ifokus: Cancer Johan Dabrosin Söderholm Ny dekanus TV-läkaren tror på bättre liv för patienter med hjärtflimmer På jakt efter muterade gener

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ifokus: Cancer Johan Dabrosin Söderholm Ny dekanus TV-läkaren tror på bättre liv för patienter med hjärtflimmer På jakt efter muterade gener"

Transkript

1 ifokus: Cancer 2012 april Ny dekanus Johan Dabrosin Söderholm TV-läkaren tror på bättre liv för patienter med hjärtflimmer På jakt efter muterade gener Gurkmeja effektiv medicin för Alzheimerflugor

2 forskning OCH UTVECKLING SYMBOL FÖR SAMVERKAN Tidskriften Forskning och utveckling ges ut gemensamt av Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet. En gemensam utgivning är en symbol för vår självklara samverkan i det ömsesidiga uppdraget att bedriva medicinsk forskning och utveckling samt utbildning inom hälso- och sjukvården. I olika samverkansorgan fattar landstinget och universitetet tillsammans strategiska beslut för att främja vår forskning och vår utbildningsverksamhet genom ett optimalt samutnyttjande av våra resurser. Några konkreta exempel på vår samverkan är programmet Från student till docent kliniska befattningar med utrymme för forskning på olika nivåer i karriären gemensamma rekryteringar av nya medarbetare, gemensamma strategiska forskningsområden och seminarieserien Forskning i framkant. Ett annat exempel är tidskriften Forskning och utveckling som du just håller i din hand. Vi önskar dig spännande och intressant läsning! redaktören UTVECKLING GENOM FORSKNING Det här numret av Forskning och utveckling har vi till stor del ägnat åt en av dagens stora folksjukdomar, nämligen cancer. Cancer är egentligen inte en enda sjukdom, utan ett samlingsnamn på många olika sjukdomar. De har som gemensamt att celler i kroppen börjar uppföra sig fel, dela sig ohämmat och breda ut sig på de friska cellernas bekostnad. I Sverige drabbas tiotusentals människor av cancer varje år och man räknar med att var tredje person kommer att få en cancerdiagnos någon gång under sitt liv skrämmande och nästan ofattbara siffror. Alla har vi känt någon som avlidit till följd av cancer. Men alla känner vi också någon som har drabbats av cancer, fått behandling och besegrat den. Johan Dabrosin Söderholm Dekanus Hälsouniversitetet Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Landstinget i Östergötland Sedan början av 1970-talet har överlevnaden i cancer förbättrats markant, från 35 procent för män och 48 procent för kvinnor, till nästan 70 procent för båda könen (femårsöverlevnad). Någonting har hänt under den här tiden. Förbättrade behandlingar har kommit patienten till del, liksom nya, vassare metoder för diagnostik och screening. Utan kreativa forskare och engagerad vårdpersonal hade en sådan utveckling inte varit möjlig. I det här numret av Forskning och utveckling möter vi några av dessa personer, på sidorna Redaktör: Sandra Johansson Redaktionskommitté: Karin Allander, Åke Hjelm, Nina Nelson, Peter Strålfors och Maria Jenmalm Grafisk form: Åsa Källstrand Thor Foto: Göran Billeson, David Einar och shutterstock.com Tryck: Larsson Offsettryck Upplaga: ex Utgivningsfrekvens: två gånger per år Fler exemplar av tidningen kan beställas av Gerd Bäckmark, telefon , e-post Andra exempel på eldsjälar är utvecklarna av visualiseringsbordet, som nu står på plats på Clinicum, ett centrum för färdighetsträning och simulering som Hälsouniversitetet och Landstinget i Östergötland driver tillsammans. Visualiseringsbordet hjälper studenter, nästa generations vårdpersonal, att förstå kroppens anatomi på ett helt nytt sätt. Läs mer om det på sidan 23. God läsning! Sandra Johansson E-post: Telefon: FORSKNING OCH UTVECKLING - 2

3 innehåll VÄLKOMMEN TILL FORSKNING OCH UTVECKLING 2 KORTNYTT FRÅN WEBBEN 4 ODLA DINA TALANGER 5 NY DEKANUS 6 ifokus: CANCER 7-15 PÅ JAKT EFTER MUTERADE GENER 8 Cancer är ett samlingsbegrepp för en rad sjukdomar där onormala celler OLLES KAMP MOT CANCERCELLERNA 10 delar sig ohämmat och invaderar andra Olle Stål är civilingenjören som vill bota bröstcancer. vävnader. Celler från elakartade tumörer kan sprida sig till andra delar Han började som forskningsingenjör och undersökte hur cancerceller skiljer sig från vanliga celler. av kroppen via blod eller lymfa. BRÖSTCANCERPROCESSEN ett utvecklingsprojekt 12 NÄTVERK FÖR GEMENSAM SATSNING PÅ CANCEROMRÅDET 14 PATIENTERNAS RAPPORTERING VIKTIG FÖR KVALITETEN I SJUKVÅRDEN 16 LÄKEMEDEL MOT BENSKÖRHET ÖKAR RISKEN FÖR STRESSFRAKTURER 18 TV-LÄKAREN TROR PÅ BÄTTRE LIV FÖR PATIENTER MED HJÄRTFLIMMER 20 Håkan Walfridsson, en av profilerna i TV3:s Sjukhuset, forskar inom området hjärtrytmrubbningar. REGIONALT: FORSS 22 FLER SVENSKAR DRABBAS AV TUBERKULOS 22 men regionalt forskningsprojekt har hittat nycklar till bot I Sverige upptäcks omkring nya cancerfall per år. Forskarna söker idogt kunskap om vad som orsakar cancer, och metoderna för att förebygga, upptäcka och behandla sjukdomarna förfinas ständigt. Den snabba utvecklingen inom cancerbiologin kommer patienterna till nytta genom nya läkemedel som hjälper fler att bli botade eller få ett längre och bättre liv. Bröstcancerprocessen siktar till att minska den tid som utredningen av förändringar i bröstet tar och förbättra omhändertagandet av dessa patienter. Måns Agrup, tillförordnad verksamhetschef på onkologiska kliniken i Linköping. PROFILEN: MÅRTEN SEGELMARK 24 JAG HAR ALLTID VELAT TA REDA PÅ HUR SAKER FUNGERAR 24 Mårten Segelmark är professor i njurmedicin vid Hälsouniversitetet i Linköping. AVHANDLINGAR 26 AVHANDLINGAR 26 FORSKNING OCH UTVECKLING - 3

