Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Cancerrehabilitering. Kortversion av nationellt vårdprogram.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Cancerrehabilitering. Kortversion av nationellt vårdprogram."

Transkript

1 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Cancerrehabilitering Kortversion av nationellt vårdprogram Månad år

2 Versionshantering Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Beskrivning av förändring Slutlig version Rekommendationer utarbetade av nationell arbetsgrupp och fastställda av Regionala cancercentrum i samverkan ÅÅÅÅ-MM-DD. Beslut om implementering tas i respektive region/landsting i enlighet med överenskomna rutiner. Ansvarigt Regionalt cancercentrum: Regionalt cancercentrum XXX. Vårdprogrammet publiceras enbart som pdf-dokument och finns att ladda ner på Nationellt vårdprogram cancerrehabilitering ISBN: XXX Månad år 2

3 Innehållsförteckning 1. NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR CANCERREHABILITERING Kortversionen NATIONELLA MÅL SAMT kvalitets- och utvecklingsindikatorer FÖR CANCERREHABILITERING Nationella mål Kvalitets- och utvecklingsindikatorer CANCERREHABILITERING I VÅRDKEDJAN Definition av cancerrehabilitering PROFESSIONER I SAMVERKAN Kontaktsjuksköterskans roll Sjukvårdsprofessionernas roll Rehabiliteringsprofessionernas roll Dimensioner inom cancerrehabilitering Cancerrehabiliteringens olika faser Nivåer inom cancerrehabilitering CANCERREHABILITERING I PRAKTIKEN Åtgärder Rehabilitering ingår i den individuella vårdplanen Bedömningssamtal och bedömningsinstrument Rehabiliteringskompetens och den medicinska personalen OMRÅDEN ATT SÄRSKILT BEAKTA Aktiviteter i det dagliga livet (ADL) Barn som anhöriga Existentiella frågor Fysisk aktivitet Kost Närstående Psykisk hälsa Rehabiliteringsbehov av fysisk karaktär Sexuell hälsa Socialt stöd och samhällets resurser Alkohol och tobak

4 1. NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR CANCERREHABILITERING Det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering representerar en kunskap som inte finns samlad någon annanstans. Det är det första nationella vårdprogrammet inom området och erbjuder både bredd och djup när det gäller multiprofessionell sakkunskap inom cancerrehabilitering. Vårdprogrammet är utarbetat av patientföreträdare, kliniker, forskare samt representanter för samtliga Regionala cancercentrum i Sverige (RCC). Cancerrehabilitering ska vara en integrerad del av svensk cancervård, och det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering ska ses som ett kunskapsunderlag för att utveckla berörda verksamheter i cancervården. Rehabiliteringsåtgärder är aktuella genom hela vårdkedjan. Därför vänder sig vårdprogrammet till alla som möter patienter med cancer, oavsett var och när under sjukdomsprocessen det inträffar. 1.1 Kortversionen Kortversionen av det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering syftar till att ge en överblick inom området. Kortversionen innehåller grundläggande kunskap som alla verksamma i cancervården ska ha, oavsett var i kedjan dessa möten sker eller vilken profession man tillhör. 4

5 2. NATIONELLA MÅL SAMT KVALITETS- OCH UTVECKLINGSINDIKATORER FÖR CANCERREHABILITERING Förslag till målnivåer samt kvalitets- och utvecklingsindikatorer har arbetats fram parallellt med detta vårdprogram. Förslagen har tagits fram av det nationella nätverket med processledare för cancerrehabilitering från samtliga RCC i landet och förankrats hos RCC i samverkan. Indikatorerna kan förslagsvis inkluderas i befintliga kvalitetsregister och därefter följas upp för lokala, regionala och nationella jämförelser, och på sikt ingå som en del i de nationella öppna jämförelserna av cancersjukvården. 2.1 Nationella mål Alla patienter med cancer och deras närstående ska få möjlighet till rehabiliteringsinsatser utifrån sina individuella behov. Implementeringen av vårdprogrammet ska leda till följande effektmål: Alla patienter med cancer och deras närstående ska få möjlighet till rehabiliteringsinsatser utifrån sina individuella behov. Implementeringen av vårdprogrammet ska leda till följande effektmål: 1. Alla patienter med cancer samt deras närstående ska få information om cancerrehabilitering. 2. Alla patienter med cancer ska återkommande bedömas av vårdgivare gällande behov av cancerrehabilitering. 3. I patientens skriftliga individuella vårdplan ska cancerrehabilitering ingå. 4. Alla patienter med cancer som bedöms ha mer än grundläggande behov ska erbjudas kontakt med rehabiliteringsprofession för vidare utredning och åtgärder. 5. Alla minderåriga barn med en förälder som har cancer ska särskilt beaktas vad gäller behov av information, råd och stöd. Detta gäller även om en annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har cancer. 2.2 Kvalitets- och utvecklingsindikatorer Vårdprogrammet kan sammanfattas i följande kvalitets- och utvecklingsindikatorer: Kvalitets och utvecklingsindikatorer: Har patienten fått en skriftlig individuell vårdplan där cancerrehabilitering ingår? Har behoven av cancerrehabilitering bedömts? Hur har behoven av cancerrehabilitering bedömts? Har rehabiliteringsprofessioner varit inkopplade? Om ja, vilka? Har patienten minderåriga barn? Om ja, har de erbjudits information, råd och stöd? 5

