Miljöredovisning 2008 Härryda kommun

Transkript

1 Miljöredovisning 28 Härryda kommun Miljösamordningen

2 Miljöredovisning Härryda kommun 28 1

3 Innehåll FÖRORD... 2 MILJÖREDOVISNING 28 I KORTHET... 3 INLEDNING... 5 NÅGOT FRÅN VÅR OMVÄRLD... 6 RESULTAT OCH NYCKELTAL Energi Trafik Bo i Härryda Medborgares delaktighet Naturen i Härryda KOMMUNENS EGET ARBETE KÄLLOR Förord En god miljö är en förutsättning för framtiden och skapar ett attraktivt samhälle. Härryda kommun deltar i programmet Uthållig kommun, vilket är en markering att vi ska satsa på energi- och klimatområdet. Vid en ceremoni med Energimyndighetens generaldirektör i somras undertecknade jag å kommunens vägnar, en avsiktsförklaring inför vårt treåriga samarbete. Årets miljöutbildning för företag ledde till många nya miljödiplomerade företag. Så många som 23 företag är miljöcertifierade eller diplomerade, vilket är rekord i kommunen. Att skapa delaktighet i miljöarbetet är viktigt, vilket uppmuntras på många sätt. Inom sektorn för utbildning och kultur pågår ett spännande arbete där alla verksamheter har i uppdrag att ta ett steg framåt i sitt miljöarbete. Vilka bollar som sätts i rullning ska bli spännande att se, efter att 1 4 personer har gått inspirationsutbildningen Kraftsamling för hållbar utveckling. Bondens marknad på Råda torg, som i år lockade kring tusen besökare, var ett lyckat arrangemang där kopplingen mellan miljö och hälsa blev tydlig. Att servera sopplunch var en udda, men rolig uppgift under året för mig som kommunalråd. Avslutningsvis vill jag uppmärksamma och stötta det breda engagemang som finns både inom kommunen, näringslivet och hos kommuninvånarna. Tillsammans kan vi åstadkomma stora förbättringar i linje med hållbar utveckling. Annette Eiserman-Wikström Kommunstyrelsens ordförande 2 Miljöredovisning Härryda kommun 28

4 Miljöredovisning 28 i korthet Härryda kommuns miljöredovisning är indelad i fem områden. Varje område följs upp genom olika mått och nyckeltal. För att ge en kortfattad bild av läget har vi samlat några av nyckeltalen här. Genom tre olika index gör vi också en sammanfattande bedömning av varje område och nyckeltal. Index En glad min om vår bedömning är att arbetet går åt rätt håll och tillräckligt snabbt En tveksam min om vår bedömning är att arbetet går åt rätt håll och men för långsamt En sur min om vår bedömning är att arbetet är går åt fel håll eller saknas helt Område Läs mer! Energi Koldioxidutsläpp per invånare sidan 7 Klimatrankning av Sveriges kommuner, ingen rankning utförd 28 sidan 7 Energianvändning per invånare sidan 8 Uppvärmning av kommunens lokaler sidan 23 Trafik Bilinnehav och körsträckor sidan 1 Bränsleförbrukning, bensin och diesel sidan 1 Andel miljöfordon av nyregistrerade fordon sidan 11 Resande med kollektivtrafik sidan 11 Cykelbanor sidan 11 Boende Naturinformation sidan 13 Vattenproduktion sidan 14 Halter av tungmetaller i avloppsslam sidan 14 Miljöredovisning Härryda kommun 28 3

5 Delaktighet Insamlad mängd hushållsavfall, kg/invånare sidan 16 Materialåtervinning sidan 17 Miljöcertifierade/miljödiplomerade företag sidan Skolor med Grön Flagg sidan 18 Naturen Naturvårdsprojekt sidan 19 Ekologisk odling sidan 19-2 Nedfall svavel sidan 21 Nedfall kväve sidan 21 4 Miljöredovisning Härryda kommun 28