4 KORTNYTT - På våra webbplatser håller vi dig uppdaterad med de senaste rönen inom medicinsk forskning i Östergö Gurkmeja effektiv medicin för Alzheimerflugor Kurkumin, en substans som utvinns ur gurkmeja, förlänger livet och höjer aktiviteten hos bananflugor med en nervsjukdom liknande Alzheimers. Studien tyder på att det är förstadier och fragment av amyloidfibrer som är mest giftiga för nervcellerna. Kurkumin har sedan flera år studerats som tänkbart läkemedel mot Alzheimers sjukdom, som karakteriseras av ansamlingar av klibbiga amyloidfibrer och tau-protein. Linköpingsforskarna ville undersöka hur substansen påverkade genmodifierade bananflugor (Drosophila melanogaster) som utvecklat tydliga Alzheimersymtom. Bananflugan används alltmer som modell för nervnedbrytande sjukdomar. 70 olika sjukdomar är kopplade till nybildning av kärl. Läs mer om en ny metod att studera nybildning av kärl på sidan 26. STARKARE TANDIMPLANTAT Tandimplantat fäster snabbare och bättre i käkbenet om de är impregnerade med ett läkemedel mot benskörhet. Metoden som uppfunnits av ett team forskare och läkare vid Linköpings universitet och Universitetssjukhuset i Linköping har för första gången testats på människor, med goda resultat. Det är första gången någon lyckats förstärka benet runt ett implantat med ett lokalt läkemedel i patienter, säger Per Aspenberg, professor i ortopedi. Fem grupper av sjuka flugor med olika genförändringar matades med kurkumin. De levde upp till 75 procent längre och behöll sin rörelseförmåga längre än de sjuka flugor som inte fått substansen. Däremot såg forskarna ingen minskning av amyloid i hjärnan eller ögonen. Kurkuminet löste inte upp placken, tvärtom påskyndade det bildningen av fibrer genom att reducera mängden av deras föregångsformer, så kalllade oligomerer. I samarbete med Pentti Tingvall, professor i biomaterial, och Jahan Abtahi, specialistläkare och doktorand, har han tagit fram metoden som kan bli till stor nytta för de miljontals människor som ersätter dåliga tänder med implantat. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Bone. Resultaten stärker vår uppfattning att det är oligomererna som är mest skadliga för nervcellerna, säger professor Per Hammarström, som lett studien. Vi ser nu att denna amyloidform går att påverka med små molekyler i en djurmodell. Inkapsling av oligomerer är så vitt vi vet en ny och spännande behandlingsstrategi. Det finns flera teorier om hur oligomererna kan starta sjukdomsförloppet. Enligt en hypotes fastnar de i synapser och hindrar trafiken av nervimpulser. Andra hävdar att de orsakar celldöd genom att punktera cellmembranen. Kurkumin, som extraheras ur roten till kryddväxten gurkmeja, har använts som läkemedel i tusentals år. På senare tid har det prövats mot bland annat smärta, blodpropp och cancer. Resultaten av studien har publicerats i den ansedda tidskriften PLoS One med Ina Caesar som försteförfattare. En enorm guldgruva som forskare i andra länder sneglar avundsjukt på. Eva Swahn, professor i kardiologi, om det heltäckande hjärtregistret Swedeheart, som har sitt upphov i Linköping och utgör ett underlag för forskning. Läs mer om registerforskning på sidorna FORSKNING OCH UTVECKLING - 4

5 tland. Besök oss på och Nobelpristagarens råd: ODLA DINA TALANGER Susanne Karlsson, från Forskning och utvecklings redaktionskommitté, fick en pratstund med Torsten Wiesel, när han gästade Hälsouniversitetet i Linköping tidigare i år: Torsten Wiesel är svensk nobelpristagare i medicin. 87 år ung reser han fortfarande runt världen och inspirerar unga forskare: Det som påverkar oss är ofta oväntade saker. Du måste kunna se en möjlighet när den visar sig. Torsten Wiesel har kommit till Linköping för att föreläsa på temat Min erfarenhet från mer än ett halvt sekel inom vetenskapens värld. När jag kommer in i föreläsningssalen kan jag inte se någon 87-åring. Inte som jag föreställer mig att en 87-åring ska se ut i alla fall. Torsten Wiesel ser mer ut som en man i 60-årsåldern. Han bjuder på en timmes föreläsning, helt utan Powerpoint eller stödanteckningar. I dag har han slutat att föreläsa om sin egen forskning, och föreläser istället om hur förutsättningar för unga forskare kan bli bättre. Jag vet inte om det är realistiskt att jobba nio till fem om man vill förändra världen Jag vill att unga forskare ska ha samma möjligheter som jag hade, att forska och göra upptäckter. Torsten Wiesel menar att man ska odla sina talanger och hitta det som man är duktig på för att bli framgångsrik. Det grundläggande är att förstå sina egna förutsättningar. I själva verket kanske det som du vill göra inte är det rätta för dig. De unga måste hitta sin talang tidigt. HAN MENAR ATT VI I SVERIGE i dag är för dåliga på att hjälpa de unga talangerna. Torsten Wiesels egen drivkraft har varit att förstå hur man kan förebygga psykisk sjukdom hos unga. Fadern var psykiater och chef för Beckomberga sjukhus. Broderns schizofreni gjorde att hans intresse fördjupades. Han är neurofysiolog och läkare och 1981 fick han nobelpriset i medicin tillsammans med David Hubel, för deras upptäckter om hur synintryck förmedlas vidare till hjärnbarken. Det har lett till att man nu kan rädda synen på barn med tidig gråstarr, genom att operera dem tidigt. Om du inte är passionerad och intresserad kommer du inte att komma någonstans. Torsten Wiesel är hedersdoktor vid Hälsouniversitetet, Linköpings universitet. Han medger att det kanske är svårt att kombinera en framgångsrik karriär inom forskning med ett nio till fem-jobb och familjeliv. Text: Susanne Karlsson FORSKNING OCH UTVECKLING - 5

6 NY DEKANUS Att utveckla läkarutbildningen, knyta medicinsk och teknisk forskning närmare varandra och stärka samverkan med landstinget. Det är några av tankarna Johan Dabrosin Söderholm har för sitt uppdrag som Hälsouniversitets nye dekanus. Johan Dabrosin Söderholm kom till Linköping direkt efter sin läkarexamen Tanken var att han skulle gå in och vikariera en period före allmäntjänstgöringen. 26 år senare, den 1 januari 2012, tillträdde han tjänsten som ny dekanus vid Hälsouniversitetet. Det blev ett långt vikariat, säger han och skrattar. Jag fick faktiskt minnesgåva för lång och trogen tjänst häromveckan. FÖRUTOM TVÅ ÅR som forskare i Kanada har Johan Dabrosin Söderholm varit Linköping trogen. Fram till disputationen 1999 arbetade han helt och hållet kliniskt som tarmkirurg, men sedan 2001 har han varit universitetsanställd och varvat forskning och undervisning med kliniskt arbete. Han är professor i kirurgi och hans forskning har rört sig inom området inflammatorisk tarmsjukdom. Det är otroligt viktigt att ha kopplingen till kliniskt arbete, säger han. Ska man forska och undervisa inom en klinisk disciplin med någon typ av trovärdighet, måste man verka kliniskt också. Det enda problemet jag kan se med att bli dekan, om jag över huvud taget kan tala om problem, är att jag måste lämna det kliniska arbetet. Men bestämmer man sig för att ta ett sådant här ärofyllt och viktigt uppdrag måste man satsa på det fullt ut. Johan Dabrosin Söderholm har suttit i fakultetsstyrelsen i sex år innan erbjudandet kom att ta över efter tidigare dekanus Mats Hammar. Han har redan en hel del tankar om vad han vill åstadkomma. Vi har en mycket bra läkarutbildning i Linköping, säger han, men jag kan se tecken på att vi har nöjt oss med det och att utbildningen har stelnat lite i sin form. Vi behöver fortsätta att tänka nytt och fortsätta vara en föregångare i landet. PÅ FORSKNINGSSIDAN VILL Johan Dabrosin Söderholm jobba för att lyfta framgångsrika forskargrupper. En vision är att Linköping blir ett centrum där teknisk och medicinsk forskning knyts närmare samman. Vi för en diskussion om att samla tekniska fakulteten och medicinska fakulteten kring en samordnad satsning. Den skulle kunna gå från teknik via bioteknik, Ska man forska och undervisa inom en klinisk disciplin med någon typ av trovärdighet, måste man verka kliniskt också biomedicin till medicin och bli ett område som lyfter Linköping både nationellt och internationellt, säger han. Inte minst är samverkan med landstinget viktig för den nye dekanen. Som tidigare kombinationsanställd är han van att röra sig i båda världarna och tycker att det är både naturligt och viktigt. Det är nödvändigt att vi har ett tätt samarbete, säger han. Vi har ett gemensamt uppdrag att bedriva klinisk forskning och landstinget har givetvis också stort intresse i våra grundutbildningar. Vi har haft ett mångårigt framgångsrikt samarbete med Ryhovs sjukhus i Jönköping kring läkarutbildningen. Jag hoppas och tror att den påbörjade satsningen på att bygga ut Vrinnevisjukhuset i Norrköping som undervisningssjukhus blir ett lika lyckat projekt. Jag tror också att vi kan fortsätta att utveckla vår samverkan kring programmet Från student till docent. Johan Dabrosin Söderholm gläds åt sitt nya uppdrag och ser fram emot sina kommande år som dekanus. Det är en väldig bredd i det vi sysslar med, det är roligt. Och så har jag ett väldigt starkt stöd i våra prodekaner Fredrik Elinder och Karin Kjellgren. De har lång erfarenhet och en mycket hög kunskapsnivå. Det känns tryggt. AVGÅENDE DEKANUS MATS HAMMAR OM SIN EFTERTRÄDARE: Jag uppskattar verkligen att min efterträdare har både omfattande forsknings- och undervisningserfarenhet och dessutom är kliniker. Det är av stort värde för det fortsatta samarbetet mellan universitetet och landstinget. Det gäller såväl rekryteringar till fakulteten som förutsättningarna för att Hälsouniversitetet ska kunna utvecklas inom forskningen och fortsätta vara i toppklass på undervisningssidan. FORSKNING OCH UTVECKLING - 6 Text: Anchi Alm

7 ifokus: CANCER De sex regionala cancercentrum som nu byggs upp, ett i varje sjukvårdsregion, ska arbeta för att förverkliga målen i den nationella cancerstrategin. Det innebär i korta drag att utifrån patientens perspektiv utveckla cancervården, från förebyggande insatser till vård i livets slutskede. PATIENTNÄRA CANCERFORSKNING SKA PRIORITERAS Sydöstra sjukvårdsregionen ska få en samordnare för cancerforskningen i regionen som ska inventera forskningsaktiviteter och stimulera samarbete. Hans Starkhammar Förhoppningen är också att stärka den patientnära forskningen, säger Hans Starkhammar, verksamhetschef för Regionalt cancercentrum sydöst. I de regionala cancercentrumens uppdrag ingår att stärka den kliniska cancerforskningen så att vetenskapliga framsteg snabbt kommer cancerpatienter till del. Att patientnära forskning ska prioriteras inom cancerområdet har till och med formulerats som ett löfte till invånarna i Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län. FÖR ATT STÖDJA PATIENTNÄRA forskning har under året en projektledare tillsatts som ska sammanställa och tydliggöra vilka forskningsstudier som patienter kan delta i. Inom ett pågående utvecklingsarbete där tarmcancerpatienters väg genom vården ses över, utvecklas nya metoder för multiprofessionell och multi-disciplinär patientnära forskning samtidigt som man forskar kring införandet av nya metoder i vården. För att förbättra regionens förutsättningar för cancerforskning stödjer Regionalt cancercentrum sydöst också uppbyggnaden av en regional infrastruktur för cancerforskning som kräver provsamlingar, alltså en fysisk plats för förvaring av frysboxar. Om Hälsouniversitetets nye dekanus får bestämma blir Linköping ett centrum för tvärvetenskaplig forskning där teknik och medicin knyts samman. Det är viktigt att forskare i hela regionen får tillgång till mer avancerade forskningsprover så att vi med ett större patientunderlag kan påskynda besvarande av forskningsfrågor, säger Hans Starkhammar. Text: Anna Momcilovic Läs mer på: FORSKNING OCH UTVECKLING - 7

8 ifokus: CANCER På jakt efter muterade GENER Cancer är en genetisk sjukdom: den triggas av genförändringar, mutationer, i en cell. Orsaken kan vara miljöfaktorer som solljus, kemikalier och rökning, men mutationen kan också vara medfödd. I labbet analyseras tumörernas arvsmassa i jakten på mutationer. Åsa Schippert, biomedicinsk analytiker, gör grundjobbet åt professor Peter Söderkvist. FORSKNING OCH UTVECKLING - 8

9 Mycket av cancerforskningen är nu inriktad på att förstå vilka arvsanlag som är viktiga för att man ska drabbas av cellförändringar. Då genetiken är klarlagd, är det möjligt att utveckla molekyler som blockerar ett felaktigt protein eller ersätter ett som gått förlorat. Dagens cancerterapi går ut på att döda alla tumörceller, men då dödar man även normala celler i omgivningen. Selektiviteten är väldigt dålig, säger Peter Söderkvist, professor i medicinsk genetik vid Hälsouniversitetet. Han har dammsugit kromosomer i jakten på genetiska avvikelser bakom olika cancerformer: lymfom, bröstcancer, tjocktarmscancer för att nämna några ingick han som postdoktor i det forskarlag i North Carolina, USA, som upptäckte den första genen för familjär bröstcancer, BRCA1. Kvinnor som ärver en mutation i den genen löper procents risk att få sjukdomen. Samma sak gäller APC-genen som orsakar den ärftliga formen av tjocktarmscancer. ETT AKTUELLT PROJEKT handlar om endokrina tumörer. Endokrina organ, till exempel binjurarna, utsöndrar olika typer av steroidhormoner till blodet: aldosteron, adrenalin, noradrenalin som reglerar bland annat blodtrycket. Tumörer på binjurarna är oftast godartade men kan snabbt utveckla förökande, hyperplastiska celler och med tiden börja bilda dottertumörer. Professorn och kirurgen Oliver Gimm som forskat på endokrina tumörer vid bland annat Harvard Medical School började samla dem han själv avlägsnat från patienter vid Universitetssjukhuset i Linköping. Kompletterat med material från andra håll har man nu ett 80-tal tumörer från binjurarnas märg och bark. I statistiken är dessa tumörer sällsynta: i Sverige upptäcks cirka 100 nya fall per år. Men man misstänker en underdiagnostisering, så hur stor förekomsten är vet man egentligen inte. Allt fler tumörer upptäcks av en slump vid avbildning. Symtomen är sådana som kan ha många olika orsaker: högt blodtryck, återkommande huvudvärk, svettningar, hjärtklappning, ångest, illamående och smärtor i magen och bröstet. Patienter med högt blodtryck kan till exempel ha små mikrotumörer som är svåra att upptäcka. Men om de växer och börjar ackumulera fler mutationer, kan de till slut börja producera metastaser, säger Peter Söderkvist. TILLSAMMANS MED OLIVER GIMM och doktoranden Jenny Welander undersöker Peter Söderkvist den genetiska bakgrunden till feokromocytomen, en tumörform som utgår från binjuremärgen och orsakar ökad hormonproduktion. I blickpunkten står genen NF1. När den fungerar som den ska kodar den för proteinet neurofibromin, som har en funktion som tumörhämmare och tillväxtreglerare. När den är muterad vilket kan ske på många olika sätt orsakar den neurofibromatos, en sjukdom med dominant nedärvning men som i upp till hälften av fallen beror på nya spontana mutationer. Neurofibromatos är oftast en ganska lindrig sjukdom som kännetecknas av godartade bindvävsknutor och andra symtom från hud, skelett, ögon och nervsystem. Men hos ungefär var tjugonde patient utvecklas tumörer av typen feokromocytom. Forskarna isolerade DNA, RNA och protein från ett 50-tal tumörer. Vid så kallade mikroarrayanalyser upptäcktes luckor där ett antal gener saknades, däribland NF1-genen. Vidare undersökningar avslöjade icke-ärftliga mutationer i fem av sex tumörer, en mycket hög frekvens. MÖJLIGHETERNA ATT GÖRA den här typen av analyser har ökat dramatiskt under senare år. Med sin nya utrustning för DNA-sekvensering, next generation sequencing, kan forskarna köra sekvenser i ett svep och på så vis analysera 35 miljoner nukleotider de molekylära byggstenarna i DNA-spiralen där den avgörande komponenten är kvävebasen, A, C, G eller T. När jag började arbeta med genetiska analyser hanterade vi ett arvsanlag i taget, säger Peter Söderkvist. Samarbetet med kirurgen Oliver Gimm ser han som ett typexempel på translationell forskning, ett begrepp som snabbt vunnit terräng och där grundforskning flätas tätt samman med konkreta vårdfall. För Peter Söderkvist är det inget ovanligt. Hans kunskaper efterfrågas ofta av kliniker på universitetssjukhuset. En gång kom en reumatolog med ett fall med en patient som lidit av kronisk inflammation sedan barnaåren. Vi testade honom och hittade en genmutation som bidrar till att bilda det inflammatoriska proteinet interleukin 1 (IL1). Patienten fick ett biologiskt läkemedel som blockerar IL1, och blev frisk på 24 timmar. Det blev upptakten till att titta närmare på den genen och dess samband med andra sjukdomar, även cancer. Kronisk inflammation framstår alltmer som roten till mycket ont, och inflammasomen har blivit ett samlingsbegrepp för en grupp av proteiner som aktiverar IL1. Inflammasomen har en roll vid många cancerformer. Därför skulle det vara oerhört intressant att testa det IL1- blockerande läkemedlet på patienter med tumörsjukdomar, säger Peter Söderkvist. I mikroarray-chippet finns sökfragment, prober, ordnade i ett koordinatsystem. Om ett prov (DNA eller RNA som är märkt med ett fluorescerande ämne) fastnar mot någon prob kommer det att fluorescera och den exakta positionen på chippet kan registreras. Eftersom man vet vilken gen som kan fångas av varje prob, kan man se vilka gener som finns eller uttrycks i provet. Text: Åke Hjelm Läs mer på: FORSKNING OCH UTVECKLING - 9

10 ifokus: CANCER Med kunskap bekämpar Olle Stål cancer. Dödligheten i bröstcancer har minskat med nya målinriktade behandlingar. Behandlingar som kommit till tack vare kliniska prövningar och forskare som i likhet med Olle Stål har ägnat sitt arbetsliv åt att studera cancerceller. Olles kamp mot CANCERCELLERNA Olle Stål är civilingenjören som vill bota bröstcancer. Han började som forskningsingenjör och gjorde cellmätningar och undersökte hur cancerceller skiljer sig från vanliga celler. Hans egen avhandling handlade om cytometri på bröstcancer. Efter det var han fast i ämnet och i dag är han professor i experimentell onkologi och har en egen forskargrupp som forskar på hur man kan behandla bröstcancer mer effektivt. Vi har blivit bättre på att behandla sjukdomen, men vi kan bli ännu bättre. Ju mer vi förstår om sjukdomen, desto bättre behandling kan vi erbjuda patienten, säger Olle Stål. BRÖSTCANCER ÄR DEN VANLIGASTE cancerformen bland kvinnor i Sverige och är också en vanlig dödsorsak, men dödligheten i bröstcancer har minskat. Den förbättrade prognosen beror dels på att upptäckten av sjukdomen oftare sker på ett tidigt stadium, dels på framgångar med nya målinriktade behandlingar. I dag erbjuds patienten i ökad utsträckning behandlingar anpassade efter egenskaperna hos just hennes bröstcancer. Inom bröstcancer var man tidigt ute med differentierad behandling av cancer. Tankar om målinriktad behandling fanns redan på 70-talet då antiöstrogenet tamoxifen introducerades. Bröstcancer betraktas som en sjukdom vad gäller risker, men har man ett tumörbiologiskt perspektiv kan man dela upp bröstcancer i tre till fem subgrupper, som har olika mönster. Den enklaste indelningen är hormonreceptorpositiv bröstcancer, som står för cirka 75 procent av alla insjuknanden, HER2-positiv bröstcancer, som står för procent av insjuknandena, och den tredje gruppen, som varken är det ena eller andra och står för cirka procent av sjukdomsfallen. FORSKNING OCH UTVECKLING - 10

11 DEN FÖRSTA GRUPPEN, hormonreceptorpositiv bröstcancer, har risk för sena återfall, den sista gruppen har å andra sidan liten risk för sena återfall men i gengäld ett snabbt sjukdomsförlopp. I dag utgår man från dessa tre grupper av bröstcancer när man väljer behandling. Då kan risken för återfall minska med 50 procent i grupp ett och två. Den tredje gruppen har man dock ingen bra målinriktad behandling för idag. De får främst cellgifter, men det finns också flera idéer och försök med kompletterande behandling. Olle Stål försöker hitta orsaker till behandlingsresistens. Vi försöker förstå orsakerna till varför behandlingen inte lyckas i en del fall. Där är vår forskning i dag. Vi försöker förstå resistensmekanismer och hitta nya måltavlor för behandling. ÅR 2011 UTSÅGS ett av Olle Ståls forskningsprojekt till årets FORSS-projekt. Det är en studie av hur läkemedlet trastuzumab bäst kan användas vid HER2-positiv bröstcancer. Förhoppningen är att studien ska leda till utveckling av nya behandlingsalternativ. Trastuzumab har sedan Ju mer vi förstår, desto bättre behandling år 2000 använts på patienter som inte fått effekt av annan behandling och ges tillsammans med cellgifter. De lovande behandlingsresultaten som visats i stora internationella kliniska prövningar har medfört att behandlingen nu också ges förebyggande efter den primära behandlingen. Nu samlar Olle Ståls forskargrupp in mer tumörmaterial från patienter som fått medicinen. I DAG ÖVERBEHANDLAR MAN en del patienter i och med att vi gör förebyggande behandlingar. Målet är att öka andelen som verkligen har nytta av behandlingen, säger Olle Stål. Det är ännu ganska lite gjort på detta område i Sverige vad avser HER2-positiv bröstcancer. Forskningens mål är att hitta nya riskmarkörer som gör att man kan minska överbehandling, men också att hitta markörer för resistens som kan vara vägledande i utvecklingen av nya behandlingar som komplement till trastuzumab. Vad som egentligen orsakar bröstcancer är inte kartlagt. Riskerna för att insjukna i bröstcancer är kopplade till hormonerna östrogen och progesteron, men även livsstilsfaktorer som kost och fetma påverkar. Fett kan nämligen bilda östrogen. Olle Stål och hans forskargrupp försöker ta reda på varför cancerbehandlingar inte alltid fungerar på vissa patienter. Det bästa för att undvika ökad risk för bröstcancer är egentligen att få barn tidigt, redan i års åldern, menar vissa epidemiologer, berättar Olle Stål, och poängterar samtidigt: Text: Susanne Karlsson Läs mer på: FORSKNING OCH UTVECKLING - 11

12 ifokus: CANCER BRÖSTCANCER- P OCESSEN Kvinnor som drabbas av bröstcancer har en lång och svår resa med många vårdkontakter framför sig. Sedan förra året driver landstinget ett utvecklingsprojekt som ska minska ledtiderna och öka de inblandade klinikernas och mottagningarnas samverkan över gränserna. I de senaste öppna jämförelserna av cancervården från Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting var långa väntetider i ett tidigt skede ett problem som lyftes upp för Östergötlands del. Bröstcancerprocessen är ett långsiktigt utvecklingsprojekt med målet att förenkla processen och snabbare kunna erbjuda patienterna både diagnostik och behandling. Bröstcancerpatienter rör sig mellan sin vårdcentral, röntgenkliniken, patologiska kliniken, kirurgiska kliniken och onkologiska kliniken och övergångarna och vården behöver utvecklas. Men vägen dit är lång och arbetet kommer att ske i flera steg. Ett steg är ett pilotprojekt som har drivits vid tre vårdcentraler i Motala. Ett problem som identifierats är de långa väntetiderna för kvinnor som själva vänder sig till vårdcentralen med symtom på bröstcancer, som exempelvis en knöl i bröstet, och alltså inte identifierats vid hälsokontrollerna. Vi har sett att det tar relativt lång tid från det att man ringer och söker vård tills man har fått sin diagnos och operation, säger Bo Björklund, som är verksamhetschef vid Vårdcentralen Brinken och även sitter i styrgruppen för bröstcancerprocessen. Det är många aktörer inblandade. Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och den orsakar mycket ångest och oro hos både patienter och närstående. Det finns verkligen all anledning att göra processen smidigare. I PILOTPROJEKTET PRÖVADES en ny process för den här patientgruppen. Tidigare skötte distriktsläkaren utredningen och remitterade först till mammografiundersökning, därefter till punktion för att sedan själv avgöra om patienten skulle remitteras vidare till kirurgiska kliniken. I pilotprojektet gick remissen direkt till kirurgiska klinikens bröstmottagning som gjorde hela arbetet. Kvinnorna har fått göra mammografiundersökning, Det finns verkligen all anledning att göra processen smidigare ett utvecklingsprojekt punktion och träffa bröstsjuksköterska vid ett och samma tillfälle istället för att hoppa runt mellan olika ställen, säger Bo Björklund. Tidigare tog den här processen åtskilliga veckor, på det här sättet har vi skapat ett snabbspår. På vårdcentralerna har läkarna varit mycket positiva till förändringen. Varje enskild läkare har kanske ett par, tre patienter om året av den här typen och för vår del känns det tryggt att kirurgiska kliniken får helhetsansvaret för utredningen. PILOTPROJEKTET KOMMER NU att utvidgas och tas vidare, men det är inte den enda förändringen som har gjorts inom ramen för det stora utvecklingsprojektet. Det har också inneburit att patienterna som kommer till bröstmottagningen träffar en bröstsjuksköterska som gör den första kliniska undersökningen, tar anamnes och beställer vidare utredning. Bröstkirurgen träffar patienten först när utredningen är klar. I syfte att förenkla och samla vården flyttades dessutom bröstcanceroperationerna i höstas från Norrköping till Linköping och i april kommer också utredningarna att ändras för alla kvinnor som remitteras vidare från hälsokontroller eller vårdcentraler. Då inför mammografiavdelningen ett nytt arbetssätt som innebär att mammografiundersökningen och punktionen för många patienter sker vid samma tillfälle, berättar Pia Landberg, sjuksköterska och bröstsektionsansvarig vid bröstmottagningen på kirurgiska kliniken i Linköping. NÄSTA STEG SOM PLANERAS är en samlokalisering av mammografiavdelningen och bröstmottagningarna vid kirurgiska kliniken och onkologiska kliniken. Genom att samla mottagningarna fysiskt kommer samverkan att underlättas ytterligare. Fortsättning nästa sida >>> FORSKNING OCH UTVECKLING - 12

13 Fortsättning från föregående sida >>> På sikt är målet att skapa en gemensam, öppen bröstenhet för hela länet, dit alla som söker med någon typ av symtom på bröstcancer kan vända sig. Men redan idag märker Pia Landberg en hel del positiva effekter av utvecklingsarbetet. Bo Björklund Vi som arbetar med bröstpatienterna har lärt känna varandra och pratar mycket bättre med varandra, säger hon. Vi förstår varandras verksamhet på ett annat sätt. Samtidigt finns det en hel del kvar att göra. Ledtiderna är fortfarande långa och vi saknar vissa nyckelpersoner, som exempelvis mammografiläkare. Det gör att vi har svårt att få ut ordentlig effekt av förändringarna. Men det kommer att bli bra. Pia Landberg Text: Anchi Alm Läs mer om bröstcancerprocessen på: FORSKNING OCH UTVECKLING - 13

14 ifokus: CANCER NÄTVERK för gemensa Med gemensamma krafter och mycket envishet, har en civilingenjör och en läkare lyckats skapa ett nätverk för tvärvetenskaplig cancerforskning i Linköping. Maria Sunnerhagen och Charlotta Dabrosin är initiativtagare till LiU Cancer, en plattform för samarbeten över forskningsgränserna. Maria Sunnerhagen och Charlotta Dabrosin är eldsjälarna bakom det nya nätverket LiU Cancer. FORSKNING OCH UTVECKLING - 14

15 m satsning på cancerområdet Maria Sunnerhagen och Charlotta Dabrosin har hittat varandra i forskarvärlden trots helt olika bakgrund. Charlotta Dabrosin är läkare och professor i onkologi sedan 2007, med inriktning på bröstcancer. Maria Sunnerhagen är civilingenjör i kemi och professor i strukturbiologi sedan Hennes forskning handlar om proteiners atomära struktur. Det är just samarbeten över gränsen teknik-medicin som de hoppas kunna skapa inom ramen för nätverket LiU Cancer. Nätverket inbegriper teknik, klinisk forskning, visualisering och molekylärmedicin. De enkla frågorna kräver bara en approach, säger Maria Sunnerhagen, och dem har vi redan löst. Men de komplexa frågorna, de kräver att man ser saker från flera olika håll. Vi vill hitta forskningssynergier, se vilka projekt som är på väg åt samma håll. Många tekniker söker sin tillämpning och många kliniska frågeställningar söker sin teknik. FÖREBILDEN FÖR DERAS NÄTVERK finns i Toronto, där Maria Sunnerhagen verkade som gästforskare inom ramen för ett Vinnova-projekt under Tillbaka i Sverige igen fick hon rektor Mille Milnerts godkännande för att skapa ett liknande nätverk i Linköping och kontaktade Charlotta Dabrosin. Charlotta Dabrosin såg nätverket som en möjlighet att synliggöra cancerforskningen, eftersom cancer inte blivit ett av de utpekade strategiområdena vid Hälsouniversitetet och landstinget. Vi började med att göra en stor inventering av var vi stod forskningsmässigt i Linköping inom cancerområdet, säger Charlotta Dabrosin. Vi inventerade också vilka som forskade på cancer och vilka som verkade inom tangerande forskningsområden. Förra våren bjöd vi in 42 huvudledare för olika forskargrupper, dekanerna vid fakulteterna och Linda Penn som är nätverkskoordinator i Toronto. Vi hade ett par mycket konstruktiva dagar där vi tillsammans gick igenom våra styrkor och svagheter och definierade vad vi gör och vad vi skulle kunna göra. GENOMBROTTET FÖR PROJEKTET kom förra sommaren, då Hälsouniversitetets och landstingets samverkansberedning beslutade att tilldela nätverket LiU Cancer tre miljoner kronor per år i tre år. Den första insatsen blev ett födelsedagskalas i höstas där mer än 100 personer deltog. Tre externa föreläsare med erfarenhet från liknande nätverk var inbjudna, det hölls forskarpresentationer och en posterutställning. Det var fantastiskt roligt att landstinget och universitetet bestämde sig för att satsa på nätverket, säger Charlotta Dabrosin, och vi har funderat en hel del på hur vi ska använda medlen. Vi vill inte bara dela upp dem i tårtbitar, vår ambition är att skapa en snöbollseffekt. Syftet är inte heller att stärka forskning som redan går bra och som har mycket resurser, utan att lyfta projekt med lite högre risk som kräver ett samarbete. DÄRFÖR BLEV FÖRSTA STEGET att utlysa så kallade seed grants för kortare projekt med en forskningsplan som involverade minst två vetenskapsområden. Av 17 ansökningar har åtta projekt valts ut som får mellan och kronor för ett tremånadersprojekt. Bland projekten finns ett som handlar om att använda nanoteknik i samband med cancerkirurgi och ett annat där man använder kvantmekaniska mätmetoder för att visualisera proteiner i bröstcancer. De träffar vi har haft har redan skapat en del roliga konstellationer, säger Maria Sunnerhagen. Vid födelsedagskalaset träffades kirurgen och nanofysikern och det resulterade i en väldigt stark ansökan. Mötesplattformarna är viktiga för att kunna få till de personliga relationerna så att forskarna över huvud taget blir varse varandra och varandras forskning. Målet med nätverket LiU Cancer är att stärka forskningsmiljön, snarare än enskilda projekt. Starka forskningsområden ska befrukta varandra och Linköpings universitet ska bli en viktig spelare i konkurrensen om nationella forskningsanslag. Vi vill ha en mer dynamisk miljö där vi är väl finansierade från nationella finansiärer, säger Charlotta Dabrosin. På det sättet kan vi behålla och utöka forskarkompetensen i Linköping och vara ett attraktivt universitet. Text: Anchi Alm FORSKNING OCH UTVECKLING - 15

16 Patienternas rapportering viktig för KVALITETEN I SJUKVÅRDEN Linköping University Medical Dissertations No Measures of Patient Safety Studies of Swedish Reporting Systems and Evaluation of an Intervention Aimed at Improved Patient Safety Culture Annica Öhrn Division of Health Care Analysis Department of Medical and Health Sciences Linköping University, Sweden FORSKNING OCH UTVECKLING - 16

17 Fyra av fem fall som får ekonomisk ersättning från patientförsäkringen saknar Lex Maria-anmälan. Men de kan ändå ha stor betydelse för framtidens sjukvård. Vi måste få koll på läget och analysera alla skador, även dem som vi själva inte anmäler. Det är viktigt i arbetet för en bättre patientsäkerhet, säger risksamordnare Annica Öhrn, som nyligen presenterade en avhandling på ämnet. I sina studier har Annica Öhrn undersökt förhållandet mellan hur många patienter som får sina vårdskador ekonomiskt ersatta av patientförsäkringen och hur många av fallen som anmälts av sjukvården. Och resultatet visar på stora mörkertal och kvalitetsbrister i sjukvårdens egna rapporteringssystem. En del av förklaringen ligger i att man ser olika på incidenter som inträffar. Det patienten ser som en skada kanske man från sjukhusets sida har bedömt som en komplikation, som inte behövde rapporteras. Man gör en subjektiv bedömning, säger Annica Öhrn. En viktig sak som kommit fram i studien är att sjukvården kan ha stor fördel av att ta del av patienternas rapportering. Och det, menar Annica Öhrn, har inte skett i tillräckligt stor utsträckning tidigare. Patienter och vårdpersonal har olika syn på incidenter som inträffar i sjukvården, vilket leder till stora mörkertal i rapporteringen av vårdskador, visar nydisputerade risksamordnaren Annica Öhrns avhandling. en allt större öppenhet och jag upplever att man kan prata om det som går fel inom sjukvården. Hade studien presenterats för 7 8 år sedan tror jag att det hade varit betydligt mer kontroversiellt, säger hon, och tror inte heller att allmänhetens förtroende för sjukvården skadas av resultaten. Det har skett en viss återrapportering tillbaka till landstinget och sjukhusen, men många gånger har det stannat på en administrativ nivå. Man har inte tagit del av händelsen, och utrett och analyserat ärendena tillräckligt. DET ÄR FRAMFÖRALLT TRE resultat från studien som Annica Öhrn lyfter fram som de viktigaste och mest överraskande. Dels det faktum att det är betydligt fler vårdskador som identifieras av Patientförsäkringen än vad sjukvården själva identifierar. Dels att ortopedin, och framförallt ryggkirurgin, sticker ut i skaderapporteringen. Denna del har både större andel och allvarligare permanenta skador än inom andra delar av sjukvården. I en fortsatt studie av ortopediska vårdskador gjordes en journalgranskning för att se om skador som patienterna fått ersättning för fanns med i kvalitetsregistret. Det visade sig att en stor andel av komplikationerna och skadorna aldrig förts in. Nu vet jag att det har gjorts förbättringar här, men kvalitetsregistren ligger till grund för såväl politiska beslut och styrning av resurser som för utveckling och jämförelser mellan sjukhusen. Om inte kvalitetsregistren är ordentligt kvalitetsgranskade känns det lite olustigt att vi sätter så stor tilltro till dem. I OCH MED AVHANDLINGEN TVINGAS Landstinget i Östergötland att se självkritiskt på sin verksamhet, men Annica Öhrn tror inte att den uppfattas som kontroversiell. Vi har jobbat mycket med patientsäkerhet. Här finns Här finns en allt större öppenhet och man kan prata om det som går fel inom sjukvården Det här visar ju att vi uppmärksammar problemet och vill göra något åt det. DET VIKTIGASTE ARBETET som sjukvården har att göra nu, anser Annica Öhrn, är att avsätta resurser att utreda det som händer inom sjukvården. Utifrån de rapporteringar som sker skulle man ju vilja analysera detta grundligt och ta reda på varför skadorna inträffar, till exempel inom ryggkirurgin. För att sedan kunna ta fram exempelvis nya vårdprogram och standarder som gör att man kan undvika att sådana skador inträffar igen. Det kan göras ännu mer systematiskt än vad det görs idag. I studien har man också tittat närmare på patientsäkerhetsdialoger i regionen, och följt 50 kliniker under fem år för att se hur de utvecklat sitt patientsäkerhetsarbete. Två tredjedelar har börjat jobba systematiskt med att analysera avvikelser och utveckla sitt risktänkande. Men på en tredjedel av klinikerna står utvecklingen relativt stilla. Vi har inget exakt svar på vad detta kan bero på, men många av dem har bytt chef ganska många gånger. Och de chefer som de har haft har inte engagerat sig i frågor kring patientsäkerhet och inte heller avsatt resurser till det, säger Annica Öhrn och fortsätter: På något sätt måste vi börja prata om att vi har enheter vars patientsäkerhetsarbete inte fungerar. Och det är till stor del en ledarskapsfråga. Text: Karin Marks FORSKNING OCH UTVECKLING - 17

18 LÄKEMEDEL MOT BENSKÖRHET ökar risken för Patienter som ges läkemedel mot benskörhet i syfte att förhindra frakturer riskerar att drabbas av stressfraktur i lårbensskaftet. Det visar en internationellt uppmärksammad studie vid Universitetssjukhuset i Linköping. Sambandet har kunnat bevisas genom en kombination av registerstudier och genomgång av röntgenbilder. För patienter med diagnostiserad benskörhet är dock nyttan av läkemedel större än risken. Jörg Schilcher Utmattningsbrott, eller stressfrakturer, innebär att en från början liten spricka i benet sakta växer sig större under veckor och månader, tills benet plötsligt går av. Misstanken att läkemedel mot benskörhet, så kallade bisfosfonater, kan orsaka utmattningsbrott har funnits under en längre tid enligt Jörg Schilcher, specialistläkare vid ortopedkliniken i Linköping, som tillsammans med Per Aspenberg, professor i ortopedi vid Linköpings universitet, ansvarat för studien. Det gjordes en mindre studie av samma forskargrupp för några år sedan när problematiken var helt nyupptäckt. Den studien visade tydliga resultat, men fick ingen uppmärksamhet eftersom materialet ansågs för litet. Därför såg vi oss nödgade att utvidga studien till hela Sveriges befolkning, säger Jörg Schilcher. Resultaten i de båda studierna skiljer sig dock inte nämnvärt åt: Bisfosfonater ger en riskökning för stressfrakturer med 47 gånger jämfört med 46 gånger enligt den äldre studien. DEN NYA STUDIEN OMFATTAR kvinnor äldre än 55 år som under år 2008 drabbats av en fraktur i lårbensskaftet. Sammanlagd inkluderades 1351 patienter. Först tog vi hem röntgenbilder från cirka 70 olika sjukhus i hela landet och granskade var och en för att identifiera stressfrakturer. Därefter jämförde vi patienterna i de nationella registren där sjukdomar och läkemedelsbehandlingar för alla personer bosatta i Sverige registreras. Den omfattande statistiska analysen gjordes sedan av Karl Michaëlsson vid Uppsala universitet. Med hans hjälp kunde vi beskriva förekomsten av stressfrakturer bland alla kvinnor över 55 år i hela Sverige, och framförallt jämföra patienterna med stressfraktur med dem som hade drabbats av vanliga osteoporosfrakturer i en fallkontrollanalys. Totalt fann vi 59 personer med stressfraktur, varav 46 hade fått bisfosfonater. För denna grupp finns det inte något annat läkemedel eller sjukdom som kan förklara den ökade risken för stressfrakturerna, fortsätter Jörg Schilcher. STUDIEN ÄR ETT EXEMPEL på framgångsrik registerforskning. Förutsättningarna för registerforskning i Sverige är extremt goda och exempelvis är de svenska höft- och knäregistren, som Jörg Schilcher uttrycker det, världsberömda. Det faktum att varje svensk dessutom har ett personnummer som följer med hela livet, är nästintill unikt. Sedan studien publicerades i New England Journal of Medicine förra året har den blivit mycket uppmärksammad. Och även omdiskuterad. Flera försök har gjorts att ifrågasätta resultaten i studien, bland annat i en nyligen publicerad amerikansk studie bekostad av läkemedelsindustrin. Enligt Jörg Schilcher råder en viss begreppsförvirring bland registerforskare som inte har kunskap om frakturer. Det gör att fel frakturer inkluderas i analyserna vilket i sin tur påverkar resultaten. Många av dessa forskare är inte ortopeder eller ens kliniskt verksamma, utan epidemiologer med anknytning till läkemedelsindustrin. Det är tråkigt att inse att industrin har makt att påverka forskningen, säger Jörg Schilcher. Jörg Schilcher betonar dock att fastän den relativa risken för stressfrakturer är hög, är den absoluta risken att drabbas fortfarande låg. ENDAST 5 AV PERSONER som tar bisfosfonater löper risk att få en stressfraktur under ett års tid. Läkemedlen har visat sig minska risken för osteoporosfrakturer, men det finns också andra kända biverkningar, och med största sannolikhet sådana som ännu inte har upptäckts. När det gäller risken för stressfraktur har det visat sig att skelettet återhämtar sig relativt snabbt efter att bisfosfonaterna har satts ut. Jörg Schilcher tycker därför att det är viktigt att bisfosfonaterna skrivs ut på rätt indikation och att man överväger att göra uppehåll i behandlingen efter några år. FORSKNING OCH UTVECKLING - 18

19 ...stressfrakturer framgångsrik registerforskning bevisar sambandet I Sverige är förutsättningarna för registerforskning mycket goda. Genom att granska röntgenbilder från omkring 1500 patienter fann forskarna ett samband mellan stressfrakturer och läkemedel mot benskörhet. Text: Maria Larsson FORSKNING OCH UTVECKLING - 19

20 TV-LÄKAREN tror på bättre liv för PATIENTER MED HJÄRTFLIMMER Hjärtrytmrubbningar handlar inte om liv eller död som en del andra hjärtsjukdomar. Det är en patientgrupp som tidigare har varit ganska felbehandlad och fortfarande tycker jag att flimmerpatienter är en illa skött grupp. Många av dem skulle kunna leva ett bättre liv än de gör. Det säger Håkan Walfridsson, en av profilerna i TV3:s serie Sjukhuset, men också aktiv forskare inom området hjärtrytmrubbningar. Håkan Walfridsson är docent och överläkare vid Seldingerenheten på Universitetssjukhuset i Linköping. Hans historia när det gäller forskning och kliniskt arbete inom området hjärtrytmrubbningar och kateterablationer* är lång. Han doktorerade redan 1985 och blev docent Det har nog handlat om hjärtrytmrubbningar i hela mitt seniora yrkesliv, säger han. Kateterablationer har jag sysslat med i ungefär 20 år. I början av 90-talet började Håkan Walfridsson utföra ablationer vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. År 1997 kom han till Universitetssjukhuset i Linköping med uppdraget att bygga upp verksamheten inom området kateterablationer och lära ut sin kunskap. I dag har han lämnat allt ledningsansvar och huvuduppdraget är att driva forskningen inom arytmiområdet. SEDAN SEX TILL SJU ÅR tillbaka ingår Håkan Walfridsson och hans forskargrupp i Linköping i ett internationellt samarbete med bland annat universitetet i Leipzig, universitetet i Århus och ytterligare två danska och två finska universitet. Håkan Walfridsson sitter i styrgruppen för projektet och är huvudansvarig i Sverige, där även universitetssjukhusen i Örebro och Lund ingår. Tillsammans har vi, i det här internationella samarbetet, jämfört läkemedel med kateterablation som förstahandsalternativ vid behandlingen av förmaksflimmer, och vi har studerat totalt 296 patienter. Detta gör den här studien till den största i världen i sitt slag, berättar han. Det finns ingen studie som är gjord på lika många patienter. Vi ligger helt klart i framkant forskningsmässigt med den här studien och hoppas kunna publicera den i någon av de tunga medicinska tidskrifterna. andra ställen än de med hundraårigt renommé spelar det förstås roll. Men det allra viktigaste är att vi ökar kunskapen inom arytmiområdet. ATT FORSKA INOM OMRÅDET hjärtrytmrubbningar beskriver Håkan som ett missionerande. Det rör sig om en patientgrupp som fått begränsad uppmärksamhet för sin sjukdom genom åren, trots att symtomen kan vara mycket svåra. Hjärtrytmrubbningar handlar inte om liv eller död som en del andra sjukdomar som fått betydligt mer uppmärksamhet, säger han. För tio, femton år sedan kom de här patienterna ofta inte ens till behandling, de fick en klapp på axeln, det här är helt ofarligt, och enstaka gånger kanske en remiss till psykiatrin. Det är en patientgrupp som tidigare har varit ganska felbehandlad och fortfarande tycker jag att flimmerpatienter är en illa skött grupp. Många av dem skulle kunna leva ett bättre liv än de gör. Det var en av anledningarna till att jag blev intresserad när tv-serien Sjukhuset började diskuteras. Jag såg en möjlighet att skapa uppmärksamhet kring vår verksamhet och kring patientgruppen. Och vi har fått mycket positiv respons från många som tycker att vår verksamhet har visats upp på ett seriöst sätt. EN AV DE STORA FRÅGORNA när det gäller patienter med förmaksflimmer är vad det är som gör att vissa mår mycket dåligt, medan andra knappt har några besvär alls. Det går inte att se via ett vanligt EKG. För att söka svar på frågan har ett nytt forskningsprojekt precis startat i Linköping ett samarbete mellan kardiologiska kliniken, avdelningen omvårdnad vid Institutionen för medicin och hälsa, fysiologiska kliniken och endokrin- och magtarmmedicinska kliniken. För Linköpings del är det viktigt att ingå i den här typen av internationella samarbeten, menar Håkan Walfridsson, eftersom det stärker universitets position. Internationellt tror man att det finns två medicinska universitet i Sverige Karolinska och Sahlgrenska, säger han. Kan vi visa att det kan komma ut bra saker från Vi har inlett ett samarbete mellan olika områden som alla har arbetat länge med arytmipatienter för att försöka förstå det här. För vissa patienter har sjukdomen en svår påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten och skulle vi kunna ta reda på varför, skulle de här patienterna kunna må mycket bättre. FORSKNING OCH UTVECKLING - 20

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Lions forskningsfond mot folksjukdomar

Lions forskningsfond mot folksjukdomar Lions forskningsfond mot folksjukdomar Ett 30-årigt samarbete mellan Lions och Linköpings universitet Johan Dabrosin Söderholm Professor i kirurgi, överläkare Dekanus, Hälsouniversitetet Linköpings universitet

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Isak Ågren, 12 Ludvig Björk Förare, 12 Emil Pettersson, 11 Gabriel Ågren, 10 Martin Storkamp, 12 Daniel Wiman, 12 Nils Eriksson, 12 Alfred

Läs mer

Patientinformation 1(5)

Patientinformation 1(5) 1(5) Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie med läkemedlen Avastin (bevacizumab) Tarceva (erlotinib) och Xeloda (capecitabine) för patienter med spridd tjock- /ändtarmscancer.

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-11-24 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike

Läs mer

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention vilka utmaningar kan det innebära för våra system för att få det att fungera Marie Stenmark Askmalm Universitetsöverläkare Klinisk genetik

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Vad händer i ett genetiskt laboratorium? 12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv Program för Världsparkinsondagen, den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv 13.00 Välkomsthälsning Inledning 13.10 Det svenska Parkinsonregistret Enkät om

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

BRO granskar bröstcancervården

BRO granskar bröstcancervården BRO granskar bröstcancervården Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO BRO: Synovate: Ingrid Kössler David Ahlin, Marika Lindgren Åsbrink Datum: 2007-10-19 Information om undersökningen Synovate

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 130468 Landstingsstyrelsen Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker Lund, 26e November 2014 Introduktion till bioinformatik Bioinformatik - en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer Till dig som vill veta mer om pankreascancer i TILL DIG SOM VILL VETA MER OM PANKREASCANCER I denna broschyr hittar du en del information om pankreascancer, vad diagnosen innebär och vart du kan vända

Läs mer

Vem får prostatacancer?

Vem får prostatacancer? Vem får prostatacancer? Henrik Grönberg Professor, överläkare i onkologi Institutionen för strålningsvetenskaper Jag har fått uppgiften att försöka förklara vem som får prostatacancer. Kunde jag svara

Läs mer

Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider

Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Victoria Fomichov Statistiker Koloncancer i sydöstra regionen Medelåldern för diagnosår 2010 är 72 år. Ca 400 fall

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Bröstcancer. Förbättringsprocessen

Bröstcancer. Förbättringsprocessen Bröstcancer Förbättringsprocessen Bröstteamet Eva Ebenstrand Sonja Espersson Charlotte Haraldsson Marie Persson Pia Persson Margareta Sjövall Hans Svensson Heitti Teder Åsa Vänerhag Annika Åkerberg CSK

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Presymptomatisk testning för ärftlig cancer

Presymptomatisk testning för ärftlig cancer 16 Presymptomatisk testning för ärftlig cancer Denna broschyr är utvecklad av The Genetic Interest Group och har översatts till svenska av Josef Davidsson och Ulf Kristoffersson, Genetiska Kliniken, Labmedicin

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

Patientinformation. En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin. Onkologi

Patientinformation. En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin. Onkologi Patientinformation En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin Onkologi Berit 56+, 2,5 år med tamoxifen Varför har Du ordinerats Aromasin i stället för tamoxifen? Denna folder vänder

Läs mer

PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND

PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND Publikationer i vetenskapliga tidskrifter tillhör hörnstenarna i forskningsverksamhet

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

En bioinformatisk genjakt

En bioinformatisk genjakt En bioinformatisk genjakt Efter en ide från: CUSMOBIO, Milano, Italien. Hur man kan söka i databaser efter information om en gen som kan ge ökad risk för bröstcacer. Bakgrund Människor utan symptom men

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

2 Symptom 8 Komplikationer och symtom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos?

2 Symptom 8 Komplikationer och symtom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Essentiell trombocytos 5 Bakgrund Vad betyder essentiell trombocytos (ET)? Hur vanlig är essentiell trombocytos? I vilka andra situationer kan trombocytantalet vara förhöjt?

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer