VÄGEN FRAM ELLER EN ÅTERVÄNDSGRÄND?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄGEN FRAM ELLER EN ÅTERVÄNDSGRÄND?"

Transkript

1 RUNE IMBERG 13 Rune Imberg Bokrecension Kyrkofrågan har länge varit anledning till diskussion. En ny bok Vägen Fram? Lutherska rörelser i uppbrott (red. Ola Österbacka, Finland) aktualiserar frågeställningarna. Hur bör de lutherska väckelserörelserna i Norden möta framtiden och förhålla sig till folkkyrkorna? Rune Imberg har recenserat boken och ger oss del av flera tänkvärda reflektioner. nordiskt samarbete tillhör de fraser som ofta dyker upp i festtal eller vid högtidliga sammanhang, men där man inte fullt så ofta ser konkreta resultat av de stolta visionerna. Boken Vägen fram? Lutherska väckelserörelser i uppbrott är, glädjande nog, en vision som fått konkret gestalt och resulterat i en spännande volym på 250 sidor. Naturligtvis kan stilnivåer och analyser variera när sju personer från fyra länder skall samarbeta, men överlag är boken både lättläst och intressant och därtill förtjänstfullt redigerad av Ola Österbacka i Finland. (Boken citeras i det följande som Vf.) Uppslagsbok En av bokens tydliga förtjänster ligger i dess karaktär som uppslagsbok. För varje land som presenteras (Danmark, Finland, Norge, Sverige) ges först en kort presentation av folkkyrkan i fråga. Därefter följer ett informationsavsnitt på ett halvdussin sidor med, i de flesta fall, tre sektioner: Evangelisklutherska frikyrkor och friförsamlingar Väckelserörelser Organisationer som har fört och för kyrkokamp. Efter detta följer sedan en längre eller kortare analys av utvecklingen i respektive land. (Mera om detta längre fram.) Uppslagsdelen för resp. land är intressant och användbar ur många olika perspektiv, inte minst genom att fungera som ett slags adressbok. Föredömligt nog finns hemsidor och e- postadresser redovisade. Många nya spännande kontakter kommer att skapas på detta sätt! Samtidigt som man med tacksamhet tar del av dessa ofta mycket intressanta presentationer, kan man sätta frågetecken här och där, inte minst vad gäller proportionerna. I Sverige-delen ges organisationen Evangelisk Luthersk Samling, som t.o.m. i de flesta konservativa kretsar i Svenska kyrkan är ganska okänd, lika mycket utrymme som den laestadianska rörelsen med dess tiotusentals medlemmar. Laestadianerna beskrivs utförligt i den finska delen men knappast alls i den norska. Församlingsfakulteten, som i nuläget har c:a 700 undervisningstimmar per år, nämns i förbigående, medan den verksamhet som Lutherstiftelsen planerar att bedriva beskrivs utförligt, osv. Det kan också noteras, att Oasrörelsen tas upp bland väckelserörelser i Norge och Finland men inte nämns beträffande Danmark och Sverige. Kyrkohistoria Landspresentationerna, som ibland växer ut till en intressant minihistorik, ger alltså anledning till åtskilliga reflektioner. Till att börja med kan man urskilja både likheter och skillnader mellan de nordiska länderna. För alla de fyra stora länderna (alltså med betydande befolkningstal) ligger en statskyrkoproblematik i botten. För samtliga gäller också att ett antal väckelserörelser växte fram under slutet av enhetskulturens tid, men varje sådan har haft sin specifika profil och historia