6 Inledning Arbetet med miljöredovisningen för 28 har samordnats av miljösamordnare Karin Meyer tillsammans med Hållbar idé AB. Resultaten och nyckeltalen utgår från de nationella miljömålen men är grupperade på ett sätt som stämmer överens med Härryda kommuns typiska miljöfrågor: Energi Trafik Boende Delaktighet Naturen För att kunna få en bättre bild av miljöpåverkan i Härryda kommun görs i vissa fall jämförelser med andra kommuner i västra Sverige, i första hand Kungälv och Lerum, som bedöms ha i stort sett samma typiska miljöfrågor som Härryda kommun. De data som ligger till grund för redovisningen finns samlade i en databas. Kontakta gärna Karin Meyer om ni önskar få tillgång till denna. Vi tackar alla som bidragit med underlag! Miljöpolicyn Det viktigaste styrdokumentet för miljöarbetet i Härryda kommun är Miljöpolicyn för Härryda kommun. Denna antogs av kommunfullmäktige våren 1998 och är en gemensam plattform i arbetet att nå ett långsiktigt hållbart samhälle. Miljöpolicyn är en del i kommunens Agenda 21-arbete och bygger på åtta punkter: 1. Hushålla med naturresurserna. 2. Tag hänsyn till människor och natur. 3. Planera gemensamt för en bättre miljö. 4. Alla ska vara delaktiga. 5. Informera och utbilda. 6. Värdera miljöåtgärder på lång sikt. 7. Köp miljöanpassade varor och tjänster. 8. Samverka och skapa delaktighet. Den första miljöredovisningen för Härryda kommun togs fram 1998, samma år som miljöpolicyn antogs. Miljöredovisningen ska dels spegla det interna miljöarbetet och dels under vissa år, som i år, även redovisa miljötillståndet. En handlingsplan för miljöpolicyn antogs av kommunstyrelsen i januari 1999 och reviderades 21. Förslag till lokala miljömål för Härryda kommun har diskuterats i Kommunfullmäktige under 28. Miljöredovisning Härryda kommun 28 5

7 Något från vår omvärld Det finns många intressanta frågor på dagordningen när det gäller miljö- och hållbar utveckling. Detta är ett axplock av de frågor som kan ha betydelse för miljöarbetet i Härryda kommun. Klimatfrågan nytt avtal på gång Debatten kring klimatpåverkan fortgår på lokal, nationell och internationell nivå. Detta globala miljöhot kommer med stor sannolikhet att kräva tuffa beslut med förändrade styrmedel. Under hösten 29 i Köpenhamn, ska ett nytt internationellt avtal tas fram om hur utsläppen av klimatpåverkande ämnen ska minska. Etisk och miljöanpassad offentlig upphandling Den offentliga sektorn har stor makt när det gäller att driva på för god etik och bra miljö. Design med Omtanke och Västra Götalandsregionens inköpsavdelning har tagit fram Gröna listan. Nu finns en ny och förändrad upplaga av den med produkter som klarar miljömärkningskraven. Under året har också en guide till etisk upphandling lanserats, ett verktyg i processen mot att formulera etiska krav i den offentliga upphandlingen. Sveriges 16 miljökvalitetsmål en viktig del av Sveriges miljöarbete 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 1. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv På regional nivå finns reviderade regionala miljömål för Västra Götalands län. Länsstyrelsen har här en viktig roll i arbetet med att följa upp de regionala miljökvalitetsmålen. SMART Energi Inom Västra Götalandsregionen arbetar man med att ta fram en klimatstrategi med inriktning på att senast 23 bryta beroendet av fossil energi. Sex fokusområden tas upp som ger en bred ansats i processen; 1. Effektiv energianvändning i bostäder och lokaler 2. Effektiva godstransporter - grön logistik 3. Effektiva persontransporter 4. Förnybara drivmedel 5. Ökad produktion av energi från skog, åker, sol och vind 6. Energieffektiv konsumtion och produktion av varor och tjänster Hållbar utveckling Väst Miljösamordnaren och energi- och klimatrådgivaren har aktivt arbetat med att forma en permanent organisation för Hållbar Utveckling Väst. Kommunsamarbete kring bland annat energifrågor sker långsiktigt genom detta nätverk. K22 K22, Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet, är ett viktigt underlag för planering av kollektivtrafiken. Under 28 har olika underlagsrapporter tagits fram, bl.a. Knutpunkter, Kollektivtrafikprogram, Attraktiva pendelparkeringar, 7 incitament för ökat kollektivtrafikresande etcetera. 6 Miljöredovisning Härryda kommun 28

