppen att få tilläggsuppdrag, bland annat att ta fram förslag på ny utbildningsplan. Slutrapporten planeras vara klar FLER SÖKANDE, FÄRRE PLATSER Jämfört med förra vårterminen ökade det totala antalet ansökningar till Lunds universitet med 17 procent. Läkarprogrammet har näst flest sökande efter juristprogrammet, pers. Samtidigt minskar de anslag fakulteten får från universitetet för att bedriva utbildning, och fakultetens resultat för 2013 kommer sannolikt att visa underskott inom både utbildning och forskning. Detta innebär att man tvingas minska antalet platser på vissa utbildningar, samt att fakulteten inte längre kan ge masterprogrammet i idrottsmedicin. F O R U M M E D I C U M Projektet Forum Medicum, som ska utreda och lyfta fram fördelar och möjligheter med att integrera HSC och BMC i ett gemensamt centrum där HSCs verksamhet flyttar in i nybyggda lokaler i anslutning till BMC, går under hösten in i ett nytt skede. Projektet kommer nu att bedrivas i arbetsgrupper, vars uppdrag blir att i samarbete med arkitekter konkretisera de visioner som vårens förstudie mynnat ut i. Bland annat ska man titta närmare på utformningen av arbetsplatser för lärare och forskare, samt av undervisningslokaler och metodrum. Visioner för Forum Medicum. Stefan Lindgren ligger bakom utredningen UTBYTESSTUDIER Glöm inte att ansöka om utbytesstudier för höstterminen 2014 senast den 15 november! P R I S Skeppsredaren Eric K. Fernströms stiftelse som har sin bas vid Medicinska fakulteten i Lund delar varje år ut Nordiska Priset med en prissumma på en miljon (!) riksdaler. I år gick priset till Leif Groop från Lunds universitet, som forskar kring diabetes. Groops forskning går bland annat ut på att identifiera gener som predisponerar för de olika formerna av sjukdomen. Prisutdelningen ägde rum på Forskningens dag den 6 november i Lund. Utbyte av idéer kring utbyte? Foto: Acceleratorincubator 5

6 I N T E R V J U N E N G L U N D Sonden träffar MFs nyvalda Inspektor, neuropatologen Elisabet Englund, för en intervju. Elisabet bjuder på en kopp egenbryggt kaffe, med förvarning om att det är mycket starkt och att varken mjölk eller socker finns att tillgå. Jag tar risken, vi slår oss ner, och pratar sedan om MF, nationer och en livslång passion för myelin. Vad har ditt uppdrag som inspektor inneburit så här långt? Inte mer än att jag blivit vald och medveten om det. Det kommer att ske ett formellt överlämnande vid Corbalen, så det har egentligen inte trätt i kraft än. Det borde kanske ha trätt i kraft vid det första FUM men då kunde jag inte komma ifrån arbetet, så än så länge har jag bara sonderat terrängen och jag ser det som att jag får glida in i det här uppdraget så småningom. Jag har inte velat bestämma på förhand vad jag tror att jag ska göra. Jag vet att det formellt inte är så mycket men att det informellt kan innebära både det ena och det andra. Jag vill hålla mig ajour och alltid finnas nära till hands men jag har egentligen ingenting att säga till om, om jag inte blir ombedd. Jag har en naturlig närhet till studenter och träffar dem väldigt ofta, det kan vara svårt att tvinga mig till en viss plats vid en viss tidpunkt men jag är inte svår att få tag på. Jag ser med väldigt öppna ögon på vad det här ska mynna ut i - men det ska bli jättekul! På vilka terminer och utbildningar undervisar du? Läkare: termin 1, 2 och 4, samt ISEX termin 5 och 10. Ibland biomedicinare och logopeder samt radiofysikstudenter, blivande neuropsykologer, färdiga läkare inom psykiatri och neurologi. Jag har många olika kategorier av studenter och ofta vet jag inte vem det var jag precis träffade. Hur ser samarbetet med andra yrkesgrupper ut inom ditt arbete? Vi samarbetar mycket med och är ömsesidigt beroende av biomedicinska analytiker; vi satt faktiskt precis några stycken och jobbade med en ny antikropp som vi brottats med. Vi jobbar även ganska nära ihop med sekreterare, vaktmästare och obduktionstekniker. Ett riktigt lagarbete, med andra ord? Det stämmer, även om man som patolog också sitter ensam på sitt kontor i många timmar och dikterar och håller på. Men man kommer inte dit utan att först ha ett lagarbete. 3 snabba Nation eller kår Digitalt eller ljusmikroskop Pyramid eller Purkinje 6 Elisabet med storsnitt och ljusmikroskop. I bakgrunden en kopp av det ökända kaffet. Foto: Henric Ek Olofsson

