Bilaga 4 LIVSSTILSGRUPP. Undret är inte att flyga i luften eller att gå på vattnet,utan att vandra på jorden. Kinesiskt ordspråk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 4 LIVSSTILSGRUPP. Undret är inte att flyga i luften eller att gå på vattnet,utan att vandra på jorden. Kinesiskt ordspråk"

Transkript

1 Bilaga 4 LIVSSTILSGRUPP Undret är inte att flyga i luften eller att gå på vattnet,utan att vandra på jorden. Kinesiskt ordspråk

2 Gruppträff 1 Presentation och uppstart Veckans tips Det viktiga är inte att bli av med dåliga vanor utan att lägga till goda. Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd

3 Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt upp. Din närvaro vid träffarna är mycket viktig. När gruppen har börjat är den låst, ingen kan komma in i den senare. Det som diskuteras under gruppträffarna får ej föras vidare, det stannar inom gruppen. Det är viktigt att du jobbar med hemuppgifterna mellan gruppträffarna och återträffarna. Krav på rörelse Vid förhinder är det viktigt att du meddelar oss. Kom i tid! Föreläsningarna startar kl.. Betalning i kassan ska vara gjort innan vi börjar.

4

5 Skriv ner 3 saker som du lärt dig Det är viktigt att man stannar upp, reflekterar och funderar på vad man vill ta med sig från en föreläsning. Vad var det som berörde just dig mest och vad kan du tänka dig att påverka och förändra?

6 Gruppträff 2 Metabola syndromet Föreläsare: Läkare Veckans tips Lura den värsta hungern genom att dricka ett glas vatten före varje måltid! En liten bit i taget och du kommer långt /Spanskt ordspråk

7 Vad är Metabola syndromet? Metabola syndromet är ett samlingsnamn på riskfaktorer för hjärta och kärl vid bukfetma. När någon har diagnosen metabola syndromet är risken för hjärt- och kärlsjukdom ökad två till tre gånger. Metabola syndromet ökar i västvärlden och är kopplat till den dramatiska ökning av diabetes som nu sker globalt. Man tror att det Metabola syndromet uppstår av en kombination av för stort kaloriintag (för mycket och/eller fel sorts mat) och för lite fysisk aktivitet, både aktiv träning och vardagsmotion. Det finns funderingar på om det Metabola syndromet kan vara en kvarleva från stenåldern då levnadsförhållandena var omvända mot dagen, svält (kaloribrist) i kombination med hög fysisk aktivitet. Stenålderskroppen var inställd på att spara energi, det vill säga lagra energin i form av fett tills den behövdes tex. under svältperioden vintertid. Idag råder det istället ett överskott på energi och dessa energisparande mekanismer har i många fall blivit en nackdel. Vi har mer stillasittande jobb som är mindre fysiskt krävande och det finns även en ständig tillgång till mat. I Metabola syndromet ingår: Insulinresistens Förhöjda blodfetter Högt blodtryck Övervikt Insulinresistens Insulinresistens innebär att det finns ett motstånd mot insulin ute i kroppens organ. Kroppens känslighet för hormonet insulin minskar och insulinresistens uppstår. Typ 2 diabetes uppstår när kroppen inte kan tillgodose det ökande insulinbehovet och hålla blodsockret på en rimlig nivå. Förhöjda kroppsfetter En rubbning i fettbalansen som innebär att man får för lite av det goda kolesterolet och för mycket av det onda kolesterolet. Ofta är även triglycerid värdet för högt.

