Kv Borgmästaren 10, fd Posthuset Sundsvalls stenstad. Antikvarisk utredning av fönsterbyte

Transkript

1 Kv Borgmästaren 10, fd Posthuset Sundsvalls stenstad Antikvarisk utredning av fönsterbyte ADRESS Fagerdalsgatan 9, Sundsvall Alt.adress Kungsklippan 12, Stockholm TELEFON

2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Gällande föreskrifter och förutsättningar... 4 Byggnadsminnesförklaringen av kv Borgmästaren Riksintresset Sundsvall, (Y8)... 4 Gällande bestämmelser i detaljplan för kvarteret Kassören... 4 Historik... 5 Beskrivning... 6 Fönster... 6 Värdebärare i fastigheten Aktuell föreslagen åtgärd Besök på plats Skador på beslag Byggregler avseende fönster Erfarenheter Statens fastighetverk Övrigt Antikvariska förslag till åtgärder Åtgärder för befintliga fönster: Källor

3 Inledning ADL Creativa AB har på uppdrag av Diös Fastigheter, Henrik von Essen, Sundsvall, genomfört en antikvarisk utredning/förundersökning av ett eventuellt fönsterbyte om drygt 300 st perspektivfönster, sk Sundsvallsfönster, i fd posthuset i Sundsvall. Utredningsarbetet har genomförts under mars månad Fönsterbytet motiveras utifrån olägenheter som kallras, drag samt oljud (buller), avsaknad av reservdelar som handtag och gångjärn. Dessutom förväntas en energibesparing. Utredningsarbetet är påkallat av länsstyrelsen då fastigheten utgör byggnadsminne. Det innebär att länsstyrelsen prövar åtgärder som rör de delar av fastigheten som preciserats i skyddsföreskrifter. I detta fall är exteriören i sin helhet skyddad och vid ändring krävs tillstånd av länsstyrelsen. Denna prövning sker mot Kulturminneslagen. Fortfarande gäller även Plan- och Bygglagen där bygglov prövar ändringarna. Enligt PBL skall ändring av byggnad alltid utföras varsamt. Detta gäller vid såväl utvändig som invändig ändring och oberoende av om bygglov eller bygganmälan krävs eller inte. Särskilt värdefulla byggnader får inte förvanskas. En antikvarisk förundersökning är en fristående utredning som ska tydliggöra byggnadens eller del av byggnads kulturvärden, kvaliteter och karaktärsegenskaper, samt identifiera vilka företeelser som är värdebärare. Utredningen kompletterar detta med kommentarer kring specifik åtgärd. Enligt PBL får särskilt värdefulla byggnader inte förvanskas. (Kap 8 13) Enligt följande paragraf ska byggnadsverket underhållas så att de särskilda värdena bevaras. (Kap 8 14) och ändring av byggnad ska alltid utföras varsamt med hänsyn till dess karaktärsdrag (Kap8 17). Detta gäller vid såväl utvändig som invändig ändring. 3

4 Gällande föreskrifter och förutsättningar Byggnadsminnesförklaringen av kv Borgmästaren 10 Fastigheten är statligt byggnadsminne sedan , men överfört till enskild ägo genom länsstyrelsebeslut Detta enligt lagen om Kulturminnen (KML) 1988:950. Skyddsföreskrifterna omfattar exteriören samt interiört huvudentrén och posthallen. Följaktligen krävs tillstånd av länsstyrelsen vid exteriöra förändringar. KML 3Kap14 stipulerar att Om det finns särskilda skäl, får länsstyrelsen lämna tillstånd till att ett byggnadsminne ändras i strid mot skyddsbestämmelserna. Länsstyrelsen får ställa de villkor för tillståndet som är skäliga med hänsyn till de förhållanden som föranleder ändringen. Villkoren får avse hur ändringen skall utföras samt den dokumentation som behövs. Lag (2000:265). Riksintresset Sundsvall, (Y8) Hela kvarteret Borgmästaren ligger inom riksintresseområdet Sundsvall där stenstan utgör huvudparten. Motivering: Stadsmiljö och centrum i en industriregion. Unikt uttryck för sågverksindustrins expansion och det sena 1800-talets burgna stadsbyggande med storstadsmässiga ambitioner samt parallellt härmed utbyggd arbetar- och hantverkarförort. Uttryck för riksintresset: Stadskärnans rutnätsplan som i grunden härstammar från 1600-talet och de förändringar och utvidgningar som genomfördes vid 1800-talets slut. Stenstadsbebyggelsen som tillkom under en kort period efter den förödande branden Hamn- och järnvägsmiljöer. Stenhammaren med träbebyggelse, karaktäristiska uthus och trädgårdar. Gällande bestämmelser i detaljplan för kvarteret Kassören Utsnitt ur plankarta S För kvarteret Borgmästaren gäller ännu 1889 års plan som reglerades av Kungl. Majt. 31 maj Den avsåg bl.a. hela östra staden (det vi i dagligt tal kallar Stenstan). Det kungliga brevet anger inte, 4

