Utökad användning av beredskapspolisen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utökad användning av beredskapspolisen"

Transkript

1 Utökad användning av beredskapspolisen

2

3 Förord Regeringskansliet har uppdragit åt länspolismästaren Gunno Gunnmo att biträda Justitiedepartementet med att utreda frågan om en utökad användning av beredskapspolisen (Ju2005/78/P). Departementssekreteraren Ylva Siverling har förordnats som sekreterare. I denna promemoria lämnar vi bl.a. svar på frågorna om möjligheterna att inkalla beredskapspolisen skall utökas, om rätten att fatta beslut om inkallandet av beredskapspolisen bör delegeras till Rikspolisstyrelsen samt även svar på vissa andra frågor avseende beredskapspolisens beväpning och organisation i övrigt. Stockholm i mars 2005 Gunno Gunnmo Ylva Siverling 3

4

5 Innehåll Förord Författningsförslag Förslag till förordning om ändring i förordningen (1986:616) om beredskapspolisen Inledning Uppdraget Arbetets bedrivande Promemorians disposition Bakgrund Historik Utökning av beredskapspoliser för bevakning Utebliven utbyggnad Beredskapspoliser i fredstid Nuvarande organisation Nuvarande reglering

6 Innehåll 4.2 Operativ organisation Utrustning Befogenheter Rekrytering och utbildning Rekrytering och utbildning av den allmänna beredskapspolisen Rekrytering av den särskilda beredskapspolisen Grundutbildning och repetitionsutbildning Ledarskapsutbildning Internationella övningar Kostnader Beredskapspolisens användningsområde Tidigare behandling Framställningar från Rikspolisstyrelsen...33 Sammanslagning av den allmänna och den särskilda beredskapspolisen...33 Utökade möjligheter att använda beredskapspolisen...34 Beväpning av den särskilda beredskapspolisen Praktiska erfarenheter...36 Med anledning av Gulf-kriget...36 EU-toppmötet i Göteborg Efter den 11 september Konferensen mot folkmord i januari Stormen i Kronobergs län Tågolyckan i Kungsbacka Beredskapspolisens beväpning Nuvarande förhållanden Rikspolisstyrelsens framställning Kommentarer

7 Inledning 7 Överväganden och förslag Frågan om utökad användning av beredskapspolisen Utgångspunkter Ändrade möjligheter men samma uppgifter Frågan om delegering av beslutanderätten Beväpning och utbildning Frågan om sammanslagning Den framtida utvecklingen Ekonomiska konsekvenser Författningskommentar Förordningen om beredskapspolisen...61 Bilaga 1 Uppdraget

8

9 1 Författningsförslag 1.1 Förslag till förordning om ändring i förordningen (1986:616) om beredskapspolisen Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1986:616) om beredskapspolisen att 1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Under höjd beredskap eller då regeringen har beslutat om tjänstgöring enligt 4 kap. 8 lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skall beredskapspolismän finnas vid polismyndigheterna. Beredskapspolismännens huvudsakliga uppgift är att delta i sådan polisverksamhet som har anknytning till befolkningsskydd och räddningstjänst, men de får tas i anspråk även för andra lämpliga polisuppgifter. Då samhället har utsatts för 1 1 Under höjd beredskap eller då regeringen har beslutat om tjänstgöring enligt 4 kap. 8 lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skall beredskapspoliser finnas vid polismyndigheterna. Då samhället har utsatts för eller riskerar att utsättas för svåra och påfrestande situationer från ordnings- och säkerhetssynpunkt får det vid polismyndigheterna finnas beredskapspoliser, under förutsättning av att dessa ingått 1 Senast lydelse 2002:473. Ändringen innebär bl.a. att andra meningen i första stycket flyttas till ett nytt tredje stycke.. 9

10 Författningsförslag eller riskerar att utsättas för särskilt svåra och påfrestande situationer från ordnings- och säkerhetssynpunkt får det vid polismyndigheterna finnas beredskapspolismän, under förutsättning av att dessa ingått avtal med Rikspolisstyrelsen om sådan tjänstgöring. Regeringen beslutar efter framställning från Rikspolisstyrelsen om när sådana beredskapspolismän får tas i anspråk. Vad som i lag eller annan författning är föreskrivet om polismän gäller i tillämpliga delar även beredskapspolismännen. avtal med Rikspolisstyrelsen om sådan tjänstgöring. Rikspolisstyrelsen beslutar om när beredskapspoliser får tas i anspråk enligt andra stycket. Beredskapspolisernas huvudsakliga uppgift är att delta i sådan polisverksamhet som har anknytning till befolkningsskydd och räddningstjänst, men de får tas i anspråk även för andra lämpliga polisuppgifter. Vad som i lag eller annan författning är föreskrivet om polismän gäller i tillämpliga delar även beredskapspoliserna. Denna förordning träder i kraft den 1 januari

11 2 Inledning 2.1 Uppdraget Uppdraget innefattar flera skilda frågor om beredskapspolisen. Den primära frågan gäller utökade möjligheter att ta den särskilda beredskapspolisen i anspråk. I denna promemoria görs en analys av förutsättningarna att i högre grad kunna ta i anspråk beredskapspolisen. Frågor om de bakomliggande motiven för inrättandet av beredskapspolisen och uppdelningen i en allmän och en särskild del behandlas i promemorian samt frågor om utbildning, beväpning och kompetens i övrigt. Analysen av om beredskapspolisen kan användas oftare görs mot bakgrund av de bakomliggande motiven, tidigare framställningar från Rikspolisstyrelsen samt det faktiska användandet av styrkan hittills. I promemorian behandlas vidare frågan om rätten att fatta beslut om insatser med beredskapspoliser bör delegeras till Rikspolisstyrelsen samt frågor om kontraktering och rekrytering av beredskapspoliser. Slutligen görs en bedömning av förslagens betydelse för finansieringen av beredskapspolisen. Hela uppdraget återges i bilaga Arbetets bedrivande I vårt arbete har vi samrått med Rikspolisstyrelsen och Krisberedskapsmyndigheten. Parallellt med vårt arbete har Krisberedskapsmyndigheten haft i uppdrag att ta fram en rapport vari myndigheten skall utveckla 11

12 Inledning och konkretisera förslag om förstärkning av den fredstida förmågan vid svåra påfrestningar på samhället i fred (Fö2004/1795/CIV). Vi har också haft samråd med den av regeringen särskilt tillsatta utredaren som har i uppdrag att utreda polisens behov av stöd vid terroristattentat m.m. (dir 2004:119). Under vårt arbete har vi tagit del av skrivelser, rapporter, erfarenhetsberättelser, utbildningsplaner och utbildningsmaterial samt annan information som vi har bedömt haft relevans för utredningsuppdraget. Frågor om beredskapspolisen har behandlats i ett antal utredningar, departementsskrivelser och propositioner vilka vi också gått igenom som ett led i utredningsarbetet. Materialet redogörs för i relevanta delar i promemorian. 2.3 Promemorians disposition Utredningsuppdraget innefattar flera olika frågor om beredskapspolisen, däribland organisationsfrågor, frågor om förändringar i möjligheten att ta styrkan i anspråk, frågor om förändrad beväpning samt vissa övriga frågeställningar och överväganden. Svaren på dessa olika frågeställningar redovisas svårligen separat eftersom dessa är beroende av varandra. Promemorian disponeras därför på följande vis. Först redogörs för beredskapspolisorganisationens bakgrund (kapitel 3), därefter redovisas den nuvarande organisationen, innefattande frågor om utrustning, befogenheter, rekrytering och utbildning (kapitel 4). Efter detta följer en sammanställning över hur frågor om beredskapspolisen tidigare besvarats, Rikspolisstyrelsens framställningar till regeringen samt de praktiska erfarenheter som finns av beredskapspolisens ianspråktagande (kapitel 5). Därefter följer ett avsnitt som berör beredskapspolisens beväpning (kapitel 6). Efter detta redogörs för våra överväganden och förslag (kapitel 7). Dessa förslag är samlade i ett och samma avsnitt men omfattar således alla frågeställningar som berörs i utredningsuppdraget. Slutligen följer avsnitt om ekono- 12

13 miska konsekvenser (kapitel 8) och författningskommentarer (kapitel 9). Utredningsuppdraget finns bilagt som bilaga 1 till promemorian. Inledning 13

14

15 3 Bakgrund 3.1 Historik Under slutet av andra världskriget organiserades inom civilförsvaret enheter för ordnings- och bevakningstjänst. De ansvarade för ordningshållning i samband med civilförsvarsverksamhet samt för bevakning av totalförsvarets viktigare anläggningar. I samband med civilförsvarets fortsatta utveckling ifrågasattes dock lämpligheten av att ha beväpnade enheter inom civilförsvaret. 2 Flera utredningar tillsattes för att se över organisationsfrågan. I 1980 års budgetproposition (prop. 1979/80:100) redovisade regeringen bl.a. vissa förslag om överföring av civilförsvarets ordnings- och bevakningsuppgifter till polisväsendet respektive försvarsmakten. Förslagen innebar i korthet att de ordningsuppgifter som civilförsvaret hade skulle överföras till polisväsendet och att de bevakningsuppgifter rörande bl.a. civila skyddsföremål som civilförsvaret hade skulle föras över till försvarsmakten. 3 I betänkande av utredningen rörande ordnings- och bevakningsuppgifternas överförande (UbevÖ, Ds Fö 1978:9) samt i delbetänkande av 1981 års polisberedning (Ds Ju 1985:2) anges att de uppgifter som skulle övertas av polisväsendet kunde vara bl.a. upprätthållande av ordning vid utrymningsoperationer, 2 Frågan har t.ex. berörts redan i 1953 års civilförsvarsutredning (SOU 1958:13), 1957 års polisutredning (SOU 1961:44) och 1970 års försvarsutredning (SOU 1972:4), utan att några av de förslagna åtgärderna genomförts. Civilförsvarsstyrelsen och rikspolisstyrelsen föreslog 1966 i en gemensam skrivelse att ordnings- och bevakningsuppgifterna skulle överföras till polisväsendet. 3 Se prop. 1979/80:100 Bilaga 7, s.312 ff. 15

16 Bakgrund upprätta avspärrningar och utöva allmän trafikreglering vid skadeplatser, bistå civilförsvarsmyndighet med ordningshållning och trafikreglering, i övrigt ingripa mot störningar i samband med pågående civilförsvarsverksamhet samt även medverkan vid annan ordningshållning och trafikreglering som ankommer på polisväsendet. 4 För de överförda uppgifterna skulle det byggas upp en organisation bestående av personer, varav yrkespolismän och ca personer i övrigt (civilpliktiga). De civilpliktiga föreslogs få namnet beredskapspolismän. Namnet valdes för att markera anknytningen av deras tjänstgöringsskyldighet till beredskap och krig. Förslaget genomfördes Successivt kom även bevakningsuppgifterna (bevakning av civila skyddsmål) att övertas av polisväsendet och beredskapspolisorganisationen byggdes sålunda upp för att ansvara både för ordnings- och bevakningsuppgifter. 3.2 Utökning av beredskapspoliser för bevakning Regeringen anmälde i 1996 års totalförsvarsproposition (prop. 1996/97:4) att beredskapspolisorganisationen på sikt bör omfatta ca totalförsvarspliktiga. 5 Huvuddelen av utökningen ansågs kunna ske genom utbildning under försvarsbeslutsperioden Särskilt framhölls att behovet av ytterligare personal för bevakningsuppgifter under höjd beredskap måste tillgodoses. Det befarades att utan en tillgång på bevakningssoldater eller beredskapspoliser skulle möjligheterna att kunna bevaka totalförsvarets skyddsobjekt i ett krisläge eller vid ett angrepp vara begränsade. 6 Utökningen till beredskapspoliser skulle fördelas med som en särskild del och som en allmän del. För att bygga upp den särskilda delen föreslogs att totalförsvarspliktiga, när de lämnade fältförbanden i 30-årsåldern, skulle skrivas in 4 Se Ds Fö 1978:9, s. 137 f, Ds Ju 1985:2, s. 18 f och prop. 1979/80:100 Bilaga 7, s Se prop. 1996/97:4, s Se prop. 1996/97:4, s. 182 och

17 med civilplikt för tjänstgöring inom beredskapspolisen. Personalen föreslogs utbildas i 19 dagar för att därefter tillhöra den särskilda delen med bl.a. antisabotageverksamhet som uppgift, under ca 10 år innan överföring skulle ske till den allmänna beredskapspolisen, för bl.a. bevakning av skyddsobjekt. Det väsentliga i förslaget om utökning ansågs vara att beredskapspolisen skulle komma att bli en kvalificerad resurs som skulle kunna sättas in i ett tidigt skede vid höjd beredskap. Bakgrund 3.3 Utebliven utbyggnad I propositionen Totalförsvar i förnyelse (prop. 1995/96:12) framhöll regeringen att de senare årens utveckling medförde att vi idag måste teckna en bredare bild av tänkbara risker, hot och påfrestningar. Bilden sträckte sig från de mer traditionella säkerhetspolitiska hot som långsiktigt inte kan uteslutas, över de nya konflikter som tenderar att blossa upp i det kalla krigets spår, till de hot och risker som följer av den globala utvecklingen och de moderna samhällenas sårbarhet. Sammantaget talade detta för ett vidgat säkerhetsbegrepp. Regeringen informerade riksdagen i budgetproposition 1998/99:1 utgiftsområden 6 Totalförsvar, under avsnitt 4.5 Ordning och säkerhet att utbyggnaden av den särskilda beredskapspolisen inte hade kunnat genomföras i den takt som var avsedd. På regeringens uppdrag lämnade Rikspolisstyrelsen en redogörelse över konsekvenserna av den uteblivna utbyggnaden. Enligt Rikspolisstyrelsen minskade polisens förmåga att kortsiktigt medverka i de planerade uppgifterna inom totalförsvaret. Detta skulle enligt Rikspolisstyrelsen dock ställas mot att det säkerhetspolitiska läget gjorde att risken för ett behov av insatser inom området var mycket litet. Försvarsberedningen uttalade i samband med Rikspolisstyrelsens redogörelse att utbildning av totalförsvarspliktiga borde anpassas till en väsentligt nedtonad beredskap mot invasion. I propositionen Förändrad omvärld omdanat försvar (prop. 1998/99:74) anges att beredskapspoliser med det dåvarande 17

18 Bakgrund regelverket endast kunde användas vid höjd beredskap. Uppgiften för den särskilda beredskapspolisen var då att tillsammans med den allmänna beredskapspolisen utgöra en kvalificerad resurs vid exempelvis bevakning av skyddsobjekt samt en resursförstärkning för polisen vid upprätthållande av allmän ordning och säkerhet. Mot bakgrund av Försvarsberedningens och Rikspolisstyrelsens uttalanden ansåg regeringen i propositionen 1998/99:74 att en ominriktning av den särskilda beredskapspolisorganisationen var motiverad. Man ansåg att antalet utbildade totalförsvarspliktiga avsedda för den särskilda beredskapspolisen kunde sänkas från till under försvarsbeslutsperioden. Någon utbyggnad av den allmänna beredskapspolisorganisationen ansågs inte behöva ske Beredskapspoliser i fredstid År 1999 ändrades beredskapspolisförordningen så att beredskapspoliser skulle kunna tas i anspråk även när samhället utsatts för eller riskerar att utsättas för särskilt svåra och påfrestande situationer från ordnings- och säkerhetssynpunkt. Inkallelse skulle kunna ske under förutsättning att beredskapspoliserna tecknat avtal om sådan tjänstgöring med Rikspolisstyrelsen. Bakgrunden till ändringen var en framställning från Rikspolisstyrelsen i samband med förberedelserna inför millennieskiftet (den s.k. IT-omställningen) där man hemställde om att förordningen om beredskapspolisen skulle ändras så att beredskapspolisen även kunde användas vid svåra påfrestningar på samhället i fred. 8 Regeringen införde en lösning som byggde på ett frivilligsystem, innebärande att staten kan träffa avtal med beredskapspoliser om tjänstgöring under tid då samhället har utsatts för eller riskerar att utsättas för särskilt svåra och påfrestande situationer från ordnings- och säkerhetssynpunkt. 7 Se prop. 1998/99:74, s. 157 f. 8 Rikspolisstyrelsens skrivelse SA

19 I budgetpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:1) anges att de situationer i fredstid där det kan bli aktuellt att kalla in beredskapspoliser framför allt är sådana som medför allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner och därmed fara för många människors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller fara för mycket omfattande skador på miljön eller egendom. Det anges vidare att begreppet särskilt svåra och påfrestande situationer från ordnings- och säkerhetssynpunkt är avsett att täcka de situationer som ansetts utgöra svåra påfrestningar på samhället i fredstid. 9 Vad som avses med svåra påfrestningar på samhället i fredstid har definierats något olika i olika utredningar och propositioner. I propositionen Beredskapen vid svåra påfrestningar på samhället i fred (1996/97:11) angav regeringen några kännetecken som sedan dess har uppfattats som en definition av uttrycket. I propositionen anges att hanterandet av svåra påfrestningar på samhället i fred innebär att kunna agera i en situation som karaktäriseras av att den; avviker från det som betraktas som normalt, uppstår hastigt, mer eller mindre oväntat och utan förvarning, hotar grundläggande värden och kräver snabba beslut och nödvändiggör koordinerad och koncentrerad insats av flera instanser. 10 I propositionen anges också att en sådan situation ofta kännetecknas av att den inledningsvis ger begränsad information om vad som hänt och utlöser stor aktivitet bland massmedierna. Det kan t.ex. röra sig om katastrofartade olyckor, naturkatastrofer, tekniska fel i viktig utrustning, sabotage, allvarlig smitta, terrorism eller omfattande tillströmning av flyktingar. 11 I betänkandet Skyldigheter och befogenheter vid svåra påfrestningar på samhället i fred (Ds 1998:32) definieras uttrycket bl.a. enligt följande. en svår påfrestning, enligt arbetsgruppens mening, inte är en enskild händelse i sig, ex.v. en 9 Se prop. 1999/2000:1 UO4, s. 67 f. 10 Se prop. 1996/97:11, s Se a. prop. s. 12. Bakgrund 19

20 Bakgrund olycka, ett sabotage osv., utan ett tillstånd som kan uppstå när en eller flera händelser utvecklar sig eller eskalerar till att omfatta flera delar av samhället. Tillståndet är av sådan omfattning att det uppstår allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner eller att det hotar grundläggande värden av olika slag i samhället och kräver att insatser från flera olika myndigheter och organ samordnas för att kunna hantera situationen och därmed begränsa konsekvenserna Se Ds 1998:32, s

21 4 Nuvarande organisation 4.1 Nuvarande reglering Bestämmelser om beredskapspolisen finns i förordningen (1986:616) om beredskapspolisen. Beredskapspoliser är totalförsvarspliktiga som tjänstgör i det civila försvaret med totalförsvarsplikt. Beredskapspoliser skall tjänstgöra vid polismyndigheter under höjd beredskap eller då regeringen har beslutat om tjänstgöring enligt 4 kap. 8 lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. I dessa fall grundar sig således tjänstgöringen på totalförsvarsplikt under förhållanden då Sverige, lite förenklat uttryckt, befinner i krig eller krigsfara. Höjd beredskap innebär antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Om Sverige är i krig råder högsta beredskap. Är Sverige i krigsfara eller råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara får regeringen besluta om höjd beredskap. Vidare får det finnas beredskapspoliser vid polismyndigheterna om samhället har utsatts för eller riskerar att utsättas för särskilt svåra och påfrestande situationer från ordnings- och säkerhetssynpunkt, under förutsättning att de har ingått avtal med Rikspolisstyrelsen. Vid sådana förhållanden är alltså tjänstgöringen grundad på avtal och kan fullgöras även vid fredstida kriser. Regeringen beslutar på framställan av Rikspolisstyrelsen om beredskapspoliser får tas i anspråk i sådana situationer. Beredskapspolisernas huvudsakliga uppgift är att delta i sådan polisverksamhet som har anknytning till befolkningsskydd och 21

22 Nuvarande organisation räddningstjänst, men de får tas i anspråk även för andra lämpliga polisuppgifter. Beredskapspolisorganisationen är uppdelad i en allmän och en särskild del. Den allmänna beredskapspolisen består av ca totalförsvarspliktiga och har som huvudsaklig uppgift att upprätta avspärrningar och att hålla ordning vid skadeplatser, att hålla ordning och leda transporter vid utrymningsoperationer, att ingripa vid störningar i samband med pågående totalförsvarsverksamhet samt att svara för trafikreglering. Den allmänna beredskapspolisen finansieras över respektive polismyndighets ordinarie budget. Den särskilda beredskapspolisen består, första kvartalet 2005, av grundutbildade totalförsvarspliktiga. Den särskilda beredskapspolisen har som huvuduppgift att bevaka och skydda för totalförsvaret viktiga anläggningar och att genomföra spaning och sökande efter fientliga sabotörer och liknande samt störa, lokalisera och gripa/neutralisera sådana. Finansiering sker med medel från utgiftsområde 6 Totalförsvar, anslaget 7:5 Krisberedskap. 4.2 Operativ organisation Den särskilda beredskapspolisen är idag organiserad i 32 avdelningar fördelade på polismyndigheterna i länen. Polismyndigheten i Stockholms län har sex avdelningar, Polismyndigheterna i Västra Götalands och Skåne län har fyra avdelningar vardera och Polismyndigheten i Örebro län har två avdelningar. Alla övriga polismyndigheter (utom Gotland) har en avdelning. Rikspolisstyrelsens uppger att man har ingått avtal med ca av de särskilda beredskapspoliserna. Varje avdelning leds av två polismän (en avdelningschef och en ställföreträdande avdelningschef). Avdelningen är indelad i grupper och varje grupp leds av en polisman (gruppchef). Varje grupp består i regel av 7 beredskapspoliser. En avdelning består vanligen av åtta grupper. Vid höjd beredskap behåller avdelningarna sin organisation. 22

23 Nuvarande organisation Genom organisationens uppbyggnad tjänstgör beredskapspoliserna i grupp under ledning av sin chef. Chefen är särskilt utbildad för denna uppgift och svarar för den polisiära sakkunskapen i gruppen. Den särskilda beredskapspolisen förfogar idag över 309 grundutbildade poliser som utgör chefer i organisationen. 4.3 Utrustning Den särskilda beredskapspolisen är modernt utrustad utifrån de uppgifter styrkan kan förväntas användas till. Man bär polisens fältuniform samt en utrustningsväst och hjälm. De särskilda beredskapspoliserna har teleskopbatong (ASP) som ordinarie batong och är utrustade med en ombyggd automatkarbin AK 5, där pipan kortats och enkelskottsspärr tillförts. Vapnet betecknas CGA5 P. I övrigt är utrustningen densamma som för yrkespoliser. Såväl tjänstevapen som utrustning i övrigt förvaras hos respektive polismyndighet. Den särskilda beredskapspolisen är självförsörjande vad gäller kommunikationsutrustning med samband både mot ordinarie polisradio och internt inom grupperna. Dessutom har man tillgång till mobila ledningscentraler (ledningsbussar) som snabbt kan upprättas var som helst i landet. 4.4 Befogenheter Eftersom beredskapspoliserna agerar i grupp, och gruppchefen är yrkespolis, har det bedömts möjligt att ge var och en av medlemmarna i gruppen samma befogenheter som en yrkespolis har. Av 1 tredje stycket förordningen (1986:616) om beredskapspolisen följer således att vad som i lag eller annan författning är föreskrivet om polismän i tillämpliga delar även gäller 23

