Utökad användning av beredskapspolisen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utökad användning av beredskapspolisen"

Transkript

1 Utökad användning av beredskapspolisen

2

3 Förord Regeringskansliet har uppdragit åt länspolismästaren Gunno Gunnmo att biträda Justitiedepartementet med att utreda frågan om en utökad användning av beredskapspolisen (Ju2005/78/P). Departementssekreteraren Ylva Siverling har förordnats som sekreterare. I denna promemoria lämnar vi bl.a. svar på frågorna om möjligheterna att inkalla beredskapspolisen skall utökas, om rätten att fatta beslut om inkallandet av beredskapspolisen bör delegeras till Rikspolisstyrelsen samt även svar på vissa andra frågor avseende beredskapspolisens beväpning och organisation i övrigt. Stockholm i mars 2005 Gunno Gunnmo Ylva Siverling 3

4

5 Innehåll Förord Författningsförslag Förslag till förordning om ändring i förordningen (1986:616) om beredskapspolisen Inledning Uppdraget Arbetets bedrivande Promemorians disposition Bakgrund Historik Utökning av beredskapspoliser för bevakning Utebliven utbyggnad Beredskapspoliser i fredstid Nuvarande organisation Nuvarande reglering

6 Innehåll 4.2 Operativ organisation Utrustning Befogenheter Rekrytering och utbildning Rekrytering och utbildning av den allmänna beredskapspolisen Rekrytering av den särskilda beredskapspolisen Grundutbildning och repetitionsutbildning Ledarskapsutbildning Internationella övningar Kostnader Beredskapspolisens användningsområde Tidigare behandling Framställningar från Rikspolisstyrelsen...33 Sammanslagning av den allmänna och den särskilda beredskapspolisen...33 Utökade möjligheter att använda beredskapspolisen...34 Beväpning av den särskilda beredskapspolisen Praktiska erfarenheter...36 Med anledning av Gulf-kriget...36 EU-toppmötet i Göteborg Efter den 11 september Konferensen mot folkmord i januari Stormen i Kronobergs län Tågolyckan i Kungsbacka Beredskapspolisens beväpning Nuvarande förhållanden Rikspolisstyrelsens framställning Kommentarer

7 Inledning 7 Överväganden och förslag Frågan om utökad användning av beredskapspolisen Utgångspunkter Ändrade möjligheter men samma uppgifter Frågan om delegering av beslutanderätten Beväpning och utbildning Frågan om sammanslagning Den framtida utvecklingen Ekonomiska konsekvenser Författningskommentar Förordningen om beredskapspolisen...61 Bilaga 1 Uppdraget

8

9 1 Författningsförslag 1.1 Förslag till förordning om ändring i förordningen (1986:616) om beredskapspolisen Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1986:616) om beredskapspolisen att 1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Under höjd beredskap eller då regeringen har beslutat om tjänstgöring enligt 4 kap. 8 lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skall beredskapspolismän finnas vid polismyndigheterna. Beredskapspolismännens huvudsakliga uppgift är att delta i sådan polisverksamhet som har anknytning till befolkningsskydd och räddningstjänst, men de får tas i anspråk även för andra lämpliga polisuppgifter. Då samhället har utsatts för 1 1 Under höjd beredskap eller då regeringen har beslutat om tjänstgöring enligt 4 kap. 8 lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skall beredskapspoliser finnas vid polismyndigheterna. Då samhället har utsatts för eller riskerar att utsättas för svåra och påfrestande situationer från ordnings- och säkerhetssynpunkt får det vid polismyndigheterna finnas beredskapspoliser, under förutsättning av att dessa ingått 1 Senast lydelse 2002:473. Ändringen innebär bl.a. att andra meningen i första stycket flyttas till ett nytt tredje stycke.. 9

10 Författningsförslag eller riskerar att utsättas för särskilt svåra och påfrestande situationer från ordnings- och säkerhetssynpunkt får det vid polismyndigheterna finnas beredskapspolismän, under förutsättning av att dessa ingått avtal med Rikspolisstyrelsen om sådan tjänstgöring. Regeringen beslutar efter framställning från Rikspolisstyrelsen om när sådana beredskapspolismän får tas i anspråk. Vad som i lag eller annan författning är föreskrivet om polismän gäller i tillämpliga delar även beredskapspolismännen. avtal med Rikspolisstyrelsen om sådan tjänstgöring. Rikspolisstyrelsen beslutar om när beredskapspoliser får tas i anspråk enligt andra stycket. Beredskapspolisernas huvudsakliga uppgift är att delta i sådan polisverksamhet som har anknytning till befolkningsskydd och räddningstjänst, men de får tas i anspråk även för andra lämpliga polisuppgifter. Vad som i lag eller annan författning är föreskrivet om polismän gäller i tillämpliga delar även beredskapspoliserna. Denna förordning träder i kraft den 1 januari

11 2 Inledning 2.1 Uppdraget Uppdraget innefattar flera skilda frågor om beredskapspolisen. Den primära frågan gäller utökade möjligheter att ta den särskilda beredskapspolisen i anspråk. I denna promemoria görs en analys av förutsättningarna att i högre grad kunna ta i anspråk beredskapspolisen. Frågor om de bakomliggande motiven för inrättandet av beredskapspolisen och uppdelningen i en allmän och en särskild del behandlas i promemorian samt frågor om utbildning, beväpning och kompetens i övrigt. Analysen av om beredskapspolisen kan användas oftare görs mot bakgrund av de bakomliggande motiven, tidigare framställningar från Rikspolisstyrelsen samt det faktiska användandet av styrkan hittills. I promemorian behandlas vidare frågan om rätten att fatta beslut om insatser med beredskapspoliser bör delegeras till Rikspolisstyrelsen samt frågor om kontraktering och rekrytering av beredskapspoliser. Slutligen görs en bedömning av förslagens betydelse för finansieringen av beredskapspolisen. Hela uppdraget återges i bilaga Arbetets bedrivande I vårt arbete har vi samrått med Rikspolisstyrelsen och Krisberedskapsmyndigheten. Parallellt med vårt arbete har Krisberedskapsmyndigheten haft i uppdrag att ta fram en rapport vari myndigheten skall utveckla 11