8 Resultat och nyckeltal Resultaten är grupperade utifrån de nationella miljömålen och på ett sätt som stämmer överens med Härryda kommuns viktigaste miljöfrågor/-problem. Energi Trafik Boende Delaktighet Naturen Nyckeltal Nyckeltalen är ett verktyg för att kunna göra jämförelser, över tid av miljödata med andra kommuner. Arbetet med nyckeltal har intensifierats på lokal, regional och nationell nivå eftersom de spelar en viktig roll i uppföljningen av miljömålen. 1. Energi Detta område berör i första hand det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Energianvändning för transporter redovisas i avsnittet Trafik. Där redovisas även problematiken med olika utsläpp till luft. Växthuseffekten innebär att växthusgaser som främst koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens medeltemperatur kring plus 15 grader. Utan denna effekt skulle medeltemperaturen vara cirka 3 grader lägre. Problemen med förhöjd växthuseffekt uppstår när halterna av de gaser som normalt finns i atmosfären blir högre. Den successiva klimatförändringen framkallar miljöproblem i världen, som torka, avskogning, erosion, isavsmältning vid polerna och glaciärer, rubbade ekosystem etcetera. Den främsta orsaken till ökningen av växthusgaserna är förbränningen av fossila bränslen. En hållbar nivå för utsläppen är cirka 1 6 kilogram koldioxid per person och år. Utsläpp av koldioxid Den växthusgas som i första hand bidrar till ökningen av växthuseffekten är koldioxid. Därför är utsläppet av koldioxid per person och sektor ett bra nyckeltal för att spegla situationen i Härryda kommun. De största utsläppen av koldioxid kommer från transporterna samt från anläggningar för uppvärmning av bostäder och lokaler. Koldioxidutsläpp kg per invånare Lösningsmedel Industri Arbetsmaskiner Energi Transporter Källa: RUS Under de senaste femton åren kan vi se en minskning av utsläppen av koldioxid när det gäller energiförsörjning. Främsta orsaken till minskningen beror sannolikt på konvertering från fossilbaserad uppvärmning till biobränslebaserad fjärrvärme. Tidigare har data från SCB använts för detta nyckeltal, nu används istället RUS (Regionalt uppföljningssystem som Länsstyrelserna ansvarar för, Beräkningssättet skiljer sig åt genom att trafikens påverkan baseras på trafikmängd och vägnät istället för på försåld mängd drivmedel. I Svenska Naturskyddsföreningens klimatrankning 27 hamnade Härryda kommun på 26 plats, nära medelvärdet. Miljöredovisning Härryda kommun 28 7

9 Jämförelse mellan kommuner, koldioxidutsläpp ton per invånare Energikällor De vanligaste energikällorna i kommunen är el, olja och fjärrvärme där el- och oljeanvändningen minskar i takt med fjärrvärmeutbyggnaden. Elförbrukningen idag är i samma storleksordning som 199. Under 26 ökade elförbrukningen per person för första gången sedan 22. Jämförelse mellan kommuner, energianvändning kwh per invånare 2 1 Källa: RUS Härryda Kungälv Lerum Skillnaden mellan kommunerna består främst i en högre andel koldioxid från transporter i Härryda och Kungälv. Transporter och resvanor i kommunen beskrivs närmare i avsnittet Trafik. Energianvändning Den totala energianvändningen per invånare minskade mellan 22 och 25 för att därefter öka under 26. Hushållen samt transporterna står för den största energianvändning i kommunen. Energianvändning, kwh per invånare Övrigt Hushåll Transporter Industri Invånare , Folkmängd Källa: SCB kommunala energibalanser Energiplan Elförbrukning per invånare 11 1,5 1 9,5 Energiplanen för Härryda kommun antogs av kommunfullmäktige i januari 24. I planen finns tre övergripande mål: Kommunen ska främja omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Kommunens energiförsörjning ska vara trygg, säker och miljöanpassad. Energipolitiken ska i kommunen bidra till att hålla nere och långsiktigt minska de globala utsläppen av koldioxid, svavel och kväveoxider. Strategier: 1. Förnybara energikällor 2. När och fjärrvärme 3. Fysisk planering 4. Energieffektivisering 5. Kommunen som föregångare Till varje strategi finns en handlingsplan kopplad. 9 MWh/invånare Källa: SCB kommunala energibalanser 8 Miljöredovisning Härryda kommun 28

10 Vindbruk Det finns inga områden av riksintresse för vindbruk i Härryda kommun. Arbete pågår med att ta fram ett planeringsunderlag för lämpliga platser för utbyggnad av vindkraftverk. Fjärrvärme Fjärrvärmeverket i Landvetter togs i drift under 22 och i Mölnlycke under 24. Därefter har nya exploateringsområden anslutits efterhand. Fjärrvärmenätet försörjer inte bara bostäder, utan också kommunala lokaler och andra verksamhetslokaler. Miljöredovisning Härryda kommun 28 9

