katolskt magasin # 4 Korsväg i nedlagt kapell Fokus på Johannes Paulus II Övergreppsutredning färdig Pater Erwins 50-årsjubileum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "katolskt magasin # 4 Korsväg i nedlagt kapell Fokus på Johannes Paulus II Övergreppsutredning färdig Pater Erwins 50-årsjubileum"

Transkript

1 # 4 1 april 2011 Pris 40 kr Korsväg i nedlagt kapell Fokus på Johannes Paulus II Övergreppsutredning färdig Pater Erwins 50-årsjubileum katolskt magasin

2 sid. 2 avsnitt #4 katolskt magasin 1 april 2011 Årg 86. ISSN Adress: Box 2038, Uppsala (Besöksadress: S:t Olofsgatan 32E) Tel: E-post: Hemsida: Utges som tidning för Stockholms katolska stift av Stiftelsen Katolsk Kyrkotidning. Ur innehållet Ny beredskapsplan för sexuella övergrepp på barn och ungdomar sidan 4 Nytt bönematerial att användas i Fastan sidan 6 Pater Erwin Bischofberger firar 50 år som präst sidan 7 styrelseordförande ansvarig utgivare Kjell Blückert redaktion Margareta Murray-Nyman (chefredaktör) tel eller Birgit Ahlberg-Hyse tel eller Mörka krigsminnen i Bosnien-Hercegovina sidan 10 Påven Johannes Paulus II saligförklaras vi ger en tillbakablick sidan 13 Vår församling: Konfirmandundervisning i Domkyrkan sidan 18 Layout, bildhantering, hemsida Mattias Lindström tel eller Prenumeration, ekonomi Sofia Wahlstedt tel Prenumerationspris: Sverige 300 kr Europa 440 kr, utom Europa 480 kr Pg , Bg Annonser Display i Umeå AB tel Tryck: AlfaPrint Nr utkommer 6/ Manusstopp 15/ För icke beställt material ansvaras ej. omslagsbild: jesus möter sin moder. korsvägsbild i emalj, utförd av lennart nyblom. korsvägen tillhör jesuiternas kapell i uppsala. den 15 mars firades den sista mässan i kapellet (se sidan 33). bilden är förstorad och beskuren. foto: birgit ahlberg-hyse Heliga Birgitta om Kristus på korset sidan 22 Helgonserien fortsätter: Marina Håkonsson om Padre Pio sidan 26 Brev från Syster Carol i New Orleans sid 27 Sjukförsäkringen på debattsidan sidan 28 Påskfrimärken från Vatikanen sidan 31 Nyhet i SKR:s skriftserie: Äktenskap där religioner möts sidan 30 Örtagårdsmästaren i Vadstena sidan 32 Kyrktorget: Karl-Erik Svartberg in memoriam sid 34 Familjesidan: Hur är det att växa upp i en katolsk församling? sidan 38

3 ledare sid. 3 Samvetsfrågor i fastetid Vårdpersonalens samvetsfrihet aktualiserades i samband med den resolution (1763) som antogs av Europarådet under hösten. Vi berättade i Km 2/2011 om innehållet. Sjukvårdspersonal ska ha rätt att avstå från att delta vid aborter, dödshjälp och andra arbetsupp gifter som strider mot deras samveten. Beslutet var en rekommendation och inte tvingande att följa för Europa rådets medlemsländer. I Sverige har resolutionen uppfattats både som ett viktigt dokument till stöd för vårdpersonals rätt att följa sin övertygelse och som ett hot mot pati entens medbestämmande och rätt till behandling enligt i första hand hälso- och sjukvårdslagen och abortlagen. Kritik mot resolutionen har framförts av bland annat representanter för Sveriges Läkarförbund, barnmorskornas intresseorganisation och Vårdförbundet. Redan innan resolutionen antogs hade, från svensk sida, en motion skriven av riksdagsledamoten Carina Hägg (S) lagts fram i Europarådet för avslag av det framlagda förslaget. Införandet av en samvetsklausul till stöd för vårdpersonal som önskar avstå från att ge viss medicinsk behandling har länge diskuterats i Sverige. Frågan blev i början av 90-talet föremål för en statlig utredning som resulterade i betänkandet Samvets klausul inom högskoleutbildningen (SOU 1994:84) där det konstaterades att det inte finns någon lagstadgad rätt att vägra delta i medicinsk utbildning på grund av samvetsbetänkligheter. Däremot framhölls att respekten för den enskildes uppfattningar skulle värnas. Något motsägelsefullt hänvisade man till att den samvetsömme studenten skulle kunna välja en annan yrkesinriktning. När konflikten står mellan personalens rätt att följa sitt samvete och patientens rätt till önskad behandling/ ingrepp är det patienten som har lagen (hälso- och sjukvårdslagen, abortlagen) på sin sida. Men det som lagen säger sammanfaller inte med och får inte sammanblandas med moralisk rätt. När någon (vårdpersonalen, personal under utbildning) tvingas delta i en hand ling som strider mot hans eller hennes övertygelse är detta ett övergrepp och inte moraliskt försvarbart. Europarådets medlemsländer, varje land för sig, ska nu ta ställning till hur rådets rekommendation gällande samvets frihet ska tillämpas. Frågan måste diskuteras med hänsyn tagen till konflikten mellan vårdpersonalens samvetsfrihet och patientens rättigheter. Det är inte bara vid aborter som samvetet utmanas utan även när det handlar om prenatal diagnostik, forskning på embryon etc. Och om Sverige följer exemplet från Belgien, Luxemburg och Neder länderna och tillåter eutanasi (aktiv dödshjälp) kommer samvetsfrågan att ställas på sin spets. Fotnot: Ett eventuellt införande av en samvetsklausul aktualiserades nyligen i en motion i riksdagen av Annelie Enochson (Kd). Vart tog bössan vägen? Vi befinner oss mitt i fastan och Caritas fasteinsamling till stöd för unga kvinnor och män i behov av yrkesutbild ning pågår som bäst. Förra året samlades omkring kronor in till jordbävningsoffren i Chile (åren dessförinnan låg resultaten på cirka kronor). Km kommer att redovisa summan av årets insamling när vi fått del av siffrorna. Insamlingen kulminerar med kollekten på Palmsöndagen. Men dagarna innan då, från Askonsdagen och framåt? Vart tog fastesparbössorna som en gång lanserades av just Caritas vägen? Nog fanns det en poäng med att de dag för dag, morgon och kväll, stod framme på katolikers köksbord och påminde om att fastan var inne. Det blev lättare att stödja Caritas med växelpengarna, kanske delar av vecko- eller månads pengen, små slantar, större summor som annars använts på annat sätt. Det kändes roligt och riktigt och väl inte bara för barnen som på ett naturligt sätt delaktiggjordes i fastans firande att ta med sparbössorna till kyrkan på Palmsöndagen och bära fram dem under offertoriet. Det har sagts att de summor som samlades in via fastebössorna inte rättfärdigade administrationen. Men vi på Km saknar dem, som ett synligt tecken på att kyrkoåret nu gått in i en ny fas, en tid när vi, som det står i det fastebrev som skickats ut till församlingarna, skulle hjälpa de svaga med deras bördor Detta att gå ut ur sig själv och fokusera på den andre är vägen till Gud. Och bössorna verkade fostrande. Summorna må ha varit större eller mindre men vi vande oss, både barn och äldre, vid att ge. Vi fick en återkommande påminnelse om att vi har ansvar för varandra. Fotnot: Senaste Kateketnytt innehåller som en nöd lösning, säger Ulrika Erlandsson vid Katolska Pedagogiska Nämnden som mött många kateketer och föräldrar som saknar faste bössan en mall till en bössa som kan kopieras och klippas ut.