12 Inledning och konkretisera förslag om förstärkning av den fredstida förmågan vid svåra påfrestningar på samhället i fred (Fö2004/1795/CIV). Vi har också haft samråd med den av regeringen särskilt tillsatta utredaren som har i uppdrag att utreda polisens behov av stöd vid terroristattentat m.m. (dir 2004:119). Under vårt arbete har vi tagit del av skrivelser, rapporter, erfarenhetsberättelser, utbildningsplaner och utbildningsmaterial samt annan information som vi har bedömt haft relevans för utredningsuppdraget. Frågor om beredskapspolisen har behandlats i ett antal utredningar, departementsskrivelser och propositioner vilka vi också gått igenom som ett led i utredningsarbetet. Materialet redogörs för i relevanta delar i promemorian. 2.3 Promemorians disposition Utredningsuppdraget innefattar flera olika frågor om beredskapspolisen, däribland organisationsfrågor, frågor om förändringar i möjligheten att ta styrkan i anspråk, frågor om förändrad beväpning samt vissa övriga frågeställningar och överväganden. Svaren på dessa olika frågeställningar redovisas svårligen separat eftersom dessa är beroende av varandra. Promemorian disponeras därför på följande vis. Först redogörs för beredskapspolisorganisationens bakgrund (kapitel 3), därefter redovisas den nuvarande organisationen, innefattande frågor om utrustning, befogenheter, rekrytering och utbildning (kapitel 4). Efter detta följer en sammanställning över hur frågor om beredskapspolisen tidigare besvarats, Rikspolisstyrelsens framställningar till regeringen samt de praktiska erfarenheter som finns av beredskapspolisens ianspråktagande (kapitel 5). Därefter följer ett avsnitt som berör beredskapspolisens beväpning (kapitel 6). Efter detta redogörs för våra överväganden och förslag (kapitel 7). Dessa förslag är samlade i ett och samma avsnitt men omfattar således alla frågeställningar som berörs i utredningsuppdraget. Slutligen följer avsnitt om ekono- 12

13 miska konsekvenser (kapitel 8) och författningskommentarer (kapitel 9). Utredningsuppdraget finns bilagt som bilaga 1 till promemorian. Inledning 13

14

15 3 Bakgrund 3.1 Historik Under slutet av andra världskriget organiserades inom civilförsvaret enheter för ordnings- och bevakningstjänst. De ansvarade för ordningshållning i samband med civilförsvarsverksamhet samt för bevakning av totalförsvarets viktigare anläggningar. I samband med civilförsvarets fortsatta utveckling ifrågasattes dock lämpligheten av att ha beväpnade enheter inom civilförsvaret. 2 Flera utredningar tillsattes för att se över organisationsfrågan. I 1980 års budgetproposition (prop. 1979/80:100) redovisade regeringen bl.a. vissa förslag om överföring av civilförsvarets ordnings- och bevakningsuppgifter till polisväsendet respektive försvarsmakten. Förslagen innebar i korthet att de ordningsuppgifter som civilförsvaret hade skulle överföras till polisväsendet och att de bevakningsuppgifter rörande bl.a. civila skyddsföremål som civilförsvaret hade skulle föras över till försvarsmakten. 3 I betänkande av utredningen rörande ordnings- och bevakningsuppgifternas överförande (UbevÖ, Ds Fö 1978:9) samt i delbetänkande av 1981 års polisberedning (Ds Ju 1985:2) anges att de uppgifter som skulle övertas av polisväsendet kunde vara bl.a. upprätthållande av ordning vid utrymningsoperationer, 2 Frågan har t.ex. berörts redan i 1953 års civilförsvarsutredning (SOU 1958:13), 1957 års polisutredning (SOU 1961:44) och 1970 års försvarsutredning (SOU 1972:4), utan att några av de förslagna åtgärderna genomförts. Civilförsvarsstyrelsen och rikspolisstyrelsen föreslog 1966 i en gemensam skrivelse att ordnings- och bevakningsuppgifterna skulle överföras till polisväsendet. 3 Se prop. 1979/80:100 Bilaga 7, s.312 ff. 15

16 Bakgrund upprätta avspärrningar och utöva allmän trafikreglering vid skadeplatser, bistå civilförsvarsmyndighet med ordningshållning och trafikreglering, i övrigt ingripa mot störningar i samband med pågående civilförsvarsverksamhet samt även medverkan vid annan ordningshållning och trafikreglering som ankommer på polisväsendet. 4 För de överförda uppgifterna skulle det byggas upp en organisation bestående av personer, varav yrkespolismän och ca personer i övrigt (civilpliktiga). De civilpliktiga föreslogs få namnet beredskapspolismän. Namnet valdes för att markera anknytningen av deras tjänstgöringsskyldighet till beredskap och krig. Förslaget genomfördes Successivt kom även bevakningsuppgifterna (bevakning av civila skyddsmål) att övertas av polisväsendet och beredskapspolisorganisationen byggdes sålunda upp för att ansvara både för ordnings- och bevakningsuppgifter. 3.2 Utökning av beredskapspoliser för bevakning Regeringen anmälde i 1996 års totalförsvarsproposition (prop. 1996/97:4) att beredskapspolisorganisationen på sikt bör omfatta ca totalförsvarspliktiga. 5 Huvuddelen av utökningen ansågs kunna ske genom utbildning under försvarsbeslutsperioden Särskilt framhölls att behovet av ytterligare personal för bevakningsuppgifter under höjd beredskap måste tillgodoses. Det befarades att utan en tillgång på bevakningssoldater eller beredskapspoliser skulle möjligheterna att kunna bevaka totalförsvarets skyddsobjekt i ett krisläge eller vid ett angrepp vara begränsade. 6 Utökningen till beredskapspoliser skulle fördelas med som en särskild del och som en allmän del. För att bygga upp den särskilda delen föreslogs att totalförsvarspliktiga, när de lämnade fältförbanden i 30-årsåldern, skulle skrivas in 4 Se Ds Fö 1978:9, s. 137 f, Ds Ju 1985:2, s. 18 f och prop. 1979/80:100 Bilaga 7, s Se prop. 1996/97:4, s Se prop. 1996/97:4, s. 182 och