6 Följande patientrapporterade utfallsmått (PROM/PREM) har antagits av samma grupp: Har du fått information om cancerrehabilitering? Har dina närståendes behov uppmärksammats av sjukvården i samband med din sjukdom? Finns minderåriga barn i familjen? Om ja, har ni erbjudits information, råd och stöd? Har du fått information om vart du kan vända dig om du har behov av stöd och rehabilitering? Har du fått en individuell vårdplan där cancerrehabilitering framgår? Fick du den cancerrehabilitering som du behövde? 6

7 3. CANCERREHABILITERING I VÅRDKEDJAN Vårdprogrammet strävar efter att ha fokus på patientens behov, oavsett var i vårdkedjan patienten befinner sig. En utgångspunkt är att cancerrehabilitering samlar alla de insatser som görs för att möta fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov som patient och närstående har i samband med en cancersjukdom, under hela den period som dessa behov finns. Bedömning av rehabiliteringsbehov ska alltså göras och åtgärder ska sättas in oavsett var patienten får sin vård eller var i sjukdoms- och behandlingsförloppet patienten befinner sig. 3.1 Definition av cancerrehabilitering Rehabilitering kan definieras på olika sätt. Världshälsoorganisationen (WHO) ger följande definition av rehabilitering generellt: The use of all means aimed at reducing the impact of disabling and handicapping conditions and at enabling people with disabilities to achieve optimal social integration. Nordisk Cancer Union (NCU) är en sammanslutning av nationella organisationer motsvarande den svenska Cancerfonden. NCU tog 2004 fram en definition av cancerrehabilitering, som ligger till grund för följande uppdaterade definition: Cancerrehabilitering syftar till att förebygga och reducera de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och dess behandling. Rehabiliteringsinsatserna ska ge patient och närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt. I vårdprogrammet har vi valt att följa denna definition. Det är viktigt att uppmärksamma och inkludera patientens närstående, som viktig resurs för patienten men också som individer med egna behov av stöd. Minderåriga barn är en särskilt utsatt grupp då en förälder eller en annan viktig vuxen insjuknar. År 2010 skärptes lagstiftningen när det gäller sjukvårdspersonals skyldighet att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd vid en anhörigs sjukdom eller plötsliga död. 7

8 4. PROFESSIONER I SAMVERKAN 4.1 Kontaktsjuksköterskans roll Kontaktsjuksköterskan är central i cancerrehabiliteringen. Kontaktsjuksköterskan ska verka för att sjukvården tidigt identifierar rehabiliteringsbehov och även förmedla kontakt med rehabiliteringsprofessioner utifrån patientens behov. Kontaktsjuksköterskan är också ansvarig för att en individuell vårdplan upprättas. Denna vårdplan ska uppmärksamma rehabiliteringsbehoven och dokumentera åtgärder. Sjukvården ska kunna erbjuda individualiserat psykosocialt stöd samt utvidgat stöd vid behov. Sjukvården ska också beakta och säkerställa närståendes behov av psykosocialt stöd. Detta innebär att kontaktsköterskan i samverkan med patient och läkare ska ansvara för att en individuell, skriftlig vårdplan upprättas tidigt och kontinuerligt ska erbjuda och förmedla psykosocialt stöd kring psykologiska reaktioner, oro och vardagsnära problem, och om livet efter cancerbehandlingen ska verka för patientens möjligheter att möta andra med egna erfarenheter av cancersjukdom, detta gäller även närstående ska bevaka och förmedla stöd eller delta i brytpunktssamtal för palliativa insatser samt erbjuda efterlevandesamtal ska verka för att patienten får tillgång till behövlig information och säkerställa att patienten förstår informationen. En kritisk punkt är överlämningar och förflyttningar. Speciellt viktigt är att överlämningarna är aktiva. Det innebär att de sker både muntligt och skriftligt och att överlämnandet träder i kraft först då den mottagande kontaktsjuksköterskan (eller motsvarande kontakt) har bekräftat mottagandet (Patientsäkerhetslagen, SF 2010: 659). 4.2 Sjukvårdsprofessionernas roll Cancersjukdomar är mycket vanliga och nästan alla delar av vården, såväl specialistsjukvård som primärvård, kommer direkt eller indirekt i kontakt med patienter med cancer och deras rehabiliteringsbehov. Cancervård är utpräglat multidisciplinärt samt multiprofessionellt och samarbetet kring patienten kan ske till exempel vid behandlingskonferenser och ronder. Då kan sjukvårdsprofessionerna rådgöra med representanter för rehabiliteringsprofessionerna kring vilket rehabiliteringsbehov patienten har, vilka rehabiliteringsåtgärder som kan sättas in och hur de ska följas upp. Med sjukvårdprofessioner avses läkare, sjuksköterska och undersköterska. För att patientens rehabiliteringssituation ska vara hållbar krävs god dokumentation, samarbete och kontinuerlig överrapportering mellan de enheter där patienten vistas, får behandling och följs upp. På så vis säkerställer man en 8