4 sid. 4 nyheter inrikes Utredning färdig om anklagelser för sexuella övergrepp Stiftet har nu presenterat sin utredning om anmälningar av prästers sexuella övergrepp mellan 1940 och Det handlar om fyra fall som är preskriberade. Trots det har de undersökts noggrant. Alla ärenden är nedlagda. Samtidigt som resultatet av utredningen lades ut på stiftets hemsida, den 11 februari, framträdde biskop Anders Arborelius i en tv-intervju där han informerade om vad utredningen hade kommit fram till. I övrigt har det varit så gott som tyst i massmedia om hur de fyra fallen har undersökts. Biskopen tycker att det är förvånande att utredningen inte fick en större uppmärksamhet eftersom fallen väckte ett jättelikt massmedialt intresse när de uppdagades för ett år sedan. Resultatet av utredningen var väl inte så sensationellt som man hade tänkt sig, kommenterar han för Km. I tv-intervjun sade biskopen att utredningen har kommit fram till att alla fallen kan avskrivas, på olika grunder. I det första är den anklagade prästen avliden. I det andra är den anmälda prästens identitet osäker. I det tredje fallet är det fråga om en präst som numera är pensionerad och som har nekat till alla anklagelser. Man hade kunnat bryta upp preskriptionstiden och inleda nya förhör som skulle kunna leda till kyrkliga sanktioner mot prästen. Den drabbade ville dock inte gå vidare. Vi försöker respektera de drabbades önskemål, kommenterar biskopen. Det fjärde fallet är det mest komplicerade. Där är det fråga om anklagelser om gruppövergrepp som ska ha skett på ett barnhem. I det fallet har det gjorts en särskilt noggrann utredning och inga uppgifter finns om att de övergrepp som anmälaren har uppgivit ska ha skett, sade biskop Anders. Uppgifterna stämmer inte med verkligheten och därför har ärendet avskrivits. I intervjun togs också frågan upp om biskopens roll i ett fall där han blev anklagad för att mörka uppgifter om övergrepp som han hade fått i ett samtal. Jag hamnade i ett missförstånd, sade han. Biskopen hade bedömt det som ett själavårdssamtal och i ett sådant sammanhang kan uppgifter som kommer fram inte föras vidare. I media hade han förklarat sig vara beredd att avgå från sitt ämbete om det skulle visa sig att han hade gjort något oegentligt i detta fall. Men eftersom han sedan har rett ut frågan med den drabbade, som har beslutat att inte gå vidare i ärendet, kan han kvarstå som biskop. I de fall som nu har undersökts och avskrivits har ingen av de drabbade bett om kompensation. För att markera hur allvarligt stiftsledningen ändå ser på sexuella övergrepp ska den ge ekonomiskt stöd till Föreningen för anhöriga till sexuellt utnyttjade barn. Birgit Ahlberg-Hyse Fotnot: För att se tv-intervjun med biskop Anders - gå in på stiftets hemsida och klicka på Senaste nytt. Stiftets nya Stiftet har givit ut en reviderad beredskapsplan mot sexuella övergrepp på barn och ungdomar. Nu följer en ny runda med utbildning för kyrkoherdar och medarbetare med ledande funktioner i katolsk barnoch ungdomsverksamhet. Den tidigare beredskapsplanen är från 2004 och det fanns två anledningar till stiftsledningens beslut att ge ut en reviderad upplaga. Dels var den tidigare upplagan slut, dels har det kommit en ny lagstiftning om sexualbrott som vi måste förhålla oss till. Det förklarar stiftsjuristen Nina Norlin. Den nya planen har ingenting att göra med det senaste årets uppmärksammande av sexuella övergrepp. Arbetsgruppen som skulle se över den första upplagan var utsedd sedan tidigare. Vi valde ändå att offentliggöra utredningen om övergreppen samtidigt som vi skickade ut den nya beredskapsplanen till församlingarna. Beredskapsplanen har fått vissa omarbetningar. Nina Norlin ger ett exempel: I den civila lagen räknas inte barnpornografibrott som ett sexualbrott. Men trots det ska beredskapsplanen numera tillämpas även när det gäller barnpornografibrott. Enligt Kyrkans egen lagstiftning, den kanoniska lagen, är det ett allvarligt brott. I övrigt har texten förtydligats och förstärkts i flera stycken. Stiftets arbetsgrupp för frågor som rör sexuella övergrepp mot barn består av generalvikarien, biskopsvikarien för präster och diakoner samt en kvinnlig och en manlig kontaktperson.

5 nyheter inrikes sid. 5 beredskapsplan mot övergrepp Reviderad beredskapsplan. Stiftsjuristen Nina Norlin påpekar att beredskapsplanen numera ska tillämpas även när det gäller barnpornografibrott som är ett allvarligt brott enligt Kyrkans egen lagstiftning. Redan från början har vi haft en kvinnlig kontaktperson och nu har vi även en manlig i gruppen. Där sitter sedan tidigare psykologen Eva Lindskog. Ny är diakonen Björn Håkonsson, även han psykolog. Generalvikarien, eller i hans ställe biskops vikarien för präster och dia koner, och kontaktpersonerna har uppdraget att ta emot anmälningar om sexuella övergrepp mot barn. I den nya planen påpekas det även att var och en alltid har rätt att anmäla sexuella övergrepp till polisen. Men inom stiftet är det generalvikarien som har det yttersta ansvaret för att anmälan görs. Angående tystnadsplikt är texten densamma som i den första beredskapsplanen: Observera att en präst som under bikt får kännedom om ett sexuellt övergrepp är bunden av den tystnadsplikt som gäller vid bikt. Prästen ska dock anmoda den biktande att anmäla övergreppet. När den första beredskapsplanen gavs ut besökte diakon Björn Håkonsson stiftets dekanat och höll en obligatorisk kurs för alla präster och medarbetare inom kyrkan. Under innevarande år ska han göra om samma procedur med den reviderade utgåvan. Planen har redan gått ut till församlingarna och kursen ska handla om de olika förändringarna och ge möjlighet att utbyta erfarenheter om tillämpningen av planen, berättar Nina Norlin. Swättet att informera i församlingarna om hur man anmäler sexuella övergrepp har förändrats. Enligt den tidigare planen skulle information hängas upp i kyrkans lokaler men vi har fått negativa reaktioner på detta. Nu ska vi i stället ta fram en liten folder med information om stiftets inställning och arbete mot sexuella övergrepp. Där ska också stå kontaktuppgifter till generalvikarien och kontaktpersonerna. Foldern ska finnas väl synlig på församlingarnas broschyr- och bokbord. Biskop Anders Arborelius tycker att det är positivt med stiftets reviderade beredskapsplan. Vi har fått beröm från annat kyrkligt håll för vårt arbete med att göra Katolska kyrkan till en absolut säker miljö att visas i. Vi vet att övergrepp sker i alla miljöer, inte minst i hemmen, men där är det ett stort mörkertal som inte går att komma åt. I framtiden ska Nordiska biskopskonferensen ge ut gemensamma riktlinjer för beredskap mot sexuella övergrepp på barn och ungdomar. De större stiften har redan beredskapsplaner liknande vår men inte de mindre. Lagstiftningen rörande sexualbrott skiljer sig något mellan stiften men vi ska arbeta mot en gemensam plan. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse

6 sid. 6 aktuellt inrikes Spirande intresse för gruppsamtal kring bönematerial i fastetid Inför årets fastetid är det tredje gången som Katolska Utskottet för Evangelisation har givit ut ett häfte med meditation och reflexion, enskilt eller i små grupper. Intresset för gruppsamtal spirar långsamt i stiftet. Det tar tid att skapa en kultur där det är naturligt med bedjande smågrupper i församlingarna, konstaterar diakonen Stefan Nordström, ordförande i Katolska Utskottet för Evangelisation, KUE. I höstas gav KUE ut ett häfte med medi tation och reflexion över texter och böner under tiden tionde oktober till Kristus Konungens dag. Titeln var Att dela hans liv. Och i år är det andra året i rad som ett liknande material ges ut för fastetiden, från första söndagen i fastan till påskdagen. Förra året var häftets titel Ett heligt folk. I år heter det Vem är min nästa? Det behandlar våra församlingars mångkulturella situation och bygger på Vatikanens dokument Erga migrantes caritas Christi som snart kommer ut på svenska, berättar Stefan Nordström. Materialet grundar sig på en idé från det katolska stiftet Westminster i London. Jan Sture Neuman har översatt det, Stefan Nordström har bearbetat det och KUE har givit ut det i samarbete med studieförbundet Bilda. Tanken är att landets katoliker ska inspireras till att ha enskild textläsning, bön och meditation varje dag under fastan, men också att smågrupper ska bildas för gemensam reflexion. Alla bönehäften som har tryckts upp, stycken, har skickats till församlingarna. Med bönehäftet följer en handledning, Smågrupper i kyrkans liv, som ska underlätta bildandet av grupper. Arbetet med att få igång grupper som leds av lekmän går framåt, men långsamt. Detta är en kulturfråga, kommenterar Stefan Nordström. I vårt stift finns kanske inställningen att allting ska styras av kyrkoherden och många lekmän saknar självförtroende och rutin för att leda en grupp. Lekmannaidentiteten är svag här jämfört med i många andra länder där det är helt naturligt med lekmannaledda grupper. Stefan tänker sig en utveckling på lång sikt och i tre steg: att människor i en församling över huvud taget börjar tala med varandra Aktuellt häfte. Så här ser omslaget till årets fastematerial ut. Optimist. Diakon Stefan Nordström tänker sig att kulturen med bönegruppen ska sprida sig så småningom i vårt stift. Foto: Birgit Ahlberg-Hyse att de börjar tala med varandra i kyrkan om sin tro och får hjälp med att finna ett språk för den att man börjar be tillsammans Med den kultur som präglar vårt stift gäller det att göra kyrkoherdarna medvetna om lekmännens kompetens, påpekar han. Därför startar i höst ett projekt där jag, tillsammans med Bengt Jörnland från studieförbundet Bilda, besöker dekanaten för att visa hur man kan använda smågruppsmaterialet i församlingen. Lördagen den 21 januari nästa år planeras en utbildningsdag i domkyrkan för de lekmän som vill leda smågrupper. De lekmän som kan åka på utbildningen utnämns i samråd med varje församlings kyrkoherde. Birgit Ahlberg-Hyse Fotnot: Den som vill ha årets fastematerial Vem är min nästa? för att under resterande fastetid följa texter och böner, enskilt eller i grupp, kan beställa nytryck från Stefan Nordström. E-postadress:

7 aktuell intervju sid. 7 Utblick från Eugenia. Pater Erwin Bischofberger SJ blickar ut över Kungsträdgården och omvärlden. Foto: Birgit Ahlberg-Hyse Erwin Bischofberger 50 år som präst Få präster i Katolska kyrkan i Sverige torde vara så välkända utanför Kyrkan som pater Erwin Bischofberger. Den 19 mars var det 50 år sedan han prästvigdes, och av den anledningen fick Km tillfälle att tala med honom om hans liv som präst. Vi träffas på pater Erwins arbetsrum i S:ta Eugenia vid Kungsträdgården i Stockholm, och telefonen ringer gång på gång under den timme vi talas vid. Det är tydligt att Erwin Bischofsberger är en präst med många järn i elden. Jag frågar när pater Erwin insåg att det var präst han ville bli: kom det som en plötslig uppenbarelse, eller var det en känsla som växte fram under längre tid? Jag var ministrant under min uppväxt i Schweiz och fick uppleva många fina präster, även på de läger jag var på som alpinscout, berättar han. Efter ett års filosofistudier i England var jag på det klara med att jag ville bli präst, och jag bad Gud att lägga något i vägen om han inte höll med. Men något hinder dök aldrig upp, och jag började läsa vid teologiska fakulteten i Innsbruck. Forts.

8 sid. 8 aktuell intervju Respekterad. Nyfikenhet, vänlighet, respekt. Det är vad Erwin Bischofberger mött både som professor i medicinsk etik och som ledamot i Statens medicinsk-etiska råd. Här föreläser pater Erwin i Respekt-sammanhang, som ledamot av Respekts styrelse. Foto: Ryszard Antonius Klinger Pater Erwin berättar att han där hade förmånen att ha den berömde teologen Karl Rahner som huvud lärare, något som präglat honom mycket. Via familjens kontakter hade den unge teologi studenten redan tillbringat ett par somrar i Sverige, och när det blev dags för prästvigning skedde den i Sverige för biskop Ansgar Nelson. Sedan tillbringade pater Erwin sex år som stifts- och ungdomspräst i Göteborg, innan han trädde in i Jesu sällskap och påbörjade sina studier i Tyskland för att bli jesuit. Sverige var på den tiden ett föregångsland, och jag tyckte att det var oerhört spännande att följa utvecklingen på nära håll. Landet var ledande med att bygga upp social rättvisa, trygghet och en genomtänkt fördelningspolitik. Och till skillnad från så många andra europeiska länder efter andra världskriget fanns det verkligen något att fördela, berättar pater Erwin när jag frågar honom om vad det var som förde honom till Sverige. Han reflekterar över hur olik Kyrkan i Sverige var år 1961 jämfört med i dag. Katoliker i dag har knappast någon aning om hur det var då. Kyrkan var fattig både materiellt och andligt, om man nu får säga så. Det fanns endast få församlingar; på många ställen firades mässor i lånade utrymmen ibland rena ruckel eller källar lokaler prästerna var färre och Kyrkan hade inte på långa vägar den närvaro i samhället hon har i dag. Tack vare den stora uppbyggnad vi upplevt under biskoparna Hubertus och Anders har Kyrkan kommit fram i ljuset på ett helt annat sätt och blivit en tydligare röst i det massmediala bruset. Med institutioner som Signum och Newmaninstitutet har vi skapat en katolsk profil i Sverige som inte alls på

