Nationen växer fram Vi firar autonomin. Tidsresor, bilder och möten

Transkript

1 p Europa år Den äldsta kända finska kartan över hela Europa. Publicerad som bilaga till Turun Wiikko-Sanomat Namnen är inte ännu etablerade. Bild: Nationalbiblioteket. Nationen växer fram Vi firar autonomin Tidsresor, bilder och möten Utgivare Utbildningsstyrelsen 2009 Redaktör Marja-Liisa Visanti Arbetsgrupp Kristina Kaihari-Salminen och Marja-Liisa Visanti Tack till Mikko Hartikainen, Heljä Järnefelt, Eija Kauppinen, Pirjo Sinko, Harriet Wickström Layout och brytning Katja Särkkä Översättning Lena Björkqvist Tryckeri Edita Prima Oy Redaktion Utbildningsstyrelsen, PB 380, 00531, Helsingfors, Webbsida ISBN (häftad) ISBN (pdf) 2

2 Nationen växer fram vi firar autonomin Tidsresor, bilder och möten 3

3 ationen äxer fram p Senatstorgets nya ståtliga empirecentrum: Helsingfors domkyrka och Helsingfors universitets bibliotek. Litografi ur F. Liewendals samling Vyer af Helsingfors och dess omgivningar Bild: Nationalbiblioteket. 4

4 Märkesåret 1809 Temapublikation för undervisningen Nationen växer fram vi firar autonomin Tidsresor, bilder och möten Förord Till läsaren 6 7 Den statliga och samhälleliga utvecklingen under brytningsskedet Matti Klinge Gustav Björkstrand Finland Slump eller plan? Vilken sida skall man välja Moraliska problem och individuella val Krigsminnen, hjältar och erfarenheter bland de samtida Kirsi Vainio-Korhonen Leena Kirstinä Vardagserfarenheter bland de samtida Två med namnet Anders och Finska kriget Landet, kvinnan och kärleken Kvinnorna i Fänrik Ståls sägner Ständerna anpassar sig Vardag och fest under autonomin Heikki Ylikangas Matti Klinge Ulla Tillander-Godenhjelm Hur Finska kriget påverkade folkets liv i Finland Baler och tidsperiodens nya diplomati Rysslands kejserliga belöningssystem Med kraft från bildning och kultur på väg mot nationellt uppvaknande Rainer Knapas Kari Laitinen Med kraft från bildkonst och diktning Nationella bilder och inre själsliga landskap Med kraft från musiken Från Vårt land till Björneborgarnas marsch

5 Förord Åren 1808 och 1809 är märkesår i Finland när det gäller tillkomsten av nationen. Då utkämpades Finska kriget, Borgå lantdag sammanträdde, freden i Fredrikshamn slöts och en egen centralförvaltning grundades. Det har förflutit 200 år sedan det autonoma Finland föddes. Finska kriget och händelserna i samband med det uppmärksammas i vårt land inom ramen för ett digert program. Även de forna moderländerna Sverige och Ryssland deltar. Utbildningsstyrelsen deltar som kulturaktör och producerar pedagogiskt material för Märkesåret Utbildningsstyrelsen uppmuntrar skolorna och läroanstalterna att uppmärksamma de teman som hänför sig till märkesåren i undervisningen i så många läroämnen som möjligt och på skolans olika evenemang, i projekt och på temadagar. Utöver undervisningen i historia och samhällslära rör märkesåret också undervisningen i modersmål och litteratur, musik, bildkonst, slöjd, huslig ekonomi, gymnastik och språk samt läroplanens temaområde kulturell identitet och internationalism. Aktiviteter kan genomföras tillsammans med lokala kulturinrättningar, vänskolor eller andra aktörer. Utbildningsstyrelsen har tagit fram ett pedagogiskt stimulansmaterial som stöder undervisningen. Denna temapublikation för märkesåret delas ut till alla grundskolor och gymnasier i vårt land. Publikationens artiklar och material kan användas i undervisningen även efter märkesåret. De har publicerats tillsammans med annat stimulansmaterial på den webbsida som Utbildningsstyrelsen har upprättat för märkesåret. Adressen till webbsidan är hankkeita/1809 Målet med temapublikationen är att berätta om och ge liv åt det historiska brytningsskedet i början av den autonoma tiden i Finland och utvecklingen mot uppvaknandet av nationalkänslan, den nationella identiteten och den självständiga nationen. Författarna har den bästa sakkunskapen på området. I artiklarna beskrivs de historiska händelserna under 1808 och 1809 och bakgrunden till dem samt kulturen och människornas liv under den första tiden av autonomin. Syftet med publikationen är att fördjupa de ungas historiska, kulturella, visuella och symboliska läskunnighet genom egna reflexioner och upplevelser. Dessutom vill vi främja användningen av skriftliga källor och länkar. En central informationskälla utöver Utbildningsstyrelsens sidor är de riksomfattande sidor som statsrådet upprätthåller med anledning av märkesåret. Dessa sidor har rubriken Nationen växer fram och finns på adressen Intresset för vårt lands historia och hur nationen växte fram kan väckas genom att ge eleverna möjlighet att söka, finna och få aha-upplevelser. Jag önskar den bästa framgång för märkesåret! Timo Lankinen generaldirektör Utbildningsstyrelsen 6

