VÄGEN FRAM ELLER EN ÅTERVÄNDSGRÄND?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄGEN FRAM ELLER EN ÅTERVÄNDSGRÄND?"

Transkript

1 RUNE IMBERG 13 Rune Imberg Bokrecension Kyrkofrågan har länge varit anledning till diskussion. En ny bok Vägen Fram? Lutherska rörelser i uppbrott (red. Ola Österbacka, Finland) aktualiserar frågeställningarna. Hur bör de lutherska väckelserörelserna i Norden möta framtiden och förhålla sig till folkkyrkorna? Rune Imberg har recenserat boken och ger oss del av flera tänkvärda reflektioner. nordiskt samarbete tillhör de fraser som ofta dyker upp i festtal eller vid högtidliga sammanhang, men där man inte fullt så ofta ser konkreta resultat av de stolta visionerna. Boken Vägen fram? Lutherska väckelserörelser i uppbrott är, glädjande nog, en vision som fått konkret gestalt och resulterat i en spännande volym på 250 sidor. Naturligtvis kan stilnivåer och analyser variera när sju personer från fyra länder skall samarbeta, men överlag är boken både lättläst och intressant och därtill förtjänstfullt redigerad av Ola Österbacka i Finland. (Boken citeras i det följande som Vf.) Uppslagsbok En av bokens tydliga förtjänster ligger i dess karaktär som uppslagsbok. För varje land som presenteras (Danmark, Finland, Norge, Sverige) ges först en kort presentation av folkkyrkan i fråga. Därefter följer ett informationsavsnitt på ett halvdussin sidor med, i de flesta fall, tre sektioner: Evangelisklutherska frikyrkor och friförsamlingar Väckelserörelser Organisationer som har fört och för kyrkokamp. Efter detta följer sedan en längre eller kortare analys av utvecklingen i respektive land. (Mera om detta längre fram.) Uppslagsdelen för resp. land är intressant och användbar ur många olika perspektiv, inte minst genom att fungera som ett slags adressbok. Föredömligt nog finns hemsidor och e- postadresser redovisade. Många nya spännande kontakter kommer att skapas på detta sätt! Samtidigt som man med tacksamhet tar del av dessa ofta mycket intressanta presentationer, kan man sätta frågetecken här och där, inte minst vad gäller proportionerna. I Sverige-delen ges organisationen Evangelisk Luthersk Samling, som t.o.m. i de flesta konservativa kretsar i Svenska kyrkan är ganska okänd, lika mycket utrymme som den laestadianska rörelsen med dess tiotusentals medlemmar. Laestadianerna beskrivs utförligt i den finska delen men knappast alls i den norska. Församlingsfakulteten, som i nuläget har c:a 700 undervisningstimmar per år, nämns i förbigående, medan den verksamhet som Lutherstiftelsen planerar att bedriva beskrivs utförligt, osv. Det kan också noteras, att Oasrörelsen tas upp bland väckelserörelser i Norge och Finland men inte nämns beträffande Danmark och Sverige. Kyrkohistoria Landspresentationerna, som ibland växer ut till en intressant minihistorik, ger alltså anledning till åtskilliga reflektioner. Till att börja med kan man urskilja både likheter och skillnader mellan de nordiska länderna. För alla de fyra stora länderna (alltså med betydande befolkningstal) ligger en statskyrkoproblematik i botten. För samtliga gäller också att ett antal väckelserörelser växte fram under slutet av enhetskulturens tid, men varje sådan har haft sin specifika profil och historia