24 Nuvarande organisation beredskapspoliser. 13 När en beredskapspolis är i tjänst får denne således polismans ställning. Beredskapspolisens främsta uppgifter utgörs av befolkningsskydd och räddningstjänst, men de får tas i anspråk även för andra lämpliga polisuppgifter. Vid yrkesutövningen blir således polislagens befogenheter och begränsningar tillämpliga. Detta gäller bl.a. befogenheter och regler såsom användning av våld, tillfälliga omhändertaganden och avlägsnanden, ingripanden vid ordningsstörningar, förvarstaganden, kroppsvisitation samt husrannsakan och andra liknande åtgärder. Vad gäller rätten att använda våld regleras denna genom 10 polislagen. Härutöver har en polisman eller en beredskapspolis samma rätt som andra personer att bruka våld med stöd av bestämmelserna om nödvärn och nöd i 24 kap. brottsbalken. En grundläggande förutsättning för att en polisman eller beredskapspolis skall få använda våld är att denne skall genomföra en tjänsteåtgärd. Det syfte som direkt eller indirekt är avsett att uppnås genom våldsanvändningen måste således ligga inom polisens eller beredskapspolisens ansvarsområde. Vad gäller hur och när skjutvapen får användas så finns detta inte uttryckligen reglerat i polislagen. Frågan får i stället avgöras med utgångspunkt i försvarlighetsrekvisitet, vilket något förenklat uttryckt innebär att det inte är tillåtet att använda mer våld än nöden kräver. Hur mycket våld som kan anses vara försvarligt i en viss situation bedöms med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. 4.5 Rekrytering och utbildning Rekrytering och utbildning av den allmänna beredskapspolisen Den första tiden efter det att beredskapspolisorganisationen överförts från försvaret till polisväsendet åtgick för uppbyggnad 13 Se också 4 Polislagen (1984:387) av vilken framgår att regeringen bestämmer vad som avses med polisman. Av 4 tredje stycket Polisförordningen (1998:1558) framgår att vad som föreskrivs om polismän också gäller beredskapspoliser. 24

25 Nuvarande organisation och rekrytering. För den allmänna beredskapspolisen skedde rekryteringen från den s.k. 47-årsfördelningen, d.v.s. totalförsvarspliktiga som fyllt 47 år som Försvarsmakten inte längre hade behov av och som fanns i utbildningsreserven. Varje polismyndighet upprättade en egen kursplan, efter vissa centrala direktiv, för grundutbildningen. Beredskapspolisens dagpenning betalades till en början av Rikspolisstyrelsen, men efter en tid överfördes betalningsansvaret på den lokala polismyndigheten då pengarna för den allmänna beredskapspolisen ingick i myndighetens förvaltningsanslag. Utbildningen bestod av en introduktionsdag och två dagars grundutbildning. Grundutbildning och repetitionsövning skall enligt planerna genomföras vart fjärde år och omfatta minst två dagar. Någon rekrytering eller utbildning av allmänna beredskapspoliser har inte skett sedan Rekrytering av den särskilda beredskapspolisen Pliktverket och polismyndigheterna ansvarar för rekryteringen av särskilda beredskapspoliser. När polisen skall rekrytera nya beredskapspoliser anmäler varje polismyndighet hur många beredskapspoliser de behöver till länet. Före år 2002 begärde Rikspolisstyrelsen in listor, länsvis, från Pliktverket och kallade därefter intresserade till informationsmöte. Numer kontaktar intresserade själva polismyndigheten och anmäler intresse. Därefter genomgår de en utredning varefter de lämpliga skrivs in av Pliktverket. Ett grundvillkor för rekrytering är att vederbörande har fullgjort värnplikt. Vid rekrytering idag ställs också som villkor att den intresserade tecknar ett avtal med polisen om tjänstgöring under fred. Efter godkänd utbildning knyts de uttagna beredskapspoliserna till polismyndigheten i hemlänet. 25

26 Nuvarande organisation Grundutbildning och repetitionsutbildning Ursprungligen var utbildningen för den särskilda beredskapspolisen inriktad på antisabotageverksamhet. I takt med att den allmänna hotbilden mot Sverige har förändrats har utbildningen alltmer kommit att inriktas mot olika tänkbara krissituationer, såsom tågolyckor, upplopp och naturkatastrofer. Särskilda beredskapspolisens utbildning omfattar bl.a. följande moment. Polislära Sjukvård Självskydd Gripandetekniker Expanderbar batong (ASP) Handfängsel Kartkunskap Radiosamband Fordonskontroll Brandskydd Handhavande och brukande av skjutvapen Eftersökning av försvunnen person Taktiskt genomsök av fastighet Ingripande mot folkmassa Utrymning, evakuering och bevakning Polisiär kommendering Instruktörerna är lärare från Polishögskolan men även övriga delar av polisväsendet används, t.ex. piketen. Utbildningen finansieras via anslaget 7:5 som Krisberedskapsmyndigheten disponerar och man logerar i lokaler som tillhandahålls av Försvarsmakten. Vid skjut- och brandutbildning instruerar militär personal samt personal från Räddningsverket. Repetitionsutbildningen för den särskilda beredskapspolisen är en central utbildning som genomförs under fem dagar vart annat år. 26