11 2. Trafik De miljökvalitetsmål som främst berörs är; Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Utsläpp av koldioxid från trafiken redovisas i avsnittet Energi. Vägtrafiken bidrar med mest luftföroreningar. Andra källor är flygtrafiken samt anläggningar för uppvärmning av bostäder och arbetsmaskiner. Luftförorening från transporter är främst kväve- och svaveldioxider, kolväten och partiklar. Flera av dessa kan lokalt orsaka negativa effekter. - Människors hälsa påverkas negativt. - Skogens träd och jordbrukets grödor skadas. - Material som gummi, plast, metall och kalksten bryts ner snabbare. - Nedsmutsning av byggnader. Luftföroreningar kan även transporteras lång väg och orsaka skador i andra områden än där de släpps ut. Bränsleförbrukning redovisas i avsnittet Energi och buller i avsnittet Bo i Härryda. Vägtrafik Härryda kommun har en utspridd bebyggelse som koncentreras i flera större samhällen, en relativt begränsad lokal arbetsmarknad samt närhet till Göteborg. Detta ger ett stort transportbehov. En stor del av pendling och övriga persontransporter sker med bil. 27 var dock första året som biltrafiken inte ökade räknat per invånare. Bilinnehav, antal per 1 invånare Källa: SCB/Sika Institute Körsträckor och jämförelse mellan kommuner, mil per invånare Källa: SCB. Korrekt data för Lerum saknas år 2. VGR = Västra Götalandsregionen Bränsleförbrukning, MWh Härryda Kungälv Lerum VGR Riket Bensin Diesel Källa: SCB Transporter och kommunikationer Bilinnehavet per person har minskat under 27. Körsträckor ligger på samma nivå som 26. Av de tre kommunerna som jämförs är det endast Härryda kommun som ligger under medelvärdet inom Västra Götalandsregionen (VGR). Variationen i bensinförbrukning är liten. Trenden för Härryda kommun är dock en viss ökning fram till 23 men därefter en minskning. Dieselförbrukningen ökar stadigt. Miljöfordon Enligt Vägverkets kriterier för miljöbilar (24), klassas bilarna in efter energianvändning, avgasutsläpp samt säkerhet och i förhållande till storlek. En etanol- eller biogasbil får inte vara för energislukande för att klara kriterierna. Extremt bränslesnåla bilar klassas också som miljöbilar, trots att de drivs med bensin eller diesel. 1 Miljöredovisning Härryda kommun 28

12 Antal fordon i Härryda kommun, vissa typer av miljöfordon El Etanol-hybrid/E85 Källa: SCB/Sika Institute Övriga hybrider Naturgas/Biogas Klimatpåverkan från de nya bilar som registrerades i Härryda under 28 minskade med 15 procent jämfört med 27 och med 22 procent jämfört med 26. Härryda hamnar därmed på plats 4 bland Sveriges 29 kommuner. 28 fanns totalt 568 registrerade bilar som drivs med antingen etanol, gas eller med någon annan form av hybridmotor. Kollektivtrafik För Göteborgsregionens del, där Härryda kommun ingår, arbetar man med målbilden K22. Den syftar till att samla regionen kring en målbild i vilken kollektivtrafikens marknadsandelar ökar till 4 procent år 225. Under 27 har en linjeöversyn gjorts för Mölnlycke och ett underlag för en lokal K22 tagits fram. Enligt 28 års statistik från Västtrafik hade Grön express en ökning på 5,8 procent, Röd express en ökning på 4,3 procent och övrig trafik till, från eller i Härryda kommun en ökning på 4,8 procent. Nya vägvanor Genom samarbetet inom GR ingår Härryda kommun i KLIMP-projektet Nya Vägvanor En del av projektet vänder sig till företag och deras arbets- och tjänsteresor. Nio företag har besökts och intervjuats och erbjudits hjälp med att se över resandet utifrån miljö-, hälso- och ekonomiskt perspektiv. Härryda kommun har även genomfört en resvaneundersökning bland anställda, se vidare under Kommunens eget arbete. Cykla och gå Under 28 byggdes 49 meter gång- och cykelbana. Året innan byggdes 3 36 meter och 26 byggdes 8 meter. Ett verksamhetsmål är att bygga minst 1 meter årligen. Utbyggnaden är beroende av exploateringstakten för nya bostadsområden, eftersom nya cykelvägar även anläggs i anslutning till områdena. Landvetter flygplats, landningar per år Källa: Luftfartsverket Enligt statistiken från Luftfartsverket, har drygt 4,3 miljoner passagerare passerat Landvetter flygplats under 28. Landvetters flygplats arbetar med att begränsa sin miljöpåverkan, bl.a. genom ett nytt navigationssystem och åtgärder för trafiken till och från flygplatsen. Göteborgsregionens luftvårdsprogram Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och ingående kommuner medverkar, tillsammans med Vägverket och olika företag, till att följa upp och utvärdera luftkvaliteten i området samt att ta fram åtgärder till förbättringar. Detta gör man genom ett luftvårdsprogram. Utsläpp av kvävedioxid leder till försurning och övergödning. Höga halter av kvävedioxid bidrar också till produktionen Miljöredovisning Härryda kommun 28 11

