Plan och riktlinjer för Svenska Connemarasällskapet (SCS) Antaget av SCS styrelse

Transkript

1 Plan och riktlinjer för Svenska Connemarasällskapet (SCS) Antaget av SCS styrelse

2 Innehåll 1. Introduktion Organisation Organisationsform och kontaktuppgifter Syfte Moderförening Ekonomi Medlemmar Styrelse Kansli 4 3. Beslutsordning för registrering och stamboksföring Styrelse Registratur Stambokföringsfunktion Besvärsnämnd 5 4 Principer för lagring av och tillgång till uppgifter Tillämpning av Förvaltningslagen samt Personuppgiftslagen Krav på icke-diskriminering och offentlighet Diarieföring Uppgifter i hästdatabas 6 5 Principer för avelsvärdering Avelsvärderingsnämnd för hingstar Avelsvärderingsnämnd för ston Domare 7 6 Kvalitetssäkring av regler och tillämpningar för individprövning Veterinärmedicinskt råd Genetiskt råd Besvärsnämnd 7 7 Avelsmål och djurunderlag Avelsmål och avelsplan Djurunderlag 8 8 Rasbeskrivning Säkerställande av identitet Identifiering Begärda handlingar Avsaknad av handlingar Identitetshandling/hästpass 9 10 Regler för stambokföring Stambok/register för Connemaraponnyer i Sverige Stambokföring av importerade hästar Avelsvärderingsresultatens utnyttjande i samband med stamboksföring Registrering av ponnyer med ofullständig härstamning 12 2

3 1. Introduktion Plan och riktlinjer för Svenska Connemarasällskapets verksamhet som avelsorganisation för connemaraponnyer i Sverige grundar sig på Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:61) om hästdjur som används till avel m.m. samt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (SJVFS 2004:22) om avelsarbete. SCS är ansvarigt för all beräkning av connemaraponnyers avelsvärde i Sverige. SCS har huvudansvaret för att verksamheten sker i enlighet med Statens jordbruksverks ovannämnda föreskrifter om hästdjur som används till avel och om identifiering av hästdjur samt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om djurskyddskrav vid avelsarbete. SCS skall utföra arbetet opartiskt och i enlighet med aktuella och beprövade vetenskapliga metoder samt med bästa möjliga säkerhet och effektivitet. 2. Organisation 2.1 Organisationsform och kontaktuppgifter Svenska Connemarasällskapet (org.nr ) är en ideell förening. Föreningen har sitt säte där ordföranden är bosatt. Kansliet för registratur har följande kontaktuppgifter: Postadress Box 265, Falkenberg Mobil Mail studbook@connemaraponny.org Kansliet för föreningsärenden har följande kontaktuppgifter: Mail secretary@connemraponny.org chairman@connemaraponny.org 2.2 Syfte Svenska Connemarasällskapet har till ändamål: att arbeta för etablerande och upprätthållande av en renrasig stam av den irländska Connemaraponnyn i Sverige. att aktivt verka för att avelsarbetet bedrivs sakkunnigt och effektivt samt om befogat i egen regi importera avelsdjur. att arbeta för rasens utveckling och förkovran så att hästarna blir lämpliga bruks- och tävlingshästar för framförallt ungdomen. att hålla kontakt med och samarbeta med andra organisationer inom Sverige, som har med hästavel och hästsport att göra samt gentemot dessa organisationer företräda medlemmars intressen. att samarbeta med irländska Connemara Pony Breeder s Society och andra Connemaraorganisationer i utlandet samt, att i Sverige svara för Connemararasens PR. 3

