Nationen växer fram Vi firar autonomin. Tidsresor, bilder och möten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationen växer fram Vi firar autonomin. Tidsresor, bilder och möten"

Transkript

1 p Europa år Den äldsta kända finska kartan över hela Europa. Publicerad som bilaga till Turun Wiikko-Sanomat Namnen är inte ännu etablerade. Bild: Nationalbiblioteket. Nationen växer fram Vi firar autonomin Tidsresor, bilder och möten Utgivare Utbildningsstyrelsen 2009 Redaktör Marja-Liisa Visanti Arbetsgrupp Kristina Kaihari-Salminen och Marja-Liisa Visanti Tack till Mikko Hartikainen, Heljä Järnefelt, Eija Kauppinen, Pirjo Sinko, Harriet Wickström Layout och brytning Katja Särkkä Översättning Lena Björkqvist Tryckeri Edita Prima Oy Redaktion Utbildningsstyrelsen, PB 380, 00531, Helsingfors, Webbsida ISBN (häftad) ISBN (pdf) 2

2 Nationen växer fram vi firar autonomin Tidsresor, bilder och möten 3

3 ationen äxer fram p Senatstorgets nya ståtliga empirecentrum: Helsingfors domkyrka och Helsingfors universitets bibliotek. Litografi ur F. Liewendals samling Vyer af Helsingfors och dess omgivningar Bild: Nationalbiblioteket. 4

4 Märkesåret 1809 Temapublikation för undervisningen Nationen växer fram vi firar autonomin Tidsresor, bilder och möten Förord Till läsaren 6 7 Den statliga och samhälleliga utvecklingen under brytningsskedet Matti Klinge Gustav Björkstrand Finland Slump eller plan? Vilken sida skall man välja Moraliska problem och individuella val Krigsminnen, hjältar och erfarenheter bland de samtida Kirsi Vainio-Korhonen Leena Kirstinä Vardagserfarenheter bland de samtida Två med namnet Anders och Finska kriget Landet, kvinnan och kärleken Kvinnorna i Fänrik Ståls sägner Ständerna anpassar sig Vardag och fest under autonomin Heikki Ylikangas Matti Klinge Ulla Tillander-Godenhjelm Hur Finska kriget påverkade folkets liv i Finland Baler och tidsperiodens nya diplomati Rysslands kejserliga belöningssystem Med kraft från bildning och kultur på väg mot nationellt uppvaknande Rainer Knapas Kari Laitinen Med kraft från bildkonst och diktning Nationella bilder och inre själsliga landskap Med kraft från musiken Från Vårt land till Björneborgarnas marsch

5 Förord Åren 1808 och 1809 är märkesår i Finland när det gäller tillkomsten av nationen. Då utkämpades Finska kriget, Borgå lantdag sammanträdde, freden i Fredrikshamn slöts och en egen centralförvaltning grundades. Det har förflutit 200 år sedan det autonoma Finland föddes. Finska kriget och händelserna i samband med det uppmärksammas i vårt land inom ramen för ett digert program. Även de forna moderländerna Sverige och Ryssland deltar. Utbildningsstyrelsen deltar som kulturaktör och producerar pedagogiskt material för Märkesåret Utbildningsstyrelsen uppmuntrar skolorna och läroanstalterna att uppmärksamma de teman som hänför sig till märkesåren i undervisningen i så många läroämnen som möjligt och på skolans olika evenemang, i projekt och på temadagar. Utöver undervisningen i historia och samhällslära rör märkesåret också undervisningen i modersmål och litteratur, musik, bildkonst, slöjd, huslig ekonomi, gymnastik och språk samt läroplanens temaområde kulturell identitet och internationalism. Aktiviteter kan genomföras tillsammans med lokala kulturinrättningar, vänskolor eller andra aktörer. Utbildningsstyrelsen har tagit fram ett pedagogiskt stimulansmaterial som stöder undervisningen. Denna temapublikation för märkesåret delas ut till alla grundskolor och gymnasier i vårt land. Publikationens artiklar och material kan användas i undervisningen även efter märkesåret. De har publicerats tillsammans med annat stimulansmaterial på den webbsida som Utbildningsstyrelsen har upprättat för märkesåret. Adressen till webbsidan är hankkeita/1809 Målet med temapublikationen är att berätta om och ge liv åt det historiska brytningsskedet i början av den autonoma tiden i Finland och utvecklingen mot uppvaknandet av nationalkänslan, den nationella identiteten och den självständiga nationen. Författarna har den bästa sakkunskapen på området. I artiklarna beskrivs de historiska händelserna under 1808 och 1809 och bakgrunden till dem samt kulturen och människornas liv under den första tiden av autonomin. Syftet med publikationen är att fördjupa de ungas historiska, kulturella, visuella och symboliska läskunnighet genom egna reflexioner och upplevelser. Dessutom vill vi främja användningen av skriftliga källor och länkar. En central informationskälla utöver Utbildningsstyrelsens sidor är de riksomfattande sidor som statsrådet upprätthåller med anledning av märkesåret. Dessa sidor har rubriken Nationen växer fram och finns på adressen Intresset för vårt lands historia och hur nationen växte fram kan väckas genom att ge eleverna möjlighet att söka, finna och få aha-upplevelser. Jag önskar den bästa framgång för märkesåret! Timo Lankinen generaldirektör Utbildningsstyrelsen 6