17 med civilplikt för tjänstgöring inom beredskapspolisen. Personalen föreslogs utbildas i 19 dagar för att därefter tillhöra den särskilda delen med bl.a. antisabotageverksamhet som uppgift, under ca 10 år innan överföring skulle ske till den allmänna beredskapspolisen, för bl.a. bevakning av skyddsobjekt. Det väsentliga i förslaget om utökning ansågs vara att beredskapspolisen skulle komma att bli en kvalificerad resurs som skulle kunna sättas in i ett tidigt skede vid höjd beredskap. Bakgrund 3.3 Utebliven utbyggnad I propositionen Totalförsvar i förnyelse (prop. 1995/96:12) framhöll regeringen att de senare årens utveckling medförde att vi idag måste teckna en bredare bild av tänkbara risker, hot och påfrestningar. Bilden sträckte sig från de mer traditionella säkerhetspolitiska hot som långsiktigt inte kan uteslutas, över de nya konflikter som tenderar att blossa upp i det kalla krigets spår, till de hot och risker som följer av den globala utvecklingen och de moderna samhällenas sårbarhet. Sammantaget talade detta för ett vidgat säkerhetsbegrepp. Regeringen informerade riksdagen i budgetproposition 1998/99:1 utgiftsområden 6 Totalförsvar, under avsnitt 4.5 Ordning och säkerhet att utbyggnaden av den särskilda beredskapspolisen inte hade kunnat genomföras i den takt som var avsedd. På regeringens uppdrag lämnade Rikspolisstyrelsen en redogörelse över konsekvenserna av den uteblivna utbyggnaden. Enligt Rikspolisstyrelsen minskade polisens förmåga att kortsiktigt medverka i de planerade uppgifterna inom totalförsvaret. Detta skulle enligt Rikspolisstyrelsen dock ställas mot att det säkerhetspolitiska läget gjorde att risken för ett behov av insatser inom området var mycket litet. Försvarsberedningen uttalade i samband med Rikspolisstyrelsens redogörelse att utbildning av totalförsvarspliktiga borde anpassas till en väsentligt nedtonad beredskap mot invasion. I propositionen Förändrad omvärld omdanat försvar (prop. 1998/99:74) anges att beredskapspoliser med det dåvarande 17

18 Bakgrund regelverket endast kunde användas vid höjd beredskap. Uppgiften för den särskilda beredskapspolisen var då att tillsammans med den allmänna beredskapspolisen utgöra en kvalificerad resurs vid exempelvis bevakning av skyddsobjekt samt en resursförstärkning för polisen vid upprätthållande av allmän ordning och säkerhet. Mot bakgrund av Försvarsberedningens och Rikspolisstyrelsens uttalanden ansåg regeringen i propositionen 1998/99:74 att en ominriktning av den särskilda beredskapspolisorganisationen var motiverad. Man ansåg att antalet utbildade totalförsvarspliktiga avsedda för den särskilda beredskapspolisen kunde sänkas från till under försvarsbeslutsperioden. Någon utbyggnad av den allmänna beredskapspolisorganisationen ansågs inte behöva ske Beredskapspoliser i fredstid År 1999 ändrades beredskapspolisförordningen så att beredskapspoliser skulle kunna tas i anspråk även när samhället utsatts för eller riskerar att utsättas för särskilt svåra och påfrestande situationer från ordnings- och säkerhetssynpunkt. Inkallelse skulle kunna ske under förutsättning att beredskapspoliserna tecknat avtal om sådan tjänstgöring med Rikspolisstyrelsen. Bakgrunden till ändringen var en framställning från Rikspolisstyrelsen i samband med förberedelserna inför millennieskiftet (den s.k. IT-omställningen) där man hemställde om att förordningen om beredskapspolisen skulle ändras så att beredskapspolisen även kunde användas vid svåra påfrestningar på samhället i fred. 8 Regeringen införde en lösning som byggde på ett frivilligsystem, innebärande att staten kan träffa avtal med beredskapspoliser om tjänstgöring under tid då samhället har utsatts för eller riskerar att utsättas för särskilt svåra och påfrestande situationer från ordnings- och säkerhetssynpunkt. 7 Se prop. 1998/99:74, s. 157 f. 8 Rikspolisstyrelsens skrivelse SA

19 I budgetpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:1) anges att de situationer i fredstid där det kan bli aktuellt att kalla in beredskapspoliser framför allt är sådana som medför allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner och därmed fara för många människors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller fara för mycket omfattande skador på miljön eller egendom. Det anges vidare att begreppet särskilt svåra och påfrestande situationer från ordnings- och säkerhetssynpunkt är avsett att täcka de situationer som ansetts utgöra svåra påfrestningar på samhället i fredstid. 9 Vad som avses med svåra påfrestningar på samhället i fredstid har definierats något olika i olika utredningar och propositioner. I propositionen Beredskapen vid svåra påfrestningar på samhället i fred (1996/97:11) angav regeringen några kännetecken som sedan dess har uppfattats som en definition av uttrycket. I propositionen anges att hanterandet av svåra påfrestningar på samhället i fred innebär att kunna agera i en situation som karaktäriseras av att den; avviker från det som betraktas som normalt, uppstår hastigt, mer eller mindre oväntat och utan förvarning, hotar grundläggande värden och kräver snabba beslut och nödvändiggör koordinerad och koncentrerad insats av flera instanser. 10 I propositionen anges också att en sådan situation ofta kännetecknas av att den inledningsvis ger begränsad information om vad som hänt och utlöser stor aktivitet bland massmedierna. Det kan t.ex. röra sig om katastrofartade olyckor, naturkatastrofer, tekniska fel i viktig utrustning, sabotage, allvarlig smitta, terrorism eller omfattande tillströmning av flyktingar. 11 I betänkandet Skyldigheter och befogenheter vid svåra påfrestningar på samhället i fred (Ds 1998:32) definieras uttrycket bl.a. enligt följande. en svår påfrestning, enligt arbetsgruppens mening, inte är en enskild händelse i sig, ex.v. en 9 Se prop. 1999/2000:1 UO4, s. 67 f. 10 Se prop. 1996/97:11, s Se a. prop. s. 12. Bakgrund 19

