FASTIGHETSFÖRTECKNING

Transkript

1 områdesbestämmelser för LÖVED UTSTÄLLNINGSHANDLING LÖVED 1:9 och 1:10 samt del av LÖVED 1:11 FORSHAGA KOMMUN VÄRMLANDS LÄN innehåll: fastighetsförteckning beskrivning samrådsredogörelse (efter samråd) utlåtande (efter utställning) övriga handlingar: plankarta beslutsdatum GODKÄND sign KLARA arkitektbyrå ab ANTAGEN LAGA KRAFT

2 Områdesbestämmelser för Löved (Löved 1:9 och 1:10 samt del av Löved 1:11) FASTIGHETSFÖRTECKNING HANDLINGAR Fastighetsförteckning Karta med bestämmelser (separat kartblad) Beskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande (efter utställning) Fastighetsägarna enligt förteckningen nedan har bedömts vara sakägare respektive hyresgäst, dvs. ägare till fast egendom eller innehavare av hyreskontrakt inom bestämmelseområdet.

3 2

4 3

5 4

6 Områdesbestämmelser för Löved (Löved 1:9 och 1:10 samt del av Löved 1:11) BESKRIVNING HANDLINGAR Fastighetsförteckning Karta med bestämmelser Beskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande (efter utställning) PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planens syfte är att säkerställa områdets kulturhistoriska värden i enlighet med ställningstaganden gjorda i kommunens översiktsplan. AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN I öster omfattas bestämmelseområde av riksintresse för naturvården enligt miljöbalkens 3 kap 6. Riksintresseområdet vid Norra Hyn utgörs i Forshaga kommun av strandområden som rast- och häckningslokal för fåglar. Vidare finns geologiskt intresse i form av flera tydliga gamla älvfåror. I den nordöstra änden av området vid Löved ligger ett område med gammal hagmark, naturskog och en lövskogsklädd bäckravin med rik flora. Även Klarälven, sydost om bestämmelseområdet, är av riksintresse för naturvården enligt miljöbalkens 3 kap 6. Denna del av älven är av stor betydelse som vandringsområde och avelstäkt för klarälvslax och klarälvsöring. Områden av riksintresse för naturvården skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Den aktuella planläggningen bedöms inte inkräkta på riksintresset på sådant sätt, den berör vidare inget område med särskilda bestämmelser om hushållning med mark och vatten enligt miljöbalkens 4 kap. och bedöms inte heller påverka möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap.

7 2 PLANDATA Läge Bestämmelseområdet är beläget ca två kilometer väster om Forshaga centrum, norr om Dyvelsten. I väster avgränsas området av riksväg 62 och Klarälven. Areal Bestämmelseområdets area är knappt 37 hektar. Markägoförhållanden Marken inom bestämmelseområdet ägs av Kullgrens Fastighets AB, Bergvik Skog Väst AB och privatpersoner. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Miljökvalitets- Riksdagen har antagit 16 nationella s.k. miljökvalitetsmål. Mål nr 15, mål God bebyggd miljö, har som delmål 2 att bebyggelsens kulturhistoriska värden senast år 2010 skall vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning. Översiktliga Områdesbestämmelserna är i överensstämmelse med kommunens planer översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige den 26 januari I översiktsplanen anges området som en miljö med kulturhistoriska värden. Löved anses även som ett mycket intressant område med omväxlande natur för det rörliga friluftslivet. Intill Löveds herrgård finns ett gravfält från järnåldern med 13 gravar som anges som utflyktsmål och sevärdhet. Detaljplaner, områdesbestämmelser, förordningar, program, inventeringar och dyl. För bestämmelseområdet finns inte några detaljplaner eller områdesbestämmelser sedan tidigare. kulturmiljö- Löved har uppmärksammats i länsstyrelsens kulturmiljövårdsprogram, program för Ditt Värmland, från Värmland Området som uppmärksammats i kulturmiljövårdsprogrammet sträcker sig mellan Forshaga, Kil och Grava och rymmer betydande kulturhistoriska minnesmärken som vittnar om lång kontinuerlig agrar markpåverkan. kulturmiljövårds- Kommunfullmäktige i Forshaga kommun antog ett kulturmiljövårdsprogram för program den 25 januari Forshaga