6 Till läsaren Efter artiklarna i temapublikationen finns kompletterande uppgifter för de olika skolstadierna samt uppgifter om var man kan få mer information. Avsikten är att sporra läsarna till att ta reda på och analysera intressanta frågor som kommer upp. På Utbildningsstyrelsens sidor hankkeita/1809 finns det också material för morgonsamlingar, dramatexter, tävlingar och mångsidigt bakgrundsmaterial som stöder undervisningen. Tack vare Märkesåret 1809 blir det möjligt att bekanta sig med den autonoma tiden genom tidsresor, bilder och möten. De många virtuella utställningarna på webben ger en utmärkt introduktion i den visuella och verbala kunskapsvärlden: Museiverket, Suomen sota Virtuell utställning över Finska kriget: fi/suomen_sota_ka Finlands nationalmuseum, 1809 Rikssprängning och begynnelse. Märkesårets utställning Nationalarkivet, dokument om Finland i krig : svenska Finska kriget ; Finska kriget i skärgården: Sökord: Finska kriget , Finskt krig, Finland i kriget, Napoleons krig, autonoma tiden, Storfurstendömet Finland, Borgå lantdag, Freden i Fredrikshamn, Rikssprängning och begynnelse p Bildgalleriet Nationen växer fram komprimerar de historiska händelserna under märkesåret: efter krigföringen inleddes återuppbyggnaden av nationen och de bildningsmässiga insatserna för nästa generation. Utvecklingen beskrivs med hjälp av fyra målningar: från vänster Albert Edelfelts Björneborgarnas marsch 1892, Robert Wilhelm Ekmans Borgå lantdags öppnande 1858, Pekka Halonens Timmerflottare 1925 och Magnus Enckells Folkskola Sök fakta om dessa målningar, om målarna och om innehållen som beskrivningar av den autonoma tiden och kulturen! Kartmaterialet påminner om händelsernas samband med det övriga Europa. 7

7 Den statliga och samhälleliga utvecklingen under brytningsskedet u Karelska jägarnas festuniform (före 1806). Rock, liv, knäbyxor, bälte, svärdbälte, hatt och tofs. Uniformen har tillhört major Erik Johan von Fieandt. Bild: Museiverket/ Jan Lindroth. 8

8 den statliga och samhälleliga utvecklingen under brytningsskedet 9

9 Finland slump eller plan? p Matti Klinge Professor Att ett separat Finland bildades och grundades är den viktigaste vändpunkten i Finlands historia. Före det fanns nog begreppet Finland, men detta Finland var en del av det dåvarande mångnationella konungariket Sverige i förvaltningsmässigt, ekonomiskt, kyrkligt och kulturellt hänseende. Från 1809 började Finland bildas först som stat och sedan som nation. Finland utvecklades först administrativt, sedan ekonomiskt och kulturellt och så småningom utvecklades det till ett nationellt medvetet land. Denna brytningspunkt orsakades av det allmäneuropeiska krigsläget, världskriget under Napoleons tid. Utan världskrig hade det inte funnits något skäl att bilda ett separat Finland. Finlands historia hade kunnat bli annorlunda utan kriget åren och utan kejsar Alexander I:s lösningar som ledde till att det land som han Den statliga och samhälleliga utveckling under brytningstiden 10

10 t Kejsarna Alexander I och Napoleon träffades i Tilsit under juni juli 1807 på en flotte i Njemenfloden och kom överens om de europeiska ländernas kommande öden och samtidigt också Finlands öde. Målning av Adolphe Roehn. q Johan Ludvig Runebergs fosterländska diktsamling Fänrik Ståls Sägner (1848 och 1860), som beskriver Finska kriget, väckte stor entusiasm i vårt land genast när den första samlingen utkom Runebergs dikter gav honom ställningen som nationalskald. Pärmbild till 1883 års upplaga av diktsamlingen. Teckning av den svenska konstnären Johan August Malmström. Bild: Nationalbiblioteket. p Alexander I, kejsare (tsar) och Finlands storfurste, ( ). Franz Krügers hovporträtt. hade erövrat blev en stat. Man kan tänka sig två olika alternativ för hur det hade kunnat gå. Det ena alternativet hade varit att Finland förblev en del av Sverige. Då hade den stockholmska kulturen och det svenska språkets ställning ytterligare förstärkts, ingen huvudstad hade grundats i Finland och ingen separat kultur hade uppstått och vi skulle vara nöjda svenskar, som med undantag för några avlägsna trakter i huvudsak talade svenska. Ett annat alternativ hade varit att Ryssland senare hade erövrat Finland och gjort det till ett en del av Ryssland. Då hade inget separat storfurstendöme bildats i Finland. Finland hade blivit en fast del av S:t Petersburg; så småningom hade användningen av de språk som talades i S:t Petersburg, det vill säga ryska, tyska och franska, ökat. På samma sätt gick det , då storfurstendömet blev en självständig republik. Denna utveckling hade inte kunnat ske utan 11

