KLARA arkitektbyrå ab OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR VÄSTBYNÄSET SAMRÅDSHANDLING DEL AV VÄSTBY 1:3 OCH 1:4 FORSHAGA KOMMUN VÄRMLANDS LÄN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KLARA arkitektbyrå ab OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR VÄSTBYNÄSET SAMRÅDSHANDLING 2010-04-22 DEL AV VÄSTBY 1:3 OCH 1:4 FORSHAGA KOMMUN VÄRMLANDS LÄN"

Transkript

1 OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR VÄSTBYNÄSET SAMRÅDSHANDLING DEL AV VÄSTBY 1:3 OCH 1:4 FORSHAGA KOMMUN VÄRMLANDS LÄN innehåll: fastighetsförteckning beskrivning samrådsredogörelse (efter samråd) utlåtande (efter utställning) övriga handlingar: plankarta beslutsdatum GODKÄND sign KLARA arkitektbyrå ab ANTAGEN LAGA KRAFT

2 Områdesbestämmelser för Västbynäset (del av Västby 1:3 och 1:4) FASTIGHETSFÖRTECKNING HANDLINGAR Fastighetsförteckning Karta med bestämmelser (separat kartblad) Beskrivning Samrådsredogörelse (efter samråd) Utlåtande (efter utställning) Fastighetsägarna enligt förteckningen nedan har bedömts vara sakägare respektive hyresgäst, dvs. ägare till fast egendom eller innehavare av hyreskontrakt inom bestämmelseområdet.

3 2

4 Områdesbestämmelser för Västbynäset (del av Västby 1:3 och 1:4) BESKRIVNING HANDLINGAR Fastighetsförteckning Karta med bestämmelser Beskrivning Samrådsredogörelse (efter samråd) Utlåtande (efter utställning) PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planens syfte är att säkerställa områdets kulturhistoriska värden i enlighet med ställningstaganden gjorda i kommunens översiktsplan. AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN Planförslaget berör inget riksintresseområde enligt miljöbalkens 3 kap., inte heller område med särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten enligt 4 kap. och det bedöms vidare inte påverka möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap. PLANDATA Läge Bestämmelseområdet är beläget på en halvö i sjön Visten, cirka åtta kilometer nordväst om Deje. Areal Markägoförhållanden Bestämmelseområdets areal är drygt 78 hektar. Marken inom bestämmelseområdet ägs av Bergvik Skog Väst AB och privatpersoner.

5 2 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Miljökvalitets- Riksdagen har antagit 16 nationella s.k. miljökvalitetsmål. Mål nr 15, mål God bebyggd miljö, har som delmål 2 att den kulturhistoriska bebyggelsen senast år 2010 skall vara identifierad och ett program skall finnas för skydd av dess värden. Samtidigt skall minst 25% av den värdefulla bebyggelsen vara långsiktigt skyddad. Översiktliga Områdesbestämmelserna är i överensstämmelse med kommunens planer översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige den 26 januari I översiktsplanen anges området som en miljö med kulturhistoriska värden. Detaljplaner, områdesbestämmelser, förordningar, program, inventeringar och dyl. områdesbestämmelser För delar av bestämmelseområdet finns områdesbestämmelser för fritidshus som antogs 28 februari De syftar primärt till att planmässigt reglera storleken på befintliga fritidshus. Områdesbestämmelserna gäller längs sjön Visten inom Forshaga kommun. Området som omfattas överensstämmer med det område där strandskydds- och landskapsbildsskyddsbestämmelser gäller. Gården Nedre Västby omfattas inte av områdesbestämmelserna för fritidshus. kulturmiljö- Västbynäset har uppmärksammats i länsstyrelsens kulturmiljövårdsprogram för program, Ditt Värmland, från Värmland Västby har ett förflutet som länsmansgård och finns skriftligt belagd sedan I närheten av dagens byggnader finns gravfält med högar men även ensamliggande fornlämningar. kulturmiljövårds- Kommunfullmäktige i Forshaga kommun antog ett kulturmiljövårdsprogram för program den 25 januari Forshaga I kulturmiljövårdsprogrammet uppmärksammas Västbynäset som kulturhistoriskt värdefullt område. En enskild byggnad, Västby 1:3 (bondgård och f.d. länsmansgård), inom området klassas som kulturhistoriskt värdefull byggnad. Tillsammans med kulturmiljövårdsprogrammet antogs ett åtgärdsprogram som bl.a. innebär att det skall upprättas detaljplan eller områdesbestämmelser till skydd för de uppmärksammade områdena.

6 3 fasta fornlämningar Det finns fasta fornlämningar inom bestämmelseområdet, bl.a. en stensättning, ett gravfält med fem högar, ett gravfält med 13 högar, en fångstgrop samt en hög. Fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen mot åverkan vare sig de är kända eller okända, synliga eller osynliga. Skyddet omfattar själva fornlämningen och ett så stort område på marken som behövs för att bevara lämningen. Eventuella förändringar i fornlämningen eller inom fornlämningsområdet fordrar tillstånd från länsstyrelsen. Kända fornlämningar finns registrerade i fornminnesregistret. strandskydd Vid Västbynäset gäller ett utvidgat strandskydd om 150 meter för sjön Visten. Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kap.

7 4 landskapsbilds- Delar av det aktuella området skyddas av landskapsbildsskydd enligt skydd 19 naturvårdslagen i dess lydelse före januari 1975 och 9 första stycket lagen om införande av miljöbalken 1988:811. Skyddsformen förordnades av länsstyrelsen för vissa områden i syfte att reglera bebyggelse, vägar och andra anläggningar som kunde påverka landskapsbilden negativt. Vid Västbynäset sträcker sig området för landskapsbildsskydd 150 meter runtomkring sjön Visten. tillståndsplikt vid vägar Inom ett avstånd av 12 meter från allmän väg får inte enligt väglagen, utan länsstyrelsens tillstånd, uppföras byggnader, göras tillbyggnader, utföras andra anläggningar eller vidtas andra sådana åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. naturvårds- I den naturvårdsinventering som genomfördes i länsstyrelsens regi 1988 inventering uppmärksammades Nedre Västby. Gården Nedre Västby har gamla anor, vilket järnåldersgravarna vittnar om. Den betade ängs- och hagmarken med gamla odlingsrösen är ett mycket vackert inslag i landskapet på Västbynäset, vilket i övrigt präglas av kalhyggen och granplanteringar. En intressant flora har dessutom börjat komma upp. Ändmoränerna i öst västlig riktning kan skönjas i terrängen.

