KLARA arkitektbyrå ab OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR VÄSTBYNÄSET SAMRÅDSHANDLING DEL AV VÄSTBY 1:3 OCH 1:4 FORSHAGA KOMMUN VÄRMLANDS LÄN
|
|
- Bernt Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR VÄSTBYNÄSET SAMRÅDSHANDLING DEL AV VÄSTBY 1:3 OCH 1:4 FORSHAGA KOMMUN VÄRMLANDS LÄN innehåll: fastighetsförteckning beskrivning samrådsredogörelse (efter samråd) utlåtande (efter utställning) övriga handlingar: plankarta beslutsdatum GODKÄND sign KLARA arkitektbyrå ab ANTAGEN LAGA KRAFT
2 Områdesbestämmelser för Västbynäset (del av Västby 1:3 och 1:4) FASTIGHETSFÖRTECKNING HANDLINGAR Fastighetsförteckning Karta med bestämmelser (separat kartblad) Beskrivning Samrådsredogörelse (efter samråd) Utlåtande (efter utställning) Fastighetsägarna enligt förteckningen nedan har bedömts vara sakägare respektive hyresgäst, dvs. ägare till fast egendom eller innehavare av hyreskontrakt inom bestämmelseområdet.
3 2
4 Områdesbestämmelser för Västbynäset (del av Västby 1:3 och 1:4) BESKRIVNING HANDLINGAR Fastighetsförteckning Karta med bestämmelser Beskrivning Samrådsredogörelse (efter samråd) Utlåtande (efter utställning) PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planens syfte är att säkerställa områdets kulturhistoriska värden i enlighet med ställningstaganden gjorda i kommunens översiktsplan. AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN Planförslaget berör inget riksintresseområde enligt miljöbalkens 3 kap., inte heller område med särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten enligt 4 kap. och det bedöms vidare inte påverka möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap. PLANDATA Läge Bestämmelseområdet är beläget på en halvö i sjön Visten, cirka åtta kilometer nordväst om Deje. Areal Markägoförhållanden Bestämmelseområdets areal är drygt 78 hektar. Marken inom bestämmelseområdet ägs av Bergvik Skog Väst AB och privatpersoner.
5 2 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Miljökvalitets- Riksdagen har antagit 16 nationella s.k. miljökvalitetsmål. Mål nr 15, mål God bebyggd miljö, har som delmål 2 att den kulturhistoriska bebyggelsen senast år 2010 skall vara identifierad och ett program skall finnas för skydd av dess värden. Samtidigt skall minst 25% av den värdefulla bebyggelsen vara långsiktigt skyddad. Översiktliga Områdesbestämmelserna är i överensstämmelse med kommunens planer översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige den 26 januari I översiktsplanen anges området som en miljö med kulturhistoriska värden. Detaljplaner, områdesbestämmelser, förordningar, program, inventeringar och dyl. områdesbestämmelser För delar av bestämmelseområdet finns områdesbestämmelser för fritidshus som antogs 28 februari De syftar primärt till att planmässigt reglera storleken på befintliga fritidshus. Områdesbestämmelserna gäller längs sjön Visten inom Forshaga kommun. Området som omfattas överensstämmer med det område där strandskydds- och landskapsbildsskyddsbestämmelser gäller. Gården Nedre Västby omfattas inte av områdesbestämmelserna för fritidshus. kulturmiljö- Västbynäset har uppmärksammats i länsstyrelsens kulturmiljövårdsprogram för program, Ditt Värmland, från Värmland Västby har ett förflutet som länsmansgård och finns skriftligt belagd sedan I närheten av dagens byggnader finns gravfält med högar men även ensamliggande fornlämningar. kulturmiljövårds- Kommunfullmäktige i Forshaga kommun antog ett kulturmiljövårdsprogram för program den 25 januari Forshaga I kulturmiljövårdsprogrammet uppmärksammas Västbynäset som kulturhistoriskt värdefullt område. En enskild byggnad, Västby 1:3 (bondgård och f.d. länsmansgård), inom området klassas som kulturhistoriskt värdefull byggnad. Tillsammans med kulturmiljövårdsprogrammet antogs ett åtgärdsprogram som bl.a. innebär att det skall upprättas detaljplan eller områdesbestämmelser till skydd för de uppmärksammade områdena.
6 3 fasta fornlämningar Det finns fasta fornlämningar inom bestämmelseområdet, bl.a. en stensättning, ett gravfält med fem högar, ett gravfält med 13 högar, en fångstgrop samt en hög. Fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen mot åverkan vare sig de är kända eller okända, synliga eller osynliga. Skyddet omfattar själva fornlämningen och ett så stort område på marken som behövs för att bevara lämningen. Eventuella förändringar i fornlämningen eller inom fornlämningsområdet fordrar tillstånd från länsstyrelsen. Kända fornlämningar finns registrerade i fornminnesregistret. strandskydd Vid Västbynäset gäller ett utvidgat strandskydd om 150 meter för sjön Visten. Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kap.
7 4 landskapsbilds- Delar av det aktuella området skyddas av landskapsbildsskydd enligt skydd 19 naturvårdslagen i dess lydelse före januari 1975 och 9 första stycket lagen om införande av miljöbalken 1988:811. Skyddsformen förordnades av länsstyrelsen för vissa områden i syfte att reglera bebyggelse, vägar och andra anläggningar som kunde påverka landskapsbilden negativt. Vid Västbynäset sträcker sig området för landskapsbildsskydd 150 meter runtomkring sjön Visten. tillståndsplikt vid vägar Inom ett avstånd av 12 meter från allmän väg får inte enligt väglagen, utan länsstyrelsens tillstånd, uppföras byggnader, göras tillbyggnader, utföras andra anläggningar eller vidtas andra sådana åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. naturvårds- I den naturvårdsinventering som genomfördes i länsstyrelsens regi 1988 inventering uppmärksammades Nedre Västby. Gården Nedre Västby har gamla anor, vilket järnåldersgravarna vittnar om. Den betade ängs- och hagmarken med gamla odlingsrösen är ett mycket vackert inslag i landskapet på Västbynäset, vilket i övrigt präglas av kalhyggen och granplanteringar. En intressant flora har dessutom börjat komma upp. Ändmoränerna i öst västlig riktning kan skönjas i terrängen.
8 5 ängs- och betesmarksinventering inventerade länsstyrelserna tillsammans med Jordbruksverket landets ängs- och betesmarker. Med ängs- och betesmarker menas markslag som idag används som betesmarker eller slåtterängar. På Västbynäset har tre lokaler av varierande storlekar (0,6 5,3 ha) uppmärksammats. Områdena utgörs av naturbetes- och kulturbetesmark, fornåkrar och gravfält. Alla tre lokalerna är välhävdade och två av dem är opåverkade av produktionshöjande åtgärder.
9 6 FÖRUTSÄTTNINGAR Natur topografi Västbynäset är en höjdrygg i nord-sydlig riktning i sjön Visten. Höjdskillnaderna är stora, ca 60 meter, och sluttar från mitten av näset ner mot sjön. På det sydvästra hörnet ligger gården Nedre Västby beläget på ishavslera. I öst-västlig riktning finns ändmoräner. vegetation Vegetationen på sydvästra Västbynäset kring gården Nedre Västby består av stora öppna betesmarker. Ängs- och hagmarkerna har lövträdsbuketter med asp, björk och al samt björksolitärer och enar som lämnats kvar.
10 7 Betesmarkerna angränsar i öster till gles uppvuxen björk- och barrskog som sedan övergår till planterad granskog. I norr angränsar hagmarken till planterad granskog. biotopskydd Alléer, källor och omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsrösen i jordbruksmark, småvatten och våtmarker i jordbruksmark, stenmurar i jordbruksmark samt åkerholmar äger generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 i miljöbalken. Inom biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Länsstyrelsen kan medge dispens om särskilda skäl föreligger. fornvårdsområde skog och historia Ett fornvårdssområde är ett begränsat skötselområde runt ett eller flera fornminnen. Runtomkring gravfältet med 13 gravhögar samt den ensamliggande gravhögen finns ett fornvårdssområde. Inom bestämmelseområdet, nordost om den största fornåkern finns två kolbottnar.
11 8 Verksamheter Bostadshusen är bebodda och det bedrivs jordbruk med vallodling och djurhållning på gården Nedre Västby. Bebyggelse beskrivning av området Nästan helt omgivet av vatten reser sig det bergiga och skogsbeklädda Västbynäset vid sjön Vistens östra sida. I naturskönt läge på näsets sydligaste del ligger Nedre Västby. Gården finns belagd från medeltiden och omnämns första gången i 1503 års räkenskapsbok för Värmland. Troligen har den dock en avsevärd äldre historia. På impediment eller i utkanten av de tillhörande odlingsmarkerna öster och sydost om byggnaderna finns sammanlagt 18 förhistoriska gravhögar samlade i två gravfält, en ensamliggande gravhög och en stensättning. De välbevarade fornlämningarna vittnar om den odlade bygdens utbredning under första årtusendet efter Kristi födelse. Sannolikt minner gravanläggningarna om en föregångare till den nuvarande gården. Då som nu har kreatursskötsel och åkerbruk utgjort den ekonomiska basen. Högar och stensättningar hör till yngre järnålderns (ca e. Kr.) vanligaste gravformer. De döda har vanligen bränts på bål. Därefter har gravhögen byggts ovanpå brandlagret. Tillsammans med de brända benen hittas vi arkeologiska utgrävningar ofta lerkärl, kammar, knivar eller andra personliga tillhörigheter. Ingen av anläggningarna vi Västbynäset har sakkunnigt undersökts. Norr om gården finns en ensamliggande fångstgrop som antyder jakt på varg, eller andra rovdjur, som hotat gårdens kreatur. Fångstgropar har använts alltifrån förhistorisk tid fram till 1864 då metoden förbjöds enligt lag. Gården Västby har ett förflutet som länsmansgård och finns nämnd som tingsplats i Värmlands äldsta dombok från Enligt traditionen låg här också en avrättningsplats.
12 9 Det nuvarande boningshuset uppges vara från 1630-talet, dock med en senare tillbyggnad på baksidan. Byggnaden, som har timmerstomme och är klädd med faluröd träpanel, har en ålderdomlig utformning med loftgång på framsidan. Gårdens uthusbyggnader, vilka samtliga är faluröda, ligger grupperade kring gårdstunet. Strax norr om boningshuset finns grundstenarna till Övre Ulleruds gamla tingshus, vilket revs på 1800-talet. Enligt traditionen skall den cirkelformade upphöjningen därintill utgöra en domarring. Områdets kulturhistoriska värde utgörs främst av det öppna odlingslandskapet med anor och hävd alltsedan förhistorisk tid. Här finns välbevarade fornlämningar, anlagda i karaktäristiskt läge i utkanten av den odlade marken, samt en gård med ett intressant historiskt förflutet oh en huvudbyggnad med ålderdomlig utformning. kulturhistoriskt värdefulla byggnader Nedan följer en beskrivning av de byggnader inom bestämmelseområdet som i kulturmiljövårdsprogrammet betraktats som kulturhistoriskt värdefulla. Västby 1:3, Bondgård, f.d. länsmansgård Boningshuset är timrat i två våningar och enligt uppgift byggt på talet. Tillbyggnaden på baksidan är från ett senare datum. Huset, som är klätt med en faluröd lockpanel, har en numera igensatt svalgång på framsidan, där det också finns en veranda. Det flacka sadeltaket är försett med enkupiga tegelpannor. Det timrade faluröda magasinet har en taktäckning av tvåkupigt tegel. På gården finns flera timrade faluröda ekonomibyggnader.
13 10 Teknisk försörjning vattenskydds- Huvuddelen av det kommunala vattnet hämtas från sjön Visten. Hela område sjön ingår i det yttre skyddsområdet för vattentäkten. kraftledningar Inom området sträcker sig en mindre kraftledning om 10 kv. Skyddsavståndet till en sådan ledning skall, enligt starkströmsföreskrifterna, i normalfallet vara minst 5 meter. FÖRÄNDRINGAR Natur Det gamla kulturlandskapet håller på att öppnas upp efter att ha varit igenplanterat med gran. Skogen avverkas successivt och omvandlas till ängs- och hagmarker som hålls öppna med hjälp av betande djur. Under återställningen av kulturlandskapet framkommer gårdens gamla anor genom att fornlämningar som exempelvis järnåldersgravar friläggs. Ändmoränerna kan nu urskiljas och en intressant flora har börjat komma upp. Det är viktigt att betesmarkerna vid Nedre Västby även i fortsättningen hävdas och hålls öppet. Det har avgörande betydelse för landskapsbilden och för hur kulturmiljön upplevs. Då skogliga åtgärder aktualiseras är det särskilt angeläget att hänsyn tas till kulturmiljövårdens intressen. Särskild omsorg bör ägnas planterade träd i anslutning till bebyggelse. Det kan gälla träd som ramar in tomter, skyddar mot väder och vind, vårdträd eller fruktträd. Alla är lika viktiga för bebyggelsemiljön. En successiv och planerad förnyelse av åldrade och sjuka träd bör därför ske. Skall nya större träd planteras bör det ske på den plats där träd tidigare stått eller enligt de mönster som är kännetecknade för området. Trädarter som tidigare förekommit och som man vet trivs på platsen bör väljas. Verksamheter Inom bestämmelseområdet bedrivs idag jordbruk med vallodling och djurhållning. Verksamheten bidrar till att öppna upp och hålla landskapet öppet. Detta är av vikt för områdets värde och bevarande och bör därför uppmuntras. Det gäller kanske framförallt djurhållning i olika form. Bebyggelse plan- och bygglagen Av 3 kap 1 plan- och bygglagen framgår att: Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan,
14 11 3 kap 10 : Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara, 3 kap 12 : Byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas samt 3 kap 13 : Byggnadens yttre skall hållas i vårdat skick. Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär. Byggnader som anses 12 skall underhållas så att deras särart bevaras. Hela bestämmelseområdet betraktas som ett bebyggelseområde av sådan karaktär som avses i 3 kap 12 plan- och bygglagen. För bebyggelsen inom området kommer plan- och bygglagens bestämmelser att tillämpas strikt. Särskilt gäller detta de byggnader som pekats ut som kulturhistoriskt särskilt värdefulla. byggnadskultur och gestaltning Varje byggnad i någorlunda ursprungligt skick är ett uttryck för sin tid och kultur. Byggnaden kan vara gammal eller ny, påkostad eller enkel, herrgård eller torp, ett slags kulturminne är den likaväl. Naturligtvis är vissa byggnader mera värdefulla att bevara för framtiden än andra. Alla byggnader kan inte bevaras, men borde få behålla sin ursprungliga karaktär och stil så länge de finns kvar. Syftet vid alla åtgärder som renovering och ombyggnad bör vara att låta byggnaden efteråt se i huvudsak likadan ut som före åtgärden. Det gäller givetvis byggnader som fått behålla sin ursprungskaraktär. Om så inte är fallet kan ett successivt återställande ske. Kom ihåg att detaljerna spelar en avgörande roll för hur en byggnad upplevs. Många i övrigt lyckade upprustningar skäms av onödiga detaljmissar. Principen måste vara att enbart byta ut det som verkligen måste bytas ut och i så fall ersätta det med nytt i samma material och utförande som det gamla. Ju mer man själv kan anpassa sig till det gamla husets förutsättningar, desto mer av husets ursprunglighet kan bevaras. Att förvalta sin byggnad utifrån detta synsätt garanterar dess fortsatta värde, såväl ekonomiskt som kulturhistoriskt. När man bygger ett nytt hus i en kulturhistorisk miljö behöver man inte alltid vara lika försiktig som vid renovering av ett äldre. En ny byggnad kan vara en kopia av ett äldre, men kan också få upplevas som ett nytt inslag i miljön, ett tecken på utveckling och uttryck för en ny tid. Givetvis bör även ny bebyggelse anpassas till omgivningen vad gäller placering, proportioner, material och kulör så att helheten i miljön inte går förlorad.
15 12 I vissa fall kan ett nytt hus till och med vara den bästa bevarandeåtgärden om det innebär att det gamla huset får behålla sin ursprungliga karaktär, underhålls och ges en meningsfull användning. varsamhetsbestämmelser, generella I planen har införts varsamhetsbestämmelser för den befintliga bebyggelsen inom hela bestämmelseområdet, dels generella och dels mer preciserade för de byggnader som bedömts som kulturhistoriskt särskilt värdefulla. Nedan följer några av de riktlinjer som bör vara vägledande vid ändring av befintlig bebyggelse inom området. tillbyggnader Låt ursprungsbyggnadens form styra en tillbyggnads utformning. Tillbyggnader skall underordna sig ursprungsbyggnaden vad avser form, färg och proportioner. Det kan ske genom den görs mindre, lägre, dras in från hörn samt har samma taklutning, material och färgsättning. Ursprungsbyggnaden bör alltid kunna avläsas efter en tillbyggnad. Ibland kan dock en ren förlängning av byggnaden eller en mindre höjning av taket vara den bästa lösningen. fasadmaterial Vid byte av fasadmaterial bör byggnaden få behålla sitt ursprungliga utseende. Trä är det helt dominerande fasadmaterialet på landsbygden i Värmland. Puts, slaggsten och rött tegel är också traditionella material som förekommer ibland, framförallt i herrgårds- och bruksmiljöer. Med traditionella material menas i detta sammanhang inte plåtmaterial, kalksandsten, tegel i annan kulör än röd eller olika platt- och skivmaterial. De flesta äldre trähus är klädda med stående s.k. locklistpanel, smala locklister och breda bottenbräder. Putsade hus bör vid fasadrenovering, eller efter tilläggsisolering, få behålla sin putsade fasad. Det finns metoder att tilläggsisolera utvändigt och putsa på nytt. Det är sällan lönsamt att tilläggsisolera fasaden. I normalfallet sker endast 10% av den totala energiförlusten i ett enfamiljshus genom fasaden. Vill man förbättra värmeekonomin bör man istället täta fasaden, trimma värmeanläggningen och tilläggsisolera trossbottnar och vindsbjälklag. Utvändig isolering av fasaden ger minst värmevinst, men kostar mest och ger ett förvanskat utseende. Är tilläggsisolering ändå nödvändig kan den med fördel ofta göras invändigt. Skulle utvändig tilläggsisolering ändå bli aktuell bör fasaden förses med material av samma slag som tidigare, eller om det bytts ut, det ursprungliga. Fönstren bör flyttas ut för att undvika djupa nischer i väggen. Takfot och taksprång kan behöva förlängas för att behålla proportionerna och skydda väggen. Knutar, foder och andra detaljer bör finnas kvar på den nya fasaden. takmaterial Vid byte av taktäckningsmaterial bör ett traditionellt material väljas. Sedan 1800-talet har pannor av orangerött lertegel varit vanligast förekommande. Andra material som funnits länge är skiffer och tak klädda med falsad plan plåt. På uthusbyggnader användes även s.k. pannplåt, inte att förväxla med den mönsterpressade plåt som idag finns på marknaden och som skall imitera takpannor.
16 13 De traditionella materialen finns fortfarande att tillgå. Ett alternativ till lertegel kan i vissa fall vara släta tegelröda betongtakpannor. Undvik svarta tak, de åldras snabbt och blir fula. Kräver byggnaden i sig eller miljön ett mörkt tak välj då istället ett grafitgrått. Med traditionella takmaterial menas här vanligtvis inte korrugerad plåt eller eternittak och framförallt inte den mönsterpressade tegelimiterande plåt som ofta saluförs under benämningen plegel. Kom ihåg att de röda tegeltaken i nästan lika hög utsträckning som Falu rödfärg har präglat det värmländska kulturlandskapet. färgsättning En byggnads kulör har stor betydelse för hur den upplevs i landskapet. I de flesta fall bör man behålla husets färgsättning. Särskilt gäller detta de rödfärgade husen som varit ett så viktigt inslag i miljön på landsbygden sedan mitten av 1800-talet. Med rödfärg menas här äkta Falu rödfärg, en slamfärg av helt annan karaktär än annan täckfärg. Den åldras vackert, är billig, lätt att underhålla och ger ett mycket gott skydd för virket. Från slutet av 1800-talet började ljusa linoljefärger i vitt, grått och gult att användas på herrgårdar och större mangårdsbyggnader. Ekonomibyggnaderna målades dock alltid faluröda. Även villabebyggelsen kom ofta att målas i ljusa oljefärger. Såväl äkta Falu rödfärg som linoljefärger finns att tillgå på marknaden. Undvik moderna akrylat- och latexfärger, som visserligen är lättarbetade, men vars långsiktiga effekter på träet är oklar, i många fall olämplig. Lasyrfärger av olika typer har ofta kort livslängd, ger dåligt skydd och hör inte hemma i det värmländska kulturlandskapet. Det finns idag ingen anledning att gå ifrån det traditionella färgsättningsmönstret. detaljer En byggnads detaljer har avgörande betydelse för hur den uppfattas. En i övrigt tidstypisk och vacker byggnad kan förstöras genom olämpligt utformade detaljer. Fönstren är husets ögon. Deras form och placering är ytterst viktiga för byggnadens utseende. Om fönstren måste bytas bör de nya se ut som de gamla, byt dock inte fönster i onödan. Ett gammalt fönster av kärnvirke är oftast av mycket bättre kvalitet än nya. Det finns flera företag idag som renoverar fönster och det visar sig också ofta vara ekonomiskt lönsamt. Varje tidsepok har sina fönstertyper. Äldre byggnader har oftast fönster med stående eller kvadratisk form indelade i rutor med motsvarande proportioner. Undvik alltid spröjsningar som ger rutor med liggande form. Varje byggnad har ett begränsat antal fönsterstorlekar och de är oftast symmetriskt placerade på fasaden. Undvik att minska fönstrens storlek. Det påverkar såväl dagsljusinfallet som fasadens utseende. Måttbeställda fönster behöver inte vara dyrare.
17 14 Fönstren var förr alltid täckmålade. Det ger fönstret det klart bästa skyddet, undvik lasyrfärger som inte hindrar solens strålar från att bryta ner virket. På det faluröda huset är fönstren i princip alltid vita medan man på de oljemålade ofta gav fönstret, karmen eller bågarna en annan kulör, ofta ljusgrå, beige, brun, grågrön, grön eller engelskt rött. Utformningen av en byggnads entré har alltid ägnats stor omsorg. Ytterdörren är av trä och målad i en avvikande kulör, förr ofta en dyrbar färg. Dörrar var traditionellt av spegeltyp eller panelklädda. Ljusöppningar fanns i själva dörrbladet eller som överljus ovan dörren. Måste dörren bytas välj då en som liknar den gamla och passar hustypen. På marknaden finns idag en mängd olika dörrar. Det är dock inte alltid nödvändigt att byta dörren. Är den dåligt isolerad kan den tilläggsisoleras invändigt eller kompletteras med ytterligare en dörr på insidan som slår åt motsatt håll. En veranda eller förstukvist för att markera entrén och skydda ytterdörren tillhör gammal tradition. De flesta hus har eller kan förses med en förstukvist om den ges en enkel och traditionell form. Har man en gammal glasveranda bör man vara rädd om den, den betyder mycket för upplevelsen av huset. Uteplatser fanns först endast på vissa herrgårdar. Behovet av uteplatser har på senare tid ökat. Ofta blir de dock för stora och iögonfallande i förhållande till huset i övrigt. Låt husets utseende bestämma uteplatsens utformning när det gäller storlek, material och färgsättning. Balkonger började förekomma på större bostadshus under 1800-talet. De placerades ofta ovanför entrén eller verandan. Gavelbalkonger under tak är en nymodighet som inte hör hemma på äldre hus. Kom ihåg att sådana till synes små detaljer som skorstenar har stor betydelse för husets resning och karaktär. Har huset flera skorstenar rubbas balansen om en tas bort. Skorstenens utformning är ofta ett hantverk på hög nivå vad gäller murning och plåtarbeten och väl värd att renovera och bevara. På landsbygden förekommer sällan staket, plank eller murar runt bostadshus och torp. Tomtplatsen avgränsas istället av diken, vägar, vegetation eller liknande. Om man vill ha en inhägnad är det ofta bättre att plantera en häck. Väljer man ändå staket bör det vara ett enkelt trästaket med stående eller liggande ribbor. varsamhets- De byggnader inom bestämmelseområdet som bedömts vara kulturhisbestämmelser, toriskt värdefulla byggnader av sådan karaktär som avses i 3 kap. 12 kulturhistoriskt i plan- och bygglagen har markerats på plankartan. särskilt värdefulla byggnader För dessa byggnader gäller förutom de generella varsamhetsbestämmelserna att de särdrag och värden som anges nedan särskilt skall beaktas vid eventuella ändringar av byggnaderna.
18 15 Västby 1:3, Bondgård, f.d. länsmansgård, boningshuset Byggnadens särdrag och värden: fasader som inte förändrats genom materialbyte eller utvändig tilläggsisolering, fasader klädda med lockpanel målade med Falu rödfärg och vita fönster, fönstertyp och placering, verandan på framsidan, den igensatta svalgången på framsidan, samt det flacka sadeltaket med enkupiga tegelpannor.
19 16 hänsynsbestämmelser I planen har även införts hänsynsbestämmelser för ny bebyggelse. Nedan följer några av de riktlinjer som bör vara vägledande vid uppförandet av ny bebyggelse inom bestämmelseområdet. När det gäller utvändiga material, färgsättning och detaljernas betydelse gäller i princip samma sak som för den befintliga bebyggelsen, se under rubriken varsamhetsbestämmelser, generella sidorna De frågor som tillkommer vid ny bebyggelse är var byggnaden skall placeras och vilken form den skall ges. placering Under långa tider har bebyggelsen på landsbygden lokaliserats i samspel med kulturlandskapet. Man valde lägen där terräng och vegetation gav skydd mot väder och vind. Marken skulle vara torr och högt belägen, brukningsvärd åkermark undveks alltid. Ligger flera byggnader i grupp har man ofta valt att lägga taknockarna åt samma håll alternativt vinkelrätt mot varandra. För de olika sysslorna på en gård uppfördes förr separata uthus som gavs en enkel utformning. Detta byggnadssätt präglar i hög grad fortfarande landsbygden och bör vara vägledande även idag när vi placerar garage, vedbodar och liknande. Ofta bidrog uthusens placering till att forma ett gårdstun. Nya byggnader skall inte dominera landskapsbilden utan bör ges lägen där de får stöd av annan bebyggelse, träddungar, skogsbryn, vägar osv. Utnyttja istället det öppna landskapet för utblickar från det hus som byggs. Bygger man ett nytt hus i en by eller ett samhälle finns ofta en lämplig lucka att fylla med ett nytt hus. Omgivningen bör då styra placering, orientering, form, material och färgsättning. Äldre byggnader på landsbygden kännetecknas ofta av att markarbetena är begränsade, undvik schaktningar och utfyllnader. Låt terrängen styra tomtens utformning. form Äldre bostadshus har ofta en rektangulär form, symmetriska fasader samt ett enkelt sadeltak med en lutning på mellan grader. Det som kännetecknar husen är ofta enkelheten, de vackra proportionerna och anpassningen till markens lutning. Nya hus kan ges en traditionell form men kan också ges ett eget modernare uttryck. Väljer man ett annorlunda formspråk blir dock behovet av anpassning vad gäller material och kulör ännu viktigare för att inte helhetsmiljön skall gå förlorad. Dagens typhus lånar ofta stildrag från olika epoker och främmande länder i en salig blandning och är ofta omöjliga att placeras i det värmländska kulturlandskapet. På senare tid har dock enklare hustyper tagits fram som kan fungera om de ges rätt material och kulör.
20 17 Administrativa frågor Den kulturhistoriskt värdefulla miljön inom området kommer att skyddas genom en utökning av lovplikten, och en striktare tillämpning av planoch bygglagens hänsyns- och varsamhetsregler. För att kunna påverka bebyggelseutvecklingen kommer lovplikten även att gälla: 1. tillbyggnader av en- och tvåbostadshus och uppförande av komplementbyggnader till dessa utanför samlad bebyggelse, 2. uppförande tillbyggnad eller annan ändring av ekonomibyggnader för jordbruket, skogsbruket eller därmed jämförlig näring, 3. byte av fasad- eller taktäckningsmaterial eller omfärgning av byggnader, 4. ändring av fönster, dörrar, skorstenar eller annat som avsevärt påverkar en byggnads yttre utseende, 5. uppförande av murar eller plank, 6. rivning av byggnader eller delar av byggnader, och 7. uppsättning eller väsentlig ändring av skyltar eller ljusanordningar. Åtgärderna enligt ovan föreslås vara bygglovsavgiftsbefriade. För övriga åtgärder som redan tidigare omfattades av lovplikt kvarstår bygglovsavgiften. Vid bygglovsansökningar som berör någon av de utpekade kulturhistoriskt särskilt värdefulla byggnaderna kommer nämnden att samråda med antikvarisk expertis. Planen inkräktar inte på de särskilda bestämmelserna för en- och tvåbostadshus som regleras i 8 kap 4 plan- och bygglagen, dvs möjligheten att under vissa förutsättningar anordna skärmtak, uppföra komplementbyggnader s.k. friggebodar m.m. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Vid upprättandet av områdesbestämmelserna har stadsarkitekt Jan Erik Engström samt byggnadsingenjör Carl Karlsson medverkat Heléne Hallberg planeringsarkitekt FPR/MSA
KLARA arkitektbyrå ab. områdesbestämmelser för VÄSTBYNÄSET UTSTÄLLNINGSHANDLING del av VÄSTBY 1:3 och 1:4 FORSHAGA KOMMUN VÄRMLANDS LÄN
områdesbestämmelser för VÄSTBYNÄSET UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-08-10 del av VÄSTBY 1:3 och 1:4 FORSHAGA KOMMUN VÄRMLANDS LÄN innehåll: fastighetsförteckning beskrivning samrådsredogörelse (efter samråd)
Läs merKLARA arkitektbyrå ab. Områdesbestämmelser för RISÄTTERSTORP - SMÅRIS SAMRÅDSHANDLING 2010-04-22
Områdesbestämmelser för RISÄTTERSTORP - SMÅRIS SAMRÅDSHANDLING 2010-04-22 RISÄTTERSTORP 1:6-1:12, 1:14, 1:17 OCH SMÅRIS 1:2 SAMT DEL AV SMÅRIS 1:1, RISÄTTERSTORP 1:5, 1:15 OCH 1:16 SAMT RISÄTTER 1:3 OCH
Läs merFASTIGHETSFÖRTECKNING
områdesbestämmelser för LÖVED UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-08-10 LÖVED 1:9 och 1:10 samt del av LÖVED 1:11 FORSHAGA KOMMUN VÄRMLANDS LÄN innehåll: fastighetsförteckning beskrivning samrådsredogörelse (efter
Läs merområdesbestämmelser för RISÄTTERSTORP - SMÅRIS
områdesbestämmelser för RISÄTTERSTORP - SMÅRIS UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-08-10 RISÄTTERSTORP 1:6-1:12, 1:14, 1:17 och SMÅRIS 1:2 samt delar av SMÅRIS 1:1, RISÄTTERSTORP 1:5, 1:15 och 1:16 samt RISÄTTER
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN BESKRIVNING Handlingar Till områdesbestämmelserna hör följande handlingar: Karta Områdesbestämmelser Denna beskrivning Områdesbestämmelsernas
Läs merBygga på landet. Avesta - Fagersta - Norberg
Bygga på landet Avesta - Fagersta - Norberg Denna skrift vänder sig till dig som planerar att bygga på landet i Avesta, Fagersta eller Norbergs kommun. Den innehåller information och rekommendationer som
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER. for. Leksands kommun, Kopparbergs län. Upprättade av Stadsarkitektkontoret 1995-06-20
OMRÅDESBESTÄMMELSER for Leksands kommun, Kopparbergs län Upprättade av Stadsarkitektkontoret 1995-06-20 KARTA OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Där beteckning
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län
Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets
Läs merKULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET
1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden
Läs merÄndring av detaljplan D177 Hamrum 3:50. Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING. Dnr
Ändring av detaljplan D177 Hamrum 3:50 Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING Dnr. 2019-025 2(8) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Ändring av detaljplan D177, fastigheten Hamrum 3:50... 3 Handlingar...
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-
Läs merPLANBESKRIVNING. Stadsarkitektkontoret SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE
Stadsarkitektkontoret 2014-04-23 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE Områdesbestämmelser och upphävande av detaljplan för Munsö gamla skola (Munsö Prästgård 1:2) på Munsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr 2012.27.214
Läs merRUNNAMÅLA Förslag: Klass 3
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn
Läs merSöder 60:5, Sockerbruksgränd
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2011-03-14 Antagen av BMN: 2011-05-25 Dnr: 10BMN376 Laga kraft: 2011-06-29 Handläggare: Sari Svedjeholm Söder 60:5, Sockerbruksgränd Detaljplan för bostäder Gävle kommun,
Läs merUpprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR
Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser
Läs merUDDEVALLA KOMMUN Dnr P 370 MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING. Områdesbestämmelser för BOKENÄS KYRKOMILJÖ Uddevalla kommun
UDDEVALLA KOMMUN Dnr P 370 MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser för BOKENÄS KYRKOMILJÖ Uddevalla kommun Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 25 maj 2005 39 215 104 37 216 438
Läs merÄndring av byggnadsplan för Bönhamn antagen
Granskningshandling Ändring av byggnadsplan för Bönhamn antagen 1974-10-17 Nordingrå församling Kramfors kommun Byggrätt för befintliga komplementbyggnader Standardförfarande Dnr Mob-2017-303 PLANBESKRIVNING
Läs merÄndring av byggnadsplan för Bönhamn antagen
Granskningshandling Ändring av byggnadsplan för Bönhamn antagen 1973-01-29 Nordingrå församling Kramfors kommun Byggrätt för befintliga komplementbyggnader Standardförfarande Dnr Mob-2017-303 PLANBESKRIVNING
Läs merANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE
Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med
Läs merBILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV
2014-03-13 Dnr: BMN 2013-480 BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M.FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-20,
Läs merPM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco.
2016-03-01 PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco. Förslag till planbestämmelser som syftar till att skydda befintlig bebyggelse i kv Sicklaön 125:3, Nacka kommun.
Läs merKåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun
Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se
Läs merKvarteren Laxen m fl. Planbeskrivning. Ändring av stadsplan (1283K-6204) för. Helsingborgs stad
Dnr: 813/2016 22 juni 2017 Ändring av stadsplan (1283K-6204) för Kvarteren Laxen m fl Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning Upprättad den 22 juni 2017 BEGRÄNSAT STANDARDFÖRFARANDE Antagen
Läs mer6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.
Läs merMiljö- och byggförvaltningen 2010
Miljö- och byggförvaltningen 2010 Till dig som har hus i Stjärnsund Denna broschyr vänder sig till dig som har hus i Stjärnsund. Eftersom Stjärnsund är en unik kulturmiljö tog kommunen 1994 fram områdesbestämmelser,
Läs merDREVSTA 2:1 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sida Antagendeshandling 1(6) Datum 2006-11-20 Referens Planbeskrivning DREVSTA 2:1 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län E-post Organisationsnr KRISTINEHAMNS KOMMUN
Läs merStoregårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.
12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.
Läs merK R Ä G G A F Å G E L S Å N G E N O C H G R I N D S T U G A N bild? KRÄGGA FÅGELSÅNGEN & GRINDSTUGAN HÅBO G E S T A L T N I N G S P R O G R A M F Ö R D E T A L J P L A N S E P T E M B E R 2 0 0 9 K R Ä
Läs merFörslag till planbeskrivning för ändring av Detaljplan för del av kvarteret Eldaren, fastigheten Eldaren 1
2018-12-04 Dnr2018-181 Förslag till planbeskrivning för ändring av Detaljplan för del av kvarteret Eldaren, fastigheten Eldaren 1 Gällande plan: Detaljplan för del av kvarteret Eldaren 1 (1497-P85, D154)
Läs merGestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga till detaljplan för Karlskronaviken, plan nr 80-47
SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 15-02-23 rev 15-04-15 Dnr Bom 1997/300 Plan- och exploateringsenheten Conny Olsson 1 Gestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga
Läs merH3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.
5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen
Läs merOmrådesbestämmelser för fastigheten Hilleshögby 13:1 m fl, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr
1(6) ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Områdesbestämmelser för fastigheten Hilleshögby 13:1 m fl, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2003.22.213 PLANBESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning
Läs merRIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER
1454 C RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER för placering och utformning av bebyggelse i del av Överenhörna-Ekensberg 1:23 LUNDHAGEN P 03001, 2006-05-31 Syfte Denna handling utgör ett komplement till planbestämmelserna
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden
Läs merM118. Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 m fl
3 6 Meter M118 Bilaga till detaljplan. Dnr 16/73 Upprättad 212-12-18, rev. 213-4-23, red. ändr. 213-9-24, rev. 218-5-17, rev. 218-1-18 Mörbylånga kommun En detaljplan har tagits fram för ett område i västra
Läs merFörslag till planbeskrivning för ändring av Detaljplan för del av kvarteret Eldaren, fastigheten Eldaren 1
2019-02-26 Dnr2018-181 D154 a Antagen av byggnadsnämnden 2019-03-05 Laga kraft 2019-04-04 Förslag till planbeskrivning för ändring av Detaljplan för del av kvarteret Eldaren, fastigheten Eldaren 1 Gällande
Läs merPLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande
Samrådshandling 1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2011-12-13 Samrådshandling 2 HANDLINGAR
Läs mer(6) Detaljplan för Vikarskogen 1:75 och del av Stockviksstranden 1:53
NORDANSTIGS KOMMUN Plan- och byggkontoret 2012-01-23 1 (6) Samrådshandling Enkelt planförfarande Detaljplan för Vikarskogen 1:75 och del av Stockviksstranden 1:53 2012-01-23 2 (6) PLAN OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
Läs merDnr 2014/0547-31. GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län
Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län Upprättad i mars 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets syfte och bakgrund
Läs merDetaljplan för Pantbanken 2,3 och 4 Utökad handel, bostäder och kontor Östersunds kommun
Detaljplan för Pantbanken 2,3 och 4 Utökad handel, bostäder och kontor Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 303/2015 Dnr ByggR: P 2015-07 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Plansamråd Detaljplanen har varit utsänd för samråd under
Läs merViktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad
Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Vaxholms stad Stadsbyggnadsförvaltningen Albin Uller, Byggnadsantikvarie 2010-05-04 Omfattning och innehåll En genomgång
Läs merKulturvärden & PBL. Emma Rosenblom Örebro 21 nov 2018
Kulturvärden & PBL Emma Rosenblom Örebro 21 nov 2018 Allmänna och enskilda intressen PBL 2 kap. 2 Planläggning och / / ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena
Läs merSAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN
1(5) 2014-09-10 BN 2013-8881 Detaljplan för Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplanen har varit utsänd på samråd under tiden den 9 juni
Läs merPlanbeskrivning. Norrtull 12:8, kv Lärkan (del av) Detaljplan för bostad Gävle kommun, Gävleborgs län
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING 2013-11-28 HANDLÄGGARE:EMMA OLOFSSON Planbeskrivning Norrtull 12:8, kv Lärkan (del av) Detaljplan för bostad Gävle kommun, Gävleborgs län Samråds-
Läs merDetaljplan för fastigheterna Revisorn 3-8 inom stadsdelen Teg i Umeå kommun, Västerbottens län
Planbeskrivning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2014/01458 Datum: 2015-06-08 Handläggare: Maria Norstedt för fastigheterna Revisorn 3-8 inom stadsdelen Teg i, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta med
Läs merBehöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig
Bilaga SBN 32.2013 Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Riktlinjer för när bygglov och kontrollansvarig krävs, beslutade av samhällsbyggnadsnämnden i Tingsryds Kommun 2013-03-12, 32. Utgår
Läs merÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR HASSELA FRILUFTSBAD
1 (6) ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR HASSELA FRILUFTSBAD HASSELA KYRKBY 5:40 OCH 5:11 NORDANSTIGS KOMMUN, GÄVLEBORGS LÄN UPPRÄTTAD MAJ 2013 AV PLAN- OCH BYGGENHETEN HANDLINGAR: - PLANBESKRIVNING - PLANKARTA
Läs merTillägg till detaljplan P37-3 och P90-48 Granskningshandling Planbeskrivning
Dnr BTN15/40 Tillägg till detaljplan P37-3 och P90-48 för Grävlingen 1-5 och Vesslan 3 Öster Nyköpings kommun Granskningshandling Planbeskrivning Upprättad 2015-10-28 Dnr 2/7 Planhandlingar Detaljplanen
Läs merPlanbeskrivning. Risbäcks by SAMRÅDSHANDLING. Dorotea kommun, Västerbottens län. Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom
SAMRÅDSHANDLING Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom Risbäcks by Dorotea kommun, Västerbottens län Planbeskrivning Dorotea den 6 december 2011 Dnr: Inledning Syfte med upphävandet På 50-talet
Läs merDetaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412
SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN
GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram
Läs merJONSTORP 23:4 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2013 RENOVERING AV BONINGSHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ
JONSTORP 23:4 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2013 RENOVERING AV BONINGSHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade åtgärder... 3 Juridiska
Läs merPLANBESKRIVNING 2014-04-29 Dnr: 2013/865 Antagandehandling
Antagen av: SAMBN 2014-05-21, 65 Laga Kraft: 2014-06-12 Genomförandetiden slutar: 2019-06-12 SAMBN arkiv nr: 301 Detaljplan för Qvirites 5 och 6 inom stadsdelen Gamla Staden i Ystad Ystads kommun, Skåne
Läs merAstern och Blåklinten Lidköping
Astern och Blåklinten Lidköping Kulturhistorisk utredning Kulturbyggnadsbyrån, Sven Olof Ahlberg 2017 05 15 Framsidesbild: Hörnet Esplanaden Rudenschöldsgatan med bebyggelsen i de norra delarna av kvarteren
Läs mer6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård
6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen
Läs merPlanbeskrivning Samrådshandling
Planbeskrivning Samrådshandling Datum 2010-06-08 Dnr BMR/2010:28 Bygg-, miljö- och räddningsförvaltningen Detaljplan för fastigheten Svalan 10 inom Sparreholm, Flens kommun, Södermanlands län Handlingar
Läs merSKUREBO Förslag Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Läs merGestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga
Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga INLEDNING För att värna önskade kvaliteter, områdets karaktär och utformningen av byggnader och mark, upprättas i samband med detaljplan ett gestaltningsprogram.
Läs merändring av detaljplan för MONS BACKE
ändring av detaljplan för MONS BACKE ANTAGANDEHANDLING SANNERUD 1:880-1:900 och VIKSTAD 3:9-3:24 samt delar av SANNERUD 1:436 och VIKSTAD 3:1 KILS KOMMUN VÄRMLANDS LÄN innehåll: tillägg till planbeskrivning
Läs merRestaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport
Restaurering av tak Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn.-._--- ~.. Slutrapport Länsmuseet VästemorrlandfTorbjörn Svaan Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation 1998-01-16 Innehåll Inledning 3 Beskrivning
Läs merÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata
ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var
Läs merMörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl
(tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett
Läs merRISINGEN BREDASJÖ, DJURAMÅLA, HULAN, STOLPABÄCK Klass 3
RISINGEN BREDASJÖ, DJURAMÅLA, HULAN, STOLPABÄCK Klass 3 Lyckebyåns vägar: Slingrande grusväg med äldre sträckning. Skogslandets jordbruk: Faluröd traditionell träbebyggelse. Äldre mindre ladugård. Källarbyggnad.
Läs mer1:5. Till planändringen hör plankarta med ändrade planbestämmelser, denna beskrivning samt fastighetsförteckning.
BESKRIVNING Sid 1(5) 2013-04-26 Dnr PLAN.2012.3 Tillägg till stadsplan P 86:1 Sigtuna 2:139 och 2:196-2:248 (Vikingavägen) i Gnesta tätort, Gnesta kommun HANDLINGAR 1:1 Stationsvägen Till planändringen
Läs merDetaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29
Diarienummer PBN 2010/0086 214 Detaljplan för SJÖBY 3:40 Horred, Marks kommun, Västra Götalands län Karta 1-1. Fastigheten Sjöby 3:40 i Horred omringad med svartlinje Upprättad 2010-03-29 Behnam Sharo
Läs merOmrådesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213
1(7) Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott
Läs merFastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands län - enkelt planförfarande
Dnr 2008/209 1(7) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådshandling 2008-10-15, rev 2008-XX-XX Antagen 2008-XX-XX Laga kraft 2008-XX-XX Detaljplan för Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands
Läs merPlanenheten Dnr ONS 1/ PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
Miljö & Stadsbyggnad Dnr ONS 1/2002 214 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Sicklaön 151:4 och en del av Sicklaön 40:14 (Värmdövägen 199), Nacka kommun Enkelt planförfarande. Upprättad på
Läs merUPPHÄVANDE AV DEL AV DETALJPLAN
2017-07-03 Dnr KS 2016/1124-214 Antagen 2017-09-11 Laga kraft 2017-10-11 UPPHÄVANDE AV DEL AV DETALJPLAN Fastigheten Sulvik 10:1 Sulvikingen Arvika kommun, Värmlands län PLANBESKRIVNING Handlingar Planen
Läs merKulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00
Kulturnämndens arbetsutskott 14 maj 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen
Läs mer12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar
12 Stocksätter Omfattning Kv Tallen, Björken, Granen, Tunet 1, Stocksätter 1:2, Kornet, Hasselbacken, Trasten, Svanen, Ängen, Hultet samt Storspoven 5-7. Stocksätters mark låg fram till 1927 till största
Läs merSalems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6)
Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen Villatomter i Öster Etapp 1 Tomt nr 6-26 1(6) = 1- och 1½-planshus Övriga hus 1½- och 2- planshus Situationsplan Villatomter
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN
1(12) Miljö- och byggkontoret OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN BESKRIVNING Upprättad 2002-10-22 Reviderad 2003-06-06 Antagen 2004-04-29 Laga kraft 2004-05-28 2(12) HANDLINGAR Till områdesbestämmelserna
Läs mer11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren
178 11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 9 10 11 8 12 Vallmovägen BESKRIVNING AV KULTURMILJÖN 7 13 Kulturmiljön består av tre miljöer med gruppbebyggda småhus av olika byggnadstyper. Skogsduvan 10-32
Läs merRitningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Tibasten
ANTAGANDEHANDLING Dp 82-66 Bil.2 Bilaga 2 Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Tibasten Ritningsförteckning över typlösningar för Kv. Tibasten Bk-1: Bk-2: Bk-3: Bk-4: Bk-5: Bk-6 Bk-7:
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN
GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby
Läs merPLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Detaljplan för del av Grängshammar 1:2 ANTAGANDEHANDLING Laga kraft 2010-12-14 i Säters kommun, Dalarnas län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av en karta i skala 1:1 000, vilken också redovisar
Läs merSöder 27:18 mfl, Kv Åldermannen
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-09-01, reviderad 2010-10-19 Dnr: 10BMN299 Handläggare: Henry Grew Antagen av BMN: 2010-12-14 Laga kraft: 2011-01-07 Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen Detaljplan för
Läs merFörslag till detaljplan för del av Spjälkö 2:5 med flera Ronneby kommun, Blekinge län
389 Förslag till detaljplan för del av Spjälkö 2:5 med flera Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING Planområdet är beläget cirka åtta km sydväst om Ronneby centrum, söder om Spjälkövägen. 1 HANDLINGAR
Läs merÖdenäs 1:39 Strandskyddsdispens ( )
Datum: 2019-05-28 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Josephine Bruhn Direktnr: Diarienr: 2019.273 SBN Ödenäs 1:39 Strandskyddsdispens (2018-0294) Ärendebeskrivning Ansökan avser strandskyddsdispens för
Läs merPlanbeskrivning Utställningshandling april 2011
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bashir Hajo Planarkitekt Tel: 0278 251 18 E-post: bashir.hajo@bollnas.se Planbeskrivning Utställningshandling april 2011 Bollnäs kommun, Gävleborgs län Dnr:10-6927 Samråd: 7 mars
Läs merH1b. J, -l. ~ Område inom vilket gällande detaljplan upphävs. Antagen av Byggnadsnämnden den 16 juni 1997. Laga kraft den 11 juli 1997.
GRÄNSBETECKNING ~ Område inom vilket gällande detaljplan upphävs UPPHÄVANDE AV DETALJPLAN FÖR (del av Nätersäter 1 :6) I ÖGLUNDA FÖRSAMLING, SKARA KOMMUN UPPRÄTTAD DEN 28 MAJ 1997 ÖVRIGT Grundkartan utgörs
Läs merPLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1
1 Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. PLANBESKRIVNING 2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR 3 2 PLANPROCESSEN- EN ÖVERSIKT AV NORMALT
Läs merAnalys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1.
Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1. INNEHÅLL ANALYSENS SYFTE. 1 OMRÅDESANALYS 2 Mångfalden inom området med bevarandeintresse. 3 Mångfalden gränsande till området med bevarandeintresse.
Läs merOmrådesbestämmelser för området vid Skå kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr
1(7) Områdesbestämmelser för området vid Skå kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.24.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott
Läs merOmrådesbestämmelser för området vid Munsö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr
1(7) Stadsarkitektkontoret Områdesbestämmelser för området vid Munsö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.22.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens
Läs merBYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND
Foto: Kajsa Reimers HANDLÄGGARSTÖD FÖR UTVÄNDIGA ÄNDRINGAR 1 Inledning Denna handledning är framtagen under 2018 och 2019 av handläggare från Ulricehamns kommun och Bollebygds kommun i samverkan med Länsstyrelsen
Läs merFördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet
Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet 2011 Anneli Borg Rapport 2011:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,
Läs merMiljö- och byggförvaltningen 2011
Miljö- och byggförvaltningen 2011 Till dig som har hus i Smedby Denna broschyr vänder sig till dig som har hus i Smedby. Eftersom Smedby är en unik kulturmiljö fastställde kommunen 1994 områdesbestämmelser
Läs merÅsen 1:69. Detaljplan för fastigheten. i Sköllersta, Hallsbergs kommun, Örebro län
Dnr KS 140/2007 Detaljplan för fastigheten Åsen 1:69 i Sköllersta, Hallsbergs kommun, Örebro län HALLSBERGS KOMMUN Upprättad 2007-11-19 Kommunkansliet Antagen 2008-03-11 Laga kraft 2008-04-14 2 (8) Dnr
Läs merYttrande stadsarkitekten i Robertsfors kommun
Yttrande stadsarkitekten i Robertsfors kommun Ärende Dnr 2017/B0438 Ort Förhandsbesked för fastighetsreglering där del av samfällighet S:2 tillförs fastigheten Lägde 2:68 samt strandskyddsdispens för tillbyggnad.
Läs merKVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE
1 2 KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE Allmänna anvisningar: - Detaljplanens bestämmelser för byggnadsyta bestämmer i huvudsak placeringen av bostadshus. Ett garage/en
Läs merÄndring av detaljplan (akt 1283k-15932) för fastigheten PLANOMRÅDE
Ändring av detaljplan (akt 1283k-15932) för fastigheten Städet 11 Tågaborg, Helsingborgs stad PLANOMRÅDE Planområdets läge Planbeskrivning Upprättad den 23 mars 2016 STANDARD FÖRFARANDE Program godkänt
Läs merDETALJPLAN FÖR NYKROPPA 14:1 OCH DEL AV 10:1
SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR NYKROPPA 14:1 OCH DEL AV 10:1 Filipstads kommun, Värmlands län Upprättad av WSP Samhällsbyggnad, 2012-03-05 Beställare: Filipstads kommun Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Karlstad
Läs merÄndring av planerna S123, S186 och DP 574 för Solsidan i Saltsjöbaden
1 (5) SAMRÅDSHANDLING MSN 2017/168 Standardförfarande Ändring av planerna S123, S186 och DP 574 för Solsidan i Saltsjöbaden Upprättad på planenheten i april 2018 Ändring av PLANBESKRIVNING OCH PLANBESTÄMMELSER
Läs merSöder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun, Gävleborgs län
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-11-30, REV 2011-01-26 Antagen av BMN: 2011-02-24 Dnr: 10BMN342 Laga kraft: 2011-03-24 Handläggare: Thobias Nilsson Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan
Läs merStrömsbro 19:1, kv Tornet
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2011-01-10 Antagen: 2011-02-23 Dnr: 10BMN316 Laga kraft 2011-03-24 Handläggare: Emma Svedberg Strömsbro 19:1, kv Tornet Detaljplan för bostad Gävle kommun, Gävleborgs
Läs merBygglov Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av en byggnad än tillbyggnad. Bygglov krävs även för andra
Lov & anmälan Bygg-, rivnings- och markåtgärder kan delas in i tre kategorier: åtgärder som kräver bygglov, rivningslov eller marklov, åtgärder som kräver anmälan och åtgärder som varken kräver lov eller
Läs merDetaljplan för Viksberg 3:1, område B
1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-20 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Detaljplan för Viksberg 3:1, område B Dnr: 12/13 Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadskontoret har sänt ut ett
Läs mer