2 14 och sin speciella relation till den officiella kyrkan. Vissa av dessa väckelserörelser har haft mycket starkt folkligt stöd. Indre Mission (IM) i Danmark har i nuläget c:a 800 lokala grupper och medlemmar, Norsk Luthersk Misjonssamband har föreningar och 430 missionärer resp. arbetare i hemlandet. Detta kan jämföras med Sverige, där inga av de större väckelserörelserna längre har en uttalat konservativ luthersk profil. I stället har de utvecklats i liberal och/eller frikyrklig riktning (Missionsförbundet, EFS och Alliansmissionen). Inga präster eller lekmän i Sverige kan alltså träda fram med stödet i ryggen från en stor skara väckelsekristna, något som våra bröder och systrar kunnat göra i de nordiska grannländerna. Vidare ger uppslagsdelen en tydlig bild av hur de lutherska frikyrkorna successivt har vuxit fram i de nordiska länderna. För Danmarks och Norges del skedde detta redan på 1800-talet. På 1920-talet ägde de första kyrkobildningarna rum i Finland, medan bildandet av lutherska frikyrkor tog fart i Sverige på och 1970-talen; vi har å andra sidan fått desto fler kyrkor och fristående lutherska församlingar. När man kommit så långt, börjar frågorna tränga sig fram: Varför dessa väldiga konflikter och splittringar, som tyvärr påminner om de så kallade bokstavspartierna i vänsterpolitiska sammanhang? Den äldsta nordiska lutherska frikyrkan (Den evangelisk-lutherske Frikirke), bildad 1855 i Danmark, hade inom tio år ett par tusen medlemmar, men är nu nere i 122 medlemmar. De två äldsta lutherska frikyrkorna i Finland (STLK resp. SVELS) bildades båda på 1920-talet; grundaren av den senare, pastor Heino Pätiälä, kunde inte ansluta Vidare ger uppslagsdelen en tydlig bild av hur de lutherska frikyrkorna successivt har vuxit fram i de nordiska länderna. sig till den förra eftersom han inte godkände Kristi aktiva lydnad som en del av den oss tillräknade rättfärdigheten (Vf, s. 104, 115). Den allra tydligaste splittringen återfinns i Sverige. Med något enstaka undantag verkar de flesta lutherska (bekännelse)kyrkor dömda till ett liv i marginalen. Om man jämför med traditionella svenska frikyrkor, har de anmärkningsvärt svårt med nyrekrytering och tillväxt. Evangelisk-Lutherska Kyrkan i Sverige, för att ta ett exempel, har existerat sedan Kyrkan, som i praktiken består av en enda församling, har ett 30-tal medlemmar och saknar pastor sedan Tom G.A. Hardt dog Teologisk analys De översiktliga landsskildringarna ger alltså anledning till många intressanta reflektioner, men finner man svar på alla sina frågor i de teologiska analyserna? Låt oss börja med de tre nordligaste länderna, och spara det bästa till sist! Ett av de tyngsta bidragen är bland de kortaste. På bara 19 sidor har Jan Bygstad gett en tänkvärd analys av läget i norge. Som förklaring till att konservativ lutherdom ända tills nu stått så stark i vårt västra grannland lyfter han bl.a. fram tillkomsten av Menighetsfakulteten 1907 och det berömda mötet i januari 1920 på missionshuset på Calmeyergaten i Oslo, då den s.k. Calmeyergatelinjen antogs under inflytande av bl.a. prof. Ole Hallesby. Att kyrkokampen nu hårdnar i Norge är ingen tillfällighet. Inte nog med den absurda situationen, att kungen formellt sett anordnar all offentlig kyrko- och gudstjänst ; Bygstad visar dessutom att det sedan 1884 är en sekulariserad stat som är kyrkans överhet! (Vf, s. 155 ff).

3 RUNE IMBERG 15 Bidraget om situationen i finland är skrivet av bokens redaktör, Ola Österbacka, och på c:a 40 sidor. Artikelns förra del skildrar på ett intressant sätt den finländska utvecklingen De positiva företeelserna i den svenska kristenheten lyser i hög grad tyvärr med sin frånvaro från På det religiösa planet verkar upplösningen av unionen med Sverige ha resulterat i en frihet och andlig vitalitet som varit till gagn för Finska kyrkan. På olika sätt märks det att det lutherska arvet bevarats ovan- i hans artikel. ligt intakt och ovanligt länge i Finland. Beslutet om att införa kvinnliga präster kom 1986, nästan 30 år efter det svenska. Hittills har nivelleringen och polariseringen inom kyrkan inte hållit samma tempo i Finland som i Sverige. Senare delen av Österbackas bidrag mynnar ut i en debatt kring särskilt Svenska Lutherska Evangeliföreningens (SLEF) agerande under senare år. Hans skildring och resonemang ger också där impulser till åtskilliga tankar, men tyvärr luktar avsnittet delvis intern uppgörelse. Slängar ges åt både nämnda och onämnda meningsmotståndare, vilket gör att i alla fall jag delvis tappar intresset. Det är också tankeväckande att hans kritik är både skarp och detaljerad, men att förslagen till lösningar på kyrkans kris är ganska vagt hållna. Den svagaste analysen förekommer tyvärr i sverige-delen av boken. Den första och längsta artikeln är skriven av Per Gustafsson. Den innehåller ett antal träffande observationer, men tyvärr också ett antal klyschor. Redan rubriken Svenska kyrkans utveckling avfall, protester, förlamning och förödelse. En kortfattad krönika om en lång utförsbacke antyder att han i hög grad fokuserat förfallet. Gustafsson har rätt i mycket av sin kritik, men argumentationen blir ofta mer retorik än analys: Alltmer blev tjänarna endast prövade efter denna världens sed och i någon intellektuell lärosal samt fick utföra lydnadsprov, kröka rygg och vifta på svansen. Bekännelseprocesser (läs förnekelseprocesser) startades och roddes i land med både Liten och Stor Bok som resultat och med stora delar av svenska kyrkans episkopat/prästerskap som delaktiga i spridandet (1992 resp. 1993). (Vf, s. 186, 192.) De positiva företeelserna i den svenska kristenheten, både utanför och inom Svenska Kyrkan, lyser i hög grad tyvärr med sin frånvaro i hans artikel. Inte minst hoppingivande är t.ex. att så många ungdomar (inte minst killar!) är brinnande och frimodiga i sin tro och sitt vittnande. Både här på Västkusten och på många andra ställen finns det alltså många positiva tecken mitt i all bedrövelse. Gustafsson ägnar hela 19 sidor åt en ganska ofruktbar polemik mot synoden resp. Kyrklig Förnyelse. Vilken funktion fyller en sådan kritik i en bok av detta slag? Åtminstone i det senare fallet kan man också fråga sig hur befogad den är. Direkt anmärkningsvärt är påståendet: Hög- och gammalkyrkligheten i Sverige kan ses som två grenar på det ungkyrkliga trädet. (Vf, s. 200.) Hur kan gammalkyrkligheten, med bakgrund i och 1800-talets väckelserörelser, ha sina rötter i en 1900-talsrörelse? Att ungkyrkligheten influerat högkyrkligheten stämmer, men rötterna ligger primärt i andra sammanhang. Däremot är Gunner Jensen är föredömligt saklig när han beskriver framväxten av ett antal fria evangelisk-lutherska församlingar i Sverige från 1980-talet och framåt. Särskilt intressant är skildringen av Vallberga-församlingens tillblivelse.

4 16 Jan Nilsson skildrar i korthet framväxten av Evangelisk-Luthersk Samling, en luthersk-roseniansk förening med verksamhet i Västerbotten. Han undviker dock den självklara frågan: Varför inget samarbete med Bibeltrogna Vänner, som har en liknande teologisk profil och verkar i samma område? Hans bidrag avslutas med ett 14 sidor långt utdrag ur rörelsens tidning Pietisten. Utdraget bevisar egentligen en enda sak, nämligen att ELS inte är några kryptokatoliker men vem trodde det? Vägen fram? Den noggranne läsaren av Vägen fram? möter alltså mycket jämmer och elände, men då återstår två frågor: Varför har vi nordiska lutheraner hamnat i denna situation? Hur skall bekännelsetrogna lutheraner handla i nuet och framtiden för att vara trogna både mot Guds Ord och vår evan- Hur skall bekännelsetrogna lutheraner handla i nuet och framtiden för att vara trogna både mot Guds Ord och vår evangelisk-lutherska bekännelse? Finns det en väg framåt; hur ser den ut? gelisk-lutherska bekännelse? Finns det en väg framåt; hur ser den ut? Åtskilliga av svaren, men kanske inte alla, finner man i de båda danska bidragen, skrivna av Niels Ove Vigilius och hans son Mikkel (i det följande citerade som NO resp. M Vigilius). I denna recension nämner jag artiklarna sist, men de inleder faktiskt volymen. NO Vigilius bidrag, Den folkkyrkliga situationen var går vägen fram?, utgör egentligen en översättning till svenska av en artikel som han gav ut M Vigilius artikel, Väckelserörelserna och folkkyrkan i Danmark, utgör ett självständigt bidrag, men kompletterar på ett lyckosamt sätt faderns artikel. Många av problemen i dagens nordiska lutherdom har sin grund i statskyrkoproblematiken, den konstantinska syntesen, som har följt kyrkan ända sedan 300-talet och kejsar Konstantins dagar. Den lutherska reformationen ärvde denna problematik, och både far och son Vigilius visar att inte heller Luther lyckades lösa den. Frågan är t.o.m. i vad mån denne var medveten om den hade han i så fall gjort sig så beroende av de tyska furstarna? Vi, som lever i den efterkonstantinska eran, när statskyrkan sent omsider blivit avskaffad i Sverige, kan alltså lättare urskilja en del blinda fläckar som t.ex. reformatorerna hade. M Vigilius noterar t.ex. att Luther principiellt betonade frågan om det allmänna prästadömet, samtidigt som han i praktiken hela livet igenom var märkligt kritisk till lekmän! (Vf, s. 72.) Ett försök att lösa den problematik som reformatorerna lämnade i arv, tillika en av de mest imponerade ansatserna någonsin, finner vi i Speners Pia Desideria ( Fromma önskningar, utgiven 1675), den skrift som gett namn åt pietismen. NO Vigilius återger huvuddragen i Speners tankegångar: Guds ord måste utbredas rikligare bland folket. Det allmänna prästadömet måste få utvecklas friare och fullare i praktiken. Omvändelsens och pånyttfödelsens nödvändighet måste framhållas. Man bör undvika all skarp, ofördragsam och kärlekslös polemik i de teologiska lärostriderna mellan de olika konfessionerna. Prästutbildningen bör reformeras så att den bli mer praktisk-uppbygglig. Prästernas predikningar behöver också reformeras. (Vf, s. 21 f.) Visst är dessa fromma önskningar relevan-