27 Nuvarande organisation Ledarskapsutbildning Ledarskapsutbildningen för de poliser som tagits ut till avdelningschef, ställföreträdande avdelningschef eller gruppchef omfattar fem dagar. Före år 2002 ingick denna utbildning i grundutbildningen. Från och med 2002 genomförs denna utbildning separat för nyrekryterade chefer. Utbildningen innehåller ledarskapsutbildning, taktiskt uppträdande, vapentjänst, bevakning och försvar av totalförsvarsobjekt samt insatser vid svåra påfrestningar Internationella övningar Parallellt med den förordningsändring som medförde att den särskilda beredskapspolisen också kunde användas i fredstid och under tiden därefter, har allt större politisk fokus lagts på möjligheterna att delta med svensk ordinarie polis i internationella insatser (ex. inom FN, OSSE eller EU). Efterfrågan på civila resurser från dessa organisationer har också ökat. Mot bakgrund av detta har tanken väckts inom Rikspolisstyrelsen att pröva om den särskilda beredskapspolisen skulle kunna användas i sådana sammanhang. Försvarsenheten inom Rikspolisstyrelsen föreslog i en skrivelse från 2000 (SA ) att en organisation baserad på konceptet om den särskilda beredskapspolisen skulle kunna delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser som ett komplement till FN:s civilpolisverksamhet. Hösten 2000 beslutade därför Rikspolisstyrelsen att delta med en avdelning ur den särskilda beredskapspolisen i övningen Nordic Peace Syftet skulle vara att ge Rikspolisstyrelsen underlag för en bedömning av förutsättningarna för den särskilda beredskapspolisen att delta i internationella insatser samt hur organisationen i så fall skulle vidareutvecklas för uppgiften. Avdelningen från Polismyndigheten i Södermanlands län utsågs att delta i övningen. 27

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98 Kommittédirektiv En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret Dir. 2015:98 Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

Svensk beredskapspolis - behövs den?

Svensk beredskapspolis - behövs den? Försvarshögskolan Institutionen för säkerhet och strategi Statsvetenskap med inriktning krishantering och internationell samverkan Självständigt arbete, B-uppsats 2009-09-06 Svensk beredskapspolis - behövs

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-08

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-08 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-08 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Ökad kontroll av vapen Enligt en

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas 1 (5) Datum 2007-03-27 Marknad PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas Sammanfattning Svenska Kraftnät konstaterar

Läs mer

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Kommittédirektiv Försvarsmaktens personalförsörjning Dir. 2013:94 Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur Försvarsmaktens personalförsörjning

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i vapenlagen (1996:67); SFS 2006:386 Utkom från trycket den 31 maj 2006 utfärdad den 11 maj 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om vapenlagen (1996:67)

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3

13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3 KAPITEL 13 TOTALFÖRSVAR SID 1/6 13. Totalförsvar 13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3 13.2 Verksamhet... 4 Beredskapsplanläggning...

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens hundverksamhet; beslutade den 28 januari 2003.

Läs mer

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2 0 REMISSVAR 1 (5) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En tydligare organisation för Säkerhetspolisen (SOU 2012:77) Sammanfattning Säkerhetspolisen är mycket positiv till betänkandets

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07. Nytt ändamål för PKU-biobanken

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07. Nytt ändamål för PKU-biobanken 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Nytt ändamål för PKU-biobanken

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015 Bilaga 1 Datum Sida 2014-06-30 1 (8) Lena Lindgren Schelin Ert datum Dnr Chefsjurist, personuppgiftsombud EBM A-2014/0261 Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

[ UPPHÄVD ] Krisberedskapsmyndigheten KBMFS 2007:1. Föreskrifter om ändring i Krisberedskapsmyndighetens

[ UPPHÄVD ] Krisberedskapsmyndigheten KBMFS 2007:1. Föreskrifter om ändring i Krisberedskapsmyndighetens Krisberedskapsmyndigheten Författningssamling Utgivare: Maria Broms Hagelin IN 1651-5587 Föreskrifter om ändring i Krisberedskapsmyndighetens föreskrifter (2003:6) om utbildning och krigsplacering av totalförsvarspliktiga;

Läs mer

Budgetunderlag 2013-2015

Budgetunderlag 2013-2015 Regeringen Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Budgetunderlag 2013-2015 Statens försvarshistoriska museer överlämnar budgetunderlag 2013-2015 enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Läs mer

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga)

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga) Regeringsbeslut 8 -l_o -- REGERINGEN 2015-06-25 Fö2015/00954/MFU Försvarsdepartementet Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Stärkt stöd och skydd för barn och

Läs mer

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Betänkande av Utredningen mot kriminella grupperingar Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SÖU~2O1O:15 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lars Sjöström Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utbildning av parkeringsvakter, m.m.; beslutade den 19

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m.

Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m. 2008-11-25 Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 STOCKHOLM Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m. (PoA-400-6355/07)

Läs mer

Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016

Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016 Promemoria 2013-04-10 U2013/2343/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016 Sammanfattning av förslaget Sökande med gymnasieexamen,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i officersförordningen (1994:882); utfärdad den 1 april 2004. SFS 2004:148 Utkom från trycket den 15 april 2004 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1 Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet Under denna gransknings gång har två pågående utredningar haft i uppdrag att hantera mer övergripande frågor som

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Agenda: Nytt personalförsörjningssystem Säkerhets- och samverkanssektionens verksamhet Nya Regionala staber

Agenda: Nytt personalförsörjningssystem Säkerhets- och samverkanssektionens verksamhet Nya Regionala staber Agenda: Nytt personalförsörjningssystem Säkerhets- och samverkanssektionens verksamhet Nya Regionala staber 2 3 Den stora skillnaden! Försvara landets intressen Försvara landet 4 5 Säkerhets- och Samverkanssektion

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172

Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-02-26 59 Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande: R-2005/0939 Stockholm den 14 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/2479 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i officersförordningen (1994:882); utfärdad den 1 juli 1999. SFS 1999:697 Utkom från trycket den 13 juli 1999 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida 2004-09-07 = Verkställande direktören FI Dnr 04-435-313 Enligt sändlista Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida Sammanfattning Finansinspektionen återgår i samband med kvartalsrapporteringen

Läs mer

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemoria 2006-06-07 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för bostad och byggande Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemorians huvudsakliga

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81 Kommittédirektiv Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer Dir. 2013:81 Beslut vid regeringssammanträde den 22 augusti 2013 Sammanfattning Nuvarande bestämmelser

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försvarsexportmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försvarsexportmyndigheten Regeringsbeslut 20 Försvarsdepartementet 2013-12-19 Fö2013/123/ESL (delvis) Fö2013/489/MFU Fö2013/1773/MFU m.fl. Se bilaga 1 Försvarsexportmyndigheten Box 56081 10217 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Utredningens uppdrag är härmed slutfört.

Utredningens uppdrag är härmed slutfört. Promemoria 2005-01-21 Utredningen om transport av försvarsmateriel på M/S Estonia (Fö 2004:06) Till regeringen Transport av försvarsmateriel på M/S Estonia under september 1994 1 Förord Genom beslut den

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

För mer information: www.lumpen.nu www.krisberedskapsmyndigheten.se. Frågor som rör broschyren skickas till:

För mer information: www.lumpen.nu www.krisberedskapsmyndigheten.se. Frågor som rör broschyren skickas till: Lumpen Civilplikt skickas ut i samband med kallelsen till civilpliktstjänstgöring. Den har producerats av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) i samarbete med Räddningsverket, Svenska Kraftnät, Pliktverket

Läs mer

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet)

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremiss Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 1 oktober 2015 Peter Hultqvist Maria

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Uppgifter om Stockholms stads bestämmelser för ansökan om plats inom den kommunala barnomsorgen

Uppgifter om Stockholms stads bestämmelser för ansökan om plats inom den kommunala barnomsorgen BESLUT I TILLSYNSÄRENDE Stockholms stad Utbildningsnämnden Box 22049 104 22 Stockholm Uppgifter om Stockholms stads bestämmelser för ansökan om plats inom den kommunala barnomsorgen Bakgrund Till Skolverket

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 4 oktober

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda 2014-09-28 Regeringskansliet Elin Almqvist Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/005 Er referens: Fi2012/4241 1 (6) 2015-04-30 Skatte- och Tullavdelningen Att. Helena Persson Finansdepartementet S-103 33 Stockholm Via e-post till fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (8) meddelat i Stockholm den 12 december 2013 KLAGANDE Ystad-Österlenregionens miljöförbund Östra Utfartsvägen 2 273 36 Tomelilla MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2009-05-18 Dnr 4500-2007 Sid 1 (6) Handläggningen av ett ärende enligt LVU; fråga bl.a. om det förelegat förutsättningar för nämndens ordförande att fatta

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

Polis i fredens tjänst

Polis i fredens tjänst Polis i fredens tjänst Svenska poliser är efterfrågade för internationell tjänstgöring! Det handlar både om freds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande insatser. Detta beror inte bara på att svenska

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om elektronisk kommunikation; SFS 2003:396 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser 1

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06. Några aktiebolagsrättsliga frågor. 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06. Några aktiebolagsrättsliga frågor. 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Några aktiebolagsrättsliga frågor

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om brandfarliga och explosiva varor; SFS 2010:1075 Utkom från trycket den 27 juli 2010 utfärdad den 15 juli 2010. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

Polisutbildning för specialister

Polisutbildning för specialister PROMEMORIA 1 (13) Polisutbildning för specialister PROMEMORIA 2 (13) Sammanfattning Polisen har ett unikt uppdrag. Polisen ska såväl skydda samhället i stort samt värna människors fri- och rättigheter

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss

Utkast till lagrådsremiss Utkast till lagrådsremiss Undantag från arvsskatt och gåvoskatt Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 00 februari 2005 Pär Nuder Hases Per Sjöblom (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 16 september 2014 KLAGANDE Socialstyrelsen 106 30 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms beslut den 11 mars

Läs mer

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24 Rapport 18-årsundersökning MSB 1--2 Innehåll Sid: Om undersökningen 3 Målgruppen Slutsatser Resultat Om det inträffar en kris 9 Risk och oro för den egna säkerheten 18 Förtroende för myndigheterna 29 Säkerheten

Läs mer

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Ei R2014:07 Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:07 Författare: Johan Carlsson Copyright:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om skydd mot olyckor; SFS 2003:778 Utkom från trycket den 28 november 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm 1 Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans enligt 9 2 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information Bolag, stiftelser, föreningar

Läs mer