7 I N T E R V J U N Utöver inspektor för MF, vad är det du gör? Ja, vad gör jag egentligen... Jag har en tjänst där jag arbetar 50% med forskning och utbildning och 50% kliniskt - mycket förmånligt. Sedan sitter jag i lite olika styrelser och kommittéer, bland annat i kommittén som nominerar kandidater till Magnus Blix pris åt MF, som sedan beslutar vilka kandidater de ska föreslå fakultetsstyrelsen som i sin tur utser pristagaren. Jag sitter i styrelsen i en forskningsstiftelse där jag förordar vilka som ska få medel till att forska kring demenssjukdomar. Jag sitter som suppleant i etikprövningsnämnden, något som är mycket intressant - alla dessa forskningsetiska frågor där man strävar efter att värna patienter och deras anhöriga mot alltför ivriga forskare och mot integritetsintrång. Jag är även med i en expertgrupp i en internationell kommitté som anordnar konferenser kring vaskulära sjukdomar i hjärnan vartannat år. Jag har varit sekreterare i Läkaresällskapet i Lund, och så är jag ledamot i styrelsen för Locus Medicus Lundensis. Det är fantastiskt att vi har en sådan mötesplats där yrkesverksamma och studenter kan träffas - om den inte funnits hade vi förmodligen bara träffats i den kliniska vardagen och vid föreläsningar. Som det är nu stöter man alltid på någon, och hyr man Locus för en fest kan man vara säker på att någon av ens studenter är där och serverar. Fantastiska möjligeter som är få ställen förunnade. Var det ett självklart val för dig att bli patolog? Nej fy! Efter att vi läst 5 terminer var det dock många som ville ta studieuppehåll - det var poppis att göra det efter termin 5 även på den tiden. Mina närmaste vänner ville bli amanuenser på patologen för de hade lärt sig att det var en bra erfarenhet om man ville bli kirurg. Jag tänkte Finns det ingenstans där man kan göra något lite mer intellektuellt? Då kom jag att tänka på den trevlige neuropatologiprofessorn Arne Brun, numera emeritus, som föreläst för oss. Jag frågade honom om det inte fanns något projekt jag kunde bli indragen i, och han sa Självklart! Men jag har inga pengar, så jag kan inte understödja dig. Så jag började jobba som vårdbiträde - motsvarande dagens undersköterska - på halvtid och andra halvan naglade jag mig fast här. Där, efter femte terminen, började min forskarkarriär. Så småningom återtog jag studierna, ett par år senare doktorandanmälde jag mig, sedan gick jag vidare med AT. Jag funderade på många olika specialiteter, men ville samtidigt inte kasta allt jag lärt mig på sophögen, så det blev mer och mer lockande att komma tillbaka hit, vilket jag också gjorde. Jag läste en artikel där du berättade att du bland annat ägnat mycket tid åt att forska kring hjärnans vita substans. Vill du berätta något mer om det? Det var nästan det första vi tittade på när jag började som ung student. När alla andra fokuserade på neuron satt vi och undersökte hjärnans vita substans som egentligen är ganska diffus och tråkig att titta på, men när man väl börjar hitta själva patologin inser man att man har världens möjligheter om man tittar på storsnitt från hjärnan som vi gör. Så jag började tillsammans med min handledare hitta på ett sätt att gradera olika svårighetsgrader av skada och försökte förstå var vitsubstansskadan kom in i sjukdomsbilden hos Alzheimerpatienter. Vi har knutit våra fynd till röntgen, MR, klinik och neurokemi så det har blivit ett tvärsnitt av olika modaliteter för att undersöka den vita substansen och dess sjukdomar. Och det har jag hållit på med sedan dess - jag är fortfarande mycket fascinerad av den vita substansen och först nu, i och med utbredd MR-användning, är alla andra det också. Ni var före er tid. Ja, det var vi, och ingen begrep vad vi höll på med för tråkigheter, men vi tyckte att det var kul! Jag har hört att du bor granne med en nation. Händer det någonsin att du blir lite trött på alla studenter? Bara på Valborg (blixtsnabbt svar, reds anm), men då kan man ju sticka någon annanstans. Annars nej. Jag kan ta igår kväll som exempel: det är alltid ös på torsdagskvällar, men det tar alltid slut vid midnatt, och då sitter jag fortfarande och jobbar. För en tid sedan hade de ett stort event med en inhyrd DJ och det var superbra; jag satt och njöt. Det enda negativa är nedskräpningen, men det är inget specifikt för nationer utan en slapp attityd hos alla i den här staden. Det ser bedrövligt ut i Lund, helt enkelt, enligt mig. Så vad är mest givande med studentkontakt? Det är mycket som är givande. Att möta intresset hos studenterna - ibland på ställen där man minst anade det. Intressanta, roliga eller oväntade frågor som dyker upp på en föreläsning, en svår följdfråga som gör att man blir ställd mot väggen - sådant kan vara en kick för mig. Det allra roligaste är nog själva resan när man får följa studenter och se hur de utvecklas från ungt, eftergymnasialt stadium med ingen styrsel till glädjen av aha-upplevelser som kommer så småningom. Det är som att handleda en doktorand, men här får jag möta det i hundratals, varje dag. Kaffet var för övrigt helt okej. 7

8 I N S P E K T O R N U T B Y T E Elisabet Englund Inspektor för Medicinska Föreningen Lund-Malmö På planet, på väg hem från en konferens i Aten, funderar jag på ett ord jag fått veta blir tema i detta nummer av Sonden. Utbyte. Utbyte? Vadå? Vad har jag för erfarenhet av relevanta saker som kan kallas utbyte, och vad får jag för associationer? Blixtsnabbt går tankarna till mig själv (hehe) och jag får väl utgå, tänker jag pragmatiskt, från något som har med mig själv att göra. Jag vill knyta an till det nyligen gjorda valet av mig till Er inspektor. Tack så mycket för förtroendet! Jag tänkte faktiskt först vid utnämnandet: Jaha, vad får jag ut av detta? Sedan, ganska automatiskt gled tanken över i: Och studenterna, vad får de ut av att ha mig? Det kan vi ju spekulera över - för vet, det gör vi ju inte! Om jag börjar med mig (igen!), så förväntar jag mig en kontakt med Er som kan bli både rolig och givande. Min undervisning på T1, T2 och T4 på läkarlinjen, liksom handledningen av ISEX-projekt på T5 och T10 ger just den där direktkontakten med många av Er som jag uppskattar så mycket! Det är härligt att få undervisa i ämnen som känns angelägna, så kul att få lära ut och få andra att förstå - men när NI tar vid, ställer frågor, begär något, tvivlar på den ena eller andra uppgiften, blir berörda på något sätt - då är det extra belönande! Det är vad jag får i utbyte av er studenter. Dock möts vi inte, alla grupper inom MF och jag, även om jag har gjort några gästspel på logopedkursen och ibland möter biomedicinarna också, i mindre skala. Det får vi väl råda bot på! Och NI då, vad får ni i utbyte? Ja, vi får väl se? Det kan bara bedömas efter en tid, om ni fått något utbytt med mig - ni är trevliga och jag klok, kan det vara något? Eller: tvärtom, lika mycket! Jag har en del att leva upp till - ni är ju så många :-D! Jag har varken mandat eller lust att styra och domdera med er, så jag vill uppmuntra er till att använda vår kontakt när det kan behövas, både i allvar och lek! Jag erbjuder ingen läxhjälp :-), men jag kan erbjuda mitt perspektiv som professionell när ni behöver. Sannolikt kommer ni, under era respektive utbildningars gång, fundera över frågor kring sjukvård som har mer moralisk karaktär, eller som rör landstingspolitiken, eller den personliga yrkesrollen, eller frågor som rör prioritering och bortprioritering inom vården - diskutera, fundera och kommentera! Utbyte är också något som har med forskning och medicinsk profession i utlandet att göra. Som av en händelse tänker jag på Aten, den stora, bullriga, fattiga och småhandelskorrupta stad jag just besökt för en konferens. Att resa till en annan plats och möta likasinnade men ändå så olikt skolade kollegor och byta idéer med varandra, så som det sker på en vetenskaplig kongress, eller vid ett besök på en systerklinik, det ger ett aha!(?)! Man åker hemifrån med sina egna tankar och egna projekt för ögonen och kommer hem med en påse full av intryck från dem man mött, nya vänner och kanske nya samarbetsprojekt! Fantastiskt, en upplevelse som inte kan köpas för pengar, men erhållas för lite ansträngning och vilja - jag unnar er alla möjligheten att få uppleva det! Lycka till med fortsättningen på hösten - vi ses i korridorerna! Foto: Hämtat från Medicinska fakultetens hemsida 8