20 Bakgrund olycka, ett sabotage osv., utan ett tillstånd som kan uppstå när en eller flera händelser utvecklar sig eller eskalerar till att omfatta flera delar av samhället. Tillståndet är av sådan omfattning att det uppstår allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner eller att det hotar grundläggande värden av olika slag i samhället och kräver att insatser från flera olika myndigheter och organ samordnas för att kunna hantera situationen och därmed begränsa konsekvenserna Se Ds 1998:32, s

21 4 Nuvarande organisation 4.1 Nuvarande reglering Bestämmelser om beredskapspolisen finns i förordningen (1986:616) om beredskapspolisen. Beredskapspoliser är totalförsvarspliktiga som tjänstgör i det civila försvaret med totalförsvarsplikt. Beredskapspoliser skall tjänstgöra vid polismyndigheter under höjd beredskap eller då regeringen har beslutat om tjänstgöring enligt 4 kap. 8 lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. I dessa fall grundar sig således tjänstgöringen på totalförsvarsplikt under förhållanden då Sverige, lite förenklat uttryckt, befinner i krig eller krigsfara. Höjd beredskap innebär antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Om Sverige är i krig råder högsta beredskap. Är Sverige i krigsfara eller råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara får regeringen besluta om höjd beredskap. Vidare får det finnas beredskapspoliser vid polismyndigheterna om samhället har utsatts för eller riskerar att utsättas för särskilt svåra och påfrestande situationer från ordnings- och säkerhetssynpunkt, under förutsättning att de har ingått avtal med Rikspolisstyrelsen. Vid sådana förhållanden är alltså tjänstgöringen grundad på avtal och kan fullgöras även vid fredstida kriser. Regeringen beslutar på framställan av Rikspolisstyrelsen om beredskapspoliser får tas i anspråk i sådana situationer. Beredskapspolisernas huvudsakliga uppgift är att delta i sådan polisverksamhet som har anknytning till befolkningsskydd och 21

22 Nuvarande organisation räddningstjänst, men de får tas i anspråk även för andra lämpliga polisuppgifter. Beredskapspolisorganisationen är uppdelad i en allmän och en särskild del. Den allmänna beredskapspolisen består av ca totalförsvarspliktiga och har som huvudsaklig uppgift att upprätta avspärrningar och att hålla ordning vid skadeplatser, att hålla ordning och leda transporter vid utrymningsoperationer, att ingripa vid störningar i samband med pågående totalförsvarsverksamhet samt att svara för trafikreglering. Den allmänna beredskapspolisen finansieras över respektive polismyndighets ordinarie budget. Den särskilda beredskapspolisen består, första kvartalet 2005, av grundutbildade totalförsvarspliktiga. Den särskilda beredskapspolisen har som huvuduppgift att bevaka och skydda för totalförsvaret viktiga anläggningar och att genomföra spaning och sökande efter fientliga sabotörer och liknande samt störa, lokalisera och gripa/neutralisera sådana. Finansiering sker med medel från utgiftsområde 6 Totalförsvar, anslaget 7:5 Krisberedskap. 4.2 Operativ organisation Den särskilda beredskapspolisen är idag organiserad i 32 avdelningar fördelade på polismyndigheterna i länen. Polismyndigheten i Stockholms län har sex avdelningar, Polismyndigheterna i Västra Götalands och Skåne län har fyra avdelningar vardera och Polismyndigheten i Örebro län har två avdelningar. Alla övriga polismyndigheter (utom Gotland) har en avdelning. Rikspolisstyrelsens uppger att man har ingått avtal med ca av de särskilda beredskapspoliserna. Varje avdelning leds av två polismän (en avdelningschef och en ställföreträdande avdelningschef). Avdelningen är indelad i grupper och varje grupp leds av en polisman (gruppchef). Varje grupp består i regel av 7 beredskapspoliser. En avdelning består vanligen av åtta grupper. Vid höjd beredskap behåller avdelningarna sin organisation. 22

23 Nuvarande organisation Genom organisationens uppbyggnad tjänstgör beredskapspoliserna i grupp under ledning av sin chef. Chefen är särskilt utbildad för denna uppgift och svarar för den polisiära sakkunskapen i gruppen. Den särskilda beredskapspolisen förfogar idag över 309 grundutbildade poliser som utgör chefer i organisationen. 4.3 Utrustning Den särskilda beredskapspolisen är modernt utrustad utifrån de uppgifter styrkan kan förväntas användas till. Man bär polisens fältuniform samt en utrustningsväst och hjälm. De särskilda beredskapspoliserna har teleskopbatong (ASP) som ordinarie batong och är utrustade med en ombyggd automatkarbin AK 5, där pipan kortats och enkelskottsspärr tillförts. Vapnet betecknas CGA5 P. I övrigt är utrustningen densamma som för yrkespoliser. Såväl tjänstevapen som utrustning i övrigt förvaras hos respektive polismyndighet. Den särskilda beredskapspolisen är självförsörjande vad gäller kommunikationsutrustning med samband både mot ordinarie polisradio och internt inom grupperna. Dessutom har man tillgång till mobila ledningscentraler (ledningsbussar) som snabbt kan upprättas var som helst i landet. 4.4 Befogenheter Eftersom beredskapspoliserna agerar i grupp, och gruppchefen är yrkespolis, har det bedömts möjligt att ge var och en av medlemmarna i gruppen samma befogenheter som en yrkespolis har. Av 1 tredje stycket förordningen (1986:616) om beredskapspolisen följer således att vad som i lag eller annan författning är föreskrivet om polismän i tillämpliga delar även gäller 23