8 5 ängs- och betesmarksinventering inventerade länsstyrelserna tillsammans med Jordbruksverket landets ängs- och betesmarker. Med ängs- och betesmarker menas markslag som idag används som betesmarker eller slåtterängar. På Västbynäset har tre lokaler av varierande storlekar (0,6 5,3 ha) uppmärksammats. Områdena utgörs av naturbetes- och kulturbetesmark, fornåkrar och gravfält. Alla tre lokalerna är välhävdade och två av dem är opåverkade av produktionshöjande åtgärder.

9 6 FÖRUTSÄTTNINGAR Natur topografi Västbynäset är en höjdrygg i nord-sydlig riktning i sjön Visten. Höjdskillnaderna är stora, ca 60 meter, och sluttar från mitten av näset ner mot sjön. På det sydvästra hörnet ligger gården Nedre Västby beläget på ishavslera. I öst-västlig riktning finns ändmoräner. vegetation Vegetationen på sydvästra Västbynäset kring gården Nedre Västby består av stora öppna betesmarker. Ängs- och hagmarkerna har lövträdsbuketter med asp, björk och al samt björksolitärer och enar som lämnats kvar.

10 7 Betesmarkerna angränsar i öster till gles uppvuxen björk- och barrskog som sedan övergår till planterad granskog. I norr angränsar hagmarken till planterad granskog. biotopskydd Alléer, källor och omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsrösen i jordbruksmark, småvatten och våtmarker i jordbruksmark, stenmurar i jordbruksmark samt åkerholmar äger generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 i miljöbalken. Inom biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Länsstyrelsen kan medge dispens om särskilda skäl föreligger. fornvårdsområde skog och historia Ett fornvårdssområde är ett begränsat skötselområde runt ett eller flera fornminnen. Runtomkring gravfältet med 13 gravhögar samt den ensamliggande gravhögen finns ett fornvårdssområde. Inom bestämmelseområdet, nordost om den största fornåkern finns två kolbottnar.

11 8 Verksamheter Bostadshusen är bebodda och det bedrivs jordbruk med vallodling och djurhållning på gården Nedre Västby. Bebyggelse beskrivning av området Nästan helt omgivet av vatten reser sig det bergiga och skogsbeklädda Västbynäset vid sjön Vistens östra sida. I naturskönt läge på näsets sydligaste del ligger Nedre Västby. Gården finns belagd från medeltiden och omnämns första gången i 1503 års räkenskapsbok för Värmland. Troligen har den dock en avsevärd äldre historia. På impediment eller i utkanten av de tillhörande odlingsmarkerna öster och sydost om byggnaderna finns sammanlagt 18 förhistoriska gravhögar samlade i två gravfält, en ensamliggande gravhög och en stensättning. De välbevarade fornlämningarna vittnar om den odlade bygdens utbredning under första årtusendet efter Kristi födelse. Sannolikt minner gravanläggningarna om en föregångare till den nuvarande gården. Då som nu har kreatursskötsel och åkerbruk utgjort den ekonomiska basen. Högar och stensättningar hör till yngre järnålderns (ca e. Kr.) vanligaste gravformer. De döda har vanligen bränts på bål. Därefter har gravhögen byggts ovanpå brandlagret. Tillsammans med de brända benen hittas vi arkeologiska utgrävningar ofta lerkärl, kammar, knivar eller andra personliga tillhörigheter. Ingen av anläggningarna vi Västbynäset har sakkunnigt undersökts. Norr om gården finns en ensamliggande fångstgrop som antyder jakt på varg, eller andra rovdjur, som hotat gårdens kreatur. Fångstgropar har använts alltifrån förhistorisk tid fram till 1864 då metoden förbjöds enligt lag. Gården Västby har ett förflutet som länsmansgård och finns nämnd som tingsplats i Värmlands äldsta dombok från Enligt traditionen låg här också en avrättningsplats.

12 9 Det nuvarande boningshuset uppges vara från 1630-talet, dock med en senare tillbyggnad på baksidan. Byggnaden, som har timmerstomme och är klädd med faluröd träpanel, har en ålderdomlig utformning med loftgång på framsidan. Gårdens uthusbyggnader, vilka samtliga är faluröda, ligger grupperade kring gårdstunet. Strax norr om boningshuset finns grundstenarna till Övre Ulleruds gamla tingshus, vilket revs på 1800-talet. Enligt traditionen skall den cirkelformade upphöjningen därintill utgöra en domarring. Områdets kulturhistoriska värde utgörs främst av det öppna odlingslandskapet med anor och hävd alltsedan förhistorisk tid. Här finns välbevarade fornlämningar, anlagda i karaktäristiskt läge i utkanten av den odlade marken, samt en gård med ett intressant historiskt förflutet oh en huvudbyggnad med ålderdomlig utformning. kulturhistoriskt värdefulla byggnader Nedan följer en beskrivning av de byggnader inom bestämmelseområdet som i kulturmiljövårdsprogrammet betraktats som kulturhistoriskt värdefulla. Västby 1:3, Bondgård, f.d. länsmansgård Boningshuset är timrat i två våningar och enligt uppgift byggt på talet. Tillbyggnaden på baksidan är från ett senare datum. Huset, som är klätt med en faluröd lockpanel, har en numera igensatt svalgång på framsidan, där det också finns en veranda. Det flacka sadeltaket är försett med enkupiga tegelpannor. Det timrade faluröda magasinet har en taktäckning av tvåkupigt tegel. På gården finns flera timrade faluröda ekonomibyggnader.

13 10 Teknisk försörjning vattenskydds- Huvuddelen av det kommunala vattnet hämtas från sjön Visten. Hela område sjön ingår i det yttre skyddsområdet för vattentäkten. kraftledningar Inom området sträcker sig en mindre kraftledning om 10 kv. Skyddsavståndet till en sådan ledning skall, enligt starkströmsföreskrifterna, i normalfallet vara minst 5 meter. FÖRÄNDRINGAR Natur Det gamla kulturlandskapet håller på att öppnas upp efter att ha varit igenplanterat med gran. Skogen avverkas successivt och omvandlas till ängs- och hagmarker som hålls öppna med hjälp av betande djur. Under återställningen av kulturlandskapet framkommer gårdens gamla anor genom att fornlämningar som exempelvis järnåldersgravar friläggs. Ändmoränerna kan nu urskiljas och en intressant flora har börjat komma upp. Det är viktigt att betesmarkerna vid Nedre Västby även i fortsättningen hävdas och hålls öppet. Det har avgörande betydelse för landskapsbilden och för hur kulturmiljön upplevs. Då skogliga åtgärder aktualiseras är det särskilt angeläget att hänsyn tas till kulturmiljövårdens intressen. Särskild omsorg bör ägnas planterade träd i anslutning till bebyggelse. Det kan gälla träd som ramar in tomter, skyddar mot väder och vind, vårdträd eller fruktträd. Alla är lika viktiga för bebyggelsemiljön. En successiv och planerad förnyelse av åldrade och sjuka träd bör därför ske. Skall nya större träd planteras bör det ske på den plats där träd tidigare stått eller enligt de mönster som är kännetecknade för området. Trädarter som tidigare förekommit och som man vet trivs på platsen bör väljas. Verksamheter Inom bestämmelseområdet bedrivs idag jordbruk med vallodling och djurhållning. Verksamheten bidrar till att öppna upp och hålla landskapet öppet. Detta är av vikt för områdets värde och bevarande och bör därför uppmuntras. Det gäller kanske framförallt djurhållning i olika form. Bebyggelse plan- och bygglagen Av 3 kap 1 plan- och bygglagen framgår att: Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan,

