Ortsanalys för MÖKLINTA

Transkript

1 Ortsanalys för MÖKLINTA

2 Ortsanalys för Möklinta Sala kommun Kommunstyrelsens förvaltning Planering och utveckling Foton: Kommunens bildbank Litteraturhänvisning: Bygdeboken, Sala kommun Möklinta kyrka, Sven Lannergård En bok om Möklinta socken, Gunnar Larsson Detaljplaner Möklinta kommun + Sala kommun Kulturminnesvårdsprogram, Sala kommun Avtryck av den industriella utvecklingen, Västmanlands läns museum Västmanland- mälarbygd-bruksbygd-bergslag, Västmanlands fornminnesförening 90/91

3 Förord Möklinta är en ort med historiska anor som sträcker sig längsmed den viktiga Badelundaåsen. Cirka 400 personer bor idag i tätorten Möklinta, men socknen som omfattar hela den norra delen av Sala kommun har ca 1100 invånare. Landskapet är varierat med öppna jordbruksmarker, kuperade skogar och ett flertal sjöar. Blott en dryg mil nordöst om tätorten ligger Färnebofjärdens nationalpark. Ortsanalys är en arbetsmetod som bygger på den norska analysmetoden stedsanalyse. Arbetsmetoden ses nationellt som en del i arbetet för att uppnå regeringens mål för en hållbar utveckling av Sveriges städer och tätorter. Genom ortsanalys kan kommunen få en bättre handlingsplan för ortens utveckling och en geografisk sammanhållen helhetssyn. Ortsanalysen för Möklinta är ett underlag och en geografisk fördjupning inför arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Sala kommun. Syftet med analysen är att beskriva Möklintas karaktär i dag och genom analyser av styrkor och svagheter konkretisera rekommendationer och riktlinjer för ortens framtida utveckling. De viktigaste bidragen till ortsanalysen kommer ifrån Möklintaborna själva, som bidragit med kunskap och inspiration vid ett stormöte i Möklintagården i maj Organisationen Livet på landet i Möklinta har varit till stor hjälpt under arbetet och mötet i Möklinta. Ortsanalysen för Möklinta är sammanställd av enheten för Planering och utveckling, Sala kommun under Kommunekologen Kjell Eklund har skrivit om Möklintas landskapsbild och grönstruktur. Ett stort tack till alla som engagerat sig i ortsanalysarbetet! Isabell Lundqvist och Anna Jägvald Planarkitekter Sala kommun Sala Innehåll Bakgrund och metod 1 Beskrivning av Möklinta Geografi 2 Kommunikationer 3 Befolkning 3 Historia 3 Landskap och natur 7 Fysiska strukturer 9 Service, turism och för eningsliv 12 Analys Möklintas anda och identitet 15 Styrkor och svagheter 16 Sammanfattande tankar om framtida utveckling 17 Vad händer nu? 20

4 Bakgrund och metod Sala kommun har valt att utföra ortsanalyser av de mindre tätorterna som en inledande fas på arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för hela kommunen. Anledningen till metodvalet är att ortsanalyser tas fram genom dialog och samverkan med invånare, föreningar och andra aktörer vilket resulterar i ett välförankrat material. Det är de som bor och verkar på platsen som ska beskriva orten, inte kommunens tjänstemän. Tidigt i processen formulerades syftet med ortsanalyserna till: att nå ett väl förankrat planeringsunderlag som tar fasta på ortens karaktär och identitet inför upprättandet av ny översiktsplan för Sala kommun. att genom dialog med boende, organisationer och näringsliv öka engagemanget och intresset för ortens utveckling. att fånga upp pågående diskussioner och projekt. Ortsanalyserna ska i sin slutgiltiga form beskriva de olika orternas karaktär och identitet utifrån bland annat fysiska strukturer, historia och folkliv. Utifrån dagens situation formuleras styrkor och svagheter, vilket resulterar i en rad slutsatser om behov inför framtiden. För att ta till vara och uppfylla dessa behov sammanfattas tankar om framtida utveckling i slutet av detta dokument. För att hitta formen för dialog och engagemang i orterna anlitade Sala kommun en landskapsarkitektstudent som fick i uppdrag att ta fram en modell för det praktiska arbetet med ortsanalyserna. Modellen tar bland annat upp annonsering, inbjudan, samarbeten, praktiska förberedelser, workshopformer och uppföljning vilket har varit till stor hjälp under ortsanalysturnén genom kommunen. Möklinta var den andra orten som besöktes på turnén. På stormötet den femte maj fick deltagarna lyssna till fem lokala föreläsare som berättade om sin syn på andan i bygden och sina tankar kring framtida utveckling. Därefter följde två workshopar som fokuserade på styrkor och svagheter, den nya strandskyddslagstiftningen och viktiga framtidsfrågor utifrån fyra olika temaområden. På stormötet kom 40 personer och diskussionerna var livliga och kreativa. Efter dialogen i Möklinta sammanställdes mötesmaterialet som sedan skickades i ett nyhetsbrev till besökarna från stormötet. Mötesmaterialet har sedan legat till grund för denna ortsanalys som även den har granskats av en referensgrupp i Möklinta. Avgränsning Ortsanalysens fysiska avgränsning är Möklinta centralort. Men för att tydliggöra den omkringliggande landsbygdens betydelse för orten utgår bland annat beskrivningarna av landskapet, service, turism och föreningsliv, anda, styrkor och svagheter från ett bredare perspektiv och område. Stormöte i Möklintagården den femte maj

5 Sagån Beskrivning av Möklinta Geografi Möklinta ligger i Sala kommun i Västmanlands nordöstra hörn, med gräns mot Dalarna och Uppland. Den totala arealen uppgår till ha, varav ha åker och ha skog. I öster gränsar Möklinta till Heby kommun och i väster till Avesta kommun. Närmaste större ort är Sala ca 24 km söderut, följt av Avesta ca 31 km i nordväst. gelse på ömse sidor omgiven av bördig åkermark och omväxlande sjösystem. Landsvägen som går längs med åsen delar socken på mitten rakt igenom Möklinta kyrkby på sin väg upp mot Dalarna. Landskapet präglas av skogar och odlingsbygder och kallades för kolmilornas socken då kolning var en av skogsägarnas arbetsuppgifter i den gruvrika bygden. SALA Tyttboforsen Dalälven Herrgårdsbäcken Öster Bännbäck Väster Bännbäck Vivastbo Tisjön Sommarvägsjön Vintervägsjön I nord-sydlig riktning sträcker sig en utlöpare av Badelundaåsen, i Möklinta kallad Fornebyåsen. Den kan liknas vid en ryggrad med bebyg- Rotfallssjön Skräddarbo Gammelbysjön Acksjön Lilla Bårsjön Altsjön Stora Bårsjön Hornkärrsjön Hallarsbo Mörtsjön Bärsjön Del av Badelundaåsen Kilsån Hallaren Bår Mårtsbo Mårtsbosjön Leckenbo Möklinta Kolpelle Rosshyttan Nässelbo Stora Målsjön Storsjön Hillersbo Forneby Österbo Rompsjön Stutsjön Bysjön Lissjön Alken Gorgen Lilljusen Västerbo Norrvad Fagerån Hällsjön Kilsån Fröstbofjärden Stora Klingen Västerbykil Hedåker Storljusen Rensmur Björksjön Hebo Linsjön Klövsjön Stensjön Jugansbo Storljusbäcken Karta 1, Möklinta i regionen. ( Långsjön Lasjön Murån Broddbo Karta 2 och 3, Möklinta socken Saladamm och dess läge i regionen. Sagån 2 Hörendesjön Prästhytteån Sagån Svartån Västerfärnebo Knipkällan Lindsjön sbäcken Ljömsebosjön Kärrbäckssjön

6 Kommunikationer Västmanlands länstrafik linje 63 kör Möklinta Broddbo Sala. Vardagar avgår cirka 9 turer åt vardera håll. Två dagar i veckan går även kvällsturer mellan orterna. Resan tar en halvtimme. Linje 64 trafikerar Rosshyttan Möklinta Saladamm Sala under skoldagar. På morgonen avgår en buss ifrån Rosshyttan och vid arbetsdagens slut går turen tillbaka. En avgång från Möklinta till Saladamm och Sala går också kvällstid. Ingen kollektivtrafik går till eller från Möklinta på helgerna. Befolkning Antalet invånare i Möklinta socken var strax över 1100 personer vid årsskiftet enligt SCB. Av dessa bor knappt 400 i tätorten. Som diagram 1 visar är de största åldergrupperna år. Åldersstrukturen i Möklinta Tabell 1, Antal invånare i tätorten Möklinta åren , källa SCB stämmer relativt bra överens med den som råder för hela kommunen. När det gäller boende bor majoriteten av invånarna i småhus eller lantbruksgårdar. Ett fåtal personer bor i hyreshus (42 personer år Diagram 1, Åldersfördelning i Möklinta Historia Förhistorisk tid Vid den stora inlandsisens avsmältning bildades rullstensåsar, så även i Västmanland. Havsytan i Möklinta låg för 5000 år sedan 70 meter högre än idag och bygden var då skärgård. Åsen som stack upp ur vattnet fungerade som forled för vägfarare norrut i landet och ner till Mälaren. Det finns än idag spår av dessa leder i form av hålvägar, det vill säga fåror i marken som har bildats av slitage ifrån hovar, klövar och fötter. Åspartiet har tidigt tilldragit sig bosättningar, vilket har bekräftats med fynd från tidig järnålder och äldre stenålder i socknens centrala delar. De första fasta boplatserna låg utefter åsen i ett högt läge med närhet till fiskevatten och jaktmarker. Det enda som återstår av de dåtida bosättningarna är så kallade kvartsavslag, det vill säga stenbitar ifrån verktygstillverkningen. Fynden har gjorts uppe på åsen vid den dåvarande strandlinjen. Möklinta är även i övrigt relativt rikt på arkeologiska fynd. Det finns tre gravfält från järnåldern bestående av högar och stensättningar. Från vikingatiden finns två runristningar, den ena fortfarande i sitt ursprungsläge i Bännbäck. År 1713 grävde några bönder en damm i Vretmossen och hittade en guldskatt bestående av bland annat en berlock med dubbelkoniska pärlor, en öppen massiv armring, pärlor av guld samt några små krusade silverstycken. År 1875 hittade vallgossen Carl Johan romerska 3

7 silvermynt i bäckkanten öster om Hede by. Mynten var från 200-talet och enligt sägnen gömda av ett vikingaskepps anförare, Pekka, under hans flykt efter att ha dödat sina kamrater. Senare medeltid Sedan Västmanland och Upplands kristnande under 1100-talet sökte den kristna missionen sig upp mot Dalälven och dess olika kultorter. Möklinta omnämns första gången i skrift år I ett pergamentbrev omtalas att, biskop Magnus lade Österbo från Sala till Möklinta eftersom vägen till Sala var så dålig. På 1350-talet härjade digerdöden i socknen med förödande kraft. Sägnen säger att endast 18 personer överlevde dess härjningar. I den äldsta bevarade förteckningen, en skattelängd upprättad år 1371, är 41 bönder och 2 hantverkare upptagna. Möklinta församlingskyrka kan ha anor från 1300-talet. Den ligger på åsens krön, högt och vackert belägen mitt i socknen. Kyrkan är dock daterad till 1470-talet på grund av det tekniska utförandet. Byggnadskroppen är rektangulär utan särskilt markerat korparti med sakristia i norr och vapenhus i söder. Sydost om den medeltida kyrkan står en stilren klockstapel i trä från år Möklinta socken Rullstensåsen genom Möklinta utgjorde huvudväg i urminnes tider eftersom den gick på torr fast mark. Byar bildades efterhand på ömse sidor om vadet vid nuvarande Forneby. Flera av byarna bildades redan runt 1000-talet. Möklinta är en utpräglad jordbruksbygd med ett fåtal små företag. Den stora skogsarealen var historiskt ytterst betydelsefull för de många små kombinerade jord- och skogsbruken, som år 1850 sysselsatte 78 % av invånarna. Den andelen hade år 1900 minskat till 55 % och vid Möklintas sista år som egen kommun 1970 försörjde sig 14 % på jord- och skogsbruk. Kolmilor Möklinta kallades tidigare för kolmilornas socken. Kolningen hade mycket stor betydelse för bönder och skogsägare då kolförsäljning ofta var den enda möjligheten att få in kontanter. Allt kol i trakten skulle enligt lag tillfalla Sala silvergruva i utbyte mot skattepoletter. Det var dock vanligt förekommande att bönder och kolare gjorde nattliga utflykter till bergslagens olika järnverk där de istället kunde få betalt i riktiga pengar. Än i dag kan man finna kolbottnar där kolet framställdes i skogslandskapet. De framträder vanligtvis som ringformade upphöjningar i marken med avvikande markvegetation. Sågar När kolningsperioden avslutades omkring 1920 spelade sågverksrörelsen en stor roll, och i den skogsrika bygden hade redan flera sågar uppförts. Möklinta kyrka och klockstapel. 4

8 Trä är en råvara som alltid har funnits i överflöd i de utbredda svenska skogarna, så även i Möklintatrakten. De första skriftliga beläggen att det har anlagts vattendrivna sågar i Möklinta är daterade kring Hillersbo såg byggdes i slutet av 1700-talet, revs och flyttades till Storsjöns strand i slutet på 1800-talet. Den utvecklades under årens lopp till dagens Forneby såg och hyvleri med cirka 25 anställda. I Valtorp byggdes en liten vattensåg 1865, som så småningom kom att bli det största sågverket i socknen. Under 1920-talet utökades verksamheten markant och totalrenoverades efter en brand 1926, men redan 1935 lades verksamheten ner efter ekonomiska problem. I Bår, Leckenbo och Hammarby bedrevs också sågindustrier under och 1970-talet. I Leckenbo finns hela utrustningen väl bevarad, men själva byggnaderna är i behov av upprustning. På ett flertal platser runt Möklinta finns sågar kvar från en svunnen tid och används nu i varierande utsträckning. Vesterbo tegelbruk Under 1870-talet anlades ett tegelbruk i Vesterbo som inledningsvis drevs med hjälp av ett vattenhjul. Här fanns dessutom ett mindre vattensågverk var uppenbarligen ett eldhärjat år då även Vesterbo Tegelbruk blev illa skadat, varefter anläggningen moderniserades. Produktionen minskade kraftigt under slutet av 30-talet och 1972 lades verksamheten slutgiltigt ner. Bruksmiljön är dock mycket väl bevarad, och anses vara av betydande historiskt värde då kombinationen tegelbruk sågverk i det närmaste är unik. 5 Stenbarken Gavelbarken Bärsjön Stora Målsjön Rotfallssjön Mörtsjön Bår Lissjön Mårtsbosjön Alken Gorgen Valtorp Lilljusen Leckenbo Hammarby Storsjön Vesterbo Bännbäck Hebo Storljusen Karta 4, Möklintatraktens historiska platser, runristningar, fyndplatser, sågverk och tegelbruk. I flera av de mindre orterna i Möklinta socken fanns sågverk under tidiga 1900-talet. Bilden visar Hillersbo Hede Fagerån Möklinta Forneby Hällsjön Gammelbysjön Acksjön Kilsån Hillersbo Övre sjön Rom Kil

9 Mejeriföreningen Mejeriföreningen bildades 1904 och ett distriktsmejeri stod färdigt 1906, vilket medförde en revolutionerande omvälvning av mjölkhanteringen. Före mejeriets tillkomst hade varje gård själv ombesörjt hanteringen av mjölk och tillverkningen av smör och ost. Den så kallade mjölkmilen det vill säga den längsta sträcka man kunde transportera mjölken utan att den surnade, gällde fram till 1900-talets början. Under föreningens första år lämnade 97 medlemmar i snitt in liter mjölk per dag. 25 år senare hade leveranserna ökat till liter per dag. För kylning av mjölken användes isblock från Storsjön. Mejeriföreningen köpte in en lastbil för transporter redan 1921 till ett pris av kr lades mejeriet ner. Möklintatvätten I den övergivna mejerilokalen startade Möklinta andelstvättförening Möklintatvätten Rekordet i tvättmängd är från 1963 på kg. Med åren minskade tvättmängden och verksamheten blev konkurshotad. År 1980 övertogs mejeribyggnaden och tvätten av ny ägare. Västmanlands läns museum uppger i en inventering 1999 att byggnaden är ett tidstypiskt exempel på mejerianläggning och att estetiska krav måste beaktas vid eventuell ombyggnad. Möklintatvätten lades ner i samband med ägarens bortgång Vidlund-Rydmarks affär 1905 byggde Karl David Vidlund ett större hus på arrenderad mark från prästgården och startade en livsmedelsaffär. 25-årige Axel Rydmark övertog butiken 1910 och drev den med stor skicklighet. Sortimentet utökades med manufaktur, järn och fodervaror, bensin och oljor. Affären samarbetade med mejerilastbilarna som tog med sig förbeställda varor från butiken till gårdarna i omgivningen. I slutet på 1940-talet var affären en av Sveriges största landsbygdshandlar beträffande omsättningen, utöver far och son Rydmark ingick 14 anställda i personalstaben flyttades butiken till den då nedlagda Konsumbutikens lokaler, där Möklinta livs numera ligger. Vidlunds gamla affär gjordes 1981 om till ungdomsgård under namnet Davidsgården, idag håller föreningen VM-travarna till i huset. Mejeriet i Möklinta med Vidlund-Rydmarks butik i bakgrunden. Möklintagården En bygdegårdsförening bildades år Efter flerårig diskussion om plats för bygdegården uppfördes Möklintagården intill det nedlagda mejeriet mitt i byn, med invigning Byggnaden har sedan dess renoverats, byggts ut och fått en handikappanpassad entré. Möklintagården ägs av en ideell förening med runt 300 medlemmar. Idag inrymms restaurang, take away, samlingslokal och EU-projektet Livet på landet i Möklinta i Möklintagårdens lokaler. Möklintagården.. 6

10 Landskap och natur Storsjön som ligger centralt i socknen har i alla tider gett ett gott fiske och rika fodermarker genom de sötvattenstrandängar som omger sjön. Dessa gav foder till vintern och bete om sommaren. Även efter sjösänkningarna har strandängsbetet fortsatt utanför de nyvunna odlingsområdena. Nya tider med förändrade produktionsförhållanden har inneburit att djuren försvunnit från gårdarna, vilket i sin tur har gjort att strandängarna vuxit igen och landskapsbilden förändrats. Strandskogar runt sjön består av glasbjörk, klibbal, och på de högre liggande partierna vårtbjörk, asp och barrträd. Skogarna har vuxit upp och skymmer idag till stora delar sjöutsikten. De förhållandena tillsammans med de allt mer utbredda vassbältena har medfört att bygdens folk har börjat föra en dialog om att till delar restaurera sjön och lämpliga strandängar för att få tillbaks den visuella kontakten med sjön. Det skulle även bidra till att säkerställa den biologiska mångfald som finns knuten till sjön. Arbetet drivs genom intresseföreningen Storsjöns väl som samlar intresserade krafter kring sjöns utveckling. Odlingsmarkena runt kyrkbyn präglas av den landskapstyp som är typisk för mellanskogsbygd. Här finns småbrutna odlingsområden och stora inslag av blandskogsbeklädda åkerholmar med större stenblock. Ner mot Storsjön möter lösjordarna ett halvöppet landskap bevuxet av enar. Ljusnäs udd är ett vackert exempel. Hovnäsfärjan trafikerar Dalälven norr om Möklinta. De uppodlade delarna kring kyrkbyn består till större delen av styva leror som har kunnat brukas i takt med att järn började brytas så att plogarna kunde järnbeskos. Innan dess var de uppodlade ytorna betydligt mer begränsade och helt koncentrerade till de mer lättodlade delarna i landskapet, det vill säga på slätterna utefter åsen. Produktionsförhållandena var för trakten goda, men naturliga problem som frost kunde periodvis försvåra livet för befolkningen. Fornebyåsen som genomkorsar kyrkbygden har en mer typisk tallskog med graninblandning i åsfoten. Både norr om kyrkbyn och söderut har åsen karaktären av getryggsås, det vill säga en grusås med skarpa kanter. Vackra vyer har under senare år skapats genom att skog har tagits bort bland annat norr om Forneby såg. Skogsmarkerna närmast kyrkbygden är av varierande karaktär, men till huvuddelen av god bördighet med barrblandskog på moränmark. De områden som betades längst innan de växte igen till skogsmark har en avvikande flora. Färnebofjärdens nationalpark Ungefär en mil nordöst om Möklinta centralort i landskapsgränsen mellan Västmanland, Uppland, Dalarna och Gästrikland brer Färnebofjärdens nationalpark ut sig. Den flikiga nationalparken omfattar ha öppet vatten, strandkärr, älvängar, gammelskogar, öar och forsar. Här möter Norrlands myrar och barrskog söderns ädellövskogar. Artrikedomen är stor och inte mindre än 205 fågelarter har identifierats. Har man tur kan man även stöta på älg, rådjur, hare, räv, bäver, skogslämmel eller lodjur i området. I nationalparken finns preparerade stigar, vindskydd, eldplatser och toaletter. Av hänsyn till 7

11 naturlivet är det endast tillåtet att elda och tälta inom vissa områden, och en del våtmarker och öar får inte beträdas under fåglarnas häckningstid. Fåglarna kan dock beskådas ifrån utsikts- och fågeltorn. Forsarna i trakten utgör dessutom utmärkt fiskevatten. Nationalpark är den finaste utnämningen ett naturområde kan få i Sverige, sammanlagt finns 28 nationalparker landet runt. Syftet är att bevara det svenska naturarvet så att både vi själva och kommande generationer ska kunna njuta av miljöerna. Avsikten med Färnebofjärdens nationalpark är att bevara ett unikt älvlandskap med omgivande värdefulla skogar och våtmarker i väsentligen orört skick. Nationalparken invigdes i september 1998 av kung Carl XIV Gustaf. Färnebofjärdens nationalpark. 8

12 Fysiska strukturer Möklinta kyrkby är vackert belägen på Fornebyåsen strax nordost om Storsjön centralt i socknen, och har med tiden brett ut sig västerut på gammal odlingsmark. Den äldre bebyggelsen med kyrka, prästgård och skola ligger orienterad till åsen liksom den äldre villabebyggelsen norr och söder om kyrkan. Tack vare bebyggelsens lokalisering vid åsen får orten en karaktäristisk utsträckt form. Vid Åsvall och Åsgrind finns en mer samlad bebyggelse med antydan till kvartersstruktur, men i övrigt består tätorten av fristående hus på var sida om Åsvägen. Kyrkbyn är i sin tur sedan omgiven av mindre byar som till sin karaktär är jordbrukarbyar som främst är belägna runt Storsjön. Flera lantgårdar återfinns i grupperingar längs med vägnätet runtom i socknen. Kulturmiljö Den tidigare komministerbostaden nedanför åskanten och tillhörande visthusbod tillkom under 1700-talet medan de tillhörande ekonomibyggnaderna i huvudsak är ifrån 1900-talet. Klockstapeln invid kyrkan byggdes 1828 och prästgården I söder utmed vägen finns också kyrkstallar som troligen är ifrån tiden runt förra sekelskiftet. Byggnaderna i den gamla kyrkbyn är välbevarade och av kulturhistoriskt värde. Ett par av lantgårdarna i socknen har också klassats som kulturhistoriskt bevarandevärda. De 9 tre gårdarna i Norrvad har välbevarad 1800-talskaraktär där ekonomibyggnaderna ligger i långa längor. I Kolpelle finns idag tre mansgårdsbyggnader med stall, fähus och ängslador ifrån talet, tre gårdar flyttades ifrån byn i samband med laga skifte Norröver i socknen ligger byn Örlinge från sena 1800-talet som präglas av faluröda träbyggnader med sadeltak av tegel. Områden Möklinta centralort har en speciell form och utsträckning på grund av platsens förutsättningar. De centrala delarna av orten kan delas in i 3 olika bebyggelseområden som vuxit fram under olika tider och byggnadsideal (se karta sidan 10). 1. I en bostadsinventering från 1965 framgår att 74% av bebyggelsen i Möklinta är uppförd innan Kyrkan och området runt omkring är kulturhistoriskt värdefull och ger en tydlig karaktär till Möklinta centralort. Landmärken Knutpunkter, mötesplatser Områden, 1,2 och 3 Kyrkan, klockstapeln Möklintagården Davidsgården Hembygdsgården Idrottsområdet Kyrkan Pensionat Åsgården Möklintagården Skolgården Pastorsexpeditionen Bensinpumpstorget ÅSVALL 2 Skola ÅSGRIND Karta 6, landmärken, knutpunkter och områden. KYRKBYN 1 3

13 NORRVAD 2. Kvartersbebyggelsen i Åsvall är ett område som tillkom mellan 1955 och upprättades en detaljplan i syfte att erbjuda attraktiva tomter för nybebyggelse så att inflyttningen kunde öka. Befolkningen i tätorten var då drygt 380 personer och utvecklingstrenden var negativ. Möklinta kommun bedömde att det fanns goda chanser till inflyttning ifrån omgivande landsbygd och planlade för 47 nya enfamiljshus på åkern mellan Åsvall och Åsgrind. Trots det centrala läget i orten var intresset för de nya tomterna svalt. Möklintaborna förklarade att ingen ville vara först med att bosätta sig på den utsatta och blåsiga åkern då läget inte hade någon direkt kontakt med övrig bebyggelse ändrade Sala kommun, som Möklinta numer tillhörde, i detaljplanen så att ny bebyggelse istället kunde uppföras i anslutning till Gammelgården. Tidigare ansåg man att det skulle störa det kulturhistoriska arvet, men nu var bedömningen att det tack vare Gammelgårdens upphöjda läge på ca 5 meter ovanför närmsta tomt inte skulle bli någon konflikt. Efter det har ett trettiotal byggnader uppförts runt Sportvägen och Klintvägens östra ände. 3. Området består av den långt udragna bebyggelsestrukturen på ömse sidor om vägen. Här finns varierade byggnadsstilar och det lilla torget med affär och Möklintagården. År 1986 byggdes dryga tiotalet lägenheter i området vilket ledde till 28 nytillkomna Möklintabor under De två flerbostadshusen söder om affären tillkom under 1990-talet Ett populärt område för fritidsboende återfinns runt Mårtsbosjön väster om Möklinta. Den fasta marken med berg och moränbackar lämpade sig inte till jordbruk och användes endast sporadiskt som betesmark. Den passar dock utmärkt att bygga på. Området började planeras 1965 och rymmer idag drygt 50 fritidshus, belägna vid den klara och badvänliga Mårtsbosjön. Lynchanalys Den fysiska strukturen som bygger upp en ort kan beskrivas och analyseras på många sätt. Ihop med invånarna har Sala kommun gjort en Lynchanalys av Möklinta. Metoden är framtagen av stadsplaneraren och författaren Kevin Lynch på talet och utgår ifrån hur man upplever och använder en ort. Lynchanalyser utgår ifrån människors uppfattning av omgivningen istället för experttolkningar. Under stormötet i Möklinta fick deltagarna markera stråk, barriärer, landmärken och knutpunkter på kartor över orten. En sammanställning av dessa kartor redovisas i detta avsnitt. Stråk Bärmossberget Stråk är det vi rör oss på: gator, järnvägar, gång- och cykelvägar, vattendrag och stigar. Stråken kan leda till ett förutbestämt mål eller vara promenadstråk och motionsslingor i naturen. Ljusbacka Fotbollsplan Lilljusen Stråk för rekreation och motion Svårpasserade barriärer B. Näs Kustorpet Åverkaberg Brödmyrbäcken Näs gamla tomt Hättnäs BÅRNEBO Back Uddnäs ÅVERKA Tallbacken KANIKBO HAMMARBY Suneberg VISBÄCK MÖKLINTA-NÄS NORRVAD Vreten Fallet Ljusnäs udd Storsjön Skarpön Engvalls Näs stenharet Pellas hage HAMMARBY Matsos FORNEBY NORRVAD Pläntbacken Matsos Storsjön NORRVAD KANIKBO VISBÄCK Prästön MÖKLINTA PRÄSTGÅRD Mörtögat Kalvö NORRVAD HAMMARBY Fagerån Holk Dröskum VÄSTERVAD Hemb.gård Sörgården Stenharen Karta 5 Stråk och barriärer. Träind. Åsvall Skola MÖKLINTA PRÄSTGÅRD HAMMARBY Åsen Fagerån Klockarmossen MÖKLINTA PRÄSTGÅRD Fornsta Fornebytratten Hasselbacken Tandvärkstall ÖSTERVAD Källmossen ÖSTANHEDE Möklinta Past. exp Hålväg Åsgrind Post Axeltorp Åsberg Anneberg Norrgården Björnstenen FORNEBY Fnysbo Okenberget FORNSTEDTS- TORP Lisstubacken Stormossen Solbacken Hällsjöholm Kapellbacken Bygdegård Åttsjön Serv hus Brandstn Stubbkärret Skälberget MÖKLINTA- NÄS Färjkarls Kyrkskog L 10

14 I Möklinta är färdvägen uppe på åsen historiskt sett oerhört viktig och direkt avgörande för de ursprungliga bosättningarna. Idag kan man välja mellan Åsvägen eller den parallella Saladammsvägen för att ta sig till Sala medan Hammarbyvägen leder till Avesta. De stråk som idag används flitigt för rekreation och friluftsliv redovisas i karta 5 Stråk och barriärer på föregående sida. Barriärer En barriär är något som skärmar av områden och är svår att passera. Barriären kan vara både fysisk och psykisk. Exempel är järnvägar, vägar, inhägnade områden, industrier, skogar och vattendrag. Under stormötet i Möklinta uppkom inga förslag på barriärer i området. Dock bör den dominerande åsen som samhället går längs utgöra en barriär då den är svår att korsa. Det innebär även att promenader i Möklinta antingen måste ske fram och tillbaka längsmed vägen eller leda ut i naturen, det går inte att naturligt röra sig runt samhället. En möjlig bieffekt av detta är att chanserna till spontana möten på orten minskar. Vid stormötet i Möklintagården framkom också att bygdeborna genar med bilen över Storsjön vintertid, så möjligtvis ses sjön som en barriär då den inte är frusen. Även under våren ger sjön en barriäreffekt då den svämmar över och bildar träskområden som då blir svåra att passera. 11 Landmärken och utblickar Ett landmärke är ett objekt som är karaktäristiskt för platsen. Exempel är byggnader, torn, konstverk och broar. I Möklinta pekades kyrkan ut som ett tydligt landmärke. Den karaktäristiska medeltidskyrkan samt klockstapeln ligger högt uppe på åsen och utgör på långt avstånd det blickfång som markerar Möklinta när man närmar sig orten längs Hammarbyvägen. Även den rustika Davidsgården och mötesplatsen Möklintagården uppfattas som landmärken på orten. Överhuvudtaget är det i första hand äldre byggnader som vittnar om Möklintas historia och traditioner som upplevs som landmärken. Knutpunkter och mötesplatser Knutpunkter är platser där man uppehåller sig, träffar bekanta och byter färdmedel. Exempel är torg, parker, lekplatser och andra offentliga rum. I Möklinta framhålls pensionat Åsgården som en viktig mötesplats. Pensionatet serverar lunch och fika och är även en viktig knutpunkt för ortens turismnäring. Även Möklintagården med föreningsmöten, vävstuga, pub och förtäring samt olika aktivitetskvällar är en central plats för ortens folkliv. Möklinta kyrkskola och inte minst skolgården utgör de mest naturliga mötesplatserna för traktens barn och ungdomar. Också pastorsexpeditionen framhålls som en plats för möten. Slutligen är det lilla torget en betydande knytpunkt dit man kommer för att handla. Lynchanalysen av Möklinta visar att de ställen där man träffas ligger relativt väl samlade centralt i den långsträckta orten. Entrén till Davidsgården med klockstapeln i bakgrunden. Två tydliga landmärken på orten

15 Service, turism och föreningsliv I detta avsnitt redovisas föreningsliv, turism och den service som finns i Möklinta. Dessutom beskrivs viktiga evenemang och samarbeten som bidrar till gemenskap och folkliv. Offentlig och kommersiell service Kyrkskolan i Möklinta ligger i bostadsområdet Åsvall nedanför kyrkan. Skolan i Möklinta erbjuder utbildning från förskolenivå till sjätte klass, samt fritids. I skolans lokaler finns också en filial till stadsbiblioteket i Sala där såväl elever som övriga Möklintabor kan låna böcker. Utöver barnomsorgen och skolan finns även den offentliga servicen och arbetstillfällena som deltidsbrandkåren erbjuder. Den viktigaste servicen på orten är Möklinta livs som ligger vid det lilla torget i Åsgrind. Affären är också ombud för apoteket. Pensionat Åsgården öppnade för några år sedan i det gamla servicehusets lokaler. Här kan man sova över och äta lunch eller beställa något från cateringfirman Kerstins delikatesser. Även i Möklintagården går det att luncha, på Mylenes take away. På Davidsgården finns café och försäljning av hantverk, dessutom anordnas här loppisar. Skola Pensionat Åsgården Kyrkan Möklinta livs Idrottsområde Gammelgården Davidsgården Möklintagården Möklinta brandstation. Brandstation 12

16 Möklintaveckan med Kobingo I november 1988 hölls ett möte, föranlett av att det lokala postkontoret skulle lägga ner, om hur man kunde utveckla olika näringar i Möklinta. Resultatet av mötet blev att man ville öka turismen och sätta bygden på kartan. Länsstyrelsen och Sala Kommun hade beviljat pengar till en förstudie om vad som skulle göras. Våren 1989 tog det hela en väldig fart, när hundra personer samlades i Möklintagården för att diskutera och komma med förslag. Det bildades flera olika intressegrupper. För att finansiera verksamheten bildades Möklintafonden. Den första Möklintaveckan arrangerades Ett grundläggande inslag var kolningen som återknyter till socknens historia, initiativtagaren Kjell Snellman hade nämligen precis lärt sig hur man kolar en mila uppfördes världens högsta vedstapel med en höjd av imponerande 17,72 meter av VM-travarna vid prästladugården. Andra Möklintaveckan. 13 höjdpunkter har varit bygdespel, kanotorientering, kryckeståt för blivande brudpar, lantbruket förr och fotoutställningar. Möklinta blev för några år sedan rikskänt för den kobingo som anordnades under Möklintaveckan efter att länsveterinären hade hävdat att det var kränkande för kossan. Kobingon upphörde inte för det, effekten blev istället att ännu fler nyfikna besökare än vanligt dök upp! 2010 arrangerades den 21:a Möklintaveckan i ordningen. På programmet stod bland annat traktorcruising runt Storsjön, guidade visningar med fokus på bygdehistoria, vernissage, kolmileeldning, dansuppvisningar och uppträdanden av spelemän och vissångare. Dessutom hölls olika tävlingar såsom bouleturnering, veteranrally, yxkastning och kobingo. Möklintas museum I Nässelbo i västra delen av socknen finns ett bygde museum med genuint uppbyggda miljöer ifrån Bland annat finns här en gammal lanthandel, bensinmack, skrädderi och skomakeri samt en järn- och redskapshandel. Dessutom ingår ett flertal veterantraktorer och lantbruksredskap från och 1900-talet i samlingen. Är man istället intresserad av hästvagnar, seldon och kuskrockar är det Österbo i andra ändan av socknen som ska besökas. Här finns över 150 hästvagnar bevarade i sitt ursprungliga skick. Föreningsliv Möklinta har ett rikt föreningsliv som är högt uppskattat av bygdens invånare. Möklinta hembygdsförening bildades 1919 i syfte att bevara spår av äldre tiders kultur och stärka kärleken till hembygden. Föreningen köpte 1921 ödegården Grannas i Bår, drygt 6 km väster om Möklinta tätort. Medlemmarna flyttade på egen hand mansgården till Möklinta tätort, och den tredje september 1922 hölls en stor invigningsfest med hela 757 deltagare. Pensionärsföreningen PRO anordnar dagsutflykter, soppluncher, motionsdanser och auktioner. För den yngre befolkningen finns ungdomsgården som har öppet två dagar i veckan och som anordnar olika temakvällar, exempelvis LAN- eller biljardturneringar. Om vintern kan man åka skidor eller pulka i Möklinta äventyrsbacke som har släplift och vär-

17 mestuga. Det finns också ett elljusspår att jogga eller åka längdskidor i. VM-travarna som bildades i samband med den höga vedstapeln 1992 håller till i Davidsgården vid Möklinta torg. Här hålls loppisar och hantverksförsäljning. Föreningens huvudsyssla är dock att ideellt samla och frakta förnödenheter till behövande familjer i lettiska Tukums. Möklinta kennelklubb ger kurser, föreläsningar och anordnar utställningar som Möklinta royal. Möklinta IF:s A-lag i herrfotbollen spelar i division 5 i Västmanland. Föreningen har också ett juniorlag med pojkar födda Dessutom finns i Möklinta föreningar för folkdans, biografvisningar, yxkastning, scouter och hästintresserade. visioner om hur bygden kan utvecklas. Livet på landet i Möklinta har beviljats ekonomiskt stöd för 18 månader, men projektledarna hoppas få det förlängt till tre år. Möklintaprojektet verkar för att skapa rid- vandrings- cykel- och kanotleder som kan locka turister men även utgöra en extra kvalitet för den egna befolkningen. Stort fokus är på hästturism och man vill bland annat starta ett Bed & Box, det vill säga övernattningsboende för såväl människor som hästar. Ett bygdecenter där man kan boka olika turismpaket och köpa lokalt hantverk och andra lokalproducerade varor är också på gång. Man har även startat ett samarbete med närliggande gårdar för att kunna marknadsföra lokalproducerad mat. I Möklinta finns ett lokalanpassat föreningsliv som skiljer sig ganska markant ifrån standardutbudet. För bygden traditionella aktiviteter som yxkastning och folkdans bidrar till ortens genuint lantliga prägel. Möklintaprojektet Livet på landet i Möklinta är ett nystartat Leader projekt i syfte att öka turismen i bygden. Projektet kallas i folkmun Möklintaprojektet. Leader ingår i det svenska Landsbygdsprogrammet för att främja en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Syftet med Leaderarbetet är att möjliggöra för dem som bor i en bygd att förverkliga sina egna idéer och Yxkastning. Det finns planer på att utveckla ridleder och starta Bed & Box i Möklinta 14

18 Analys Möklintas anda och identitet Hur ser livet ut i Möklinta, vilken mentalitet råder, finns det en karaktäristisk Möklintaanda och vad är ortens själ och identitet? Frågorna diskuterades av deltagarna under stormötet i Möklintagården. Som en inspiration för att sätta igång diskussionerna berättade fem personer från bygden om sin syn på Möklinta utifrån sitt specifika perspektiv. De fem var Ann-Sofie Fagerström och Maria Berglund ifrån ungdomsgården, Kerstin Nyberg Pettersson som driver pensionat Åsgården, Anna Billman från Möklintaprojektet och PRO:s ordförande Erik Larsson. Nedan följer citat från deras korta föreläsningar. Ungdomsgården har öppet två gånger i veckan och skulle behöva mer resurser. Vi försöker nå de äldre ungdomarna bland annat genom LAN. Ann-Sofie Fagerström och Maria Berglund Jag fick ett riktigt välkomnande då jag flyttade hit till orten för 10 år sen. Här finns småskalighet och levande landsbygd, och man håller varandra om ryggen. Kerstin Nyberg Pettersson Man måste lära Möklintaborna att tänka det kanske skulle gå istället för det går aldrig Erik Larsson 15 Det är Möklinta mot världen, det finns en stolthet i bygden som är både positiv och negativ. Folkhåller lite på sig själva. Jag är stolt över att vara Möklintabo. Men nyinflyttade är en resurs, de ser inte samma hinder Anna Billman För att få hit familjer måste man värna om traktens traditioner. Kerstin Nyberg Pettersson Hemtjänsten i Möklinta är en av de bästa, alla är duktiga och trevliga. Möklintaborna vill bo kvar i Möklinta även när de blir gamla, vi behöver anpassade bostäder för det. Erik Larsson Här har funnits en uppgiven känsla, men det är på väg att vända. Vi älskar Möklinta och våra trevliga människor! Ann-Sofie Fagerström och Maria Berglund Diskussion om ortsandan Efter berättelserna från Erik, Kerstin, Anna, Maria och Ann-Sofie fick deltagarna på stormötet diskutera vidare på temat anda och identitet. Nedan följer en kort sammanfattning av diskussionerna. Möklinta beskrivs som en stabil och stolt bygd med en tydlig historisk förankring. Det finns en kunskap och intresse för ortens historia och starka traditioner. En konsekvens av ortsandan kan dock vara en misstänksamhet inför nya företeelser. Det kan ta tid att få med sig ortsborna på föreslagna förändringar som rubbar det invanda mönstret. Samtidigt ser många positivt på nya initiativ när de väl har etablerats, såsom pensionat Åsgården. I Möklinta får man mycket livskvalitet för pengarna, speciellt prisas den underbara naturen och levande landsbygden. Det finns en uttalad önskan hos den äldre befolkningen att bo kvar i hembygden livet ut i trygghet och gemenskap, man håller ihop och tar hand om varandra. En ökad inflyttning kan på sikt bli nödvändig för att säkerställa att den nuvarande servicen behålls. Möklintaborna upplever att nyinflyttade är mer positiva till förändring och kan komma med idéer som vidareutvecklar bygden. Flera mötesdeltagare menade också att det har börjat lossna, att stämningen i bygden på senare tid har blivit mer positiv och förhoppningsfull. En av diskussionsgrupperna skrev rätt och slätt Vi är bäst för att beskriva andan i Möklinta. Gruppdiskussion på stormöte i Möklintagården.

19 Styrkor och svagheter Under stormötet diskuterades inte bara andan i bygden utan även vad som är Möklintas främsta styrkor och vad som skulle kunna bli bättre. Varje grupp fick lista 5 punkter för att besvara de två frågorna. I pausen röstade sedan alla mötesdeltagarna fram de viktigaste aspekterna genom att klistra på klistermärken på topplistorna (se bild till höger). Utifrån denna omröstning har de fem främsta styrkorna och högst prioriterade svagheterna sammanställts till två listor nedan. Möklintas främsta styrkor: 1. Föreningslivet 2. Bad och natur 3. Service: affär, bensin, skola och kyrka 4. Nära till flera städer 5. Bra boende och levande bygd De främsta fördelarna med att bo i Möklinta är enligt invånarna själva det aktiva föreningslivet. Även den omgivande naturen uppskattas. Inom socknen ryms ett varierat landskap med odlade slätter, badsjöar, öppna ängar, kuperade skogar och inte minst nationalparken. Många Möklintabor menar att man måste bli bättre på att framhäva naturen som den fantastiska resurs den är för att kunna locka till turism och nyinflyttning. Man värnar om den service som finns på orten och nämner speciellt affären, skolan och kyrkan. Samtidigt finns utrymme för förbättringar av i första hand butiken och man efterfrågar även en fullt fungerande bensinmack. Problematiken för kommersiell service på landsbygden är att kundunderlaget är begränsat. För att lanthandlare ska kunna gå runt krävs det att lokalbefolkningen faktiskt handlar på hemmaplan. Möklintaborna är måna om att behålla kyrkskolan så att barnen kan gå kvar i hembygden och slippa långa resor med skolskjuts till Sala. En mindre skola medför en trygghet i skolmiljön där mindre klasser och barngrupper leder till att varje elev får utrymme och uppmärksamhet. Några andra styrkor som nämndes var kvalitativt boende i form av stora gårdar och bra prisnivåer. Man får helt enkelt mycket för pengarna. Vidare lyftes styrkor som trevliga människor i en levande och driftig bygd, duktiga spelmän samt den årliga välbesökta Möklintaveckan. Dessutom uppskattas närheten till ett flertal storstäder, inom ca 90 minuters bilresa ryms Sala, Västerås, Borlänge, Gävle, Avesta, Falun och Uppsala. Fem saker som skulle kunna bli bättre: 1. Service: bensinmack och bredare utbud i butiken 2. Boendemöjligheter, bland annat för äldre 3. Fler arbetstillfällen 4. Rusta upp badplatsen vid Hällsjön 5. Vägunderhållet Möklintaborna efterfrågar ett större utbud i den lokala affären och en fullt fungerande bensinmack. Sedan mötet i Möklinta i maj 2010 har arbetet med att få till en bensinpump dragit igång och lokalisering och finansiering diskuteras för närvarande. Topplistor under omröstning. En större variation av boendemöjligheter kan utveckla orten genom att locka barnfamiljer och behålla äldre och ungdomar. Möklinta tätort har uppvisat en negativ befolkningstrend sedan SCB började mäta Fler arbetstillfällen lokalt skulle också kunna öka ortens attraktivitet för befintliga ungdomar likväl som för utomstående. Många framhåller att Hällsjöbadet måste rustas upp. Badplatsen sköts av kennelklubben och i området finns även båtuthyrning. Elljusspåret är betydande för friluftslivet i Möklinta, här sker joggning, promenader och skidåkning. Problem har dessvärre förekommit under våta perioder med att spåret inte torkar upp ordentligt, vilket skulle kunna avhjälpas genom en renovering eller bättre underhåll. Dessutom efterfrågas bättre vägunderhåll. Möklintaborna menar bland annat att det efter vinterns tjälsläpp var svårt att ta sig fram på vissa vägar. En känsla som förmedlades på mötet var en känsla av besvikelse över att den lokala äldreomsorgen försvunnit från orten. 16

20 Sammanfattande tankar om framtida utveckling Dessa rekommendationer grundar sig i de tankar och idéer som kom in under dialogen i Möklinta samt i tidigare diskussioner inom och mellan Sala kommun och andra aktörer. I beskrivningarna görs ingen skillnad på kommunalt eller privat ansvarsområde utan rekommendationerna ska ses som generella som kan ge stöd till alla aktörer i Möklintatrakten. Utveckla och ta tillvara Möklintas identitet Idag ligger Möklintas identitet huvudsakligen i den historiska förankringen som upprättshålls genom det traditionella föreningslivet och den oexploaterade bygden i sig. Kunskapen om traktens arv bör leva vidare även för kommande generationer och under stormötet föreslogs en satsning på guidade byaturer med fokus på den lokala kulturen och historien. Traditioner och historia är en betydande del av folklivet och viktigt att värna om i framtiden. En stark identitet inåt kan stärka gemenskapen i bygden och ge en tydligare profilering utåt. Samtidigt är det viktigt att bygden inte stagnerar i en bakåtsträvan till dåtiden eller upplevs som stängt för utomstående. Om man på ett lyckat sätt kan jobba med identiteten kan man skapa engagemang och större intresse för den lokala utvecklingen. Möklintaveckan är ett etablerat varumärke efter att ha pågått i över 20 år. Evenemanget sätter Möklinta på kartan och befäster identiteten av traditionsrik landsbygd. Det finns säkert ytterligare kreativa idéer och satsningar som kan stärka identiteten och ge bygden en positiv utveckling. Vidareutveckla föreningslivet Föreningslivet på orten ses som en stor tillgång, men det kan utvecklas. Idag är det främst den vuxna och äldre befolkningen som engagerar sig i föreningarna, vars tyngdpunkt ligger på ett intresse för bygden och dess historia. Trots de goda idrottsmöjligheterna med elljusspår, fotbollsplan och ishockeyrink finns det dock få idrottsföreningar i Möklinta. Möklinta IF har en begränsad ungdomsverksamhet inom fotboll. Andra sporter och aktiviteter saknas. Det borde gå att bedriva idrottslig verksamhet i skolans gymnastiksal, men det krävs ideella ledare som ställer upp och engagerar sig. Ett bredare utbud av organiserad idrott kan locka fler ungdomar in i föreningslivet. Att väcka ett idrottsintresse hos barn och ungdomar är en aktuell samhällsfråga då alltfler föredrar att sitta hemma framför datorn eller tv-spelet. Att delta i organiserad idrott är inte bara bra för hälsan och motionen utan även socialt utvecklande. De aktiviteter som arrangeras idag kan marknadsföras bättre så att alla invånare vet om vad som händer i bygden. Satsa på rekreation och turism Det oexploaterade läget ses som en tillgång då man slipper stadens jäkt. Rekreationsmöjligheterna i bygden är mycket goda. Livet på landet i Möklinta satsar på att utveckla stråk för vandring, cykling, ridning och paddling. Dessutom kan kulturbygden ingå som en attraktionskraft i marknadsföringen av Möklinta. Man behöver ta fram ett koncept för turismen och bygga upp ett nätverk av eldsjälar kring detta. Om trakten mark- 17