8 3 I det kommunala kulturmiljövårdsprogrammet uppmärksammas Löved, som ett kulturhistoriskt värdefullt område. Även en enskild byggnad inom området har klassats som kulturhistoriskt värdefull byggnad. Det gäller fastigheten Löved 1:9, herrgården. Tillsammans med kulturmiljövårdsprogrammet antogs även ett åtgärdsprogram som bl.a. innebär att det skall upprättas detaljplan eller områdesbestämmelser till skydd för de utpekade områdena. fasta fornlämningar Det finns fasta fornlämningar inom bestämmelseområdet, bl.a. ett gravfält med ett 15-tal gravhögar, en ensamliggande gravhög samt en stensättning. Fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen mot åverkan vare sig de är kända eller okända, synliga eller osynliga. Skyddet omfattar dels själva fornlämningen och dels ett så stort område på marken som behövs för att bevara lämningen. Eventuella förändringar i fornlämningen eller inom fornlämningsområdet fordrar tillstånd från länsstyrelsen. Kända fornlämningar finns registrerade i fornminnesregistret. strandskydd Vid Klarälven och Norra Hyn gäller det generella strandskyddet om 100 meter. Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kap. naturvårds- I den naturvårdsinventering som genomfördes i länsstyrelsens regi 1988 inventering uppmärksammades ett område kring sjön Norra Hyn där Löved ingår. Områdets huvuddel utgörs av ett avsnitt av det serie av deltabildningar som Klarälven skapat från Edebäck ned till Vänern. Norra Hyn ligger i den nordvästra kanten av deltabildningen och på gränsen mellan Forshaga och Kils kommuner. Det är en 435 ha stor eutrof lagunsjö som uppkom genom att älvsedimenten täppte till en forntida Vänervik. Deltabildningsprocessen påbörjades för ca 6000 år sedan och den gamla Vänervikens förvandling fortgår ännu, nu genom en uppgrundning av organiskt material. Norra Hyn omges av en del gårdar av herrgårdsstil samt en del jordbruksfastigheter. Inom Forshaga kommun ligger Löved i nordöst.

9 4 Skogen i området kring Norra Hyn är till stora delar påverkad av det moderna skogsbruket, men utefter höjdryggen mellan Löveds gård och gården Piskenhus i norr går en ca 200 meter bred rasbrant bevuxen med huvudsakligen grov, äldre barrskog med stort lövinslag. Terrängen är mycket blockig. Ovanför rasbranten på dess östra sida återfinns stora kalhyggen och barrskogsplanteringar. Vid Löved finns ett ekologiskt, komplext litet område med gammal hagmark, naturskog och en lövskogsklädd bäckravin. Området ligger norr om de två hästhagarna vid Löveds gård, på väster sida om vägen. Här är småkuperat och två bäckar rinner fram mot Norra Hyn, varav den mot nordväst skär sig ned i det lösa sedimentlagret mellan två gamla hagpartier. Dessa två hagar har tidigare troligtvis brukats men är nu stadda i igenväxning. Väster om hästhagarna ligger ett tredje hagmarksparti där marken hävdats under lång tid. Norra Hyn med omgivande marker har en mycket artrik fågelfauna. Totalt har drygt 200 olika fågelarter iakttagits. Vid Löved häckar bl.a. kattuggla och tidigare även den sällsynta vitryggiga hackspetten. Området kring Norra Hyn är av högt skyddsvärde för geovetenskap, botanik, zoologi, kultur- och odlingslandskap, friluftsliv samt landskapsestetik. våtmarksinventering Våtmarksinventeringen, VMI, är en riksomfattande inventering av Sveriges våtmarker som har genomförts i Naturvårdsverkets regi. Inventeringen var klar Våtmark definieras som mark där vattnet under en stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan. Minst hälften av den vegetation som finns är hydrofil, dvs. fuktighetsälskande. Den till arealen största delen våtmarker är myrar (mossar och kärr) och sumpskogar.

10 5 Våtmarkerna indelades i fyra olika naturvärdesklasser där klass 1 innebär mycket höga naturvärden, klass 2 höga naturvärden, klass 3 vissa naturvärden och klass 4 saknar kända naturvärden. I väster angränsar bestämmelseområdet till Norra Hyn som indelats i klass 1, mycket höga naturvärden. tillståndsplikt vid vägar Inom ett avstånd av 12 meter från allmän väg får inte enligt väglagen, utan länsstyrelsens tillstånd, uppföras byggnader, göras tillbyggnader, utföras andra anläggningar eller vidtas andra sådana åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. Riksväg 62 omfattas utanför detaljplanelagt område av utökad tillståndsplikt om 30 meter. FÖRUTSÄTTNINGAR Natur topografi Området präglas av att Klarälvens delta låg här ca f.kr. Norra Hyn, i västra delen av bestämmelseområdet, är en forntida Vänervik som älvsediment täppte till vid deltabildningen. Bestämmelseområdet sluttar från höjdryggen och rasbranten, norr om gården Löved, ner mot Norra Hyn. Höjdskillnaden inom området är ca 30 meter. Även en bäckravin finns norr om hagarna i bestämmelseområdet.

11 6 vegetation Rasbranten i norra delen av området är bevuxen med grov, äldre barrskog med stort inslag av lövträd. På rasbrantens östra sida finns stora kalhyggen och barrskogsplanteringar. Vid gården Löved finns tre hagpartier med spridda björkar, en askbukett samt enstaka yngre gran och tall. Hagarna håller på att växa igen. Norr om hagarna ligger ett ekologiskt komplext område med gammal hagmark, naturskog och en lövskogsklädd bäckravin. Bäckravinen kantas av yngre al och björk i söder och i norr av äldre träd, högstubbar och lågor. I nordost tar en stor granplantering vid och i väster övergår lövskogen till naturskogsartad granskog med rikt lövinslag. Gravfältet som ligger i östra delen av bestämmelseområdet är bevuxet med glest stående björk, asp, rönn och en.