11 världskriget och revolutionen i Ryssland. De stora omvälvningarna i Finlands historia är följder av den allmäneuropeiska stora historien: finländarna startade inte den franska revolutionen eller Napoleonkrigen eller världskriget eller revolutionerna 1917 i Ryssland och deltog inte heller i dem. Trots detta förde man under dessa båda skeden krig också i Finland. Finlands beredskap att bli stat Man kan säga att när Finland blev självständigt var det i nästan alla hänseenden redan färdigt. Det hade en egen regering och riksdag, egna lagar, egen valuta, kyrka och skolväsen, och framförallt ett eget kulturliv och ekonomiskt liv samt ett folk som i hög grad var bildat. Men hur var det med beredskapen år 1809 att bli en egen stat och att så småningom växa p Sveriges konung Gustav IV Adolf ( ) tvingades abdikera vid tiden för Borgå lantdag. Porträtt målat av Per Krafft den yngre till en nation? Efter att Rysslands kejsare Alexander I:s arméer hade lidit stora förluster blev kejsaren tvungen att sluta fred med Europas stora erövrare, den franske kejsaren Napoleon, vars trupper redan hade nått Östersjökusten. Tilsitfördraget innehöll en överenskommelse om att Ryssland skulle tvinga Sverige att överge den engelska bundsförvanten och ansluta sig till koalitionen Frankrike-Ryssland och därmed delta i kontinentalblockaden mot England. Sveriges kung kunde inte godkänna detta på grund av att Sveriges handel i hög grad var beroende av den engelska marknaden och på grund av att Englands flotta, som nyligen hade bombat Köpenhamn svårt, var redo att anfalla om Sverige skulle byta sida. Kejsar Alexanders ursprungliga mål var inte att bestående ansluta Finland till Ryssland och inte heller att fullständigt förgöra Sverige. Kejsaren ändrade emellertid åsikt när de ryska trupperna vid anfallet mot Finland i februari 1808 knappt alls mötte något motstånd i södra Finland, utan problemfritt kunde marschera (och även skida) till Åbo och ända till Åland. Ryssland var intresserat av fästningarna vid Finska vikens kust, framförallt Sveaborg, eftersom en stor flotta som använde denna fästning som utgångsstation skulle utgöra ett stort hot mot den stora huvudstaden S:t Petersburg. Detta hade Sverige försökt senast i kriget , som gjorde landet känt för sina flottstrider. Varför kapitulerade Finland, huvuddelen av Finland, så lätt? Detta är den viktigaste frågan vad gäller detta skede och inte det att den svenska(finska) armén, som hade retirerat norrut, senare gick till motanfall, vilka ledde till ett litet antal stupade och små förluster och inte ens till några tillfälliga erövringar i området söder om linjen Kuopio-Vasa. Även de landstigningsförsök som flottor från Sverige gjorde och i vilka Gustav IV Adolf själv delvis deltog i, misslyckades totalt. Hjälteberättelsen om finländarnas motstånd och framförallt om de finska soldaternas plikttrogenhet och hjältemod kom till först årtionden senare i Runebergs Fänrik Ståls sägner. På denna tid ansåg man att Finska kriget var en obetydlig biföreteelse, i synnerhet när man jämförde det med det antal soldater och hästar och det artilleri som användes i striderna i Ryssland och på det europeiska fastlandet. I dessa strider deltog Den statliga och samhälleliga utveckling under brytningstiden 12

12 en längtan efter revansch, vilket ledde till att man med Frankrikes stöd byggde stora fästningar vid Finska vikens kust, till exempel Sveaborg som började byggas Avsikten med dem var att de skulle tjäna som viktiga flottbaser när man anfaller mot öst. Detta ingick i Frankrikes övergripande politik. Utöver Sverige hörde även Turkiet till denna allians. Sverige hade anfallit Ryssland 1788, precis som tidigare, tillsammans med Turkiet. Även nu från 1807 var Turkiet en central stat, som Ryssland och Frankrike planerade dela, men som också Österrike och England var mycket intresserade av. Detta var en av anledningarna till att Alexander I inte ville placera så stora krigsstyrkor i Finland de behövdes på andra platser. p Helsingfors universitets huvudbyggnad i empirestil stod färdig 1832 vid Senatstorget i Helsingfors mittemot Senatshuset. Den ritades av Carl Ludvig Engel. Till minnet av sin bror gav Nikolaj I universitetet namnet Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland. Litografi ur F. Liewendals samling Vyer af Helsingfors och dess omgivningar Bild: Nationalbiblioteket. tiotusentals, till och med hundratusentals, man och hästar, medan det i striderna i Finska kriget som mest deltog under tusen man på vardera sidan, och något kavalleri och artilleri användes knappt alls. De finska partisantrupperna hade kanske en större betydelse än de egentliga militärtrupperna genom att de kapade ryssarnas träng och avskar underhållsförbindelserna. Partisanerna bestod till stor del av de cirka 6000 man som ryssarna släppte fria efter att ha intagit den stora fästningen Sveaborg utanför Helsingfors. Sveaborg kapitulerade i början av maj i enlighet med det avtal som slöts i början av april och innan det hot från Englands flotta som Ryssland bävade för hann realiseras (Englands flotta kom till Finska viken först följande sommar och förde strider mot ryssarna). Ryssland hade erövrat Finland två gånger under 1700-talet. Båda gångerna hade återlämnats Finland, visserligen stympat vid östgränsen och mot att Sverige förband sig att bli bundsförvant eller idka vänskapspolitik. I Sverige fanns dock Kriget avgörs och i Borgå ordnas lantdag För Ryssland var fästningarna på Finska vikens norra kust det viktigaste målet med kriget. Detta mål nåddes snabbt, och då ansåg man i S:t Petersburg att kriget redan var avgjort. Det fanns flera orsaker till att fästningarna och huvuddelen av Finland kapitulerade utan strider. Den viktigaste orsaken var den motivering som man hade gett folket i finsk- och svenskspråkiga kungörelser om att de mäktigaste staterna Ryssland och Frankrike tillsammans hade beslutat om saken. Ryssarna påminde också folket om att de var 40 miljoner till antalet, medan det fanns endast tre miljoner svenskar (inklusive finländarna). Den svenska staten och armén var mycket svaga, och det ledande folkskiktet och i synnerhet arméns och flottans befäl hade inte alls något förtroende för den unga, nästan enväldiga kungen Gustav IV Adolf. I hela krigsledningen rådde en defaitistisk 13