8 Triglycerider (TG) TG är en annan form av fett än kolesterol. Kroppen använder TG som energilager i fettcellerna. Det kommer från kosten men när vi tar in mer näring än vad vi gör av med, producerar även kroppen TG. Snabba kolhydrater kan omvandlas till TG. Kolesterol Fritt kolesterol är olösligt i vatten och kan därför inte transporteras i blodet. Först måste det bindas till speciella bärarproteiner. Dessa bärarproteiner kallas lipoproteiner och finns huvudsakligen i två former; LDL kallas det onda kolesterolet eftersom delar av det lätt fastnar utmed väggarna i blodkärlen och därmed ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. HDL kallas det goda kolesterolet. Det hittar och räddar LDL partiklar som har fastnat i kärlväggen och transporterar tillbaka det till levern. HDL utgör ca % av den totala mängden kolesterol i kroppen. Höga halter av HDL har en skyddande effekt mot hjärt- och kärlsjukdomar och ökas/höjs av regelbunden motion. Förhöjt blodtryck När blodtrycket mäts kontrolleras två olika blodtrycksvärden. Det systoliska värdet (140) mäts under hjärtats arbetsfas. Det diastoliska värdet (90) mäts under hjärtats vilofas. Förhöjt blodtryck är det om du ligger över 140/90. Om ditt blodtryck är över 180/100 så ska du vara lite försiktig med träning Träning hjälper till att sänka ett förhöjt blodtryck. Var inte rädd för att träna! Målvärden Bra Acceptabelt Hälsorisk Blodtryck < 130/80 <140/80 > /90 BMI <25 >30 HbA1c >7 Kolesterol < 4,5 LDL (onda) < 2,5 HDL (goda) män >1,0 kvinnor >1,3 Triglyserider < 1,7

9 Övervikt Övervikt är den allvarligaste riskfaktorn för Metabola syndromet och typ 2 diabetes. Den som bedöms som överviktig har ett BMI på >25 och/eller att midjemåttet är över nedanstående riktlinjer. Midjemåttets riktlinjer Kvinnor Upp till 80 cm= Bra Män Upp till 94 cm = Bra cm = Se upp cm = Se upp Över 88 cm = Hälsorisk Över 102 cm = Hälsorisk Det går att bli av med övervikt. I pressen tipsas om olika mirakelkurer, de flesta verkningslösa. Det enda som leder till minskad vikt på lång sikt är förändrade matvanor och mer motion. Lär dig vad som är smalmat och vilken mat som får dig att gå upp i vikt. Bästa resultat vid övervikt uppnås om mat intag minskar och fysisk aktivitet ökar Refrenser: Läkemedelsboken 2005/2006 Apoteket AB,

10 HEMUPPGIFT Matregistrering Det finns ett direkt samband mellan vår hälsa och den mat vi äter. Du ska under fyra dagar registrera ditt mat intag. Det är viktigt att du även registrerar en helgdag. Detta är ett hjälpmedel för att kartlägga sina matvanor. Under dessa fyra dagar ska du skriva ner allt du äter, dricker eller stoppar i munnen. Notera: VAR du äter? (hemma, ute eller på arbetet) NÄR du äter? (vilken tid) VAD du äter? HUR du äter? (frukost, lunch, middag, mellanmål, extramål) Vilka möjligheter finns det till förändring? Mat registrering är till för att du ska bli medveten om dina matvanor. Det är viktigt att du skriver ner allt så att du får en bra helhetsbild av mat intaget. Ju noggrannare du fyller i den desto mer medveten blir du om dina matvanor. Fundera på vilka förändringar du behöver göra, vad du vill och kan göra och hur det skulle gå till i praktiken. Genom att tänka och göra annorlunda i olika mat situationer förändrar du dina matvanor. Du kommer få situationen under kontroll och kan njuta mer av maten!

11 HEMUPPGIFT Matdagbok Namn: Datum: Kl. Måltid Annat ätande Vart äter du Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål Natt Leg.dietist A Sommerblad/J Nordenberg Källa Bonnedal/Petersson 2001

12 Skriv ner 3 saker som du lärt dig Det är viktigt att man stannar upp, reflekterar och funderar på vad man vill ta med sig från en föreläsning. Vad var det som berörde just dig mest och vad kan du tänka dig att påverka och förändra?

13 Gruppträff 3 Kost Föreläsare: Dietist Veckans tips Stek i teflonpanna så behöver du inte använda så mycket fett! Det viktigaste på kroppen är läpparna, eftersom du liksom är dörren in. Ferdinand 5 år

14 Kostråd Att tänka på Matcirkeln Genom att äta något livsmedel från varje grupp i matcirkeln får vi i oss en bra variation av de näringsämnen vi behöver varje dag. Kolhydrater E% 50-60% av energin i maten bör komma från kolhydrater. Bra tips för att få i sig tillräckligt med kolhydrater för att orka längre är att: Äta minst 2 portioner potatis, pasta, ris, gröt eller müsli varje dag. Äta frukt och/eller grönsaker till varje måltid. Fett E% % av energin i maten räcker för en vuxen man/kvinna med stillasittande arbete och begränsad fysisk aktivitet. Protein E% % av energi bör komma från proteiner. De viktigaste proteinkällorna i maten är kött, fisk, ägg, mjölkprodukter och baljväxter. Leg Dietist Primärvården södra bohuslän