12 7 I västra delen av området består vegetationen av gran- och tallplanteringar. Närmast Norra Hyn har strandängarna dikats ur och gran planterats. biotopskydd Alléer, källor och omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsrösen i jordbruksmark, småvatten och våtmarker i jordbruksmark, stenmurar i jordbruksmark samt åkerholmar äger generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 i miljöbalken. Inom biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Länsstyrelsen kan medge dispens om särskilda skäl föreligger. skredrisk sumpskog Enligt den ras- och skredriskinventering som SGI (Statens Geotekniska Institut) gjorde längs Klarälvdalen i slutet av 1980-talet ligger delar av bestämmelseområdet inom stabilitetszon I och II. Det innebär mark inom ett sådant avstånd från älven att stabiliteten vid en eventuell exploatering måste bedömas med hjälp av undersökningar och beräkningar, för stabilitetszon II räcker normalt erfarenhetsbaserad bedömning gjord av geotekniker. En riksomfattande inventering av fuktiga och blöta skogar, så kallade sumpskogar, genomfördes Angränsande till området i sydväst och nordväst finns sumpskog med naturvärden av klass 1, som innebär att sumpskogen har mycket höga naturvärden. fornvårdsområde Ett fornvårdssområde är ett begränsat skötselområde runt ett eller flera fornminnen. Ett antal fornlämningar inom bestämmelseområdet ingår i sådant fornvårdsområde. Verksamheter Bostadshusen är bebodda och på gården finns stall med hästar som betar hagarna. Inget jordbruk bedrivs inom bestämmelseområdet idag. Bebyggelse beskrivning av området Strax intill Klarälven sydväst om Forshaga tätort ligger den gamla jordbruksfastigheten Löved. Gården omnämns första gången i medeltida handlingar, bl.a. i ett salubrev från Fornlämningar intill gården visar dock att bosättningen har betydligt äldre anor. På impedimentet i inägomarken söder och väster om gården finns ett 15-tal förhistoriska gravhögar samlade i ett gravfält, en ensamliggande gravhög samt en stensättning. Flertalet gravhögar omges av en tydlig kantränna, vilket är typiskt för värmländska högar. Några har en brygga över rännan, ett konstruktionsdrag som ännu inte nöjaktigt kunnat förklaras. De välbevarade fornlämningarna vittnar om den odlade bygdens utbredning under första årtusendet efter Kristi födelse. Sannolikt härrör gravanläggningarna från en föregångare till den nuvarande gården, med ett markutnyttjade där kreatursskötseln var ekonomiskt viktigare än åker-

13 8 bruket. De närbelägna madmarkerna vid Norra Hyn torde redan då ha varit viktiga slåttermarker. Högar och stensättningar hör till yngre järnålderns (ca e. Kr.) vanligaste gravformer. De döda har bränts på bål varefter graven byggts ovanpå brandlagret. Tillsammans med brända ben utgörs fynden vid arkeologiska utgrävningar ofta av lerkärl, kammar, knivar eller andra personliga tillhörigheter. Ingen av högarna vid Löved har sakkunnigt undersökts och några fynd härifrån är inte kända. Redan under medeltiden (ca ) bildade Löved tillsammans med gårdarna vis Skived och Grossbol en liten jordbruksbyggd på älvsedimenten kring nuvarande Forshaga. Löveds herrgård har bebotts av släkter som Posse, Belfrage m.fl. Man kan anta att täta kontakter ägt rum, både på ett socialt och kulturellt plan, med människorna på de andra storgårdarna Apertin, Lökene, Ekenäs m.fl. kring sjön Norra Hyn. Från Lövedshöjderna kan man ännu, trots att landskapet vuxit igen, se Apertinslätten på andra sidan sjön. Herrgårdens nuvarande betydelse utgörs bl.a. av det slätputsade cropsde-logiet, en bostadsflygel och ett falurött magasin. Utanför den omgivande parken ligger ekonomibyggnaderna samt en f.d. arbetarbostad i två våningar. Huvudbyggnaden är ovanligt nog uppförd med knubb i väggarna, vedträn lagda i murbruk. Huset som har en 1800-talsutformning får mycket av sin karaktär av fasadernas detaljrika fönsteromfattningar och den lanternin som kröner taket.

