2008 Oktober. Svensk Sjöfart Nyckeltal metod och källor

Transkript

1 2008 Oktober Svensk Sjöfart Nyckeltal metod och källor Källa: Göteborgs Hamn Rickard Bergqvist, Universitetslektor Gruppen för Logistik och Transportekonomi Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Box Göteborg, Sweden Tel Fax

2 Svensk Sjöfart - Nyckeltal Föreliggande undersökning har utförts på uppdrag av Sveriges Redareförening och Lighthouse. Undersökningen har dokumenterats i form av en statistikrapport över en uppsättning nyckeltal och en huvudrapport över datakällor och insamlingsmetoder. Huvudrapporten är strukturerad utifrån de nyckeltal som identifierats och är rubricerad likt statistikrapporten. I huvudrapporten finns bakgrunden, insamlingsmetoden, källan, styrkor och svagheter i statistiken samt reflektioner över alternativa datakällor beskrivna. Handelsflottans utveckling (Tabell 1) I denna tabell anges statistik över hur många fartyg som finns under svensk flagg samt i svensk regi. Dessa nyckeltal anses spegla sjöfartens utveckling och jämförelsen mellan fartyg registrerade under svensk flagg och utländska fartyg i svensk regi anses vara en bra indikation på hur det svenska regelverket för sjöfart står sig i en internationell jämförelse. Statistiken som redovisas i tabell 1 består av statistik från Svensk Sjöfarts Tidning, verksamhetsbeskrivningar från Sveriges Redareförening, Svenska fartygsregistret, Lloyd s Register Fairplay samt statistik framtagen av Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. SIKA är en tänkbar alternativ källa genom sin årliga serie som heter Svenska och utländska fartyg i svensk regi. Nackdelen med SIKAs statistik är att den innehåller samtliga fartyg över 100 BT (Bruttotonnage och Grosstonnage är olika benämning på samma rymdmått, ca 2,81 m3, skillnaden består i att bruttotonnage är en svensk term och grosstonnage en engelsk term). I sådan statistik ingår t.ex. medlemmar i SWEREF (Sveriges redareförening för mindre passagerarfartyg) som omfattar ca 350 mindre fartyg och båtar, sysselsatta i skärgårds- och insjötrafik. Till synes små förändringar inom det senare segmentet får i antal stort genomslag och det finns stora risker för feltolkning. Från och med 2007 hämtas statistik direkt från Fartygsregistret vid Sjöfartsverket då detta ger möjligheter att urskilja fartyg som är större än 300BT. Sjöfartsverket har som ambition att digitalisera fartygsregistret under 2008 vilket medför effektiv datainsamling. Tyvärr kommer historisk data troligen inte att inkluderas i det nya systemet vilket gör det svårt att verifiera statistik bakåt i tiden. Efter kontakt med Sjöfartsverket finns det goda möjligheter att i framtiden få fortlöpande uppdatering av fartygsregistret Lloyd s Register Fairplay, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Kontaktpersoner Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Rickard Bergqvist, Svensk Sjöfarts Tidning Rolf P. Nilsson,

3 Lloyd s Register Fairplay Lennart Nilsson Christopher Pålsson, Sjöfartsverket, Sjöfartsregistret Katrin Sundholm, Gunilla Malmlöv, Alternativa källor Följande källor har identifierats som potentiella komplement eller som möjliga ersättare utifall nuvarande källa av någon anledning bedöms otillräcklig. Dessa alternativa källor är dessutom värdefulla som referenspunkter till statistiken samt ger möjligheter att verifiera statistik. Nyckeltal Källa Handelsflottans utveckling SIKA De svenska flottornas sammansättning SIKA (tabell 14 i 2006:27). SIKA. Typ av fartyg SIKA 2006:27, diagram 1&2, s.14 Världshandelsflottan (ton) Clarkson Research, se Sjöfartens Bok 2007 Antal fartyg ISL Vad beträffar statistikens kvalitet kan man urskilja en bättre kvalité från SIKA för åren 2004 och framåt. Anledningen till detta är att SIKA 2004 bytte leverantör av statistiken. Tidigare gjordes den av SCB men Lloyd s Register Fairplay tog över detta uppdrag Lloyd s Register Fairplay baserar sin statistik bland annat på AIS* systemet vilket gör tillförlitligheten betydligt bättre än SCB som använde sig av enkäter och manuell bearbetning. * Automatic Identification System, ett transpondersystem som visar alla fartygsrörelser. 3