2 14 och sin speciella relation till den officiella kyrkan. Vissa av dessa väckelserörelser har haft mycket starkt folkligt stöd. Indre Mission (IM) i Danmark har i nuläget c:a 800 lokala grupper och medlemmar, Norsk Luthersk Misjonssamband har föreningar och 430 missionärer resp. arbetare i hemlandet. Detta kan jämföras med Sverige, där inga av de större väckelserörelserna längre har en uttalat konservativ luthersk profil. I stället har de utvecklats i liberal och/eller frikyrklig riktning (Missionsförbundet, EFS och Alliansmissionen). Inga präster eller lekmän i Sverige kan alltså träda fram med stödet i ryggen från en stor skara väckelsekristna, något som våra bröder och systrar kunnat göra i de nordiska grannländerna. Vidare ger uppslagsdelen en tydlig bild av hur de lutherska frikyrkorna successivt har vuxit fram i de nordiska länderna. För Danmarks och Norges del skedde detta redan på 1800-talet. På 1920-talet ägde de första kyrkobildningarna rum i Finland, medan bildandet av lutherska frikyrkor tog fart i Sverige på och 1970-talen; vi har å andra sidan fått desto fler kyrkor och fristående lutherska församlingar. När man kommit så långt, börjar frågorna tränga sig fram: Varför dessa väldiga konflikter och splittringar, som tyvärr påminner om de så kallade bokstavspartierna i vänsterpolitiska sammanhang? Den äldsta nordiska lutherska frikyrkan (Den evangelisk-lutherske Frikirke), bildad 1855 i Danmark, hade inom tio år ett par tusen medlemmar, men är nu nere i 122 medlemmar. De två äldsta lutherska frikyrkorna i Finland (STLK resp. SVELS) bildades båda på 1920-talet; grundaren av den senare, pastor Heino Pätiälä, kunde inte ansluta Vidare ger uppslagsdelen en tydlig bild av hur de lutherska frikyrkorna successivt har vuxit fram i de nordiska länderna. sig till den förra eftersom han inte godkände Kristi aktiva lydnad som en del av den oss tillräknade rättfärdigheten (Vf, s. 104, 115). Den allra tydligaste splittringen återfinns i Sverige. Med något enstaka undantag verkar de flesta lutherska (bekännelse)kyrkor dömda till ett liv i marginalen. Om man jämför med traditionella svenska frikyrkor, har de anmärkningsvärt svårt med nyrekrytering och tillväxt. Evangelisk-Lutherska Kyrkan i Sverige, för att ta ett exempel, har existerat sedan Kyrkan, som i praktiken består av en enda församling, har ett 30-tal medlemmar och saknar pastor sedan Tom G.A. Hardt dog Teologisk analys De översiktliga landsskildringarna ger alltså anledning till många intressanta reflektioner, men finner man svar på alla sina frågor i de teologiska analyserna? Låt oss börja med de tre nordligaste länderna, och spara det bästa till sist! Ett av de tyngsta bidragen är bland de kortaste. På bara 19 sidor har Jan Bygstad gett en tänkvärd analys av läget i norge. Som förklaring till att konservativ lutherdom ända tills nu stått så stark i vårt västra grannland lyfter han bl.a. fram tillkomsten av Menighetsfakulteten 1907 och det berömda mötet i januari 1920 på missionshuset på Calmeyergaten i Oslo, då den s.k. Calmeyergatelinjen antogs under inflytande av bl.a. prof. Ole Hallesby. Att kyrkokampen nu hårdnar i Norge är ingen tillfällighet. Inte nog med den absurda situationen, att kungen formellt sett anordnar all offentlig kyrko- och gudstjänst ; Bygstad visar dessutom att det sedan 1884 är en sekulariserad stat som är kyrkans överhet! (Vf, s. 155 ff).