4 2.3 Moderförening Connemara Pony Breeder s Society (CPBS), Company Registration No Kansliet har följande kontaktuppgifter: Postadress Showgrounds, Clifden, Co Galway, Ireland. Telefon Mail enquiries@cpbs.ie. Svenska Connemarasällskapet är av CPBS erkänd som dotterförening att föra stambok över connemaraponnyer i Sverige Ekonomi SCS verksamhet finansieras av serviceavgifter från connemaraponnyägare, medlemsavgifter, avgiftsfinansierade arrangemang och i viss mån sponsring. Avgifter för utfärdande av hästpass motsvarar föreningens faktiska kostnader för passhantering. 2.5 Medlemmar Föreningens medlemmar utgörs av betalande medlemmar samt hedersledamöter och vetenskapliga ledamöter. Inträde till föreningen kan sökas av envar som är intresserad av föreningens verksamhet. 2.6 Styrelse Föreningens styrelse väljs av årsmötet och utgörs av ordförande, sex ledamöter och tre suppleanter. Ordförande väljs direkt av årsmötet. Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör samt vid behov funktionärer med särskilda uppdrag. 2.7 Kansli Den fortlöpande kanslifunktionen beträffande passärenden, stambokföring, avelsvärdering och övrig registratur ombesörjes av arvoderad registrator samt biträdande registrator, stambokförare samt biträdande stambokförare. Registratorns kansli är tillgängligt för besökande efter överenskommelse. Föreningsrelaterade kanslifunktioner ombesörjes av föreningens ordförande och sekreterare. Verksamhetsfunktionerna sköts till viss del ideellt, eventuellt mot kostnadsersättning, av de funktionärer som styrelsen utser. Till SCS inkomna handlingar, kopia av utgående handlingar, korrespondens, upprättade register och kartotek, som förvaras hos funktionär, är SCS egendom.. 3. Beslutsordning för registrering och stamboksföring 3.1 Styrelse SCS: s styrelse utser ansvarig registrator och biträdande registrator samt ansvarig stambokförare och biträdande stambokförare. Styrelsen ansvarar för att vederbörande innehar tillräckliga och lämpliga kompetenser för sina uppgifter samt 4

5 att skriftliga instruktioner i form av rutinbeskrivningar och checklistor för hur arbetet går till finnes. Styrelsen uppdrar åt registrator och stambokförare att upprätthålla organisationens löpande registratur och stambokföring. Registratorn avrapporterar inför varje styrelsemöte till styrelsen om hur uppgifterna fortlöper och däremellan till ordförande. Uppkommer eventuella dröjsmål i hanteringen är det ordförande och styrelses ansvar att vidta erforderliga åtgärder. I fråga om vissa definierade utredningsfall, t ex registrering av Connemara som saknar originalhandling, har SCS styrelse delegerat åt registrator att besluta om antagande för registrering så snart fastställda kriterier på kompletterande utredning och dokumentation är uppfyllda. Ärenden som inte ryms inom den rutinmässiga beslutsgången avgörs av SCS styrelse. 3.2 Registratur Registrator och stambokförare ansvarar för rutinmässiga beslut om registrering samt stambokföring av connemaror som uppfyller SCS krav härför. Hästpass ska utfärdas för varje registrerad häst enligt SJVFS 2010: Stambokföringsfunktion Beslut om införande i Riksstambok (stamboksföring) fattas av vederbörande stambokförare på grundval av tidigare registrering och premieringsförrättares avelsvärdering. Därvid kontrolleras i förekommande fall att föreningens krav för höjd värdebokstav uppfyllts. 3.4 Besvärsnämnd Styrelsebeslut ifråga om hästpass-, registrerings- och stambokföringsärenden överklagas till besvärsnämnden (f n Svenska Hästavelsförbundets besvärsnämnd). I de fall Besvärsnämndens beslut går den sökande emot skall denne erhålla motivering till beslutet, samt skall denne, när beslut delges, erhålla upplysningar om följande förhållande: Besvärsnämnden är sista instans inom SCS för prövning av avelsvärderingsnämndernas beslut. 4. Principer för lagring av och tillgång till uppgifter 4.1 Tillämpning av Förvaltningslagen samt Personuppgiftslagen I frågor, som rör registrering och stamboksföring av connemaraponnyer, tillämpar SCS Förvaltningslagen (1986:223) beträffande rätt att få del av uppgifter, om jäv, samt motivering av, underrättelse om och överklagande av beslut. 5