9 M F O R D F Ö R A N D E S T Y R E L S E N ORFÖRANDE Cecilia Skoug ordf@mfskane.se VICE ORDFÖRANDE MED EKONOMISKT ANSVAR Nils Wetterberg vice@mfskane.se INFOSEKRETERARE Christopher Hedström info@mfskane.se UTBILDNINGSANSVARIG Julia Frändberg utbildning@mfskane.se STUDENTHÄLSOANSVARIG Matilda Dehlin studenthalsa@mfskane.se SOCIALT ANSVARIG Anja Hernecke socialt@mfskane.se PR-ANSVARIG Simon Nigran pr@mfskane.se U T S K O T T UTBILDNINGSBEVAKNING Medicinska utbildningsrådet mur@mfskane.se Biomedicinska utbildningsrådet bur@mfskane.se Logoped- och audiologistuderandes utbildningsråd laur@mfskane.se Master of Public Health-utbildningsrådet mph@mfskane.se SOCIALA UTSKOTT Sexmästeriet sexm@mfskane.se Övermarskalk overmarskalk@mfskane.se Novischförmän novisch@mfskane.se Brunchen brunch@mfskane.se Ärtan artu@mfskane.se Kören Ultraljud ultraljud@mfskane.se Idrottsutskottet idru@mfskane.se Kulturutskottet kulu@mfskane.se Kirurgiska utsk. kiru@mfskane.se Sonden sonden@mfskane.se Puben pub@mfskane.se Malmö Locus kapellmastare@ mfskane.se IT-media utsk. corfotograf@mfskane.se it@mfskane.se K O N T A K T MEDICINSKA FÖRENINGEN LUND-MALMÖ EXTERNPOST BMC, I10, Lund INTERNPOST HS 66 TELEFON E-POST mf@mfskane.se HEMSIDA mfskane.se A few months ago I wasn't located in Lund. I didn't celebrate Valborg with ten thousands of people, I didn't spend my Friday nights at Hallands and my days at BMC and I didn't hang out with my friends in the weekend. I had decided to take a break from my regular life and study abroad for a semester. I arrived in Utrecht, Netherlands a cold, rainy day in January and started a new chapter. At that time I wasn't aware of the challenges ahead. Even though the Netherlands is not very far from Sweden, a new country equals a new culture and to generalize the Dutch people, they are rumored to be out-spoken people who like to eat fried food and smoke...not cigarettes. I was surprised how well that image applied and this change in culture were some days very challenging. Another challenge was a new room mate, I was used to living by myself and now I was suppose to share my life with a new person. My roommate, that soon became a very close friend, was a petite shy CalIfornia girl with jewish heritage, who studied social science. If she was not my opposite, she wasn't far from it. In my opinion, a challenge is always a learning possibility and I took high advantage of the opportunity. Because honestly, who studies abroad just for the school? I have never learned so much about myself, struggling in school with people who didn't speak my language and wasn't interested in speaking a language we all knew. I have never learned so much about other people and cultures, here I lived with an American and spent my time with people from Spain, Italiy, Turkey, Australia, Aruba etc. and talked about life and home. Plus I finally lost my school English and replaced it with a californian accent. By the time I left Utrecht in July, I had learned a life lesson and brought a lot of experience home with me, which I now use in my every day life both as a person but also as President for Medicinska Föreningen. In combination with the good grades, it was all worth it! A few months ago I wasn't located in Lund. I spent Valborg celebrating queens day in Amsterdam with hundred thousands Dutch people dressed in orange. I spent my Friday nights at the local bar drinking Heineken for 0,80 and meeting new people and my days in the University library. I didn't take a break from my regular life, I just spent it somewhere else and learned twice as much. Cecilia in Utrecht, down to the right accompanied by her Californian room mate. 9