24 Nuvarande organisation beredskapspoliser. 13 När en beredskapspolis är i tjänst får denne således polismans ställning. Beredskapspolisens främsta uppgifter utgörs av befolkningsskydd och räddningstjänst, men de får tas i anspråk även för andra lämpliga polisuppgifter. Vid yrkesutövningen blir således polislagens befogenheter och begränsningar tillämpliga. Detta gäller bl.a. befogenheter och regler såsom användning av våld, tillfälliga omhändertaganden och avlägsnanden, ingripanden vid ordningsstörningar, förvarstaganden, kroppsvisitation samt husrannsakan och andra liknande åtgärder. Vad gäller rätten att använda våld regleras denna genom 10 polislagen. Härutöver har en polisman eller en beredskapspolis samma rätt som andra personer att bruka våld med stöd av bestämmelserna om nödvärn och nöd i 24 kap. brottsbalken. En grundläggande förutsättning för att en polisman eller beredskapspolis skall få använda våld är att denne skall genomföra en tjänsteåtgärd. Det syfte som direkt eller indirekt är avsett att uppnås genom våldsanvändningen måste således ligga inom polisens eller beredskapspolisens ansvarsområde. Vad gäller hur och när skjutvapen får användas så finns detta inte uttryckligen reglerat i polislagen. Frågan får i stället avgöras med utgångspunkt i försvarlighetsrekvisitet, vilket något förenklat uttryckt innebär att det inte är tillåtet att använda mer våld än nöden kräver. Hur mycket våld som kan anses vara försvarligt i en viss situation bedöms med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. 4.5 Rekrytering och utbildning Rekrytering och utbildning av den allmänna beredskapspolisen Den första tiden efter det att beredskapspolisorganisationen överförts från försvaret till polisväsendet åtgick för uppbyggnad 13 Se också 4 Polislagen (1984:387) av vilken framgår att regeringen bestämmer vad som avses med polisman. Av 4 tredje stycket Polisförordningen (1998:1558) framgår att vad som föreskrivs om polismän också gäller beredskapspoliser. 24

25 Nuvarande organisation och rekrytering. För den allmänna beredskapspolisen skedde rekryteringen från den s.k. 47-årsfördelningen, d.v.s. totalförsvarspliktiga som fyllt 47 år som Försvarsmakten inte längre hade behov av och som fanns i utbildningsreserven. Varje polismyndighet upprättade en egen kursplan, efter vissa centrala direktiv, för grundutbildningen. Beredskapspolisens dagpenning betalades till en början av Rikspolisstyrelsen, men efter en tid överfördes betalningsansvaret på den lokala polismyndigheten då pengarna för den allmänna beredskapspolisen ingick i myndighetens förvaltningsanslag. Utbildningen bestod av en introduktionsdag och två dagars grundutbildning. Grundutbildning och repetitionsövning skall enligt planerna genomföras vart fjärde år och omfatta minst två dagar. Någon rekrytering eller utbildning av allmänna beredskapspoliser har inte skett sedan Rekrytering av den särskilda beredskapspolisen Pliktverket och polismyndigheterna ansvarar för rekryteringen av särskilda beredskapspoliser. När polisen skall rekrytera nya beredskapspoliser anmäler varje polismyndighet hur många beredskapspoliser de behöver till länet. Före år 2002 begärde Rikspolisstyrelsen in listor, länsvis, från Pliktverket och kallade därefter intresserade till informationsmöte. Numer kontaktar intresserade själva polismyndigheten och anmäler intresse. Därefter genomgår de en utredning varefter de lämpliga skrivs in av Pliktverket. Ett grundvillkor för rekrytering är att vederbörande har fullgjort värnplikt. Vid rekrytering idag ställs också som villkor att den intresserade tecknar ett avtal med polisen om tjänstgöring under fred. Efter godkänd utbildning knyts de uttagna beredskapspoliserna till polismyndigheten i hemlänet. 25

26 Nuvarande organisation Grundutbildning och repetitionsutbildning Ursprungligen var utbildningen för den särskilda beredskapspolisen inriktad på antisabotageverksamhet. I takt med att den allmänna hotbilden mot Sverige har förändrats har utbildningen alltmer kommit att inriktas mot olika tänkbara krissituationer, såsom tågolyckor, upplopp och naturkatastrofer. Särskilda beredskapspolisens utbildning omfattar bl.a. följande moment. Polislära Sjukvård Självskydd Gripandetekniker Expanderbar batong (ASP) Handfängsel Kartkunskap Radiosamband Fordonskontroll Brandskydd Handhavande och brukande av skjutvapen Eftersökning av försvunnen person Taktiskt genomsök av fastighet Ingripande mot folkmassa Utrymning, evakuering och bevakning Polisiär kommendering Instruktörerna är lärare från Polishögskolan men även övriga delar av polisväsendet används, t.ex. piketen. Utbildningen finansieras via anslaget 7:5 som Krisberedskapsmyndigheten disponerar och man logerar i lokaler som tillhandahålls av Försvarsmakten. Vid skjut- och brandutbildning instruerar militär personal samt personal från Räddningsverket. Repetitionsutbildningen för den särskilda beredskapspolisen är en central utbildning som genomförs under fem dagar vart annat år. 26

27 Nuvarande organisation Ledarskapsutbildning Ledarskapsutbildningen för de poliser som tagits ut till avdelningschef, ställföreträdande avdelningschef eller gruppchef omfattar fem dagar. Före år 2002 ingick denna utbildning i grundutbildningen. Från och med 2002 genomförs denna utbildning separat för nyrekryterade chefer. Utbildningen innehåller ledarskapsutbildning, taktiskt uppträdande, vapentjänst, bevakning och försvar av totalförsvarsobjekt samt insatser vid svåra påfrestningar Internationella övningar Parallellt med den förordningsändring som medförde att den särskilda beredskapspolisen också kunde användas i fredstid och under tiden därefter, har allt större politisk fokus lagts på möjligheterna att delta med svensk ordinarie polis i internationella insatser (ex. inom FN, OSSE eller EU). Efterfrågan på civila resurser från dessa organisationer har också ökat. Mot bakgrund av detta har tanken väckts inom Rikspolisstyrelsen att pröva om den särskilda beredskapspolisen skulle kunna användas i sådana sammanhang. Försvarsenheten inom Rikspolisstyrelsen föreslog i en skrivelse från 2000 (SA ) att en organisation baserad på konceptet om den särskilda beredskapspolisen skulle kunna delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser som ett komplement till FN:s civilpolisverksamhet. Hösten 2000 beslutade därför Rikspolisstyrelsen att delta med en avdelning ur den särskilda beredskapspolisen i övningen Nordic Peace Syftet skulle vara att ge Rikspolisstyrelsen underlag för en bedömning av förutsättningarna för den särskilda beredskapspolisen att delta i internationella insatser samt hur organisationen i så fall skulle vidareutvecklas för uppgiften. Avdelningen från Polismyndigheten i Södermanlands län utsågs att delta i övningen. 27