6 Personuppgifter skall hanteras enligt personuppgiftslagen (1998:204). 4.2 Krav på icke-diskriminering och offentlighet I verksamheten som avelsorganisation ska alltid principen om ickediskriminering tillämpas. Uppgifter om registrering, stamboksföring, avelsvärdering och moment som ingår i detta ska vara offentliga. I de fall registrator är jävig handhas ärendet av biträdande registrator Diarieföring SCS diarieför alla handlingar som kommer in eller går ut i ett ärende som gäller registrering, hästpass eller stamboksföring. Alla handlingar för ett ärende samlas i en akt och datum då de kom in eller gick ut stämplas på varje handling. Diarieföringen sker kontinuerligt. 4.4 Uppgifter i hästdatabas Uppgifter som ska lagras enligt passutfärdandeförordningen lagras i en databas, f n Svenska Hästavelsförbundets (SH nedan) Blå basen. Övriga uppgifter och underlag för passutfärdande, stambokföring samt registratur finns hos registrator. Samliga handlingar som inkommit i registrerings- hästpass- och stamboksärenden arkiveras i brandsäkert arkiv i 35 år. Uppgifterna publiceras via Internet, f n på SHs hemsida SCS registratur nås via telefonnummer enligt ovan med telefonsvarare eller via mailadress enligt ovan där den uppringande på vardagar blir kontaktad inom två arbetsdagar. 5. Principer för avelsvärdering Ett avelsvärde fastställs normalt första gången när hästen genomgått individprövning. Då underlag föreligger för att göra en avkommeprövning med tillfredsställande tillförlitlighet beräknas ett nytt avelsvärde. Detta justeras efter hand som antalet avkommor med bedömningsbara resultat ökar. SCS ska föra register över de resultat som kan ligga till grund för beräkningen av hästens avelsvärde. Ju större och säkrare avkommeunderlag som finns tillgängligt desto mindre hänsyn skall tas till härstamnings- och individprövning. Avelsvärderingsnämnder för ston respektive hingstar utses årsvis av SCS styrelse. Nämnderna ansvarar för avelsvärdering och genomför värdering av härstamning, exteriör, prestationer, hållbarhet och hälsa. Ledamot skall ha god kunskap om avelsvärdering och om connemararasen. 5.1 Avelsvärderingsnämnd för hingstar Avelsvärderingsnämnden för hingstar utses årsvis av SCS styrelse och 6

7 består av minst tre ledamöter varav en veterinär. Nämnden är beslutför med minst tre av ledamöterna, varav en veterinär, närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Protokoll skall föras vid nämndens sammanträden. 5.2 Avelsvärderingsnämnd för ston Avelsvärderingsnämnden för ston utses årsvis av SCS styrelse och består av minst en ledamot och en suppleant. Nämnden är beslutför med endast en av ledamöterna närvarande. 5.3 Domare Domare utför avelsvärderingsgrundande bedömningar. Domarna utses av SCS styrelse. En domare skall ha dokumenterat god kunskap om connemaraponnyns avelsmål och egenskaper. 6. Kvalitetssäkring av regler och tillämpningar för individprövning 6.1 Veterinärmedicinskt råd Veterinärmedicinska rådet är rådgivande i veterinärmedicinska frågor samt utser remissinstans i besvärsfrågor av veterinärmedicinsk art. Rådet skall bestå av minst tre ledamöter. Ledamöterna skall ha hög veterinärmedicinsk kompetens. Minst tre av rådets ledamöter ska delta i rådets yttranden. F n upphandlas denna tjänst av SH. 6.2 Genetiskt råd Genetiska rådet är rådgivande i genetiska frågor samt utser remissinstans i besvärsfrågor av genetisk art. Rådet skall bestå av minst tre ledamöter. Ledamöterna skall ha hög kompetens i genetiska frågor. Minst tre av rådets ledamöter ska delta i rådets yttranden. F n upphandlas denna tjänst av SH. 6.3 Besvärsnämnd Besvärsnämnden fattar beslut i överklaganden av SCS styrelsebeslut ifråga om hästpass-, registrerings- och stambokföringsärenden. Besvärsnämnden utgörs av minst tre sakkunniga personer som inte är jäviga i det enskilda ärendet varav en jurist. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Besvärsnämndens beslut skall vara skriftliga och innehålla beslut med motivering samt uppgift om vilka som deltagit i beslutet. F n upphandlas denna tjänst av SH. 7. Avelsmål och djurunderlag 7.1 Avelsmål och avelsplan Avelsmålet för den moderna Connemaraponnyn är en utomordentligt kapabel ponny för sportens samtliga grenar, lämplig att rida av såväl barn som vuxna. Traditionella urvalskriterier som betonar sundhet, hållbarhet, uthållighet, konstitution, rörelser och rastyp ska bibehållas. 7