9 aktuell intervju sid. 9 samma sätt fanns på 1960-talet. Det finns nu en helt annan acceptans för Kyrkan, även om hon lider av vissa egna, inre svagheter. Pater Erwin beklagar att det, som han säger, ser dystert ut på den ekume niska fronten, och berättar att han blir bedrövad när han ser bristen på allvar i ekumeniska samtal och skillnaden i väsentliga frågor som synen på prästämbetet och äktenskapet. Vi talar vidare om hur världskyrkan förändrats och utvecklats under de 50 åren. Pater Erwin framhåller att Kyrkan är en global player och som sådan allt mer passar in i den internationaliserade och globaliserade omvärlden. Det har blivit tydligare att Kyrkan följer globaliseringsutvecklingen, till och med ligger i fram kanten, och framför allt under Johannes Paulus II, menar pater Erwin, framstod det hur internationell Kyrkan verkligen är. En annan faktor som har förändrats är kyrkan i tredje världen; att Europa skulle få präster från Afrika, Indien och Latinamerika var otänkbart på 1960-talet. Han tycker att det är tydligt att Kyrkan i många av de europeiska länderna lider av en inre trötthet. Pater Erwin är dock full av förtröstan inför framtiden: Kyrkan har inte förlorat sin attraktionskraft; hon är självlysande, men vi måste ändå göra vårt yttersta för att förklara Kyrkans uppdrag i världen, efter som Kyrkan finns till för världen och inte för sig själv. Kyrkan måste övertyga genom en inneboende sanning och historisk förankring både i det andliga och i det sociala livet. Kyrkans främsta uppgift, här i Sverige, är att bidra till att tro och vetande kommer närmare varandra. Religion och vetenskap är komplementära, och utesluter inte på något sätt varandra. Sverige domineras i dag av två krafter: biologi, inom den vetenskapliga världen, och ekonomi allt fler ser människan som en enbart biologisk varelse, vilket styr vetenskapen. Här behövs humanismen och här har Kyrkan en klar roll: att stå för en tydlig, djup och övertygande humanism och lyfta fram människans värdighet. Kyrkan, och inte minst Respekt, den katolska rörelsen för livet, måste här vara en stark röst. Kyrkan har inte förlorat sin attraktionskraft; hon är självlysande Vad gäller just debatten om tro och vetenskap vet pater Erwin vad han talar om. Han började föreläsa på Karolinska Institutet (KI) i medicinsk etik år 1982, och 1997 utnämndes han till KI:s första professor i samma ämne. Pater Erwin berättar om hur osannolikt han kan tycka det var, att just han fick professuren: som invandrare, katolik, präst och jesuit hade han mycket emot sig. Jag frågar, om han någonsin under sin tid på KI mött fördomar på grund av sin något ovanliga bakgrund. Tvärtom. Både på KI, och i andra vetenskapliga och politiska sammanhang möttes jag av stor nyfikenhet, vänlighet och generositet. Jag tror att det till stor del beror på att jag alltid framhållit att etik inte först och främst bör grunda sig på Bibeln och gudomliga uppenbarelser utan på förnuftet, säger han, och hänvisar till Paulus brev till romarna. Jag undrar vad han är mest stolt över om han ser tillbaka: någon av sina många böcker, sin gärning vid KI eller att hans människosyn med människan som både aktör och person fortfarande citeras i många sammanhang? Pater Erwin beslutar sig för det sistnämnda, men passar även, innan vi skiljs åt, på att framhålla att han även är mycket glad åt att haft hjärtat vid livets puls genom sina många pastorala engagemang. Inte bara är han en ofta anlitad vigsel- och doppräst, han har också ansvarat för många konvertiter. Men, säger pater Erwin till sist, det är Gud som leder dem in i kyrkan. Jag har bara haft förmånen att hjälpa till. Helena D Arcy

10 sid. 10 aktuellt utrikes Fred i vår tid. År 1992 hade Foca invånare. Som en följd av krigets etniska polarisering är det i dag drygt hälften kvar. Men härifrån rådhuset gör borgmästare Krsmanovic vad han kan för att de olika befolkningsgrupperna ska kunna leva i fred tillsammans. Foca staden som vill vara ett gott exempel Är försoning möjlig i Bosnien-Hercegovina? Text: Henrik Alberius OP Foto: Marie-Laure Dénès I Foca i sydöstra Bosnien- Hercegovina är minnena av kriget mörka. Staden var en plats av terror och grymheter. Men i dag talar borgmästaren om försoning. Och flera tusen av de fördrivna muslimerna har återvänt. Äntligen öppnar sig den trånga dalen där bergsväggarna verkar luta inåt. Vägen fortsätter ut på en slätt som breder ut sig djupt inne i Republika Srpska i sydöstra Bosnien-Hercegovina. Vi är bara drygt åtta mil från Sarajevo, men det har tagit oss nästan tre timmar att köra vägen som slingrande följer floddalar och klättrar över bergspass. Nu förstår vi varför folk i Sarajevo sade till oss att Foca ligger vid världens ände. Här är byarna färre än på andra sidan bergen och det tar en bra stund innan vi möter den första bilen. Men vi ville komma hit för i Foca pågår något som är unikt i det här landet. Sedan åtta år tillbaka heter kommunens borgmästare Zdravko Krsmanovic och på hans program står försoning. Något som det annars talas tyst om här. Efter viss förvirring vid ett vägskäl utan skyltar får vi hjälp av ett par poliser och strax är vi framme. Staden breder ut sig där floderna Drina och

11 aktuellt utrikes sid. 11 Cehotina flyter samman. Under den flödande solen i fjolårets milda december i den här delen av Europa är den vacker. Det är svårt att föreställa sig att för knappt 20 år sedan begicks just här avskyvärda brott. För när kriget bröt ut mellan folkgrupperna i Bosnien-Hercegovina 1992 kom det tidigt till Foca. De serbiska nationalisterna ville så snabbt som möjligt säkra gränsen mot Serbien. Och staden drabbades bland de första av vad som sedan under tre år kom att bli legio etnisk rensning. Redan i april Kanske minnen är något som man kan leva med och kanske är det möjligt att de kan läkas även om de är onda 1992 hade den muslimska majoriteten fler än människor fördrivits härifrån efter fruktansvärda lidanden och övergrepp. Och så blev Foca en av de första etniskt rensade kommunerna i det nyutropade landet. Tiden är kort och minnen är långa. Nu väntar oss mötet med borgmästare Krsmanovic som har ändrat på det som verkat vara något nödtvunget här i landet. Han har satt försoning som en prioritet på sitt politiska program. Han vann valet 2003 på det och han har blivit återvald på det. Kanske minnen är något som man kan leva med och kanske är det möjligt att de kan läkas även om de är onda. Vi parkerar utanför rådhuset och där väntar Milan på oss. Han är vår tolk och guide under besöket här. När vi kommer in tas vi emot av Dubravka Kuljic som är chef för kommunens administration. Hon ber tusen gånger om ursäkt, men borgmästaren har varit tvungen att bege sig till de områden av kommunen som på grund av det milda vädret är översvämmade. Men hon lovar att svara på våra frågor och till hjälp kommer strax också Andjelko Vojdovic, ordförande i kommunens råd för interreligiös dialog och religiösa frågor. Jo, det är sant, säger Kuljic, att drygt muslimer har återvänt till kommunen under de senaste åren, inbjudna av borgmästare Krsmanovic. Det har inte varit självklart. Men tack vare en politik, där moskéer och andra förstörda muslimska byggnader har återuppbyggts och vars mål varit att även återuppbygga relationerna mellan serber och muslimer, har det blivit verklighet. Tusentals bostäder har också reparerats och återställts till sina forna ägare en dryg kostnad för en fattig kommun. Men det är samtidigt sant att den här politiken har lett till att de internationella sanktionerna mot kommunen har avvecklats och att pengar utifrån har kommit in. Dessutom har Krsmanovic politik gillats av Focas befolkning. Han har ju blivit omvald. När vi då frågar om den här politiken är något unikt i Republika Srpska eller om det finns andra exempel, vill inte Kuljic svara. Det ligger utanför min kompetens, säger hon. Men då har Vojdovic anlänt och han tvekar inte. Det här är ovanligt i Republika Srpska, säger han. Inte minst att så många har återvänt. Vi frågar mer om relationerna mellan de olika folkgrupperna och Vojdovic säger att de sakta men säkert blir bättre. Under senare tid har kontakt också upprättats med den katolska (kroatiska) folkgruppen. Det gläder oss mycket, säger Vojdovic. Före kriget var de ungefär 400 här, men nu knappt 30 människor. Men en katolsk präst har kommit hit Forts. Bosnien-Hercegovina. Foca var en strategiskt viktig stad under Bosnienkriget på grund av sin närhet till den Serbiska gränsen.