4 Omsättning (Tabell 2) Som nyckeltal ger omsättning en god möjlighet att se företagens intjäningsförmåga, frånkopplat fartygens flagg. Det finns en mängd olika företag som klassas som sjöfartsrelaterade samt företag med många olika typer av sjöfartsrelaterad verksamhet. Det är därför önskvärt att kunna separera olika verksamhetstyper ifrån varandra för att bättre kunna se hur branschen presterar inom olika områden. Denna möjlighet är något som SIKA har anammat i sin statistik och sin årliga serie Sjöfartsföretag. SIKA baserar sin statistik på SCB som i sin tur hämtar informationen från sin databas över svenska företag. Deras klassificering av företag enligt SNI koder möjliggör uppdelningen i olika verksamhetsområden. Tyvärr innebär denna uppdelning även en del bekymmer. Ett område där det kan uppkomma problem är för partrederier där flera juridiska personer eller privatpersoner kan deläga fartyg. Denna statistik är svår för SCB att plocka upp då det är osäkert om alla aktörer har uppgett en sjöfartsrelaterad SNI kod. En annan aspekt är att större koncerner kan välja att särskilja sina olika delar i dotterbolag, t.ex. bemanning. Om dessa verksamheter är aktiebolag och uppger en annan SNI kod än sjöfartsrelaterad verksamhet kan statistiken bli bristfällig. SCB har dock en fördel i att statistiken innehåller mindre och många företag som sysslar med stödtjänster till rederinäringen, t.ex. hamnar, restaurang, etc. Då kvalitet i nuvarande statistik från SCB bedöms otillräcklig används istället alternativa datakällor, Rederinämnden och MM Partner. Rederinämnden sammanställer varje år statistik över rederier på uppdrag av Näringsdepartementet. Fördelen med denna statistik är att den hämtas in från alla de större rederierna och har hämtats in på samma sätt i mer än 10 år. Insamlingsmetoden är enkäter och intervjuer. Rederinämnden använder inga SNI koder så deras urval är svårare att etikettera. Den term som bäst motsvarar deras urval är enligt författarens subjektiva bedömning Internationellt konkurrensutsatta rederier. Den andra källan är MM Partner, ett Stockholmsbaserat företag som kontinuerligt sammanställer marknadsinformation inom olika branscher. Deras branschrapport baseras på en genomgång av företags inrapporterade bokslut. Uppdatering av statistiken från MM partner sker först efter sommaren då många företag har brutet räkenskapsår och dessa redovisningar kommer inte in i deras databas förrän i augustiseptember. Till sist presenteras omsättningen för hamnar som är medlemmar i organisationen Sveriges Hamnar. Att kombinera rederistatistiken med information om omsättningen i svenska hamnar anses vara värdefullt då detta ger en indikation om omsättningen i sjöfartsklustrets kärna. För separera transaktionsflöden och fysiska flöden anges även godsflödena över samtliga Sveriges hamnar, hämtat ur statistik från SCB och deras årliga statistikbok. MM Partner MM Partner 2004 Rederinämnden Rederinämnden 4