13 p u Kejsar Alexander I vid öppningen av Borgå lantdag i Borgå domkyrka i mars 1809 efter att ständerna hade svurit sin trohetsed och kejsaren avgett sin regentförsäkran. Två tolkningar av samma händelse: till vänster svensken Emanuel Thelnings målning från 1812 och till höger finländaren Robert Wilhelm Ekmans målning från Den förra finns i Borgå domkapitels lokaler och den senare i Statsrådsborgen. Sök uppgifter om målningarna och konstnärerna samt om de händelser som målningarna skildrar och historiska fakta med hjälp av källorna i Matti Klinges artikel. Jämför tolkningarna sinsemellan! Bilder: Thelning: Wikipedia, Ekman: Seppo Sarkkinen. stämning en stämning som innebar att man räknade med att förlora. Föregående höst hade Sverige varit tvunget att överlåta Västra Pommern till Napoleons trupper. Den starka fästningsstaden Stralsund hade kapitulerat, trupperna hade dragit sig tillbaka till ön Rügen och därifrån vidare till Sverige. I detta deltog kungen. Han var också år 1808 egentligen den enda som försökte få till stånd en aktiv krigföring på den finska sidan, men förgäves. De ryska truppernas soldatdisciplin var föredömlig, och många lokala invånare drog nytta av ryssarnas beställningar; krig för också alltid med sig pengar. Det dröjde inte länge förrän umgänge uppstod. Till ryssarnas taktik hörde att vinna de övre samhällsskiktens gunst genom baler och belöningar. För ryssarna var det mycket viktigt att prästerskapet under de båda biskoparnas ledning var för underkastelse och mot motstånd. För det ledande skiktet av prästerskapet stod det klart att en fredlig lösning behövs för att man ska kunna bevara den lutherska tron och den övriga samhällsordningen. Bondeståndet och även andra blev glada över den skattesänkning som genast infördes. Ganska snart blev det klart att kejsaren ville höra finländarnas åsikter om hur saker och ting ska organiseras. Detta ledde till slut till att en lantdag sammankallades i Borgå. Samtidigt som lantdagen öppnades i slutet av mars 1809 kom uppgiften om att de centrala fältherrarna, bland annat finländaren Adlercreutz, hade tillfångatagit Den statliga och samhälleliga utveckling under brytningstiden 14

14 kungen i Stockholm. Kungen blev tvingad att frånsäga sig kronan, och när man började välja en ny kung och införa stadganden om en ny statsform glömde man i Stockholm snabbt bort Finlands frågor. Samtidigt som man i Borgå med betydande symboliska festligheter och aktiviteter proklamerade och på sätt och vis grundade den finska staten, var man i Sverige tvungen att grunda ett nytt slags Sverige, nu alltså utan Pommern och Finland. Finland var ännu enbart ett embryo till stat när det grundades 1809 vid festligheterna i Borgå och när det slutligen övergick i Rysslands ägo vid freden i Fredrikshamn i september 1809 och när Viborg, som redan tidigare hade hört till Ryssland, anslöts till landet Först fick Finland en förvaltningsstruktur som baserade sig på lagarna och ståndsprivilegierna från den svenska tiden, framförallt en egen regering. Denna fick namnet Kejserliga senaten för Finland. Men utöver den hade Finland hos regenten i S:t Petersburg även en annan regering, som till en början kallades Kommittén för finska ärenden. Kejserliga senaten flyttade 1819 till sin nya ståtliga byggnad vid Senatstorget i Helsingfors. Man hade ju 1812 bestämt att Helsingfors ska bli huvudstad i storfurstendömet. Finlands gamla huvudstad var naturligtvis Stockholm. Under åren var Åbo tillfälligt huvudstad, men rikets huvudstad var S:t Petersburg, där även Finlands regent eller kejsaren regerade. 15