6 Till läsaren Efter artiklarna i temapublikationen finns kompletterande uppgifter för de olika skolstadierna samt uppgifter om var man kan få mer information. Avsikten är att sporra läsarna till att ta reda på och analysera intressanta frågor som kommer upp. På Utbildningsstyrelsens sidor hankkeita/1809 finns det också material för morgonsamlingar, dramatexter, tävlingar och mångsidigt bakgrundsmaterial som stöder undervisningen. Tack vare Märkesåret 1809 blir det möjligt att bekanta sig med den autonoma tiden genom tidsresor, bilder och möten. De många virtuella utställningarna på webben ger en utmärkt introduktion i den visuella och verbala kunskapsvärlden: Museiverket, Suomen sota Virtuell utställning över Finska kriget: fi/suomen_sota_ka Finlands nationalmuseum, 1809 Rikssprängning och begynnelse. Märkesårets utställning Nationalarkivet, dokument om Finland i krig : svenska Finska kriget ; Finska kriget i skärgården: Sökord: Finska kriget , Finskt krig, Finland i kriget, Napoleons krig, autonoma tiden, Storfurstendömet Finland, Borgå lantdag, Freden i Fredrikshamn, Rikssprängning och begynnelse p Bildgalleriet Nationen växer fram komprimerar de historiska händelserna under märkesåret: efter krigföringen inleddes återuppbyggnaden av nationen och de bildningsmässiga insatserna för nästa generation. Utvecklingen beskrivs med hjälp av fyra målningar: från vänster Albert Edelfelts Björneborgarnas marsch 1892, Robert Wilhelm Ekmans Borgå lantdags öppnande 1858, Pekka Halonens Timmerflottare 1925 och Magnus Enckells Folkskola Sök fakta om dessa målningar, om målarna och om innehållen som beskrivningar av den autonoma tiden och kulturen! Kartmaterialet påminner om händelsernas samband med det övriga Europa. 7

7 Den statliga och samhälleliga utvecklingen under brytningsskedet u Karelska jägarnas festuniform (före 1806). Rock, liv, knäbyxor, bälte, svärdbälte, hatt och tofs. Uniformen har tillhört major Erik Johan von Fieandt. Bild: Museiverket/ Jan Lindroth. 8