5 1996 Rederinämndens data baseras också på årsredovisningar men indelar rederier i följande kategorier: RORO, Torrlast, Färjor, Kust, Storrederier. Statistik finns från 1996 då de årliga undersökningarna påbörjades. Svenska hamnar Sveriges hamnar 1990 Denna statistik innefattar hamnförvaltning, hamnföretag med endast stuveriverksamhet samt övriga hamnföretag. Utöver medlemsföretagen i föreningen Sveriges hamnar finns ytterligare ca 60 svenska hamnar/lastageplatser. Medlemsföretagen har en andel av svenskt enhetsgods på över 99% (år 2005) och en andel av total godshantering på ca 77% (år 2005). Medlemsföretag Sveriges hamnar (2007): Bergkvara, Delta Terminal, Falkenberg, Gotlands hamnar, Gävle, Göteborg, Halmstad, Hargshamn, Helsingborg, Härnösand, Kalmar, Kapellskär, Karlshamn, Karlskrona, Landskrona, Luleå, Lysekil, Malmö, Mälarhamnar, Mönsterås, Norrköping, Norrtälje, Nynäshamn, Oskarshamn, Oxelösund, Piteå, Skellefteå, Skärnäs terminal, Stockholm, Strömstad, Sundsvall, Söderhamn, Södertälje, Sölvesborg, Trelleborg, Uddevalla, Umeå, Varberg, Vänerhamn, Västervik, Wallhamn, Ystad, Åhus, Örnsköldsvik Godsomsättning för samtliga Sveriges hamnar SIKA/SCB 1990 Noter relaterat till SIKA/SCB statistiken (Statistisk årsbok för 2008) över samtliga svenska hamnars godsomsättning: - Fr.o.m hämtas uppgifter om såväl utrikes som inrikes gods från hamnarna. Transporterat gods redovisas inkl. emballage men exkl. vikten av containrar och lastbärare. - För åren har det utrikes transporterade godset hämtats från tullverkets fartygsdeklarationer. I dessa uppgifter ingår såväl transitogods som emballage. Kontaktpersoner MM Partner Mattias Lund, Petra Torenbacke, Näringsdepartementet Margareta Granborg, Rederinämnden Lennart Angelmo Per Lönn,

6 Sveriges hamnar Anders Klingström, SIKA Jan Östlund, telefon,: e-post: Alternativa källor Följande källor har identifierats som potentiella komplement eller som möjliga ersättare utifall nuvarande källa av någon anledning bedöms otillräcklig. Dessa alternativa källor är dessutom värdefulla som referenspunkter till statistiken samt ger möjligheter för att verifiera statistiken. Nyckeltal Källa Godstrafiken över svenska hamnar SIKA/SCB, sjöfartens bok, s. 123 Nettoomsättning baserat på näringsgren SIKA 2006:13, s. 13 Svenska rederier (omsättning) SIKA 2006:13, tabell 2, s.10 Svenska rederier (omsättning) Rederierna, Sjöfartens bok, s Farledsavgifter Sammanställning av farledsavgifter, Sjöfartsverket Det finns tyvärr ingen statistik att tillgå från SIKA för tidigare år än 2001 med undantag från en statistikuppgift från Källa till statistiken för 1997 är SAI. 6