Utvärdering av beredskapspolisen

Utvärdering av beredskapspolisen Utvärdering av beredskapspolisen 2008-05-16 1303/2007 Titel: Utvärdering av beredskapspolisen Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) KBM:s dnr: 1303/2007 Skriften kan laddas ner från Krisberedskapsmyndighetens

Läs mer

Beredskapspolisen vägval 2010

Beredskapspolisen vägval 2010 Beredskapspolisen vägval 2010 Sven Johansson 2010-05-20 RAPPORT 2 (89) RAPPORT 3 (89) Beredskapspolisen Sammanfattning Beredskapspolisen har sitt ursprung i civilförsvarspolisen. Diskussioner kring lämpligheten

Läs mer

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98 Kommittédirektiv En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret Dir. 2015:98 Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Kommittédirektiv Renodling av polisens arbetsuppgifter Dir. 2014:59 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till förändringar

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

1 Dessa föreskrifter gäller utbildning och krigsplacering av totalförsvarspliktiga som skall fullgöra civilplikt i det civila försvaret.

1 Dessa föreskrifter gäller utbildning och krigsplacering av totalförsvarspliktiga som skall fullgöra civilplikt i det civila försvaret. Krisberedskapsmyndigheten Författningssamling Utgivare: Per undberg IN 1651-5587 Krisberedskapsmyndighetens föreskrifter om utbildning och krigsplacering av totalförsvarspliktiga; KBMF 2003:6 Utkom från

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens användning av tårgas i den särskilda polistaktiken;

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Kommittédirektiv. En polisutbildning för framtiden. Dir. 2006:139. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006

Kommittédirektiv. En polisutbildning för framtiden. Dir. 2006:139. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006 Kommittédirektiv En polisutbildning för framtiden Dir. 2006:139 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur den nuvarande

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas 1 (5) Datum 2007-03-27 Marknad PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas Sammanfattning Svenska Kraftnät konstaterar

Läs mer

Kommittédirektiv. Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Dir.

Kommittédirektiv. Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Dir. Kommittédirektiv Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid Dir. 2010:49 Beslut vid regeringssammanträde den 29 april 2010. Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Kommittédirektiv Försvarsmaktens personalförsörjning Dir. 2013:94 Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur Försvarsmaktens personalförsörjning

Läs mer

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Sedan andra utredningar visat att hot och våld riktat mot fönroendevalda på lokal och regional nivå är ett betydande problem i Sverige har säkerhetshöjande åtgärder vid offentliga

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

Arbetsgruppen var överens om att beredskapspolisen bör finnas kvar. Utredarens slutsats är inte förankrat i gruppen.

Arbetsgruppen var överens om att beredskapspolisen bör finnas kvar. Utredarens slutsats är inte förankrat i gruppen. Ebrahim Nikkhah-Dehkordi Remissvar 2010-05-28 SEKO Polisen Beredskapspolisen, vägval 2010 För att Sverige ska kunna behålla en god krisberedskap och krishanteringsförmåga anser SEKO att beredskapspolisen

Läs mer

Utkast till Lagrådsremiss

Utkast till Lagrådsremiss Utkast till Lagrådsremiss En handräckningsbestämmelse i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm Klicka här för att ange datum. Klicka här för

Läs mer

Dnr Fi2005/398

Dnr Fi2005/398 Promemoria 2005-01-21 Dnr Fi2005/398 Finansdepartementet Sekretess hos den kommission och det råd som inrättats med anledning av naturkatastrofen i Asien för uppgift om enskildas personliga och ekonomiska

Läs mer

Svensk beredskapspolis - behövs den?

Svensk beredskapspolis - behövs den? Försvarshögskolan Institutionen för säkerhet och strategi Statsvetenskap med inriktning krishantering och internationell samverkan Självständigt arbete, B-uppsats 2009-09-06 Svensk beredskapspolis - behövs

Läs mer

BEREDSKAPSPOLISFÖRENINGEN SWEDISH AUXILIARY POLICE ASSOCIATION BEREDSKAPSPOLISEN. En lika viktig som outnyttjad resurs

BEREDSKAPSPOLISFÖRENINGEN SWEDISH AUXILIARY POLICE ASSOCIATION BEREDSKAPSPOLISEN. En lika viktig som outnyttjad resurs BEREDSKAPSPOLISEN En lika viktig som outnyttjad resurs Mikael Sörensen Urban Nordell Fredrik Brander WWW.BEREDSKAPSPOLISEN.ORG AGENDA RPS översyn Varför beredskapspolisen behövs mer än någonsin Hur kan

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmaktens föreskrifter om vakttjänst inom Försvarsmakten (VaktB);

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmaktens föreskrifter om vakttjänst inom Försvarsmakten (VaktB); FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRFATTNINGSSAMLING FMLOG/TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 FFS 2010:6 Utkom från trycket 2010-10-22 Försvarsmaktens föreskrifter om vakttjänst inom

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om totalförsvar och höjd beredskap; SFS 2015:1053 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015. Regeringen föreskriver följande. Inledande

Läs mer

Promemoria. Näringsdepartementet. Kontroll av alkolås och tillsyn. 1 Inledning

Promemoria. Näringsdepartementet. Kontroll av alkolås och tillsyn. 1 Inledning Promemoria 2011-01-20 Näringsdepartementet Kontroll av alkolås och tillsyn 1 Inledning I propositionen Alkolås efter rattfylleri, prop. 2010/11:26, har regeringen lämnat förslag som behandlar ett permanent

Läs mer

Seminarium evakuering - utrymning. YKOM Polismyndigheten i Örebro län

Seminarium evakuering - utrymning. YKOM Polismyndigheten i Örebro län Seminarium evakuering - utrymning YKOM Polismyndigheten i Örebro län 1 Polismyndigheten i Örebro län Länspolismästare Ebba Sverne-Arvill Ca 600 poliser och 150 civilanställda Organisation Operativ ledning

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63)

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-09-29 Fö2016/01252/MFI Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) Statskontoret

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmakten föreskriver med stöd av 12 förordningen (1980:123) med reglemente för militärpolisen följande.

