PLAN & RIKTLINJER FÖR SVENSKA CONNEMARASÄLLSKAPET (SCS) Antagna av SCS styrelse 2014-xx-xx. Godkända av Statens Jordbruksverk 2014-xx-xx

Transkript

1 PLAN & RIKTLINJER FÖR SVENSKA CONNEMARASÄLLSKAPET (SCS) Antagna av SCS styrelse 2014-xx-xx Godkända av Statens Jordbruksverk 2014-xx-xx Gäller from

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Verksamhetsmål 2. Avelsmål 3. Rasstandard 4. Stamboksföring och stambok 5. Registreringssystem 6. Reglementen 7. Besvärsnämnden 8. Tillämpning av Förvaltningslagen 9. Övergångsregler

3 SVENSKA CONNEMARASÄLLSKAPETS PLAN OCH RIKTLINJER Detta dokument innehåller Plan- och riktlinjer för Svenska Connemarasällskapets (SCS) verksamhet som avelsorganisation för connemaraponnyer i Sverige. SCS är av den irländska moderföreningen Connemara Pony Breeders Society (CPBS) erkänd att föra stambok över connemaraponnyer i Sverige. För verksamheten inom SCS gäller principen om icke-diskriminering. 1. Verksamhetsmål SCS ska Föra stambok över connemaraponnyer i Sverige Främja aveln av connemaraponnyn för att värna om bevarandet av denna ras av irländskt ursprung 2. Avelsmål Avelsmål et är att utveckla Connemararasens kvaliteter enligt rasstandarden. 3. Rasstandard Storlek mankhöjd cm Färg skimmel, svart, brun, gulbrun, konstantskimmel, fux, isabell Typ Kompakt, välproportionerlig ridtyp. Starkt byggd med gott djup och rymlig bröstkorg, stående på korta ben över mycket mark Karaktär Godlynt, tålig, uthållig, intelligent, sund. Säker på foten, god hoppförmåga Huvud Ponnyhuvud av medellängd med bred panna och stora vänliga ögon. Ponnyöron, rymlig käftgrop, väl markerade kindben men ej grova ganascher Framparti Huvudet väl förenat med halsen. Ej alltför kraftigt utfylld mankam. Väl ansatt hals av god längd. Väl markerad manke. Väl liggande bogar. Bål Djup bål med stark överlinje. En något lång bål är tillåten, dock krävs god revbensvälvning och starkt ländparti. Extremiteter Långa muskelfyllda underarmar, väl markerade ledgångar, korta skenor. Skenbensmått under knät ca cm. Fria armbågar, kotor av medellängd. Väl formade hovar av normal storlek, jämna och hårda Bakparti Starkt och muskelfyllt bakparti av god längd. Välutvecklade skankar och starka lågt ansatta hasar.

4 Rörelser Fria, lätta, naturliga. Energisk och vägvinnande gång utan överdrivet höga knärörelser. 4. Stamboksföring och stambok 4.1. För att kunna stambokföras ska ponnyn uppfylla följande krav: Den ska härstamma från föräldrar som är stambokförda i av CPBS erkända stamböcker Stamtavlan ska vara upprättad enligt SCS stamboksreglemente Ponnyn ska identifieras som föl hos stoet enligt SCS stamboksreglemente Kriterier för godkänt hälsotillstånd och godkänt resultat vid avelsvärdering definieras i SCS avelsvärderingsreglemente Stamboken är uppdelad i tre avdelningar med följande klassificeringskoder: Class 1 Class 1 omfattar hingstar som minst fyllt tre år, samt valacker och ston som minst fyllt två år. För att vara kvalificerad för Class 1 ska ponnyn uppfylla följande kriterier: Båda föräldrarna ska vara stambokförda i Class 1 eller Class 2 Mankhöjden ska vara minst 128 och högst 148 cm Hingstar och ston ska vara avelsvärderade genom individprövning med godkänt resultat enligt SCS stamboksreglemente Hingstar och ston ska uppfylla kravet på godkänt hälsotillstånd enligt SCS avelsvärderingsreglemente Class 2 Class 2 omfattar hingstar som minst fyllt tre år, samt valacker och ston som minst fyllt två år. För att vara kvalificerad för Class 2 ska ponnyn uppfylla följande kriterier: Båda föräldrarna ska vara stambokförda i Class 1 eller Class 2 Hingstar och ston ska vara avelsvärderade genom individprövning och uppfylla kraven för Class 2 enligt SCS stamboksreglemente Hingstar och ston ska uppfylla kravet på godkänt hälsotillstånd enligt SCS avelsvärderingsreglemente Class 2 omfattar även följande:

5 Blåögda gräddvita ponnyer (Blue Eyed Cream) som uppfyller ovanstående kriterier Ponnyer med en mankhöjd under 128 cm eller över 148 cm som uppfyller ovanstående kriterier Class 3 Samtliga ponnyer som uppfyller kraven på identifiering och kraven för införande i stamboken enligt dessa Plan- och Riktlinjer är berättigade att införas i Class 3. Ponnyer som inte avelsvärderats kvarstår i Class 3, liksom deras avkomma. Ponnyer som inte uppfyller kraven för Class 1 eller 2 enligt stamboksreglerna kvarstår i Class 3, liksom deras avkomma Ponny som är införd i av CPBS erkänd stambok placeras efter ansökan i motsvarande avdelning i den svenska stamboken enligt SCS stamboksreglemente. 5. Registreringssystem 5.1. Identitetshandling För stambokföring ska ponnyns identitet verifieras genom att följande kriterier uppfylls: Härstamningskontroll mot hästens fader och moder genom DNA eller blodtypning. Konturdiagram utfärdat av godkänd kontrollant. Chipmärkningsrapport utfärdad av legitimerad veterinär eller godkänd chipmärkare. Ponnyns fader skall ha uppfyllt de krav som gällt för hingstlicens och betäckningsrapportering det aktuella betäckningsåret. Bestämmelser för hingstlicens och betäckningsrapportering regleras i SCS avelsvärderingsreglemente. För moderlivsimport gäller att hingsten uppfyllt kraven för den stambok där hingsten verkat det aktuella betäckningsåret. Födelsebevis undertecknat av fölets uppfödare. Bestämmelserna för födelsebevis regleras i SCS stamboksreglemente. Alla ponnyer som registreras i stamboken får ett unikt identitetsnummer och en identitetshandling (hästpass) som varar livet ut. Hästpasset innehåller de uppgifter som krävs enligt Kommissionens förordning (EG) nr 504/2008 om tillämpning av rådets direktiv 90/426/EEG och 90/427/EEG avseende metoder för identifiering av hästdjur. Svenskfödda hästar, samt utlandsfödda hästar som saknar UELN, tilldelas ett 15-siffrigt UELN (Universal Equine Life Number). Som exempel : 752 anger att hästen är införd i den svenska databasen 0330 är utfyllnadssiffror

6 33 anger Raskod (Connemara) 07 anger födelseår (2007) 5460 anger löpnummer (jämn slutsiffra för hingst/valack, ojämn för ston). Bestämmelser om principer för konstruering av kompletterande klassificeringskoder som kan ange ponnyns kön, stamboksavdelning mm definieras i stamboksreglementet. Om ponnyn införs i en annan stambok än den ursprungliga ska UELN användas för att identifiera ponnyn. Klassificeringskoden kan ändras under ponnyns uppväxt från föl till vuxet djur beroende på dess klassificering. Alla ponnyer ska vid stambokföringen vara märkta med mikrochip. Alla ponnyer ska namnges när de stambokförs. Ponnyer får namnges med uppfödarens prefix eller suffix enligt bestämmelserna i SCS stamboksreglemente. Bestämmelser om härstamningskontroll, identitetskontroll, chipmärkning, dokumentation av fölets födelse och utfärdande av hästpass definieras i SCS stamboksreglemente Registrering av härstamning Följande krävs för att ponnyns härstamning ska kunna registreras i stamboken Ponnyns härstamning ska verifieras med DNA-test eller blodtypning DNA-prov eller blod ska tas i samband med märkning av ponnyn av en veterinär eller annan behörig person enligt krav som definieras i SCS stamboksreglemente. 6. Reglementen SCS har utarbetat följande reglementen som beslutas av SCS styrelse 6.1. Stamboksreglementet reglerar stambokföring och utfärdande av hästpass. Beslut i ärenden om stambokföring ska vara offentliga Avelsvärderingsreglementet reglerar avelsvärdering och övriga avelsvärderingsgrundande arrangemang. Avelsvärderingsreglementet består av två delar, ett för hingstar och ett för ston och unghästar. Beslut i ärenden om avelsvärdering ska vara offentliga.

7 7. Besvärsnämnden Beslut om stambokföring och avelsvärdering kan överklagas hos ett särskilt organ, Besvärsnämnden. Besvärsnämnden utses av SCS. Nämndens sammansättning och arbetsordning definieras i SCS stamboksreglemente. Besvärsnämnden är sista instans i frågor rörande avelsvärdering. 8. Tillämpning av förvaltningslagen SCS ska i ärenden som rör stambokföring och utfärdande av hästpass tillämpa förvaltningslagens regler i frågor om parts rätt att ta del av uppgifter jäv motivering av och underrättelse om beslut att det i beslutet ska anges om och hur beslutet får överklagas i vilka fall den enskilde har rätt till muntlig handläggning. 9. Övergångsregler Dessa Plan och Riktlinjer träder i kraft den 1 januari Ärenden inkomna före 1 januari 2015 hanteras enligt tidigare Plan och Riktlinjer.