8 För att ständigt förbättra connemararasen beslutar SCS styrelse årligen om en avelsplan. Avelsplanen ska syfta till lång- och kortsiktiga förbättringar och konkretiseras i utvecklingsområden samt åtgärder vilka beslutas av SCS styrelse och genomförs årligen. 7.2 Djurunderlag Connemaraaveln i världen bedrivs i förhållandevis små nationella populationer, vilket kompenseras av ett fungerande internationellt stambokssystem med moderföreningens godkännande. Ett kontinuerligt internationellt utbyte av avelsdjur och användning av semin över nationsgränserna medför att det svenska avelsarbetet sammantaget kan anses omfatta tillräckligt många aktiva avelsdjur. De nya reglerna med frivilliga bruksprov bör också skapa möjligheter att bredda den genetiska basen. Den svenska avelspopulationen består av ca 740 st hingstar och ston i fertil ålder. Under 2010 betäckte 32 st. licensierade hingstar ca160 st. renrasiga ston. 8. Rasbeskrivning Storlek Färg Typ Huvud Framparti Bål Extremiteter Bakparti Rörelser Karaktär Mankhöjd: cm Skimmel, svart, brun, gulbrun, i mindre omfattning även fux, isabell och konstant skimmel Kompat, välproportionerlig ridtyp, starkt byggd med gott djup och rymlig bröstkorg, stående på korta ben över mycket mark. Ponnyhuvud av medellängd med goda proportioner, bred panna och stora vänliga ögon. Ponnyöron, väl markerade men ej grova ganascher, rymlig käftgrop Huvudet väl förenat med halsen. Ej alltför kraftigt utfylld mankam. Välansatt hals av god längd. Väl markerad manke, väl liggande bogar Djup bål med stark överlinje. En något lång bål är tillåten, dock krävs god revbensvälvning och starkt ländparti Lång muskelfylld underarm, väl markerat framknä, kort skena, skenbensmått under knäet cm. Fria armbågar kotor av medellängd. Välformade hovar av normal storlek, jämn och hårda Starkt och muskelfyllt bakparti av god längd. Välutvecklade skankar och starka lågt ansatta hasar Fria, lätta, naturliga. Energisk och vägvinnande gång utan överdrivet höga knärörelser Godlynt, djärv, uthållig, intelligent, sund, säker på foten, god hoppförmåga 9. Säkerställande av identitet För utfärdande av pass och stambokföring krävs att hästen är identifierad och att fastställd registreringsavgift erlagts. 9.1 Identifiering Hästens identitet ska verifieras genom: 8