3 RUNE IMBERG 15 Bidraget om situationen i finland är skrivet av bokens redaktör, Ola Österbacka, och på c:a 40 sidor. Artikelns förra del skildrar på ett intressant sätt den finländska utvecklingen De positiva företeelserna i den svenska kristenheten lyser i hög grad tyvärr med sin frånvaro från På det religiösa planet verkar upplösningen av unionen med Sverige ha resulterat i en frihet och andlig vitalitet som varit till gagn för Finska kyrkan. På olika sätt märks det att det lutherska arvet bevarats ovan- i hans artikel. ligt intakt och ovanligt länge i Finland. Beslutet om att införa kvinnliga präster kom 1986, nästan 30 år efter det svenska. Hittills har nivelleringen och polariseringen inom kyrkan inte hållit samma tempo i Finland som i Sverige. Senare delen av Österbackas bidrag mynnar ut i en debatt kring särskilt Svenska Lutherska Evangeliföreningens (SLEF) agerande under senare år. Hans skildring och resonemang ger också där impulser till åtskilliga tankar, men tyvärr luktar avsnittet delvis intern uppgörelse. Slängar ges åt både nämnda och onämnda meningsmotståndare, vilket gör att i alla fall jag delvis tappar intresset. Det är också tankeväckande att hans kritik är både skarp och detaljerad, men att förslagen till lösningar på kyrkans kris är ganska vagt hållna. Den svagaste analysen förekommer tyvärr i sverige-delen av boken. Den första och längsta artikeln är skriven av Per Gustafsson. Den innehåller ett antal träffande observationer, men tyvärr också ett antal klyschor. Redan rubriken Svenska kyrkans utveckling avfall, protester, förlamning och förödelse. En kortfattad krönika om en lång utförsbacke antyder att han i hög grad fokuserat förfallet. Gustafsson har rätt i mycket av sin kritik, men argumentationen blir ofta mer retorik än analys: Alltmer blev tjänarna endast prövade efter denna världens sed och i någon intellektuell lärosal samt fick utföra lydnadsprov, kröka rygg och vifta på svansen. Bekännelseprocesser (läs förnekelseprocesser) startades och roddes i land med både Liten och Stor Bok som resultat och med stora delar av svenska kyrkans episkopat/prästerskap som delaktiga i spridandet (1992 resp. 1993). (Vf, s. 186, 192.) De positiva företeelserna i den svenska kristenheten, både utanför och inom Svenska Kyrkan, lyser i hög grad tyvärr med sin frånvaro i hans artikel. Inte minst hoppingivande är t.ex. att så många ungdomar (inte minst killar!) är brinnande och frimodiga i sin tro och sitt vittnande. Både här på Västkusten och på många andra ställen finns det alltså många positiva tecken mitt i all bedrövelse. Gustafsson ägnar hela 19 sidor åt en ganska ofruktbar polemik mot synoden resp. Kyrklig Förnyelse. Vilken funktion fyller en sådan kritik i en bok av detta slag? Åtminstone i det senare fallet kan man också fråga sig hur befogad den är. Direkt anmärkningsvärt är påståendet: Hög- och gammalkyrkligheten i Sverige kan ses som två grenar på det ungkyrkliga trädet. (Vf, s. 200.) Hur kan gammalkyrkligheten, med bakgrund i och 1800-talets väckelserörelser, ha sina rötter i en 1900-talsrörelse? Att ungkyrkligheten influerat högkyrkligheten stämmer, men rötterna ligger primärt i andra sammanhang. Däremot är Gunner Jensen är föredömligt saklig när han beskriver framväxten av ett antal fria evangelisk-lutherska församlingar i Sverige från 1980-talet och framåt. Särskilt intressant är skildringen av Vallberga-församlingens tillblivelse.