12 sid. 12 aktuellt utrikes Före detta fängelse. I Foca ligger en av den serbisk ortodoxa kyrkans två teologiska fakulteter. Kyrkan är ny, administrationsbyggnaden är ny, men resten av husen är gamla fängelsebaracker med minnen. och vi har erbjudit att bygga ett kapell åt dem. Vi lämnar rådhuset och går genom staden. Milan är tvär. Han håller inte med om det som sagts. Relationerna mellan folkgrupperna i Bosnien-Hercegovina har försämrats under de senaste åren, säger han. Som han ser det är de lika spända som innan kriget bröt ut. Foca må vara en strimma av hopp, men speglar inte vad som händer här i landet. Skulle påtryckningarna från utlandet sluta, skulle situationen snabbt kunna bli explosiv igen. Han tar oss med till den serbiskortodoxa teologiska fakulteten som ligger strax utanför staden. Där möter vi Darko Djogo, docent i exegetik. Också han är snarast pessimistisk när det gäller framtiden. En radikalisering äger rum i folkgrupperna. Diskrimineringen mot andra i vardagen tilltar, säger han. Vi besöker fakultetens byggnader och möter hans fru, som är fakultetens zkriget i Bosnien-Hercegovina bröt ut i april 1992 när landet utropade sin självständighet från Jugoslavien. zparter var den bosniska regeringen ( bosnienmuslimer ), Republika Srpska ( bosnienserber ) och Herceg-Bosna ( bosnienkroater ). Enligt Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY) var såväl Serbien som Kroatien inblandade i konflikten. bibliotekarie, och några av de 400 studenterna. Stämningen är lugn och avspänd. Men vet ni, säger Djogo, detta campus var ett fängelse nyss. Visst fungerar det för oss nu, men vi vill mer än gärna flytta härifrån. Bosnienkriget zdaytonavtalet, undertecknat 14 december 1995, avslutade kriget och innebär att Bosnien och Hercegovina förblir en stat men delat i två enheter, en muslimsk/kroatisk del och en serbisk del. Flyktingar gavs rätt att återvända, och misstänkta krigsförbrytare förbjöds att inneha politiska poster. zunder kriget beräknas människor ha dödats.

13 aktuellt utrikes sid. 13 Påven Johannes Paulus II kommer att saligförklaras den 1 maj. Då ligger majnumret av Km redan på tryckeriet. Vi återkommer till saligförklaringen i juni. Kaj Engelhart ger nedan en bakgrund till saligförklaringen. Han påminner också om vad som inte varit så känt, påvens engagemang i sociala och etiska frågor, också inom Vatikanen. Många är de som har egna minnen av påven. Några delade med sig i det extranummer av Katolskt magasin som vi gav ut efter påvens död. En del av det som fanns med där trycker vi här upp på nytt. Johannes Paulus II en påve för folket Påven Johannes Paulus II dog i Rom den 2 april 2005, för nästan precis sex år sedan, efter ett nära nog 27-årigt pontifikat. Redan samma dag samlades enorma människomassor på Petersplatsen och började snart ropa Santo subito! Helgonförklara honom genast! En som inte var förvånad över människornas rop var Joaquín Navarro-Valls, officiell presstalesman vid den Heliga stolen alltsedan I århundraden var det så som många människor blev helgonförklarade, just med acklamation! Och när påven begravdes skedde samma sak på nytt, sade Navarro-Valls nyligen i en intervju i Vatikanradion. Redan nu, efter bara sex år, skall Johannes Paulus saligförklaras. Det motsvarar i hög grad det katolska folkets önskemål på Petersplatsen. Saligförklaringen firas i Rom den 1 maj. Nära Kristus. Foto: Türkisches Generalkonsulat, München Ett av skälen till valet av dag är att Johannes Paulus utsåg den dagen, första söndagen efter Påsk, till Den gudomliga barmhärtighetens söndag. År 2000 hade han den dagen kanoniserat helgon förklarat den polska ordenssystern Faustyna Kowalska, som särskilt omhuldade andakten och tilliten till den gudomliga barmhärtigheten. Saligförklaringen betyder för mig att jag vill tacka Gud för denna människa. Påven talade till en hel generation om Gud. Han gjorde det på ett direkt, omedelbart sätt. Han gjorde det tydligt för oss, vilken skatt kyrkans mänskliga värden innebär han Forts.

14 sid. 14 aktuellt utrikes var liksom Guds presstalesman, lade Navarro-Valls till. I normala fall får en helgonförklaringsprocess påbörjas först fem år efter vederbörandes död, har Benedikt XVI bestämt. Johannes Paulus II är unik i kyrkohistorien för den snabbhet som processen genomförts med och för att saligförklaringen firas av hans omedelbara efterträdare. Till dem som, i modern tid, saligförklarats efter ungefär lika kort tid hör Moder Teresa av Calcutta. Båda betraktades av många som helgon och starka krav ställdes från början av de troende på snabbhet i kyrkans handläggning. Ändå har sedvanlig sträng noggrannhet tillämpats vid utredningen, försäkrar berörda myndigheter i Vatikanen. Det var den 14 januari i år som påven Benedikt XVI tillkännagav att han godkände ett mirakel som skett i den döde påvens namn. En fransk ordenssyster, soeur Marie Simon-Pierre Normand, hade tillfrisknat på ett övernaturligt sätt från Parkinsons sjukdom, en sjukdom som den åldrande påven själv led av i slutet av sitt liv. Hon uppger att hon blev frisk två månader efter Johannes Paulus II:s död, efter att hon och h ennes medsystrar bett till honom för hennes tillfrisknande. Kyrkligt utnämnda läkare som under sökte fallet konstaterade att det saknades en medicinsk förklaring till ordens systerns helande, trots att det förra året förekom tvivel på undrets äkthet. En polsk tidning hade citerat en läkare som ansåg att systern kanske inte led av Parkinson utan av en neurologisk åkomma som går att behandla och hela medicinskt. Men nu är alltså miraklet godkänt av berörda läkare, teologer, ämbetsmän vid Vatikanen och Benedikt XVI själv. I samband med saligförklaringen, som sker på Petersplatsen, kommer Johannes Paulus II:s kvarlevor att flyttas i sin sarkofag från sin nu varande plats i Peterskyrkans krypta till S:t Sebastians kapell, ett sido kapell nära ingången på Peterskyrkans södra sida, intill Michelangelos berömda Pietà. Här kommer han att vila under altaret. En gravvård av marmor med inskriptionen Beatus Iovannes Paulus, Den salige Johannes Paulus, skall pryda graven. Överförandet skall ske kort tid före saligförklaringen den 1 maj. Vad Johannes Paulus II betytt för kyrkan internationellt och världspolitiken är allmänt känt, inte minst hans roll i störtandet av kommunismen i Öst europa. Hans engagemang för mänskliga rättigheter återkom ofta i hans under visning, bland annat i encykli kan Redemptor hominis från Mindre känt är hans engagemang i sociala och etiska frågor i hans eget samhälle. Inte bara hans besök i härbärgen för hem lösa, soppkök och fängelser, där han fick interner att ministrera vid mässan, läsa böner och sjunga psalmer. Han öppnade också ett hem för fattiga med 74 sängar på Vatikanens område, och hans årliga möten med gatsopare och lumpsamlare i Rom gjorde inga stora rubriker. Men enkelt folk kände att påven stod på deras sida. Den närvarande Mer än en miljon pilgrimer beräk nas komma till Rom inför saligförklaringen. Stiftet Rom Johannes Paulus II tog ju sin uppgift s om biskop av Rom på särskilt stort ansvar planerar en böne vaka kvällen innan, att hållas på det stora öppna område som en gång var den romerska Circus Maximus. Hundra tusentals deltagare väntas till denna kväll. Kaj Engelhart Foto: Ryszard Antonius Klinger Var inte rädda! Det var det första Johannes Paulus II sa när han introducerades som påve. Han upprepade orden många gånger under sitt 27-åriga ponti fikat: Non abbiate paura. Nie bójcie si. No tengan miedo. Jag är lycklig. Var det också ni! Ärkebiskop Angelo Comastri som ledde bönevakan på Petersplatsen återgav Johannes Paulus II:s sista ord till skarorna som trängdes på piazzan.