9 god kontinuitet i patientens rehabilitering och undviker dubbelarbete för sjukvårdspersonalen. Cancervård bedrivs även polikliniskt, vilket innebär att patienter i allt större utsträckning vistas i hemmet. Där kan primärvården vara ett stöd, till exempel i form av hemsjukvård. Det gäller också för palliativ vård där strävan ofta är att patienten ska kunna vistas hemma i livets slutskede. Vid poliklinisk cancervård är det särskilt viktigt att beakta patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella rehabiliteringsbehov och kontinuerligt bedöma, åtgärda och följa upp dem. 4.3 Rehabiliteringsprofessionernas roll Cancerrehabiliteringen bedrivs utifrån de fyra dimensionerna fysisk, psykisk, social och existentiell, och omfattar alltså hela människan. Cancerrehabilitering bedrivs därmed av många olika professioner som kan tillgodose patientens behov ur olika perspektiv. Rehabiliteringspersonal kan arbeta konsultativt eller handledande gentemot sjukvårdspersonalen när patienten har särskilda rehabiliteringsbehov, eller själva ta emot patienter för bedömning, åtgärder och rehabiliterande behandling. Rehabiliteringsteamet eller rehabiliteringspersonalen kan också fungera som en länk till cancervårdsexterna resurser, såsom psykiatri eller socialtjänst, i de fall då patienter har mycket avancerade rehabiliteringsbehov. Följande yrkeskategorier är vanliga i arbetet med cancerrehabilitering: arbetsterapeut, dietist, kurator, logoped, läkare, psykolog, psykoterapeut, sexolog, sjukgymnast, sjukhuspräst, sjuksköterska, stomiterapeut, tandhygienist, tandläkare och uroterapeut. 9

10 4.4 Dimensioner inom cancerrehabilitering Cancerrehabilitering kan beskrivas utifrån dimensioner eller problemområden, utifrån ett processperspektiv eller utifrån nivå av rehabiliteringsbehov. Ingen av dessa aspekter kan sägas vara mer central eller viktig än någon annan de utgör kompletterande delar av en helhet. I enlighet med definitionen av cancerrehabilitering finns fyra centrala dimensioner: en fysisk, en psykisk, en social och en existentiell. Dimensionerna överlappar i olika utsträckning och problem inom en dimension kan ge upphov till och förstärka behov inom en annan. Samtidigt kan stora behov förekomma inom en eller ett par dimensioner samtidigt som inga behov finns i övriga. Figur 1 Cancerrehabiliteringens dimensioner 10

11 4.5 Cancerrehabiliteringens olika faser Cancerrehabilitering är aktuell under hela vårdprocessen, från det patienten får sin diagnos (i vissa fall även under utredningsfasen), under behandlingsskedet, efter behandlingen, i en kronisk fas och under palliation. Grovt kan rehabiliteringen delas in i en akut eller tidig fas, som innefattar tiden för utredning och medicinsk behandling för sjukdomen, och en sen fas, som innefattar tiden efter avslutad behandling av sjukdomen. Figur 2 beskriver cancerrehabilitering under olika faser av sjukdom och behandling. Rehabiliteringsbehovet bedöms kontinuerligt under förloppet. Vid återfall i sjukdomen, eller en andra cancerdiagnos, startar en ny rehabiliteringsprocess (indikeras av streckad pil i figur 2). Figur 2 Cancerrehabilitering återkommande under olika faser 11

12 4.6 Nivåer inom cancerrehabilitering Patienter kan ha rehabiliteringsbehov på olika nivåer. Alla patienter med en cancerdiagnos har grundläggande rehabiliteringsbehov (grön nivå i figur 3). Det kan gälla empatiskt bemötande, möjlighet till emotionell ventilering, tillgång till samhällsresurser, råd och stöd kring fysisk aktivitet och andra hälsofrämjande åtgärder samt möjlighet att delta i informations- och stödprogram. Patienter kan också under perioder eller under hela sjukdomsprocessen ha ytterligare behov av rehabilitering. I många fall kan dessa grundläggande behov tillgodoses genom att sjukvårdspersonalen, läkare eller sjuksköterska, konsulterar rehabiliteringspersonal (gul nivå i figur 3). Vid avancerade behov kan rehabiliteringspersonalen ge direkta insatser till patienten eller de närstående, i samråd med sjukvårdspersonalen (orange nivå i figur 3). I vissa fall kan behoven vara mycket avancerade och kräva särskilda kompetenser, exempelvis kontakt med socialtjänst, psykiatri eller rehabiliteringsklinik (röd nivå figur 3). Figur 3 Nivåbeskrivning av rehabiliteringsbehov (pyramiden utarbetad av Region Skåne i det regionala cancerrehabiliteringsarbetet) 12

13 5. CANCERREHABILITERING I PRAKTIKEN Alla patienter med cancer ska få sina rehabiliteringsbehov regelbundet bedömda och åtgärdade samt erbjudas en individuell vårdplan, där cancerrehabilitering ingår. Cancerrehabiliteringsprocessen går ut på att återkommande bedöma patientens behov av fysisk, psykisk, social och existentiell rehabilitering, att planera åtgärder inom ramen för den individuella cancervårdsplanen, att följa upp dessa åtgärder samt att fortsatt planera för vidare åtgärder. Figur 4 Cancerrehabiliteringsprocessen med rehabiliteringssamtal, åtgärder på olika nivåer enligt individuell cancervårdplan samt uppföljning och planering av ytterligare åtgärder. 13