4 16 Jan Nilsson skildrar i korthet framväxten av Evangelisk-Luthersk Samling, en luthersk-roseniansk förening med verksamhet i Västerbotten. Han undviker dock den självklara frågan: Varför inget samarbete med Bibeltrogna Vänner, som har en liknande teologisk profil och verkar i samma område? Hans bidrag avslutas med ett 14 sidor långt utdrag ur rörelsens tidning Pietisten. Utdraget bevisar egentligen en enda sak, nämligen att ELS inte är några kryptokatoliker men vem trodde det? Vägen fram? Den noggranne läsaren av Vägen fram? möter alltså mycket jämmer och elände, men då återstår två frågor: Varför har vi nordiska lutheraner hamnat i denna situation? Hur skall bekännelsetrogna lutheraner handla i nuet och framtiden för att vara trogna både mot Guds Ord och vår evan- Hur skall bekännelsetrogna lutheraner handla i nuet och framtiden för att vara trogna både mot Guds Ord och vår evangelisk-lutherska bekännelse? Finns det en väg framåt; hur ser den ut? gelisk-lutherska bekännelse? Finns det en väg framåt; hur ser den ut? Åtskilliga av svaren, men kanske inte alla, finner man i de båda danska bidragen, skrivna av Niels Ove Vigilius och hans son Mikkel (i det följande citerade som NO resp. M Vigilius). I denna recension nämner jag artiklarna sist, men de inleder faktiskt volymen. NO Vigilius bidrag, Den folkkyrkliga situationen var går vägen fram?, utgör egentligen en översättning till svenska av en artikel som han gav ut M Vigilius artikel, Väckelserörelserna och folkkyrkan i Danmark, utgör ett självständigt bidrag, men kompletterar på ett lyckosamt sätt faderns artikel. Många av problemen i dagens nordiska lutherdom har sin grund i statskyrkoproblematiken, den konstantinska syntesen, som har följt kyrkan ända sedan 300-talet och kejsar Konstantins dagar. Den lutherska reformationen ärvde denna problematik, och både far och son Vigilius visar att inte heller Luther lyckades lösa den. Frågan är t.o.m. i vad mån denne var medveten om den hade han i så fall gjort sig så beroende av de tyska furstarna? Vi, som lever i den efterkonstantinska eran, när statskyrkan sent omsider blivit avskaffad i Sverige, kan alltså lättare urskilja en del blinda fläckar som t.ex. reformatorerna hade. M Vigilius noterar t.ex. att Luther principiellt betonade frågan om det allmänna prästadömet, samtidigt som han i praktiken hela livet igenom var märkligt kritisk till lekmän! (Vf, s. 72.) Ett försök att lösa den problematik som reformatorerna lämnade i arv, tillika en av de mest imponerade ansatserna någonsin, finner vi i Speners Pia Desideria ( Fromma önskningar, utgiven 1675), den skrift som gett namn åt pietismen. NO Vigilius återger huvuddragen i Speners tankegångar: Guds ord måste utbredas rikligare bland folket. Det allmänna prästadömet måste få utvecklas friare och fullare i praktiken. Omvändelsens och pånyttfödelsens nödvändighet måste framhållas. Man bör undvika all skarp, ofördragsam och kärlekslös polemik i de teologiska lärostriderna mellan de olika konfessionerna. Prästutbildningen bör reformeras så att den bli mer praktisk-uppbygglig. Prästernas predikningar behöver också reformeras. (Vf, s. 21 f.) Visst är dessa fromma önskningar relevan-

5 RUNE IMBERG 17 ta också i dag! Pietismens kritiker, som varit många såväl i Norden som i Tyskland och USA, har ofta framställt rörelsen som en avvikelse från genuin lutherdom. Det sensationella i NO Vigilius artikel, är att han i all stillhet lyckas framställa Luther som ett slags förpietist, som i praktiken propagerade för ett slags konventiklar. NO Vigilius bygger på en skrift av reformatorn om den tyska mässan från Vid sidan av de allmänna gudstjänsterna (på latin och tyska) räknade Luther med andra gudstjänstformer: Eftersom kyrkan innehåller så många namnkristna, finns det, enligt Luther, behov av, att det vid sidan om dessa gudstjänster som hålles offentligt i kyrkan för alla människor, också införes en tredje form av gudstjänst som skulle vara det rätta sättet efter den evangeliska ordningen. Den skulle inte försiggå så offentligt bland alla människor som de två andra. Men de som på allvar vill vara kristna och bekänna evangeliet med hand och mun, skulle inskriva sig som medlemmar och samlas enskilt på en eller annan plats i ett hus till bön, läsning och dop, för att mottaga nattvarden och utöva andra kristna gärningar. Inom denna ordning, fortsätter Luther, kunde man känna, tukta, förbättra, utstöta eller bannlysa dem som inte uppförde sig på ett kristet sätt efter Kristi regel (Matt. 18:15 17). Om innehållet och formen för en sådan gudstjänst skriver Luther vidare: Här behövdes inte mycken och lång sång. Här kunde man ha en kort och vacker form för dopet och nattvarden och rikta allt mot ord och bön och kärlek. Här fick man ha en god, kort katekesundervisning i Tron, De tio budorden och Fader vår. Kort sagt, om man hade människor och personer som allvarligt önskade vara kristna, var ordningen och formerna snart bestämda. (Vf, s. 18 f, 71 f; jfr. Luther s Works, 53:62-64.) Däremot kan NO Vigilius argumentation vara en utmärkt utgångspunkt för de diskussioner som är nödvändiga i bibeltrogna grupper, både inom Svenska Kyrkans Visst är citatet sensationellt! Varför har vi inte mött det oftare? Det finns all anledning att ta hänsyn till ett sådant uttalande av Luther när vi t.ex. diskuterar gudstjänstformer och kyrkans organisation! På ett övertygande sätt visar också NO Vigilius på ett av grundproblemen i samtliga nordiska folkkyrkor: att man har offrat kyrkotukten. (Vf, s. 25.) För Sveriges del skedde det slutgiltigt redan på 1890-talet! Hur ser då lösningen ut inför framtiden? NO Vigilius skisserar tre tänkbara linjer: Den kyrkliga reformlinjen, missionsförenings eller lekmannalinjen, friförsamlings eller frikyrkolinjen. (Vf, s. 32.) Själv lutar han mest åt ja, läs själv! Enbart hans bidrag motiverar ett inköp av Vägen fram?! Att i denna artikel gå närmare in på hans resonemang vad gäller de tre linjerna är inte möjligt det skulle kräva en artikel i sig! Däremot kan hans argumentation vara en utmärkt utgångspunkt för de diskussioner som är nödvändiga i bibeltrogna grupper, både inom Svenska Kyrkans sammanhang i stort och i kretsar som t.ex. MBV och synoden. sammanhang i stort och i kretsar som t.ex. MBV och synoden. Målet i sikte! Vägen fram kommer inte att bli lätt för oss, men det har Jesus inte heller utlovat. Tvärtom vi kommer att dras inför furstar och kastas ut från synagogor! (Matt. 10:18.) Exakt hur vägen kommer att se ut, vet vi