9 DNA-typning av aktuell häst med fullständig härstamningskontroll mot hästens fader och moder Konturdiagram utfärdat av SH godkänd ID-kontrollant, Chipmärkningsrapport utfärdad av legitimerad veterinär eller av SH godkänd chipmärkare Betäckningsrapport inklusive födelsebevis i original För stambokföring av connemaraponny införd i av moderföreningen godkänd utländsk stambok krävs identitetskontroll inklusive avläsning av chipmärkning mot utländsk originalhandling av godkänd kontrollant samt, för häst född 2005 och senare, verifiering av utförd DNA-typning om detta ej framgår av hästens originalhandlingar. I fall av osäker identifiering och för ponnyer införda i av moderföreningen godkänd stambok i tredje land (utanför EU) har SCS rätt att på hästägarens bekostnad begära blod/dna-typning eller begära in verifierade resultat av sådan. ID-kontrollen får inte utföras av hästägaren eller uppfödaren. Hästar födda före 2005 kan härstamningsverifieras genom blodtypning. 9.2 Begärda handlingar För registrering krävs att hästen är identifierad enligt punkten Identifiering ovan och att de handlingar som där anges finns med ansökan. I det fall det inte är uppfödaren som registrerar ponnyn krävs dessutom kopia av köpekvitto med uppgift om köpare, säljare, hästens namn och försäljningsdatum. Köpeskillingen behöver ej anges. Om köpekvitto saknas ska ägandet intygas av två ojäviga personer. Stambokföring inklusive byte av stamboksavdelning grundas på skriftlig dokumentation och kan ske efter ansökan ställd till Svenska Connemarasällskapet, undertecknad av ägaren eller ombud. 9.3 Avsaknad av handlingar Då en icke komplett ansökan inkommer begärs kompletterande uppgifter in. Skulle ingen komplettering inkomma inom tre månader begärs på nytt en komplettering. Inkommer ingen komplettering inom en månad efter det att andra kompletteringsbegäran skickats skall ansökan avskrivas eller avgöras av registrator på befintliga handlingar och kan härvid avslås. Inkomna handlingar arkiveras av SCS. 9.4 Identitetshandling/hästpass Identitetshandling utfärdas i enlighet med KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 504/2008 av den 6 juni 2008 om tillämpning av rådets direktiv 90/426/EEG och 90/427/EEG avseende metoder för identifiering av hästdjur. 9

10 Namnbyte på redan registrerad ponny får inte ske Identitetsnummer UELN tilldelas genom att före registreringsnumret lägga siffrorna Registreringsnumret består av åtta siffror. De två första anger raskod 33, de två följande siffrorna anger de två sista siffrorna i hästens födelseår, de fyra sista siffrorna är löpnummer Uppfödare En hästs uppfödare är den fysiska eller juridiska person, som vid hästens födelse var ägare till hästens moder. Om uppfödarskapets rättigheter har överlåtits till annan person, t.ex. genom avtal upprättat före hästens födelse och som bifogats registreringsansökan, skall denna anses som uppfödare Förkommen originalhandling Då originalhandling (identitetshandling/betäckningsrapport) förkommit skall hästägaren lämna in en skriftlig redogörelse om förlusten, bifoga ett intyg om att hästen är identisk med den registrerade hästen, samt lämna ett styrkt ägandeskap och en fullständig ägarföljd så långt som möjligt. Innan ny handling utfärdas ska följande krav uppfyllas: Identitetskontroll genom i förekommande fall chipavläsning eller blod- /DNA-typning med fullständig härstamningskontroll så långt som möjligt. Efterlysning av förlorad originalhandling, lämpligen i fackpress, på hästägarens bekostnad (dödande av originalhandling). I det fall betäckningsrapport i original förkommit innan fölet lämnat moderns sida födelseåret, kan ersättningsrapport utfärdas efter det att originalhandlingen dödats. 10. Regler för stambokföring SCS följer i alla delar de regler som uppsatts för rasens moderstambok av Connemara Pony Breeders Society, Irland. SCS stambok och register är inte öppna. För införande krävs att far och mor är införda i av moderföreningen godkänd stambok. Det innebär att härstamningen skall återfinnas i obruten följd i av moderföreningen accepterade register/stamböcker. Svenskfödd connemaraponny skall ha föräldrarna stambokförda/registrerade i Sverige (undantaget fadershingst vid moderlivsimport eller spermaimport). Erforderlig dokumentation som utvisar faderns stamboksstatus och nödvändiga uppgifter om fadern som krävs för identifiering av avkomman enligt skall bifogas ansökan om stambokföring/registrering av avkomma till spermaimport eller moderlivsimport Stambok/register för Connemaraponnyer i Sverige Stamboken består av ett huvudavsnitt som är indelat i tre avdelningar. 10