8 den statliga och samhälleliga utvecklingen under brytningsskedet 9

9 Finland slump eller plan? p Matti Klinge Professor Att ett separat Finland bildades och grundades är den viktigaste vändpunkten i Finlands historia. Före det fanns nog begreppet Finland, men detta Finland var en del av det dåvarande mångnationella konungariket Sverige i förvaltningsmässigt, ekonomiskt, kyrkligt och kulturellt hänseende. Från 1809 började Finland bildas först som stat och sedan som nation. Finland utvecklades först administrativt, sedan ekonomiskt och kulturellt och så småningom utvecklades det till ett nationellt medvetet land. Denna brytningspunkt orsakades av det allmäneuropeiska krigsläget, världskriget under Napoleons tid. Utan världskrig hade det inte funnits något skäl att bilda ett separat Finland. Finlands historia hade kunnat bli annorlunda utan kriget åren och utan kejsar Alexander I:s lösningar som ledde till att det land som han Den statliga och samhälleliga utveckling under brytningstiden 10

10 t Kejsarna Alexander I och Napoleon träffades i Tilsit under juni juli 1807 på en flotte i Njemenfloden och kom överens om de europeiska ländernas kommande öden och samtidigt också Finlands öde. Målning av Adolphe Roehn. q Johan Ludvig Runebergs fosterländska diktsamling Fänrik Ståls Sägner (1848 och 1860), som beskriver Finska kriget, väckte stor entusiasm i vårt land genast när den första samlingen utkom Runebergs dikter gav honom ställningen som nationalskald. Pärmbild till 1883 års upplaga av diktsamlingen. Teckning av den svenska konstnären Johan August Malmström. Bild: Nationalbiblioteket. p Alexander I, kejsare (tsar) och Finlands storfurste, ( ). Franz Krügers hovporträtt. hade erövrat blev en stat. Man kan tänka sig två olika alternativ för hur det hade kunnat gå. Det ena alternativet hade varit att Finland förblev en del av Sverige. Då hade den stockholmska kulturen och det svenska språkets ställning ytterligare förstärkts, ingen huvudstad hade grundats i Finland och ingen separat kultur hade uppstått och vi skulle vara nöjda svenskar, som med undantag för några avlägsna trakter i huvudsak talade svenska. Ett annat alternativ hade varit att Ryssland senare hade erövrat Finland och gjort det till ett en del av Ryssland. Då hade inget separat storfurstendöme bildats i Finland. Finland hade blivit en fast del av S:t Petersburg; så småningom hade användningen av de språk som talades i S:t Petersburg, det vill säga ryska, tyska och franska, ökat. På samma sätt gick det , då storfurstendömet blev en självständig republik. Denna utveckling hade inte kunnat ske utan 11

11 världskriget och revolutionen i Ryssland. De stora omvälvningarna i Finlands historia är följder av den allmäneuropeiska stora historien: finländarna startade inte den franska revolutionen eller Napoleonkrigen eller världskriget eller revolutionerna 1917 i Ryssland och deltog inte heller i dem. Trots detta förde man under dessa båda skeden krig också i Finland. Finlands beredskap att bli stat Man kan säga att när Finland blev självständigt var det i nästan alla hänseenden redan färdigt. Det hade en egen regering och riksdag, egna lagar, egen valuta, kyrka och skolväsen, och framförallt ett eget kulturliv och ekonomiskt liv samt ett folk som i hög grad var bildat. Men hur var det med beredskapen år 1809 att bli en egen stat och att så småningom växa p Sveriges konung Gustav IV Adolf ( ) tvingades abdikera vid tiden för Borgå lantdag. Porträtt målat av Per Krafft den yngre till en nation? Efter att Rysslands kejsare Alexander I:s arméer hade lidit stora förluster blev kejsaren tvungen att sluta fred med Europas stora erövrare, den franske kejsaren Napoleon, vars trupper redan hade nått Östersjökusten. Tilsitfördraget innehöll en överenskommelse om att Ryssland skulle tvinga Sverige att överge den engelska bundsförvanten och ansluta sig till koalitionen Frankrike-Ryssland och därmed delta i kontinentalblockaden mot England. Sveriges kung kunde inte godkänna detta på grund av att Sveriges handel i hög grad var beroende av den engelska marknaden och på grund av att Englands flotta, som nyligen hade bombat Köpenhamn svårt, var redo att anfalla om Sverige skulle byta sida. Kejsar Alexanders ursprungliga mål var inte att bestående ansluta Finland till Ryssland och inte heller att fullständigt förgöra Sverige. Kejsaren ändrade emellertid åsikt när de ryska trupperna vid anfallet mot Finland i februari 1808 knappt alls mötte något motstånd i södra Finland, utan problemfritt kunde marschera (och även skida) till Åbo och ända till Åland. Ryssland var intresserat av fästningarna vid Finska vikens kust, framförallt Sveaborg, eftersom en stor flotta som använde denna fästning som utgångsstation skulle utgöra ett stort hot mot den stora huvudstaden S:t Petersburg. Detta hade Sverige försökt senast i kriget , som gjorde landet känt för sina flottstrider. Varför kapitulerade Finland, huvuddelen av Finland, så lätt? Detta är den viktigaste frågan vad gäller detta skede och inte det att den svenska(finska) armén, som hade retirerat norrut, senare gick till motanfall, vilka ledde till ett litet antal stupade och små förluster och inte ens till några tillfälliga erövringar i området söder om linjen Kuopio-Vasa. Även de landstigningsförsök som flottor från Sverige gjorde och i vilka Gustav IV Adolf själv delvis deltog i, misslyckades totalt. Hjälteberättelsen om finländarnas motstånd och framförallt om de finska soldaternas plikttrogenhet och hjältemod kom till först årtionden senare i Runebergs Fänrik Ståls sägner. På denna tid ansåg man att Finska kriget var en obetydlig biföreteelse, i synnerhet när man jämförde det med det antal soldater och hästar och det artilleri som användes i striderna i Ryssland och på det europeiska fastlandet. I dessa strider deltog Den statliga och samhälleliga utveckling under brytningstiden 12