6 18 Det verkar som om vi, dagens kristna, har fått den s.k. hundvakten! På fartyg är hundvakten den mörkaste och kallaste vakten. Vårt pass är alltså ett av de tuffaste, och bland de minst glamorösa, i kyrkans historia men utgör samtidigt det vaktpass som ligger närmast före gryningen. Inte illa! inte, och vi får nog acceptera, att olika personer kan komma att dra olika slutsatser. (Om detta har NO Vigilius några visa tankar, se Vf, s. 54 f.) Men jag vill gärna, som ord på vägen, skicka med ett par reflektioner från Vägen fram?. Först en tänkvärd varning. NO Vigilius menar, med rätta, att spåren från de flesta lutherska frikyrkor förskräcker. Varför? Det sorgliga faktum att många av de lutherska frikyrkorna och friförsamlingarna har upplevt andlig tillbakagång och stagnation har inte endast sin grund i andra kristnas oförståndiga och köttsliga reaktion, utan i ännu högre grad i en onödig, självvald isolation. Det kan synas paradoxalt, men just nitälskan för den rena läran har enligt min uppfattning medfört att man i flera av dessa lutherska frikyrkor och friförsamlingar sätter snävare gränser för vem man kan ha andligt, gudstjänstligt och kyrkligt samarbete och gemenskap med än Guds ord sätter. Denna exklusiva inställning, som enligt min uppfattning är utan grund i Guds ord, har varit en starkt medverkande orsak till att flera av dessa lutherska frikyrkor har hamnat i andligt ofruktbar inkapsling, stagnation och isolation. (Vf. s. 51; hela resonemanget s är för övrigt mycket intressant.) avslutningsvis en mycket uppmuntrande tanke, inspirerad av M Vigilius: Kyrkans skepp är på väg mot sin slutdestination, himmelen. Det verkar som om vi, dagens kristna, har fått den s.k. hundvakten! På fartyg är hundvakten den mörkaste och kallaste vakten. (Vf, s. 62.) Vårt pass är alltså ett av de tuffaste, och bland de minst glamorösa, i kyrkans historia men utgör samtidigt det vaktpass som ligger närmast före gryningen. Inte illa! På vägen till målet, låt oss frimodigt kämpa för den tro som en gång för alla anförtrotts åt de heliga! ( Jud. v. 3.) Gryningen nalkas! Det är dags att räta på våra huvuden! (Luk. 21:25-28.) Ola Österbacka (red.): Vägen fram? Lutherska väckelserörelser i uppbrott. OF system, Vasa s. Pris: c:a 140 kr. Kan rekvireras från Din Bok Församlingsbokhandeln, Göteborg, tel Rune 63 50, Imberg eller BV-Förlag, tel Teol dr, rektor på Församlingsfakulteten i Göteborg.