14 11 3 kap 10 : Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara, 3 kap 12 : Byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas samt 3 kap 13 : Byggnadens yttre skall hållas i vårdat skick. Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär. Byggnader som anses 12 skall underhållas så att deras särart bevaras. Hela bestämmelseområdet betraktas som ett bebyggelseområde av sådan karaktär som avses i 3 kap 12 plan- och bygglagen. För bebyggelsen inom området kommer plan- och bygglagens bestämmelser att tillämpas strikt. Särskilt gäller detta de byggnader som pekats ut som kulturhistoriskt särskilt värdefulla. byggnadskultur och gestaltning Varje byggnad i någorlunda ursprungligt skick är ett uttryck för sin tid och kultur. Byggnaden kan vara gammal eller ny, påkostad eller enkel, herrgård eller torp, ett slags kulturminne är den likaväl. Naturligtvis är vissa byggnader mera värdefulla att bevara för framtiden än andra. Alla byggnader kan inte bevaras, men borde få behålla sin ursprungliga karaktär och stil så länge de finns kvar. Syftet vid alla åtgärder som renovering och ombyggnad bör vara att låta byggnaden efteråt se i huvudsak likadan ut som före åtgärden. Det gäller givetvis byggnader som fått behålla sin ursprungskaraktär. Om så inte är fallet kan ett successivt återställande ske. Kom ihåg att detaljerna spelar en avgörande roll för hur en byggnad upplevs. Många i övrigt lyckade upprustningar skäms av onödiga detaljmissar. Principen måste vara att enbart byta ut det som verkligen måste bytas ut och i så fall ersätta det med nytt i samma material och utförande som det gamla. Ju mer man själv kan anpassa sig till det gamla husets förutsättningar, desto mer av husets ursprunglighet kan bevaras. Att förvalta sin byggnad utifrån detta synsätt garanterar dess fortsatta värde, såväl ekonomiskt som kulturhistoriskt. När man bygger ett nytt hus i en kulturhistorisk miljö behöver man inte alltid vara lika försiktig som vid renovering av ett äldre. En ny byggnad kan vara en kopia av ett äldre, men kan också få upplevas som ett nytt inslag i miljön, ett tecken på utveckling och uttryck för en ny tid. Givetvis bör även ny bebyggelse anpassas till omgivningen vad gäller placering, proportioner, material och kulör så att helheten i miljön inte går förlorad.

15 12 I vissa fall kan ett nytt hus till och med vara den bästa bevarandeåtgärden om det innebär att det gamla huset får behålla sin ursprungliga karaktär, underhålls och ges en meningsfull användning. varsamhetsbestämmelser, generella I planen har införts varsamhetsbestämmelser för den befintliga bebyggelsen inom hela bestämmelseområdet, dels generella och dels mer preciserade för de byggnader som bedömts som kulturhistoriskt särskilt värdefulla. Nedan följer några av de riktlinjer som bör vara vägledande vid ändring av befintlig bebyggelse inom området. tillbyggnader Låt ursprungsbyggnadens form styra en tillbyggnads utformning. Tillbyggnader skall underordna sig ursprungsbyggnaden vad avser form, färg och proportioner. Det kan ske genom den görs mindre, lägre, dras in från hörn samt har samma taklutning, material och färgsättning. Ursprungsbyggnaden bör alltid kunna avläsas efter en tillbyggnad. Ibland kan dock en ren förlängning av byggnaden eller en mindre höjning av taket vara den bästa lösningen. fasadmaterial Vid byte av fasadmaterial bör byggnaden få behålla sitt ursprungliga utseende. Trä är det helt dominerande fasadmaterialet på landsbygden i Värmland. Puts, slaggsten och rött tegel är också traditionella material som förekommer ibland, framförallt i herrgårds- och bruksmiljöer. Med traditionella material menas i detta sammanhang inte plåtmaterial, kalksandsten, tegel i annan kulör än röd eller olika platt- och skivmaterial. De flesta äldre trähus är klädda med stående s.k. locklistpanel, smala locklister och breda bottenbräder. Putsade hus bör vid fasadrenovering, eller efter tilläggsisolering, få behålla sin putsade fasad. Det finns metoder att tilläggsisolera utvändigt och putsa på nytt. Det är sällan lönsamt att tilläggsisolera fasaden. I normalfallet sker endast 10% av den totala energiförlusten i ett enfamiljshus genom fasaden. Vill man förbättra värmeekonomin bör man istället täta fasaden, trimma värmeanläggningen och tilläggsisolera trossbottnar och vindsbjälklag. Utvändig isolering av fasaden ger minst värmevinst, men kostar mest och ger ett förvanskat utseende. Är tilläggsisolering ändå nödvändig kan den med fördel ofta göras invändigt. Skulle utvändig tilläggsisolering ändå bli aktuell bör fasaden förses med material av samma slag som tidigare, eller om det bytts ut, det ursprungliga. Fönstren bör flyttas ut för att undvika djupa nischer i väggen. Takfot och taksprång kan behöva förlängas för att behålla proportionerna och skydda väggen. Knutar, foder och andra detaljer bör finnas kvar på den nya fasaden. takmaterial Vid byte av taktäckningsmaterial bör ett traditionellt material väljas. Sedan 1800-talet har pannor av orangerött lertegel varit vanligast förekommande. Andra material som funnits länge är skiffer och tak klädda med falsad plan plåt. På uthusbyggnader användes även s.k. pannplåt, inte att förväxla med den mönsterpressade plåt som idag finns på marknaden och som skall imitera takpannor.

16 13 De traditionella materialen finns fortfarande att tillgå. Ett alternativ till lertegel kan i vissa fall vara släta tegelröda betongtakpannor. Undvik svarta tak, de åldras snabbt och blir fula. Kräver byggnaden i sig eller miljön ett mörkt tak välj då istället ett grafitgrått. Med traditionella takmaterial menas här vanligtvis inte korrugerad plåt eller eternittak och framförallt inte den mönsterpressade tegelimiterande plåt som ofta saluförs under benämningen plegel. Kom ihåg att de röda tegeltaken i nästan lika hög utsträckning som Falu rödfärg har präglat det värmländska kulturlandskapet. färgsättning En byggnads kulör har stor betydelse för hur den upplevs i landskapet. I de flesta fall bör man behålla husets färgsättning. Särskilt gäller detta de rödfärgade husen som varit ett så viktigt inslag i miljön på landsbygden sedan mitten av 1800-talet. Med rödfärg menas här äkta Falu rödfärg, en slamfärg av helt annan karaktär än annan täckfärg. Den åldras vackert, är billig, lätt att underhålla och ger ett mycket gott skydd för virket. Från slutet av 1800-talet började ljusa linoljefärger i vitt, grått och gult att användas på herrgårdar och större mangårdsbyggnader. Ekonomibyggnaderna målades dock alltid faluröda. Även villabebyggelsen kom ofta att målas i ljusa oljefärger. Såväl äkta Falu rödfärg som linoljefärger finns att tillgå på marknaden. Undvik moderna akrylat- och latexfärger, som visserligen är lättarbetade, men vars långsiktiga effekter på träet är oklar, i många fall olämplig. Lasyrfärger av olika typer har ofta kort livslängd, ger dåligt skydd och hör inte hemma i det värmländska kulturlandskapet. Det finns idag ingen anledning att gå ifrån det traditionella färgsättningsmönstret. detaljer En byggnads detaljer har avgörande betydelse för hur den uppfattas. En i övrigt tidstypisk och vacker byggnad kan förstöras genom olämpligt utformade detaljer. Fönstren är husets ögon. Deras form och placering är ytterst viktiga för byggnadens utseende. Om fönstren måste bytas bör de nya se ut som de gamla, byt dock inte fönster i onödan. Ett gammalt fönster av kärnvirke är oftast av mycket bättre kvalitet än nya. Det finns flera företag idag som renoverar fönster och det visar sig också ofta vara ekonomiskt lönsamt. Varje tidsepok har sina fönstertyper. Äldre byggnader har oftast fönster med stående eller kvadratisk form indelade i rutor med motsvarande proportioner. Undvik alltid spröjsningar som ger rutor med liggande form. Varje byggnad har ett begränsat antal fönsterstorlekar och de är oftast symmetriskt placerade på fasaden. Undvik att minska fönstrens storlek. Det påverkar såväl dagsljusinfallet som fasadens utseende. Måttbeställda fönster behöver inte vara dyrare.

17 14 Fönstren var förr alltid täckmålade. Det ger fönstret det klart bästa skyddet, undvik lasyrfärger som inte hindrar solens strålar från att bryta ner virket. På det faluröda huset är fönstren i princip alltid vita medan man på de oljemålade ofta gav fönstret, karmen eller bågarna en annan kulör, ofta ljusgrå, beige, brun, grågrön, grön eller engelskt rött. Utformningen av en byggnads entré har alltid ägnats stor omsorg. Ytterdörren är av trä och målad i en avvikande kulör, förr ofta en dyrbar färg. Dörrar var traditionellt av spegeltyp eller panelklädda. Ljusöppningar fanns i själva dörrbladet eller som överljus ovan dörren. Måste dörren bytas välj då en som liknar den gamla och passar hustypen. På marknaden finns idag en mängd olika dörrar. Det är dock inte alltid nödvändigt att byta dörren. Är den dåligt isolerad kan den tilläggsisoleras invändigt eller kompletteras med ytterligare en dörr på insidan som slår åt motsatt håll. En veranda eller förstukvist för att markera entrén och skydda ytterdörren tillhör gammal tradition. De flesta hus har eller kan förses med en förstukvist om den ges en enkel och traditionell form. Har man en gammal glasveranda bör man vara rädd om den, den betyder mycket för upplevelsen av huset. Uteplatser fanns först endast på vissa herrgårdar. Behovet av uteplatser har på senare tid ökat. Ofta blir de dock för stora och iögonfallande i förhållande till huset i övrigt. Låt husets utseende bestämma uteplatsens utformning när det gäller storlek, material och färgsättning. Balkonger började förekomma på större bostadshus under 1800-talet. De placerades ofta ovanför entrén eller verandan. Gavelbalkonger under tak är en nymodighet som inte hör hemma på äldre hus. Kom ihåg att sådana till synes små detaljer som skorstenar har stor betydelse för husets resning och karaktär. Har huset flera skorstenar rubbas balansen om en tas bort. Skorstenens utformning är ofta ett hantverk på hög nivå vad gäller murning och plåtarbeten och väl värd att renovera och bevara. På landsbygden förekommer sällan staket, plank eller murar runt bostadshus och torp. Tomtplatsen avgränsas istället av diken, vägar, vegetation eller liknande. Om man vill ha en inhägnad är det ofta bättre att plantera en häck. Väljer man ändå staket bör det vara ett enkelt trästaket med stående eller liggande ribbor. varsamhets- De byggnader inom bestämmelseområdet som bedömts vara kulturhisbestämmelser, toriskt värdefulla byggnader av sådan karaktär som avses i 3 kap. 12 kulturhistoriskt i plan- och bygglagen har markerats på plankartan. särskilt värdefulla byggnader För dessa byggnader gäller förutom de generella varsamhetsbestämmelserna att de särdrag och värden som anges nedan särskilt skall beaktas vid eventuella ändringar av byggnaderna.

18 15 Västby 1:3, Bondgård, f.d. länsmansgård, boningshuset Byggnadens särdrag och värden: fasader som inte förändrats genom materialbyte eller utvändig tilläggsisolering, fasader klädda med lockpanel målade med Falu rödfärg och vita fönster, fönstertyp och placering, verandan på framsidan, den igensatta svalgången på framsidan, samt det flacka sadeltaket med enkupiga tegelpannor.

19 16 hänsynsbestämmelser I planen har även införts hänsynsbestämmelser för ny bebyggelse. Nedan följer några av de riktlinjer som bör vara vägledande vid uppförandet av ny bebyggelse inom bestämmelseområdet. När det gäller utvändiga material, färgsättning och detaljernas betydelse gäller i princip samma sak som för den befintliga bebyggelsen, se under rubriken varsamhetsbestämmelser, generella sidorna De frågor som tillkommer vid ny bebyggelse är var byggnaden skall placeras och vilken form den skall ges. placering Under långa tider har bebyggelsen på landsbygden lokaliserats i samspel med kulturlandskapet. Man valde lägen där terräng och vegetation gav skydd mot väder och vind. Marken skulle vara torr och högt belägen, brukningsvärd åkermark undveks alltid. Ligger flera byggnader i grupp har man ofta valt att lägga taknockarna åt samma håll alternativt vinkelrätt mot varandra. För de olika sysslorna på en gård uppfördes förr separata uthus som gavs en enkel utformning. Detta byggnadssätt präglar i hög grad fortfarande landsbygden och bör vara vägledande även idag när vi placerar garage, vedbodar och liknande. Ofta bidrog uthusens placering till att forma ett gårdstun. Nya byggnader skall inte dominera landskapsbilden utan bör ges lägen där de får stöd av annan bebyggelse, träddungar, skogsbryn, vägar osv. Utnyttja istället det öppna landskapet för utblickar från det hus som byggs. Bygger man ett nytt hus i en by eller ett samhälle finns ofta en lämplig lucka att fylla med ett nytt hus. Omgivningen bör då styra placering, orientering, form, material och färgsättning. Äldre byggnader på landsbygden kännetecknas ofta av att markarbetena är begränsade, undvik schaktningar och utfyllnader. Låt terrängen styra tomtens utformning. form Äldre bostadshus har ofta en rektangulär form, symmetriska fasader samt ett enkelt sadeltak med en lutning på mellan grader. Det som kännetecknar husen är ofta enkelheten, de vackra proportionerna och anpassningen till markens lutning. Nya hus kan ges en traditionell form men kan också ges ett eget modernare uttryck. Väljer man ett annorlunda formspråk blir dock behovet av anpassning vad gäller material och kulör ännu viktigare för att inte helhetsmiljön skall gå förlorad. Dagens typhus lånar ofta stildrag från olika epoker och främmande länder i en salig blandning och är ofta omöjliga att placeras i det värmländska kulturlandskapet. På senare tid har dock enklare hustyper tagits fram som kan fungera om de ges rätt material och kulör.

20 17 Administrativa frågor Den kulturhistoriskt värdefulla miljön inom området kommer att skyddas genom en utökning av lovplikten, och en striktare tillämpning av planoch bygglagens hänsyns- och varsamhetsregler. För att kunna påverka bebyggelseutvecklingen kommer lovplikten även att gälla: 1. tillbyggnader av en- och tvåbostadshus och uppförande av komplementbyggnader till dessa utanför samlad bebyggelse, 2. uppförande tillbyggnad eller annan ändring av ekonomibyggnader för jordbruket, skogsbruket eller därmed jämförlig näring, 3. byte av fasad- eller taktäckningsmaterial eller omfärgning av byggnader, 4. ändring av fönster, dörrar, skorstenar eller annat som avsevärt påverkar en byggnads yttre utseende, 5. uppförande av murar eller plank, 6. rivning av byggnader eller delar av byggnader, och 7. uppsättning eller väsentlig ändring av skyltar eller ljusanordningar. Åtgärderna enligt ovan föreslås vara bygglovsavgiftsbefriade. För övriga åtgärder som redan tidigare omfattades av lovplikt kvarstår bygglovsavgiften. Vid bygglovsansökningar som berör någon av de utpekade kulturhistoriskt särskilt värdefulla byggnaderna kommer nämnden att samråda med antikvarisk expertis. Planen inkräktar inte på de särskilda bestämmelserna för en- och tvåbostadshus som regleras i 8 kap 4 plan- och bygglagen, dvs möjligheten att under vissa förutsättningar anordna skärmtak, uppföra komplementbyggnader s.k. friggebodar m.m. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Vid upprättandet av områdesbestämmelserna har stadsarkitekt Jan Erik Engström samt byggnadsingenjör Carl Karlsson medverkat Heléne Hallberg planeringsarkitekt FPR/MSA

KLARA arkitektbyrå ab. Områdesbestämmelser för RISÄTTERSTORP - SMÅRIS SAMRÅDSHANDLING 2010-04-22

KLARA arkitektbyrå ab. Områdesbestämmelser för RISÄTTERSTORP - SMÅRIS SAMRÅDSHANDLING 2010-04-22 Områdesbestämmelser för RISÄTTERSTORP - SMÅRIS SAMRÅDSHANDLING 2010-04-22 RISÄTTERSTORP 1:6-1:12, 1:14, 1:17 OCH SMÅRIS 1:2 SAMT DEL AV SMÅRIS 1:1, RISÄTTERSTORP 1:5, 1:15 OCH 1:16 SAMT RISÄTTER 1:3 OCH

Läs mer

FASTIGHETSFÖRTECKNING

FASTIGHETSFÖRTECKNING områdesbestämmelser för LÖVED UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-08-10 LÖVED 1:9 och 1:10 samt del av LÖVED 1:11 FORSHAGA KOMMUN VÄRMLANDS LÄN innehåll: fastighetsförteckning beskrivning samrådsredogörelse (efter

Läs mer

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN 1(5) 2014-09-10 BN 2013-8881 Detaljplan för Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplanen har varit utsänd på samråd under tiden den 9 juni

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00 Kulturnämndens arbetsutskott 14 maj 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen

Läs mer

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport Restaurering av tak Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn.-._--- ~.. Slutrapport Länsmuseet VästemorrlandfTorbjörn Svaan Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation 1998-01-16 Innehåll Inledning 3 Beskrivning

Läs mer

PLANBESKRIVNING 2014-04-29 Dnr: 2013/865 Antagandehandling

PLANBESKRIVNING 2014-04-29 Dnr: 2013/865 Antagandehandling Antagen av: SAMBN 2014-05-21, 65 Laga Kraft: 2014-06-12 Genomförandetiden slutar: 2019-06-12 SAMBN arkiv nr: 301 Detaljplan för Qvirites 5 och 6 inom stadsdelen Gamla Staden i Ystad Ystads kommun, Skåne

Läs mer

Att bygga i landsbygd. Allmänna råd

Att bygga i landsbygd. Allmänna råd Att bygga i landsbygd Allmänna råd 15 Innehållsförteckning ORIENTERING Översiktsplan... 2 Byggnadsnämnd/Plan- och byggkontor... 2 BYGGPLATS Lämplig byggplats... 3 Kompletterande lägen... 3 Anpassning till

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Förslag till detaljplan för del av Spjälkö 2:5 med flera Ronneby kommun, Blekinge län

Förslag till detaljplan för del av Spjälkö 2:5 med flera Ronneby kommun, Blekinge län 389 Förslag till detaljplan för del av Spjälkö 2:5 med flera Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING Planområdet är beläget cirka åtta km sydväst om Ronneby centrum, söder om Spjälkövägen. 1 HANDLINGAR

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Bilaga SBN 32.2013 Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Riktlinjer för när bygglov och kontrollansvarig krävs, beslutade av samhällsbyggnadsnämnden i Tingsryds Kommun 2013-03-12, 32. Utgår

Läs mer

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6)

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6) Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen Villatomter i Öster Etapp 1 Tomt nr 6-26 1(6) = 1- och 1½-planshus Övriga hus 1½- och 2- planshus Situationsplan Villatomter

Läs mer

Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Tibasten

Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Tibasten ANTAGANDEHANDLING Dp 82-66 Bil.2 Bilaga 2 Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Tibasten Ritningsförteckning över typlösningar för Kv. Tibasten Bk-1: Bk-2: Bk-3: Bk-4: Bk-5: Bk-6 Bk-7:

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram

Läs mer

Planbeskrivning Samrådshandling

Planbeskrivning Samrådshandling Planbeskrivning Samrådshandling Datum 2010-06-08 Dnr BMR/2010:28 Bygg-, miljö- och räddningsförvaltningen Detaljplan för fastigheten Svalan 10 inom Sparreholm, Flens kommun, Södermanlands län Handlingar

Läs mer

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING 1(5) 2007-11-30 Dnr 07.612 ANTAGANDE Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning med

Läs mer

ATT SÖKA BYGGLOV INFORMATION TILL DIG SOM SKA SÖKA BYGGLOV

ATT SÖKA BYGGLOV INFORMATION TILL DIG SOM SKA SÖKA BYGGLOV ATT SÖKA BYGGLOV INFORMATION TILL DIG SOM SKA SÖKA BYGGLOV TILL DIG SOM SKA SÖKA BYGGLOV Innan du söker bygglov finns det en del du behöver veta. VAD HAR DU FÖR PLANER? Det är ofta reglerat i planbestämmelser

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE 1 2 KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE Allmänna anvisningar: - Detaljplanens bestämmelser för byggnadsyta bestämmer i huvudsak placeringen av bostadshus. Ett garage/en

Läs mer

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör:

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör: 1 LAGA KRAFT HANDLING Enkelt planförfarande Tillägg till detaljplanen Funäsdalen 16:47 m.fl. Hamra 1 gällande avstyckade fastigheten Funäsdalen 16:149, Hamra, Tänndalen, Härjedalens kommun, Jämtlands län.

Läs mer

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea Attefallsåtgärder Från den 2 juli 2014 ändrades plan- och bygglagen så att fler åtgärder blev bygglovsbefriade för en- och tvåbostadshus. Allt som tidigare var tillåtet utan bygglov är fortfarande det.

Läs mer

Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Hanna Tell 040-43 91 43 hanna.tell@burlov.se

Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Hanna Tell 040-43 91 43 hanna.tell@burlov.se Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Hanna Tell 040-43 91 43 hanna.tell@burlov.se Datum Diarienummer 2012-03-15 KS/2010:236-214 1 (1) Lagakraftbevis detaljplan nr 234 Detaljplan för Åkarp

Läs mer

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1 Antagandehandling Dnr Plan 2012.3 Tillägg till PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom det särskilt avgränsade området. Underliggande stadsplan P 86-1 gäller jämsides med undantag för de bestämmelser som

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 1 Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 I Gamla Hunnebo finns bostadshus som representerar olika sekler alltifrån 1850-talet och fram till 1950-talet. De exempel som redovisas

Läs mer

B Y G G A P Å L A N D E T

B Y G G A P Å L A N D E T B Y G G A P Å L A N D E T Bygga på landet Vill du bygga hus på landet? Då vill vi gärna berätta om några regler som gäller, hur din ansökan hanteras och bedöms samt ge råd om saker att tänka på för att

Läs mer

byggnadshistoriskt: huvudbyggnaden representerar lokal byggnadstradition

byggnadshistoriskt: huvudbyggnaden representerar lokal byggnadstradition 101 67. Byggnadens namn: Klabbis Maja Rnr: 499487000200759. Adress: Sommarösund Byggnadstyp: Bondgård Byggnadsår: 1850, flyttad år 1900 Renoveringsår: Fasaden har inte renoverats Våningsantal: huvudbyggnad:

Läs mer

Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet

Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet Byggnader från modernismens och rekordårens byggande uppvisar en variation i utförande, material och kvalitet. Många byggnader är kulturhistoriskt

Läs mer

Norr 4:7, kv Kollegan (del av)

Norr 4:7, kv Kollegan (del av) PLANBESKRIVNING 2012-02-08 Antagen av BMN: 2012-04-25 Dnr: 11BMN124 Laga kraft: 2012-05-26 Handläggare: Sari Svedjeholm Norr 4:7, kv Kollegan (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun,

Läs mer

Lokal byggnadsordning för Solvarbo by. Allmänna råd och rekommendationer i byggnadsvård vid ändringar av befintlig bebyggelse och vid nybyggnad.

Lokal byggnadsordning för Solvarbo by. Allmänna råd och rekommendationer i byggnadsvård vid ändringar av befintlig bebyggelse och vid nybyggnad. Lokal byggnadsordning för Solvarbo by. Allmänna råd och rekommendationer i byggnadsvård vid ändringar av befintlig bebyggelse och vid nybyggnad. Bilaga till Områdesbestämmelser för Solvarbo by, upprättade

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

Tillägg till planbeskrivning. Område B44, skydd av kulturmiljöer i Djursholm, dp 183 UTSTÄLLNINGSHANDLING. Ändring av detaljplaner för

Tillägg till planbeskrivning. Område B44, skydd av kulturmiljöer i Djursholm, dp 183 UTSTÄLLNINGSHANDLING. Ändring av detaljplaner för Martin Wernersson 2013-03-19 Dnr 2012-0484 1(14) Ändring av detaljplaner för Område B44, skydd av kulturmiljöer i Djursholm, dp 183 Danderyds kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Planbeskrivningen ska redovisa

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE GÅRVIK MUNKEDALS KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE GÅRVIK MUNKEDALS KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Ö D S B Y 3 : 3 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE ÄNDRING AV DEL AV DETALJPLAN FÖR FRITIDSOMRÅDET GÅRVIK (FASTIGHETEN ÖDSBY 3:3) GÅRVIK MUNKEDALS KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN UPPRÄTTAD AV CIM&BIM

Läs mer

Brunn 2:4, Västergårds-Ollas

Brunn 2:4, Västergårds-Ollas PLANBESKRIVNING 2012-03-26 Antagen av BMN: 2012-05-24 Dnr: 12BMN13 Laga kraft: 2012-06-25 Handläggare: Sari Svedjeholm Brunn 2:4, Västergårds-Ollas Detaljplan för bostad Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD

Läs mer

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du söka bygglov hos stadsbyggnadskontoret. Vid vissa andra ändringar

Läs mer

FÖRSLAG TILL. UTAN BYGGLOV för 18 grupphusområden i Lomma tätort 2002-04-09

FÖRSLAG TILL. UTAN BYGGLOV för 18 grupphusområden i Lomma tätort 2002-04-09 FÖRSLAG TILL FÄRGFÖRÄNDRINGAR UTAN BYGGLOV för 18 grupphusområden i Lomma tätort 2002-04-09 FÖRORD Miljö- och byggförvaltningen har utarbetat förslag till färgförändringar som kan accepteras utan bygglov

Läs mer

Tillägg till PLANBESKRIVNING

Tillägg till PLANBESKRIVNING Detaljplan för Kråkebacken 7:161-7:193 samt del av 7:138 i Kågeröds samhälle Svalövs kommun, Skåne län. Antagen 2003-08-18 Laga kraft 2003-09-08 Tillägg till PLANBESKRIVNING Planområdet markeras med skraffering

Läs mer

PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten Skeppet 17, Viken Höganäs kommun, Skåne län

PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten Skeppet 17, Viken Höganäs kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten Skeppet 17, Viken Höganäs kommun, Skåne län HANDLINGAR Plankarta med planbestämmelser och illustrationskarta Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA?

FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA? FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA? Arvidsjaurs kommun Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden Augusti 2008 Bygglov krävs för att: Uppföra en ny byggnad eller anläggning (tex upplag, plank eller mur) Bygga till en

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun 1 Antagandehandling Dnr Ädh 1598/2013 Dnr planmodul: P 13/0020 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Upprättad av samhällsbyggnad den 23 januari

Läs mer

SALEMS KOMMUN Dp 82-66 1/9 Stockholms län

SALEMS KOMMUN Dp 82-66 1/9 Stockholms län SALEMS KOMMUN Dp 82-66 1/9 Stockholms län ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan för KV. TIBASTEN i Salem i Salems kommun, Stockholms län Upprättad 2006-03-23 av ORIGO arkitekter AB. Reviderad efter samråd

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Områdesbestämmelser för Solvarbo by i Säters Kommun, Dalarnas län

SAMRÅDSHANDLING. Områdesbestämmelser för Solvarbo by i Säters Kommun, Dalarnas län SAMRÅDSHANDLING Svens Gården Solvarbo Områdesbestämmelser för Solvarbo by i Säters Kommun, Dalarnas län Upprättade i april 2008 BESKRIVNING BILAGA: LOKAL BYGGNADSORDNING FÖR SOLVARBO FASTIGHETSFÖRTECKNING

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över Västra Söderby Del 4 Vattentornsområdet

Läs mer

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov. 3 5 4 3 5 5 8 7 9 8 8 6 6 Samhällsbyggnadskontoret Ändring av Detaljplan för GENETA, del 7 inom stadsdelen Geneta i Södertälje Tillägg till PLANBESKRIVNING Arkivnummer: P 595 Dnr. 009-0003-4 Upprättad

Läs mer

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Jordkällaren vid Hammarby herrgård Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...

Läs mer

RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG. antagen i BN 2011.12.01

RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG. antagen i BN 2011.12.01 RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG antagen i BN 2011.12.01 innehållsförteckning inledning sid 3 när behöver jag bygglov? sid 3 arkitektens vision sid 4 bygga till i vallda heberg? sid 5 tomtavgränsning och

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

Ersättning av del av detaljplan 58 för fastigheten Järnvägen 3 och del av Orsa Kyrkby 4:4 för. Planens bakgrund, syfte och huvuddrag

Ersättning av del av detaljplan 58 för fastigheten Järnvägen 3 och del av Orsa Kyrkby 4:4 för. Planens bakgrund, syfte och huvuddrag Samrådshandling Dnr: BNO 2011/7 215 Ersättning av del av detaljplan 58 för fastigheten Järnvägen 3 och del av Orsa Kyrkby 4:4 för Stationshuset i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län PLANBESKRIVNING Februari

Läs mer

Arkitekturprogram ATT BYGGA PÅ LANDSBYGDEN I VARBERGS KOMMUN. Riktlinjer för byggnation i inlandet...

Arkitekturprogram ATT BYGGA PÅ LANDSBYGDEN I VARBERGS KOMMUN. Riktlinjer för byggnation i inlandet... Arkitekturprogram ATT BYGGA PÅ LANDSBYGDEN I VARBERGS KOMMUN Riktlinjer för byggnation i inlandet... Bebyggelse har sedan urminnes tider vuxit fram i samspel med landskapet. Nya byggnader på landsbygden

Läs mer

Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Prästkragen

Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Prästkragen Dp 82-67 Bil.2 Bilaga 2 Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Prästkragen Bk-1: Bk-2: Bk-3: Bk-4: Bk-5: Bk-6 Bk-7: Bk-8a: Bk-8b: Bk-9a: Bk-9b: Bk-10: Ck-1: Ck-2: Ck-3: Ck-4: Ck-5a: Ck-5b:

Läs mer

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun 1 (5) Datum 2013-05-16 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun Tillägg till PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING HANDLINGAR Planhandlingarna består av:

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Skyltar. Riktlinjer för Helsingborg

Skyltar. Riktlinjer för Helsingborg Skyltar Riktlinjer för Helsingborg STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SKYLTAR Helsingborgs stad har som mål att skapa en positiv stadsmiljö. Vi tycker det är viktigt att lyfta fram hur affärer, butiker och verksamheter

Läs mer

Åtgärder som inte kräver bygglov

Åtgärder som inte kräver bygglov STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 1 (5) Åtgärder som inte kräver bygglov Följande åtgärder kräver inte bygglov eller anmälan till kommunen (gäller endast för en- och tvåbostadshus) Friggebod Du får

Läs mer

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST PLUSGIRO Box 800, 761 28 Norrtälje Estunavägen 14 0176-710 00 kommunstyrelsen@norrtalje.