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmakten föreskriver med stöd av 12 förordningen (1980:123) med reglemente för militärpolisen följande. FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRFATTNINGSSAMLING FMLOG/TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 FFS 2011:1 Utkom från trycket 2011-01-17 Försvarsmaktens föreskrifter om militärpolisen;

Läs mer

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter. Dir. 2012:6. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter. Dir. 2012:6. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Kommittédirektiv Omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter Dir. 2012:6 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska förbereda och lämna förslag

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

Trygghetens Hus - från vardag till kris

Trygghetens Hus - från vardag till kris Trygghetens Hus - från vardag till kris 1 Jämtlands län - en stor del av Sverige 2 Cirka 8-11 miljoner gästnätter i länet varje år. 3 4 Polisstationer i Jämtlands län Bräcke Funäsdalen Hammarstrand Hoting

Läs mer

579-3 RPS F och AR om utbildning och utrustning av skyddsvakter samt bevakning av civila skyddsobjekt; RPS FS 1991:5

579-3 RPS F och AR om utbildning och utrustning av skyddsvakter samt bevakning av civila skyddsobjekt; RPS FS 1991:5 FAP-artikel 579-3 579-3 RPS F och AR om utbildning och utrustning av skyddsvakter samt bevakning av civila skyddsobjekt; RPS FS 1991:5 FAP 579-3 För bilder som refereras till i texten, hänvisas till originaldokumentet.

Läs mer

Stockholm den 8 augusti 2014

Stockholm den 8 augusti 2014 R-2014/0861 Stockholm den 8 augusti 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/3186/L4 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-08

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-08 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-08 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Ökad kontroll av vapen Enligt en

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Yttrande - Transporter av frihetsberövade (SOU 2011:7) och Transporter av frihetsberövade En konsekvensanalys rapport (2011:28)

Yttrande - Transporter av frihetsberövade (SOU 2011:7) och Transporter av frihetsberövade En konsekvensanalys rapport (2011:28) Dnr: Ju2011/1164 Ju2011/7648 Stockholm 2012-04-16 Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM Yttrande - Transporter av frihetsberövade (SOU 2011:7) och Transporter av frihetsberövade En

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Skydd för kännetecken i den internationella

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Förrättare av vigsel och partnerskapsregistrering

Förrättare av vigsel och partnerskapsregistrering Lagrådsremiss Förrättare av vigsel och partnerskapsregistrering Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 10 november 2005 Thomas Bodström Dag Mattsson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:177

Regeringens proposition 2015/16:177 Regeringens proposition 2015/16:177 Fortsatt giltighet av en tidsbegränsad bestämmelse i inhämtningslagen Prop. 2015/16:177 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 maj

Läs mer

Ändring av bestämmelserna om rätt till bistånd i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Ändring av bestämmelserna om rätt till bistånd i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Ändring av bestämmelserna om rätt till bistånd i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Promemoria upprättad inom Justitiedepartementet december 2015 1 Promemoria Ändring av bestämmelserna

Läs mer

Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 december 2015 Peter Hultqvist Maria Hedegård (Försvarsdepartementet)

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Dir. 2013:30 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och

Läs mer

Regeringens proposition 1996/97:89

Regeringens proposition 1996/97:89 Regeringens proposition 1996/97:89 Ändring i lagen om civilt försvar m.m Prop. 1996/97:89 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 januari 1997 Göran Persson Thage G Peterson

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-16 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Severin Blomstrand samt justitierådet Kristina Ståhl. Några ändringar på tryck- och yttrandefrihetens

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder. Dir. 2009:72. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009.

Kommittédirektiv. Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder. Dir. 2009:72. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009. Kommittédirektiv Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder Dir. 2009:72 Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur ett skydd mot

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmakten föreskriver med stöd av 13 hemvärnsförordningen (1997:146) och efter hörande av rikshemvärnsrådet följande.

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmakten föreskriver med stöd av 13 hemvärnsförordningen (1997:146) och efter hörande av rikshemvärnsrådet följande. FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRFATTNINGSSAMLING TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 FFS 2010:2 Utkom från trycket 2010-04-15 Försvarsmaktens föreskrifter om hemvärnet; beslutade den

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet (Ds 2007:43)

Remissyttrande över departementspromemorian Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet (Ds 2007:43) Yttrande Sida 1 (5) Rättsenheten Bitr. chefsjuristen Katarina Holmberg Ert Er beteckning Telefon 08-762 00 22 2007-11-28 Ju2007/9805/PO Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i åklagarförordningen (1996:205); utfärdad den 29 november 2001. SFS 2001:995 Utkom från trycket den 12 december 2001 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Kommittédirektiv Beslutanderätten vid gemensam vårdnad Dir. 2006:83 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall analysera vilka nackdelar som kan uppkomma

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Handlingsplan vid hot och våld riktat mot förtroendevalda i samband med offentliga sammanträden

Handlingsplan vid hot och våld riktat mot förtroendevalda i samband med offentliga sammanträden Beslutad av kommunstyrelsen 2014-04-28, 187 Handlingsplan vid hot och våld riktat mot förtroendevalda i samband med offentliga sammanträden Bakgrund Arbetet inom kommunen ska präglas av demokrati, rättssäkerhet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap; SFS 2006:544 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1

Läs mer

Härigenom föreskrivs att 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Härigenom föreskrivs att 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse. Promemoria 2016-05-11 S2016/03419/FST Socialdepartementet Förslag till ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken Lagtext Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs att

Läs mer

Bilkårens Handbok för funktionärer Handbok bilaga 2 Sidan 1 av 6 DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNAS GRUNDSYN

Bilkårens Handbok för funktionärer Handbok bilaga 2 Sidan 1 av 6 DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNAS GRUNDSYN Sidan 1 av 6 DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNAS GRUNDSYN Fastställda vid sammanträde med FOS 1978-10-10. Syftet med grundsynen är - att ange de frivilliga försvarsorganisationernas gemensamma syn

Läs mer

REGERINGSKANSLIET S2016/03419/FST. Förslag till ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken

REGERINGSKANSLIET S2016/03419/FST. Förslag till ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken w F*P*t Promemoria REGERINGSKANSLIET 2016-05-11 S2016/03419/FST Socialdepartementet Förslag till ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken Lagtext Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Regeringens proposition 2004/05:174

Regeringens proposition 2004/05:174 Regeringens proposition 2004/05:174 En kompletterande övergångsbestämmelse till försäkringsavtalslagen Prop. 2004/05:174 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 juni 2005

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i vapenlagen (1996:67); SFS 2006:386 Utkom från trycket den 31 maj 2006 utfärdad den 11 maj 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om vapenlagen (1996:67)

Läs mer

Förord. Stockholm i juni 2001

Förord. Stockholm i juni 2001 Förord I denna promemoria föreslås vissa ändringar i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar. Syftet med förslagen är att anpassa lagen så att lagstiftningen inom detta område så långt som möjligt

Läs mer

Reglemente för krisledningsnämnden

Reglemente för krisledningsnämnden Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544) reglerar kommunens organisation och befogenheter vid extraordinära händelser.

Läs mer

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Rubrik: Polislag (1984:387) Utfärdad: 1984-06-07 Ändring införd: t.o.m. SFS 1999:329 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Allmänna bestämmelser Polisverksamhetens ändamål 1 Som ett led i

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

Handlingsplan vid fara, hot och våldssituationer

Handlingsplan vid fara, hot och våldssituationer Handlingsplan vid fara, hot och våldssituationer Riktat mot förtroendevalda och i samband med offentliga sammanträden Kommunkansliet Åsa Rönnmark Antagen av kommunstyrelsen 8 november 2010, 151 Innehåll

Läs mer

Tingsrättsorganisationen

Tingsrättsorganisationen Justitieutskottets betänkande 2010/11:JuU27 Tingsrättsorganisationen Sammanfattning Med begagnande av sin initiativrätt i 3 kap. 7 riksdagsordningen föreslår utskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ersätter Utbytt den Sign 0:1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. GRUNDSYN FÖR DET CIVILA FÖRSVARET 1:1 2. DET CIVILA FÖRSVARETS UPPGIFTER I FRED 2:1 3. MÅL OCH SYFTE MED PLANEN 3:1 4. HOT OCH RISKER 4:1 4.1 HOTBILD-

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014

KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 STRÖMSTADS KOMMUN KRISBEREDSKAP KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 LEDNINGSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17, reviderad av Kommunfullmäktige 2013-04-25. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Reglemente för Krisledningsnämnden

Reglemente för Krisledningsnämnden Utgivare: Kommunledningskontoret, Kansliavdelningen Gäller från: 15 mars 2016 Antagen: KF 7/2016 Reglemente för Krisledningsnämnden Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900) för nämnder och

Läs mer

Kommittédirektiv. En tydligare budgetprocess. Dir. 2017:3. Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017

Kommittédirektiv. En tydligare budgetprocess. Dir. 2017:3. Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017 Kommittédirektiv En tydligare budgetprocess Dir. 2017:3 Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges i uppdrag att göra en översyn av vissa

Läs mer

Kommittédirektiv. Investeringsplanering för försvarsmateriel. Dir. 2013:52. Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2013

Kommittédirektiv. Investeringsplanering för försvarsmateriel. Dir. 2013:52. Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2013 Kommittédirektiv Investeringsplanering för försvarsmateriel Dir. 2013:52 Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en ändrad process för hur regeringen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-01-18 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson samt justitieråden Eskil Nord och Ann-Christine Lindeblad. De brottsbekämpande myndigheternas tillgång

Läs mer

Kommittédirektiv. Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd när ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas eller har preskriberats

Kommittédirektiv. Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd när ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas eller har preskriberats Kommittédirektiv Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd när ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas eller har preskriberats Dir. 2016:92 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november

Läs mer

VAPENFRIHETEN I DEN NÄRMASTE FRAMTIDEN

VAPENFRIHETEN I DEN NÄRMASTE FRAMTIDEN VAPENFRIHETEN I DEN NÄRMASTE FRAMTIDEN Rapport CFV 2008:1 Centrum för vapenfrihet oktober 2008 Civilpliktsutbildningarnas upphörande Rekryteringen till de sista utbildningarna för civilpliktiga, som bedrevs

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny polisutbildning. Dir. 2006:10. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006

Kommittédirektiv. En ny polisutbildning. Dir. 2006:10. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006 Kommittédirektiv En ny polisutbildning Dir. 2006:10 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur polisutbildningen helt

Läs mer

Ingen får vara Svarte Petter (SOU 2009:38)

Ingen får vara Svarte Petter (SOU 2009:38) YTTRANDE 1 (5) 21 september 2009 dnr KS2009/261-80 Kommunstyrelsen Agneta Wahnström Er beteckn: S2009/3464/ST Bilaga 253 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ingen får vara Svarte Petter (SOU 2009:38)

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-21 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län

Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län Konstitutionsutskottets betänkande Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län _ Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2013/14:122 Regionalt utvecklingsansvar

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av samhällets alarmeringstjänst. Dir. 2011:106. Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011

Kommittédirektiv. Översyn av samhällets alarmeringstjänst. Dir. 2011:106. Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011 Kommittédirektiv Översyn av samhällets alarmeringstjänst Dir. 2011:106 Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011 Sammanfattning En utredare ska se över samhällets alarmeringstjänst. Syftet med

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Tullverkets författningssamling

Tullverkets författningssamling Tullverkets författningssamling ISSN 0346-5810 Utgivare: Chefsjuristen Charlotte Zackari, Tullverket, Box 12854, 112 98 Stockholm Föreskrifter om ändring i Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-03-01. Energi- och inomhusmiljödeklaration för byggnader

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-03-01. Energi- och inomhusmiljödeklaration för byggnader 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-03-01 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Energi- och inomhusmiljödeklaration

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

Kommittédirektiv. Förstärkt skydd för uppgifter som rör ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Dir.

Kommittédirektiv. Förstärkt skydd för uppgifter som rör ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Dir. Kommittédirektiv Förstärkt skydd för uppgifter som rör ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i Dir. 2016:42 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Sammanfattning

Läs mer