15 Portion efter person Tallriksmodellen visar hur vi bör dela upp våra måltider på tallriken. Den visar vilka delar som bör ingå i en bra måltid och hur mycket vi behöver äta av varje livsmedelsgrupp. Genom att följa tallriksmodellen håller vi oss mätta längre och klarar dagen bättre. Bildkälla: Hälsomålet Proportionerna av tallriksmodellen är alltid desamma men storleken på din portion beror på hur mycket energi du förbrukar. Energibehovet styrs bl.a. av ålder, kön, kroppsstorlek och hur mycket du rör på dig.

16 Faktorer som påverkar energibehovet Ålder Kön Aktivitet Energibehovet sjunker Män har högre Ju mer du rör ju äldre vi blir energibehov än kvinnor dig desto större energibehov Intensitet Kroppssammansättning Ju hårdare du anstränger desto större energibehov En stor muskelmassa kräver mer energi än en liten Leg Dietist Primärvården Södra Bohuslän Bildkälla Uppladdningen Min vikt idag är kg Beräkning av energibehov Beräkning av mitt energibehov Så här mycket energi (kcal) behöver du/dag Din vikt x 30 =. kcal. För att gå ner i vikt är det lämpligt att minska ditt energiintag med 600 kcal kcal 600 kcal = kcal. Daglig förbrukning för en normalstor man/kvinna Man: ca kalorier per dag Kvinna: ca kalorier per dag

17 Goda vanor som främjar viktminskning Ät 1 portion/ måltid Ät grönsaker & frukt varje dag Ät 3 gånger om dagen Röra på sig varje dag Försök att få med något ur kostcirkelns alla 7 delar vid varje måltid så får du i dig den energi och näring du behöver! Ät regelbundet och fördela målen jämt över dagen Leg Dietist Primärvården Södra Bohuslän Bildkälla Unilever

18 Vill du äta hälsosamt? Ät mycket frukt och grönt - gärna 500 g per dag! Vill du äta hälsosamt? Välj gärna nyckelhålsmärkt! Vill du äta hälsosamt? Ät fisk ofta - gärna 3 gånger i veckan! Vill du äta hälsosamt? Byt till flytande margarin eller olja när du lagar mat! Källa:

19 Fettkvalitet Mättat fett Finns framför allt i animaliska livsmedel som mejeriprodukter (mjölk, smör, grädde och ost) och i feta charkvaror. Enkelomättat fett Finns t ex i mandel, nötter, raps- och olivolja, samt i flytande margariner. Fleromättat fett Finns i t ex fet fisk (lax och strömming), solrosolja, majsolja, rapsolja och bordsmargariner. Ju mjukare desto bättre! Leg Dietist Primärvården södra bohuslän

20 Skriv ner 3 saker som du lärt dig Det är viktigt att man stannar upp, reflekterar och funderar på vad man vill ta med sig från en föreläsning. Vad var det som berörde just dig mest och vad kan du tänka dig att påverka och förändra?

21 Gruppträff 4 Fysisk aktivitet och stavgång Föreläsare: Hälsopedagog Veckans tips En promenad i rask tempo ger nästan samma effekt som att löpa samma En kropp är en sådan där grej som man flyttar omkring med hela tiden. Tor 5 år

22 Vad händer i kroppen vid träning? När vi utsätter kroppen för belastning kommer den att svara med att bygga sig starkare för att klara motståndet. Detta gäller hjärtat och blodomloppet, samt skelett, lederna, musklerna och nervernas funktion etc. Minnet förbättras Bättre sömn Insulinkänsligheten ökar Musklerna blir starkare Blodcirkulationen ökar Förbränningen ökar Tarmarna får jobba mer och du får bättre matsmältning Syresättningen till musklerna ökar och du får bättre syreupptagningsförmågan Stärker skelett och leder och motverkar benskörhet Förstärker immunförsvaret Stresshormoner sjunker och gör att du känner dig mer lugn och avspänd Förbättrar konditionen och du orkar mer, lungorna blir starkare