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST PLUSGIRO Box 800, 761 28 Norrtälje Estunavägen 14 0176-710 00 kommunstyrelsen@norrtalje. Detaljplan för delar av fastigheten Arholma 4:10 i Björkö - Arholma församling SAMRÅDSFÖRSLAG 2010-04-21 Dnr 09-10002.214 Ks 09-40 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST PLUSGIRO Box 800, 761 28 Norrtälje

Läs mer

Del av ABISKO ÖSTRA, Del av Abisko 1:22

Del av ABISKO ÖSTRA, Del av Abisko 1:22 Ändring med tillägg av detaljplan för del av Abisko Östra, Abisko 1:22, laga kraft 1995-01-13 Del av ABISKO ÖSTRA, Miljö- och byggnämnden Upprättad i november 2008 ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan

Läs mer

Hästgårdar. Till dig som planerar att bygga. Information 2009. Miljö & Teknik. Jordbruksverket 036-15 50 00 jordbruksverket@sjv.se www.sjv.

Hästgårdar. Till dig som planerar att bygga. Information 2009. Miljö & Teknik. Jordbruksverket 036-15 50 00 jordbruksverket@sjv.se www.sjv. Hästgårdar Jordbruksverket 036-15 50 00 jordbruksverket@sjv.se www.sjv.se Till dig som planerar att bygga Naturvårdsverket 08-698 10 00 registrator@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se Boverket

Läs mer

bygga samman byar och tätorter. Om tätorterna växer samman minskas möjligheterna att förstå områdets förändring i ett historiskt perspektiv.

bygga samman byar och tätorter. Om tätorterna växer samman minskas möjligheterna att förstå områdets förändring i ett historiskt perspektiv. Råd och rekommendationer för bebyggelse på landet utanför planlagt område; Bygga på landet uppdatering utifrån översiktsplan 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 2011-05-09 Bakgrund Begäran om tillstånd för

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING upprättad i oktober 2010 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Södra Tällberg, kusbacken Leksands kommun, Dalarnas län

UTSTÄLLNINGSHANDLING upprättad i oktober 2010 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Södra Tällberg, kusbacken Leksands kommun, Dalarnas län UTSTÄLLNINGSHANDLING upprättad i oktober 2010 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Södra Tällberg, kusbacken Leksands kommun, Dalarnas län Gestaltningsprogrammet är framtaget av Karin Nordanstedt och Tor

Läs mer

Ändring av detaljplan för Nordskogs fritidsområde Götene kommun. Antagandehandling

Ändring av detaljplan för Nordskogs fritidsområde Götene kommun. Antagandehandling Gällande detaljplan Ändring av denna detaljplan antogs 2004-04-26. Ändringsbeslutet vann laga kraft 2004-06-01 Genomförandetiden för hela detaljplanen utgår 2009-06-01 Antagandehandling HANDLINGAR! Tillägg

Läs mer

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten KUS/2012/0121 Enkelt planförfarande Befintlig bebyggelse mot Kungsgatan. Ändring genom tillägg till detaljplanen I:381 för fastigheten PILEN

Läs mer

Information till småhusägare i Norra Ängby

Information till småhusägare i Norra Ängby SIDAN 1 Information till småhusägare i Norra Ängby 1. När behövs bygglov? 2. Hur regleras bebyggelsen? 3. Stockholms stadsmuseum 4. Hur söker man bygglov? 5. Till sist 6. Frågor 1. När behövs bygglov?

Läs mer

FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS

FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS FÄRGHISTORISK ÖVERBLICK Trä och putsfasader har målats sedan långt tillbaka. Färgurvalet har, på grund av ekonomi och hållbarhetsaspekter,

Läs mer

Natur- och byggnadsnämnden

Natur- och byggnadsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 205-05-05 Rev. 205-05-20 SBN 204-232 (2) HANDLÄGGARE Jose Sterling 08 535 364 2 jose.sterling@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Tillägg till detaljplan för del av Balingsnäs

Läs mer

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING DEGERFORS KOMMUN UTSTÄLLNINGSHANDLING Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2008-09-10 Handläggare K K Kerstin Jansson Beteckning KS Dnr 248-2008 Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN Degerfors kommun, Örebro län

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Planområde. Flygfoto över fastigheten JANNELUND 10:4, Storgatan 1 från söder.

Planområde. Flygfoto över fastigheten JANNELUND 10:4, Storgatan 1 från söder. DEGERFORS KOMMUN SAMRÅDSHANDLING Kommunstyrelseförvaltningen Datum Handläggare 2009-03-30 K K Kerstin Jansson Beteckning KS 28-2009 Detaljplan för fastigheten JANNELUND 10:4 Degerfors kommun, Örebro län

Läs mer

c/o 25 Klassisk & hög

c/o 25 Klassisk & hög c/o 15 Klassisk Markerat takutsprång och äkta genomgående spröjs gör detta hus till en äkta klassisk länga i litet format. Utifrån bildar fasader, fönster och tak i enhetlig matt kulör en fin helhet. Inifrån

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

Kontrollansvariga och deras uppgifter

Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvarig är ett nytt begrepp i plan- och bygglagen som har ersatt begreppet kvalitetsansvarig. Den kontrollansvarige har fått utökade arbetsuppgifter vilket

Läs mer

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32 Fållnäs gård Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering/byte på ekonomibyggnad, Fållnäs gård, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Södermanland Niss Maria Legars Rapport 2009:32 2 Fållnäs gård Antikvarisk

Läs mer

Kulturmiljön värden att slå vakt om

Kulturmiljön värden att slå vakt om Kulturmiljön värden att slå vakt om Skydd för värdefull bebyggelse I dagligt tal används ofta begreppen K-märkt eller kulturminnesmärkt om skydd av värdefull bebyggelse. I början av 1900-talet kunde hus

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Kalleberga 3:4

Detaljplan för fastigheten Kalleberga 3:4 (och del av Kalleberga 6:17) Ronneby kommun, Blekinge län Orienteringskarta PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av följande handlingar daterade 2013-04-19: Plankarta i skala 1:500 Plan- och

Läs mer

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar Övriga handlingar Plankarta daterad 2012-10-30 rev. 2014-01-20 Planbeskrivning daterad 2012-10-30

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 Dnr TPN 2012/25 Enkelt planförfarande Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättad: 2012-03-16 Antagen: 2012-06-12 Laga kraft: 2012-07-19 2 (11) Dnr TPN 2012/25

Läs mer

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 10 januari 2006 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16. 2014-09-22 Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.214 GESTALTNINGSPROGRAM 2(8) Gestaltningsprogrammets

Läs mer