12 en längtan efter revansch, vilket ledde till att man med Frankrikes stöd byggde stora fästningar vid Finska vikens kust, till exempel Sveaborg som började byggas Avsikten med dem var att de skulle tjäna som viktiga flottbaser när man anfaller mot öst. Detta ingick i Frankrikes övergripande politik. Utöver Sverige hörde även Turkiet till denna allians. Sverige hade anfallit Ryssland 1788, precis som tidigare, tillsammans med Turkiet. Även nu från 1807 var Turkiet en central stat, som Ryssland och Frankrike planerade dela, men som också Österrike och England var mycket intresserade av. Detta var en av anledningarna till att Alexander I inte ville placera så stora krigsstyrkor i Finland de behövdes på andra platser. p Helsingfors universitets huvudbyggnad i empirestil stod färdig 1832 vid Senatstorget i Helsingfors mittemot Senatshuset. Den ritades av Carl Ludvig Engel. Till minnet av sin bror gav Nikolaj I universitetet namnet Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland. Litografi ur F. Liewendals samling Vyer af Helsingfors och dess omgivningar Bild: Nationalbiblioteket. tiotusentals, till och med hundratusentals, man och hästar, medan det i striderna i Finska kriget som mest deltog under tusen man på vardera sidan, och något kavalleri och artilleri användes knappt alls. De finska partisantrupperna hade kanske en större betydelse än de egentliga militärtrupperna genom att de kapade ryssarnas träng och avskar underhållsförbindelserna. Partisanerna bestod till stor del av de cirka 6000 man som ryssarna släppte fria efter att ha intagit den stora fästningen Sveaborg utanför Helsingfors. Sveaborg kapitulerade i början av maj i enlighet med det avtal som slöts i början av april och innan det hot från Englands flotta som Ryssland bävade för hann realiseras (Englands flotta kom till Finska viken först följande sommar och förde strider mot ryssarna). Ryssland hade erövrat Finland två gånger under 1700-talet. Båda gångerna hade återlämnats Finland, visserligen stympat vid östgränsen och mot att Sverige förband sig att bli bundsförvant eller idka vänskapspolitik. I Sverige fanns dock Kriget avgörs och i Borgå ordnas lantdag För Ryssland var fästningarna på Finska vikens norra kust det viktigaste målet med kriget. Detta mål nåddes snabbt, och då ansåg man i S:t Petersburg att kriget redan var avgjort. Det fanns flera orsaker till att fästningarna och huvuddelen av Finland kapitulerade utan strider. Den viktigaste orsaken var den motivering som man hade gett folket i finsk- och svenskspråkiga kungörelser om att de mäktigaste staterna Ryssland och Frankrike tillsammans hade beslutat om saken. Ryssarna påminde också folket om att de var 40 miljoner till antalet, medan det fanns endast tre miljoner svenskar (inklusive finländarna). Den svenska staten och armén var mycket svaga, och det ledande folkskiktet och i synnerhet arméns och flottans befäl hade inte alls något förtroende för den unga, nästan enväldiga kungen Gustav IV Adolf. I hela krigsledningen rådde en defaitistisk 13