23 Hur ofta, hur hårt, hur länge? De nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet är 30 min om dagen med en intensitet motsvarande rask promenad. Vid livsstilsrelaterad sjukdom kan krävas mer specifika rekommendationer. Hjälpmedel för att hitta rätt ansträngning på din aktivitet kan vara Borgskalan och pulsklockan. Borgskalan Borgskalan är en uppskattnings skala av din ansträngningsnivå. En otränad person bör motionera mellan på skalan. En tränad person bör motionera på på skalan. 6 7 Mycket, mycket lätt 8 9 Mycket lätt Ganska lätt Något ansträngande Ansträngande Mycket ansträngande Extremt ansträngande 20 Gunnar Borg Pulsklocka Börja att räkna ut din maxpuls, 210-1/2 din ålder. Välj sedan sedan vilken tränings zon du skall träna i efter träningsmål. Tränings zon Förbräningsträning 60-70% av maxpuls Konditions träning 70-80% av maxpuls Om du varierar din träning både i typ av aktivitet, intensitet och längd når du ett bättre resultat.

24 Aktivitetspyramid Inaktivitet STYRKA 2-3 dagar/vecka Exempel: Vikter, maskin, armhävningar, tåhävningar, gummiband. KONDITION 3-5 dagar/vecka Exempel: Dans, promenad, stavgång, rodd, löpning, cykling, bollsporter Bra med personligt upplägg efter förmåga, ev. diagnos etc min intensitet: måttlig till hög Andfådd/ svettig BASAKTIVITET Varje dag! Exempel: Promenad, gå i trappor, hushållsarbete, trädgårdsarbete. Minst 30 min Intensitet: måttlig, pratvänlig takt Den tid du inte avsätter för fysisk aktivitet kommer du förr eller senare att få avsätta för sjukdom

25 Varför motionera med stavar? Stavgång är en bra träning för hela kroppen som passar många människor. Farten och steglängden ökar med stavar och konditionen förbättras snabbt Stavar ger trygghet vid ostadighetsproblem Rygg, knän och höfter avlastas vid stavgång Lättare smärttillstånd i nacke, axlar och bröstrygg mår bra av stavgång. Vid rätt teknik utsätts övre delen av kroppen för en hälsosam påfrestning. Stavlängd Armbågen ska vara i rät vinkel (90 ) när du står med staven pekandes rakt nedåt. Staven ska bara nå ett par centimeter ovanför midjan. För äldre personer och för personer med dålig kondition kan stavarna gärna vara något lägre och vinkeln större än 90. Stavgång hur gör man? Staven hålls nära kroppen och följer din naturliga gångrytm Låt armarna hänga rätt ner med avslappnande axlar och låt stavarna hänga utmed höftens sidor Börja gå på plan mark, dina armar startar en naturlig pendling. Låt stavarna släpa i marken, fortsätt att pendla med armarna. Ta tag i handtaget, fortsätt den pendlande rörelsen, tryck ner spetsen, skjut ifrån. Staven har en lätt bakåtlutad ställning när den sätts i marken När du har hittat rätt rytm är motsatt häl i samma nivå som staven vid stavisättningen. Vänd dig gärna till en stavgångsgrupp om du vill ha mera råd. Källa: Folkhälsosektionen Gästrikland Stavgång passar gammal som ung, tränad eller otränad det är du själv som avgör intensitet!

26 Stegräknare En stegräknare är ett motionstillbehör som registrerar antalet steg du tar under en dag eller under en promenad. Stegräknaren ska fungera som en sporre att promenera mer i vardagen. Utmana dig själv genom att skriva ner dagens steg och försök att slå dem nästa dag. Folkhälsoinstitutet rekommenderar att en vuxen människa bör gå steg varje dag, ca 6-7 km. Sätt upp ett mål som känns rimligt, det kan/bör vara mer än steg. Börja sedan mäta antalet steg under din raska promenad tillsammans med din normala vardagsmotion med hjälp av din stegmätare. Öka sedan på vardags motionen varje vecka tills du nått ditt uppsatta mål. När du nått ditt mål t.ex steg, använder du stegräknaren för att kontrollera dig själv så att du inte skär ner på vardags motionen oavsett väder. Om du göra andar fysiska aktiviteter där stegräknaren inte går att använda kan du ta hjälp av en omvandlings tabell som finns på

27 Skriv ner 3 saker som du lärt dig Det är viktigt att man stannar upp, reflekterar och funderar på vad man vill ta med sig från en föreläsning. Vad var det som berörde just dig mest och vad kan du tänka dig att påverka och förändra?