10 K O N F E R E N S N O R W H O Studenter simulerar WHO:s verksamhet Text: Henric Ek Olofsson Den 7-10 augusti blev Köpenhamn skådeplats för Nordic World Health Organisation Simulation Denna konferens anordnades av IMCC, en dansk medlemsorganisation till IFMSA, i syfte att på ett autentiskt och interaktivt sätt skildra WHO:s verksamhet. NorWHO är en del av ett internationellt projekt, och liknande simuleringar har arrangerats i London och Montreal. Genom föreläsningar, workshops och simuleringar där konferensdeltagarna får anta rollen som WHO-ambassadör, representant för en ickestatlig organisation, ett läkemedelsföretag eller en journalist, belyses det komplexa samspel som sker mellan olika aktörer på dagens arena för global hälsa, och som är en realitet som de som verkar på den måste förhålla sig till. Här följer en intervju med Marie Hauerslev, ordförande för NorWHOs organisatoriska kommitté. Trots att intervjun sker per e-post är det svårt att ta miste på engagemanget som lyser rakt igenom den mörka cyberrymdens domäner. main issues within global mental health and therefore soon will be ready to challenge the ideas of the decision-makers in organisations such as the WHO. Personally I m involved in NorWHO as I think simulations combined with speakers and trainings is one of the best ways to get introduced to global health and to understand the processes of creating resolutions properly. It s all about understanding the compromises, the different interests and values that the different countries represent. The youth is characterised by being more passionate and idealistic which is key to actually change the world. What was the greatest challenge in arranging this conference? To prioritise my time wisely to make sure I had the overview at the same time as helping the groups of the organising committee that needed me. We had challenges with finding enough participants, although at the end I think the size of this group was good for a start. Why did you choose to take part in arranging NorWHO? I believe it is urgent that we involve more students in the field of global health and global health diplomacy. It is important that the voice of the youth is heard and that we collaborate with the current generation to get a sustainable handover and understanding of each others work. The youth is characterised by being more passionate and idealistic which is key to actually change the world. I believe that the people that participated at NorWHO have increased their understanding of global health diplomacy and the What will you remember the most from NorWHO? NorWHO has been such a big part of my life over the last 10 months that I can t just pick one single thing. It s been a journey personally, where I ve learned a lot about myself and leadership. I ve made many new friends, both people within the organising committee and participants from the conference - these are all very interesting and inspiring people. Moreover in the process of planning the programme I ve met some really cool professors and people working at universities involved in global health. Foto: Jincheng Zhao 10

11 Among salamanders, electric noses and insect brains Text: Randa Abu-Youssef och Henric Ek Olofsson K O N F E R E N S INNOVATION IN MIND During a couple of September days in Lund for the fifth consecutive year, people from all over the world visited Innovation in Mind, a conference organized in cooperation with Region Skåne and Lund University. By bringing together leading entrepreneurs, researchers and innovators in diverse disciplines, the target was to create an innovative crossroads of multidisciplinary meetings with opportunities to make new contacts, apply ideas from one research field to another, and discover previously unknown connections between different disciplines. The innovative topics covered everything from technology, engineering, and neuroscience, to medicine, business, sustainability, and environment. Here s a snapshot of speakers talks on what creative thinking of the human mind has managed to achieve for mankind, and insights from leading innovators around the world. Electrical and biomedical engineer Nina Tandon creates artificial tissue implants that can restore lost or impaired functions of the patient, which could virtually abolish the practice of resorting to corpses for human organs. Tandon has also developed diagnostic tools including an electric nose that can detect lung cancer through the air. This has ushered in a new era in medicine, where body parts can be interchangeable with technology. Through experience, though, Tandon warned that although innovations may be beneficial to mankind, they often have to face the Valley of Death; hence it is not enough to devise an innovative technology, but also crucial to persuade, network and sell it. Thus, she argues that innovators need also to be entrepreneurs. Anders Björklund, chief of the Wallenberg Neuroscience Center at Lund University. Through research, neuroscientists have found that species like the salamander, an amphibian that can regenerate any part of its body after being cut, and the planarian flatworm, which has the ability to generate two complete organisms after being sectioned, achieve this by resident stem cells, which led them to investigate the potential of stem cells in human medicine e.g. in brain repair. Much research is being done in this field with hopes of curing neurodegenerative diseases. Currently, transplanting immature cells into the human brain can lead to their integration into the adult brain after one year, after which resumption of normal functioning for that brain part may occur e.g. the restoration of normal range of movements in Parkinson s. Arthur Zang, 25, is a Cameroonian engineer whose medical tablet invention, the Cardiopad, makes it possible to perform cardiac investigations such as ECG at a low cost in remote and difficult locations by non-specialist physicians and even nursing staff. The information is transmitted wirelessly to cardiologists who interpret the results, make a diagnosis and prescribe treatment - a revolution in the treatment of cardiovascular disease in the Third World. When asked about his journey, he stated that the observation of pressing medical problems in his community and networking with experts were fundamental for his innovative fruition. Eric Warrant, professor in functional zoology at Lund. Studying the brains of insects, which represent over 75% of all animal species and have survived all major disasters, reveals that the insect brain has the same sophistication of humans to solve complex problems despite its minute size. Such comparative studies have enabled the invention of a highly accurate night camera by investigating the neural processing that occurs in nocturnal bee brains. Truth be told, necessity is the mother of invention, and this has shown us that mankind continues to overcome global challenges via innovation. Each individual mind has the ability of thinking and behaving differently, of catalytic questioning, and ultimately observing, networking and experimenting, which are the stepping-stones to innovation.

12 Gwenn Dubourthoumieu Gwenn Dubourthoumieu kan vi vara Oavsett var katastrofen är. Inom 36 timmar kan vi vara där. Oavsett var katastrofen är. Inom 36 timmar kan vi vara där. I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt. Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till så skänker du 50 kr eller gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Tack. I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt. Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till så skänker du 50 kr eller gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Tack. Gwenn Dubourthoumieu I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt. Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till så skänker du 50 kr eller gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Tack. Res utomlands med Dina studier! Besök Internationella avdelningen Vi finns på BMC bredvid Studentcentrum 12