13 p u Kejsar Alexander I vid öppningen av Borgå lantdag i Borgå domkyrka i mars 1809 efter att ständerna hade svurit sin trohetsed och kejsaren avgett sin regentförsäkran. Två tolkningar av samma händelse: till vänster svensken Emanuel Thelnings målning från 1812 och till höger finländaren Robert Wilhelm Ekmans målning från Den förra finns i Borgå domkapitels lokaler och den senare i Statsrådsborgen. Sök uppgifter om målningarna och konstnärerna samt om de händelser som målningarna skildrar och historiska fakta med hjälp av källorna i Matti Klinges artikel. Jämför tolkningarna sinsemellan! Bilder: Thelning: Wikipedia, Ekman: Seppo Sarkkinen. stämning en stämning som innebar att man räknade med att förlora. Föregående höst hade Sverige varit tvunget att överlåta Västra Pommern till Napoleons trupper. Den starka fästningsstaden Stralsund hade kapitulerat, trupperna hade dragit sig tillbaka till ön Rügen och därifrån vidare till Sverige. I detta deltog kungen. Han var också år 1808 egentligen den enda som försökte få till stånd en aktiv krigföring på den finska sidan, men förgäves. De ryska truppernas soldatdisciplin var föredömlig, och många lokala invånare drog nytta av ryssarnas beställningar; krig för också alltid med sig pengar. Det dröjde inte länge förrän umgänge uppstod. Till ryssarnas taktik hörde att vinna de övre samhällsskiktens gunst genom baler och belöningar. För ryssarna var det mycket viktigt att prästerskapet under de båda biskoparnas ledning var för underkastelse och mot motstånd. För det ledande skiktet av prästerskapet stod det klart att en fredlig lösning behövs för att man ska kunna bevara den lutherska tron och den övriga samhällsordningen. Bondeståndet och även andra blev glada över den skattesänkning som genast infördes. Ganska snart blev det klart att kejsaren ville höra finländarnas åsikter om hur saker och ting ska organiseras. Detta ledde till slut till att en lantdag sammankallades i Borgå. Samtidigt som lantdagen öppnades i slutet av mars 1809 kom uppgiften om att de centrala fältherrarna, bland annat finländaren Adlercreutz, hade tillfångatagit Den statliga och samhälleliga utveckling under brytningstiden 14

14 kungen i Stockholm. Kungen blev tvingad att frånsäga sig kronan, och när man började välja en ny kung och införa stadganden om en ny statsform glömde man i Stockholm snabbt bort Finlands frågor. Samtidigt som man i Borgå med betydande symboliska festligheter och aktiviteter proklamerade och på sätt och vis grundade den finska staten, var man i Sverige tvungen att grunda ett nytt slags Sverige, nu alltså utan Pommern och Finland. Finland var ännu enbart ett embryo till stat när det grundades 1809 vid festligheterna i Borgå och när det slutligen övergick i Rysslands ägo vid freden i Fredrikshamn i september 1809 och när Viborg, som redan tidigare hade hört till Ryssland, anslöts till landet Först fick Finland en förvaltningsstruktur som baserade sig på lagarna och ståndsprivilegierna från den svenska tiden, framförallt en egen regering. Denna fick namnet Kejserliga senaten för Finland. Men utöver den hade Finland hos regenten i S:t Petersburg även en annan regering, som till en början kallades Kommittén för finska ärenden. Kejserliga senaten flyttade 1819 till sin nya ståtliga byggnad vid Senatstorget i Helsingfors. Man hade ju 1812 bestämt att Helsingfors ska bli huvudstad i storfurstendömet. Finlands gamla huvudstad var naturligtvis Stockholm. Under åren var Åbo tillfälligt huvudstad, men rikets huvudstad var S:t Petersburg, där även Finlands regent eller kejsaren regerade. 15