5 RUNE IMBERG 17 ta också i dag! Pietismens kritiker, som varit många såväl i Norden som i Tyskland och USA, har ofta framställt rörelsen som en avvikelse från genuin lutherdom. Det sensationella i NO Vigilius artikel, är att han i all stillhet lyckas framställa Luther som ett slags förpietist, som i praktiken propagerade för ett slags konventiklar. NO Vigilius bygger på en skrift av reformatorn om den tyska mässan från Vid sidan av de allmänna gudstjänsterna (på latin och tyska) räknade Luther med andra gudstjänstformer: Eftersom kyrkan innehåller så många namnkristna, finns det, enligt Luther, behov av, att det vid sidan om dessa gudstjänster som hålles offentligt i kyrkan för alla människor, också införes en tredje form av gudstjänst som skulle vara det rätta sättet efter den evangeliska ordningen. Den skulle inte försiggå så offentligt bland alla människor som de två andra. Men de som på allvar vill vara kristna och bekänna evangeliet med hand och mun, skulle inskriva sig som medlemmar och samlas enskilt på en eller annan plats i ett hus till bön, läsning och dop, för att mottaga nattvarden och utöva andra kristna gärningar. Inom denna ordning, fortsätter Luther, kunde man känna, tukta, förbättra, utstöta eller bannlysa dem som inte uppförde sig på ett kristet sätt efter Kristi regel (Matt. 18:15 17). Om innehållet och formen för en sådan gudstjänst skriver Luther vidare: Här behövdes inte mycken och lång sång. Här kunde man ha en kort och vacker form för dopet och nattvarden och rikta allt mot ord och bön och kärlek. Här fick man ha en god, kort katekesundervisning i Tron, De tio budorden och Fader vår. Kort sagt, om man hade människor och personer som allvarligt önskade vara kristna, var ordningen och formerna snart bestämda. (Vf, s. 18 f, 71 f; jfr. Luther s Works, 53:62-64.) Däremot kan NO Vigilius argumentation vara en utmärkt utgångspunkt för de diskussioner som är nödvändiga i bibeltrogna grupper, både inom Svenska Kyrkans Visst är citatet sensationellt! Varför har vi inte mött det oftare? Det finns all anledning att ta hänsyn till ett sådant uttalande av Luther när vi t.ex. diskuterar gudstjänstformer och kyrkans organisation! På ett övertygande sätt visar också NO Vigilius på ett av grundproblemen i samtliga nordiska folkkyrkor: att man har offrat kyrkotukten. (Vf, s. 25.) För Sveriges del skedde det slutgiltigt redan på 1890-talet! Hur ser då lösningen ut inför framtiden? NO Vigilius skisserar tre tänkbara linjer: Den kyrkliga reformlinjen, missionsförenings eller lekmannalinjen, friförsamlings eller frikyrkolinjen. (Vf, s. 32.) Själv lutar han mest åt ja, läs själv! Enbart hans bidrag motiverar ett inköp av Vägen fram?! Att i denna artikel gå närmare in på hans resonemang vad gäller de tre linjerna är inte möjligt det skulle kräva en artikel i sig! Däremot kan hans argumentation vara en utmärkt utgångspunkt för de diskussioner som är nödvändiga i bibeltrogna grupper, både inom Svenska Kyrkans sammanhang i stort och i kretsar som t.ex. MBV och synoden. sammanhang i stort och i kretsar som t.ex. MBV och synoden. Målet i sikte! Vägen fram kommer inte att bli lätt för oss, men det har Jesus inte heller utlovat. Tvärtom vi kommer att dras inför furstar och kastas ut från synagogor! (Matt. 10:18.) Exakt hur vägen kommer att se ut, vet vi

6 18 Det verkar som om vi, dagens kristna, har fått den s.k. hundvakten! På fartyg är hundvakten den mörkaste och kallaste vakten. Vårt pass är alltså ett av de tuffaste, och bland de minst glamorösa, i kyrkans historia men utgör samtidigt det vaktpass som ligger närmast före gryningen. Inte illa! inte, och vi får nog acceptera, att olika personer kan komma att dra olika slutsatser. (Om detta har NO Vigilius några visa tankar, se Vf, s. 54 f.) Men jag vill gärna, som ord på vägen, skicka med ett par reflektioner från Vägen fram?. Först en tänkvärd varning. NO Vigilius menar, med rätta, att spåren från de flesta lutherska frikyrkor förskräcker. Varför? Det sorgliga faktum att många av de lutherska frikyrkorna och friförsamlingarna har upplevt andlig tillbakagång och stagnation har inte endast sin grund i andra kristnas oförståndiga och köttsliga reaktion, utan i ännu högre grad i en onödig, självvald isolation. Det kan synas paradoxalt, men just nitälskan för den rena läran har enligt min uppfattning medfört att man i flera av dessa lutherska frikyrkor och friförsamlingar sätter snävare gränser för vem man kan ha andligt, gudstjänstligt och kyrkligt samarbete och gemenskap med än Guds ord sätter. Denna exklusiva inställning, som enligt min uppfattning är utan grund i Guds ord, har varit en starkt medverkande orsak till att flera av dessa lutherska frikyrkor har hamnat i andligt ofruktbar inkapsling, stagnation och isolation. (Vf. s. 51; hela resonemanget s är för övrigt mycket intressant.) avslutningsvis en mycket uppmuntrande tanke, inspirerad av M Vigilius: Kyrkans skepp är på väg mot sin slutdestination, himmelen. Det verkar som om vi, dagens kristna, har fått den s.k. hundvakten! På fartyg är hundvakten den mörkaste och kallaste vakten. (Vf, s. 62.) Vårt pass är alltså ett av de tuffaste, och bland de minst glamorösa, i kyrkans historia men utgör samtidigt det vaktpass som ligger närmast före gryningen. Inte illa! På vägen till målet, låt oss frimodigt kämpa för den tro som en gång för alla anförtrotts åt de heliga! ( Jud. v. 3.) Gryningen nalkas! Det är dags att räta på våra huvuden! (Luk. 21:25-28.) Ola Österbacka (red.): Vägen fram? Lutherska väckelserörelser i uppbrott. OF system, Vasa s. Pris: c:a 140 kr. Kan rekvireras från Din Bok Församlingsbokhandeln, Göteborg, tel Rune 63 50, Imberg eller BV-Förlag, tel Teol dr, rektor på Församlingsfakulteten i Göteborg.

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Detta arbetsmaterial är ursprungligen framtaget för en Promiseland-konferens i församlingen Willow Creek i USA. Det är skrivet av Lori Salomo,

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 FIKONTRÄDET Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt Och han gav dem denna liknelse: En man hade ett fikonträd i sin

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer

JESU KRISTI EVANGELIUM

JESU KRISTI EVANGELIUM JESU KRISTI EVANGELIUM VAD ÄR JESU KRISTI EVANGELIUM? Jesu Kristi evangelium är vår himmelske Faders plan för hans barns lycka och frälsning*. Det kallas Jesu Kristi evangelium därför att Jesu Kristi

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR ~ KRISTNA INRIKTNINGAR ~

INSTUDERINGSFRÅGOR ~ KRISTNA INRIKTNINGAR ~ Frågor sid 188 INSTUDERINGSFRÅGOR ~ KRISTNA INRIKTNINGAR ~ 1. Varför förföljdes de kristna ibland i romarriket? Det fanns bara kristna församlingar på ett fåtal platser i Rom och vid den här tiden fanns

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM

AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM DJUP I HERRENS GODHET Gott nytt år! Första dagen på det nya året besökte jag Credos nyårsläger i Kungälv och morgonsamlingen inleddes med att

Läs mer

Nya sätt att vara kyrka

Nya sätt att vara kyrka Nya sätt att vara kyrka för evangeliets skull Ansgarskyrkan Linköping, 4 söndag 6 april 2014 Öppna möten och seminarier 19.00 Inledningsmöte med nattvardsfirande, predikan av Lars Häggberg, församlingsherde

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

Medlidande medmänniska

Medlidande medmänniska Medlidande medmänniska 1 Inledning I den japanske författarens Endos roman Tystnad om 1500-talets förföljelse av de kristna kritiserar fader Rodrigues Guds tystnad. Men Jesus svarar: "Jag var inte tyst.

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Pastor & diakon Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Inledning Syftet med detta dokument är att visa vilka kriterier Svenska Missionskyrkans antagningsnämnd har för att

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Bönen i gudstjänsten Karlstad stift, Västerstrandskyrkan den 23 mars 2010 Margareta Melin

Bönen i gudstjänsten Karlstad stift, Västerstrandskyrkan den 23 mars 2010 Margareta Melin Bönen i gudstjänsten Karlstad stift, Västerstrandskyrkan den 23 mars 2010 Margareta Melin När det gäller byggstenarna för dop har jag inte talat om bönerna i dopgudstjänsten. Jag tänkte göra det i det

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet.

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet. 2 Korintierbrevet 8 (Vers 1-9) Exempel på kristet givande 1 Vi vill tala om för er, bröder, vilken nåd Gud har gett församlingarna i Makedonien. 2 Fastän de varit hårt prövade, har deras översvallande

Läs mer

Kort religionshistoria (s. 86)

Kort religionshistoria (s. 86) Kort religionshistoria (s. 86) 1. Sätt in rätt ord i meningarna. Välj bland orden i rutan. predika, minnesstenar, husdjuret, växa, tro, religiösa, norra, gräver, reformationen, tillåtna 1. I alla tider

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Svenska kyrkan GÖTEBORGS STIFT