13 L O G O P E D T E M A U T B Y T E N E W Y O R K Jenny Hilborn skriver om ett efterlängtat utbyte i New York och berättar om de skillnader hon stötte på beträffande tillgängligheten på logopeder inom skolan respektive sjukvården Text och bild: Jenny Hilborn Leg logoped Efter månader av planering och längtan reste jag och tre av mina kursare äntligen till New York i slutet av februari Nästan fem veckor skulle spenderas i staden som aldrig sover. Som vi önskat innan vi åkte, fick vi ett schema som innehöll stor logopedisk variation. Vi skulle besöka skolor och träffa barn med hörselnedsättning, cochleaimplantat (CI), autism och språkstörning. Vi skulle dessutom få besöka kliniker och sjukhus som var inriktade på afasi, Huntingtons sjukdom, dysfagi, habilitering och stamning. En stor skillnad mellan USA och Sverige är att den största logopediska arbetsgivaren i USA är skolan. I Sverige arbetar de flesta logopeder inom sjukvården. Efter att ha besökt olika skolor och sett vilken betydelse logopedisk intervention på plats i skolan kan ha känns det som en stor miss i det svenska skolsystemet att inte varje skola har en logoped. Fördelarna med att ha en logoped på plats är många. Logopediska insatser i skolan blir mer intensiva, vilket ger bevisat bättre resultat. Behandling i skolan innebär även en fördel då socioekonomisk status eller föräldrars möjligheter till att ta med sitt barn till logopeden på sjukhuset inte blir avgörande. I skolan blir logopeden integrerad i barnets vardag och kan dessutom observera barnet i naturlig miljö. Samarbete med lärare underlättas och teamkänsla skapas. Jag tycker att utbytet med New York University gav oss, som logopedstudenter, ett utmärkt tillfälle att kunna jämföra det logopediska arbetet mellan länder och se likheter och skillnader och det är något som jag verkligen uppskattade. Det var gynnsamt att utbytet låg under logopedutbildningens sista termin då alla teoretiska kurser och all praktik vi genomgått gav oss stora möjligheter att kunna jämföra logopedins alla områden. Som logoped är du aldrig fullärd och vi kan lära mycket av varandra, både i och utanför Sverige. Om ni vill läsa mer om vår resa finns vår utomordentliga blogg kvar: 13

14 T E M A U T B Y T E B I O M E D I C I N C A M B R I D G E A summer quest for spreading mucosal immunology to the world Text och bild: Ulrika Frising Kontakt: ulrika.frising@gmail.com I will shortly tell you about my very best summer and its awesomeness. I went to Cambridge as an Amgen Scholar to gain more scientific experiences in the field I like the most; mucosal immunology. I had the honour to work in Marc Veldhoen s lab at Babraham Institute, about 14 km from Cambridge. As a true citizen from Lund I went the distance by bike. Tough decision but it was so worth it! I have learnt so much about mucosal immunology and the art of scientific life! My supervisor Jörg Stange was so keen to help me with my project. Since it was a new approach of mucosal immunology for the lab, we had equal amount of information about the project in the beginning. Since I spend more time on it I became the head of the project with all the responsibilities. I even got the opportunity to supervise a visiting student, Hans Pinckaers, who is currently continuing my project. I was not the only Amgen Scholar at Cambridge. We were 26 students from USA to New Zeeland that did summer projects at University of Cambridge. We had such a good time together. In the late evenings after long, intensive and inspiring days at the lab we often met in our college and played some games like Jungle Speed. We also had movie nights, pizza nights and celebrated some birthdays with lots of cakes and birthday wishes in all various languages. In the end of the summer we moved to another college to meet Amgen Scholars from the Karolinska Institute and Ludwig Maximilian University of Munich, listened to interesting lectures by Cambridge and Amgen researchers and attended three poster sessions. I got the honour to poster present my project for other professors and Amgen Scholars; I was answering questions all the poster session time and still people caught me afterwards for questions because they didn t get the chance during the poster session! It feels so great to spread my knowledge of mucosal immunology to the world! The Amgen Scholars at Cambridge got the chance to summarize our summer in a 10 min presentation including some great pictures from the summer, some plays from the labs, a model organism show and the appreciated PCRdance; we became either free nucleotides, primer, nucleotide strand or a polymerase that put us together to the sound of the original Tetris theme! A great summary of a great summer! I would recommend everyone to apply for Amgen Scholar Programme. I have developed so much in both a personal and professional level and had the time of my life! 14 In the weekends we went to the night clubs in Cambridge; I remember the first club where we all formed a snake and danced all night. We also had international lunches where we cooked or bought something from our home countries - very tasty! We also went to Thrope Park; an amusement park where we went to all roller-coasters and did the pipette moves while waiting for some PCRs, especially on the Saw, the world s steepest freefall roller-coaster! The time passed by so fast; so much science, so much fun and barely any sleep. Ulrika med likasinnade själar som förstår grejen med mukosal immunologi.

15 B I O M E D I C I N T E M A U T B Y T E D U B L I N Sara och Sandra ger sig ut på jakt efter den perfekta Guinnesspinten Text och bild: Sara Nolbrant och Sandra Jonsson Ett utbyte handlar inte bara om att klara av sina kurser, det handlar minst lika mycket om kulturella utbyten och erfarenheter. Och vad är då Dublins kulturella bidrag? Är det de gröna ängarna, fåren med svarta nosar, den trevliga lokalbefolkningen, de trasiga slotten eller är det så enkelt som att det är deras Guinness? Frågar du den trevliga lokalbefolkningen så är det definitivt det sistnämnda, och det är inte sena att rekommendera puben som serverar den bäst tappade förädlade malten med de lenaste bubblorna. Hur vet du då om din pint Guinness klarar kvalitetsprovet? 1. Titta på den se hur bubblorna stiger mot ytan, låt dig förloras i mörkret. 2. Lyssna till bubblorna det ska brusa som ljudet av vågor. 3. Lukta på den låt den söta aromen fylla dina näsborrar. 4. Känn på temperaturen en Guinness ska avnjutas mellan 6 och 7 C. 5. Och sist men inte minst Smaka på den! Steg 2 fångat på bild. Och vilken tid på dygnet skall då denna Guinness avnjutas? Frågar du igen den trevliga lokalbefolkningen får du svaret alla dygnets timmar oavsett väder eller årstid (men tyvärr ej på långfredagen då alla pubar håller stängt). Det är faktiskt så att i vissa områden i Dublin belönas blodgivare med en pint Guinness då denna dryck inte bara friar sinnet utan även innehåller ovanligt mycket järn. Så vart avnjuts då denna helande brygd bäst? Om du frågar oss Mother Relliy s, Rathgar road, Rathmines, Dublin, Eira. 15