15 aktuellt utrikes sid. 15 Den studerande Foto: KNA-Bild Jan Borowiec, Knivsta, Uppsala, om vad påven betytt för honom: Jag ser Johannes Paulus som en far. När jag var ung tänkte jag och mina vänner på frågor som hade med karriär att göra och vi engagerade oss politiskt. Karol Wojtyla, det var så vi kände honom, visade oss vad som var viktigast: kärleken. Han hjälpte oss att se på dem som var våra politiska motståndare, som stod på andra sidan barri kaderna, med kärlek. När jag läste medicin var det som om han följde mig hela tiden med sitt budskap: Livet är viktigast. Också den som är svårt skadad, också den som är döende, är en människa! Det är det viktigaste han lärt mig. Colette Johnsson, Karlstad, om vad påven betytt för världen: Jag tänker på vad han har sagt, att mänskligheten vilar i familjens händer. Det är viktigt för världens framtid och de troendes framtid. Han var ett föredöme som en bedjande människa och som en försoningens människa. Tänk på hans vilja till försoning mellan Katolska kyrkan och andra religioner och hans sätt att försona sig med den man som försökte mörda honom. Vi sårar och blir sårade men måste bli förlåtna och själva förlåta, ständigt. Angela Corsten, Nordiska biskopskonferensens generalsekreterare : Åren 1992, 1997 och 2003 hade jag i samband med biskopskonferensens Ad limina-besök förmånen att följa med till en specialaudiens. Om man möter en människa endast några minuter vart femte år, och under liknande omständigheter, är det lätt att upptäcka hur hon förändras och åldras. I synnerhet hos påven som ju led av en svår och långvarig sjukdom var detta tydligt. Vad som var imponerande var att upptäcka hur dessa kroppsliga förändringar ledsagades och överskuggades av en förändring i påvens personliga utstrålning. Han verkade inte mer helt så stark och strålande, men varm, tillvänd, öppen och kärleksfull. Att kunna vara så när den egna kroppen i tilltagande mått utvecklar sig till en belastning och till och med till ett fängelse är ett osvikligt tecken på mänsklig kvalitet. Trots ovanstående tänker jag speciellt gärna tillbaka på ett annat möte där jag var en bland många andra. Under det heliga året var jag på Kristi Lekamens fest i Rom och fick tillfälle att delta i påvens stora procession som gick från Lateranbasilikan till Santa Maria Maggiore. Påven kördes på sin papamobil, men han satt inte utan han knäböjde framför hostian i monstransen. De många närvarande ville gärna se honom och jublade och vinkade som vanligt. Men han, som egentligen alltid tyckte om att möta och hälsa jublande människor, reagerade inte alls. Man märkte så tydligt att han tyckte att det var olämpligt. Jesus Kristus skulle stå i centrum denna dag, såsom han alltid gjorde det i Johannes Paulus II:s liv och gärning. Syster Veronica O.Ss.S apropå oförglömliga dagar i Djursholm: Under dagen hade en mamma ringt och berättat för en av systrarna att hennes sexåring var otröstlig eftersom han inte gått ge påven de blommor han plockat i familjens trädgård. Systern berättade detta för påvens sekreterare som i sin tur informerade påven. Påven sa att han ville träffa pojken innan han lämnade Djursholm. Det tog tid för säkerhetsvakterna att få kontakt med familjen i fråga men på sista dagens morgon, cirka klockan åtta, kom pojken med två vackra rosor som påven skulle ha. Påven gav gossen en spontan kram, pojken var nöjd och särskilt över de rosenkransar han fick ta med hem till sin familj. Följ högtiden i TV Johannes Paulus II:s salig förklar ing i samband med mässan på Petersplatsen den 1 maj planeras sändas i Sveriges Television. I skrivande stund är det fortfarande oklart om mässan kommer att direktsändas eller spelas in och sändas senare. Se efter i TV- programmet i dagspressen! Den bedjande Foto: KNA-Bild

16 sid. 16 ekumenik ekumeniken vägar och mål 2 Gemensam framtid för tre samfund Svenska Missionskyrkan är ett av dem En episkopal och två kongregationalistiska kyrkor överväger att gå samman. Därmed måste en ny grund läggas i de ekumeniska kontakterna med Katolska kyrkan. Kyrkosekreterare Olle Alkholm tar upp det tänkta samgåendet ur Missionskyrkans perspektiv. Om allt går enligt planerna kommer Svenska Missionskyrkan, Metodistkyrkan i Sverige och Svenska Baptistsamfundet att nästa år tillsammans utgöra en kyrka som för närvarande går under arbetsnamnet GF-kyrkan. GF står för Gemensam Framtid. Kyrkosekreterare Olle Alkholm. En ny grund måste läggas i de ekumeniska kontakterna med katolikerna efter samgåendet, säger han.

17 ekumenik sid. 17 Förra året antogs en avsiktsförklaring som går ut på att man vill verka för att bilda ett gemensamt kyrkosamfund. Tillsammans kommer den nya kyrkan att samla omkring medlemmar och därmed vara den tredje största frikyrkan i Sverige, efter Katolska kyrkan (ca registrerade medlemmar) och Trossamfundet Pingst (ca medlemmar). I dokumentet Teologisk grund för GF-kyrkan slås fast att kyrkan är en, helig, universell och apostolisk. GFkyrkan har del av arvet från fornkyrkan och kyrkofäderna, den romerskkatolska kyrkans mission i Sverige, reformationen samt väckelserörelsernas betoning av den personliga avgörelsen för Kristus och den enskildes ansvar för gemenskapen. Vissa teologiska skillnader mellan de tre samgående kyrkorna gör att det teologiska grundarbetet måste tas på stort allvar. Metodistkyrkan är episkopal, medan både Missionskyrkan och Baptistsamfundet har en kongregationalistisk grundsyn. I Metodistkyrkan praktiseras barndop, i Missionskyrkan både barndop och vuxendop, medan Baptisterna förordar vuxendop efter personlig bekännelse. Kyrkosekreterare Olle Alkholm är den inom Missionskyrkan som är ansvarig för de ekumeniska kontakterna och den som funnits med i den samtalsgrupp med Stockholms katolska stift som Missionskyrkan haft under mer än 30 år. Det har bland annat resulterat i skriftserien Samtal på väg och särskilt i dokumenten Samtal över gränserna och Mission och kyrkosyn. Vidare har det lett till att man officiellt erkänt varandras dop och utarbetat pastorala råd och anvisningar för ekumeniska äktenskap och gemensam vigsel gudstjänst. När Missionskyrkan nu bildar en ny kyrka tillsammans med baptisterna och metodisterna måste en ny grund läggas i de ekumeniska kontakterna med kato likerna, säger han. Hur den kommer att se ut är för tidigt att sia om. Enligt Olle Alkholm följer man i Missionskyrkans församlingar de europeiska riktlinjerna för ekumenisk samvaro i Europa som antogs 2001 och som kallas Charta Oecumenica. Där understryks betydelsen av ömsesidig respekt, att visa tillit, öppenhet och en vilja att förstå när man möter en annan kyrkotradition, att säga ja till evangelisation men nej till proselytism och ge varje kyrka rätt till egen självförståelse och identitet. Han ger ett erkännande till den betydelse som Svenska kyrkan med alla sina resurser haft i det ekumeniska arbetet i landet, inte minst i att underlätta ett bättre samarbete mellan de båda ortodoxa kyrkotraditionerna, den bysantinska och den orientaliska. Folkkyrkotanken är en teologiskt vacker tanke, den att en kyrkas gränser sammanfaller med en nations gränser, säger han. Men kanske stämmer den inte helt. På vissa platser i landet är väl folkkyrkan den mest folktomma av kyrkor. Det är svårt att vara kyrka utan folk. För mig är församling detsamma som en gudstjänstfirande församling. Gudstjänsten är centrum och ett nav för allt annat arbete som görs. Som exempel på en spännande utveckling inom Missionskyrkan nämner Olle Alkholm Missionskyrkan i Södertälje där man har dels en arabisktalande pastor, dels textläsningar på arabiska varje söndag. Text och foto: Katrin Laine Fotnot: Episkopal: av latinets episcopalis, biskoplig, särskilt om biskoplig författning Kongregationalistisk: om riktning som betonar den enskilda församlingens självbestämmanderätt och vanligtvis förkastar varje särskilt kyrkligt ämbete Proselytism: otillbörligt missionerande inom en annan kyrkas område. Km:s serie Ekumeniken vägar och mål inleddes i förra numret med en intervju med Svenska kyrkans ärkebiskop Anders Wejryd. I nästa nummer får vi möta pingstpastor Sten-Gunnar Hedin som bland annat diskuterar pingströrelsens syn på dopet. Sveriges Kristna Råd söker Generalsekreterare och Direktor för ekumenisk teologi Läs mer om båda tjänsterna på Sista ansökningsdag för båda tjänsterna är den 7 april Sveriges Kristna Råd är en gemensam organisation för kyrkorna i Sverige. Rådet har 27 medlemskyrkor och en observatör. I SKR möts kyrkorna till gemenskap, díalog och aktiviteter inom områden som teologi och samhälle.