15 Den finländska kulturen skapades Mittemot senatsbyggnaden i Helsingfors står universitetets huvudbyggnad, som är lika stor och vacker som senaten. Detta åskådliggör att den nya staten behövde ett innehåll, en finsk kultur, i förvaltningsstrukturen. Det gamla universitetet, som hade grundats redan 1640 under Kristinas tid, blev från första början föremål för kejsar Alexanders och hans bror och efterträdare kejsar Nikolaj I:s särskilda gunst. Universitetets lärarkrafter och anslagen för universitetet fördubblades Universitetet fick praktfulla byggnader först i Åbo och sedan i Helsingfors, efter att universitetet hade flyttats dit Universitetet fick en speciell nationell uppgift. Det skulle fostra en tjänstemannakår på en högre nivå än förut, förvaltningstjänstemän, domare, präster, lärare, läkare och senare också agronomer och forstmästare. Till minnet av sin bror gav Nikolaj I universitetet det ärevördiga namnet Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland. Det var universitetet som i synnerhet från 1830-talet frambringade de centrala skaparna av Finlands kultur och universitetets stödorganisationer, av vilka de första var Finska litteratursällskapet 1831 och Finska Vetenskaps-Societeten Runeberg, Lönnrot, Snellman, Fredrik Cygnæus och Topelius var alla universitetslärare och med undantag för Runeberg professorer. Universitetslärare var också Pacius, som skapade Finlands nya musikliv. Pacius hade en lika vittomfattande betydelse som en annan som kommit till Finland från Tyskland: Engel, som skapade Helsingfors och Finlands visuella och byggnadskonstnärliga kultur. Det var delvis deras förtjänst att Storfurstendömet Finland knöts till den allmäneuropeiska kulturen och undgick att bli för isolerat och trångsynt. På samma sätt påverkade de hundratals finska officerare som under hela den ryska tiden tjänstgjorde i den kejserliga armén på olika håll i det väldiga kejsardömet Ryssland. I synnerhet efter att de hade återvänt till Finland representerade de ett erfarenhetskapital förvärvat under tjänstgöringen i stormakten. Det finns också skäl att utöver universitetet nämna Fredrikshamns kadettskola, via vilken finska ungdomar direkt kunde få officerstjänster i den ryska armén. Autonomin Storfurstendömet Finland, som skapades 1809, var internt självständigt eller autonomt, och denna tid har ofta kallats den autonoma tiden. Det bör dock poängteras att denna självständighet endast gällde interna frågor. I all utrikes- och militärpolitik var Finland en väsentlig del av det ryska kejsardömet, som hade erövrat Finland av militära skäl. Det militära skälet var att trygga säkerheten för S:t Petersburg. Därför fanns det i Finland under hela denna period ryska förläggningar och soldater. Dessa behövdes inte alls för att lugna ner de nöjda finländarna, utan deras uppgift var att skydda kejsardömet för de andra stormakterna som planerade anfalla via Östersjön. I Ryssland såg man år 1809 Englands flotta som ett hot och under Krimkriget på 1850-talet Frankrikes och Englands flottor. Från slutet av 1890-talet började Tysklands upprustning till havs hota Ryssland och även inverka på förhållandena i Finland. I statligt hänseende definierades aldrig storfurstendömets officiella ställning i kejsardömet genom någon formell lag eller handling. Kejsaren härskade i enlighet med det gamla svenska styrelseskicket, som var ganska enväldigt. Bristen på en formell definition hindrade inte Storfurstendömet Finland från att genomgå en djupgående utveckling och öka sitt välstånd, utifrån vilket även det externt självständiga Finland kunde fortsätta sin utveckling. Den statliga och samhälleliga utveckling under brytningstiden 16

16 Frågor baserade på texten På vilka grundstenar började Finland som stat byggas? Vilka språk talades i början av 1800-talet i S:t Petersburg? Motivera påståendet att när Finland blev självständigt 1917 var landet i nästan alla hänseenden redan färdigt. Nämn fyra orsaker till att Svartholm, Sveaborg och huvuddelen av Finland kapitulerade utan strider. Vilka viktiga händelser skedde samtidigt i slutet av mars 1809 a) i Borgå och b) i Stockholm? Ta reda på vad a) autonomi b) revansch betyder. Fördjupade frågor Ta reda på och analysera Vilka språk användes vid Borgå lantdag och vilka ständer var representerade? Vilken viktig händelse inträffade i Finland vid tiden för det galna året 1848 i Europa? Ta reda på vilken betydelse universitetsväsendet hade som bildningens vagga i Finland på 1800-talet. Placera Runeberg, Lönnrot, Snellman, Fredrik Cygnaeus, Topelius, Engel och Pacius i tidsföljd. Vilken betydelse hade deras värv när nationen byggdes? Ta reda på vilka de viktigaste byggnaderna är vid Senatstorget i Helsingfors och vilken stil de representerar samt vem som har ritat dem. (se den virtuella historierundvandringen i Helsingfors centrum och på Senatstorget: Vilken betydelse hade Fredrikshamns kadettskola under den autonoma tiden i Finland? Vilka kända finländare har utexaminerats från kadettskolan? 17

17 Läs mera Klinge, Matti, Kejsartiden. Schildts Klinge, Matti, Napoleons skugga. Baler, bataljer och Finlands tillkomst. Keuruu Tommila, Päiviö, Det autonoma Finlands födelse Helsingfors Hårdstedt, Martin, Finska kriget Stockholm Lappalainen, Jussi T. Wolke, Lars Ericson Pylkkänen, Ali. Suomen sodan historia SKS Engman, Max, Ett långt farväl. Finland mellan Sverige och Ryssland efter Atlantis Engman, Max, Fänrikens marknadsminne. Finska kriget och dess följder i eftervärldens ögon. SLS Tarkiainen, Kari, Sveriges Österland. Finlands svenska historia. SLS Gullberg Tom, Forsgård Nils Erik, Mickwitz Joachim, Finskt krig svenskt arv. Finlands historia genom nyckelhålet Helsingfors Tandefelt, Henrika, Borgå Ceremoni och fest. SLS Rikssprängning och begynnelse. 200-årsminnet av Finska kriget. Utställningskatalog. Livrustkammaren (utställning i Finlands Nationalmuseet) (Märkesåret 1809) (stimulansmaterial, länkar mm.) (1809 Det nya Finland. Det nya Sverige) (Märkesåret 1809 i Sverige) (Finland genom historien, Det Finska kriget ) (Borgå lantdag 200) (Freden i Fredrikshamn 1809) (Märkesåret 1809 i Uleåborg) Den statliga och samhälleliga utveckling under brytningstiden 18

18 (personhistoria) (Lönnrot) p Albert Edelfelts teckning ( ) i Fänrik Ståls sägner av J.L. Runeberg. Bild: Nationalbiblioteket. 19