7 Valutainkomst för svenska rederier (Tabell 3) För att få en uppfattning hur svensk sjöfart presterar internationellt är förutom omsättning, valutainkomster ett intressant nyckeltal. Valutainkomster i detta avseende motsvarar exporten av svenska sjöfartstjänster. Statistik över exporten av sjöfartstjänster kan fås från nationalräkenskaperna. Riksbanken ansvarar för transportstatistiken beträffande bytesbalansen, ansvarig statistikproducent är SCB. Statistiken är framtagen utifrån vissa schabloner och beräkningsmodeller som är svåra att få tillgång och inblick i. Sjöfrakt faktureras ofta i dollar. Detta beror inte minst på att rederiernas betalningar till stor del är i dollar. Detta gäller bland annat räntor och bunkerbetalningar. Sjöfartsnettot vore ett intressant nyckeltal i detta sammanhang. Det är tyvärr mycket svårt att få tag i statistik över sjöfartsnettot då statistik över importen inte existerar och den äldre statistik som finns har mycket dålig precision. Den tidigare modellberäkningen av sjöfartsnettot gav ett systematiskt övervärderat netto enligt Olof Bergström på SCB. En av anledningarna var att bara mindre delar av importen fångades in p.g.a. FOB och CIF problematik. CIF får till följd att mycket av vårt importerade gods inte redovisas som kostnader i Sverige utan som kostnader som säljaren (i utlandet) har för att skeppa godset till Sverige. Då mer av godset som går på import går med CIF så underskattades importen av sjöfartstjänster i SCB:s modell. Det är en av anledningarna till att SCB ändrade metod. På grund av den tvivelaktiga kvalitén på statistiken över import av sjöfartstjänster redovisas enbart statistik över exporten av sjöfartstjänster. Att utöka den urvalspopulation som SCB idag vänder sig till för att ta fram statistik relaterat till export av sjöfartstjänster vore en värdefull åtgärd för att förbättra kvalitén för den statistik som produceras. I övrigt är det svårt att kommentera den metod och modell som används då den inte går att belysa på grund av SCB:s motvillighet att göra den tillgänglig för analys. En tänkbar metodutveckling vore att utveckla statistiken på kunskaper om rederiers valutainsegling, hamnarnas fakturering i utländsk valuta samt rederiers olika kostnader i utländsk valuta. Export av sjöfartstjänster 2006-: SCB 1993 Från och med 2004 använder sig SCB sig av en ny insamlingsmetod, enkät. Den tidigare metoden utgick från den totala varuhandeln och sjöfraktens kostnadsandel av denna enligt schabloner. 7

8 Kontaktpersoner: SCB Bergström Olof MP/NR-S, Andreas Lennmalm, Joakim Bergman, Enhet: UI, Anita Ullberg, chef UI, (växel) Sveriges Riksbank Inger Tambour, Alternativa källor Inga källor har identifierats som potentiella komplement eller som möjliga ersättare utifall nuvarande källa av någon anledning bedöms otillräcklig. 8

9 Rederiernas nybyggnadsprogram (Tabell 4) Rederiernas nybyggnadsprogram över fartyg är ett intressant nyckeltal då det illustrerar redarnas framtidstro. Det finns dock ingen källa dit redarna kontinuerligt uppger information över hur många fartyg som finns i beställning. Emellertid finns statistik publicerad sedan många år tillbaka i ett vårnummer/rederinummer som Svensk Sjöfarts Tidning ger ut. Svensk Sjöfarts Tidning har kontinuerlig kontakt med svenska redare för att se hur många fartyg som ligger i beställning och hur stora fartygen är samt hur många och vilka fartyg som levererats Svensk Sjöfarts Tidning (shipgaz.com) Sjöfartsregistret angående levererade fartyg till svensk flagg För att få fram DWT måste uppgifter för ett par fartyg uppskattas. Uppskattningen sker genom att ett medelvärde, DWT per fartyg, beräknas och appliceras för de fartyg som saknar uppgift. Kontaktpersoner Svensk Sjöfarts Tidning Magnus Hägg Redaktionssekreterare Svensk Sjöfarts Tidning Box Göteborg (vxl) (direkt) (mobil) Rolf P. Nilsson, rolf@shipgaz.com Alternativa källor Följande källor har identifierats som potentiella komplement eller som möjliga ersättare utifall nuvarande källa av någon anledning bedöms otillräcklig. Dessa alternativa källor är dessutom värdefulla som referenspunkter till statistiken samt ger möjligheter för att verifiera statistiken. Nyckeltal Källa Världens orderbok ISL, Sjöfartens bok. S. 21 Fartygsbeställningar OECD 9

