Miljö- redovisning 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljö- redovisning 2012"

Transkript

1 Miljö- redovisning 2012

2 Miljöredovisningen för 2012 har tagits fram av Sektorn för samhällsbyggnad i Härryda kommun. Miljösamordnare Karin Meyer är ansvarig. Sammanställningen har skett med hjälp av Anne Udd på Hållbar Idé AB. Miljöredovisningen behandlas av kommunstyrelsen den 27 maj och kommunfullmäktige den 17 juni Framsidan: Nässelfjäril på sälg, foto Karin Meyer Miljöredovisning Härryda kommun

3 Innehåll FÖRORD... 2 MILJÖREDOVISNING 2012 I KORTHET... 3 INLEDNING... 4 NÅGOT FRÅN VÅR OMVÄRLD... 5 RESULTAT OCH NYCKELTAL Energi Trafik Bo i Härryda Delaktighet Naturen KÄLLOR Förord Härryda kommun arbetar vidare för en hållbar utveckling. Att skapa delaktighet i miljöarbetet är viktigt. Ett systematiskt miljöarbete pågår inom förvaltningen där alla anställda har en viktig roll att spela. Att både företag och kommunens verksamheter, miljödiplomerar sig tycker jag är bra. Det gör miljöarbetet tydligt och synligt. Under Earth Hour utmanade jag kommunfullmäktiges ledamöter att delta. Jag lovade att minska energianvändningen på jobbet och hemma. Dessutom gav jag tre klimatsmarta val i min vardag: Jag ska byta ut tre lampor hemma till lågenergilampor, halogen eller LED, stänga av skärmen när jag inte använder datorn och dra ur laddaren till mobiltelefonen när den inte används. Arbetet med hållbar utveckling innebär en stor bredd, allt ifrån hållbar inriktning på översiktplan, ny naturvårdsplan och införande av bruna kärl för matavfallsinsamling till biogasproduktion. Kommunen har också köpt ett vindkraftsverk som ska byggas och leverera el till våra verksamheter. Jag ser fram emot en invigning av denna framöver. Att våra fina naturområden rustas upp är positivt för många. Barnens naturstig i Wendelsbergsparken och en naturstig i Rådasjöns naturreservat blev klara under året. Fairtrade City är ett åtagande som gör att vi i den kommunala verksamheten tillsammans med olika företag skapar förutsättningar som sätter positiva spår i andra delar av världen. Det arbetet ska fortsätta. BoHäM-samarbetet ska locka till samarbete på olika nivåer i olika sektorer och projektet för energieffektivisering är bara ett gott exempel hur bra det blir när vi samarbetar och sporrar varandra till ständiga förbättringar. Bollebygd som vann tävlingen Energismarta kommunhus. Annette Eiserman-Wikström Kommunstyrelsens ordförande 2 Miljöredovisning Härryda kommun 2012

4 Miljöredovisning 2012 i korthet Härryda kommuns miljöredovisning är indelad i fem områden. Varje område följs upp genom olika mått och nyckeltal. För att ge en kortfattad bild av läget har några av nyckeltalen samlats här. Genom tre olika index gör vi också en sammanfattande bedömning av varje område och nyckeltal. Index En grön cirkel om vår bedömning är att arbetet går åt rätt håll och tillräckligt snabbt En orange trekant om vår bedömning är att arbetet går åt rätt håll men för långsamt En röd fyrkant om vår bedömning är att arbetet går åt fel håll eller saknas helt Område Läs mer! Energi Koldioxidutsläpp per invånare sidan 6 Energianvändning per invånare sidan 7 Uppvärmning av kommunens lokaler sidan 8 Energianvändning gatubelysning sidan 9 Trafik Bilinnehav och körsträckor sidan 10 Bränsleförbrukning, bensin och diesel sidan 10 Andel miljöfordon av nyregistrerade fordon sidan 11 Resande med kollektivtrafik sidan 11 Cykelbanor sidan 12 Boende Vattenproduktion sidan 15 Delaktighet Insamlad mängd hushållsavfall, kg/invånare sidan 17 Materialåtervinning sidan 18 Miljöcertifierade/miljödiplomerade företag sidan 19 Skolor med Grön Flagg och Skola för hållbar utveckling sidan 20 Naturen Naturvårdsprojekt sidan 24 Ekologisk odling sidan 24 Nedfall svavel sidan 23 Nedfall kväve sidan 23 Miljöredovisning Härryda kommun

5 Inledning Arbetet med miljöredovisningen för 2012 har samordnats av miljösamordnare Karin Meyer tillsammans med Hållbar idé AB. En kortversion av miljöredovisningen finns med i årsredovisningen varje år. En stor miljöredovisning görs, från och med 2009, en gång per mandatperiod. Resultat och nyckeltal utgår från de nationella miljömålen, men är grupperade på ett sätt som stämmer överens med Härryda kommuns typiska miljöfrågor: Energi, Trafik, Boende, Delaktighet och Naturen. För att få en bättre bild av miljöpåverkan i kommunen görs i vissa fall jämförelser med andra kommuner i västra Sverige, i första hand Kungälv och Lerum. Dessa bedöms ha i stort sett samma typiska miljöfrågor som Härryda kommun. Jämförelser görs också med Bollebygd och Mark, eftersom kommunerna samarbetar i ett energieffektiviseringsprojekt. Viktiga aktiviteter eller händelser inom kommunens arbete beskrivs också. De data som ligger till grund för redovisningen är samlade i en databas. Kontakta Karin Meyer om ni vill få tillgång till denna eller bidra med mer underlag. Politiska inriktningsmål för miljö Politiska inriktningsmål för miljö antog Att arbeta utifrån lokala miljömål för Härryda kommun är en viktig del i kommunens ansvar som lokal aktör. Eftersom utgångspunkten är riksdagens beslutade mål får de lokala målen den styrka och legitimitet som eftersträvas. Härryda kommun ska verka för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Det innebär att förutsättningar för framtida generationers livskvalitet ska bevaras. Härryda kommuns arbete för hållbar utveckling ska vara en förebild för kommuninvånare och företag och bör ge stora effekter även utanför den egna verksamheten. 14 miljömålsområden tas upp och till varje finns en till fem punkter antagna som beskriver målen. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Myllrande våtmarker 11. Levande skogar 12. Rikt odlingslandskap 13. God bebyggd miljö 14. Ett rikt växt- och djurliv Verksamhetsmål med indikatorer redovisas i kommunens verksamhetsplan och följs upp i den årliga verksamhetsberättelsen. Miljöpolicyn En ny miljöpolicy för organisationen antogs i kommunfullmäktige i mars 2013 och ersatte den tidigare miljöpolicyn från Den kompletterar miljömålen som viktigt styrdokument för miljöarbetet. Miljöpolicyn ska fungera som en kompass för miljöarbetet. 4 Miljöredovisning Härryda kommun 2012