11 Riksstambok för Connemara (RC, motsvarar moderstambokens Class 1) RC innehåller hästar som är minst två år. För stambokföring i RC måste följande krav uppfyllas: Båda föräldrarna skall vara avelsvärderade genom individprövning vid lägst tre års ålder och införda i RC eller RCB Båda föräldrarna skall vid avelsvärdering enligt rasvisa bestämmelser ha uppnått godkänt resultat beträffande hälsotillstånd vid individprövning vid lägst tre års ålder. Hästen skall vara avelsvärderad genom individprövning vid lägst tre års ålder med godkänt resultat enligt rasvisa bestämmelser. Hästens dokumenterade mankhöjdsmått vid den stambokföringsgrundande avelsvärderingen skall vara cm B-stambok för Connemara (RCB, motsvarar moderstambokens Class 2) RCB innehåller hästar som är minst två år. För stambokföring i RCB måste följande krav uppfyllas: Båda föräldrarna skall vara avelsvärderade genom individprövning vid lägst tre års ålder och införda i RC eller RCB Båda föräldrarna skall vid avelsvärdering enligt rasvisa bestämmelser ha uppnått godkänt resultat beträffande hälsotillstånd vid individprövning vid lägst tre års ålder. Hästen skall vara avelsvärderad genom individprövning vid lägst tre års ålder. Hästen skall ha uppnått ett godkänt resultat enligt rasvisa bestämmelser beträffande hälsotillstånd vid avelsvärdering genom individprövning utförd vid lägst tre års ålder. Utöver ovanstående krav skall minst ett av följande kriterier vara uppfyllda för att stambokföring skall ske i RCB: Hästen är blåögd gräddvit (BEC). Hästen mäter under 128 cm eller över 148 cm i mankhöjd. Hästen är avelsvärderad genom individprövning men uppfyller inte samtliga krav för Class Svenskt Connemararegister (SCR, motsvarar moderstambokens Class 3) Samtliga hästar som uppfyller kraven på identifiering enligt pkt 9.1 och kraven för införande i stamboken enligt pkt 11 i dessa Plan & riktlinjer är berättigade att införas i Svenskt Connemararegister (SCR). För att kunna införas i någon annan avdelning av stamboken måste hästen och dess föräldrar vara avelsvärderade genom individprövning vid lägst tre års ålder och härvid vara godkända enligt rasvisa bestämmelser beträffande hälsotillstånd. Hästar som inte uppfyller kravet på avelsvärdering och hälsotillstånd kvarstår i SCR liksom deras eventuella avkommor Stambokföring av importerade hästar Importerad häst som är införd i av moderföreningen godkänd stambok placeras efter ansökan från ägaren eller ombud i motsvarande avdelning i den svenska stamboken. Det åligger sökanden att verifiera hästens utländska stamboksstatus. Kraven på identifiering under pkt 9 skall vara uppfyllda i tillämpliga delar. 11

12 10.3 Avelsvärderingsresultatens utnyttjande i samband med stamboksföring I riksstamboken angives ponnyns vid avelsvärdering uppnådda resultat, enligt särskilda fastställda krav. Hänsyn tages till individ- och avkommeprövning Registrering av ponnyer med ofullständig härstamning SCS registrerar endast renrasiga connemaraponnyer. Avkomma till connemarasto eller hingst, där den andre föräldern icke är renrasig connemara, registreras hos annan av Jordbruksverket för dessa godkänd register- och stambokförande förening. 12