15 Den finländska kulturen skapades Mittemot senatsbyggnaden i Helsingfors står universitetets huvudbyggnad, som är lika stor och vacker som senaten. Detta åskådliggör att den nya staten behövde ett innehåll, en finsk kultur, i förvaltningsstrukturen. Det gamla universitetet, som hade grundats redan 1640 under Kristinas tid, blev från första början föremål för kejsar Alexanders och hans bror och efterträdare kejsar Nikolaj I:s särskilda gunst. Universitetets lärarkrafter och anslagen för universitetet fördubblades Universitetet fick praktfulla byggnader först i Åbo och sedan i Helsingfors, efter att universitetet hade flyttats dit Universitetet fick en speciell nationell uppgift. Det skulle fostra en tjänstemannakår på en högre nivå än förut, förvaltningstjänstemän, domare, präster, lärare, läkare och senare också agronomer och forstmästare. Till minnet av sin bror gav Nikolaj I universitetet det ärevördiga namnet Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland. Det var universitetet som i synnerhet från 1830-talet frambringade de centrala skaparna av Finlands kultur och universitetets stödorganisationer, av vilka de första var Finska litteratursällskapet 1831 och Finska Vetenskaps-Societeten Runeberg, Lönnrot, Snellman, Fredrik Cygnæus och Topelius var alla universitetslärare och med undantag för Runeberg professorer. Universitetslärare var också Pacius, som skapade Finlands nya musikliv. Pacius hade en lika vittomfattande betydelse som en annan som kommit till Finland från Tyskland: Engel, som skapade Helsingfors och Finlands visuella och byggnadskonstnärliga kultur. Det var delvis deras förtjänst att Storfurstendömet Finland knöts till den allmäneuropeiska kulturen och undgick att bli för isolerat och trångsynt. På samma sätt påverkade de hundratals finska officerare som under hela den ryska tiden tjänstgjorde i den kejserliga armén på olika håll i det väldiga kejsardömet Ryssland. I synnerhet efter att de hade återvänt till Finland representerade de ett erfarenhetskapital förvärvat under tjänstgöringen i stormakten. Det finns också skäl att utöver universitetet nämna Fredrikshamns kadettskola, via vilken finska ungdomar direkt kunde få officerstjänster i den ryska armén. Autonomin Storfurstendömet Finland, som skapades 1809, var internt självständigt eller autonomt, och denna tid har ofta kallats den autonoma tiden. Det bör dock poängteras att denna självständighet endast gällde interna frågor. I all utrikes- och militärpolitik var Finland en väsentlig del av det ryska kejsardömet, som hade erövrat Finland av militära skäl. Det militära skälet var att trygga säkerheten för S:t Petersburg. Därför fanns det i Finland under hela denna period ryska förläggningar och soldater. Dessa behövdes inte alls för att lugna ner de nöjda finländarna, utan deras uppgift var att skydda kejsardömet för de andra stormakterna som planerade anfalla via Östersjön. I Ryssland såg man år 1809 Englands flotta som ett hot och under Krimkriget på 1850-talet Frankrikes och Englands flottor. Från slutet av 1890-talet började Tysklands upprustning till havs hota Ryssland och även inverka på förhållandena i Finland. I statligt hänseende definierades aldrig storfurstendömets officiella ställning i kejsardömet genom någon formell lag eller handling. Kejsaren härskade i enlighet med det gamla svenska styrelseskicket, som var ganska enväldigt. Bristen på en formell definition hindrade inte Storfurstendömet Finland från att genomgå en djupgående utveckling och öka sitt välstånd, utifrån vilket även det externt självständiga Finland kunde fortsätta sin utveckling. Den statliga och samhälleliga utveckling under brytningstiden 16

16 Frågor baserade på texten På vilka grundstenar började Finland som stat byggas? Vilka språk talades i början av 1800-talet i S:t Petersburg? Motivera påståendet att när Finland blev självständigt 1917 var landet i nästan alla hänseenden redan färdigt. Nämn fyra orsaker till att Svartholm, Sveaborg och huvuddelen av Finland kapitulerade utan strider. Vilka viktiga händelser skedde samtidigt i slutet av mars 1809 a) i Borgå och b) i Stockholm? Ta reda på vad a) autonomi b) revansch betyder. Fördjupade frågor Ta reda på och analysera Vilka språk användes vid Borgå lantdag och vilka ständer var representerade? Vilken viktig händelse inträffade i Finland vid tiden för det galna året 1848 i Europa? Ta reda på vilken betydelse universitetsväsendet hade som bildningens vagga i Finland på 1800-talet. Placera Runeberg, Lönnrot, Snellman, Fredrik Cygnaeus, Topelius, Engel och Pacius i tidsföljd. Vilken betydelse hade deras värv när nationen byggdes? Ta reda på vilka de viktigaste byggnaderna är vid Senatstorget i Helsingfors och vilken stil de representerar samt vem som har ritat dem. (se den virtuella historierundvandringen i Helsingfors centrum och på Senatstorget: Vilken betydelse hade Fredrikshamns kadettskola under den autonoma tiden i Finland? Vilka kända finländare har utexaminerats från kadettskolan? 17