13 av marknära ozon, vilket kan orsaka olika hälsoproblem hos människor samt skador på vegetationen. Transporterna är den dominerande källan för kvävedioxider. Det nationella miljömålet för kvävedioxid innebär bland annat att årsmedelvärdet 2 mikrogram per kubikmeter luft i huvudsak ska underskridas år 21. Miljökvalitetsnormen (MKN) för kvävedioxid (årsmedelvärde) är 4 mikrogram per kubikmeter luft och gäller från 25. I diagrammet nedan visas uppmätta årsmedelvärden av kvävedioxid från Mölndal, Femman och Järntorget (ovan tak-mätningar) samt från Gårda och Haga (gatunivå-mätningar). Uppgifter för Härryda kommun saknas, dock finns mätningar av kvävenedfall vid Klippan, se diagram under Naturen i Härryda. Utvecklingen av kvävedioxidhalterna under de senaste åren tyder på att det kan bli svårt för kommunerna inom GR att uppnå det nationella miljömålet, se figur nedan. Även det nationella målet för marknära ozon bedöms vara svårt att uppnå i västra Sverige. 6 Årsmedelvärde kvävedioxid (NO 2 ) NO2 (µg/m 3 ) Femman Haga Gårda Mölndal Järntorget MKN År Delmål Miljöredovisning Härryda kommun 28

14 3. Bo i Härryda De miljökvalitetsmål som främst berörs är; Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Säker strålmiljö och God bebyggd miljö. Utsläpp från uppvärmning redovisas i avsnittet Energi. Befolkningen fortsätter att öka. Under 28 med 1,9 procent, mest i hela Västsverige. Detta innebär ökad byggnation av bostäder och infrastruktur och därmed ökar även energianvändningen, trafiken och avfallsmängden. En viktig del av kommunens arbete är därför att fokusera på hur denna ökning ska hanteras. Utmaningen är att ha tillräckligt med bostäder och infrastruktur och samtidigt utnyttja naturresurserna på rätt sätt. Grönområden Grönområden är viktiga inom tätorterna. Både vuxna och barn använder dem till exempel för rekreation, umgänge, lek och fritidsaktiviteter. Arbetet med Grön Plan för tätorterna intensifierades under 28. Bondens marknad Kring tusen personer besökte marknaden på Råda torg i Mölnlycke en solig höstdag i september. Där fanns aktiviteter för både stora och små. Det erbjöds försäljning av ekologiska produkter, olika utställningar, sortbestämning av svamp och äpplen. Man kunde testa sina källsorteringskunskaper och gå en poängpromenad med frågor om dricksvatten. För de små barnen fanns höns och kaniner att titta på. Sopplunch serverades av kommunalråden. Bondens marknad är en del av Folkhälsoveckan. Buller Buller kan orsaka olika hälsoproblem hos människor som sömnproblem, stress, minskning av koncentrationsförmågan eller ökning av risken för hjärtproblem. Riksdagens antagna riktvärden för samhällsbuller är 3 decibel ekvivalent ljudnivå inomhus och 55 utomhus. Maximal ljudnivå inomhus är 45 decibel nattetid och 7 vid uteplats i anslutning till bostad. Åtgärder som kan reducera buller från vägeller tågtrafik kan vara plank, bullervallar eller lägre hastighet. En annan vägbeläggning kan också ge lägre buller, liksom att byta ut fönster på huset. Främsta källorna till buller i Härryda kommun är trafiken på vägar, järnvägar och Landvetter flygplats. På flygplatsen följs bullerfrågan upp med regelbundna redovisningar av flygvägsystem. Bullerreducerande start- och landningsprocedurer har också införts, samtidigt som moderna flygplan bullrar mindre och successivt ersätter äldre plan. Trots detta är många störda av buller från flygplatsen. Nya flygvägar togs i bruk 15 januari 29. Tillsammans med det nya flygledningssystemet innebär detta att det totala antalet bullerstörda minskat. Med bullerstörda avses max bullernivå 7 db(a) minst tre gånger per dygn. På grund av vägtrafiken i kommunen överskrids riktvärdet för buller vid cirka 3 fastigheter (ekvivalent buller utomhus). Här ingår endast de fastigheter där mätningar eller beräkningar har utförts. Hönekulla by Härryda kommun planerar att bygga flerbostadshus och ett äldreboende i ett område i direkt anslutning till Mölnlyckes nybyggda centrumbebyggelse. Det exponerade läget ställer särskilda krav på byggnadernas utformning och placering. De energikrav som ställts innebär att byggnadernas energianvändning ska vara halverad jämfört med Boverkets minimikrav. Krav ställs också på att bostäder ska anslutas till fjärrvärmenätet. Miljöredovisning Härryda kommun 28 13