6 Något från vår omvärld Här ges ett axplock på de frågor som har ha betydelse för miljöarbetet i Härryda kommun. Klimatfrågan nytt avtal 2015? Detta globala miljöhot kommer att kräva tuffa beslut med förändrade styrmedel. FN:s årligen återkommande klimatförhandlingar pågår, men hittills utan konkreta överenskommelser om utsläppsminskningar. Sveriges 16 miljökvalitetsmål 14 av 16 miljökvalitetsmål kommer inte nås till år 2020 med dagens förutsättningar. För att Sverige ska nå miljökvalitetsmålen behöver alla engagera sig och ta sin del av ansvaret från riksdag och regering via myndigheter och länsstyrelser till kommuner, företag, frivilliga organisationer och enskilda individer. Större miljöhänsyn krävs i hela kedjan av produktion och konsumtion, från råvara till avfall. SMART Energi Inom Västra Götalandsregionen har en klimatstrategi med inriktning på att senast 2030 bryta beroendet av fossil energi tagits fram. Nya överenskommelser tecknades 2011 mellan olika parter, där bland annat Härryda kommun medverkar. Mistra Urban Futures nätverk Mistra Urban Futures är ett centrum för hållbar stadsutveckling som startade år Ett nätverk organiseras inom ramen för Göteborgsregionens kommunalförbund och bidrar till GR:s arbete inom hållbar stadsutveckling. Mistra Urban Futures styrka är samarbetet mellan forskningen och den praktiska tillämpningen. Nätverkets syfte och uppgift är bl.a. att medverka i arbetet med att ta fram nya kunskaper, ansatser och verktyg som ökar förutsättningarna för en hållbar stadsutveckling men även att öka delaktighet bland berörda personer i medlemskommunerna och uppmärksamma intressanta utvecklingsprocesser. Västsvenska paketet Västsvenska paketet är igång med bl.a. trängselskatt för vägar kring Göteborg, utbyggd kollektivtrafik och förbättringar för gång och cykel. Planering för olika infrastruktursatsningar pågår, bl.a. Västlänken, Marieholmstunneln och ny Götaälvbro. Kommunikations- och marknadsföringsåtgärder pågår för att förverkliga potentialen i de satsningar som görs. Målet är att förändra resvanor genom ökad kunskapen samt påverkade attityder och beteenden hos både företag, invånare och skolor. Ett nätverk för hållbart resande startades 2012 mellan 18 kommuner inom arbetsmarknadsregionen. Nätverket arbetar med flera projekt som syftar till att öka det hållbara resandet och skapa nya vägvanor. Härryda medverkar i På egna ben, Dialog med hushåll om Nya Vägvanor och Cykelutmaningen. Västkuststiftelsen 50 år Västkuststiftelsens uppdrag är att bevara och vårda den västsvenska naturen och att stimulera friluftslivet. Västkuststiftelsen har i uppdrag, från Länsstyrelsen i Västra Götalands län, att förvalta 200 naturreservat, sammanlagt hektar mark. Inom Härryda kommun förvaltar Västkuststiftelsen Klippans och Risbohults naturreservat. Guidade vandringar i naturreservaten ger många tillfälle att uppleva naturen. Västkuststiftelsens huvudmän är Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund. Under 2012 firade organisationen sitt 50- årsjubileum. Miljöredovisning Härryda kommun

7 Resultat och nyckeltal Resultaten är grupperade utifrån de nationella miljömålen och på ett sätt som stämmer överens med Härryda kommuns viktigaste miljöfrågor/-problem. Energi Trafik Boende Delaktighet Naturen Nyckeltal Nyckeltalen är ett verktyg för att kunna göra jämförelser över tid av miljödata med andra kommuner. Arbetet med nyckeltal har intensifierats på lokal, regional och nationell nivå eftersom de spelar en viktig roll i uppföljningen av miljömålen. 1. Energi Detta område berör i första hand det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Energianvändning för transporter redovisas i avsnittet Trafik. Växthuseffekten innebär att växthusgaser som främst koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens medeltemperatur kring plus 15 grader. Utan denna effekt skulle medeltemperaturen vara cirka 30 grader lägre. Problemen med förhöjd växthuseffekt uppstår när halterna av de gaser som normalt finns i atmosfären blir högre. Den successiva klimatförändringen framkallar miljöproblem i världen, som torka, avskogning, erosion, isavsmältning vid polerna och glaciärer, rubbade ekosystem etcetera. Den främsta orsaken till ökningen av växthusgaserna är förbränningen av fossila bränslen. En hållbar nivå för utsläppen är cirka kilogram koldioxid per person och år. Energipolitiska mål och Energiplan Kommunfullmäktige antog energipolitiska inriktningsmål år Målen lyder: Kommunen främjar och arbetar för omställningen till ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens energipolitik bidrar till att minska skadliga utsläpp till mark, luft och vatten. Kommunens energiförsörjning är miljöanpassad, trygg och säker. Energiplanen för Härryda kommun är från följdes den upp och utvärderades. En ny energiplan utarbetas. Utsläpp av koldioxid Den växthusgas som i första hand bidrar till ökningen av växthuseffekten är koldioxid. Därför är utsläppet av koldioxid per person och sektor ett bra nyckeltal för att spegla situationen i Härryda kommun. De största utsläppen av koldioxid kommer från transporterna samt från anläggningar för uppvärmning av bostäder och lokaler. Koldioxidutsläpp, kg per invånare Källa: RUS Utsläppen visar en nedåtgående trend sedan Variationer mellan åren beror i till viss del av variation i nederbörd och vinterhalvårstemperatur. Utsläppen Miljöredovisning Härryda kommun 2012