10 Antal sysselsatta och nationalitet på svenska fartyg (Tabell 5a, 5b, 5c, 5d) Ett nyckeltal som är intressant att beakta, i synnerhet i kombination med valutainkomst och omsättning är antal anställda i branschen. Detta ger bland annat indikation på hur produktiviteten har utvecklats över tid. Vidare framgår effekterna av sjöfartspolitiken genom antalet arbetstillfällen. Uppdelning på anställda med svensk nationalitet och utländsk nationalitet samt personer inom TAP ger dessutom möjligheter att tolka effekten av olika bemanningspolitiska beslut och förändringar som på något sätt kan påverka sammansättningen av olika nationaliteter på svenska fartyg. Antal arbetssökande inom sjöfart registrerade hos AMS och deras avdelning Sjöfart som finns på orterna Stockholm, Göteborg och Helsingborg ger kunskap om arbetskraftsunderlaget inom sjöfart. Statistik över antalet aktiva sjömän från Sjömansregistret är förmodligen den mest pålitliga statistik över sysselsatta i sektorn som kan fås. Liknande bedömningar har gjorts i bl.a. Klusterstudien från Internationella Handelshögskolan i Jönköping (se sid 176 i klusterstudien, maj 2006). Definitionen på aktiva är att de har varit påmönstrade minst 3 månader sett över en 18 månaders period. Sjöfartsverket har beslutat att från och med 2007 kommer statistiken innefatta personer med minst en mönstring de senaste 12 månaderna istället för den tidigare restriktionen på aktiva sjömän om 3 månaders påmönstring senaste 18 månaderna. Statistik över arbetslöshet fås från AMS och deras Sjöfartsavdelning. Löneutvecklingen hämtas ur aktuella avtal tecknade av SARF. Aktiva sjömän Sjömansregistret 2002 Antal arbetssökande AMS (Arbetsförmedlingen Sjöfart) 1991 Sedan 2002 anger siffrorna enbart personer som aktivt söker arbetet inom sjöfart som huvudyrke och som varit verksam i yrkes någon gång de senaste två åren. Löneutveckling SARF Kontaktpersoner Sjöfartsverket/sjömansregistret Johan Bagge, Jan Sture Wahlqvist 10

11 SARF Fredrik Holmberg, , AMS (Arbetsförmedlingen Sjöfart) Karin Jonsson, Rederinämnden (TAP anställda) Lennart Angelmo, Sjöbefälsförbundet (TAP anställda, befäl) Mats Johansson, Lloyd s Register Fairplay Christopher Pålsson, Alternativa källor Följande källor har identifierats som potentiella komplement eller som möjliga ersättare utifall nuvarande källa av någon anledning bedöms otillräcklig. Dessa alternativa källor är dessutom värdefulla som referenspunkter till statistiken samt ger möjligheter för att verifiera statistiken. Nyckeltal Källa Svenska rederier (antal sysselsatta) Rederierna, Sjöfartens bok, s Svensk/utländskt SAI, se s. 119 Sjöfartens bok 2007 Ombordanställda SIKA 2006:27, s.19 MM statistik över antal anställda MM branschrapport s.13 Medlemsföretag Sveriges Redareförening Säkerhetsbefattningar Matrikel, Sveriges Redareförening Medlemsföretag SWEREF Medlemsantal Fackföreningar SIKAs statistik är en alternativ källa men är i många avseenden av dålig kvalité. I t.ex. SIKA 2006:27 anges antal påmönstrade för fartyg med mer än 300 BT men i själva verket är det samtliga fartyg. Dessutom anges samma statistisk för både år 2004 och En tänkbar förklaring till de brister som finns är antalet aktörer som hanterat statistiken. SIKA har anlitat Lloyd s Register Fairplay som i sin tur fått statistiken från SCB, som har hämtat den från Sjömansregistret. Denna process ger klart stora risker med den mänskliga faktorn när data manipuleras och behandlas vid flera tillfällen. 11