15 Dricksvatten Vatten är jordens viktigaste resurs. Vi behöver rent vatten som livsmedel men också inom olika näringar. Det är viktigt att skydda denna resurs från föroreningar samt använda vattnet på ett uthålligt sätt. Tre vattenverk levererar dricksvatten i Härryda kommun. Två av dem tar råvatten från grundvattentäkter, Rävlanda och Hällingsjö. Den tredje och största är en ytvattentäkt som tar råvatten från Finnsjön i Mölnlycke. Finnsjöns vattenverk försörjer orterna Härryda, Mölnlycke, Landvetter samt Landvetter flygplats. 75 procent av kommunens befolkning är anslutna till kommunala anläggningar, medan resten får sitt dricksvatten från egna vattentäkter. En vattenförsörjningsplan håller på att utarbetas. Konsumtionsvattnet i Härryda är mjukt. Den totala hårdheten i vattnet mäts i tyska hårdhetsgrader (dh). Finnsjön och Rävlanda har 3 dh och Hällingsjö 1,5 dh. Det kommunala vattnets ph-värde är cirka 8 och har låg fluoridhalt. Vattenproduktion, kubikmeter per år Finnsjöns vv Rävlanda vv Hällingsjö vv Källa: VA/Avfall, Härryda kommun. vv = vattenverk Inköp från Mölndal och Partille Idag i Härryda kommun är den genomsnittliga användningen av vatten per person och dygn cirka 15 liter eller knappt 55 kubikmeter per år. Avlopp Utsläpp av orenat avloppsvatten till yt- och grundvatten kan skada miljön och människors hälsa. I avloppsvatten finns näringsämnen som fosfor och kväve som orsakar övergödningsproblem och bakterier som kan förorena både dricksvatten och badplatser. I reningsverket avskiljs framför allt fosfor, organiskt material och till viss del kväve. Många ämnen kan inte brytas ned, exempelvis olika metaller. Dessa hamnar till största delen i slammet, men går till viss del även ut i naturen. Restprodukten från reningsverken är avloppsslammet som antingen används som jordförbättring eller förbränns. Avloppsvatten kommer dels från hushåll och dels från olika typer av verksamheter. Tre fjärdedelar behandlas i reningsverk och resterande del i enskilda avlopp (cirka 3 5 anläggningar). I Härryda kommun finns två reningsverk, ett i Hällingsjö och ett i Rävlanda som byggdes år 2. Avloppsvatten från Mölnlycke och Landvetter (85 procent av den totala mängden avloppsvatten) leds till Ryaverket. Halterna av tungmetaller i slammet från Rävlanda reningsverk, Hällingsjö reningsverk och Ryaverket är låga jämfört med de gränsvärden som gäller, vilket innebär att det kan användas på åkermark. Idag tas slammet omhand i Göteborg genom kompostering och upparbetning till jord eller fyllnadsmaterial. Avfall Avfall redovisas i avsnittet Medborgares delaktighet. 14 Miljöredovisning Härryda kommun 28

16 Radon Radon är en gas som kan avges både från mark och byggnadsmaterial (blågrå lättbetong). Risken för radon i mark beror på bergartens uranhalt, bergets sprickighet och hur krossat det är. Radon kan även finnas i dricksvattnet. Radongas kan orsaka lungcancer och därför har gränsvärden tagits fram. Gällande gränsvärde för radon inomhus är 2 becquerel per kubikmeter luft. I Härryda kommun är det vanligast med radon från byggnadsmaterial. I marken bedöms radonhalten vara låg till normal. Områden med normalriskmark, på grund av genomsläppliga isälvsavlagringar, finns bland annat i Mölndalsåns dalgång, Rävlanda och Hällingsjö. Ingen mark har klassats som högriskområde. Radonriskkartan som togs fram 1983 har under 25/26 omarbetats och kompletterats. Det finns små moränområden i kommunen som kan innebära problem med markradon, Tahultsdrumlinen är ett sådant område. Radonmätningar genomfördes under vintern 27 i alla förskolor och i alla skolor vintern 28. Miljöredovisning Härryda kommun 28 15

17 4. Medborgares delaktighet Alla nationella miljömål berörs. Medborgarnas delaktighet är ett av nyckelorden i Agenda 21. För att öka miljömedvetenheten och delaktigheten är det viktigt med kunskap och kommunikation. Ett bra mått på människors och verksamhetsutövares miljöengagemang är att analysera olika beteenden, som till exempel hantering av avfall och olika typer av miljöledning, -certifiering. Avfall Hushållsavfall består främst av organiskt material och förpackningsavfall. Den optimala hanteringen är att sortera ut båda dessa avfallsslag och därmed öka återvinningsgraden. Hantering av avfall kan leda till olika miljöproblem som förorening av mark, grundvatten och ytvatten, utsläpp av växthusgaser, smittospridning, dålig lukt, etcetera och det är därför viktigt att avfallet hanteras på rätt sätt. Hushållsavfall och liknande avfall från bostäder, kontor och verksamheter går till Sävenäs avfallsanläggning för energiåtervinning eller till kompostering. Avfallsplan I slutet av 23 antog kommunfullmäktige en avfallsplan för Härryda kommun. I planen finns sex övergripande mål: Minska avfallets mängd och farlighet. Skydda kommuninvånarnas hälsa och miljö. Främja en god resurshållning. Erbjuda god kommunal service. Eftersträva en kostnadseffektiv hantering. Öka återanvändning och återvinning. Till dessa finns detaljerade mål och aktiviteter för åren Under 28 påbörjades arbetet med en regional avfallsplan. Avfallsmängder Insamlad mängd hushållsavfall, kg per invånare I den totala mängden ingår avfall från hushåll, kontor och Landvetter flygplats Källa: VA/Avfall, Härryda Kommun Mängden hushållsavfall som samlats in har ökat de senaste åren, men 28 minskar mängderna. Det kan vara en effekt av den vikande konjunkturen men är trots allt ett trendbrott. Total mängd avfall per behandlingsslag, kg per invånare Materialåtervinning Energiåtervinning Kompostering Destruktion Deponi Insamlat hushållsavfall, avfall från Bråta återvinningscentral och förpackningar och tidningar från återvinningsstationer Källa: VA/Avfall, Härryda Kommun Endast avfall till destruktion ökar från föregående år. Ett av de nationella delmålen för avfall anger att senast år 21 ska minst 5 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. 16 Miljöredovisning Härryda kommun 28

18 Mängd avfall vid Bråta återvinningscentral, kg per invånare Källa: VA/Avfall, Härryda Kommun Grovavfall lämnas till Bråta återvinningscentral för sortering och materialåtervinning. Boende östra delen av kommunen lämnar dock grovavfall vid Råssa återvinningscentral i Bollebygds kommun. Dessa mängder redovisas alltså inte i här. Mängd elektronikskrot vid Bråta återvinningscentral, kg per invånare Källa: VA/Avfall, Härryda Kommun Mängden elektronikskrot har minskat under 28. Härryda kommun ganska lågt i förhållande till flertalet kommuner i Västra Götalands län och ca fyra kilo lägre än rikssnittet. Insamlingen vid återvinningsstationerna har ökat för alla fraktioner utom tidningar. Anledningen till denna minskning är oklar, men kan vara en nedgång totalt sett för tidningar, tidskrifter och reklam. Material från återvinningsstationerna, kg per invånare Källa: VA/Avfall, Härryda Kommun Hemkompostering Förpackningar av glas Metallförpackningar Förpackningar av hårdplast Pappersförpackningar Tidningar Fler och fler komposterar sitt matavfall. Detta leder till att man får ett utmärkt jordförbättringsmedel och kan minska avfallstransporterna. Totalt har hushåll anmält att de komposterar, en ökning med 27 hushåll sedan 26. Detta innebär att drygt hälften av enfamiljsbostäderna i kommunen komposterar. Miljöledningssystem i företag Att införa ett miljöledningssystem i företaget är ett bra sätt att få kontroll på dess miljöpåverkan. Det finns flera typer av miljöledningssystem, men det är ISO 141 och EMAS som är mest kända. Många företag väljer också att miljödiplomera verksamheten, en enklare variant av miljöledningssystem enligt ISO 141. Antal företag certifierade enligt ISO Härryda Kungälv Lerum Källa: Miljöredovisning Härryda kommun 28 17