18 sid. 18 reflexion Kallelse i tunnelbanan Tidig söndagsmorgon i sol men också i sorg. Kvinnan snyftar. Går av och an på T-baneperrongen. Talar i mobilen. Vi råkar hamna i samma vagn på sätena snett emot varandra. Kvinnan fortsätter tala i mobilen. Söker sin far. Säger att han inte svarat på hela natten. Han borde vara hemma, men öppnar inte. Uteslutet att han, med sin klena hälsa, skulle vara bortrest. Polisen har inget besked. Inte sjukhusen heller. Några nära vänner tycks inte finnas. Och om några timmar går hennes flyg till Grekland. För varje icke-besked stegras hennes ångest. Snyftandet blir mer högljutt. Så gärna jag skulle vilja gripa in. Inte för att ställa till rätta, men för att dela hennes oro. Hennes situation känns som vore den min. Men att som gammal man ta kontakt med en okänd ung kvinna? Hur skulle det uppfattas? Missförstås? Kanske vill hon vara i fred? Skulle hon tilltala mig, be om hjälp, skulle jag naturligtvis ställa upp. Men det gör hon inte. Känner att jag bör ta kontakt med henne. Hon är ju en medmänniska med stor oro. Känner att min passivitet är orätt. Bejakar detta och beslutat mig för att sätta mig hos henne sedan vi passerat Sockenplan. Men jag skjuter upp mitt beslut station för station. På Slussen lämnar hon storgråtande vagnen. Jag sitter overksam kvar. Känner att jag kommit till korta. Drar till Eugenia. Min underlåtenhet, sveket mot min inre övertygelse, delger jag på kyrktorget en av jesuitfäderna. Han menar att man inte kan hjälpa alla människor, inte ens om man skulle vilja. Men, fortsätter han, om du kände dig kallad att göra det och inte gjorde det Då har du syndat. Biktens sakrament lättade min börda. Medan ett ljus brann i Mariakapellet lade jag den förtvivlade kvinnan och hennes i situation i Guds hand. Sture Gustafson

19 vår församling sid. 19 Otvunget men disciplinerat i konfirmandundervisningen Hej Filip! Hej Lisa! Att hälsa hövligt på varandra ingår i momentet social träning. I domkyrkoförsamlingens katekesundervisning på svenska deltar omkring 150 barn och ungdomar. Vi har besökt en av konfirmandgrupperna. Varannan lördag tar Lisa och Magnus Wetterberg emot församlingens två konfirmandgrupper, en med dem som går första året och ska konfirmeras nästa år och en med dem som konfirmeras i vår. I Pauligården, en av församlingslokalerna bredvid domkyrkan, ägnas förmiddagen åt den yngre gruppen, 15-åringarna som går i åttan och som har drygt ett år kvar till konfirmation. Här är omkring 20 ungdomar inskrivna men bara sju är närvarande vid Km:s besök. I gruppen ingår elever på S:t Eriks katolska skola och just den här dagen krockar undervisningen med en aktivitet i skolan, förklarar Lisa. Risken med en decimerad grupp kan vara att det blir flamsigt men så är det inte alls. Atmosfären är visserligen otvungen men den är disciplinerad. Ungdomarna har hela tiden uppmärksamheten riktad mot Lisa och Magnus som håller spänst i lektionen genom att i korta moment varva bön, lek, undervisning, samtal, sång och skrivuppgifter. Den inledande bönen inför Mariastatyn följs av lite social träning, en uppsluppen övning i att hälsa på varandra. Det visar sig vara svårare än man tror att titta varandra i ögonen Forts. Lära genom att sjunga. Ruta Mozuraityte lär sig Gamla testamentets böcker på en melodi. Det blir ett lustfyllt undervisningsmoment. Inför fastan. Lisa Wetterberg beskriver livfullt hur det går till när man får ett kors av aska på sin panna i askonsdagens mässa. Anna Péter och Adam och Filip Wadecki lyssnar.

20 sid. 20 vår församling Tro viktigare än kunskaper och nämna varandras namn men Lisa ger sig inte förrän det går hyfsat till. Dagens undervisningsavsnitt handlar om nyckelpersoner i Gamla testamentet, Adam, Noa, Abram, Mose, David, som leder fram till Jesus. En bild av personernas olika roller i historien växer fram när ungdomarna får ledtrådar från Lisa och Magnus. Raskt över till en annorlunda sångövning: Gruppen lär sig gamla testa mentets böcker utantill genom att sätta in dem i en melodi med en viss rytm. Efter en tepaus blir det bibelläsning på ett sätt som kräver reflexion. Ungdomarna får läsa en psaltarpsalm och sedan skriva en egen text på samma tema. Ingen redovisning sker utan Lisa samlar in texterna för att gå igenom dem nästa gång. Detta är sista träffen före fastan och Lisa förklarar fastans betydelse, hur man ska försöka vara återhållsam med godis och nöjen och hur man bör iaktta faste- och abstinensdagarna, askons dagen och långfredagen, med bara ett lagat mål mat. Hon påminner om inledningen av fastan, askonsdagen, och vad det betyder att gå i mässan då och få askkorset på sin panna. Då vill jag träffa er i mässan, säger hon. Lektionen slutar som den började, med bön inför Mariastatyn. Trosundervisningen är inte en skola. Inga hemuppgifter ges och ingen kunskapskontroll görs. När ungdomarna börjar i församlingens undervisning kan de fråga efter både läxor och prov, berättar Lisa och Magnus. De är så påverkade av skolan att de har svårt att inse att detta är en annan sorts undervisning. Det viktigaste för oss är att förmedla en tillit till tron. Lisa har tidigare arbetat som högstadielärare, och Magnus är rektor på en folkhögskola. Numera delar Lisa sin tid mellan Katolska kyrkogårdsförvaltningen och Bilda, som sedan förra året är Katolska kyrkans studieförbund. Men man behöver inte vara utbildad lärare för att bli kateket, påpekar de. Numera finns det bra kurser som erbjuds alla kateketer. I samarbete med Bilda har Katolska Peda gogiska Nämnden, KPN, en baskurs i sex delar där Bildas ledarutbildningskoncept Lära för att leda ingår. Vi har haft en Bilda-kurs för församlingens kateketer och det var givande. Kateketer behöver uppmuntras. För närvarande bedrivs domkyrkförsamlingens katekesundervisning på svenska i sex olika grupper, från lågstadiebarn till konfirmander. Sammanlagt blir det cirka 150 barn och ungdomar. Lisa och Magnus har ett övergripande ansvar för kateketerna och deras önskan är att det ska finnas två kateketer i varje grupp. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Samförstånd. Magnus och Lisa Wetterberg har ett pass om Gamla testamentets nyckelfigurer. Att de är helt överens om hur undervisningen ska läggas upp framgår tydligt.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Trygga tillsammans Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Inledning Equmeniakyrkans vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus

Läs mer

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen!