14 9 Till gården hör en park som en gång måste ha utgjort en praktfull anläggning av engelsk typ. Framför huvudbyggnaden ligger en damm som ännu lär innehålla rudor. Kulturlandskapet vid Löved representerar en lång odlings- och bebyggelseutveckling som går tillbaks ända till forntiden. Trots att flera av de förhistoriska gravhögarna utsatts för viss åverkan är de ändå förhållandevis välbevarade och uppvisar vetenskapligt intressanta konstruktionsdetaljer. Genom gravfältets läge, strax intill den gamla gårdsbildningen och äldre odlingsmarken, illustreras det historiska sambandet på ett pedagogiskt och lätt uppfattbart sätt. Tyvärr har stora delar av området igenplanterat med barrskog under senare tid. Den välbevarade gården med bibehållen 1800-talskaraktär utgör ett fint exempel på en mindre herrgårdsanläggning med månghundraåriga anor. Området kring Löved har förutom ovan redovisade kulturhistoriska värden också stort värde för naturvården då Norra Hyns stränder bl.a. är ornitologiskt mycket intressanta. Det är viktigt att bebyggelsen underhålls och att landskapet hålls öppet. Ny bebyggelse bör undvikas. kulturhistoriskt värdefulla byggnader Nedan följer en beskrivning av de byggnader inom bestämmelseområdet som i kulturmiljövårdsprogrammet betraktats som kulturhistoriskt värdefulla. Löved 1:9, Herrgård Crops-de-logiet är ovanligt nog byggt av knubb, dvs. vedträn som lagts i murbruk. Byggnaden är slätputsad i skärt med vita hörnpilastrar samt dörr- och fönsterfattningar. Taket är lagt med skiffer. På framsidan finns en frontespis och under den en omsorgsfullt utformad entré. På baksidan finns ett framskjutande parti med veranda och ovanpåliggande balkong. Mitt på taket finns en lanternin.

15 10 Gården är känd sedan medeltiden, men sitt nuvarande utseende fick huvudbygganden på 1800-talet. Bostadsflygeln i två våningar är uppförd på 1700-talet. Huset är timrat, klätt med faluröd lockpanel och har tegeltak. Magasinet är försett med tegeltak och faluröd lockpanel. Utöver en del mindre ekonomibyggnader märks stallet av tegel samt ladugården/logen/ladan med slät panel. De faluröda byggnaderna är ihopbyggda och formar ett T.

16 11 Farligt gods transporter Riksväg 62, som tangerar området i öster, är rekommenderad för transport av farligt gods enligt Vägverkets/Räddningsverkets vägatlas 1997/98. FÖRÄNDRINGAR Natur Norra Hyn och hagmarkerna kring gården Löved håller på att växa igen. För att kunna behålla sitt värde är det viktigt att det öppna landskapet behålls. Det är av avgörande betydelse för hur landskapsbilden samt kultur- och naturmiljön upplevs. Då skogliga åtgärder aktualiseras är det särskilt angeläget att hänsyn tas till kulturmiljövårdens intressen. I de delar där naturlig skogsvegetation finns bör skogsbrukåtgärder inte ske. I Norra Hyn är det viktigt att vattennivån behållas och igenväxning motverkas. Särskild omsorg bör ägnas planterade träd i anslutning till bebyggelse. Det kan gälla träd som ramar in tomter, skyddar mot väder och vind, vårdträd eller fruktträd. Alla är lika viktiga för bebyggelsemiljön. En successiv och planerad förnyelse av åldrade och sjuka träd bör därför ske. Skall nya större träd planteras bör det ske på den plats där träd tidigare stått eller enligt de mönster som är kännetecknade för området. Trädarter som tidigare förekommit och som man vet trivs på platsen bör Verksamheter Inom bestämmelseområdet bedrivs idag inget jordbruk utan endast hästhållning. Det är angeläget för områdets värde att landskapet hålls öppet, därför bör verksamheter som långsiktigt bidrar till detta uppmuntras. Det gäller kanske framförallt djurhållning i olika form. Bebyggelse plan- och bygglagen Av 3 kap 1 plan- och bygglagen framgår att: Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan, 3 kap 10 : Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara,

17 12 3 kap 12 : Byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas samt 3 kap 13 : Byggnadens yttre skall hållas i vårdat skick. Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär. Byggnader som anses 12 skall underhållas så att deras särart bevaras. Hela bestämmelseområdet betraktas som ett bebyggelseområde av sådan karaktär som avses i 3 kap 12 plan- och bygglagen. För bebyggelsen inom området kommer plan- och bygglagens bestämmelser att tillämpas strikt. Särskilt gäller detta de byggnader som pekats ut som kulturhistoriskt särskilt värdefulla. byggnadskultur och gestaltning Varje byggnad i någorlunda ursprungligt skick är ett uttryck för sin tid och kultur. Byggnaden kan vara gammal eller ny, påkostad eller enkel, herrgård eller torp, ett slags kulturminne är den likaväl. Naturligtvis är vissa byggnader mera värdefulla att bevara för framtiden än andra. Alla byggnader kan inte bevaras, men borde få behålla sin ursprungliga karaktär och stil så länge de finns kvar. Syftet vid alla åtgärder som renovering och ombyggnad bör vara att låta byggnaden efteråt se i huvudsak likadan ut som före åtgärden. Det gäller givetvis byggnader som fått behålla sin ursprungskaraktär. Om så inte är fallet kan ett successivt återställande ske. Kom ihåg att detaljerna spelar en avgörande roll för hur en byggnad upplevs. Många i övrigt lyckade upprustningar skäms av onödiga detaljmissar. Principen måste vara att enbart byta ut det som verkligen måste bytas ut och i så fall ersätta det med nytt i samma material och utförande som det gamla. Ju mer man själv kan anpassa sig till det gamla husets förutsättningar, desto mer av husets ursprunglighet kan bevaras. Att förvalta sin byggnad utifrån detta synsätt garanterar dess fortsatta värde, såväl ekonomiskt som kulturhistoriskt. När man bygger ett nytt hus i en kulturhistorisk miljö behöver man inte alltid vara lika försiktig som vid renovering av ett äldre. En ny byggnad kan vara en kopia av ett äldre, men kan också få upplevas som ett nytt inslag i miljön, ett tecken på utveckling och uttryck för en ny tid. Givetvis bör även ny bebyggelse anpassas till omgivningen vad gäller placering, proportioner, material och kulör så att helheten i miljön inte går förlorad. I vissa fall kan ett nytt hus till och med vara den bästa bevarandeåtgärden om det innebär att det gamla huset får behålla sin ursprungliga karaktär, underhålls och ges en meningsfull användning.