12 Totalt antal studenter på sjöbefälsutbildningarna m.m. (Tabell 6a.) Denna information är synnerligen värdefull för branschens intressenter för att säkerställa kompetensbehoven både på kort som lång sikt. Källa är huvudsakligen Sveriges Redareförening som på senare år har sammanställt statistik över sjöfartsrelaterade utbildningar. För att validera denna statistik görs en koll gentemot främst motsvarande sammanställningar av Sjöfartsverket men i vissa fall även de lokala högskolarna. Information om andelen kvinnor på utbildningarna är hämtade från Sjöfartsverkets sektorsrapporter samt de lokala högskolorna Sveriges Redareförening 2002 Kontaktpersoner Chalmers Lindholmen (i samarbete med studentcentrum) Ulrika Borre Chalmers Tekniska Högskola Avdelningen för studieadministration/ladokenheten/ Studentcentrum Lindholmen Tfn: / E-post: ulrika.borre@chalmers.se Monica Olsson, Studentcentrum Lindholmen Monica.olssson@chalmers.se Fredrik Olindersson fredrik.olindersson@chalmers.se Högskolan i Kalmar Stefan Fagergren stefan.fagergren@hik.se Sveriges Redareförening Per A. Sjöberger, Sjöfartsverket/sjömansregistret Johan Bagge,

13 Totalt antal studenter i varje årskull vid sjöbefälsutbildningarna (Tabell 6b) Liksom ovan är denna information värdefull för branschens intressenter för att säkerställa kompetensbehoven både på kort som lång sikt. Källa är huvudsakligen sammanställningar av Sveriges Redareförening samt lokala högskolor men i vissa fall även de lokala gymnasieskolarna Sveriges Redareförening 2002 Kontaktpersoner Chalmers Lindholmen Fredrik Olindersson fredrik.olindersson@chalmers.se Högskolan i Kalmar Stefan Fagergren stefan.fagergren@hik.se Sveriges Redareförening Per A. Sjöberger,

14 Antal förstahandssökande till sjöbefälsutbildningarna och förändring sedan föregående år (Tabell 6c) Liksom i tabellerna (6a och 6b) är denna information värdefull för branschens intressenter för att säkerställa kompetensbehoven både på kort som lång sikt. Källa är huvudsakligen Verket för högskoleservice samt sammanställningar av Sveriges Redareförening samt lokala högskolor men i vissa fall även de lokala gymnasieskolarna VHS, Sveriges Redareförening 2002 Kontaktpersoner Sveriges Redareförening Per A. Sjöberger, Kontaktpersoner Verket för högskoleservice (VHS) 14

15 Totalt antal manskapselever (Tabell 6d) Liksom ovan är denna information värdefull för branschens intressenter för att säkerställa kompetensbehoven både på kort som lång sikt. Källa är huvudsakligen sammanställningar av Sveriges Redareförening men i vissa fall även de lokala gymnasieskolarna Lokala skolor och Sjöfartens Utbildnings Institut Kontaktpersoner Sjöfartens Utbildnings Institut AB Lars Telestam, E-post: lars.telestam@sjofart.org Sveriges Redareförening Per A. Sjöberger, Christopher Polhemsgymnasiet, Visby Niklas Karlsson , niklas.karlsson@tjelvar.org Härnösands Gymnasium Raymond Persson Raymond.persson@harnosand.se Rönnowska Skolan, Helsingborg Roland Karlsson Roland.karlsson@helsingborg.se Sjöfartsgymnasiet UCT, Tjörn Stefan Karlsson Stefan.karlsson@first.tjorn.se Sjömansskolan Stockholm Johan Östergren johan@sjomansskolan.se Törnströmska Gymnasiet, Karlskrona Lennart Eliasson Lennart.eliasson@edu.karlskrona.se 15

16 YTC Lindholmen Jens Kultje/Jan Coxner/Hinrich Fock Öckerö Gymnasieskola Henrik Andreasson Kalmar Praktiska Gymnasium Monica Thiel, rektor