8 drivs upp på grund av två kalla vintrar som medfört ökat energibehov. Tidigare har data från SCB använts för detta nyckeltal, nu används istället RUS (Regionalt uppföljningssystem som Länsstyrelserna ansvarar för, Beräkningssättet skiljer sig åt genom att trafikens påverkan baseras på trafikmängd och vägnät istället för på försåld mängd drivmedel. Energianvändning, kwh per invånare Jämförelse mellan kommuner, koldioxidutsläpp ton per invånare Källa: SCB kommunala energibalanser Energikällor De vanligaste energikällorna i kommunen är el, olja och fjärrvärme där el- och oljeanvändningen minskar i takt med fjärrvärmeutbyggnaden. Elförbrukning, MWh per invånare Källa: RUS Skillnaden mellan kommunerna består främst i en högre andel koldioxid från transporter i Härryda och Kungälv. Transporter och resvanor i kommunen beskrivs närmare i avsnittet Trafik. Energianvändning Den totala energianvändningen per invånare minskar. Hushållen samt transporterna står för den största energianvändning i kommunen. Källa: SCB kommunala energibalanser Elförbrukningen räknat per invånare har åter börjat öka efter en tidigare sjunkande trend. Vindbruk Enligt Härryda kommuns vindbruksplan, som antogs 2011, finns inga lämpliga platser för större vindkraftsverk i kommunen. På de ställen där det blåser tillräckligt avstyrs lokalisering bland annat Miljöredovisning Härryda kommun

9 på grund av höga natur- och kulturvärden eller riksintresset för flygets behov. Därför har Härryda kommun handlat upp ett vindkraftsverk. Vinnande anbud får en placering utanför Karlstad. Verket ska leverera el till kommunens fastigheter och beräknas täcka cirka 30 procent av elbehovet. Fjärrvärme Fjärrvärmeverken i Mölnlycke och Landvetter försörjer, inte bara bostäder, utan också kommunala lokaler och andra verksamhetslokaler. Enligt uppföljningen av energiplanen framgår att utbyggnaden av fjärrvärme har gått fortare än man beräknat. Levererad mängd fjärrvärme i kommunen, GWh Strategi för energieffektivisering Strategin för energieffektivisering syftar till att beskriva hur kommunen och kommunala bolag ska arbeta för att minska energianvändningen i sin verksamhet, fastigheter och transporter. Mål har satts upp för både år 2014 och Härryda samarbetar med Bollebygd och Marks kommuner i ett energieffektiviseringsprojekt. Varje år sker en uppföljning och redovisning till Energimyndigheten, som finansierar med statligt stöd. Andel fossil energi för uppvärmning av kommunala lokaler och bostäder samt bolag Källa: Härryda kommun Källa: Härryda kommun Kommunens lokaler Fjärrvärme och värmepumpar dominerar uppvärmningen av kommunens lokaler. Uppvärmningsform kommunens lokaler I diagrammet ingår eldningsolja och fossilandel i fjärrvärmen för kommunens och de majoritetsägda bolagens lokaler och bostäder. Bolagen är Bollebo, Härryda energi, Marks kraftvärme AB, Marks bostads AB och Marks fastighets AB. Energiförbrukning kommunala lokaler per ytenhet, kwh/m² Källa: Härryda kommun Källa: Härryda kommun 8 Miljöredovisning Härryda kommun 2012

10 Några goda exempel från arbetet: - En energisparkampanj har pågått i de tre kommunerna sedan hösten Kampanjen syftar till att öka medvetenheten kring energifrågan hos alla anställda samt minska den onödiga energianvändningen i kommunens lokaler och vid resor. En delutvärdering av kampanjen i Härryda kommun genomfördes under maj Resultatet visar att huvudintrycket av kampanjen är positivt och ses som ett välkommet stöd för miljöombuden i deras roll. - Efter det lyckade pilotprojektet energieffektiv brukarmedverkan, där deltagande verksamheter lyckades uppnå i genomsnitt 9 procent lägre elförbrukning och fick tillbaka en krona för varje kilowattimme el de sparat, fortsatte projektet med fler verksamheter under I Härryda kommun har tre nya verksamheter valt att delta (två förskolor och en skola). De tre äldreboendena i Härryda som ingick i pilotprojektet har valt att fortsätta ytterligare ett år. Mer information om projektet finns i uppföljningsrapporten för 2012 och på harryda.se/energiprojekt. Energismarta kommunhus Kommunhuset kom på 13:e plats, med sjuprocentig minskning av elförbrukningen, i tävlingen Energismarta kommunhus. Härrydas kommunhus blev dock vinnare i kategorin "mest innovativa åtgärd" för sin idé att dela ut fairtrademärkt choklad till de kollegor släckt och stängt av efter sig. Juryns motivering lydde "Härryda har lyckats motivera personalen till personligt engagemang och gett bra feedback på beteende. Idén har också använts i andra kommuner, vilket kännetecknar en sann innovation". Tillsammans har de 21 deltagande västsvenska kommunerna, under perioden november 2011 till april 2012, sparat kilowattimmar, vilket motsvarar en halv miljon kronor. Gatubelysning Gatubelysningen har successivt bytts ut under en femårsperiod. Lamporna är främst högtrycksnatrium, vilka är energisnålare och håller tre gånger så länge. Trots betydligt fler belysningspunkter minskar den totala energianvändningen. Det nya elljusspåret vid Finnsjön är belyst med LED-lampor. Energianvändning gatubelysning Källa: Härryda kommun Flygplats sänker sina koldioxidutsläpp Flygplatsen arbetar aktivt med att minska utsläpp av koldioxid och har en nollvision till år Göteborg Landvetter Airport är ackrediterad med högsta nivån enligt europeisk standard för sitt arbete med att reducera utsläpp av koldioxid Göteborg Landvetter Airport är på väg att bli koldioxidneutral när det gäller uppvärmning. Här värmer ett fjärrvärmesystem över kvadratmeter byggnader. Under 2012 infördes också ett fjärrkylsystem, med snö som kylmedel långt in på sommaren. Miljöredovisning Härryda kommun