18 13 varsamhetsbestämmelser, generella I planen har införts varsamhetsbestämmelser för den befintliga bebyggelsen inom hela bestämmelseområdet, dels generella och dels mer preciserade för de byggnader som bedömts som kulturhistoriskt särskilt värdefulla. Rena skyddsbestämmelser har medvetet valts bort då de visat sig min.- dre effektiva och sällan leder till den positiva dialog med fastighetsägarna som är en förutsättning för framgång i kulturmiljövårdsarbetet. De områdesbestämmelser till skydd för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen som tidigare antagits i kommunen, och som nu varit i bruk sedan snart tio år, är formulerade på samma sätt och har fungerat väl. Det har under denna tid upparbetats rutiner kring bygglovshantering m.m. som det bedömts värdefullt att vidmakthålla varför bestämmelserna även nu fortsättningsvis formuleras på ett likartat sätt. Nedan följer några av de riktlinjer som bör vara vägledande vid ändring av befintlig bebyggelse inom området. tillbyggnader Låt ursprungsbyggnadens form styra en tillbyggnads utformning. Tillbyggnader skall underordna sig ursprungsbyggnaden vad avser form, färg och proportioner. Det kan ske genom den görs mindre, lägre, dras in från hörn samt har samma taklutning, material och färgsättning. Ursprungsbyggnaden bör alltid kunna avläsas efter en tillbyggnad. Ibland kan dock en ren förlängning av byggnaden eller en mindre höjning av taket vara den bästa lösningen. fasadmaterial Vid byte av fasadmaterial bör byggnaden få behålla sitt ursprungliga utseende. Trä är det helt dominerande fasadmaterialet på landsbygden i Värmland. Puts, slaggsten och rött tegel är också traditionella material som förekommer ibland, framförallt i herrgårds- och bruksmiljöer. Med traditionella material menas i detta sammanhang inte plåtmaterial, kalksandsten, tegel i annan kulör än röd eller olika platt- och skivmaterial. De flesta äldre trähus är klädda med stående s.k. locklistpanel, smala locklister och breda bottenbräder. Putsade hus bör vid fasadrenovering, eller efter tilläggsisolering, få behålla sin putsade fasad. Det finns metoder att tilläggsisolera utvändigt och putsa på nytt. Det är sällan lönsamt att tilläggsisolera fasaden. I normalfallet sker endast 10% av den totala energiförlusten i ett enfamiljshus genom fasaden. Vill man förbättra värmeekonomin bör man istället täta fasaden, trimma värmeanläggningen och tilläggsisolera trossbottnar och vindsbjälklag. Utvändig isolering av fasaden ger minst värmevinst, men kostar mest och ger ett förvanskat utseende. Är tilläggsisolering ändå nödvändig kan den med fördel ofta göras invändigt. Skulle utvändig tilläggsisolering ändå bli aktuell bör fasaden förses med material av samma slag som tidigare, eller om det bytts ut, det ursprungliga. Fönstren bör flyttas ut för att undvika djupa nischer i väggen. Takfot och taksprång kan behöva förlängas för att behålla proportionerna och skydda väggen. Knutar, foder och andra detaljer bör finnas kvar på den nya fasaden.

19 14 takmaterial Vid byte av taktäckningsmaterial bör ett traditionellt material väljas. Sedan 1800-talet har pannor av orangerött lertegel varit vanligast förekommande. Andra material som funnits länge är skiffer och tak klädda med falsad plan plåt. På uthusbyggnader användes även s.k. pannplåt, inte att förväxla med den mönsterpressade plåt som idag finns på marknaden och som skall imitera takpannor. De traditionella materialen finns fortfarande att tillgå. Ett alternativ till lertegel kan i vissa fall vara släta tegelröda betongtakpannor. Undvik svarta tak, de åldras snabbt och blir fula. Kräver byggnaden i sig eller miljön ett mörkt tak välj då istället ett grafitgrått. Med traditionella takmaterial menas här vanligtvis inte trapetskorrugerad plåt eller eternittak och framförallt inte den mönsterpressade tegelimiterande plåt som ofta saluförs under benämningen plegel. Kom ihåg att de röda tegeltaken i nästan lika hög utsträckning som Falu rödfärg har präglat det värmländska kulturlandskapet. färgsättning En byggnads kulör har stor betydelse för hur den upplevs i landskapet. I de flesta fall bör man behålla husets färgsättning. Särskilt gäller detta de rödfärgade husen som varit ett så viktigt inslag i miljön på landsbygden sedan mitten av 1800-talet. Med rödfärg menas här äkta Falu rödfärg, en slamfärg av helt annan karaktär än annan täckfärg. Den åldras vackert, är billig, lätt att underhålla och ger ett mycket gott skydd för virket. Från slutet av 1800-talet började ljusa linoljefärger i vitt, grått och gult att användas på herrgårdar och större mangårdsbyggnader. Ekonomibyggnaderna målades dock alltid faluröda. Även villabebyggelsen kom ofta att målas i ljusa oljefärger. Såväl äkta Falu rödfärg som linoljefärger finns att tillgå på marknaden. Undvik moderna akrylat- och latexfärger, som visserligen är lättarbetade, men vars långsiktiga effekter på träet är oklar, i många fall olämplig. Lasyrfärger av olika typer har ofta kort livslängd, ger dåligt skydd och hör inte hemma i det värmländska kulturlandskapet. Det finns idag ingen anledning att gå ifrån det traditionella färgsättningsmönstret. detaljer En byggnads detaljer har avgörande betydelse för hur den uppfattas. En i övrigt tidstypisk och vacker byggnad kan förstöras genom olämpligt utformade detaljer. Fönstren är husets ögon. Deras form och placering är ytterst viktiga för byggnadens utseende. Om fönstren måste bytas bör de nya se ut som de gamla, byt dock inte fönster i onödan. Ett gammalt fönster av kärnvirke är oftast av mycket bättre kvalitet än nya. Det finns flera företag idag som renoverar fönster och det visar sig också ofta vara ekonomiskt lönsamt. Varje tidsepok har sina fönstertyper. Äldre byggnader har oftast fönster med stående eller kvadratisk form indelade i rutor med motsvarande proportioner. Undvik alltid spröjsningar som ger rutor med liggande form.

20 15 Varje byggnad har ett begränsat antal fönsterstorlekar och de är oftast symmetriskt placerade på fasaden. Undvik att minska fönstrens storlek. Det påverkar såväl dagsljusinfallet som fasadens utseende. Måttbeställda fönster behöver inte vara dyrare. Fönstren var förr alltid täckmålade. Det ger fönstret det klart bästa skyddet, undvik lasyrfärger som inte hindrar solens strålar från att bryta ner virket. På det faluröda huset är fönstren i princip alltid vita medan man på de oljemålade ofta gav fönstret, karmen eller bågarna en annan kulör, ofta ljusgrå, beige, brun, grågrön, grön eller engelskt rött. Utformningen av en byggnads entré har alltid ägnats stor omsorg. Ytterdörren är av trä och målad i en avvikande kulör, förr ofta en dyrbar färg. Dörrar var traditionellt av spegeltyp eller panelklädda. Ljusöppningar fanns i själva dörrbladet eller som överljus ovan dörren. Måste dörren bytas välj då en som liknar den gamla och passar hustypen. På marknaden finns idag en mängd olika dörrar. Det är dock inte alltid nödvändigt att byta dörren. Är den dåligt isolerad kan den tilläggsisoleras invändigt eller kompletteras med ytterligare en dörr på insidan som slår åt motsatt håll. En veranda eller förstukvist för att markera entrén och skydda ytterdörren tillhör gammal tradition. De flesta hus har eller kan förses med en förstukvist om den ges en enkel och traditionell form. Har man en gammal glasveranda bör man vara rädd om den, den betyder mycket för upplevelsen av huset. Uteplatser fanns först endast på vissa herrgårdar. Behovet av uteplatser har på senare tid ökat. Ofta blir de dock för stora och iögonfallande i förhållande till huset i övrigt. Låt husets utseende bestämma uteplatsens utformning när det gäller storlek, material och färgsättning. Balkonger började förekomma på större bostadshus under 1800-talet. De placerades ofta ovanför entrén eller verandan. Gavelbalkonger under tak är en nymodighet som inte hör hemma på äldre hus. Kom ihåg att sådana till synes små detaljer som skorstenar har stor betydelse för husets resning och karaktär. Har huset flera skorstenar rubbas balansen om en tas bort. Skorstenens utformning är ofta ett hantverk på hög nivå vad gäller murning och plåtarbeten och väl värd att renovera och bevara. På landsbygden förekommer sällan staket, plank eller murar runt bostadshus och torp. Tomtplatsen avgränsas istället av diken, vägar, vegetation eller liknande. Om man vill ha en inhägnad är det ofta bättre att plantera en häck. Väljer man ändå staket bör det vara ett enkelt trästaket med stående eller liggande ribbor.

21 16 varsamhets- De byggnader inom bestämmelseområdet som bedömts vara kulturhisbestämmelser, toriskt värdefulla byggnader av sådan karaktär som avses i 3 kap. 12 kulturhistoriskt i plan- och bygglagen har markerats på plankartan. särskilt värdefulla byggnader För dessa byggnader gäller förutom de generella varsamhetsbestämmelserna att de särdrag och värden som anges nedan särskilt skall beaktas vid eventuella ändringar av byggnaderna. Löved 1:9, Crops-de-logiet Byggnadens särdrag och värden: fasader som inte förändrats genom materialbyte eller utvändig tilläggsisolering, Skära slätputsade fasader med vita hörnpilastrar samt detaljrika dörr- och fönsteromfattningar, fönstertyp och placering, lanterninen mitt på taket, den bearbetade entréportalen i nyklassicistisk stil, och skiffertaket.

22 17 Löved 1:9, Bostadsflygeln Byggnadens särdrag och värden: symetriska fasader som inte förändrats genom materialbyte eller utvändig tilläggsisolering, fasader klädda med lockpanel målade med Falu rödfärg och vita fönster, fönstertyp och placering, skorstenarna, och deras symetriska placering, samt tegeltaket.

23 18 Löved 1:9, Magasinet Byggnadens särdrag och värden: fasader som inte förändrats genom materialbyte eller utvändig tilläggsisolering, fasader klädda med lockpanel målade med Falu rödfärg och vita fönster, fönstertyp och placering, samt tegeltaket.

24 19 hänsynsbestämmelser I planen har även införts hänsynsbestämmelser för ny bebyggelse. Nedan följer några av de riktlinjer som bör vara vägledande vid uppförandet av ny bebyggelse inom bestämmelseområdet. När det gäller utvändiga material, färgsättning och detaljernas betydelse gäller i princip samma sak som för den befintliga bebyggelsen, se under rubriken varsamhetsbestämmelser, generella sidorna De frågor som tillkommer vid ny bebyggelse är var byggnaden skall placeras och vilken form den skall ges. placering Under långa tider har bebyggelsen på landsbygden lokaliserats i samspel med kulturlandskapet. Man valde lägen där terräng och vegetation gav skydd mot väder och vind. Marken skulle vara torr och högt belägen, brukningsvärd åkermark undveks alltid. Ligger flera byggnader i grupp har man ofta valt att lägga taknockarna åt samma håll alternativt vinkelrätt mot varandra. För de olika sysslorna på en gård uppfördes förr separata uthus som gavs en enkel utformning. Detta byggnadssätt präglar i hög grad fortfarande landsbygden och bör vara vägledande även idag när vi placerar garage, vedbodar och liknande. Ofta bidrog uthusens placering till att forma ett gårdstun. Nya byggnader skall inte dominera landskapsbilden utan bör ges lägen där de får stöd av annan bebyggelse, träddungar, skogsbryn, vägar osv. Utnyttja istället det öppna landskapet för utblickar från det hus som byggs. Bygger man ett nytt hus i en by eller ett samhälle finns ofta en lämplig lucka att fylla med ett nytt hus. Omgivningen bör då styra placering, orientering, form, material och färgsättning. Äldre byggnader på landsbygden kännetecknas ofta av att markarbetena är begränsade, undvik schaktningar och utfyllnader. Låt terrängen styra tomtens utformning. form Äldre bostadshus har ofta en rektangulär form, symmetriska fasader samt ett enkelt sadeltak med en lutning på mellan grader. Det som kännetecknar husen är ofta enkelheten, de vackra proportionerna och anpassningen till markens lutning. Nya hus kan ges en traditionell form men kan också ges ett eget modernare uttryck. Väljer man ett annorlunda formspråk blir dock behovet av anpassning vad gäller material och kulör ännu viktigare för att inte helhetsmiljön skall gå förlorad. Dagens typhus lånar ofta stildrag från olika epoker och främmande länder i en salig blandning och är ofta omöjliga att placeras i det värmländska kulturlandskapet. På senare tid har dock enklare hustyper tagits fram som kan fungera om de ges rätt material och kulör.

25 20 Administrativa frågor Den kulturhistoriskt värdefulla miljön inom området kommer att skyddas genom en utökning av lovplikten, och en striktare tillämpning av planoch bygglagens hänsyns- och varsamhetsregler. För att kunna påverka bebyggelseutvecklingen kommer lovplikten även att gälla: 1. tillbyggnader av en- och tvåbostadshus och uppförande av komplementbyggnader till dessa utanför samlad bebyggelse, 2. uppförande tillbyggnad eller annan ändring av ekonomibyggnader för jordbruket, skogsbruket eller därmed jämförlig näring, 3. byte av fasad- eller taktäckningsmaterial eller omfärgning av byggnader, 4. ändring av fönster, dörrar, skorstenar eller annat som avsevärt påverkar en byggnads yttre utseende, 5. uppförande av murar eller plank, 6. rivning av byggnader eller delar av byggnader, och 7. uppsättning eller väsentlig ändring av skyltar eller ljusanordningar. Åtgärderna enligt ovan föreslås vara bygglovsavgiftsbefriade. För övriga åtgärder som redan tidigare omfattades av lovplikt kvarstår bygglovsavgiften. Vid bygglovsansökningar som berör någon av de utpekade kulturhistoriskt särskilt värdefulla byggnaderna kommer nämnden att samråda med antikvarisk expertis. Planen inkräktar inte på de särskilda bestämmelserna för en- och tvåbostadshus som regleras i 8 kap 4 plan- och bygglagen, dvs möjligheten att under vissa förutsättningar anordna skärmtak, uppföra komplementbyggnader s.k. friggebodar m.m. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Vid upprättandet av områdesbestämmelserna har stadsarkitekt Jan Erik Engström samt byggnadsingenjör Carl Karlsson medverkat Heléne Hallberg planeringsarkitekt FPR/MSA

