STUDIEVÄGLEDNING. Vad består studierna av? Uppläggningen av studierna. Undervisning. Självstudier. Examination STUDIEVÄGLEDNING 1

Transkript

1 STUDIEVÄGLEDNING 1 STUDIEVÄGLEDNING Välkommen till teologiska fakulteten vid Åbo Akademi! Vi hoppas att du skall trivas med dina studier. Under introduktionsveckan vid fakulteten har du fått en mängd information och mera kommer du att få genom tutorverksamheten och senare under studierna. Som ett stöd för minnet och som hjälp på vägen vill vi ge dig ett skriftligt sammandrag här i början av studiehandboken. Vad består studierna av? De viktigaste momenten i studierna är: Undervisning Läsårets utbud av kurser hittar du i Undervisningsprogrammet, den bok du fick när du skrev in dig. Studierna är indelade årskursvis för de två första åren och i ämnesstudier och huvudämnesstudier för de senare åren. Du skall själv plocka ut från Undervisningsprogrammet de kurser du skall gå på och kontrollera på anslagstavlorna tid och plats för föreläsningarna. I slutet av Undervisningsprogrammet finns en karta över Akademin, där du kan se var fakulteten och biblioteken finns. Självstudier Till många föreläsningsserier hör litteratur som du på egen hand skall läsa och tentera. Längre fram i studierna finns studieperioder som man tillägnar sig enbart genom litteraturläsning. Examination Föreläsningsserierna slutar vanligtvis med en tentamen. Till den behöver du oftast inte anmäla dig. När du däremot skall tentera litteratur som du läst på egen hand, skall du anmäla dig senast åtta dagar före fakultetstentamensdagarna (se datum i Undervisningsprogrammet och på anslagstavlorna). Anmälan görs på ett kuvert som fylls i och sätts i respektive examinators fack för intern post enligt examinatorns efternamn. Fråga äldre studerande om du inte vet hur du skall fylla i kuvertet. Ibland skall böcker recenseras eller diskuteras. Ta då i god tid på förhand kontakt med examinatorn. Litteraturen för de olika studieperioderna anges på webben: Litteraturlistor kan också fås av assistenten/amanuensen i ämnet. Den litteratur som angivits för de alternativa studieperioderna kan betraktas som förslag och kan bytas ut genom överenskommelse med examinatorn. Diskutera alltid valet av litteratur med examinatorn. Professorn i ämnet fungerar som examinator för samtliga studieperioder i ämnet. När det gäller enskilda kurser har dock examensrätten i regel delegerats till föreläsaren. Uppläggningen av studierna Du gör klokt i att först avlägga grundkurserna i de olika ämnena. Många kurser under senare årskurser bygger på grundkurserna, och hela din studieplan förskjuts framåt om du inte fullbordar dem. Dina prestationer mäts i studieveckor (sv). En studievecka motsvarar 40 h arbete. Stu-

2 2 STUDIEVÄGLEDNING dieveckorna införs i studieprestationsregistret STURE när en studieperiod är slutförd. Ett s.k. STURE-utdrag kan du begära när som helst i studentkiosken i Domus (till exempel för att kontrollera att avlagda studieveckor har förts in i registret). Friheten på högskolenivå gör att ingen annan än du själv planerar hur snabbt eller långsamt du studerar. Märk dock att studiestödet ges endast för ett bestämt antal månader för en examen, och att det är knutet till ett minimiantal studieveckor per läsår. Att läsa studiehandboken I studiehandboken hittar du det mesta du behöver veta om dina studier. Dessutom behöver du Undervisningsprogrammet för att kunna se när de olika kurserna går och när tentamina hålls. I Undervisningsprogrammet hittar du också uppgifter om fakultetens lärare och personal. En viktig informationskälla är anslagstavlorna. Det lönar sig alltid att kasta ett öga på dem när du går förbi. Där står om ändringar i kurserna, om gästföreläsningar och annat smått och gott, som är aktuellt. Efter denna inledning presenteras biblioteken och fakulteten. Därefter följer fakultetens examensbestämmelser i vilka du kan hitta viktiga punkter som gäller uppläggningen och genomförandet av studierna. De scheman som sedan kommer ger en överblick över examens innehåll på de olika linjerna. Kom ihåg att det endast är fråga om en rekommendation! Du kan naturligtvis ta kurser från en annan årskurs om du bara har de förkunskaper som krävs. Därefter presenteras studieperioderna inom de olika ämnena. Studieperioderna kan bestå av föreläsningar, litteraturläsning, proseminarier, seminarier, övningar, praktik m.m. Du kan se vad varje enskild period innehåller, hur många studieveckor den ger, i vilket skede av studierna det är lämpligt att välja perioden, och vilket ämne som ansvarar för den. Om du studerar på ämneslärarlinjen bör du ha ett biämne på cum laude- nivå (35 sv). Vissa ämnen kräver mera än 35 sv på cum laude-nivå. Uppgifter om biämnen hittar du i de andra fakulteternas studiehandböcker. Vem skall man fråga? När det gäller studieuppläggning, ämnesval, tentamensrätt, examensmöjligheter och annat kan du fråga: - din tutor, eller någon annan av de äldre studerandena, som kan ge praktiska råd av egen erfarenhet. - fakultetsdirektör Ulla Eerolainen, som också fungerar som studiehandledare och som träffas på fakultetskansliet, Domus, må-to kl , tfn , e-post: ueerolai@abo.fi - byråsekreterare Margaretha Björkqvist, som för in dina studieprestationer i Stureregistret och som träffas i Reuterska huset, andra våningen, tfn , e-post: mbjorkqv@abo.fi - fakultetens olika lärare. Du kan fråga i samband med undervisningen, ringa till dem eller besöka dem. Mottagningstiderna hittar du i Undervisningsprogrammet.

3 STUDIEVÄGLEDNING 3 - ÅA:s studiesekreterare Harriet Kurtén, som träffas i Gripen, tfn , e-post: harriet.kurten@abo.fi. Hon kan också ge upplysningar om studiemöjligheter vid andra fakulteter. När det gäller auskultering och studier i Vasa kan du vända dig till: - timassistent Mats Fagerholm, Domus, ti kl , on kl , tfn , e-post: mfagerho@abo.fi eller PF:s studiesekreterare Petra Åkersten, tfn , e-post: petraakersten@abo.fi När det gäller studiesociala frågor kan du vända dig till: - studiestödssekreterare Tiina Häkkilä, som sköter alla angelägenheter kring studiestöd och studielån. Hon träffas i Gripen, tfn Studenternas rådgivningsbyrå och Hälsovårdsstationen. För mera personliga problem står från Studentkårens sida såväl jurist, psykolog som präst till förfogande. De fysiska förutsättningarna för studierna sköter Studenternas hälsovårdsstiftelse om. Rekreation kan du få genom Kårmotion och Kårkultur. Närmare upplysningar om detta får du i Kårkalendern, som fås vid inskrivningen. Studentkiosken I studentkiosken i Domus, Biskopsgatan 10, turas fakultetskansliernas personal om att betjäna dig på olika sätt. I studentkiosken kan du erhålla: STURE-utdrag (genast eller via beställningslista) intyg över att du är närvaroanmäld vid ÅA ansökningsblanketter för stipendier och understöd av olika slag ansökningsblanketter och ansökningsguide för ÅA ansökningsblanketter till den tekniska antagningen I studentkiosken kan du köpa: studiehandböcker för ÅAs fakulteter i Åbo flexim- och HID-nycklar kopieringskort (50 kopior för 20 mk) ÅA-pins, ÅA-vykort