16 T E M A U T B Y T E T O T H E E A S T Martin ger sig ut i det okända och manar oss andra att följa efter Text och bild: Martin Johansson L Ä K A R E Do you speaka ma language? ljuder det ur högtalarna när jag tar plats i taxin, mitt i natten, in mot en stad jag vet mindre om än silvernitrats strukturformel. Juni (eller var det Juli, eller Augusti, allt är i alla fall mycket lättare då), en solig morgon, i mitt pojkrum i Halmstad, får jag beskedet om att det ska bli utbytesresa till University of Tasmania. Eufori spred sig, Mor blev genast orolig, och inser att navelsträngen kanske sträckte sig mellan Halmstad och Lund, men kommer den nå runt klotet? Far informerade samtidigt myndigt om att där finns mycket giftiga ormar. Den tredje Mars 2013 landar jag i Launceston, efter en 48 timmar lång resa genom London, Hongkong, Adelaide och Melbourne. Se till att trombosprofylaxen inför flyget London-Hongkong doseras korrekt och fråga efter eventuella ulcus, detta hade inte läkaren till damen som satt bredvid mig i vänthallen gjort. Följderna blev därefter. Google it. Åter till landstigningen på Tasmanien och mina första två veckor som immigrant. Universitetet ordnar boende åt en på Nurses home, precis upp för backen från sjukhuset. Jag rekommenderar dock alla och envar som ämnar åka hit att lägga ribban för förväntningar lägre än lägst då Nurses home inte har några faciliteter att tala om. Här bor dock en stor del av de utbytesstudenter och arbetande från andra orter som uppehåller sig på sjukhuset, vilket kan vara en fördel vad det gäller kontaktnät, jag träffade ett gött gäng från Danmark! Min vistelse här blev dock kortvarig, 2 veckor, innan jag istället flyttade in hos en kursare och hennes pojkvän och deras hund (!) i ett rum i huset de hyrde (vilket är vanligt i Launnie, pga de låga hyrorna). Sjukhuset då, LGH, Launceston General Hospital. En medelstor sjuka med allt utom de mer specialiserade områdena. I Australien privatiseras mycket av de mer nischade disciplinerna såsom Ögon, Dermatologi och Reumatologi, men detta omöjliggör inte läsning av dessa kurser där nere (vilket ju kan ses som ett positivt exempel som vi hoppas efterföljs i Region Skåne nu när det återigen rörs om i sjukvårdsgrytan ). Det började med ett möte med utbildningsansvarige professor Rooney, som kvickt skickade hem mig igen då hon tyckte jag såg alltför blek och trött ut, bra start. Dagen efter lärde jag mig att scrubs är ett mycket icke-australiensiskt påfund. Här är det istället skjorta, chinos och om du vill snitsa till det lite extra, en slips. Det råder inga konstigheter kring att lägga allt från pleuradrän till centrala venkatetrar iförd sin schysstaste oxford. Rockar kan ni glömma. När man sedan som avresande svensk lallar in på avdelningen i stuprörsjeans och flanellskjorta för att resten av ens mycket begränsade garderob ligger i tvätten, ja då blev det mången sned blick. 16 Undertecknad på promenix på Bruny Island mellan klinikarbetet. Undertecknad började med öron-näsa-hals, som på LGH är en mycket operativ specialitet, i var fall när det kommer till rollen som Med. Stud. (kalla er inte detta ). Att vara med på Dr Singhs mottagning med 5 andra studenter i ett 15kvm rum var onekligen semi. Fick insyn i riktlinjerna för att operera iförd turban samt vilka modeller av pannlampor som kan passa över en sådan. I Australien (eller Tasmanien iaf) finns det inte rum för halvmesyrer och mesande, här var det mycket rakt på

17 L Ä K A R E T E M A U T B Y T E sak. Fyraåringen med autism som inte ville undersökas sövdes ner prompt, gick i asystoli, återupplivades och väcktes, men inom loppet av detta hanns det med att ta ut bomullstussen hon stoppat i näsan som var primary issue Dr Singh var onekligen en karaktär och en av de 172 (spekulativ siffra) anledningarna till att medicinavdelningarna på LGH kallades New Dehli, fri association här. ÖNH gav väg för infektion och Dr Flanagan, vars jobb var att styra upp antibiotikasituationen på LGH. Lycka till med att lära trebenta kirurger att sluta förskriva Meropenem profylaktiskt till samtliga patienter. Dr Flanagan var ensam infektionskonsult på LGH och expert på tropikmedicin, lärde mig mycket om detta och antibiotika, men allmänpanoramat som vi ser hemma i norr missades och mycket av detta fick man läsa in på eget bevåg, tips till kommande utbytisar. Hur många av er har sett en subkutan maskinfestation däremot? Ögon var näst upp. Dagens tips för sedeltokiga; bli oftalmolog i Australien. Med provision relaterat till antal genomförda operationer, och en snittid på 15 minuter per intraockulär linsprotes, då kan man simma i stålar ganska snabbt. Släng sedan in ett par Lasix-operationer på det där du inte ens behöver vara i rummet 80 procent av tiden och du kan köpa dubbla Moccamaster och Mac med Retinaskärm under tiden Ferrarin är på lackering. Av er som gjort kirurgiplaceringar vet ni hur gött det är att glida in med armarna i vädret och få krama om en sjuksyrra som drar över en steril-rocken och håller upp handskarna. Glöm t! I Australien får man klä sig själv, tänk er själva att som lågkoordinerad svensk student dra på glove and gown utan att röra någondera. Mina första tre kataraktoperationer hann jag se kirurgen klä av sig innan jag hade funderat ut hur jag skulle klä på mig. Reumatologi, bryskaste och kanske skönaste läkaren hittills. Körde mycket skenarbete med icke-ansluten ultraljudsmaskin, pre-intraartikulär steroiddosering (krav i Australien på att man måste visualisera leden med ultraljud innan man sticker en nål i den, det sket de högaktningsfullt i). Och den som inte äter Metotrexat är mes. Grymt effektiv privat mottagning där man fick se ett enormt sjukdomspanorama med en läkare som var vän av ordning och utbildning och som sitt största intresse hobbyflög gamla stridsflygplan, stor rekommendation (att göra Rema alltså, stridsflygning vet jag mindre om)! Dermatologi, om möjligt ännu effektivare privatare mottagning. Genomsnäll läkare som anlitat sin fru som något mindre genomsnäll sekreterare. Kryobehandling var allas bästa kompis och excisioner sker inte sterilt, hur stora de än må vara, utan clean. Luddigt, men lärorikt. Gott kaffe. Sammanfattningsvis. University of Tasmania har hög fokus på hög teoretisk standard. Australien har hög fokus på patientsäkerhet och låg praktisk nivå på läkarstudenterna följer därefter. Utbildningsmässigt, likvärdigt Sverige i slutändan enligt mig. Det du inte får praktiskt får du på din omfattande AT och senare ST-randning om du nu skulle vara Aus-stud. (oj vad det randas!). Studentliv; går aldrig att mäta med Lund, vart du än kommer kommer du sakna sittningar, baler, pubar osv osv. Å andra sidan, det kommer du att göra när du lämnat Lund också, dags att man the fuck up, sök utbyte, åk, det är mödan värt. Ut ur din comfort zone, vidga vyerna och gör bort dig, för var det något jag gjorde så var det det senare. Men lärdomarna, de är omätliga (och jag fick klappa massor med djur). Maria Island, rekommenderas för dig som vill slippa bekvämligheter som el, värme och rinnande vatten och inte är rädd för kängurur (ej i bild). 17