11 2. Trafik De miljökvalitetsmål som främst berörs är; Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Utsläpp av koldioxid från trafiken redovisas i avsnittet Energi. Vägtrafiken bidrar med mest luftföroreningar. Andra källor är flygtrafiken samt anläggningar för uppvärmning av bostäder och arbetsmaskiner. Luftförorening från transporter är främst kväve- och svaveldioxider, kolväten och partiklar. Flera av dessa kan lokalt orsaka negativa effekter. - Människors hälsa påverkas negativt. - Skogens träd och jordbrukets grödor skadas. - Material som gummi, plast, metall och kalksten bryts ner snabbare. - Nedsmutsning av byggnader. Luftföroreningar kan även transporteras lång väg och orsaka skador i andra områden än där de släpps ut. Bränsleförbrukning redovisas i avsnittet Energi och buller i avsnittet Bo i Härryda. Vägtrafik Härryda kommun har en utspridd bebyggelse som koncentreras i flera större samhällen, en relativt begränsad lokal arbetsmarknad samt närhet till Göteborg. Detta ger ett stort transportbehov. En stor del av pendling och övriga persontransporter sker med bil. Bilinnehavet ligger relativt stabilt medan körsträckorna har en minskande trend från Bilinnehav, antal per 1000 invånare Körsträckor och jämförelse mellan kommuner, mil per invånare Källa: SCB. VGR = Västra Götalands län Utlevererad volym av drivmedel i Sverige, kubikmeter Källa: Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet Trenden i Sverige är minskad användning av bensin och ökad dieselförbrukning. Fordonsgasen rapporteras en gång per år, varför de ser ut som toppar i diagrammet. Utlevererad volym av förnybara drivmedel i Sverige, kubikmeter Källa: SCB Källa: Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet 10 Miljöredovisning Härryda kommun 2012

12 Miljöfordon Det finns flera olika definitioner av miljöfordon. De kriterier man utgår ifrån är energianvändning, avgasutsläpp samt säkerhet och i förhållande till storlek. Det finns för närvarande även en definition av supermiljöbil. Antal fordon i Härryda kommun, vissa typer av miljöfordon Källa: SCB 2011 fanns totalt 1130 registrerade bilar som drivs med antingen etanol, gas eller med någon annan form av hybridmotor. Under 2010 byggdes två fordonsgasstationer, en vid Landvetter flygplats och en vid Mölnlyckemotet. Personalleasing av miljöfordon Personalen har från 2008 erbjudits att leasa miljöfordon, 44 personer har t.o.m utnyttjat detta erbjudande. Enligt schablonberäkningar, som görs av Miljöbilscentralen, har koldioxidutsläppen minskat med 66 ton under 2012 genom att dessa bilar används istället för icke miljöbilar. Gröna Bilisters ranking Gröna Bilisters genomför årligen en ranking av Sveriges kommuner. Resultatet 2012 för Härryda kommun blev en nionde plats i länet och 32:a i riket, samma placering som RANKING VÄSTRA GÖTALANDS LÄN PLATS KOMMUN POÄNG 1 Trollhättan 86 2 Göteborg 80 3 Lidköping 60 3 Skövde 60 5 Borås 58 6 Falköping 56 6 Lerum 56 8 Lilla Edet 51 9 Härryda Mellerud Alingsås Mölndal Uddevalla Grästorp Kungälv Ale Vara Vårgårda Öckerö Mark Tibro Götene Hjo 13 Kollektivtrafik För Göteborgsregionens del, där Härryda kommun ingår, arbetar man med målbilden K2020. Den syftar till att samla regionen kring en målbild, i vilken kollektivtrafikens marknadsandelar ökar till 40 procent år I januari 2012 invigdes ett modernt resecentrum i Landvetter. Det är byggt för drygt resenärer. Idag stiger drygt personer på någon av de 300 bussarna som trafikerar här varje dag. Byggnaden har hög miljöprofil och är certifierad enligt Green Building. Fler pendelparkeringar för cykel och bilar har byggts. Resandet med buss har ökat kontinuerligt och i samband med att man vid årsskiftet 2012/2013 inför trängselskatt i Göteborg beräknas resandet öka ytterligare. Miljöredovisning Härryda kommun