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen! DEN HELIGA KOMMUNIONEN EUKARISTINS SAKRAMENT Eukaristins sakrament är hjärtat och höjdpunkten i kyrkans liv (KKK 1407). Alla andra sakrament är inriktade på det. Kyrkans ämbeten, olika tjänster och även

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Medborgare det är jag!

Medborgare det är jag! Texter till Del 3 Vägen till försoning Medborgare det är jag! Unga i Bosnien-Hercegovina lär sig hantera det förflutna för att skapa en bättre framtid. YIHR Youth Initiative for Human Rights sammanför

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

2014/2015. konfirmand

2014/2015. konfirmand 2014/2015 konfirmand 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande. Vad är rätt

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling vår 2010 EKENÄS FÖRSAMLING mitt i livet keskellä elämää www.enksf.fi/ekenasforsamling k ev ä t 2 0 1 0 TAMMISAAREN SEURAKUNTA innehåll/sisältö 18 2 Kyrkoherdens spalt...3 Diakoni...4 Medarbetarnytt...6

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Igår fick jag ett samtal från SVT Debatt för de ska idag ha ett program om Yoga. Skälet är att Östermalmsskolan har

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Pastor & diakon Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Inledning Syftet med detta dokument är att visa vilka kriterier Svenska Missionskyrkans antagningsnämnd har för att

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

St. Andreas Katolska Församling

St. Andreas Katolska Församling St. Andreas Katolska Församling Kristianstad Hässleholm - Bromölla Gudstjänster Under året har gudstjänster hållits enligt följande: Söndagsmässor: Kristianstad kl. 09.30 Hässleholm kl. 12.00 Bromölla

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 FIKONTRÄDET Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt Och han gav dem denna liknelse: En man hade ett fikonträd i sin

Läs mer

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas)

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas) 24 söndagen under året (år C) (15 september 2013) Förlorade fåret - du är viktig för Gud Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 15:1-10 Liknelsen om det förlorade fåret Alla tullindrivare och syndare sökte sig

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR ~ KRISTNA INRIKTNINGAR ~

INSTUDERINGSFRÅGOR ~ KRISTNA INRIKTNINGAR ~ Frågor sid 188 INSTUDERINGSFRÅGOR ~ KRISTNA INRIKTNINGAR ~ 1. Varför förföljdes de kristna ibland i romarriket? Det fanns bara kristna församlingar på ett fåtal platser i Rom och vid den här tiden fanns

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015

Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015 Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015 Vad är Andreasakademin? Målsättningen för församlingsens vuxenfördjupning är att vi ska gripa oss an stora ämnen - utan att krångla till det. Namnet Andreasakademin

Läs mer

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet DDomkyrkans omkyrkans program för program grundskolan och för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet Kyrka - skola Med skolans nya läroplan finns många möjligheter till samarbete mellan skola och kyrka.

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

ANSGAR BOTVID 1/2010 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING

ANSGAR BOTVID 1/2010 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING ANSGAR BOTVID 1/2010 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING 2 Kyrkoherde Björn Göransson KÄRA FÖRSAMLING Guds återkomst - så lyder rubriken på en artikelserie i tidningen Svenska Dagbladet.

Läs mer

indelade efter kyrkoårets olika teman

indelade efter kyrkoårets olika teman indelade efter kyrkoårets olika teman Första söndagen i advent Ett nådens år Du är den som kommer Ett nådens år Fast du som kommer Hosianna Hosianna (kanon) Här är det fest I advent På en vanlig åsna Stenarna

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

2 Kära församlingsmedlemmar! Jag hälsar alla hjärtligt med den traditionella Kristushälsningen: Lovad vare Jesus Kristus!

2 Kära församlingsmedlemmar! Jag hälsar alla hjärtligt med den traditionella Kristushälsningen: Lovad vare Jesus Kristus! Nr 01/2012 2 Kära församlingsmedlemmar! Jag hälsar alla hjärtligt med den traditionella Kristushälsningen: Lovad vare Jesus Kristus! Från och med den 1 januari 2012 utgör vi tillsammans en ny församling

Läs mer

Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan

Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan Ny äktenskapslag har utretts I dagarna presenteras Äktenskaps- och partnerskapsutredningen

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

stockholms domkyrkoförsamling

stockholms domkyrkoförsamling stockholms domkyrkoförsamling Är du säker eller osäker på om du ska anmäla dig? Läs det här först! Du och jag lever i en tid då trosfrågor kan upplevas förvirrande. Världen förändras och många uppfattningar

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan.

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan. Predikan 18 maj 2014 i Rönnekyrkan En av de starkaste andliga upplevelser jag har varit med om, var när jag blev döpt. Det var i januari 1997, och mindre än 2 månader efter att jag kommit till tro. Jag

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Månadsbladet November 2008 Välkommen till S:t Görans Katolska Församling S:t Görans Katolska församling bjuder dig välkommen. Den heliga mässan firas söndagar

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Vänner kallar jag er

Vänner kallar jag er Vänner kallar jag er Av: Johannes Djerf Många utav er vet jag känner till det sociala nätverket facebook, och går man in på Johannes Djerfs profil och läser om mig så ser man inte bara vad jag gjort den

Läs mer

PRÄST OCH ORDENSKALLELSER EN GÅVA TILL KYRKAN

PRÄST OCH ORDENSKALLELSER EN GÅVA TILL KYRKAN Nr 01 [ 05] /2014 2 PRÄST OCH ORDENSKALLELSER EN GÅVA TILL KYRKAN Lovad vare Kristus! Kära församlingsmedlemmar, Helige Johannes Bosco, uppfostrarnas förebild och patron för barn och ungdomar, grundaren

Läs mer

- Läs kapitlet om kristendomen i läroboken. - På provet kommer du också få motivera och förklara dina tankar kring frågorna nedan.

- Läs kapitlet om kristendomen i läroboken. - På provet kommer du också få motivera och förklara dina tankar kring frågorna nedan. Instuderingsfrågor kristendom NV10A - Läs kapitlet om kristendomen i läroboken. - På provet kommer du också få motivera och förklara dina tankar kring frågorna nedan. 1. Berätta vad som hände under Jesu

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! gudstjänst Kyrkklockorna ringer när det är dags för gudstjänst i kyrkan. Här sjunger vi sånger som kallas psalmer och vi ber till Gud, att Gud ska

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik

Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik 1 Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik Det stora romerska riket hade 395 delats upp i Västrom och Östrom. År 1054 splittrades

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Visioner for församlings liv och växt Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Språkliga förklaringar Församling=Menighed Bibelordet Jesus säger: Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det

Läs mer

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL STUDIEPLAN TILL INGET FÖR NÅGON HU R G Ö R m A N? Författaren själv önskar många studiegrupper i församlingarna. De olika grupperna träffas i hemmen sju gånger. Värdskapet skiftar och vi går runt. Det

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Vill du gifta dig med mig?

Vill du gifta dig med mig? svenska kyrkan årg 72 nr 317 21/4 26/5 2013 Vill du gifta dig med mig? Vad innebär egentligen äktenskapet? plötsligt händer det! En oplanerad Abraham stamfadern som blev lovad lika slump gör att jag får

Läs mer

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling.

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling. Begravning När en människa som står oss nära dör, drabbas vi av många blandade känslor. Men oavsett vad vi känner är det viktigt att få ta avsked på ett sätt som är rätt både för den döda och för oss efterlevande.

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år Ung i Kongo Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år 1 Upplägg s. 3 Tipsfrågor s. 4 14 Tipsfrågefomulär s. 15 Svar på tipsfrågor s. 16 Manus till bildspel s. 17 19 Diskussionsfrågor s. 20 Avslutning s.

Läs mer

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan.

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan. Vill du bli... diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare

Läs mer