18 T E M A U T B Y T E Praktik inom folkhälsovetenskap i Australien Text och bild: Frida Petersson MPH, T3 M P H M E L B O U R N E Hur det hela började Ända sedan höstterminen 2009 då jag började läsa på kandidatprogrammet i biomedicin har jag velat åka på ett utbyte under min utbildning. Men det är inte förrän nu när jag läser på masterprogrammet i folkhälsovetenskap som detta äntligen har blivit av. Efter gymnasiet tog jag ett sabbatsår då jag jobbade i Danmark och sedan reste runt med en kompis i Australien och Nya Zeeland under tre månader. Ända sedan dess har jag varit sugen att åka tillbaka till Australien, framför allt till Melbourne där jag har många kontakter från min tidigare resa. Därför tog jag chansen att kombinera ett utbyte med att åka tillbaka till Australien när vi skulle ha praktik inom folkhälsovetenskap förra året. Hur jag gick till väga Det hela började förra hösten med att jag och en kursare tog kontakt med programdirektören på masterprogrammet i folkhälsovetenskap eftersom vi visste att hon hade kontakter inom forskning i just Melbourne i Australien. Vi diskuterade vad vi skulle vara intresserade av att jobba med under vår praktik och sen fick vi kontaktuppgifter till forskare i Melbourne vars forskning matchade våra intressen. Efter en del mailkontakt med forskarna bestämde vi med dem att vi skulle ha praktik i Australien under vår praktikperiod på våren under maj och juni. Jag fick lite information skickad till min mail så att jag kunde förbereda mig inför projektet innan jag åkte till Australien, vilket var jättebra och sparade mycket tid när jag väl kom fram. Under praktiken så arbetade jag i en forskargrupp som forskar inom sexuell hälsa på ett privat forskningsinstitut i Melbourne som heter Burnet Institute. Där utförde jag statistiska analyser på data från ett stort projekt som fokuserade på kunskap inom reproduktion och familjeplanering bland ungdomar från Vanuatu, en ögrupp i Asien i närheten av Australien. Resultaten från denna analys håller just nu på att bli en del utav en forskningsartikel som vi hoppas få publicerad nästa år. Vad jag fick ut av mitt utbyte Praktiken i Australien gav mig praktisk erfarenhet av att arbeta med forskning inom folkhälsovetenskap samt ökad kunskap inom mitt intresseområde. Jag fick också möjlighet att jobba med personer från olika delar av världen med olika utbildningsbakgrund, något som utvecklade mitt professionella förhållningssätt väldigt mycket. Det var otroligt spännande att arbeta i en annan forskningskultur än den jag är van vid, och att få bo och leva i en helt annan del av världen under några veckor. Det var trevligt och kändes tryggt att resa och bo ihop med en kursare. Detta var också bra under planerandet av utbytet då det var skönt att ha någon att bolla idéer med. Efter praktiken passade vi på att resa runt lite i Australien, Indonesien och Malaysia. Det var en jättehärlig resa och jag rekommenderar varmt att göra ett utbyte om man har möjlighet till detta. 18

19 M P H Från tokig idé till lyckat internship Text och bild: Louise Brunkwall T E M A U T B Y T E H A R V A R D Helt plötsligt satt jag där på ett kontor utan fönster och med heltäckningsmatta, som låg i en korridor fylld med namnskyltar på dörrarna som vittnade om att här fanns världens ledande nutritionsforskare. Jag hade nått mina drömmars mål. Men vi backar bandet lite. Jag har en kandidatexamen i näringsfysiologi och sedan september 2012 läser jag en master i folkhälsa på LU samtidigt som jag jobbar i en forskargrupp på medicinska fakulteten på LU. En av de bästa delarna i utbildningen är möjligheten att får göra ett internship, det är 7,5 hp och målet är att man skall komma i kontakt med folkhälsoarbete. När jag skulle börja processen att hitta ett bra internship fick jag en vild idé, jag har så länge jag kan minnas drömt om Harvard. Det verkade som en tokig idé men efter några möten med professorer på LU så satt jag i min lägenhet i Lund och pratade via Skype med Dr Lu Qi, en associerande professor på Harvard School of Public Health. Någon månad senare satt jag på flyget över och nu är vi tillbaka till kontoret utan fönster och med heltäckningsmatta. Mindre än en timme efter att jag satt min fot i den fina byggnaden i Longwood Medical Area hade jag fått passerkort, nyckel och en skrivbordsplats. Vid detta skrivbord spenderade jag stora delar av mitt internship. Min uppgift var att skriva en publicerbar review-artikel om The genetics of energy and macronutrient intake, vilket innebar mycket sökande och läsande av artiklar. Under första veckan fick jag delta i några föreläsningar för doktorander, seminarier och gruppmöten. Det var spännande att träffa de människor jag bara läst artiklar av, men det blev ganska snabbt klart att folk kom och gick ganska mycket vilket gjorde att det inte var så himla intressant med ännu en ny europé som var på kort besök. Men trots att det var en dum tid på året att besöka Harvard (maj-juni), eftersom att deras studietermin var slut bara kort efter att jag kom dit så gav dessa veckor mig mycket. Jag har fått kontakter för framtida projekt och jag fick lära känna ett nytt universitet med allt vad det innebär. Jag rekommenderar alla att försöka nå sina drömmars mål och att ta möjligheten till att besöka ett annat universitet. 19