17 Läs mera Klinge, Matti, Kejsartiden. Schildts Klinge, Matti, Napoleons skugga. Baler, bataljer och Finlands tillkomst. Keuruu Tommila, Päiviö, Det autonoma Finlands födelse Helsingfors Hårdstedt, Martin, Finska kriget Stockholm Lappalainen, Jussi T. Wolke, Lars Ericson Pylkkänen, Ali. Suomen sodan historia SKS Engman, Max, Ett långt farväl. Finland mellan Sverige och Ryssland efter Atlantis Engman, Max, Fänrikens marknadsminne. Finska kriget och dess följder i eftervärldens ögon. SLS Tarkiainen, Kari, Sveriges Österland. Finlands svenska historia. SLS Gullberg Tom, Forsgård Nils Erik, Mickwitz Joachim, Finskt krig svenskt arv. Finlands historia genom nyckelhålet Helsingfors Tandefelt, Henrika, Borgå Ceremoni och fest. SLS Rikssprängning och begynnelse. 200-årsminnet av Finska kriget. Utställningskatalog. Livrustkammaren (utställning i Finlands Nationalmuseet) (Märkesåret 1809) (stimulansmaterial, länkar mm.) (1809 Det nya Finland. Det nya Sverige) (Märkesåret 1809 i Sverige) (Finland genom historien, Det Finska kriget ) (Borgå lantdag 200) (Freden i Fredrikshamn 1809) (Märkesåret 1809 i Uleåborg) Den statliga och samhälleliga utveckling under brytningstiden 18

18 (personhistoria) (Lönnrot) p Albert Edelfelts teckning ( ) i Fänrik Ståls sägner av J.L. Runeberg. Bild: Nationalbiblioteket. 19

19 Vilken sida skall man välja Moraliska problem och individuella val Gustav Björkstrand Biskop När de ryska trupperna gick över gränsen i februari 1808 innebar det en dubbel fara för den lutherska kyrkan. I folkminnet fanns många berättelser om de grymheter som hade utspelats under stora ofreden i vårt land bland den del av befolkningen som inte kunde fly från landet utan måste stanna kvar. Kyrkor brändes och rövades, folk avrättades, många måste avstå från all värdefull egendom. Under lilla ofreden var förhållandena lugnare, men också då hade man orsak att vara på sin vakt. Hur skulle det bli den här gången när den svenska hären till en början retirerade utan egentliga strider och lämnade landet i ryska truppers våld? F ör kyrkan innebar kriget också en annan fara. Enligt svensk lagstiftning hade kungen en stark ställning inom kyrkan. Det var han som utnämnde biskoparna och kyrkoherdarna i en del större församlingar. Han godkände de kyrkliga böckerna och han fastställde ändringar i den kyrkliga lagstiftningen. Kungen var därmed kung också över kyrkan. Den ryska kejsarens ställning var ännu starkare. Han var i det närmaste enväldig och kunde bestämma om frågor både i samhället och i kyrkan. Kejsaren företrädde den ortodoxa tron. Skulle han nu med tvång försöka införa den som statsreligion också i Finland? Hur skulle det i så t Jacob Tengström ( ), den centrala opinionsbildaren och den starka anhängaren av undfallenhetspolitiken i början av autonomin, biskop i Åbo och Finlands första ärkebiskop. Den statliga och samhälleliga utveckling under brytningstiden 20

20 fall gå med det lutherska församlingslivet, med våra kyrkor och deras egendom? För många blev frågan hur man skulle handla i den här situationen verkligt svår. Vi vet att Svartholms fästning föll i de ryska truppernas händer redan i slutet av mars. I början av maj var det Sveaborgs tur. Amiral Carl Olof Cronstedt beslöt att kapitulera utan större strider, vilket har väckt många frågor. Hur kunde han handla så? Vilka motiv hade han? En av dem som hade en ledande ställning och som har berättat varför han valde att tillmötesgå de ryska kraven, avlägga trohetsed och försöka påverka befolkningen att inte motsätta sig den ryska erövringen var biskopen i Åbo Jacob Tengström. Varför gjorde han detta val och hur motiverade han det? Tengström var hemma från Karleby och hade studerat i Åbo under bl.a. professor Henrik Gabriel Porthans ledning. Porthan hade betonat för sina studerande att Finlands situation hade förändrats drastiskt genom grundandet av S:t Petersburg. Den nya snabbt växande ryska huvudstaden låg för nära den svenska gränsen för att vara i trygghet. En erövring av Finland skulle ge staden det skydd som den behövde. Vid sina besök i Sverige hade Tengström kunnat se det som Porthan betonat att Sverige var för svagt för att försvara Finland. Förr eller senare skulle landet falla i ryska händer. I sin morbror Anders Chydenius prästgård på Kyrkbacken i Karleby hade Tengström läst om de grymheter som de ryska trupperna gjort sig skyldiga till under Stora ofreden i sin andra morbrors Jacob Chydenius magistersavhandling. Han förstod att det gällde att handla snabbt om man ville undvika en ny katastrof. Genast efter det att kriget hade brutit ut tog han per brev kontakt med kejsaren Alexander I. Hans avsikt var att i så stor utsträckning som möjligt försöka trygga landets och kyrkans självbestämmanderätt i den nya situationen. Naturligtvis var han medveten om att han därmed bröt mot sin trohetsed till den svenska kungen. När de ryska trupperna tågade in i Åbo den 23 mars 1808 tog Tengström tillsammans med andra tjänstemän emot dem och försäkrade att de uppriktigt skulle försöka upprätthålla lugnet i landet och bidra till allt som kunde leda till det allmänna bästa. I maj avlade Tengström i spetsen för universitetet eden till den ryska kejsaren och mottog i samband med detta en rysk orden. Domkapitlet i Åbo uppmanade i sina cirkulärbrev prästerna att genom sin förkunnelse och sitt exempel förmå församlingsmedlemmarna att t Omgivningen kring Åbo domkyrka och vardagsliv på Stora Kyrkogatan i början av autonomin år 1814: ryska vaktsoldater, resande i hästkärra, stadsbor, gatuarbetare osv. Bildens kulturmiljö med kyrkan har förändrats lite jämfört med våra dagar. Tag reda på hur! Akvarell av arkitekt C.L. Engel. Bild: Nationalbiblioteket. 21

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Andra världskriget. 65 år sedan den Stora Segern

Andra världskriget. 65 år sedan den Stora Segern Segern genom nära och käras öden Andra världskriget 65 år sedan den Stora Segern Det har gått många år sedan den hemska tiden då det mullrade explosioner, bombades städer, och så många människor offrade

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Berg, Lars Otto & Norman Hans Landsättningen vid Lemo 19-20 juni 1808 Uppsala, 2008

Berg, Lars Otto & Norman Hans Landsättningen vid Lemo 19-20 juni 1808 Uppsala, 2008 Litteraturlista Berg, Lars Otto & Norman Hans Landsättningen vid Lemo 19-20 juni 1808 Uppsala, 2008 Björlin, Gustaf Finska kriget 1808-1809 Stockholm, 1882 Bonsdorff, Carl von Opinioner och stämningar

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien.

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien. Fred som provokation Det var vid Krimkrigets slut som Åland demilitariserades. För att förstå demilitariseringens tillkomst måste vi titta på utvecklingen under Krimkriget. I juli 1853 ockuperade Ryssland

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

TALET PÅ SKANSEN DEN 3 MAJ 2009. Mina damer och herrar! Ärade märkespublik!

TALET PÅ SKANSEN DEN 3 MAJ 2009. Mina damer och herrar! Ärade märkespublik! TALET PÅ SKANSEN DEN 3 MAJ 2009 Mina damer och herrar! Ärade märkespublik! Ni hade nog inte gärna varit här i Stockholm i dag för exakt 200 år sedan. Då var nämligen det gamla svenska riket i allvarlig

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631.

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Källor och historisk metod A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Den 20 maj ansatte vi Magdeburg på allvar,

Läs mer

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt?

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt? 1 STORMAKTSTIDEN Fram till 1500-talet var Sverige ett litet och fattigt land. Trots detta blev Sverige på 1600-talet en stormakt där Östersjön nästan var som ett svenskt innanhav. Varken förr eller senare

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

Del 2 De första åren i Sverige

Del 2 De första åren i Sverige Del 2 De första åren i Sverige 1 Del 2 Här följer bilder och kommentarer till estlandssvenskarnas första tid i Sverige Bildtexterna är alla exakt avskrivna från albumet. Familjen Österbloms hem i Spånga

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Spelaren kommer med hjälp av flera faktioner att ta sig närmare sitt mål.

Spelaren kommer med hjälp av flera faktioner att ta sig närmare sitt mål. Introduktion Annie s Revenge är ett singleplayer spel som utspelar sig i en alternativ värld som liknar den industriella revolutionen. Spelaren tar rollen som en ung kvinna vid namn Annie, som är fast

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

En prinsessa möter sin Skyddsängel

En prinsessa möter sin Skyddsängel En prinsessa möter sin Skyddsängel rinsessan Ileana föddes 1909 i Bukarest i Rumänien och var den yngsta dottern till Kung Ferdinand och drottning Marie. När hon var liten hade hon ett möte med änglar

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Stormaktstiden 1611-1718 (1721)

Stormaktstiden 1611-1718 (1721) Stormaktstiden 1611-1718 (1721) v Stormaktstiden kallas den period i Sveriges historia, framför allt på 1600-talet, när Sverige var ett betydande rike i Europa. v Det var militärt starkt och hade ett stort

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem:

Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem: L/A KRIG I ALLMÄNHET Varför krigar människor? Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem: 1. Människans natur Vissa hävdar att människan är krigisk av sin natur, och att det är därför det

Läs mer

Vill du vara en Kulturarvsskapare?