17 Handelsflottans genomsnittsålder (Tabell 7.) För att kunna bedöma kvalitén på en fartygsflotta är det intressant att känna till genomsnittsåldern på tonnaget. Detta nyckeltal kan anses motsvara en kvalitetsdimension på det tonnage som seglar i svensk regi. I jämförelse med genomsnittsåldern för världshandelsflottan ger detta en indikation på huruvida investeringarna i moderna fartyg för den svenska handelsflottan är eftersatt jämfört med internationellt konkurrerande rederier. Genomsnittsålder för världshandelsflottan kan inhämtas från en mängd källor, i detta fall är statistiken inhämtad från Dansk Skibsfart som sammanställer ett antal nyckeltal ett par gånger per år. Svensk Sjöfarts Tidning gör årligen på uppdrag av Sveriges Redareförening (SRF) i anslutning till deras verksamhetsberättelse en sammanställning över genomsnittsåldern på handelsflottans tonnage. Det mått som används är medelåldern, tyvärr finns inte denna uppgift tidigare än 2001 uppdelat på tonnage. Den statistik som finns att tillgå är uträkningar av medianåldern men då de nylevererade fartygen ständigt har ökat i storlek ersattes detta mått med medelåldern för att man skulle kunna fånga situationen med allt större fartyg i beställning. Av denna anledning används måttet medelålder i denna statiskutgåva. Den svenska handelsflottan Den svenska handelsflottan, Lighthouse/Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 2006: Sjöfartstidningen för publicering i 2007 års verksamhetsberättelse för SRF Verksamhetsberättelse för SRF. Världshandelsflottan Statistiken hämtad från UNCTAD och publikationsserien Review of Maritime Transport Alternativa källor Följande källor har identifierats som potentiella komplement eller som möjliga ersättare utifall nuvarande källa av någon anledning bedöms otillräcklig. Dessa alternativa källor är dessutom värdefulla som referenspunkter till statistiken samt ger möjligheter för att verifiera statistiken. Nyckeltal Källa Åldersfördelning SIKA 2006:27, s.15 Lloyd s Register Fairplay Norges Rederiforbund 17

18 Reflektioner kring metodutveckling I detta avsnitt diskuteras olika alternativ och möjligheter att utveckla de metoder som använts för att samla in och presentera data. Förutom metoder relaterade till befintliga nyckeltal diskuteras även alternativa nyckeltal. Detaljerad godsomsättning i svenska hamnar Detta nyckeltal ger goda möjligheter att se utvecklingen av svensk handel. Det finns en mängd källor till denna information, bl.a. organisationen Sveriges hamnar, SIKA, SCB, etc. Fördelen med denna information är att den kan utvecklas för att beskriva handelsutvecklingen inom olika varugrupper eller utifrån olika handelsrelationer. Sjöfartsverket är en annan tänkbar källa då farledsavgiften är kopplad dels till fartyg men även till fartygets gods. Andel svenska fartyg som bär svensk import/export Med information om andelen svenska fartyg som bär svensk handel ges en indikation på vilken marknadsandel svenska rederier har när det gäller den svenska utrikeshandeln. På så vis finns möjligheter att se hur marknadsandelen förändras vid olika situationer, t.ex. hög- och lågkonjunktur. Några exempel på övriga intressanta nyckeltal Turism Hamnpersonal Rederiernas samlade omsättning o Varav fraktintäkter (gods, hyror) o Varav biljettförsäljning (färjor) o Varav personbilsbiljetter (färjor) o Varav ombordförsäljning (färjor) o Varav åkeriers och speditionsföretag fraktbetalningar (färjor) Antal transporterade pax utrikes sjöfart (svenska + utländska färjerederier) Antal transporterade pax utrikes sjöfart (svenska färjerederier) Antal transporterade pax inrikes sjöfart 18