Svenska kyrkan GÖTEBORGS STIFT Svenska kyrkan GÖTEBORGS STIFT DOMKAPITLET Datum Ärendebeteckning 2015-02-04 42/15/73 (Åberopas vid svar) Ragnar Block Lunnaliden 1 51930 HORRED Förfrågan Enligt 17 kap 17 kyrkoordningen får en präst i

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Nya sätt att vara kyrka

Nya sätt att vara kyrka Nya sätt att vara kyrka för evangeliets skull Linköping, Ansgarskyrkan 4 söndag 6 april 2014 Ansgarskyrkan i Linköping, EFS Sverigeavdelning och EFS i Sydöst-Sverige inbjuder till en helgkonferens i samarbete

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

Bibelstudiet: Enhet för världens skull

Bibelstudiet: Enhet för världens skull studieförbundet bildas samtalsguider Bibelstudiet: Enhet för världens skull Jesu uppmaning Följ mig utmanar oss. Den utmanar oss att vara en kyrka som står upp för det rätta, med ödmjukhet inför allas

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL

Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL Läse- och samtalscirkel utifrån boken Feminism och kyrkan på spaning efter jämställdheten Författare: Annika Ahlefelt, Ninna Edgardh, Malin Emmoth, Ulla Marie Gunner,

Läs mer

Propositioner. till distriktsårsmötet 14-15 april 2012. Flämslätt stifts- och kursgård

Propositioner. till distriktsårsmötet 14-15 april 2012. Flämslätt stifts- och kursgård Propositioner till distriktsårsmötet 14-15 april 2012 Flämslätt stifts- och kursgård Proposition 2012:1 Verksamhets- och budgetmål för 2013 MED DOPET SOM GRUND Vi vill med Kristus i centrum och dopet som

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Han hade fört dom till tro och sett hur dom vuxit som kristna och det ger honom mycket glädje och en väldigt go känsla.

Han hade fört dom till tro och sett hur dom vuxit som kristna och det ger honom mycket glädje och en väldigt go känsla. Filipperbrevet 4:1-9 Nya resurser 1 1 Kära kristna bröder, jag älskar er och längtar efter att få träffa er, för ni är min glädje och belöningen för allt mitt arbete. Mina älskade vänner, fortsätt att

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Igår fick jag ett samtal från SVT Debatt för de ska idag ha ett program om Yoga. Skälet är att Östermalmsskolan har

Läs mer

Vissa liturgiska texter ur Missale för Stockholms katolska stift (1987). Bibeltexter ur Bibel 2000. Bibelkommissionens översättning (1999).

Vissa liturgiska texter ur Missale för Stockholms katolska stift (1987). Bibeltexter ur Bibel 2000. Bibelkommissionens översättning (1999). STOCKHOLMS KATOLSKA STIFT RITUALE FÖR VUXENDOP PROVMANUS Förlaga: Rituale Romanum: Ordo initiationis christianae adultorum. Editio typica (1969) Svensk provupplaga Vissa liturgiska texter ur Missale för

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Sky det onda såsom synd emot Gud

Sky det onda såsom synd emot Gud Sky det onda såsom synd emot Gud Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Hes 18:21-24; Luk 12:13-21; SKR 394-95. Se sista sidan!) Sedan vill jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket

Läs mer

MEDITATION MED FREDRIK LAUTMAN PÅ BERGET

MEDITATION MED FREDRIK LAUTMAN PÅ BERGET MEDITATION MED FREDRIK LAUTMAN PÅ BERGET MARS 2012 Meditation 1: Skärtorsdag. Markus 14:32-42, 120316 Getsemane - De svåra valen Getsemane. Stunden är laddad. Man har firat den sista måltiden tillsammans

Läs mer

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! gudstjänst Kyrkklockorna ringer när det är dags för gudstjänst i kyrkan. Här sjunger vi sånger som kallas psalmer och vi ber till Gud, att Gud ska

Läs mer

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf Helande En Gåva Av: Johannes Djerf Ibland kan vår tro kännas som en sådan här torr svamp (håller upp en tvättsvamp). Det finns där, tron finns där, men det finns inte så mycket av livet, det som du innerst

Läs mer

Vänner kallar jag er

Vänner kallar jag er Vänner kallar jag er Av: Johannes Djerf Många utav er vet jag känner till det sociala nätverket facebook, och går man in på Johannes Djerfs profil och läser om mig så ser man inte bara vad jag gjort den

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV Ögonöppnaren Moderna översättningar av Nya Testamentet innehåller många skillnader Den senaste tiden har det kommit ut flera versioner av det Nya Testamentet, och ALLA har sagt sig vara Guds fulla Ord.