19 Vilken sida skall man välja Moraliska problem och individuella val Gustav Björkstrand Biskop När de ryska trupperna gick över gränsen i februari 1808 innebar det en dubbel fara för den lutherska kyrkan. I folkminnet fanns många berättelser om de grymheter som hade utspelats under stora ofreden i vårt land bland den del av befolkningen som inte kunde fly från landet utan måste stanna kvar. Kyrkor brändes och rövades, folk avrättades, många måste avstå från all värdefull egendom. Under lilla ofreden var förhållandena lugnare, men också då hade man orsak att vara på sin vakt. Hur skulle det bli den här gången när den svenska hären till en början retirerade utan egentliga strider och lämnade landet i ryska truppers våld? F ör kyrkan innebar kriget också en annan fara. Enligt svensk lagstiftning hade kungen en stark ställning inom kyrkan. Det var han som utnämnde biskoparna och kyrkoherdarna i en del större församlingar. Han godkände de kyrkliga böckerna och han fastställde ändringar i den kyrkliga lagstiftningen. Kungen var därmed kung också över kyrkan. Den ryska kejsarens ställning var ännu starkare. Han var i det närmaste enväldig och kunde bestämma om frågor både i samhället och i kyrkan. Kejsaren företrädde den ortodoxa tron. Skulle han nu med tvång försöka införa den som statsreligion också i Finland? Hur skulle det i så t Jacob Tengström ( ), den centrala opinionsbildaren och den starka anhängaren av undfallenhetspolitiken i början av autonomin, biskop i Åbo och Finlands första ärkebiskop. Den statliga och samhälleliga utveckling under brytningstiden 20

20 fall gå med det lutherska församlingslivet, med våra kyrkor och deras egendom? För många blev frågan hur man skulle handla i den här situationen verkligt svår. Vi vet att Svartholms fästning föll i de ryska truppernas händer redan i slutet av mars. I början av maj var det Sveaborgs tur. Amiral Carl Olof Cronstedt beslöt att kapitulera utan större strider, vilket har väckt många frågor. Hur kunde han handla så? Vilka motiv hade han? En av dem som hade en ledande ställning och som har berättat varför han valde att tillmötesgå de ryska kraven, avlägga trohetsed och försöka påverka befolkningen att inte motsätta sig den ryska erövringen var biskopen i Åbo Jacob Tengström. Varför gjorde han detta val och hur motiverade han det? Tengström var hemma från Karleby och hade studerat i Åbo under bl.a. professor Henrik Gabriel Porthans ledning. Porthan hade betonat för sina studerande att Finlands situation hade förändrats drastiskt genom grundandet av S:t Petersburg. Den nya snabbt växande ryska huvudstaden låg för nära den svenska gränsen för att vara i trygghet. En erövring av Finland skulle ge staden det skydd som den behövde. Vid sina besök i Sverige hade Tengström kunnat se det som Porthan betonat att Sverige var för svagt för att försvara Finland. Förr eller senare skulle landet falla i ryska händer. I sin morbror Anders Chydenius prästgård på Kyrkbacken i Karleby hade Tengström läst om de grymheter som de ryska trupperna gjort sig skyldiga till under Stora ofreden i sin andra morbrors Jacob Chydenius magistersavhandling. Han förstod att det gällde att handla snabbt om man ville undvika en ny katastrof. Genast efter det att kriget hade brutit ut tog han per brev kontakt med kejsaren Alexander I. Hans avsikt var att i så stor utsträckning som möjligt försöka trygga landets och kyrkans självbestämmanderätt i den nya situationen. Naturligtvis var han medveten om att han därmed bröt mot sin trohetsed till den svenska kungen. När de ryska trupperna tågade in i Åbo den 23 mars 1808 tog Tengström tillsammans med andra tjänstemän emot dem och försäkrade att de uppriktigt skulle försöka upprätthålla lugnet i landet och bidra till allt som kunde leda till det allmänna bästa. I maj avlade Tengström i spetsen för universitetet eden till den ryska kejsaren och mottog i samband med detta en rysk orden. Domkapitlet i Åbo uppmanade i sina cirkulärbrev prästerna att genom sin förkunnelse och sitt exempel förmå församlingsmedlemmarna att t Omgivningen kring Åbo domkyrka och vardagsliv på Stora Kyrkogatan i början av autonomin år 1814: ryska vaktsoldater, resande i hästkärra, stadsbor, gatuarbetare osv. Bildens kulturmiljö med kyrkan har förändrats lite jämfört med våra dagar. Tag reda på hur! Akvarell av arkitekt C.L. Engel. Bild: Nationalbiblioteket. 21