14 5.1 Åtgärder Rehabilitering ingår i den individuella vårdplanen I samband med att vården inleds ska vårdgivaren upprätta en individuell vårdplan. Vårdplanen ska vara en överenskommelse mellan vårdgivaren och patienten. Den ska uppmärksamma patientens behov av rehabilitering, planera lämpliga åtgärder och dokumentera de åtgärder som genomförs. Rehabiliteringsbehoven vid cancersjukdom ser ofta olika ut från patient till patient beroende på faktorer som diagnos, behandling, ålder, och arbets- och familjesituation. Därför behöver rehabiliteringen planeras och genomföras i nära samarbete med patient och närstående och utgå från deras egna resurser. Patient och närstående kan behöva hjälp att se vad patienten själv kan göra för att fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt vara rustad att gå igenom ett ofta långvarigt behandlingsförlopp. Den individuella vårdplanen är ett hjälpmedel för att ge patienten och vårdgivaren överblick över sjukdomen, behandlingen och rehabiliteringen. Den individuella vårdplanen sammanfattar bedömning, åtgärder, mål, ansvar, tidsplan och uppföljning. Målen och åtgärderna i vårdplanen ska vara tydliga och mätbara, och de ska följas upp regelbundet i dialog med patienten. Målen ska bygga på en noggrann kartläggning av den enskilda patientens rehabiliteringsbehov. Det är också viktigt att vara uppmärksam på att patientens behov kan ändra sig under sjukdomsförloppet. Bedömningen av rehabiliteringsbehov bör därför göras vid alla brytpunkter, såsom vid diagnos samt vid start och avslutning av olika behandlingar. Utfallet av rehabiliteringsinsatsen ska vara möjligt att bedöma eller mäta i relation till de uppställda målen. I den akuta sjukdomsfasen behöver planen vara mycket flexibel och kontinuerligt kunna ändras utifrån behov. Återkommande behovsbedömning och uppföljning av insatta åtgärder är avgörande för hur väl den individuella vårdplanen fungerar vid akut rehabilitering. Planen måste också rapporteras över då patienten går från en vårdgivare till en annan. Efter avslutad primärbehandling ska den individuella vårdplanen få en mer långsiktig karaktär. Då patienten lämnar specialistsjukvården är det viktigt att planen tydliggör vem som är ansvarig för fortsatt vård och uppföljning, och vilka tidsramar som finns för eventuella insatser. Det ska också finnas tydliga anvisningar om vart patienten fortsättningsvis ska vända sig med hälsoproblem och frågor. Den individuella vårdplanen ska innehålla råd om egenvård. Det kan till exempel gälla rökstopp, motion eller särskilda kostråd beroende på vad som är aktuellt i det enskilda fallet. Om patienten ska delta i rehabiliteringsaktiviteter, exempelvis i internatform eller grupp, kan mål och uppföljning av åtgärden dokumenteras i den individuella vårdplanen. 14

15 I den individuella vårdplanen ska man också dokumentera vilka kontakter med externa rehabiliteringsresurser och motsvarande som kan vara aktuella. Det kan gälla kontakter med Försäkringskassan, sociala myndigheter, psykiatri eller kommunal omsorg. Plan för arbetsträning och återgång i arbete kan också dokumenteras i individuella vårdplanen. Den ska vara ett levande dokument som både vårdgivare och patient har tillgång till och använder. Patienten ska ha sin individuella vårdplan med sig. Innehållet i vårdplanen ska framgå av journalen. Med fördel kan en kopia finnas i journalen Bedömningssamtal och bedömningsinstrument Syftet med ett bedömningssamtal är att få en bred och överskådlig bild av patientens situation såsom den ser ut nu. Det ska visa vilka inre och yttre resurser patienten har för att hantera problem, och vilka hinder som kan finnas. Bedömningssamtalet ska utgå från patientens perspektiv: Om patienten säger att något är ett problem ska detta tas på allvar. Bedömningssamtalet kan inledas med öppna frågor om hur patienten har det just nu, hur sjukdomsperioden har varit etc. Sedan kan man gå vidare med att inventera specifika problem. Man kan också utgå från ett bedömningsinstrument som distress-termometern. Den innehåller en checklista på problemområden som man kan gå igenom så att ingen viktig aspekt glöms bort. Bedömningsinstrument kan vara bra hjälpmedel när man behöver få en snabb överblick över patientens rehabiliteringsbehov eller när man försöker ställa en diagnos. När man använder bedömningsinstrument får man en mer objektiv bild, men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att enbart bedömningsinstrumentet inte räcker för att ställa en diagnos. Man måste alltid ta med hela den kliniska bilden i bedömningen och även ta hänsyn till andra faktorer som kan påverka resultatet, som nedsatt allmäntillstånd, sänkt vakenhetsgrad, grav hörselnedsättning, språksvårigheter ellerandra faktorer. Rekommenderad fördjupning i vårdprogrammet 7.3 Bedömningsinstrument 13. Kommunikationsfärdigheter 13.4 Stöd för att strukturera frågor om sjukdom och behandling 15

16 5.2 Rehabiliteringskompetens och den medicinska personalen Förutsättningarna för att arbeta med cancerrehabilitering ser olika ut i landet. På vissa håll är yrkesgrupper med rehabiliteringskompetens klinikanslutna och arbetar nära den medicinska personalen. Upplevelsen kan då vara att alla tillhör samma team. På andra håll är de rehabiliterande yrkesgrupperna organiserade på annat vis och arbetssättet kan då bli mer konsultativt. Samverkan mellan medicinsk personal och specialister inom cancerrehabilitering stimulerar ett ömsesidigt lärande. Det är viktigt att den medicinska personalen, sjuksköterskor och läkare, vet vilken rehabiliteringspersonal som är kopplad till deras verksamhet samt hur de kan komma i kontakt med olika specialister för konsultativa insatser eller begäran om kontakt till patienter eller närstående. Det är också viktigt att rehabiliteringspersonalen har hög tillgänglighet och är inställda på en nära samverkan. Upplevelsen i samarbetet ska vara att man delar en helhetssyn där medicinska, fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov är viktiga. Denna upplevelse ska förmedlas tydligt till patienter och närstående. Personal med rehabiliteringskompetens, som till exempel arbetsterapeut, kurator, dietist, psykolog, logoped eller sjukgymnast, ska kunna utgöra ett reellt stöd för den medicinska personalen. Detta stöd är nödvändigt för att den medicinska personalen ska kunna tillgodose patientens och de närståendes grundläggande och särskilda behov utifrån pyramidmodellen. När exempelvis sjuksköterska eller läkare har kontaktat en rehabiliterande profession bör frågeställningen mötas skyndsamt. Det är viktigt att behålla den motivation som hänger ihop med att patienten har uttryckt ett behov. En konsultativ insats kan rikta sig direkt till den medicinska personalen där konsulten kan delta på en rond eller i en behandlingskonferens. Rekommenderad fördjupning i vårdprogrammet 7.5 Konsultativt arbetssätt 14. Handledning 16