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Salts syftesparagraf. definitioner, utläggning och vision

Salts syftesparagraf. definitioner, utläggning och vision Salts syftesparagraf definitioner, utläggning och vision Inledning Detta häfte har skrivits av Salts generalsekreterare Olof Edsinger på uppdrag av Salts styrelse. Texten är antagen av Salts styrelse vid

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Arborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken

Arborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken Arborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken - dagen.se (http://www.dagen.se/debatt/arborelius-ochjackelen-ett-viktigt-ekumeniskt-tecken-1.786572) Gemenskap. Vi hoppas att det som nu står för

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Om dop och traditionsöverlämnande

Om dop och traditionsöverlämnande Ledare SPT nr 12 2012 Om dop och traditionsöverlämnande DEN KYRKLIGA STATISTIKEN är ingen uppmuntrande läsning, inte heller de nyligen publicerade siffrorna för 2011 (som finns tillgängliga på Svenska

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

För kyrkan och enskilda kristna är några frågor alltid högaktuella. Det är frågor som

För kyrkan och enskilda kristna är några frågor alltid högaktuella. Det är frågor som Inledning Det var med förundran jag gick in i den nyrenoverade kyrkan. Hittades också den där målningen här tidigare? Och den där? Javisst, var svaret jag fick. Vad hade hänt? Jo, kyrkobyggnaden hade restaurerats,

Läs mer

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek.

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. 1 Tunadalskyrkan 13 04 28 Joh 15:10-17. 5 Sönd i påsktiden Att påverkas av Jesus handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. Då utmanas den kristne att ständigt överge oförsonlighet, avund, bitterhet,

Läs mer

Bibeltexter

Bibeltexter Bibeltexter 2016 03 06 Rom 4:5 Men den som utan gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, han får sin tro tillräknad som rättfärdighet. Gal 3:26 Alla är ni Guds barn genom tron på

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

Att backa in i framtiden

Att backa in i framtiden Ledare SPT nr 9 2012 Att backa in i framtiden 2010 GJORDES EN STOR enkätundersökning av Svenska kyrkans medlemmar. Den beskrivs och redovisas av Jonas Bromander i en bok på Verbum: Svenska kyrkans medlemmar

Läs mer

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike 1 Tunadalskyrkan 13 06 09 2 e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike Under 1880-talet kom väckelsen till Köping med omnejd. Det bildads församlingar på flera platser med en livaktig verksamhet. Så

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Uppgift 1. Uppgift 2.

Uppgift 1. Uppgift 2. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION Uppgift 1. likheter: världsreligioner som kommit till i Indien, en cyklisk tidsuppfattning, reflekterar

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer

100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström

100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström 100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström Idag har jag med mig 2 pass de är mina, men makulerade Från att ha varit levande dokument har de blivit historia här finns stämplar från inresor i andra

Läs mer

Min upplevelse i Husaby delas inte det vet jag av alla

Min upplevelse i Husaby delas inte det vet jag av alla 1 Kyrkans kris hur mår Kristi kropp? Min upplevelse i Husaby delas inte det vet jag av alla som var där. Det har med olika förväntningar och inte minst olika förförståelser att göra. För min del handlar

Läs mer

E. Dop i församlingens gudstjänst

E. Dop i församlingens gudstjänst E. Dop i församlingens gudstjänst Om dop och förberedelse av dop, se formuläret Barndop (1 A). När dopet förrättas i församlingens gudstjänst (högmässa, gudstjänst, veckomässa, familjemässa) fogas nedanstående

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

BARA NÅD HELGELSENS VÄG. och. Einar Bäfverfeldt

BARA NÅD HELGELSENS VÄG. och. Einar Bäfverfeldt BARA NÅD och HELGELSENS VÄG Einar Bäfverfeldt Einar Bäfverfeldt Tryckt hos Författares Bokmaskin, Stockholm 2015 ISBN 978-91-637-9139-0 Där inte annat är angivet är bokens bibelcitat tagna från Svenska

Läs mer

Samtal om förutsättningarna för enhet i mångfald inom Svenska kyrkan.