4 4 STUDIEVÄGLEDNING Studentkiosken är öppen vardagar kl Lycka till med studierna! Dekanus Ingvar Dahlbacka Fakultetsdirektör Ulla Eerolainen Byråsekreterare Margaretha Björkqvist Praktikanterna Patricia Högnabba och Kalle Sällström

5 STUDIEVÄGLEDNING 5 Åbo Akademis bibliotek och läsesalar En stor del av studierna består av litteraturläsning. En förutsättning för detta är att man får tag i de böcker man skall läsa. Man kan låna böcker eller köpa dem. På lång sikt torde det löna sig att skaffa sig ett litet handbibliotek genom att köpa åtminstone de mest centrala översiktsarbetena som ingår i kurslitteraturen. (Här kan det löna sig att diskutera med äldre studerande eller någon lärare). När du vill låna böcker kan du vända dig till huvudbiblioteket eller kursboksbiblioteket. Huvudbiblioteket Huvudbiblioteket är beläget mitt emellan Teologiska fakultetens huvudbyggnad och Reuterska huset. Bibliotekets samlingar omfattar ca 2 milj. volymer från de flesta ämnesområden, med tyngdpunkt på de ämnen som är företrädda vid Akademin. Härav finns ungefär en tredjedel på fakultets- och institutionsbiblioteken. Huvudbibliotekets samlingar finns i slutna magasin. Det gäller således att beställa fram böckerna via terminal (on line katalog, litteratur tryckt 1979-), äldre material (tryckt före 1979) rekvireras med beställningsblankett. Fakultets- och institutionsbiblioteken är främst avsedda för internt bruk, men deras litteratur kan också beställas till huvudbibliotekets läsesal och i vissa fall fås som hemlån. För att få låna hem böckerna måste de beställas via databasen Alma. Huvudiblioteket prenumererar på ett antal inhemska och utländska dagstidningar, som finns i tidskriftsrummet. Biblioteket prenumererar också på ett stort antal utländska tidskrifter från olika ämnesområden. Alla inhemska tidskrifter anländer som friexemplar några månader efter utgivningen. Kursboksbiblioteket Kursboksbibliotekets böcker ingår i databasen Alma där man också får uppgifter om var böckerna är uppställda, om antalet exemplar och om böckerna är tillgängliga eller utlånade. Kursboksbiblioteket har öppna hyllor: du tar själv fram de böcker du vill låna, och utlåningen sker via databasen. Detta innebär att varje låntagare måste ha ett giltigt lånekort, som för studerande vid Åbo Akademi är antennakortet. Ha alltså alltid ditt antennakort med dig. Böckerna ges som hemlån och lånetiden är två eller fyra veckor. I kursboksbibliotekets läsesal, som har 30 läsplatser, finns ett exemplar av alla kursboksböcker. Läsesalsexemplaret kan fås som natt- eller veckoslutslån. Boken kvitteras ut i låneexpeditionen fr.o.m. kl och återlämnas följande vardag kl. 10. Om alla exemplar av en bok är utlånade kan du reservera ett exemplar genom att fylla i ett för ändamålet avsett kort. När boken är tillgänglig får du ett meddelande hem om det. Boken bör avhämtas inom en vecka; därefter går den vidare till följande i kön. Om du inte behöver en reserverad bok meddela - kursboksbiblioteket GENAST! Respektera utlåningstiden! Av solidaritet mot dina studiekamrater och för att utlåningssystemet skall fungera smidigt är det viktigt att du returnerar dina lån inom utsatt tid, och omedelbart återställer inkrävda lån. Lån kan förnyas om det inte finns reserveringar. Om du vill förnya ett lån tag antingen antennakortet eller boken/böckerna med till kursboksbiblioteket. Om en bok inte har returnerats inom sju dagar efter att det andra kravet trätt i kraft

6 6 STUDIEVÄGLEDNING försätts låntagaren i låneförbud. För att häva låneförbudet och återfå lånerätten debiteras låntagaren 50 mk. Låneförbudet innebär att låntagaren betalar 50 mk för varje bok som är mer än 21 dagar försenad. Förkomna böcker ersätts i första hand med ett nytt exemplar. Om boken inte längre kan köpas ersätts den med 200 mk för inhemska verk och 300 mk för utländska. Adress: Henriksgatan 9, öppet under terminerna måndag-onsdag o. fredag klockan 10-16, torsdagar kl , lördagar stängt; sommaröppethållning: måndag-fredag klockan 12-14, stängt i juli, möjlighet att förnya lån per telefon kl Tfn , fax Teologiska fakultetens bibliotek I Teologiska fakultetens bibliotek finns cirka volymer och ett hundratal tidskrifter fördelade på tre hus. Vill man ha boken som hemlån eller läsa boken på en läsesalsplats i huvudbiblioteket, skall den beställas via bibliotekarien. Lånetiden är fyra veckor. En bok som fattas i hyllan är försvunnen om den röda stickan saknas, trots att den ligger på en läsesalsplats två meter bort. På TF är väldigt många böcker försvunna på det sättet - glöm inte stickan! Mera information ger TFs bibliotekarie Eva Michelsén, som träffas dagligen kl på TF, tfn

7 TEOLOGISKA FAKULTETEN TEOLOGISKA FAKULTETEN VID ÅBO AKADEMI Kort historik Efter många års diskussioner och planering lades år 1918 grunden till det nya Åbo Akademi. Grundläggningen hade möjliggjorts genom donationer av flera bemärkta åbosvenskar. Till att börja med verkade en humanistisk och en matematisk-naturvetenskaplig fakultet vid Akademin. Också en statsvetenskaplig fakultet inrättades under Akademins första år. År 1921 inleddes verksamheten vid en fakultet med teknisk inriktning, Kemisk-tekniska fakulteten. Den teologiska fakulteten inrättades år År 1927 slöts en handelshögskola till akademikomplexet. År 1972 tillkom Pedagogiska fakulteten förlagd till Vasa. År 1993 utvidgades Vasaenheten med ytterligare en fakultet, Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten. Fakulteterna i Vasa benämns Österbottens högskola. Inom den finlandssvenska kyrkliga samlingsrörelsen, som bland annat resulterade i grundandet av Borgå stift i början av 1920-talet, väcktes tanken på en finlandssvensk teologisk fakultet. Genom en aktiv insats av kyrkoherden i Åbo svenska församling, Theodor Grönstrand, och en stor donation av konsulinnan Anna von Rettig, kunde grunden till Teologiska fakulteten vid Åbo Akademi läggas år Från början inrymdes fakulteten i det s.k. Spoofska palatset, ett gammalt patricierhus, där verksamheten fortfarande pågår. Utrymmena har senare utvidgats genom att träbyggnaden (det s.k. Annexet) bredvid huvudbyggnaden inreddes för undervisning i mitten av 1960-talet. Numera förfogar fakulteten dessutom över hela andra våningen i det s.k. Reuterska huset. Till att börja med fungerade Teologiska fakulteten med tre professurer: en i exegetik, en i kyrkohistoria, och en i systematisk teologi. År 1930 fick fakulteten en ordinarie professor i praktisk teologi och år 1947 tillkom ytterligare en professur i exegetik. Senare har en långsam men säker ökning av fakultetens tjänster ägt rum så att undervisningspersonalen idag består av sex professorer, tre lektorer, tre assistenter och en amanuens. Någon större ökning av lärarkåren är knappast att vänta inom en nära framtid. Också studentantalet vid fakulteten har ökat under de sex decennier som har gått sedan grundläggningen. I början av verksamheten hade fakulteten drygt 30 studerande. Numera är antalet studerande för grundexamen omkring 180. Åbo Akademis förvaltning Den 1 augusti 1981 övertogs Åbo Akademi av staten genom att ett avtal slöts mellan Stiftelsen för Åbo Akademi och statsmakten. Förstatligandet innebar att staten övertog nästan alla kostnader medan Stiftelsen för Åbo Akademi ännu bidrar ekonomiskt med upprätthållandet av akademin. Vid förstatligandet garanterades akademin svenska som undervisnings-, examens- och ämbetsspråk. Akademin ställer krav på kunskaper i svenska för studerande och lärare med icke-svenskspråkig skolbildning bakom sig. All undervisning meddelas på svenska utom undervisning i språk och undervisning som ges av utländsk lärare. Dessutom kan gästföreläsningar hållas på ett annat språk än svenska. De studerande skall vid förhör, prov och mogenhetsprov använda svenska språket.

8 8 TEOLOGISKA FAKULTETEN Åbo Akademis förvaltningsmodell ger den högsta beslutande rätten åt en styrelse bestående av 26 medlemmar. Till styrelsen hör rektor och prorektor samt en professorsrepresentant för varje fakultet. Utöver dessa utses till styrelsen genom val för två kalenderår i sänder 17 andra medlemmar och en personlig suppleant för var och en av dem. Av dessa 17 är 8 medlemmar studentrepresentanter. De övriga 9 medlemmarna representerar akademins övriga personal. Ärenden som avgörs i styrelsen bereds och föredras av tjänstemän inom centralförvaltningen. Ordförande i styrelsen är rektor. Styrelsen besluter bl.a. om de olika stadgar och statuter som gäller vid akademin, fastställer långsiktsplaner, utnämner vissa tjänstemän och lärare, fördelar budgetmedel och stipendier och besluter om hur många studerande som antas. Kanslers uppgifter gäller i hög grad besättande av de högre tjänsterna samt forskningen. Han är också ordförande i besvärsnämnden. Fakultetens förvaltning Teologiska fakultetens förvaltning liksom övriga fakulteters handhas av fakultetsrådet och fakultetens dekanus, vilkas mandattid är två kalenderår. Fakultetsrådet har 7 medlemmar: 3 professorer, 2 yngre lärare samt 2 studerande. Vid fakultetsrådets möten har alla medlemmar närvaro- och yttranderätt utom i s.k. bedömningsärenden, där endast sådana personer, som innehar motsvarande vetenskapliga kompetens eller har fullgjort motsvarande studieprestationer, får delta i besluten. Vid behandlingen av utlåtanden om en studerandes prov pro gradu får studentmedlemmarna inte delta i beslutet, men nog de yngre lärarna. Föredragande i fakultetsrådet är fakultetsdirektören. Fakultetsrådet behandlar de flesta frågor som berör fakultetens verksamhet, bl.a. besluter det om besättande och skötande av tjänsterna inom fakulteten, ger utlåtanden, gör upp långtidsplaner, budgeter, årliga utbildningsplaner, antar studerande till fakulteten och ger ut examensbetyg. Fakultetens studerande Varje år antas ungefär tjugofem nya studerande till fakulteten. Av dessa är en del finskspråkiga och ytterligare antas några som inte har avlagt studentexamen. Under senare år har många studerande antagits via Öppna högskolan. En knapp fjärdedel av fakultetens studerande bedriver studier för högre examina, d.v.s. teologie licentiat- och doktorsexamen. Hösten 2000 var 49% av fakultetens studerande kvinnor.

9 EXAMENSBESTÄMMELSER 9 Arbetsmarknaden för teologer under 2000-talet Var placerar sig teologerna efter teologie magisterexamen? Arbetsuppgifter: församlingspräst 66% religionslärare 17% övriga kyrkliga uppgifter 16% övrigt 1% Arbetsplatser: församling och kyrka 75% skolväsendet 15% kristliga organisationer 7% fängelser och försvarsmakten 1% övrigt 2% I början av år 2000 var utgångslönen för en teolog mk, efter fem års anställning cirka mk. (Källa: Akavalaiset työmarkkinat 2000, Turenki 2000). Åbo Akademis Studentkår Alla som studerar vid Åbo Akademi hör till Åbo Akademis Studentkår. Kåren betjänar studenterna med bl.a. bostäder, vissa förmåner (t.ex. studierabatter på resor, billig studenthälsovård, rådgivningstjänster som studentpräst och jurister). Därtill kan den erbjuda avkoppling i Kårhuset. Om sin verksamhet informerar Studentkåren genom Kårbullen, som utkommer varje vecka och finns bl.a. på studentrestaurangerna. Inom Kåren verkar ett flertal specialföreningar: ämnesföreningar, kulturella och religiösa föreningar m.fl. Vid Teologiska fakulteten verkar Teologiska Studentföreningen. Den vill verka som en samlande ämnesförening för alla som studerar teologi.

10 10 EXAMENSBESTÄMMELSER Teologiska studentföreningen vid Åbo Akademi (TSF) TSF, Teologiska studentföreningen vid Åbo Akademi är specialföreningen för dig som studerar vid TF. Vi har en mycket mångsidig verksamhet med ca 60 aktiva medlemmar. Föreningen har en styrelse som väljs i novemberför ett år och repre-sentanter i olika intresseorgan, t.ex. i Kyrkans teolog- teologutbildningskommitté, i Prästförbundet och i Pappisliitto. TSF har ett rum till sitt förfogande i Reuterska huset, vi kallar det mysrummet. I mysrummet finns möjlighet att koka kaffe och te, läsa tidskrifter, se på foton från våra evenemang och bara koppla av. TSF:s egen tidning Divina Comedia utkommer ca 6 gånger per år. Tidningen innehåller artiklar och reportage skrivna av och för teologer. Tidningen är gratis för medlemmar och ett måste för varje teolog som vill följa med sin tid. TSF:s övriga verksamhetsformer är bland annat Taizéandakter varje vecka, tentkaffe efter fakultetstentamina, fester, utfärder och andra rekreationsjippon under året. Det finns något för alla i vår förening - Du är hjärtligt välkommen med!

11 EXAMENSBESTÄMMELSER 11 Examensbestämmelser för Åbo Akademis Teologiska fakultet I. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Utbildningsansvar Åbo Akademis Teologiska fakultet har till uppgift att bedriva och befrämja teologisk vetenskap och trygga den finlandssvenska vetenskapliga återväxten inom de teologiska disciplinerna, samt att ge svenskspråkig teologisk utbildning för uppgifter inom kyrka och samhälle. Detta ändamål fullföljs genom forskning, grundutbildning och vidareutbildning, samt genom kompletterande utbildning och annan utbildningsverksamhet. Examina Vid Teologiska fakulteten kan avläggas 1) teologie kandidatexamen, som är en lägre högskoleexamen 2) teologie magisterexamen, som är en högre högskoleexamen 3) teologie licentiatexamen, som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen samt 4) teologie doktorsexamen, som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen Examensförordningen Utbildningen anordnas i enlighet med förordningen om teologiska examina (517/1995), Åbo Akademis författningar, dessa examensbestämmelser och övriga beslut fattade av fakulteten. Kandidat- och magisterexaminas omfattning Studiernas omfattning anges i studieveckor. Med studievecka avses en studieprestation som i genomsnitt av en studerande kräver en arbetsinsats på 40 timmar för att de uppställda målen skall nås. De studier som krävs för teologie kandidatexamen omfattar sammanlagt 120 studieveckor och bör kunna avläggas på tre läsår. De studier som krävs för teologie magisterexamen omfattar sammanlagt 160 studieveckor och bör kunna avläggas på fem läsår. Allmän teologi och kompletterande studier Vid fakulteten kan man bedriva 1) studier i allmän teologi, helt fristående eller inom ramen för icke-teologisk utbildning 2) studier inom ramen för kompletterande utbildning

12 12 EXAMENSBESTÄMMELSER I allmän teologi kan man avlägga vitsorden approbatur (15 sv), cum laude approbatur (35 sv) och laudatur (60 sv). II. UTBILDNINGSPROGRAMMET I TEOLOGI Tre olika linjer A) Den allmänna linjen är främst avsedd för den som siktar på församlingstjänst (präst, lektor), eller andra uppgifter där det behövs teologisk sakkunskap. B) Ämneslärarlinjen ger behörighet för tjänster som ämneslärare i grundskolan och gymnasiet samt för tjänster som lärare vid övriga läroinrättningar. Till ämneslärarutbildningen hör, förutom undervisningsämnena, som obligatoriskt biämne pedagogiska studier för lärare. Dessa studier planeras och anordnas av Pedagogiska fakulteten i Vasa och studierna bedrivs delvis där. Studierna för religionslärare med två undervisningsämnen innefattar fördjupade studier i ett teologiskt ämne. Det andra undervisningsämnet kan vara historia, psykologi, filosofi, livsåskådningskunskap eller något annat undervisningsämne i grundskolan, gymnasiet eller vid annan läroinrättning. Antagningen till lärarutbildningen sker vartannat år och baserar sig på ett lärarlämplighetsprov som hålls under vårterminen. Personer som avlagt högre högskoleexamen samt studierna i undervisningsämnena kan skaffa sig lärarbehörighet senare. Då fullgör de de pedagogiska studierna för lärare som separata studier under ett läsår. C) Den fria linjen bygger på första delen av grundstudierna i samtliga teologiska ämnen samt minst ett ämne inom fakulteten, i vilket provet pro gradu avläggs och vilket är huvudämne. Grundstudierna på den fria linjen består av 3 sv i samtliga teologiska ämnen, sammanlagt 21 sv. På detta byggs huvudämnesstudier, som omfattar 17 sv ämnesstudier och 40 sv fördjupade studier, inklusive provet pro gradu. Utöver grundstudier och studier i huvudämnet ingår 9 sv obligatoriska allmänna studier, vilka är de samma som på allmänna linjen och ämneslärarlinjen, samt studier i två eller flera ämnen inom eller utanför fakulteten. Av dessa studier bör studierna i ett ämne omfatta minst 35 sv, medan de resterande studierna är fritt valbara, dock så att minst ett tredje ämne ingår. Ytterligare ingår 3 sv praktik, av vilka 1 sv är orienterande praktikum. Målet för utbildningsprogrammet Utbildningen ordnas i form av ett utbildningsprogram som leder till teologie magisterexamen. Utbildningsprogrammet är en målinriktad mångvetenskaplig studiehelhet, som planeras och anordnas i samarbete mellan de olika ämnena vid fakulteten samt andra ämnen vid Åbo

13 EXAMENSBESTÄMMELSER 13 Akademi. Det inriktas på uppgifter som förutsätter teologisk vetenskaplig sakkunskap, och på utvecklandet av dessa uppgifter. Målet för utbildningsprogrammet är att ge studeranden en allmän färdighet att sköta uppgifter vilka förutsätter vetenskaplig sakkunskap om den kristna tron och dess uttrycksformer samt om religiösa företeelser i historia och nutid. Samtidigt bör studeranden förvärva tillräckliga kommunikativa färdigheter och färdighet för vidareutbildning. Utbildningsprogrammet planeras och anordnas så att kunskaper på olika vetenskapers områden samt teori och praktik förenas och olika vetenskapliga sätt att nalkas forskningsuppgifter beaktas. Inom utbildningsprogrammet betonas det allmänt teoretiska och metodologiska innehållet samt utvecklas speciellt förmågan att skapa nytt vetande och att i yrkesverksamheten utnyttja vetenskapligt vetande. Undervisning och studier förenas intimt med vetenskaplig forskning. Utbildningsprogrammet bör ge studeranden: 1) förmåga att analysera och tolka den kristna trons och övriga religioners natur och uttrycksformer samt att från de teologiska vetenskapernas synpunkt förstå och analysera kyrkornas, individens och samhällets problem 2) en överblick över samhället och av kyrkornas ställning i samhället 3) en helhetsbild av innehållet i kyrkornas lära och av kyrkornas utveckling, struktur och verksamhet samt av deras inverkan på samhället 4) en överblick över världsreligionerna och de viktigaste världsåskådningarna 5) en helhetsbild av de teologiska vetenskapernas utveckling, begreppsapparat, teori och metoder samt av deras ställning i förhållande till andra vetenskaper 6) förmåga att självständigt och kritiskt bedöma problem inom sin egen yrkessektor samt att fatta motiverade beslut 7) färdighet att producera ny kunskap och tillgodogöra sig nytt vetande 8) tillräckliga kommunikativa färdigheter. III. STUDIERNAS UPPBYGGNAD Grundenheten för studierna och undervisningen är en studieperiod. Studieperioderna kan vara obligatoriska, alternativt valbara eller fritt valbara. Utbildningsprogrammets undervisningsplan godkänns av fakulteten. I undervisningsplanen framgår det för varje studieperiod: 1) periodens kod och namn, omfattning i studieveckor, mål, innehåll, status 2) arbetsformer, omfattning av undervisning och praktik 3) förkunskaper, tidsmässig placering, tentamensform 4) det ämne eller de ämnen som ansvarar för anordnandet av studieperioden

14 14 EXAMENSBESTÄMMELSER Utbildningsprogrammet består av: 1) allmänna studier och språkstudier 2) grundstudier, varav en del utgörs av s.k. allmänna grundstudier. Också de obligatoriska studieperioderna i de klassiska språken på allmänna linjen och ämneslärarlinjen räknas till grundstudierna 3) ämnesstudier. Kandidatavhandlingen för kandidatexamen ingår i ämnesstu- dierna och skrivs inom huvudämnet. 4) fördjupade studier. I de fördjupade studierna för magisterexamen ingår en avhandling pro gradu om 20 studieveckor i huvudämnet. Praktik och övriga studier som ger yrkesfärdighet räknas också som fördjupade studier. 1. Allmänna studier Obligatoriska allmänna studier på samtliga linjer: Kommunikation I 1 sv Kommunikation II 1 sv Finska 2 sv Främmande språk I (nivå A) 2,5 sv Främmande språk II (inget nivåkrav) 2,5 sv eller Fritt valbara teologiska studier 2,5 sv Sammanlagt 6,5 eller 9 sv Språkkunskaper Genom de språkstudier som ingår i de allmänna studierna bör studeranden förvärva: 1) sådan kunskap i finska som motsvarar examen som gäller förmåga att använda finska i tal och skrift bedömd med vitsordet god, i enlighet med vad som stadgas i Förordning om ådagaläggande av kunskap i finska och svenska språken (442/87) 6, och om studeranden har fått sin skolbildning på finska motsvarande kunskap i svenska ( ) 2) sådan kunskap i ett modernt främmande språk att den studerande i detta språk muntligt kan uttrycka sig och föra diskussion inom det egna fackområdet. Detta språkkrav motsvaras av godkänd specialkurs i språket (nivå A "tala", 2,5 sv) 3) kunskaper i ett annat modernt främmande språk 2,5 sv, utan nivåkrav. Detta språk kan ersättas med fritt valbara teologiska studier 2,5 sv. Vad som ovan bestäms gäller inte studerande vid fakulteten som har fått sin skolbildning på något annat språk än svenska eller finska och inte heller studerande som har fått sin skolbildning utomlands. Dekanus besluter, på förslag av Språktjänst, särskilt för varje sådan studerande om vilken språkkunskap som skall krävas. Dekanus besluter även om vilket språk utländska studerande skall använda vid förhör och i examensarbeten. Närmare bestämmelser om språkkraven framgår i Språkinstruktion för Åbo Akademi. Språkkunskaperna antecknas på examensbetyget.

15 EXAMENSBESTÄMMELSER 15 Målet för de allmänna studierna Målet för de allmänna studierna är att göra studeranden förtrogen med grunderna för mellanmänsklig kommunikation och utveckla hans/hennes språkkunskap med tanke på studierna och på kommande yrkesverksamhet. 2. Grundstudier Grundstudierna inklusive de klassiska språken omfattar inom den allmänna linjen sammanlagt 66 studieveckor. Inom ämneslärarlinjen omfattar grundstudierna inklusive de klassiska språken 41 studieveckor. Inom den fria linjen, där varken klassiska språk eller allmänna grundstudier ingår, omfattar grundstudierna 21 studieveckor. A) ALLMÄNNA LINJEN Grundstudier inom teologiska ämnen Gammaltestamentlig exegetik 6 sv Nytestamentlig exegetik 6 sv Kyrkohistoria 6 sv Praktisk teologi 6 sv Dogmatik 6 sv Teologisk etik med religionsfilosofi 6 sv Religionsvetenskap 6 sv Allmänna grundstudier Människans situation idag 2 sv Filosofi I 2 sv Filosofi II eller Kvantitativa metoder i teologisk forskning 2 sv Klassiska språk Grekiska 10 sv Hebreiska 4 sv Latin 4 sv Summa 66 sv B) ÄMNESLÄRARLINJEN Grundstudier inom teologiska ämnen Gammaltestamentlig exegetik och nytestamentlig exegetik Kyrkohistoria Praktisk teologi Systematisk teologi (dogmatik och teologisk etik med religionsfilosofi) Religionsvetenskap 8 sv 4 sv 4 sv 8 sv 5 sv

16 16 EXAMENSBESTÄMMELSER Allmänna grundstudier Människans situation idag Filosofi I Klassiska språk Grekiska Hebreiska eller latin Summa 2 sv 2 sv 5 sv 3 sv 41 sv C) DEN FRIA LINJEN Grundstudier inom teologiska ämnen Gamla testamentet I 3 sv Nya testamentet I 3 sv Kyrkohistoria I 3 sv Praktisk teologi I 3 sv Dogmatik I 3 sv Teologisk etik med religionsfilosofi I 3 sv Religionsvetenskap I 3 sv Summa 21 sv 3. Ämnesstudier A) ALLMÄNNA LINJEN Studierna inom den allmänna linjen omfattar ämnesstudier till en omfattning av 35 studieveckor. 5 studieveckor utgörs av studieperioden Teologisk hermeneutik. 5 studieveckor av ämnesstudierna är fritt valbara bland de studieperioder som finns vid fakulteten. 25 studieveckor är alternativt och fritt valbara. De väljs av de 5 studieveckors ämnesstudieperioder som de enskilda ämnena vid fakulteten erbjuder. Perioderna bör väljas från minst tre olika ämnen. I sitt huvudämne bör den studerande välja minst en, men högst tre dylika ämnes-studieperioder. Av ovannämnda 25 studieveckor kan den studerande välja att i stället avlägga 20 studieveckor fritt valbara. Det kan vara fråga om en mångvetenskaplig studiehelhet, studier i ett vid en annan fakultet företrätt ämne eller fritt valbara studier i flera ämnen inom eller utanför fakulteten. Den som önskar prästvigas bör följa Biskopsmötets beslut. B) ÄMNESLÄRARLINJEN

17 EXAMENSBESTÄMMELSER 17 Ämnesstudierna inom ämneslärarlinjen med två undervisningsämnen omfattar 35 studieveckor pedagogiska studier, 35 studieveckor i det andra undervisningsämnet (cum laude-nivå) och 5 studieveckor fritt valbara ämnesstudier inom fakulteten. C) DEN FRIA LINJEN Ämnesstudierna inom den fria linjen omfattar 17 studieveckor i det valda huvudämnet, 35 studieveckor i ett och samma ämne inom eller utanför fakulteten (cum laude -nivå) samt 35 studieveckor fritt valbara studier inom eller utanför fakulteten, dock så att ytterligare minst ett tredje ämne ingår. Huvudämne Till huvudämne kan väljas något av följande examensämnen: gammaltestamentlig exegetik, judaistik, nytestamentlig exegetik, kyrkohistoria, praktisk teologi, dogmatik, teologisk etik med religionsfilosofi eller religionsvetenskap. Kandidatavhandling För avläggande av kandidatexamen bör studeranden skriva en kandidatavhandling inom ramen för ämnesstudierna. Kandidatavhandlingen skall omfatta sidor vetenskaplig text. Avhandlingen inlämnas till examinatorn i ett maskinskrivet exemplar. Till kandidatavhandlingen ansluter sig ett skriftligt mognadsprov i form av en kortare uppsats över ett till avhandlingen hörande ämne. Examinatorn ger tre rubriker av vilka examinanden väljer en. I övrigt anordnas provet som en vanlig tentamen. Kandidatavhandlingen och mognadsprovet granskas till sakinnehållet av examinatorn och språkligt av en lärare vid Språktjänst. Godkänd kandidatavhandling bedöms av fakulteten som nöjaktig, god eller utmärkt. Genom godkänt mognadsprov visar en inhemsk studerande som fått sin skolbildning på svenska fullständig förmåga att använda svenska språket och en inhemsk studerande som fått sin skolbildning på finska god behandling av svenska språket. Målet för grund- och ämnesstudierna är: 1) att göra studeranden förtrogen med begreppen och det centrala teoretiska och metodologiska innehållet samt de viktigaste forskningsresultaten inom de vetenskapsområden som är nödvändiga med hänsyn till utbildnings-programmet 2) att ge en vetenskaplig helhetsbild av de centrala problemkomplexen inom respektive yrkessektor 3) att ge studeranden de övriga allmänna färdigheter som utgör en förutsättning för kunskapens tillämpning och yrkesverksamheten. I undervisningen behandlas framför allt följande sakfrågor: 1) Bibelns uppkomst och innehåll samt dess språkliga och sakliga uttolkning 2) kyrkans utveckling i växelverkan med samhällets och kulturernas utveckling

18 18 EXAMENSBESTÄMMELSER 3) den kristna troslärans innehåll och förmedling samt den teologiska etikens samt religionsfilosofins grundfrågor 4) de kristna samfundens verksamhet och organisation samt religiös fostran samt 5) religionerna i historia och nutid samt deras betydelse för kulturen, samhället och individen. 4. Fördjupade studier De fördjupade studierna omfattar: 1) studieveckor fördjupade studier i huvudämnet 2) 20 studieveckor i projektet i huvudämnet 3) 3-10 studieveckor praktiska övningar och praktik Prov pro gradu För avläggande av magisterexamen bör studeranden skriva ett prov pro gradu, bestående av en vetenskaplig avhandling och ett mognadsprov. Avhandlingen utarbetas i huvudämnet under ledning av en handledare. Den inlämnas till fakultetskansliet i tre likalydande, maskinskrivna, inbundna exemplar, av vilka examinanden är berättigad att återfå ett. Avhandlingen kan utarbetas av flera studerande gemensamt, varvid den enskilda studerandens insats klart bör framgå och kunna bedömas. Till avhandlingsarbetet ansluter sig ett kortare mognadsprov i form av en uppsats över ett till avhandlingens område hörande ämne. Examinatorn ger minst tre rubriker, av vilka examinanden väljer en. I övrigt anordnas mognadsprovet som en vanlig tentamen. Avhandlingen och mognadsprovet, som båda avfattas på svenska, utgör tillsammans provet pro gradu. Provet pro gradu granskas av två av dekanus utsedda granskare. På grundval av granskarnas utlåtanden bedömer fakulteten provet pro gradu och betygsätter ett godkänt prov med något av följande vitsord: approbatur, lubenter approbatur, non sine laude approbatur, cum laude approbatur, magna cum laude approbatur, eximia cum laude approbatur eller laudatur. Provet pro gradu granskas språkligt av lärare vid Språktjänst. Genom godkänt prov pro gradu visar en inhemsk studerande som fått sin skolbildning på svenska fullständig förmåga att använda svenska språket och en inhemsk studerande som fått sin skolbildning på finska god behandling av svenska språket. Fakultetsrådet kan av särskilda skäl besluta att avhandlingen får avfattas på något annat språk än svenska. Om avhandlingen är avfattad av en inhemsk studerande skall i den likväl ingå en sammanfattning på svenska. Sammanfattningen skall genomgå samma språkgranskning som en på svenska skriven avhandling. Innan mognadsprovet pro gradu avläggs skall den studerande ha godkänts i studieperioderna i kommunikation, fått sin fackuppsats godkänd samt ha författat sin avhandling. Fackuppsats Språkgranskningen omfattar förutom provet pro gradu också en fackuppsats. Fackuppsatsen skrivs t.ex. inom ett vetenskapligt-tekniskt seminarium i huvudämnet. Finskspråkig studerande bör ha blivit godkänd också i kursen i svenska för finskspråkiga. Fackuppsatsen granskas med

19 EXAMENSBESTÄMMELSER 19 hänsyn till innehållet av examinatorn och med hänsyn till språket av Språktjänst. Fackuppsatsen skall vara granskad sakligt och språkligt innan den studerande skiver provet pro gradu. Studerande som läser religionsvetenskap som huvudämne följer HF:s regler för fackuppsatsskrivning. Målet för de fördjupade studierna i huvudämnet De fördjupade studierna koncentreras på något för ifrågavarande yrkessektor centralt problemkomplex av vetenskaplig betydelse. Målet är härvid att ge studeranden: 1) förmåga att självständigt förvärva vetenskaplig kunskap, att varsebli, analysera och lösa vetenskapliga och yrkesmässiga problem också i nya situationer och att även i övrigt i praktiken tillämpa vetenskaplig kunskap, samt vid utbildningen av ämneslärare dessutom förmåga till självständigt undervisningsarbete 2) fördjupad kunskap i de för studierna centrala vetenskapliga teorierna samt metoderna för forskning och problemlösning 3) grundliga kunskaper om de problemkomplex som är föremål för studierna. Praktik och praktiska övningar I de fördjupade studierna ingår praktik och praktiska övningar. Målet för praktiken är: 1) att ge den studerande en grundläggande kännedom om arbetslivet inom någon av de yrkessektorer som utbildningsprogrammet och ifrågavarande linje orienterar sig mot 2) att genom insikt i det praktiska arbetslivets rutiner och problem motivera den studerande för teologiska studier 3) att ge den studerande förmåga till observation och kritisk analys av den praktiska verksamhet som han/hon själv eller andra deltar i. Praktiken anordnas så att: 1) fakulteten godkänner praktikplatserna på förslag av praktikövervakaren 2) på praktikplatsen finns en av fakulteten utsedd ansvarig person som svarar för handledningen enligt de mål som uppställts ovan 3) den studerande uppgör en skriftlig praktikplan och inlämnar en skriftlig redogörelse över utförd praktik, vilken godkänns av en av fakulteten tillsatt arbetsgrupp. Medlemmarna i arbetsgruppen tillsätts för två år. Arbetsgruppen godkänner praktikplanen och redogörelsen över den utförda praktiken och ansvarar för utbildningen av handledare. Närmare instruktioner angående praktiken och de praktiska övningarna ges i slutet av studiehandboken eller av praktikövervakaren. Beträffande undervisningsövningarna för blivande ämneslärare stadgas i pedagogiska fakultetens examensbestämmelser.

20 20 EXAMENSBESTÄMMELSER Praktiken och de praktiska övningarna på allmänna linjen består av: Orienterande praktikum 1 sv Kateketiska övningar och skriftskolpraktik 2 sv Liturgisk-homiletiska övningar 2 sv Församlingspraktik 2 sv Själavårdsövningar och själavårdspraktik 2 sv Övningar i masskommunikation 1 sv Sammanlagt 10 sv Istället för övningarna och praktiken med kyrklig inriktning kan studeranden välja kultur- och samhällsorienterad praktik. Denna alternativa helhet består av: Orienterande praktikum 1 sv Kateketiska övningar 1 sv Praktik inom den sociala sektorn, t.ex. i flyktingarbete eller bland utstötta 2 sv Praktik inom en ekumenisk eller missionsorganisation /alternativt församlingsauskultering 2 sv Övningar i masskommunikation 1 sv Massmedia 1 sv Massmediapraktik 2 sv Sammanlagt 10 sv Inom den fria linjen består praktiken av 3 sv praktik, av vilka Orienterande praktikum (1 sv) är obligatorisk. De två resterande studieveckorna kan fritt väljas bland de praktikperioder som erbjuds av fakulteten. IV. GRUNDEXAMINA Teologie kandidatexamen Teologie kandidatexamen är en lägre högskoleexamen omfattande 120 sv. Målet för utbildningen som leder till kandidatexamen är att studeranden tillägnar sig: 1) grunderna i de läroämnen eller med läroämnen jämställbara helheter som ingår i examen 2) den vetenskapliga forskningens grunder samt förutsättningar att följa utveck-lingen på området 3) tillräckliga kommunikativa färdigheter. För examen skall studeranden slutföra den fastställda delen av de studier som ingår i utbildningsprogrammet samt avfatta en kandidatavhandling. I anslutning till avhandlingen skall ett skriftligt mognadsprov avläggas.

21 EXAMENSBESTÄMMELSER 21 Teologie kandidatexamen ger dock inte behörighet för prästvigning (allmänna linjen) eller lärarkompetens (ämneslärarlinjen) A) De studier som ingår i kandidatexamen på allmänna linjen är: Allmänna studier Grundstudier Klassiska språk Ämnesstudier Fördjupning i huvudämnet Praktik och praktiska övningar Sammanlagt 9 sv 48 sv 18 sv 30 sv 10 sv 5 sv 120 sv Praktiken omfattar totalt 5 sv och kan väljas enligt följande alternativ: Alternativ 1: Alternativ 2: Orienterande praktikum 1 sv Orienterande praktikum 1 sv Kateketiska övningar 1 sv Massmediapraktik 2 sv Skriftskolpraktik 1 sv Praktik inom den socialt-diako- Själavårdsövningar och nala och den s.k. tredje sektorn 2 sv själavårdspraktik 2 sv B) Den som studerar inom ämneslärarlinjen kan avlägga kandidatexamen med följande omfattning: Allmänna studier Grundstudier Klassiska språk Ämnesstudier Andra undervisningsämnet Pedagogik Fördjupning i huvudämnet Sammanlagt 9 sv 33 sv 8 sv 5 sv 35 sv 15 sv 15 sv 120 sv C) Den som studerar inom den fria linjen kan avlägga kandidatexamen med följande omfattning: Allmänna studier Grundstudier Huvudämnesstudier Biämnesstudier Fritt valbara studier Praktik Sammanlagt 9 sv 21 sv 17 sv 35 sv 35 sv 3 sv 120 sv

22 22 EXAMENSBESTÄMMELSER Teologie magisterexamen Teologie magisterexamen är en högre högskoleexamen omfattande 160 sv. A) Studierna motsvarar kraven för teologie kandidatexamen, men för magis-terexamen på allmänna linjen bör den studerande ytterligare avlägga: 1) Fritt valbara studier 5 sv 2) Fördjupning i huvudämnet 10 sv 3) Praktik 5 sv 4) Projekt 20 sv B) Studierna motsvarar kraven för teologie kandidatexamen, men för magister-examen på ämneslärarlinjen bör den studerande ytterligare avlägga: 1) Pedagogik 20 sv 2) Projekt 20 sv C) Studierna motsvarar kraven för kandidatexamen, men för magisterexamen på den fria linjen bör den studerande ytterligare avlägga: 1) Fördjupade studier i huvudämnet 20 sv 2) Projekt 20 sv V. VETENSKAPLIGA PÅBYGGNADSEXAMINA Vetenskaplig påbyggnadsutbildning Rätt att avlägga teologie licentiat- eller teologie doktorsexamen äger den som har avlagt högre högskoleexamen i teologi eller som avlagt examen på motsvarande nivå och som av fakulteten konstateras inneha kunskaper och färdigheter vilka är tillräckliga för teologiska påbyggnadsexamina. I regel krävs att den studerande erhållit minst vitsordet cum laude approbatur för sitt prov pro gradu eller att den studerande på annat sätt visat sin förmåga för vetenskaplig påbyggnadsutbildning. Behörighet för inledande av huvudämnesstudier för forskarexamen har den som: a) inom en högre högskoleexamen i teologi i huvudämnet har avlagt de fördjupade studier som krävs för teologie magisterexamen. Om huvudämnet i forskarexamen är ett annat än i magisterexamen har den studerande behörighet för inledande av huvudämnesstudier för påbyggnadsexamen om han/hon i detta ämne har avklarat studieperioder till en omfattning av minst 31 studieveckor, vari ingår en huvudämnesuppsats motsvarande minst 6 studieveckor. b) har avlagt examen på motsvarande nivå som högre högskoleexamen i teologi och som i det blivande huvudämnet har avklarat studieperioder till en omfattning av minst 35

23 EXAMENSBESTÄMMELSER 23 studieveckor, vari ingår en huvuvdämnesuppsats motsvarande minst 10 studieveckor samt därtill teologiska studier till en omfattning av minst 15 studieveckor. c) har beredskap till vetenskaplig vidareutbildning i det blivande huvudämnet. Inom sådana teologiska ämnen där förkunskaper t.ex. i klassiska språk är nödvändiga för att avklara påbyggnadsstudierna bör dessa förkunskapskrav först uppfyllas. Om avläggande av filosofie doktorsexamen bestäms i Instruktion för avläggande av filosofie doktorsexamen vid Åbo Akademi. I studierna för teologie licentiatexamen bör den studerande uppnå: - god förtrogenhet med det egna forskningsområdet och dess samhälleliga betydelse, färdighet att på detta område självständigt och kritiskt tillämpa vetenskapliga forsk- ningsmetoder samt sådan språkkunskap som forskningsarbetet förutsätter - förtrogenhet med den historiska utvecklingen, grundproblemen och forskningsmeto- derna inom de vetenskapsområden som ansluter sig till det egna forskningsområdet - tillräckliga insikter i vetenskapsteori. I studierna för teologie doktorsexamen bör den studerande förvärva: - grundlig förtrogenhet med de ovannämnda områdena samt förmåga att självständigt skapa ny vetenskaplig kunskap. Studeranden kan även avlägga doktorsexamen direkt efter avlagd magisterexamen. Studerande som avser att avlägga licentiat- eller doktorsexamen, skall i samråd med sin handledare uppgöra en individuell studieplan som fakultetsrådet godkänner. I studieplanen bestäms huvudämnet i examen, temat för avhandlingen, övriga studier samt annat som fakultetsrådet anser erforderligt. Fakultetsrådet konstaterar även huruvida den studerandes tidigare studier utgör en tillräcklig grund för forskarstudier. Teologie licentiatexamen Teologie licentiatexamen avläggs i ett av de ämnen som kan ingå som huvudämne i magisterexamen. På grundvalen av de fördjupade studierna i teologie magisterexamen fullgörs studier i huvudämnet omfattande 35 studieveckor och övriga studier omfattande 15 studieveckor. För avläggande av teologie licentiatexamen skall studeranden delta i den undervisning som anordnas för examen. Studierna i huvudämnet, i vilka ingår metodskolning och annan forskarutbildning, fastställs i undervisningsplanen. Övriga studier för examen fastställs i den personliga studieplanen. Den studerande skall i sitt huvudämne utarbeta en licentiatavhandling (60 sv).

24 24 EXAMENSBESTÄMMELSER För granskning av licentiatavhandlingen utser fakultetsrådet granskare, vilka skall avge skriftligt utlåtande om avhandlingen. Avhandlingen läggs fram vid ett forskarseminarium, där granskarna deltar. Den som har författat avhandlingen skall, innan avgörande i saken fattas, beredas tillfälle att bemöta det utlåtande som har avgetts av granskarna. Teologie doktorsexamen Teologie doktorsexamen avläggs i ett av de ämnen som kan ingå som huvudämne i magisterexamen. För avläggande av teologie doktorsexamen skall den studerande delta i den undervisning som anordnas för examen samt fullgöra studier i huvudämnet och övriga studier i den omfattning som framgår av undervisningsplanen och den personliga studieplanen. I nära anslutning till sitt huvudämne skall den studerande utarbeta en doktorsavhandling. Manuskriptet till doktorsavhandlingen bör i tre fullständiga, likalydande exemplar inlämnas till fakulteten. Efter att ha inhämtat skriftligt utlåtande av två av fakulteten för ändamålet utsedda granskare, skall fakulteten avgöra om avhandlingen har sådant vetenskapligt värde att tillstånd till dess utgivande som disputationsspecimen kan beviljas av fakulteten. Den som har författat avhandlingen skall, innan avgörande i saken fattas, beredas tillfälle att bemöta det utlåtande som har avgetts av granskarna. Avhandlingen försvaras vid en offentlig disputation som fakulteten anordnar. Fakultetsopponenten avger därefter ett skriftligt utlåtande om huruvida avhandlingen kan godkännas och om författarens försvar av sin avhandling. Avhandlingen och försvaret bedöms av fakulteten med ett sammanfattande vitsord. Om avhandling och disputation gäller i övrigt vad som för Åbo Akademi är bestämt om vinnande av doktorsgrad. Vid betygsättning av doktorsavhandling och i tillämpliga delar av licentiatavhandling beaktas bl.a. följande omständigheter: 1) forskningsuppgiftens relevans, originalitet eller nya karaktär i förhållande till annan forskning som utförs eller pågår på ifrågavarande område 2) motiveringen för de forskningsmetoder som valts, självständigheten i tillämpningen av metoderna, utvecklandet av nya metoder 3) de erhållna resultatens teoretiska eller praktiska betydelse 4) den förtrogenhet med ifrågavarande forskningsområde och den förmåga att kritiskt granska den egna forskningen och annan forskning som arbetet utvisar 5) framställningens konsekvens och klarhet samt andra stilfaktorer 6) den förmåga att försvara sin undersökning som doktorsavhandlingens förfat-tare visar vid disputationsakten. Såsom licentiat- eller doktorsavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer, vilka behandlar samma problemkomplex, och ett sammandrag av dessa, i vilket forsk-

25 EXAMENSBESTÄMMELSER 25 ningsarbetets mål, metoder och resultat framställs. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, såframt författarens individuella andel kan bestämmas särskilt. Om det språk som skall användas i doktors- och licentiatavhandlingar besluter fakultetsrådet. VI. BETYGSÄTTNING Bedömning av studieprestationer Studieprestationer bedöms med vitsorden 1, 2, 3 (nöjaktiga, goda eller utmärkta). Studier vid annan fakultet bedöms enligt respektive fakultets bestämmelser. Bedömning av avhandlingar Godkänd kandidatavhandling bedöms av fakulteten som nöjaktig, god eller utmärkt. Provet pro gradu samt licentiat- och doktorsavhandlingar bedöms av fakulteten på grundval av granskarnas utlåtanden. Ett godkänt prov eller en godkänd avhandling betygsätts med något av följande vitsord: approbatur, lubenter approbatur, non sine laude approbatur, cum laude approbatur, magna cum laude approbatur, eximia cum laude approbatur och laudatur. Bedömning av hela studieämnen I varje ämne där den studerande har presterat minst 5 sv ges en slutbedömning (nöjaktiga, goda eller utmärkta insikter), som skrivs ut på examensbetyget. Examensbetyg Studerande som har uppnått de för samtliga studieperioder inom ett utbildningsprogram uppställda målen har rätt att erhålla examensbetyg. I betyg som utfärdas över teologie kandidatexamen och teologie magisterexamen, nämns omfattningen av studierna, bedömningen av studieprestationerna samt övriga erforderliga omständigheter. Vid utbildningen av ämneslärare nämns dessutom i examen ingående undervisningsämnen samt deras omfattning. Studerande som avlagt teologie licentiat- eller teologie doktorsexamen har rätt att erhålla examensbetyg. Av betyget bör förutom examens art framgå ämnet för avhandlingen och avhandlingens bedömning samt övriga utförda studieprestationer. VII. ÖVRIGT