Vill du vara en Kulturarvsskapare? Vill du vara en Kulturarvsskapare? Tävling för barn och unga: Kulturarvsskaparna Sverige Berätta historien om ett föremål och dela den med hela Europa din grupp kan vinna 500 euro! HUSHÅLLSPAPPER, MOBILTELEFONER,

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Sätt locket på! Soleyman Ghasemiani

Sätt locket på! Soleyman Ghasemiani Sätt locket på! Soleyman Ghasemiani * Sätt locket på! * Poet: Soleyman Ghasemiani * Första upplagan, Oktober 1997 * ISBN. 91-973239 - 0 - x * Hanaförlaget Box 6040 424 06 Angered * Omslag: Simko Ahmad

Läs mer

Tema OW Självporträtt

Tema OW Självporträtt Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Tema OW Självporträtt Vad säger mitt val av ryggsäck, mina kläder, min samling av suddgummin om mig? Under detta tema får barnen reflektera kring hur man använder saker för att kommunicera

Läs mer

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken Om boken Boken handlar om en tjej som får ett brev från Erik. Erik har hon känt för länge sedan. Då var han tyst och blyg men nu är han annorlunda, mer mogen. De skriver flera brev för att till slut träffas.

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

FRP 2015 - Information

FRP 2015 - Information FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred

Läs mer

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Bilder och minnesfragment Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Detta album består av mammas efterlämnade bilder, brev och andra sparade minnen som jag och syskonen tog hand om efter hennes död. Lelle,

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Önskelistan. Namn. Personnummer

Önskelistan. Namn. Personnummer Önskelistan Din guide till sånt som du bör tänka igenom kring din egen begravning. Och dessutom är den ett bra underlag att använda när du pratar med dina nära och kära om vad som är viktigt i livet. Namn

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

FINLANDS BANK OCH DESS SVENSKA ANOR

FINLANDS BANK OCH DESS SVENSKA ANOR Tal 1 (7) Rådgivare till direktionen Juha Tarkka FINLANDS BANK OCH DESS SVENSKA ANOR Finlands Bank grundades av kejsar Alexander den förste drygt två år efter att det nya storfurstendömet Finland hade

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24 jag vill lära mig magi, sa flickan. Mästaren såg på henne. Urblekta jeans, T-shirt och det utmanande uttrycket som blyga människor gärna tar till helt i onödan. Jag måste vara dubbelt så gammal som hon,

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Tyra Ljunggrens personarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren

Läs mer

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade många gäster från utlandet. En av dom tyska prinsarna uppvaktade

Läs mer

Franska revolutionen 1789, dess efterdyningar

Franska revolutionen 1789, dess efterdyningar Napoleontidens gränsförändringar Bild 35. Tsar Alexander I öppnar Borgå Lantdag 1809 Franska revolutionen 1789, dess efterdyningar och Napoleontidens stora europeiska krig satte sina spår också i Skandinavien.

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö.

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö. Förord J ag tänker oftast med hjärtat, och den här samlingen berättelser, bilder, dikter och fragment är inget undantag. Sammantaget är den ett subjektivt porträtt av skärgården utanför Fjällbacka och

Läs mer

Frankrike 1780-talet KRIS

Frankrike 1780-talet KRIS Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Några få procent som, precis som adeln, var befriade från att betala skatt. Alla biskopar var adliga.

Några få procent som, precis som adeln, var befriade från att betala skatt. Alla biskopar var adliga. 1 REVOLUTIONER Den franska revolutionen 1789-1799 Mot slutet av 1700-talet var Frankrike Europas mäktigaste stat. Så länge någon kunde minnas hade landet styrts av enväldiga kungar som fått stöd av adeln

Läs mer

Veterandagen. Medaljörer

Veterandagen. Medaljörer Veterandagen Medaljörer 29 maj 2015 Ceremoni Program 14.20 Platserna vid monumentet och åskådarläktaren intagna 14.30 Ceremonin inleds med parad för fanan Tal av försvarsminister Peter Hultqvist Musik,

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats F. Välsignelse av industrianläggning, kontorslokal eller annan arbetsplats En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning, en kontorslokal eller en annan arbetsplats. Psalmer Följande

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

1. Symbol, se sidan 2. 2. Inledning, se sidan 2. 3. Födelse- och dödsdatum, 4.Information om de sörjande, 6.Information till begravningsgästerna,

1. Symbol, se sidan 2. 2. Inledning, se sidan 2. 3. Födelse- och dödsdatum, 4.Information om de sörjande, 6.Information till begravningsgästerna, Westlings Begravningsbyrå, Fondkistan i Eskilstuna kan göra döds och tackannonser i alla de större dagstidningar i Sverige. Vi gör annonsen medan ni väntar så att ni får ett korrektur direkt. Ni kan där

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Föreningen Poesi utan gränser Uppsala Språklärarsällskap

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Sagor och fantasy. Ett projekt för åk 7

Sagor och fantasy. Ett projekt för åk 7 Sagor och fantasy Ett projekt för åk 7 Namn: Förälders underskrift: Vad ska vi arbeta med? Under de kommande veckorna ska vi arbeta med sagor och fantasy. Sagor är en traditionell typ av berättelser och

Läs mer