Samtal om förutsättningarna för enhet i mångfald inom Svenska kyrkan. Samtal om förutsättningarna för enhet i mångfald inom Svenska kyrkan. Bakgrund Vid 2001 års kyrkomöte förelåg en motion av Yngve Kalin kring minoriteternas fortsatta ställning i Svenska kyrkan (2001:9)

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 17 sön e Trefaldighet Guds kärlek till oss Psalmer: 18, Ps 111, 242, 28, 157, L211 Texter: Pred 12:1-7, 1 Joh 4:13-21, Matt 6:19-24 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Läs mer

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg 19 april 2015 Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg Så länge det är dag måste vi göra hans gärningar som har sänt mig (Johannes evangelium 9:4a) Bibeltext

Läs mer

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordning 1/14 FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordningen beskriver församlingens vision, liv och struktur. Detta dokument beskriver vad Fristadskyrkan är och vad församlingen vill

Läs mer

De kristna kyrkorna och deras historia Läs detta först Lärare:

De kristna kyrkorna och deras historia Läs detta först Lärare: Skrivning i moment 6 Fredag 19 januari 2007 klockan 12-16 i Hörsal B4 Stockholms Universitet Maxresultat är 30 poäng (6 poäng per fråga där ej annat anges), ett totalresultat i intervallen 15-22 poäng

Läs mer

Griftetal för Staffan Bergman Hebr. 13:7 Staffan predikade Guds Ord och tjänade Herren till slutet

Griftetal för Staffan Bergman Hebr. 13:7 Staffan predikade Guds Ord och tjänade Herren till slutet Griftetal för Staffan Bergman 2015-11-26. Hebr. 13:7 I Guds + Faderns, Sonens och den Helige Andes namn. Amen. Låt oss bedja. I liv och död min tillflykt bliv, Jag i din hand mig giver. När du, o Jesus,

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor, Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Galaterbrevet Del 8) 3:14-29

Galaterbrevet Del 8) 3:14-29 Galaterbrevet Del 8) 3:14-29 Undervisning: Chuck Smith Här har vi en underbar inblick i Guds nåd mot oss i Kristus. För: "Han var rik men blev fattig för er skull, för att ni genom hans fattigdom skulle

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013 Vasaskolan - fristående kristen skola i centrala Göteborg Gäller fr o m höstterminen 2013 Post- och besöksadress: Telefoner: E-post: Stiftelsen för kristna skolor: Viktor Rydbergsgatan 18 031-167 157 -

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Needbuilder: Kanske är du som jag och kämpar med din tro ibland på olika sätt. - Kanske du är överlåten till församlingen och lever livet för Gud,

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II

»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II Markus Hagberg: Svensk pastoraltidskrift nr 12 2012»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II Detta är den andra delen av Markus Hagbergs artikel om

Läs mer

ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING

ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING INNEHÅLL UPPDRAG, VÄRDERINGAR & STRATEGI Identitet Bibeln Teologi Gudstjänst Organisation 3 4 4 7 14 17 ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING INLEDNING Syftet med vår församlingsordning

Läs mer

EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE

EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE Örebro 2007-11-14 EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE Inledning I ett samhälle med snabb förändring och ökad religiös mångfald finns ett växande behov av att som kristet trossamfund beskriva

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Kyrka för folket eller servicekyrka?

Kyrka för folket eller servicekyrka? Ledare SPT nr 5 2012 Kyrka för folket eller servicekyrka?»högt ÖVER SKOGENS TAGGIGA kontur lyfter hon sitt torn. Med sina metertjocka grundmurar står hon massivt murad på jorden. Men hennes spira lyfter

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 Heliga trefaldighets dag Dagens bön: Heliga Treenighet, Fader, Son och Ande, led oss till dina djup av rikedom, vishet och kunskap, så att vi kan vittna om försoningens hemlighet. Du som lever och

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Mottagande av diakoner och pastorer från annat kyrkosamfund

Mottagande av diakoner och pastorer från annat kyrkosamfund Mottagande av diakoner och pastorer från annat kyrkosamfund Anvisningar Diakoner och pastorer som ordinerats eller vigts i annat kyrkosamfund, och som nu önskar inträda i Equmeniakyrkans medarbetarkår,

Läs mer

Guds rike består i Kraft! Av: Johannes Djerf

Guds rike består i Kraft! Av: Johannes Djerf Guds rike består i Kraft! Av: Johannes Djerf En av de saker som jag inte tycker om att göra, det är att gå på kalas. Vilket säkert gör mig till en väldigt udda figur för dig om jag inte redan var det.

Läs mer

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo 1 Inledning Låt oss börja med att förflytta oss 3 mil i avstånd till Rydaholm och 320 år i tiden till 1689. Vi ska möta en ung man som heter Per Svensson.

Läs mer

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Detta arbetsmaterial är ursprungligen framtaget för en Promiseland-konferens i församlingen Willow Creek i USA. Det är skrivet av Lori Salomo,

Läs mer

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32 1 Herrdals kapell 20130616 Det är jag var inte rädda Matt 14:22-32 I Herrdals kapell utanför Kungsör finns en altartavla som föreställer bibelberättelsen om när Jesus och Petrus går på vattnet. I mitten

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Evangelium enligt Markus Frank Lorentzon lorentzon.info. Evangelium

Evangelium enligt Markus Frank Lorentzon lorentzon.info. Evangelium Evangelium enligt Markus 2016 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Evangelium Evangelium betyder "glädjebudskap", "goda nyheter" Vi har inte EN utan MÅNGA evangelieböcker men de handlar om SAMMA glädjebudskap,

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Söndag 03 november :11

Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Söndag 03 november :11 * Sammanfattning av predikan den 8/9 Vem är den helige Ande? - Tredje personen i Guds treenighet - Är Faderns och Jesu/Kristi ande Tittade på några bilder vi har för Anden: Duva, Eld, Vind, Källa Anden

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 FIKONTRÄDET Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt Och han gav dem denna liknelse: En man hade ett fikonträd i sin

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

MISSIONSSTIFTETS SVENSKA ARBETE

MISSIONSSTIFTETS SVENSKA ARBETE MISSIONSBREV 1/2014 MISSIONSSTIFTETS SVENSKA ARBETE Evangelisk-lutherska MISSIONSSTIFTET i Finland 1 Hälsning från Missionsstiftets svenska arbete De två och ett halvt snart tre år som Missionsstiftet/Lutherstiftelsen

Läs mer

Policy för fred och omställning till en hållbar värld

Policy för fred och omställning till en hållbar värld Policy för fred och omställning till en hållbar värld Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. 1 Mos 1:26 Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor. Rom

Läs mer

Jag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker.

Jag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker. Dopet i vatten Inledning Det är viktigt att läsa Bibeln och lära sig vad Gud vill säga till sitt folk. Jag tror på att noggrant studera Skriften så att man vet exakt vad Gud har för oss. Han säger att

Läs mer

Septuagesima. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Septuagesima. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 Septuagesima Dagens bön: Gud vår himmelske Far, du som kallar oss till tjänst i ditt rike, hjälp oss att lita på din barmhärtighet och tjäna dig med tacksamma hjärtan. Låt oss sedan av nåd få ärva

Läs mer

ETT FOLK PÅ VÄG... Församlingsordning

ETT FOLK PÅ VÄG... Församlingsordning ETT FOLK PÅ VÄG... Församlingsordning INLEDNING Syftet med vår församlingsordning är att beskriva det väsentliga i församlingens tro och liv. Som Jesus efterföljare i ett missionsuppdrag och under tillbedjan

Läs mer

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen.

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Dop av barn Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Präst medhjälpare kan framföra en hälsning med egna ord. Psalm Inledningsord och tackbön P I Faderns och Sonens och

Läs mer

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41419 Ämnen: Historia, Religionsvetenskap Målgrupp: Grundskola 4-6 Speltid: 15 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL:

Läs mer

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang 1. INLEDNING Syftet med detta dokument är att ge riktlinjer för Folkungakyrkans engagemang i internationell mission. Målet är att hjälpa

Läs mer