28 Gruppträff 5 Att tänka på när man har förhöjt socker Föreläsare: Diabetessköterska Veckans tips Öka vardagsmotionen: Kliv av bussen en hållpalts tidigare eller parkera bilen längre från ditt mål! Under kläderna har de flesta en kropp. Det är bara det att de inte tänker på det. Tone 5 år

29 Din och vårdens roll i behandling av din diabetes Läs om din och vårdens roll i behandlingen av din diabetes, utdrag ur nationella riktlinjer för diabetes. Den får du av din diabetessköterska. Svenska diabetes förbundet är en ideell organisation med uppgift att samla alla dem som vill främja medicinska och sociala intressen för människor med diabetes samt stödja vetenskaplig forskning kring diabetes. Vill du veta mer eller bli medlem gå in på eller ring tel till kansliet. Blodsockermätning För att få en överblick hur blodsockret påverkas av olika måltider och aktiviteter är det bra att testa sitt blodsocker vid olika tillfällen. Det kallas för en förenklad blodsockerkurva, så här kan man testa när man håller på att lära sig hur kroppen fungerar och tex inför diabeteskontroll. För övrigt räcker det oftast att testa sitt fastevärde någon gång emellanåt beroende på vilken behandling man har. Testa enligt följande Frukost: Före och 1 ½ - 2 timmar efter Lunch: Före och 1½ - 2 timmar efter Middag: Före och 1½ - 2 timmar efter Kvällsvärde innan läggdags Förutom dessa tester kan man testa 1-2 timmar tex. efter 1 timmas promenad. Om man behandlas med insulin måltidsinsulin och bas insulin, har värdena före måltiden betydelse för bas insulinet och värdena efter måltid påverkas av måltidsinsulinet.

30 Frågor att reflektera över Om personlig förståelse av sjukdomen Vad är diabetes för dig? Vad tror du orsakade att du fick diabetes? Varför fick du det just då, tror du? Vad är det jobbigaste med att ha diabetes? Vad anser du att man behöver kunna för att klara av att leva med diabetes? Vad är det värsta som skulle kunna hända? Hur tror du att ditt liv ser ut om 5-10år? Källa: omvårdnad vid diabetes, Karin Wikblad Var rädd om dina fötter Tvätta fötterna regelbundet, torka väl mellan tårna. Klipp naglarna ofta och rakt efter nagelns tillväxtzon. Om problem uppstår, anlita fotvårdsspecialist. Gå ej barfota. Använd mjukgörande kräm vid torr och sprickbenägen hud. Använd skor med god passform. Byt gärna skor flera gånger om dagen. Använd inte skorna en längre sammanhängande tid. Lufta fötterna. Töm skorna på sand och främmande föremål. Tro aldrig att en dålig passande sko kan gås in. Känn efter trasiga sömmar. Byt strumpor varje dag. Vänd ev. söm utåt. Värm aldrig fötterna på eller mot ett hett föremål. Vid fotbad, mät vattentemperaturen före badet. Använd en spegel vid svårigheter att inspektera foten i dess helhet och gör det regelbundet. Notera och rapportera alla sår, sprickor, förhårdnader, rodnader eller andra hudförändringar, hur små och oansenliga de än kan tyckas vara. Dessa förändringar kan vara ingångsporten till en framtida sårskada. Källa: Jan Apelqvist, diabetesfotteamet Lund