17 6. OMRÅDEN ATT SÄRSKILT BEAKTA 6.1 Aktiviteter i det dagliga livet (ADL) Med aktiviteter i det dagliga livet (ADL) avses personlig vård, hushållsaktiviteter, delaktighet i samhället, lönearbete eller studier samt en meningsfull fritid. Cancer påverkar den dagliga aktivitetsförmågan och därmed möjligheten till delaktighet i samhället. Påverkad rörelseförmåga, smärta, trötthet, fatigue, samt påverkad kognitiv förmåga kan yttra sig som minskad förmåga att orka med, motivera sig för eller klara av att utföra vardagens aktiviteter. Arbetsterapeuten kan handleda patienten att bättre klara av sin vardag med strategier och förändrat utförande, men även förskriva hjälpmedel och anpassa miljön. För att patienter som vårdas inom slutenvården ska kunna behålla eller förbättra sin fysiska funktion och sitt välbefinnande under vårdtiden är det viktigt att den medicinska personalen har ett rehabiliterande förhållningssätt i den dagliga omvårdnaden. Rekommenderad fördjupning i vårdprogrammet 7.6 Rehabiliterande förhållningssätt på avdelning 19. Aktivitetsbegränsningar i vardagen arbetsterapeutiska åtgärder 46. Samhällets resurser 17

18 6.2 Barn som anhöriga Om en förälder eller en annan vuxen i en familj insjuknar i cancer påverkas hela familjen. Vare sig sjukdomen kan botas eller inte är det viktigt att sjukvården visar familjen extra hänsyn och snabbt erbjuder stöd utifrån behov. Sedan 2010 finns följande tillägg i hälso- och sjukvårdslagen, 2 g: Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Tillägget finns i SFS 2009:979. Sjukvårdspersonal ska i samband med att cancerdiagnos ställs och meddelas ALLTID fråga och dokumentera Finns det barn i familjen? Vilket år är barnen födda? Vem eller vilka är barnens vårdnadshavare? Hur tänker föräldrarna, ska man berätta för barnen att föräldern är sjuk, när och hur? Rekommenderad fördjupning i vårdprogrammet 10.1 Samtal med barn om förälders eller vårdnadshavares cancersjukdom 10.3 Stöd till barn 10.5 Barn som far illa sjukvårdens skyldigheter 18

19 6.3 Existentiella frågor Människans existentiella utsatthet blir ofta tydlig vid beskedet om svår en sjukdom. De fundament som livet vilar på kan skakas i grunden och det kan uppstå ett glapp mellan den personlig livsåskådningen eller trossystemet och de inre existentiella behoven av mening, hopp och liknande. Perspektivet kan också flyttas radikalt och tillvarons gränser, födelse och död, kan bli tydliga och påträngande. Känslor av att vara utelämnad och övergiven kan ta över. Existentiella frågor berör människans livsvillkor. Det handlar om dilemman där det inte finns något entydigt rätt svar, utan där varje människa måste finna sina personliga svar. Vårdarens uppgift är därför inte att ge svar eller finna en lösning, som vid medicinska frågor, utan att hjälpa patienten att reflektera för att finna sina egna svar. En aspekt av existentiella frågor är att de ofta handlar om livsvillkor som ingen kan ändra på, utan som vi måste förhålla oss till och hantera. Existentiella frågor finns inom alla religioner men är inte i sig religiösa eller andliga. Som vårdare bör det vara en naturlig uppgift att bejaka de existentiella frågorna. Det är naturligt att ge information om möjligheten att samtala med människor som kan vara till hjälp och vägleda i det okända landskapet som sjukdomssituationen innebär. Inom sjukvården finns många kompetenser som kan erbjuda stöd: främst kuratorer och psykologer, men även sjukhuskyrkan med ett brett kontaktnät också till olika religioners företrädare. Rekommenderad fördjupning i vårdprogrammet 32 Kris 35.1 Att identifiera behov av existentiellt stöd 36 Att möta och stödja människor i kris och under stress 19

20 6.4 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet har visat sig ge positiva effekter på muskelstyrka, kondition, livskvalitet och trötthet för patienter med flera olika cancerdiagnoser och är en viktig del av cancerrehabiliteringen. Även patienter med obotlig cancer kan få förbättrad livskvalitet och fungera bättre i sina dagliga liv med hjälp av fysisk aktivitet. I en studie omfattande patienter med koloncancer förefaller det som om fysisk aktivitet kan minska risken för återfall och ge förbättrad överlevnad. Till detta kommer de hälsovinster som finns för friska individer. Personer som har eller har haft cancer bör om möjligt följa de rekommendationer som gäller för friska individer när det gäller fysisk aktivitet. Om det inte är möjligt bör dessa personer vara så aktiva som sjukdomen tillåter och framför allt bör de undvika inaktivitet och långvarigt stillasittande. Fysisk aktivitet på recept, FaR kan vara ett sätt att stimulera till fysisk aktivitet i samband med cancersjukdom. FaR innebär individuellt anpassade råd kring lämpliga fysiska aktiviteter, en skriftlig ordination och uppföljning. All legitimerad personal kan efter en kortare utbildning skriva ut FaR. Samtliga yrkesgrupper i cancervården kan uppmuntra till ökad fysisk aktivitet. Sjukgymnaster kan hjälpa till med bedömning, behandling och rekommendationer kopplat till fysisk aktivitet. Rekommenderad fördjupning i vårdprogrammet 15 Livsstilsfaktorer 17 Nedsatt rörlighet 33 Stress 40.4 Fysisk aktivitet vid depression 20