13 Passagerare per år Källa: Västtrafik Cykla och gå 2012 byggdes 3090 meter gång- och cykelbana, varav 1190 meter utmed Flygplatsvägen. Under de tre föregående åren byggdes totalt meter gång- och cykelbana. Utbyggnaden är beroende av exploateringstakten för nya bostadsområden, eftersom nya cykelvägar även anläggs i anslutning till områdena. Cykel- och gångväg, nyanlagd meter per år I den senaste budgetproposition finns den första etappen av banan för snabbtåg mellan Göteborg och Borås med. Runt 2020 beräknas sträckan Mölnlycke Bollebygd med anslutning till Landvetter flygplats påbörjas. Den nya banan kommer att förbinda regionens två största städer; Göteborg och Borås. En sträcka som årligen trafikeras av nästan tio miljoner människor. Från Mölnlycke kommer järnvägen att dras rakt österut mot flygplatsen. Från flygplatsen följer sträckningen motorvägen till Huvdaby där järnvägen går rakt österut och norr om Rävlanda samhälle. Men det dröjer innan bygget kan starta. En så kallad järnvägsplan ska göras, staten ska köpa upp mark och detaljplan ska tas fram. Med en byggstart runt 2020 antas sträckan Mölnlycke Bollebygd stå klar runt Sträckan är en del av den framtida Götalandsbanan mellan Göteborg och Stockholm via Jönköping. Källa: Härryda kommun På egna ben Sedan 2010 har skolelever i kommunen deltagit i tävlingen På egna ben deltog sex skolor i tävlingen med 421 elever från 19 klasser. Det är dryg tre gånger så många som föregående år. Barnen har samlat poäng genom att gå eller cykla till skolan och om föräldrarna ställer bilen. Syftet med tävlingen är att minska biltrafiken runt skolorna samtidigt som eleverna får mer motion och lär sig mer om miljö- och trafikfrågor. 12 Miljöredovisning Härryda kommun 2012

14 Landvetter flygplats, landningar per år Källa: Swedavia Enligt statistiken från Swedavia, har antalet passagerare som passerat Landvetter flygplats under 2011 och 2012 legat på ca 4,9 miljoner. Detta är en stor ökning särskilt med hänsyn till att antalet landningar har en minskande trend. Det är större flygplan som kör och dessa kan ta fler passagerare. Luftvårdsprogram Göteborgsregionens kommunalförbund GR och ingående kommuner medverkar, tillsammans med Vägverket och olika företag, till att följa upp och utvärdera luftkvaliteten i området samt att ta fram åtgärder till förbättringar. Detta gör man genom ett luftvårdsprogram. Utsläpp av kvävedioxid leder till försurning och övergödning. Höga halter av kvävedioxid bidrar också till produktionen av marknära ozon, vilket kan orsaka olika hälsoproblem hos människor samt skador på vegetationen. Transporterna är den dominerande källan för kvävedioxider. Det nationella miljömålet för kvävedioxid innebär bland annat att årsmedelvärdet 20 mikrogram per kubikmeter luft i huvudsak ska underskridas år Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid (årsmedelvärde) är 40 mikrogram per kubikmeter luft och gäller från Mätning kvävenedfall görs vid Klippan, se diagram under Naturen i Härryda. Mätningar genomfördes i Mölnlycke Mätvärdena ligger lägre än i centrala Göteborg, men variationerna ser likadana ut, det vill säga med högre halter när trafikintensiteten är hög och vid stabil väderlek. Miljöredovisning Härryda kommun

15 3. Bo i Härryda De miljökvalitetsmål som främst berörs är; Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Säker strålmiljö och God bebyggd miljö. Utsläpp från uppvärmning redovisas i avsnittet Energi. Befolkningen fortsätter att öka med drygt en procent per år. Detta innebär ökad byggnation av bostäder och infrastruktur och därmed ökar även energianvändningen, trafiken och avfallsmängden. En ny översiktsplan antogs Den redovisar kommunens syn på hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. Hållbar utveckling är en av de viktigaste strategiska frågorna. Samtidigt antogs naturvårdsplan, kulturmiljöplan, grön plan och vindbruksplan. Alla dessa har gett avtryck i översiktplanens utformning. Uthållig kommun Härryda kommun har, under åren 2007 till 2011, deltagit i Energimyndighetens program Uthållig kommun etapp 2 med energin som språngbräda, inom vilket många kommuner i landet samverkat. Mest aktiv var Härryda inom temaområdet fysisk planering, vindkraft och processledning. Kommunen ansökte om att få delta i etapp 3. Fokus i ansökan var utvecklingen av flygplatsområdet och Airport City, men ansökan blev inte antagen. Motiveringen som gavs var att det är ett intressant projekt som lyfter flygplatsens problem och möjligheter. Skulle det ha inkommit fler kommunansökningar som berörde likartade problem skulle Härrydas ansökan kunnat vara intressant. Energimyndigheten såg svårigheter att hitta samarbetsparters inom Uthållig kommun. Grönområden Grönområden är viktiga inom tätorterna. Både vuxna och barn använder dem till exempel för rekreation, umgänge, lek och fritidsaktiviteter. Grön Plan för tätorterna antogs 2012 och är ett av underlagen för översiktsplanen. Visionen i Grön Plan är att alla invånare och besökare i Härryda kommun ska ha tillgång till en trivsam utemiljö, goda grönytor och rekreation med hög kvalitet. Buller Buller kan orsaka olika hälsoproblem hos människor som sömnproblem, stress, minskning av koncentrationsförmågan eller ökning av risken för hjärtproblem. Riksdagens antagna riktvärden för samhällsbuller är 30 decibel ekvivalent ljudnivå inomhus och 55 utomhus. Maximal ljudnivå inomhus är 45 decibel nattetid och 70 vid uteplats i anslutning till bostad. Åtgärder som kan reducera buller från vägeller tågtrafik kan vara plank, bullervallar eller lägre hastighet. En annan vägbeläggning kan också ge lägre buller, liksom att byta ut fönster på huset. Främsta källorna till buller i Härryda kommun är trafiken på vägar, järnvägar och Landvetter flygplats. På flygplatsen följs bullerfrågan upp med regelbundna redovisningar av flygvägsystem. Bullerreducerande start- och landningsprocedurer har också införts, samtidigt som moderna flygplan bullrar mindre och successivt ersätter äldre plan. Trots detta är många störda av buller från flygplatsen. På grund av vägtrafiken i kommunen överskrids riktvärdet för buller vid cirka 300 fastigheter (ekvivalent buller utomhus). Här ingår endast de fastigheter där mätningar eller beräkningar har utförts. 14 Miljöredovisning Härryda kommun 2012