20 U T B I L D N I N G S R Å D E N M U R Edvin Marklund, ordförande för Medicinska utbildningsrådet Vad säger förkortningen MUR till dig? Just det - Medicinska Utbildningsrådet! Edvin Marklund är mitt namn, går termin 6 i Lund och är utskottets nye ordförande. MUR utbildningsbevakar genom att identifiera och åtgärda brister i läkarutbildningen samt hålla regelbunden kontakt med programmets ledning. För att ta reda på vad studenterna tycker i olika frågor har vi en hel arme av entusiastiska kursombud från alla terminer. Under hösten har det varit full rulle i styrelsen. En stor fråga har varit Region Skånes planer på obduktionscentralisering till Lund. MUR anser att det kommer att inverka negativt på obduktionsundervisningen och har därför sammanställt ett åsiktsdokument där vi belyst våra farhågor och skickat dokumentet till de ansvariga bakom beslutet. Frågan är mycket viktig och MUR utreder konsekvenserna av obduktionsflytten vidare. Digitaliseringsfrågan, som MUR drivit länge, har vind i seglen. Moodle blir läkarutbildningens lärplattform och den utprövas redan på en rad terminer. Mycket arbete återstår dock tills Moodle är ett komplett verktyg för studenterna i deras lärande. Under det pågående verksamhetsåret kommer vi dessutom att följa utredningen av ett nytt läkarprogram, genomfört av Stefan Lindgren. Oavsett om utredningen går igenom eller inte, är det en del modifikationer i programmets upplägg på gång och MUR kommer självklart att vara med i det förändringsarbetet. Följs vår blogg på MFs hemsida och håll dig uppdaterad om utskottets verksamhet! Ni är naturligtvis varmt välkomna med era synpunkter på frågor som MUR driver och förslag till Rådets fortsatta arbete. M P H U R Suvi Ristolainen, Chairman of MPH students Greetings from newly elected chairman from the Master of Public Health section under Medicinska Föreningen (MF) of Lund University! International students are most strongly represented in MF this year compared to the whole history of this international program, since we are for the first time honored to have two members in MF board and one student representative in the Faculty board. We are looking forward to being more and more visible among our faculty and its student activities influencing student union towards increasing equality and international friendliness. For students who come from all over the world with small Swedish language capabilities but huge interest towards integrating, learning the culture and willingness to interact, it s crucially important to be involved in information flow and empowered of the possibilities of participation. Our innovative and modern program management has welcomed new students with open mind towards evaluations and updating systems more suitable for high quality learning environments and our student union kindly been eager for cooperation and involving English notes and achievable L E M U R L A U R Lisa Gottfridsson, ordförande för Logopedernas och Audionomernas utbildningsråd Äntligen startade terminen efter sommaruppehållet och mitt uppdrag som ordförande i LAUR började på riktigt. På terminens första stor-laur var alla kurser representerade och en ny styrelse valdes. Styrelsen har haft terminens första möte och vi är laddade och redo för att göra våra utbildningar ännu bättre. De nationella logopedstudentdagarna ägde nyligen rum i Umeå och Lund var representerat. I samband men detta arrangemang ägde Utbildningsdagarna rum, det är ett möte där ledningarna för alla logopedprogram i Sverige träffas och diskuterar aktuella frågor och LAUR var där och förde lundastudenternas talan. Mycket från logopedutbildningen i denna spalt men i LAUR ingår även audiologistudenterna och ni är inte glömda. Styrelsen består av övervägande del logopedstudenter men det finns chans att ändra på det eftersom det fortfarande finns en vakant post i styrelsen. Posten som sekreterare är det som är vakant och den kommer väljas på nästa stor-laur. Är du intresserad eller vill ha mer information om posten så skicka ett mail till mig på laur@mfskane.se eller kom till Stor-LAUR den 12 november. B U R Ulrika C. Frising, ordförande för Biomedicinska utbildningsrådet A new semester means new interesting challenges. This semester started with the national evaluation of biomedical programmes across Sweden. Our student representatives did a great job :-). Then all biomedical students have been invited to join the biotechnology students Career Day (15th November at Chemistry Centrum, Lund.) Finally BUR has started a group for discussing how the students want the biomedical education to look like in the future. If you want to know more contact me at bur@mfskane.se in Swedish or English, which you prefer :-) participation possibilities. We are also welcoming all Faculty students to our activities and social happenings. Arriving to a new country is in many ways like travelling to the Land of Oz. Culture, language, societal conditions, climate, national organization and educational system feel wondrous and odd. Settling to new home country, learning to live everyday life and starting to understand the mindset of fellow citizens slowly gets adjustable after asking many questions about how everything works. We are all learning from each other and life is only fascinating with all the cultural peculiarities. Living in a different country opens the world views and teaches new about life, world and people. We are looking forward an exciting year, eventful calendar of MF student activities and fruitful partnership in MF. We hope to network and make the coming year fantastic time of our lives together! 20