21 6.5 Kost Vanliga nutritionsrelaterade besvär i samband med cancersjukdom och behandling är smärta, nedsatt aptit, illamående, smakförändringar och mag-tarmproblem som diarré och förstoppning. Besvären kan göra det svårt att njuta av maten och att följa de allmänna kostråden med fiberrik mat med mycket frukt och grönsaker. Att ha svårt att äta kan vara väldigt påfrestande, och det kan ibland leda till nedsatt livskvalitet. Vid cancersjukdom och onkologisk behandling är det vanligt med både viktuppgång och viktminskning. Om man drabbas av det ena eller det andra beror på typ av cancerdiagnos och typ av behandling. För en del cancerpatienter påverkas ätandet inte alls. Äter man med god aptit utan att besväras av biverkningar som påverkar matintag eller matsmältning är rekommendationen att följa de allmänna kostråden, d.v.s. att äta varierat med bra balans mellan energi, näringsämnen och fibrer. I samband med mottagningsbesök eller in- och utskrivning på vårdavdelning bör man kontrollera om patienter har ofrivillig viktförlust, undervikt eller ätsvårigheter. En av dessa faktorer räcker för att patienten ska bedömas vara i riskzon för undernäring. Rekommendationen är då att snarast upprätta en åtgärdsplan för att så tidigt som möjligt sätta in nutritionsbehandling och förebygga de allvarliga komplikationer som ses vid svält. Dietister kan hjälpa till med bedömning, behandling och rekommendationer kopplat till nutrition. Logopeder kan hjälpa till med bedömning och rekommendationer kopplat till ät- och sväljsvårigheter. Rekommenderad fördjupning i vårdprogrammet 23 Nutrition 24 Illamående och kräkningar 27 Åtgärder utförda av logoped 21

22 6.6 Närstående Enligt Socialstyrelsens definition är en anhörig en person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna, och en närstående är en person som den enskilde själv anser sig ha en nära relation till. Vid ett besked om cancer eller annan allvarlig sjukdom påverkas även den närmaste omgivningen. Familj och vänner är viktiga när det gäller stöd till personen med cancer, och i vissa fall är de också direkt delaktiga i vården av den som är sjuk. Hur närstående hanterar situationen kan ha betydelse för hur väl patienten klarar sig, och det är därför otvetydigt att stöd till närstående kan generera bättre förutsättningar för cancersjuka att klara av sin sjukdom, behandling och rehabilitering. I rehabiliteringen av cancersjuka är det därför viktigt att se patienten i sitt sociala sammanhang. Det kan också ha ett egenvärde för den som är nära att få möjlighet att vara delaktig i rehabiliteringen. Många patienter beskriver att familjens välbefinnande kan vara en källa till stor oro, och påverkan på familjen har beskrivits som en av de tyngsta påfrestningarna som cancerbehandlingen innebär. Cancersjuka beskriver ibland närståendes situation som mycket värre. Det är svårare att stå bredvid och inte kunna göra något, att inte ha kontroll. Upprepade forskningsstudier visar att oro och ångest många gånger är större hos närstående (framför allt partnern) än hos personen som är drabbad av cancer. Samtliga rehabiliteringsprofessioner kan hjälpa till och ge stöd utifrån närståendes behov. Närstående kan i vissa fall erbjudas stöd av till exempel kurator eller psykolog inom cancervården. I andra fall hänvisas till exempelvis primärvård eller företagshälsovård. Rekommenderad fördjupning i vårdprogrammet 8.1 Patientföreningars stödverksamhet inom cancerområdet 9 Närstående 36 Att möta och stödja människor i kris och under stress 22

23 6.7 Psykisk hälsa Att få en cancersjukdom kan innebära en stor psykisk belastning för den som blir sjuk och för de närstående. Att få ett cancerbesked kan vara väntat eller komma som en chock. För många leder cancerbeskedet till en kris. Krisen kan definieras som en yttre händelse som hotar individens existens och trygghet. Hur individen hanterar denna kris beror på många faktorer. Tidigare erfarenheter och hur den nuvarande livssituationen ser ut påverkar. Yttre faktorer har också betydelse, till exempel vårdens bemötande, kommunikation och behandling. Den medicinska personalen står för det grundläggande goda omhändertagandet som underlättar patientens anpassning till den nya situationen. Empatiskt bemötande, ömsesidig respekt och förtroende mellan sjukvårdspersonal, patient och närstående underlättar vård och behandling. Klar och tydlig information om sjukdom, behandling och konsekvenser samt öppenhet för frågor är viktigt, liksom att stå för en god symtomkontroll. Ibland behöver patient och närstående mer hjälp, råd och stöd för att förstå vad situationen innebär samt att se vilka inre och yttre resurser som finns för att hantera situationen. Känslor av oro, nedstämdhet och sorg är vanligt. I vissa fall utvecklar patienten eller de närstående symtom på psykisk ohälsa, såsom depression oro eller ångest. Det är viktigt att tidigt upptäcka detta och initiera psykosocialt stöd, psykologisk behandling och/eller farmakologisk behandling. Kurator, psykolog och psykiater (specialistläkare), kan erbjuda bedömning, behandling och rekommendationer gällande psykisk ohälsa. En läkare kan inleda farmakologisk behandling. Själavårdare (präst, diakon eller företrädare för annan trosuppfattning) kan erbjuda stöd utifrån religiösa frågeställningar. Rekommenderad fördjupning i vårdprogrammet 32 Kris 37 Psykosocialt stöd och behandling 39 Oro och ångest 40 Nedstämdhet och depression 23