31 Stress påverkan på insulin Metabolt syndrom och utvecklande av Diabetes typ 2 är inte bara kost och ärftlighets bergende utan påverkas också av våra försvarshormoner Adrenalin, Noradrenalin och Kortisol. När hjärna och kropp upplever att vi är utsatta för, eller hotas av, krav, påfrestningar och utmaningar skickas hormonerna ut. Detta är fortfarande en stenåldersmänniskas reaktion, kroppen förbereder sig för muskelarbete. Adrenalin frigör bränsle ur sockerdepåerna i levern och musklerna. för att vi skall kunna springa fort och lyfta tungt under kortare perioder. Noradrenalin frigör bränsle från fettdepåerna så vi skall kunna springa fort och lyfta tungt under lite längre perioder. Kortisol orsakar frisättning av fettsyror som i sig ger ämnsomsättningsrubbning d.v.s. kroppen skruvar ner förbränningen för att spara på energin,vilket kan orsaka övervikt,bukfetma. Hormonerna och fettsyrorna orsakar alltså b.la diabetes, blodfettstegringtriglycerider, hjärt-och kärlförändringar samt blodproppsrisk pga att blodet lättare koagulerar.kroppen förbereder sig till och med för en stor sårskada. Stress relaterad,och i viss mån även de andra orsakerna till metabolt syndrom och utvecklad diabetes, beror på våra insulinproducerande celler i Langerhanska öarna i bukspottkörteln. När adrenalinet frigör socker och det kommer ut i blodet går larmsgnalen till de Langerhanska öarna som omedelbart försöker sänka blodsocker nivån till normal nivå. Om man inte kopplar av stresspådraget blir till slut cellerna så utmattade att de inte orkar producera den insulin som kroppen behöver, man har då utvecklat en diabetes som kräver insulin kompensation med tabletter eller insulininjektioner för att hålla en bra sockernivå i blodet. Källa Ursula Johansson, Hälsopunkten Stenungsund

32 HEMUPPGIFT - Prova något nytt Maten är ett av livets glädjeämnen, något att njuta av. Unna dig denna njutning! Hemuppgiften medverkar till att du uppmärksammar inhandling, matlagning, mat situation och sist men inte minst njutningen av att äta gott! Välj ett recept från en kokbok eller receptsamling som du sedan lagar hemma. Berätta om det receptet du valt att arbeta med. Skriv upp vilka ingredienser som finns hemma och vad du måste inhandla Beskriv hur matlagningen fungerade förberedelser, tillagning och efterarbete Är detta ett bra recept att använda till vardagsmaten? Vad tyckte jag/vi om maten? Vilka tillbehör gjorde jag till måltiden? Vilken är fettmängden i maträtten? Är portionen tillräcklig för en person? Hur ser maten ut, vad smakar den och hur är konsistensen? LAGET RUNT Var och en i gruppen berättar om sina erfarenheter i tur och ordning.

33 Skriv ner 3 saker som du lärt dig Det är viktigt att man stannar upp, reflekterar och funderar på vad man vill ta med sig från en föreläsning. Vad var det som berörde just dig mest och vad kan du tänka dig att påverka och förändra?

34 Gruppträff 6 Smakskola/Receptreflektion Föreläsare: Dietist Veckans tips Den bästa motionen är den som blir av! Du bestämmer! Ha tålamod! Väderkvarnar ger sig aldrig iväg för att söka efter vinden. A.J.S

35 Skriv ner 3 saker som du lärt dig Det är viktigt att man stannar upp, reflekterar och funderar på vad man vill ta med sig från en föreläsning. Vad var det som berörde just dig mest och vad kan du tänka dig att påverka och förändra?

36 Gruppträff 7 Motivation till förändring Föreläsare: Distrikssköterk och kurator Veckans tips Våga tro på dig själv och din kraft att påverka ditt eget liv! Om du tänker för länge på nästa steg kommer du att tillbringa resten av livet på ett ben. Kinesiskt ordspråk

37 Ambivalenskorset + Nuvarande beteende + Förändring - -

38 Skriv ner 3 saker som du lärt dig Det är viktigt att man stannar upp, reflekterar och funderar på vad man vill ta med sig från en föreläsning. Vad var det som berörde just dig mest och vad kan du tänka dig att påverka och förändra?

39 Gruppträff 8 Uppföljning, tillbakablick och framtidsplan Veckans tips Det finns inget bäst före datum på träning: Du blir aldrig för gammal för att träna! Man får starkare ben i uppförsbacke okänd

40 Framtidsplan Vi har nu träffats 8 gånger och fått en massa information från olika specialister. Vårt gemensamma mål är att uppnå en bättre hälsa. Men hur just du skall nå dit är ett personligt val. De förändringar du gör skall kännas naturliga och något som du kan fortsätta med resten av livet. Vill man lyckas nå en viktnedgång som är hållbar är det viktigt att se långsiktigt. Namn Gör en lista på förändringar du gjort under dessa veckor och vilka åtgärder/strategier som hjälper dig att behålla /handskas med de nya vanorna. Slutmål: Detta vill jag ha uppnått om 1 år datum Delmål: Detta vill jag ha uppnått om 3 månader datum

41 Detta vill jag ha uppnått om 6 månader datum Detta vill jag ha uppnått om 9 månader datum Ser fram emot att höra era förändringar, mål och delmål.

42 Referenslista, bra hemsidor och boktips Alla hjärtans bok BOKTIPS Fyss för alla, Fyssboken Apoteket Motivation för motion Johan Faskunger Självkänsla nu! Mia Törnblom Vardagsmotion - Vägen till hållbar hälsa: fysisk aktivitet, viktkontroll och beteendeförändring Johan Faskunger Vem är det som bestämmer i ditt liv? Åsa Nilsonne Att leva ett liv, inte vinna ett krig Anna Kåver 3-timmarsdieten Anna Ottosson Sov bättre med kognitiv beteendeterapi Marie Söderström Smart mat Stephen Rössner Munken som sålde sin ferrari Robin Sharma

Gruppträff 3 Kost Föreläsare: Dietist

Gruppträff 3 Kost Föreläsare: Dietist Gruppträff 3 Kost Föreläsare: Dietist Det viktigaste på kroppen är läpparna, eftersom du liksom är dörren in. Ferdinand 5 år Kostråd Att tänka på Matcirkeln Genom att äta något livsmedel från varje grupp

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du: Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för

Läs mer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du: Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för

Läs mer

Som medlem i Hälsoklubben får du:

Som medlem i Hälsoklubben får du: Visst vill vi vara friska och må bra, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsoklubben får du den inspiration och motivation du behöver för att steg för

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Löpträning för hundägare

Löpträning för hundägare Löpträning för hundägare Botnic Agility Club Vasa 24.8.2010 Mika Lehtonen Mika Lehtonen Specialidrottstränare, Idrottshögskolan i Stockholm 1996 Magister i idrottsfysiologi, Jyväskylä universitet 1998

Läs mer

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning:

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Utgångsläge: När det gäller att orka med den tuffa barmarksträning/försäsongsträning som krävs av er innan isträning och matcher drar igång men även under

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning

Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning Sömnbehovet varierar, men det är inga stora variationer. För en tonåring är den optimala sömntiden mellan 9-10 timmar. Dock kan det finnas variationer,

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

På gång. Gör det spännande Köp en ljudbok till mobilen. Lyssna på boken när du är ute och går aldrig annars. När spänningen stiger bara

På gång. Gör det spännande Köp en ljudbok till mobilen. Lyssna på boken när du är ute och går aldrig annars. När spänningen stiger bara Kör i gång med gång och märk effekt direkt! Vår personliga tränare Katarina Woxnerud har programmet, tipsen och prylarna som snabbformar figuren. Av Katarina Woxnerud, Foto: Patrik Cederman och thinkstock

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Tillbakablick från föreläsning av näringsexpert Tallriksmodellen Näringsämnen Enkla tips på bra hygien Måltidsordning Köksekonomi När

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt.

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt. Dalarnas Skidförbund Alpina Vårtinget 2011-05-14 Sammanfattning-Kost Utgångsläge: När man i unga år tränar och tävlar för att förbättra sig inom sin idrott är det oerhört viktigt att man tar framförallt

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Det första du skall tänka på när du planerar dina måltider är att varje måltid skall innehålla något ifrån alla delar utav kostcirkeln.

Det första du skall tänka på när du planerar dina måltider är att varje måltid skall innehålla något ifrån alla delar utav kostcirkeln. Hej! Jag heter Linda och är 35 år gammal. Jag har ganska stor övervikt efter att ha fött tre barn. Jag har kommit bort från att motionera. Jag har helt enkelt inte haft tid med tre små barn. Dessutom är

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet Sussan Öster, www.ltvastmanland.se 1 Mat är personligt, en njutning i livet och det påverkar vår hälsa! Vad anser du är hälsosam mat?

Läs mer

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Inledning. Varför är det viktigt med mat Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder

Läs mer