26 Områdesbestämmelser för Löved (Löved 1:9 och 1:10 samt del av Löved 1:11) SAMRÅDSREDOGÖRELSE HANDLINGAR Fastighetsförteckning Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Beskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande (efter utställning) Ett förslag till områdesbestämmelser till skydd för kulturmiljön vid Löved.har upprättats. Förslaget har varit föremål för samråd under tiden 26 maj 2010 till och med 24 juni Samrådsmöte hölls onsdagen den 2 juni 2010 på Slottet i Forshaga. Inbjudan skedde dels via annonsering i dagstidningarna och dels genom brev till samrådskretsen mer än en vecka före mötet. Yttranden som kommit in under samrådsskedet och kommunens kommentarer till dessa framgår av bilaga 1. I bilaga 2 redovisas anteckningar från samrådsmötet samt en deltagarförteckning. Inkomna synpunkter har inte föranlett någon ändring av planförslaget bortsett från mindre korrigeringar och kompletteringar av redaktionell art, bl.a. har fornlämningarna markerats på kartan.

27 BILAGA 1 SAMMANSTÄLLNING AV INKOMNA YTTRANDEN UNDER PLANSAMRÅDSSKEDET

28 REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER se nästa sida 2

29 REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER Arbetet med att upprätta områdesbestämmelser till skydd för den kulturhistoriskt värdefulla miljön i Forshaga startade år För nio områden har sådana bestämmelser nu antagits. Redan från början fördes omfattande diskussioner om hur sådana bestämmelser lämpligen skulle utformas för att på bästa sätt tjäna sitt syfte. Att skapa en positiv dialog med berörda fastighetsägare hade visat sig i andra sammanhang vara en helt avgörande framgångsfaktor. Förutom varsamhets- och hänsynsbestämmelser infördes därför även en utökad lovplikt just för att garantera en sådan dialog. Rena skyddsbestämmelser hade prövats i andra sammanhang men valdes här medvetet bort då de ofta ledde till en konfrontation med fastighetsägaren som ofta visade sig bli kontraproduktiv för kulturmiljövårdssyftet. Bestämmelserna så som de nu är formulerade har varit i praktisk användning i snart tio år och fungerar enligt vår mening på utmärkt sätt. Kontakten mellan fastighetsägarna och kommunen har stimulerats och diskussioner kan föras i god anda utan låsta positioner. Att nu omformulera bestämmelserna bedöms därför mindre lämpligt och skulle också störa de upparbetade rutiner som finns kring handläggningen av bygglovsärenden som rör den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Värderingarna när det gäller den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen förändras och utvecklas givetvis över tiden. Områdesbestämmelserna grundar sig på det kulturmiljövårdsprogram som kommunen antog år Innan programmet antogs var det på en omfattande remiss som givetvis även inkluderade antikvarisk expertis. Programmet i sig baseras i huvudsak på inventeringar som gjordes ännu tidigare även om materialet uppdaterades och kompletterades i samband med kulturmiljöprogrammets tillkomst. Det skulle självklart vara önskvärt att kommunen alltid kunde hålla sig med ett uppdaterat och aktuellt underlagsmaterial. De resursmässiga förutsättningarna för detta är dock tyvärr små. Istället har kommunen med stöd av områdesbestämmelserna utarbetat en rutin där alla bygglovsärenden som berör bebyggelse inom de utpekade områdena regelmässigt remitteras till Värmlands Museum för yttrande. Med detta förfarande tycker sig kommunen ha skapat en viss garanti för att den antikvariska bedömningen både är aktuell och kvalificerad. Fornlämningarna har markerats på kartan. Korrigeringar och kompletteringar av redaktionell art har skett, bl.a. har kartbilden getts kompletterande information för att bli mer lättläst. 3

30 KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMENTARER

31 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER

32 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER se nästa sida 6

33 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Synpunkterna delas, Löved är verkligen mycket mer än de enskilda byggnaderna. I det aktuella fallet handlar det om att långsiktigt skydda den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljön. Det planinstrument som då bedömts lämpligast är områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagens 5 kap. Här anges också vad som kan regleras med sådana bestämmelser. Något lagstöd för att exempelvis skydda särskilda naturmiljöer, hindra igenplantering, kräva skötselåtgärder av naturområden och liknande finns inte. Fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen. För naturmiljöer finns andra skyddsformer. Det är givetvis ett eftersträvansvärt mål att miljön kring Löved ges ett heltäckande skydd som bevarar denna unika miljö inför framtiden. Era synpunkter skall vidarebefordras till berörda inom kommunen. 7

34 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER se föregående sida 8

35 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER se föregående sida 9

36 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER se föregående sida 10

37 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER se föregående sida 11

38 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER se föregående sida 12

39 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER se föregående sida 13

40 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER se föregående sida 14

41 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER se föregående sida Tomas Ivansson miljö- och byggchef Forshaga kommun 15

42

43

44

45