16 Önneröd går före Förbo bygger hyreslägenheter i norra Önneröd i Landvetter med möjlighet till egen odling. Många av lägenheterna får en egen täppa eller möjlighet till odling nära sitt boende. I december 2012 skrevs avtal om att bygga sju så kallade plusenergihus i Önneröd, Landvetter. Husen ska på årsbasis leverera mer, alternativt lika mycket värme och varmvatten (av solenergi och processenergi) som husets totala årsförbrukning. På taken ska solenergimoduler placeras men även skydd för solinstrålning för att motverka övertemperaturer. De sju husen är kopplade till en gemensam närvärmeanläggning via bergvärme som kulverteras till respektive huskropp. Konsumtionsvattnet i Härryda är mjukt och därför räcker det med låg dosering diskoch tvättmedel. Den totala hårdheten i vattnet mäts i tyska hårdhetsgrader (dh). Finnsjön och Rävlanda har 3 dh och Hällingsjö 1,5 dh. Det kommunala vattnets ph-värde är cirka 8 och har låg fluoridhalt. Vattenproduktion, kubikmeter totalt per år i vänstermarginalen och kubikmeter per person och år i högermarginalen Dricksvatten Vatten är jordens viktigaste resurs. Vi behöver rent vatten som livsmedel men också inom olika näringar. Det är viktigt att skydda denna resurs från föroreningar samt använda vattnet på ett uthålligt sätt. Tre vattenverk levererar dricksvatten i Härryda kommun. Två av dem tar råvatten från grundvattentäkter, Rävlanda och Hällingsjö. Den tredje och största är en ytvattentäkt som tar råvatten från Finnsjön i Mölnlycke. Finnsjöns vattenverk försörjer orterna Härryda, Mölnlycke, Landvetter samt Landvetter flygplats. 75 procent av kommunens befolkning är anslutna till kommunala anläggningar, medan resten får sitt dricksvatten från egna vattentäkter. En vattenförsörjningsplan är framtagen 2009 och kompletteras med ett beslutunderlag Källa: VA/Avfall, Härryda kommun. vv = vattenverk Idag i Härryda kommun är den genomsnittliga användningen av vatten per person och dygn drygt 140 liter eller knappt 52 kubikmeter per år. Avlopp Utsläpp av orenat avloppsvatten till yt- och grundvatten kan skada miljön och människors hälsa. I avloppsvatten finns näringsämnen som fosfor och kväve som orsakar övergödningsproblem och bakterier som kan förorena både dricksvatten och badplatser. Miljöredovisning Härryda kommun

17 I reningsverket avskiljs framför allt fosfor, organiskt material och till viss del kväve. Många ämnen kan inte brytas ned, exempelvis olika metaller. Dessa hamnar till största delen i slammet, men går till viss del även ut i naturen. Restprodukten från reningsverken är avloppsslammet som antingen används som jordförbättring eller förbränns. Avloppsvatten kommer dels från hushåll och dels från olika typer av verksamheter. Tre fjärdedelar behandlas i reningsverk och resterande del i enskilda avlopp (cirka anläggningar). Miljö och hälsoskydd har utökat resurserna för inventering och uppföljning av nödvändiga förbättringar av enskilda avlopp. Fastigheter runt Landvettersjön och Mölndalsån österut samt dess biflöden har inventerats. I Härryda kommun finns två reningsverk, ett i Hällingsjö och ett i Rävlanda som byggdes år Avloppsvatten från Mölnlycke och Landvetter (nästan 90 procent av den totala mängden avloppsvatten) leds till Ryaverket. Halterna av tungmetaller i slammet från Rävlanda reningsverk, Hällingsjö reningsverk och Ryaverket är låga jämfört med de gränsvärden som gäller, vilket innebär att det kan användas på åkermark. Idag tas slammet omhand i Göteborg genom kompostering och upparbetning till jord eller fyllnadsmaterial. Minskad risk för översvämning I ett samverkansprojekt för Mölndalsån har moderna hjälpmedel införts för att stärka en lång tradition och minska risken för översvämningar. Projektets mål är att leverera: Modern styrning till Mölndalsåns fem stora dämmen. Mätdatainsamling för flöde, nivå och nederbörd i utvalda punkter. Radon Ett centralt övervakningssystem, Waterflow, med visuell bild över Mölndalsåns flöden och nivåer. En prognostjänst för vattennivå i magasinen med tillhörande simuleringsverktyg (SMHI). En gemensam driftfunktion som utför arbete enligt fastlagda driftrutiner. Radon är en gas som kan avges både från mark och byggnadsmaterial (blågrå lättbetong). Risken för radon i mark beror på bergartens uranhalt, bergets sprickighet och hur krossat det är. Radon kan även finnas i dricksvattnet. Radongas kan orsaka lungcancer och därför har gränsvärden tagits fram. Gällande gränsvärde för radon inomhus är 200 becquerel per kubikmeter luft. WHO (Världshälsoorganisationen) har dock rekommenderat att denna nivå sänks till 100 Bq/m³. I Härryda kommun är det vanligast med radon från byggnadsmaterial. I marken bedöms radonhalten vara låg till normal. Områden med normalriskmark, på grund av genomsläppliga isälvsavlagringar, finns bland annat i Mölndalsåns dalgång, Rävlanda och Hällingsjö. Ingen mark har klassats som högriskområde. Radonriskkartan som togs fram 1983 har under 2005/2006 omarbetats och kompletterats. Det finns små moränområden i kommunen som kan innebära problem med markradon, Tahultsdrumlinen är ett sådant område. Drumliner bildades under istidens slutfas som långsträckta höjder av avsatta bottenmoräner i isrörelsens riktning. Avfall Avfall redovisas i avsnittet Delaktighet. 16 Miljöredovisning Härryda kommun 2012

18 4. Delaktighet Alla nationella miljömål berörs. Medborgarnas delaktighet är ett av nyckelorden i Agenda 21. För att öka miljömedvetenheten och delaktigheten är det viktigt med kunskap och kommunikation. Ett bra mått på människors och verksamhetsutövares miljöengagemang är att analysera olika beteenden, som till exempel hantering av avfall och olika typer av miljöledning, -certifiering. Avfall och sopstrategi Hushållsavfall består främst av organiskt material och förpackningsavfall. Den optimala hanteringen är att sortera ut båda dessa avfallsslag och därmed öka återvinningsgraden. Hantering av avfall kan leda till olika miljöproblem som förorening av mark, grundvatten och ytvatten, utsläpp av växthusgaser, smittospridning, dålig lukt, etcetera och det är därför viktigt att avfallet hanteras på rätt sätt. Avfallsplan Härryda kommun ingår i ett samarbete med regional avfallsplan, A2020. Planen är gemensam för Göteborgregionens kommuner: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Den regionala avfallsplanen A2020 blev klar år Härryda kommun har parallellt, med arbetet med den regionala planen, tagit fram en kommunspecifik plan, som bilaga till den regionala planen. Avfallsmängder Insamlad mängd hushållsavfall, kg per invånare Källa: VA/Avfall, Härryda Kommun Insamlade mängder avfall var lägre 2012 än 2011, både i hushållens avfallskärl och på Bråta återvinningscentral. Detta trots en ökande befolkning och ekonomisk tillväxt. Mängd elektronikskrot vid Bråta återvinningscentral, kg per invånare Källa: VA/Avfall, Härryda Kommun Mängden elektronikskrot har ökat fram till 2011, men minskat En anledning till den minskade mängderna är att enheterna väger mindre nu än tidigare. Miljöredovisning Härryda kommun

19 Den negativa trenden för insamling av förpackningar och tidningar håller i sig. Det är främst insamlingen av tidningar som minskar. En förklaring till detta är att konsumtionen av papperstidningar minskar. Insamling av förpackningar sker genom producentansvar. Från 2010 ingår även mjukplast i plastförpackningar. Material från återvinningsstationerna, kg per invånare Ekologiska livsmedel Ekologisk livsmedelproduktion sker utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och konstgjorda tillsatsämnen, vilket innebär en större hänsyn till miljö och människors hälsa. Efterfrågan i Sverige på ekologiska livsmedel ökar stadigt. Försäljning (inkl moms) av ekologiska livsmedel löpande priser, miljoner kr, efter varugrupp och tid Källa: FTI Insamling av matavfall och hemkompostering Sedan november 2011 har hushållen i Mölnlycke och norra Landvetter fått välja sopstrategi abonnenter har nåtts, vilket är cirka hälften av abonnenterna. 53,4 procent har valt matavfallsinsamling i brunt kärl, 37,5 procent hemkompostering och 20 procent blandat avfall. En del har både brunt kärl och hemkompost, därav är summan högre än 100 procent. Våren 2014 kommer alla abonnenter att ha valt sopstrategi. En följd på detta är att antalet anmälningar, om ändrad hämtning och kompostering till miljö och hälsoskydd, har fördubblats mot föregående år. Källa: SCB Skolmatens klimatpåverkan utredd Måltidsservice har under 2011 medverkat i en rapport som SIK (Institutet för livsmedel och bioteknik) tagit fram om klimatpåverkan från skolmaten. Utredningen är gjord på recept från Härryda kommun. Genom att minska mängden animaliska råvaror kan skolmåltidernas klimatpåverkan minskas betydligt. En portion spaghetti och köttfärssås påverkar klimatet sex gånger mer än spaghetti och linssås. Resultatet av studien kommer att användas vid planering av matsedeln framöver. 18 Miljöredovisning Härryda kommun 2012

20 Mat för folkhälsa och hållbar utveckling Priset Årets resurshushållare delades ut av Hushållningssällskapet Väst till Rosa Falck, kost- och näringssamordnare i Härryda kommun, för hennes gedigna och uthålliga arbete med resurshushållning inom måltidsverksamheten. Rosa står bakom planeringen när åttatusen portioner mat dagligen serveras från kommunens kök. Rosa Falck har länge och ihärdigt arbetat för att maten ska vara miljö- och klimatvänlig och svinnet så litet som möjligt. Hon är också initiativtagare till satsningen Baka och Smaka, en inspirationsmässa om bröd och bakning där olika kulturers kunskaper tas tillvara. Den ekologiska andelen ligger årligen på 7 procent. Den huvudsakliga andelen är MSC-certifierad fisk, bananer och bröd. Miljöledningssystem i företag Att införa ett miljöledningssystem i företaget är ett bra sätt att få kontroll på dess miljöpåverkan. Det finns flera typer av miljöledningssystem, men det är ISO och EMAS som är mest kända. Många företag väljer också att miljödiplomera verksamheten, en enklare variant av miljöledningssystem enligt ISO Antal företag certifierade enligt ISO Systematiskt miljöarbete Ett systematiskt miljöarbete byggs upp inom Härryda kommun. I mars 2013 antog kommunfullmäktigen en ny miljöpolicy för organisationen. Den ska fungera som en kompass för miljöarbetet inom Härryda kommun. Planering har skett inför att dra igång en storsatsning 2013 på att alla verksamheter ska ta fram miljöhandlingsplaner och få gå på inspirerande miljöföreläsningar. Miljöhandlingsplaner tas fram genom så kallade "Miljödialoger" som sker på arbetsplatserna. 14 enheter har valt att gå ett steg längre i miljöarbetet och har eller kommer att miljödiplomera sig. Källa: Antal företag med miljödiplomering Källa: Göteborgs Stad Symbolen för miljödiplomerade verksamheter. Miljöredovisning Härryda kommun

Miljöredovisning 2007 Härryda kommun

Miljöredovisning 2007 Härryda kommun Miljöredovisning 27 Härryda kommun 28-6-5 Miljösamordningen Miljöredovisning Härryda kommun 27 1 Innehåll FÖRORD... 2 MILJÖREDOVISNING 27 I KORTHET... 3 INLEDNING... 5 NÅGOT FRÅN VÅR OMVÄRLD... 6 RESULTAT

Läs mer

- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska.

- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska. 1 (5) Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer 20101201 Kommunstyrelsen POLITISKA VERKSAMHETSMÅL FÖR MILJÖ Förklaring av politiska verksamhetsmål De politiska verksamhetsmålen skall stödja de politiska

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Miljöredovisning 2008 Härryda kommun

Miljöredovisning 2008 Härryda kommun Miljöredovisning 28 Härryda kommun 29-4-9 Miljösamordningen Miljöredovisning Härryda kommun 28 1 Innehåll FÖRORD... 2 MILJÖREDOVISNING 28 I KORTHET... 3 INLEDNING... 5 NÅGOT FRÅN VÅR OMVÄRLD... 6 RESULTAT

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och

Läs mer

Miljöredovisning 2009 Härryda kommun

Miljöredovisning 2009 Härryda kommun Miljöredovisning 29 Härryda kommun 21-2-1 Miljösamordningen Miljöredovisning Härryda kommun 29 1 Innehåll FÖRORD... 2 MILJÖREDOVISNING 28 I KORTHET... 3 INLEDNING... 5 NÅGOT FRÅN VÅR OMVÄRLD... 6 RESULTAT

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106 Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning

Bilaga 5 Miljöbedömning Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning

Läs mer

Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund

Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund Klimatstrategi för r Västra V GötalandG Sex fokusområden 1. Effektiv energianvändning ndning i bostäder och lokaler 2. Effektiva godstransporter - grön

Läs mer

begränsad klimatpåverkan

begränsad klimatpåverkan begränsad klimatpåverkan Växthuseffekten innebär att växthusgaser som koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet

Läs mer

Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer?

Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer? Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer? Och hur kan det gröna förstärka lokala karaktärer? 1 2012-09-21 Sektorn för samhällsbyggnad, Karin Meyer, miljösamordnare GR seminarium

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Miljööverenskommelse

Miljööverenskommelse Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Miljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar

Miljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar Miljöarbete i Lunds kommun 2018-11-07 Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar Goda exempel - Lund Sveriges bästa avfallskommun 2017 och årets

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Trollhättan & miljön

Trollhättan & miljön Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö

Läs mer

Miljöredovisning 2018

Miljöredovisning 2018 Miljöredovisning 2018 LundaEko - processen Kommer att klara 11 Osäkert 18 Går ej att bedöma 2 Riskerar att ej klara 8 Bedömningar delmål Framgångar från 2018 som gör Lund till ett grönt föredöme Forskare

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA

Läs mer

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Miljömål för Luleå tekniska universitet 1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet

Läs mer

Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning

Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning KS15.508 Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-04-14

Läs mer

Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018

Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018 Göteborgs Stads miljöprogram 2013-2020 Aktualiserat 2018 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare,

Läs mer

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Hjorthagen i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder. Här, i ett av Stockholms bästa lägen,

Läs mer

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra? Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2

Läs mer

Trollhättan & miljön

Trollhättan & miljön Trollhättan & miljön Miljömålssystemets nivåer Generationsmålet Miljökvalitetsmålen Preciseringar Etappmålen Regionala tilläggsmål ILLUSTRATIONER TOBIAS FLYGAR Lokala/kommunala miljömål Prognosen för att

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Miljömålen och vattendirektivet. Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland

Miljömålen och vattendirektivet. Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland Miljömålen och vattendirektivet Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland Likheter/skillnader miljöproblem Vattendirektivet Försurning Övergödning Fysisk påverkan Miljögifter

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag 1 miljöprogram 2020 Det du just nu håller i din hand är kortversionen av miljöprogrammet för Klippans kommun. Miljöprogram för Klippans kommun 2020 är ett

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Miljödiplomering - steg för steg Samtliga verksamheter samt bolagen i kommunen. Aktivt och strukturerat arbeta med miljöpåverkan. 1. Miljöutredning = Miljöförvaltningen

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun 12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Ny personal. Magnus Wettergren, praktikant, tom 6 mars. Vik Kommunikatör/IT- Administratör

Ny personal. Magnus Wettergren, praktikant, tom 6 mars. Vik Kommunikatör/IT- Administratör Ny personal Therese Näsman, from 1 april Joakim Friedrich, from 1 april Magnus Wettergren, praktikant, tom 6 mars Vik Kommunikatör/IT- Administratör Ny webbsida Mer lättillgänglig sida med mer fokusering

Läs mer

MILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se

MILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se MILJÖMÅL: FRISK LUFT Lektionsupplägg: Undersök det osynliga Det kan vara svårt att förstå effekterna av luftföroreningar när de inte fysiskt går att se. Genom ett enkelt experiment synliggör ni för ögat

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003 Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar 1(5) Datum Diarienummer 2018-10-31 KS/2018/0076/041-16 Upprättad av Julia Nordström Version 1.0 Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar Den här bilagan syftar till att konkretisera

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Miljöredovisning. Flens kommun populärversion

Miljöredovisning. Flens kommun populärversion Miljöredovisning Flens kommun 2016 - populärversion Om miljöredovisning 2016 Miljöredovisningen lyfter utvecklingen av Flens kommuns miljöarbete kring några prioriterade målområden. Fokus ligger på det

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan 1() KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, -11- Mona Stensmar Petersen, 4-4 28 mona.petersen@karlstad.se Natur och miljö Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Vi är långt ifrån måluppfyllelse

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete

Läs mer

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL. Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen

Läs mer