19 Antal företag med miljödiplomering Källa: Göteborgs Stad Miljöledningssystemen ökar under 28 och då särskilt företag med miljödiplomering. Miljöutbildningen för företag som genomfördes under året ledde till ett högre antal diplomeringar. Symbolen för miljödiplomerade verksamheter. Grön Flagg Detta är Sveriges största miljöutmärkelse anpassad för skolor och förskolor. Grön flagg är ett bevis på att skolornas verksamheter prioriterar miljöarbetet, delaktigheten och demokratin mellan både personal och elever samt följer principerna för hållbar utveckling. Utmärkelsen erhålls av stiftelsen Håll Sverige Rent. Antal förskolor och skolor med Grön flagg Källa: Håll Sverige Rent Härryda kommuns skolor arbetar aktivt med miljöfrågor. Antalet skolor och förskolor som har fått Grön flagg har dock minskat. Idag finns det 1 stycken: Furuhällsskolan Gärdets förskola Hindås förskola Högadalskolan Landvetterskolan Lunnaskolan Pixbo Montessoriskola Pixbo naturförskola, Nötskrikan Sjöholmens förskola Vällsjöskolan Ekologiska livsmedel Ekologisk livsmedelproduktion sker utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och konstgjorda tillsatsämnen, vilket innebär en större hänsyn till miljö och människors hälsa. Efterfrågan i Sverige på ekologiska livsmedel ökar stadigt. Just nu är efterfrågan till och med större än tillgången. Flaggan som visar att verksamheten fått utmärkelsen Grön Flagg. 18 Miljöredovisning Härryda kommun 28

20 5. Naturen i Härryda Det är många av de nationella miljökvalitetsmålen som gäller för naturen och naturresurserna i Härryda kommun; - Bara naturlig försurning - Ingen övergödning - Giftfri miljö - Levande sjöar och vattendrag - Myllrande våtmarker - Levande skogar - Ett rikt odlingslandskap - Ett rikt växt- och djurliv Naturen har såväl ett egenvärde som ett värde för människor bland annat som resurs för forskning, undervisning eller för rekreation. Härryda kommun är en skogskommun med många sjöar. Det finns över 1 sjöar som är större än en hektar och av dessa är 36 större än 1 hektar. Skyddad natur i Härryda Naturen kan skyddas på olika sätt. Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, värdefulla naturmiljöer, tillgodose behov av friluftsområden och skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för värdefulla arter. År 28 var totalt 714 hektar skyddade: Natura 2: 198 ha Naturreservat: 484 ha (utom Risbohult och Klippan som ingår i Natura 2) Biotopskydd: 32 ha Naturreservat som Länsstyrelsen arbetat med under 28 är Hålsjön-Rambo mosse, utökning av Klippans naturreservat, Bråta samt Yxsjön. Natura 2 är ett ekologiskt nätverk av skyddade områden inom EU. I Härryda är Klippan, Labbera och Maderna klassificerade som Natura 2-områden. Landskapsbildskydd finns i Härskogen vilket innebär att exploatering är begränsad. Några lövträd i Högäset och Långenäs är naturminne och 11 biotopskydd finns i skogsmark. Strandskydd gäller för både sjöar och större vattendrag. Syftet med strandskyddet är att bevara djur- och växtarter men också att trygga förutsättningarna för friluftslivet. Vissa andra miljöer är också generellt skyddade såsom stenmurar, odlingsrösen, alléer, småvatten och våtmarker i jordbruksmark. Naturinventeringar Omfattande naturinventeringar har genomförts och all känd kunskap har samlats i en naturdatabas. Arbete med naturvårdsplan pågår som ett underlag i den pågående revideringen av översiktsplan. Grova träd är inventerade Inventeringen av grova lövträd i kommun har färdigställts och slutrapporterats till länsstyrelsen under året. Totalt inventerades träd, varav 66 träd var grövre än 4 cm i omkrets. Det grövsta trädet som påträffats var en ask på 617 cm. Ek dominerar dock som det vanligaste trädslaget. Ett informationsblad har skickats till fastighetsägare med grova lövträd för att öka kunskapen om betydelsen av de grova träden samt ge skötseltips. Ett informationsmöte med exkursion har också genomförts för personal som yrkesmässigt hanterar trädfrågor. Syftet med inventeringen var att få en översiktlig kunskap om förekomst och bevarandestatus av de grova lövträden i kommunen. Träd med en omkrets över 25 cm samt hamlade och hålträd med omkrets över 2 cm har inventerats. Genom att identifiera var grova lövträd är belägna finns framtida möjligheter att restaurera lokaler samt att skydda enstaka grova lövträd mot avverkning. Inventeringen är en del av kommunens lokala naturvårdsprojekt där Naturvårdsverket är medfinansiär med statliga bidrag till kommunal och lokal naturvård. Miljöredovisning Härryda kommun 28 19