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

Jesus och Sackaios. Luk 19:1-27 - Predikan Söderhöjdskyrkan 8.08.10

Jesus och Sackaios. Luk 19:1-27 - Predikan Söderhöjdskyrkan 8.08.10 Jesus och Sackaios Luk 19:1-27 - Predikan Söderhöjdskyrkan 8.08.10 Inledning Lukt av intorkad svett och cigarettmättade kläder. Man känner även igen doften av gammal alkohol från mannen framför mig i kön

Läs mer

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Månadsbladet November 2008 Välkommen till S:t Görans Katolska Församling S:t Görans Katolska församling bjuder dig välkommen. Den heliga mässan firas söndagar

Läs mer

En grafisk profil. Har du frågor? Kontakta oss på info@soulchildren.se 018-430 25 80. Kära användare av Soul Childrens grafiska profil!

En grafisk profil. Har du frågor? Kontakta oss på info@soulchildren.se 018-430 25 80. Kära användare av Soul Childrens grafiska profil! Grafisk profil En grafisk profil INNEHÅLL: En grafisk profil 2 Vision och värderingar 3 Symbolik 3 Logotyper 4 Användning av logotyper 4 Färger 5 Typsnitt 5 Grafiska element 6 Exempel 7 Salt barn och unga

Läs mer

Diskussionsfrågor Vägvisare

Diskussionsfrågor Vägvisare Diskussionsfrågor Vägvisare Makthaveri? När boken skrevs för mer än 20 år sedan rådde en allmän misstänksamhet mot auktoriteter och ledare, samt en pessimism om att situationen skulle kunna bli bättre.

Läs mer

Programblad September - November 2015

Programblad September - November 2015 Programblad September - November 2015 Centrumkyrkan - i hjärtat av Dalarna Ge tillbaka! Gud vill att Hans mänsklighet skall lita på Honom, lägga all sin förtröstan och trygghet hos Honom. Det är bara då

Läs mer

Inbjudan. till dop i Lidköpings församling Välkommen till livet, och välkommen till kyrkan!

Inbjudan. till dop i Lidköpings församling Välkommen till livet, och välkommen till kyrkan! Inbjudan till dop i Lidköpings församling Välkommen till livet, och välkommen till kyrkan! Grattis till ett nytt liv! Det finns få händelser i livet som är så omvälvande som när ett litet barn föds. Kanske

Läs mer

Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag

Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag Apostladagen, 8/6 Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag Dagens tema är sänd mig. Dagens text, som vi strax ska läsa, handlar bland annat om själva grunden

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Grundskola 7 9 LGR11 Re Under detta arbetsområde kommer vi att studera två världsreligioner som var och en är ganska olika jämfört med de vi tidigare läst om. Kan det finnas

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET "GENOM EN UPPENBARELSE AVSLÖJADES HEMLIGHETEN FÖR MIG." (Ef. 3:3) Har du någonsin frågat dig varför du lever i denna världen, och vad meningen är med ditt liv? Vem du än

Läs mer

Stadgar för Equmenia region Svealand

Stadgar för Equmenia region Svealand Stadgar för Equmenia region Svealand 1 Regionens grund, namn och uppdrag JESUS KRISTUS ÄR HERRE. Equmenia region Svealand delar denna bekännelse från Filipperbrevet 2:11 med kristna genom alla tider. Barn-

Läs mer

Den siste Adam och frågan om arvsynd

Den siste Adam och frågan om arvsynd Den siste Adam och frågan om arvsynd Talar det Nya testamentet om arvsynd när det berättar om den förste och den siste Adam? Nedan följer ett studium av Bibeln utifrån denna frågeställning och möjliga

Läs mer