5 utöver reglering av gatubredder och avsteg från byggnadsstadgan för rikets städer, särskilt mycket om specifika regler för kv Borgmästaren annat än att i denna stadsdel endast må uppföras hus af sten med brandbotten samt trappor af sten eller jern; och att, då under boningshus anbringas källare, de samma muras af sten och göras hvälfda. Detaljplanbestämmelser saknas i övrigt i sin helhet. Historik I oktober 1952 fick byggnadsstyrelsen tillstånd att uppföra ett nytt posthus i Sundsvall efter ritningar av arkitekten Lars Erik Lallerstedt. Entreprenör blev Byggnads AB Hallström & Nisses. Posthuset i Sundsvall stod klart 1955 och togs i bruk den 24 mars. Lallerstedt hade tillträtt som Postverkets chefsarkitekt i slutet av 1940-talet och ritade många av verkets posthus under och 50-talet bland dem Karlskrona, Östersund, Borås, Kalmar, Skellefteå, Eskilstuna, Landskrona, Luleå och Västerås. De nya posthusen lokaliserades centralt i kommersiella lägen och byggdes alla efter samma mönster; postkontoret i regel i bottenvåningen och brevbärarexpeditionen samt postens administrativa lokaler på första våningen. Resterande våningsplan hyrdes ut som kontorslokaler. Under fr a de sista 25 åren av seklet omstruktureras Postverket i flera omgångar mot mer tydlig affärsinriktning gjordes en stor renovering av hela fastigheten och en påbyggnad med en våning av den låga delen mot Thulegatan genomfördes bildades Posten AB, postmarknaden avreglerades och brevmonopolet upphörde. Postens fastigheter lades i ett separat bolag, Postfastigheter AB. Foto från nordöst. Länken mellan dessa två höga volymer byggde om i slutet av 1980-talet. 5

6 Beskrivning Posthuset uppfördes med två höga volymer, en femvåningar hög huvudbyggnad mot Köpmangatan och en fyra våningar hög vinkelställd byggnad mot Thulegatan-Norra järnvägsgatan. Volymerna bands ihop med en indragen länk i en våning med överljus för själva posthallen. Numera är den låga länken påbyggd med en våning och tillbyggd ut mot Thulegatan. De stora kontorsbyggnaderna utfördes med betongstomme och utvändig röd murtegelyta. Mot Köpmangatan är muren indelad i kvadrater. Inom varje ruta sitter ett enluftsfönster i brunmålad furu med kopparbleck under. Murningen är utförd som munkförband runt om, dvs två långsidor och en kortsida, med sten av äldre dimension där stenen är plattare än idag och samtidigt längre. De platta taken skjuter ut med takfoten i betong över fasadkanten på ett markant sätt med vinkel snett uppåt. Betongen är perforerad med fasetter vars botten är blåmålad. I väster är både byggnaden mot Köpmangatan och Norra järnvägsgatan utförd med en slätputsad fasaddel. Fönster I fd posthuset sitter över tre hundra perspektivfönster med stora, rena glasytor utan spröjs, en majoritet i format 1,5x1,5 m (247 st). Här finns även några andra format som 1,20mx1,20m, exvis mot Norra Järnvägsgatan, och 1,75mx2,05m mot Köpmangatan, samt ett par fönsterdörrar. De fönster som monterades är sk Sundsvallsfönster med vridfunktion, kopplade bågar med totalt ca 115 mm tjocklek, samtliga i furu (möjligtvis även i ek, uppgiften har inte verifierats) med exteriört bemålade träytor i brunt, interiört i vitt. De tillverkades från 1941 i ett SCA ägt bolag i det då nedlagda Kubikenborgs sågverk under namnet Sundsvalls Perspektivfönster AB i Sundsvall. Tillverkningen upphörde under 1960-talet. Foto t.v. Fönster på norra fasaden med brun målning Foto t.h. Fönster på östra fasaden där även droppbleck av koppar syns över tegelfasaden. Foton som visar den pålagda isolerglasrutan med list på inre bågen. 6

7 Utmärkande för vridfönstret 1 är, att bågen är förbunden med karmen medelst pivågångjärn utefter en horisontal eller vertikal axel. Vid öppnandet vrider sig bågen kring denna axel, så att ena hälften går utåt och den andra hälften inåt i förhållande till karmen. Om vridningsaxeln är symmetriskt belägen, medger ett sådant upphängningssätt användning av ganska stora bågar utan att risk för att nedhängning föreligger. Skiss i Bygghandboken, Vridfönster användes med ökad frekvens under 1950-talet speciellt där man önskade en stor odelad glasyta, t. ex. i bostadsrum, främst för att tillvarata en vacker utsikt. I skolor och kontorslokaler fick vridfönstret också stor användning, skälet här var främst stort behov av god dagsljusbelysning. Flertalet vridfönster blev hängda ut efter den horisontala symmetriaxeln och försedda med stängningsbeslag som medger att fönstret kan kvarhållas i ett vädringsläge, där endast en liten springa upptill och nedtill frilägges. Vridfönstrets detaljutformning är ganska komplicerad, på grund av att den ena halvan av bågen är inåtgående och den andra utåtgående. Falsutformning m. m. vid båge och karm, tätning etc. måste således göras olika på ömse sidor av vridningsaxeln, och själva övergången blir därför ur många synpunkter en svag punkt. Gångjärnen utgör fönstrets svaga del avseende både transmissions-, konvektion- och termisk ledningsförmåga. Av samma orsaker uppstår i de bågdelar, där pivåbeslaget är fästat, spänningar av olika slag, som vid tillverkning av såväl karm som båge innebar en mycket kraftig utformning (tjocklek) och av högvärdigt material. Speciellt stängningsbeslaget måste fungera utomordentligt väl och är, liksom en stor del av övriga beslag, ganska komplicerat, vilket vid dold förläggning av beslagen bidrar till att ytterligare öka karm- och bågdimensionerna. De beslag som uppfattades som aningen komplicerade utvecklades speciellt för Sundsvallsfönstret och blev patenterade. Vid reservdelssökningar kan patentregistreringen beskriva tydligt hur de är utformade. Mot bakgrund av beskrivningen ansågs fönstret därför jämförelsevis bli extra dyrt att tillverka. Det innebär att vi idag kan förstå att var en produkt, som under 1950-talet uppfattades som exklusivare och användes i den epokens prestigeprojekt. Hit räknades skolor och ex. vis posthus, som var del av folkhemmets utbyggnad efter kriget och ett statligt finansierat initiativ. 1 Beskrivningen hämtad ur: Bygg Handbok för hus, väg och vattenbyggnad, Band III. Tidskriten Byggmästarens förlag, Stockholm sid

8 Antikvarisk förundersökning Foton av okänd person, som visar Sundsvallsfönster och hur de kopplade bågarna, genom att vridas ett halvt varv, kan lossas för rengöring. Notera att vridhandtagets knopp i bakelit är svart. Källa: Sundsvallsminnen, Norrlandsbilds arkiv. Fyra foton från fönsterfabriken i Kubikenborg. 8

9 Foto t.v. Vridfönstret i öppet läge. Fönster mot norr, Köpmangatan. Foto t.h. Detalj av öppet fönster där spanjolettfunktionen kan ses som ett spår i karmen Foto t.v. Gångjärnsbeslag i slutet läge på platta sidan Foto t.h. Gångjärnsbeslag i slutet läge på kantsida(den som man ser vid monterat fönster) Foto t.v. Gångjärnsbeslag där båda halvorna ligger i öppet tillstånd Foto t.h. Vridhandtag med vit bakelitknopp 9

10 Värdebärare i fastigheten Fd posthuset i Sundsvall var ett statligt prestigeprojekt när det uppfördes i mitten av 1950-talet. Både arkitektoniskt och konstnärligt i frontlinjen för sin tid, påkostat och modernt. Den symmetriska fönsterplaceringen är en stor och viktig del av exteriörens arkitektoniska uttryck. Dess kvalitéer har renderat byggnaderna byggnadsminnesstatus. Värdebärande detaljer exteriört är: Exteriörens helhet med mönstermurad rödtegelfasad och de symmetriskt placerade fönstren, vars stora hål i murverket skapar en konstruktivt dekorativ betoning på muren samt sockelmotivets marmorskivor mot Köpmangatan Huvudfasadens konstverk i mosaik De ursprungliga entréernas smäckra stål/glaspartier Sundsvallsfönsternas kvadratiska format, dess speciella konstruktion med vridfunktion i högkvalitativt trä med panoramaglas Fönsterplåt av koppar med medeveten enkel utformning Takfotens dekorativa utsmyckning i betong Foto över gården från sydväst 2007 då ännu viss postverksamhet fanns kvar. 10

11 Aktuell föreslagen åtgärd Diös fastigheter avser att byta ut drygt 300 st fönster. Detta motiveras utifrån olägenheter som kallras, drag samt oljud (buller), avsaknad av reservdelar som handtag och gångjärn. Dessutom förväntas därigenom en energibesparing. En utredning är genomförd av energikonsulten FVB 2, genom Jonas Sjölund, Sundsvall, daterad Det är en Energibesparingskalkyl, som enbart utrett frågorna kring en ev. besparing vid fönsterbyte. Fastighetens sammanlagda uppmätta fönsterarea uppgår till 716,8 m2. De befintliga fönstren uppskattas ha ett u-värde på 2,0 W/m2. U-värdet på nya fönster sattes i beräkningarna till 1,2 W/m2. Beräkningarna visar att ett eventuellt fönsterbyte motsvarar en energibesparing på 730 kr/mwh. Vid ett energipris på innebär detta i sin tur att det finns en ekonomisk besparingspotential motsvarande kr/år. Besök på plats 1) Ett besök till hyresgästen Sweco, som sitter i lokaler 4 tr upp mot söder och öster, genomfördes Dessa lokaler helrenoverades för ca 4 år sedan. Problem med fönster har mest med starkt solljus och för stor värmeinstrålning att göra eftersom de stora glasytorna tillåter mycket insläpp av dagsljus. Dubbla avskärmningar finns insida/utsida mot söder. Flera av de inre gardinerna är obrukbara. Detta har mindre med själva fönstren att göra, snarare med solavskärmningsgardinernas konstruktion. Tröghet att öppna fönstren noteras. Och flera bytta vridhandtag. Dessutom kan de uppfatta buller från järnvägen som störande. 2) Tillsamman med Diös fastighetsskötare Daniel Viklund gjordes en inspektion av ett urval fönster Huvudsakligen i trapphus och i PEAB:s kontorslokaler plan 1 trappa upp mot Köpmangatan och Norra Järnvägsgatan. De hyresgäster vi frågade hade inga problem med fönstren över huvud taget, trots att de satt nära Köpmangatans trafik. Vi prövade att öppna flera fönster. Jag konstaterar att ingen återkommande skötsel/underhåll ingår för dessa fönster. Många års avgaspartiklar, damm och smuts har lagt sig i gångjärn och spanjolettbeslag. Det förklarar till stora delar varför fönstren kärvar vid öppnande och stängande. Svårigheterna har medfört att vridhandtagen i vissa fönster gått sönder och ersatts med modernare varianter med likartad funktion. Av samma anledning tycks även draghandtagen(de små metallbeslag som sitter monterade i nederkant innerbåge) spricka och sprängas då kraften blir för stark vid öppning/stängning. Tätningslister finns monterade på karmens utsida, dvs där bågen möter karm utifrån samt båges övre insida. Ursprungligen gick en textil tätningslist genom gångjärnsbeslaget, vilket saknas idag. De befintliga fönstren som avsynats är samtliga ytskiktsmässigt i mycket god kondition. Störst väderpåverkan finns på södra sidan där listverk i begränsad omfattning torkat och spruckit

12 Skador på beslag Draghandtagens kåpor med logon för Sundsvallsfönster går sönder. I bilden syns även del av en trälist som håller fast den extra isolerglasrutan. Foto t.v. Vridhandtagen går sönder och ersatts med nya standardmodeller. Foto t.h. Svårt att se på den här bilden, men listverken på utsidan torkar och släpper från ramen. Byggregler avseende fönster Enligt Boverkets byggregler, BBR, stipuleras värmegenomgångskoefficient U för nybyggda lokaler till 0, 60 W/m3 (BBR 9:3). Motsvarande värde på U vid ombyggnad =1,2 W/m3 (BBR 9:92). I BBR 9:9 anges krav på energihushållning vid ändring av byggnader. BBR 9:91 Allmänt. Byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv el-användning. Regler om ändring av byggnader finns också i avsnitt 1:22 Men här står också: Kraven på energihushållning ska tillämpas så att de övriga tekniska egenskapskraven kan tillgodoses och så att byggnadens kulturvärden inte skadas och att de arkitektoniska och estetiska värdena kan tas tillvara. (BFS 2011:26). I BBR 9:92 Klimatskärm finns ett särskilt avsnitt om fönster: Fönstren är ofta av stor betydelse för hur byggnaden upplevs och dess kulturvärden. Skäl för avsteg från kravet på högsta U-värde kan vara om fönstren tillverkats speciellt för att tillgodose byggnadens estetiska värden eller kulturvärden. Ursprungliga fönster bör endast bytas om de kan ersättas av fönster som med avseende på material, proportioner, indelning och profilering är väl anpassade till 12

13 husets karaktär. Fönster kan också ha så betydande kulturvärden att de inte bör bytas om det inte finns synnerliga skäl. Istället bör andra åtgärder vidtas för att öka värmemotståndet. Erfarenheter Statens fastighetverk Statens fastighetverk har genomfört en stor undersökning Energibesparande åtgärder på fönster i byggnader med stort kulturvärde, daterad Inom projektet har 17 olika åtgärder genomförts med syfte att minska värmeläckage och flera fall även för att ge solskydd. Utgångspunkten har varit att de kulturhistoriska värdena inte får minska nämnvärt och att alla bågar och glas av kulturhistoriskt värde bevaras. Utvärdering har skett ur sex olika perspektiv; energi, miljö, komfort, antikvariska bedömningar, hantverk och ekonomi. Utvärdering av energianvändning, miljöpåverkan och ekonomi baseras på uppskattningar och beräkningar. Inga egna mätningar har genomförts. Den antikvariska bedömningen har utgått från hur de kulturhistoriska värdena i glas, snickerier och fönstret som helhet har påverkats, både utifrån och inifrån sett. Hantverket har utvärderats utifrån kvalitén på snickeriarbeten, måleri och montering. Resultatet presenteras i rapporten, som även innehåller vissa fördjupningar i form av bilagor inom områdena inomhusklimat, kylbehov, solavskärmning och beläggningar på glas. Nu ska sägas att de sju fönster i två statliga byggnadsminnen på Skeppsholmen i Stockholm, som ingått i projektet, är av äldre datum och med annan utformning än de i fd posthuset. Det är dock relevant eftersom detta arbete genomförst nyligen och på byggnader med motsvarande skyddsvärd status. Kontentan av undersökningen är att det är en svår balansgång att åtgärda fönster ur energisynpunkt och att samtidigt värna de kulturhistoriska värdena. Med de antikvariska aspekterna som utgångspunkt har projektet visat att vissa åtgärder är acceptabla medan de flesta inte kan utföras utan att de kulturhistoriska värdena förändras alltför mycket. Det finns många antikvariska exempel på att utbyte av fönster inte är den mest ekonomiska vägen att gå då det gäller värmeisolering. Det gäller även för energisexperter som räknar på just fönsterbyten och andra åtgärder för energibesparingar. Övrigt Vid samtal med utredaren Jonas Sjölund, energikonsulten FVB, tog jag del av deras skattning av U- värdet på 2,0 som verkar rimlig. Hans syn på saken är att de befintliga fönstren, genom tidigare genomförd renovering med extra isolerglas, håller god standard och att besparingen genom ett byte inte är ekonomiskt motiverad. Däremot att se över tätning och drevning för att få fullgott tätningsskydd. Ett flertal av de antikvarier och arkitekter jag lyssnat med i SPBA, Sveriges Praktiserande Byggnadsantikvarier, är av samma uppfattning utifrån erfarenheter i deras yrkesverksamhet. 13

14 Antikvariska förslag till åtgärder Mitt förslag är att Diös avstår från fönsterbyte. Det finns flera anledningar till detta. 1) Originalfönstren (de som avsynats) befinner sig i ett mycket gott skick, med få skador. 2) En förändring genom fönsterbyte bidrar till att kulturhistoriska värden försvinner för alltid. 3) Men en av de avgörande utgår ifrån den konsult, som faktiskt analyserat energibesparingen, Jonas Sjölund, som själv utgår ifrån att det inte är ekonomiskt försvarbart. Enligt energibesparingskalkylen i FVB:s utredning är besparingspotentialen ca kr/år. Ett byte av 304 fönster kostar ca 2,5 miljoner kronor enligt Diös egen kalkyl. Det är beräknat på aluminiumfönster. Det tar omkring 50 år att tjäna igen den kostnaden. Eftersom fönstren som idag sitter här bör ersättas av likvärdiga fönster(vilket inte denna kostnadsuppskattning bygger på) drar kostnaderna iväg betydligt mer. Det är inte ekonomiskt försvarbart att byta dem. 4) Ytterligare en anledning utgörs av att de påstådda klagomålen från hyresgäster inte är vanligen förekommande och kan hänföras till andra orsaker än dåliga fönster, ex. vis mekanisk ventilation som skapar drag eller för hög innetemperatur i söderläge, vilka går att avhjälpa med kompletterande insatser. Hyresgästers klagomål varierar dessutom över årstiderna och från person till person, och torde vara en frekvent fråga för ett fastighetsbolag som hyr ut lokaler, och därför bemötas utifrån återkommande rutiner i förvaltningen. Åtgärder för befintliga fönster: 1) Inventering av samtliga fönster för att få en samlad bild av skador eller fel som bör åtgärdas. 2) Ordentlig tätning genom översyn av befintlig tätningslist, i synnerhet vid gångjärnen 3) Bakom listerna mellan vägg och karm finns även drevning som bör ses över. 4) Dessutom upplever jag att ingen normalt underhåll eller skötsel av fönstren förekommer. Därför bör rengöring och oljning av beslagen nog genomföras omgående. Ett upprepat underhåll bör därefter ske vart 3-5 år. Det måste praktiken utvisa. 5) Den besvärligaste frågan rör nog komplettering av trasiga gångjärn(som inte utgörs av något stort antal ännu, men blir det på sikt). Dessa finns inte kvar på marknaden. Nytillverkning kostar pengar och här kan kanske ett ekonomiskt bidrag från länsstyrelsen hjälpa i processen. Källor FVB Sverige AB: Fönsterbyte Borgmästaren 10. En energibesparingskalkyl. Jonas Sjölund, Sundsvall, daterad Länsstyrelsen Västernorrland. Byggnadsminnesföklaring av kv Borgmästaren 10. Statens fastighetverk: Energibesparande åtgärder på fönster i byggnader med stort kulturvärde, daterad Dnr /11 Sundsvalls kommun, stadsbyggnadskontoret. Planfrågor. Sundsvallsminnen, portal för Sundsvalls historia på webben, Sverige Praktiserande Byggnadsantikvarier, SPBA, rundfrågning bland medlemmarna. 14