24 6.8 Rehabiliteringsbehov av fysisk karaktär Rehabiliteringsbehoven vid cancersjukdom kan omfatta ett stort antal fysiska symtom och funktions- och aktivitetsnedsättningar. Till exempel kan det handla om konsekvenser efter en amputation, begränsad rörlighet, illamående, inkontinens, tal- eller sväljsvårigheter eller smärta. Fysiska rehabiliteringsbehov är viktiga att åtgärda eftersom de orsakar mycket lidande men också för att de annars kan få psykiska, sociala eller existentiella konsekvenser. Den medicinska personalen har ansvar för att upptäcka fysiska rehabiliteringsbehov hos patienten och för att antingen åtgärda dem eller koppla in rätt rehabiliteringskompetens, såsom arbetsterapeut, dietist, logoped, sjukgymnast, tandhygienist eller tandläkare. Rekommenderad fördjupning i vårdprogrammet 16 Fatigue 17 Nedsatt rörlighet 18 Fysisk svaghet 20 Smärta 21 Svullnadsproblematik och lymfödem 22 Problem med andning och cirkulation 25 Munvård och tandhälsa 27 Åtgärder utförda av logoped 24

25 6.9 Sexuell hälsa Sexualiteten är ett område som berör alla patienter med cancer, oavsett diagnos. Mellan 25 och 50 procent av alla patienter med cancer får någon form av kroniskt sexuellt problem. Eftersom allt fler blir botade från cancer blir dessa problem en allt vanligare livskvalitetsfråga. All form av cancerbehandling kan ge sexuell påverkan, oavsett vilket organ cancersjukdomen utgått från. Känslomässiga reaktioner och existentiella funderingar påverkar välbefinnandet och den sexuella hälsan. Information, kunskapsförmedling och samtal fungerar ofta som en tillräcklig insats för att hantera konsekvenserna av sjukdom och behandling. I samband med informationen om cancerbehandlingen och dess förväntade biverkningar är det viktigt att även uppmärksamma hur sexualiteten kan påverkas. Sexologer, som ofta är sjuksköterskor eller socionomer med vidareutbildning inom klinisk sexologi, kan hjälpa till med bedömning, behandling och rekommendationer kopplat till sexuell hälsa. Rekommenderad fördjupning i vårdprogrammet 30.1 Sexuell ohälsa och sexuella problem vid cancer 30.5 Förändrad kroppsuppfattning 31 Fertilitet 25

26 6.10 Socialt stöd och samhällets resurser När man får cancer påverkas ens sociala sammanhang i stor utsträckning. Alla, oavsett livssituation och bakgrund, kan behöva information och stöd. Informationen kan minska oron för den sociala situationen, vilket i sin tur kan förbättra möjligheterna till känslomässig och funktionell anpassning, underlätta återgången i arbete eller sysselsättning samt minska behandlings- och sjukdomsrelaterade symtom. De som insjuknar i cancer och får svårigheter med exempelvis ekonomi, arbete eller boende kan uppleva att situationen inte bara påverkar dem socialt utan även fysiskt, psykiskt och existentiellt. Exempelvis kan ekonomiska problem på grund av lång sjukskrivning och fördyrande omständigheter bli mycket belastande psykiskt. Ett annat exempel är att svårigheter med förflyttningar eller transport under sjukdomstiden leder till både fysiska och psykiska bekymmer. För den som är sjuk kan det vara till stor nytta att veta vilka möjligheter man har att få hjälp, vilka socialförsäkringar som är tillämpliga i den aktuella situationen och vilken myndighet som hanterar ansökningar och besvarar frågor. Patientföreningar kan erbjuda stöd till patienter och närstående i olika omfattning. Kuratorer kan hjälpa till med bedömning, insatser och information om samhällets resurser. Rekommenderad fördjupning i vårdprogrammet 8.1 Patientföreningars stödverksamhet inom cancerområdet 11 Rehabiliteringsvistelse 46 Samhällets resurser 26

27 6.11 Alkohol och tobak Det finns anledning att rekommendera ett mycket moderat alkoholintag under cancerbehandling då flera kemoterapeutiska ämnen metaboliseras i lever och njurar och tillsammans med alkoholkonsumtion kan förvärra den toxiska påverkan på kroppen. Alkohol kan orsaka eller förstärka tillstånd som depression, ångest, sömnlöshet och smärta. Det finns forskning som indikerar att nikotin kan stimulera cancertillväxten och på så vis öka sannolikheten för metastaser och att fortsatt rökning efter cancerdiagnos och behandling ökar risken för återfall i cancer. Rökningen påverkar även immunförsvaret negativt. Trots att de flesta patienter med cancer känner till att tobaken kan ha bidragit till att de utvecklade cancer, visar den kliniska erfarenheten att många har svårt att sluta. En starkt bidragande faktor kan vara den stress och nedstämdhet som många patienter upplever i samband med sin diagnos och behandling. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder konstaterar att hälso- och sjukvården bör erbjuda vuxna, dagligrökande patienter kvalificerat rådgivande samtal om de vill ha stöd att bli rökfria. Om det inte finns specialistkompetens för kvalificerad rådgivning i tobaksavvänjning på kliniken bör ansvarig samarbeta med kvalificerade tobaksavvänjare på närmaste vårdverksamhet eller samarbeta med den evidensbaserade nationella Sluta-rökalinjen. Rekommenderad fördjupning i vårdprogrammet 15 Livsstilsfaktorer 36.4 Fokus på värden och livskvalitet 37 Psykosocialt stöd och behandling 27

28 Rekommendationer utarbetade av nationell arbetsgrupp och fastställda av Regionala cancercentrum i samverkan ÅÅÅÅ-MM-DD. 28

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Cancerrehabilitering. Kortversion av nationellt vårdprogram.

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Cancerrehabilitering. Kortversion av nationellt vårdprogram. Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Cancerrehabilitering Kortversion av nationellt vårdprogram Månad år Versionshantering Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Beskrivning av förändring

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Introduktion. 11-11-25 Maria Hellbom Rehabiliteringsansvarig, RCC Syd

Introduktion. 11-11-25 Maria Hellbom Rehabiliteringsansvarig, RCC Syd Introduktion Det regionala vårdprogrammet om psykosocial onkologi och cancerrehabilitering som inom kort kommer ut i Södra Sjukvårdsregionen riktar sig till alla professioner som arbetar med cancerpatienter,

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Rehabilitering vårdkedjor för patienter. drabbade av hjärntumör

Rehabilitering vårdkedjor för patienter. drabbade av hjärntumör Rehabilitering vårdkedjor för patienter drabbade av hjärntumör Pia Dellson, onkolog, psykiater, psykoterapeut, överläkare, Sektionen för cancerrehabilitering, Skånes onkologiska klinik, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Vårdprogram för Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Vårdprogram för Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Vårdprogram för Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering 2011 Vårdprogrammets giltighetstid: 2011 www.ocsyd.se Versionshantering Datum År-Mån-Dag Beskrivning av förändring Tumörregistret/onkologiskt

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Hallands sjukhus Halmstad Försök med sjukhusövergripande. cancerrehabilitering

Hallands sjukhus Halmstad Försök med sjukhusövergripande. cancerrehabilitering Hallands sjukhus Halmstad Försök med sjukhusövergripande cancerrehabilitering Inom region Halland utvecklas och testas en modell för sjukhusövergripande cancerrehabilitering. Försöksprojektet, med målet

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Cancerrehabilitering. Nationellt vårdprogram. Månad år

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Cancerrehabilitering. Nationellt vårdprogram. Månad år Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Cancerrehabilitering Nationellt vårdprogram Månad år Versionshantering Datum Beskrivning av förändring ÅÅÅÅ-MM-DD Rekommendationer

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Nationell satsning sker på utvecklingsarbete som stödjer barn och unga som har föräldrar med olika svårigheter. I hälso- och sjukvårdslagen har lyfts in barns särskilda

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Oatum 2011-03-17. Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK

Oatum 2011-03-17. Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK I II ~ Landstinget DAlARNA CENTRAL FÖRVALTNING Hälso- och sjukvårdsenheten Gunilla Apell Oatum 2011-03-17 Ertdalum BeteckningJdiarienr LD11/010711(4) Er beteckning RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Bildandet av ett regionalt centrum för cancerrehabilitering

Bildandet av ett regionalt centrum för cancerrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-12 1 (3) HSN 1404-0542 Handläggare: Torsten Ibring Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-06-17, p 6 Bildandet av ett regionalt centrum för cancerrehabilitering

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

1(12) Palliativ vård. Styrdokument 1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet Uppdrag >ll myndigheter Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp Regionala cancercentra (RCC) Implementering av den nationella cancerstrategin Kjell Asplund Presentation på Socialstyrelsen mars

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

den ofrivillige RESENÄREN en bok om din cancerresa

den ofrivillige RESENÄREN en bok om din cancerresa den ofrivillige RESENÄREN en bok om din cancerresa den ofrivillige RESENÄREN Jag hade en bild av ett tåg som skenade och jag visste inte vart jag var på väg. Allt eftersom resan gick fyllde jag tåget med

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Riksdagspartiernas svar på Canceralliansens frågor

Riksdagspartiernas svar på Canceralliansens frågor Riksdagspartiernas svar på Canceralliansens frågor 4. Instämmer Ditt parti i Canceralliansens krav att alla cancerpatienter skall ha rätt att få en skriftlig behandlingsplan med bestämda datum för fortsatta

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Jag är mer än bara cancer.

Jag är mer än bara cancer. Jag är mer än bara cancer. Arbetsmaterial för verksamheter som vill bli bättre på att möta cancerberörda. Det här materialet riktar sig till dig som möter personer med cancer och närstående i ditt yrke.

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

den ofrivillige RESENÄREN en bok om din cancerresa

den ofrivillige RESENÄREN en bok om din cancerresa den ofrivillige RESENÄREN en bok om din cancerresa Patrik Göransson 2012 den ofrivillige RESENÄREN Jag hade en bild av ett tåg som skenande och jag visste inte vart jag var på väg. Allt eftersom resan

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans Mitt namn : Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans För den som vårdas på grund av cancer är det mycket att hålla reda på, ta till sig och försöka förstå. Vilken cancerform är det?

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer