Ortsanalys för MÖKLINTA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ortsanalys för MÖKLINTA"

Transkript

1 Ortsanalys för MÖKLINTA

2 Ortsanalys för Möklinta Sala kommun Kommunstyrelsens förvaltning Planering och utveckling Foton: Kommunens bildbank Litteraturhänvisning: Bygdeboken, Sala kommun Möklinta kyrka, Sven Lannergård En bok om Möklinta socken, Gunnar Larsson Detaljplaner Möklinta kommun + Sala kommun Kulturminnesvårdsprogram, Sala kommun Avtryck av den industriella utvecklingen, Västmanlands läns museum Västmanland- mälarbygd-bruksbygd-bergslag, Västmanlands fornminnesförening 90/91

3 Förord Möklinta är en ort med historiska anor som sträcker sig längsmed den viktiga Badelundaåsen. Cirka 400 personer bor idag i tätorten Möklinta, men socknen som omfattar hela den norra delen av Sala kommun har ca 1100 invånare. Landskapet är varierat med öppna jordbruksmarker, kuperade skogar och ett flertal sjöar. Blott en dryg mil nordöst om tätorten ligger Färnebofjärdens nationalpark. Ortsanalys är en arbetsmetod som bygger på den norska analysmetoden stedsanalyse. Arbetsmetoden ses nationellt som en del i arbetet för att uppnå regeringens mål för en hållbar utveckling av Sveriges städer och tätorter. Genom ortsanalys kan kommunen få en bättre handlingsplan för ortens utveckling och en geografisk sammanhållen helhetssyn. Ortsanalysen för Möklinta är ett underlag och en geografisk fördjupning inför arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Sala kommun. Syftet med analysen är att beskriva Möklintas karaktär i dag och genom analyser av styrkor och svagheter konkretisera rekommendationer och riktlinjer för ortens framtida utveckling. De viktigaste bidragen till ortsanalysen kommer ifrån Möklintaborna själva, som bidragit med kunskap och inspiration vid ett stormöte i Möklintagården i maj Organisationen Livet på landet i Möklinta har varit till stor hjälpt under arbetet och mötet i Möklinta. Ortsanalysen för Möklinta är sammanställd av enheten för Planering och utveckling, Sala kommun under Kommunekologen Kjell Eklund har skrivit om Möklintas landskapsbild och grönstruktur. Ett stort tack till alla som engagerat sig i ortsanalysarbetet! Isabell Lundqvist och Anna Jägvald Planarkitekter Sala kommun Sala Innehåll Bakgrund och metod 1 Beskrivning av Möklinta Geografi 2 Kommunikationer 3 Befolkning 3 Historia 3 Landskap och natur 7 Fysiska strukturer 9 Service, turism och för eningsliv 12 Analys Möklintas anda och identitet 15 Styrkor och svagheter 16 Sammanfattande tankar om framtida utveckling 17 Vad händer nu? 20

4 Bakgrund och metod Sala kommun har valt att utföra ortsanalyser av de mindre tätorterna som en inledande fas på arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för hela kommunen. Anledningen till metodvalet är att ortsanalyser tas fram genom dialog och samverkan med invånare, föreningar och andra aktörer vilket resulterar i ett välförankrat material. Det är de som bor och verkar på platsen som ska beskriva orten, inte kommunens tjänstemän. Tidigt i processen formulerades syftet med ortsanalyserna till: att nå ett väl förankrat planeringsunderlag som tar fasta på ortens karaktär och identitet inför upprättandet av ny översiktsplan för Sala kommun. att genom dialog med boende, organisationer och näringsliv öka engagemanget och intresset för ortens utveckling. att fånga upp pågående diskussioner och projekt. Ortsanalyserna ska i sin slutgiltiga form beskriva de olika orternas karaktär och identitet utifrån bland annat fysiska strukturer, historia och folkliv. Utifrån dagens situation formuleras styrkor och svagheter, vilket resulterar i en rad slutsatser om behov inför framtiden. För att ta till vara och uppfylla dessa behov sammanfattas tankar om framtida utveckling i slutet av detta dokument. För att hitta formen för dialog och engagemang i orterna anlitade Sala kommun en landskapsarkitektstudent som fick i uppdrag att ta fram en modell för det praktiska arbetet med ortsanalyserna. Modellen tar bland annat upp annonsering, inbjudan, samarbeten, praktiska förberedelser, workshopformer och uppföljning vilket har varit till stor hjälp under ortsanalysturnén genom kommunen. Möklinta var den andra orten som besöktes på turnén. På stormötet den femte maj fick deltagarna lyssna till fem lokala föreläsare som berättade om sin syn på andan i bygden och sina tankar kring framtida utveckling. Därefter följde två workshopar som fokuserade på styrkor och svagheter, den nya strandskyddslagstiftningen och viktiga framtidsfrågor utifrån fyra olika temaområden. På stormötet kom 40 personer och diskussionerna var livliga och kreativa. Efter dialogen i Möklinta sammanställdes mötesmaterialet som sedan skickades i ett nyhetsbrev till besökarna från stormötet. Mötesmaterialet har sedan legat till grund för denna ortsanalys som även den har granskats av en referensgrupp i Möklinta. Avgränsning Ortsanalysens fysiska avgränsning är Möklinta centralort. Men för att tydliggöra den omkringliggande landsbygdens betydelse för orten utgår bland annat beskrivningarna av landskapet, service, turism och föreningsliv, anda, styrkor och svagheter från ett bredare perspektiv och område. Stormöte i Möklintagården den femte maj

5 Sagån Beskrivning av Möklinta Geografi Möklinta ligger i Sala kommun i Västmanlands nordöstra hörn, med gräns mot Dalarna och Uppland. Den totala arealen uppgår till ha, varav ha åker och ha skog. I öster gränsar Möklinta till Heby kommun och i väster till Avesta kommun. Närmaste större ort är Sala ca 24 km söderut, följt av Avesta ca 31 km i nordväst. gelse på ömse sidor omgiven av bördig åkermark och omväxlande sjösystem. Landsvägen som går längs med åsen delar socken på mitten rakt igenom Möklinta kyrkby på sin väg upp mot Dalarna. Landskapet präglas av skogar och odlingsbygder och kallades för kolmilornas socken då kolning var en av skogsägarnas arbetsuppgifter i den gruvrika bygden. SALA Tyttboforsen Dalälven Herrgårdsbäcken Öster Bännbäck Väster Bännbäck Vivastbo Tisjön Sommarvägsjön Vintervägsjön I nord-sydlig riktning sträcker sig en utlöpare av Badelundaåsen, i Möklinta kallad Fornebyåsen. Den kan liknas vid en ryggrad med bebyg- Rotfallssjön Skräddarbo Gammelbysjön Acksjön Lilla Bårsjön Altsjön Stora Bårsjön Hornkärrsjön Hallarsbo Mörtsjön Bärsjön Del av Badelundaåsen Kilsån Hallaren Bår Mårtsbo Mårtsbosjön Leckenbo Möklinta Kolpelle Rosshyttan Nässelbo Stora Målsjön Storsjön Hillersbo Forneby Österbo Rompsjön Stutsjön Bysjön Lissjön Alken Gorgen Lilljusen Västerbo Norrvad Fagerån Hällsjön Kilsån Fröstbofjärden Stora Klingen Västerbykil Hedåker Storljusen Rensmur Björksjön Hebo Linsjön Klövsjön Stensjön Jugansbo Storljusbäcken Karta 1, Möklinta i regionen. (www.hitta.se) Långsjön Lasjön Murån Broddbo Karta 2 och 3, Möklinta socken Saladamm och dess läge i regionen. Sagån 2 Hörendesjön Prästhytteån Sagån Svartån Västerfärnebo Knipkällan Lindsjön sbäcken Ljömsebosjön Kärrbäckssjön

6 Kommunikationer Västmanlands länstrafik linje 63 kör Möklinta Broddbo Sala. Vardagar avgår cirka 9 turer åt vardera håll. Två dagar i veckan går även kvällsturer mellan orterna. Resan tar en halvtimme. Linje 64 trafikerar Rosshyttan Möklinta Saladamm Sala under skoldagar. På morgonen avgår en buss ifrån Rosshyttan och vid arbetsdagens slut går turen tillbaka. En avgång från Möklinta till Saladamm och Sala går också kvällstid. Ingen kollektivtrafik går till eller från Möklinta på helgerna. Befolkning Antalet invånare i Möklinta socken var strax över 1100 personer vid årsskiftet enligt SCB. Av dessa bor knappt 400 i tätorten. Som diagram 1 visar är de största åldergrupperna år. Åldersstrukturen i Möklinta Tabell 1, Antal invånare i tätorten Möklinta åren , källa SCB stämmer relativt bra överens med den som råder för hela kommunen. När det gäller boende bor majoriteten av invånarna i småhus eller lantbruksgårdar. Ett fåtal personer bor i hyreshus (42 personer år Diagram 1, Åldersfördelning i Möklinta Historia Förhistorisk tid Vid den stora inlandsisens avsmältning bildades rullstensåsar, så även i Västmanland. Havsytan i Möklinta låg för 5000 år sedan 70 meter högre än idag och bygden var då skärgård. Åsen som stack upp ur vattnet fungerade som forled för vägfarare norrut i landet och ner till Mälaren. Det finns än idag spår av dessa leder i form av hålvägar, det vill säga fåror i marken som har bildats av slitage ifrån hovar, klövar och fötter. Åspartiet har tidigt tilldragit sig bosättningar, vilket har bekräftats med fynd från tidig järnålder och äldre stenålder i socknens centrala delar. De första fasta boplatserna låg utefter åsen i ett högt läge med närhet till fiskevatten och jaktmarker. Det enda som återstår av de dåtida bosättningarna är så kallade kvartsavslag, det vill säga stenbitar ifrån verktygstillverkningen. Fynden har gjorts uppe på åsen vid den dåvarande strandlinjen. Möklinta är även i övrigt relativt rikt på arkeologiska fynd. Det finns tre gravfält från järnåldern bestående av högar och stensättningar. Från vikingatiden finns två runristningar, den ena fortfarande i sitt ursprungsläge i Bännbäck. År 1713 grävde några bönder en damm i Vretmossen och hittade en guldskatt bestående av bland annat en berlock med dubbelkoniska pärlor, en öppen massiv armring, pärlor av guld samt några små krusade silverstycken. År 1875 hittade vallgossen Carl Johan romerska 3

7 silvermynt i bäckkanten öster om Hede by. Mynten var från 200-talet och enligt sägnen gömda av ett vikingaskepps anförare, Pekka, under hans flykt efter att ha dödat sina kamrater. Senare medeltid Sedan Västmanland och Upplands kristnande under 1100-talet sökte den kristna missionen sig upp mot Dalälven och dess olika kultorter. Möklinta omnämns första gången i skrift år I ett pergamentbrev omtalas att, biskop Magnus lade Österbo från Sala till Möklinta eftersom vägen till Sala var så dålig. På 1350-talet härjade digerdöden i socknen med förödande kraft. Sägnen säger att endast 18 personer överlevde dess härjningar. I den äldsta bevarade förteckningen, en skattelängd upprättad år 1371, är 41 bönder och 2 hantverkare upptagna. Möklinta församlingskyrka kan ha anor från 1300-talet. Den ligger på åsens krön, högt och vackert belägen mitt i socknen. Kyrkan är dock daterad till 1470-talet på grund av det tekniska utförandet. Byggnadskroppen är rektangulär utan särskilt markerat korparti med sakristia i norr och vapenhus i söder. Sydost om den medeltida kyrkan står en stilren klockstapel i trä från år Möklinta socken Rullstensåsen genom Möklinta utgjorde huvudväg i urminnes tider eftersom den gick på torr fast mark. Byar bildades efterhand på ömse sidor om vadet vid nuvarande Forneby. Flera av byarna bildades redan runt 1000-talet. Möklinta är en utpräglad jordbruksbygd med ett fåtal små företag. Den stora skogsarealen var historiskt ytterst betydelsefull för de många små kombinerade jord- och skogsbruken, som år 1850 sysselsatte 78 % av invånarna. Den andelen hade år 1900 minskat till 55 % och vid Möklintas sista år som egen kommun 1970 försörjde sig 14 % på jord- och skogsbruk. Kolmilor Möklinta kallades tidigare för kolmilornas socken. Kolningen hade mycket stor betydelse för bönder och skogsägare då kolförsäljning ofta var den enda möjligheten att få in kontanter. Allt kol i trakten skulle enligt lag tillfalla Sala silvergruva i utbyte mot skattepoletter. Det var dock vanligt förekommande att bönder och kolare gjorde nattliga utflykter till bergslagens olika järnverk där de istället kunde få betalt i riktiga pengar. Än i dag kan man finna kolbottnar där kolet framställdes i skogslandskapet. De framträder vanligtvis som ringformade upphöjningar i marken med avvikande markvegetation. Sågar När kolningsperioden avslutades omkring 1920 spelade sågverksrörelsen en stor roll, och i den skogsrika bygden hade redan flera sågar uppförts. Möklinta kyrka och klockstapel. 4

8 Trä är en råvara som alltid har funnits i överflöd i de utbredda svenska skogarna, så även i Möklintatrakten. De första skriftliga beläggen att det har anlagts vattendrivna sågar i Möklinta är daterade kring Hillersbo såg byggdes i slutet av 1700-talet, revs och flyttades till Storsjöns strand i slutet på 1800-talet. Den utvecklades under årens lopp till dagens Forneby såg och hyvleri med cirka 25 anställda. I Valtorp byggdes en liten vattensåg 1865, som så småningom kom att bli det största sågverket i socknen. Under 1920-talet utökades verksamheten markant och totalrenoverades efter en brand 1926, men redan 1935 lades verksamheten ner efter ekonomiska problem. I Bår, Leckenbo och Hammarby bedrevs också sågindustrier under och 1970-talet. I Leckenbo finns hela utrustningen väl bevarad, men själva byggnaderna är i behov av upprustning. På ett flertal platser runt Möklinta finns sågar kvar från en svunnen tid och används nu i varierande utsträckning. Vesterbo tegelbruk Under 1870-talet anlades ett tegelbruk i Vesterbo som inledningsvis drevs med hjälp av ett vattenhjul. Här fanns dessutom ett mindre vattensågverk var uppenbarligen ett eldhärjat år då även Vesterbo Tegelbruk blev illa skadat, varefter anläggningen moderniserades. Produktionen minskade kraftigt under slutet av 30-talet och 1972 lades verksamheten slutgiltigt ner. Bruksmiljön är dock mycket väl bevarad, och anses vara av betydande historiskt värde då kombinationen tegelbruk sågverk i det närmaste är unik. 5 Stenbarken Gavelbarken Bärsjön Stora Målsjön Rotfallssjön Mörtsjön Bår Lissjön Mårtsbosjön Alken Gorgen Valtorp Lilljusen Leckenbo Hammarby Storsjön Vesterbo Bännbäck Hebo Storljusen Karta 4, Möklintatraktens historiska platser, runristningar, fyndplatser, sågverk och tegelbruk. I flera av de mindre orterna i Möklinta socken fanns sågverk under tidiga 1900-talet. Bilden visar Hillersbo Hede Fagerån Möklinta Forneby Hällsjön Gammelbysjön Acksjön Kilsån Hillersbo Övre sjön Rom Kil

9 Mejeriföreningen Mejeriföreningen bildades 1904 och ett distriktsmejeri stod färdigt 1906, vilket medförde en revolutionerande omvälvning av mjölkhanteringen. Före mejeriets tillkomst hade varje gård själv ombesörjt hanteringen av mjölk och tillverkningen av smör och ost. Den så kallade mjölkmilen det vill säga den längsta sträcka man kunde transportera mjölken utan att den surnade, gällde fram till 1900-talets början. Under föreningens första år lämnade 97 medlemmar i snitt in liter mjölk per dag. 25 år senare hade leveranserna ökat till liter per dag. För kylning av mjölken användes isblock från Storsjön. Mejeriföreningen köpte in en lastbil för transporter redan 1921 till ett pris av kr lades mejeriet ner. Möklintatvätten I den övergivna mejerilokalen startade Möklinta andelstvättförening Möklintatvätten Rekordet i tvättmängd är från 1963 på kg. Med åren minskade tvättmängden och verksamheten blev konkurshotad. År 1980 övertogs mejeribyggnaden och tvätten av ny ägare. Västmanlands läns museum uppger i en inventering 1999 att byggnaden är ett tidstypiskt exempel på mejerianläggning och att estetiska krav måste beaktas vid eventuell ombyggnad. Möklintatvätten lades ner i samband med ägarens bortgång Vidlund-Rydmarks affär 1905 byggde Karl David Vidlund ett större hus på arrenderad mark från prästgården och startade en livsmedelsaffär. 25-årige Axel Rydmark övertog butiken 1910 och drev den med stor skicklighet. Sortimentet utökades med manufaktur, järn och fodervaror, bensin och oljor. Affären samarbetade med mejerilastbilarna som tog med sig förbeställda varor från butiken till gårdarna i omgivningen. I slutet på 1940-talet var affären en av Sveriges största landsbygdshandlar beträffande omsättningen, utöver far och son Rydmark ingick 14 anställda i personalstaben flyttades butiken till den då nedlagda Konsumbutikens lokaler, där Möklinta livs numera ligger. Vidlunds gamla affär gjordes 1981 om till ungdomsgård under namnet Davidsgården, idag håller föreningen VM-travarna till i huset. Mejeriet i Möklinta med Vidlund-Rydmarks butik i bakgrunden. Möklintagården En bygdegårdsförening bildades år Efter flerårig diskussion om plats för bygdegården uppfördes Möklintagården intill det nedlagda mejeriet mitt i byn, med invigning Byggnaden har sedan dess renoverats, byggts ut och fått en handikappanpassad entré. Möklintagården ägs av en ideell förening med runt 300 medlemmar. Idag inrymms restaurang, take away, samlingslokal och EU-projektet Livet på landet i Möklinta i Möklintagårdens lokaler. Möklintagården.. 6

10 Landskap och natur Storsjön som ligger centralt i socknen har i alla tider gett ett gott fiske och rika fodermarker genom de sötvattenstrandängar som omger sjön. Dessa gav foder till vintern och bete om sommaren. Även efter sjösänkningarna har strandängsbetet fortsatt utanför de nyvunna odlingsområdena. Nya tider med förändrade produktionsförhållanden har inneburit att djuren försvunnit från gårdarna, vilket i sin tur har gjort att strandängarna vuxit igen och landskapsbilden förändrats. Strandskogar runt sjön består av glasbjörk, klibbal, och på de högre liggande partierna vårtbjörk, asp och barrträd. Skogarna har vuxit upp och skymmer idag till stora delar sjöutsikten. De förhållandena tillsammans med de allt mer utbredda vassbältena har medfört att bygdens folk har börjat föra en dialog om att till delar restaurera sjön och lämpliga strandängar för att få tillbaks den visuella kontakten med sjön. Det skulle även bidra till att säkerställa den biologiska mångfald som finns knuten till sjön. Arbetet drivs genom intresseföreningen Storsjöns väl som samlar intresserade krafter kring sjöns utveckling. Odlingsmarkena runt kyrkbyn präglas av den landskapstyp som är typisk för mellanskogsbygd. Här finns småbrutna odlingsområden och stora inslag av blandskogsbeklädda åkerholmar med större stenblock. Ner mot Storsjön möter lösjordarna ett halvöppet landskap bevuxet av enar. Ljusnäs udd är ett vackert exempel. Hovnäsfärjan trafikerar Dalälven norr om Möklinta. De uppodlade delarna kring kyrkbyn består till större delen av styva leror som har kunnat brukas i takt med att järn började brytas så att plogarna kunde järnbeskos. Innan dess var de uppodlade ytorna betydligt mer begränsade och helt koncentrerade till de mer lättodlade delarna i landskapet, det vill säga på slätterna utefter åsen. Produktionsförhållandena var för trakten goda, men naturliga problem som frost kunde periodvis försvåra livet för befolkningen. Fornebyåsen som genomkorsar kyrkbygden har en mer typisk tallskog med graninblandning i åsfoten. Både norr om kyrkbyn och söderut har åsen karaktären av getryggsås, det vill säga en grusås med skarpa kanter. Vackra vyer har under senare år skapats genom att skog har tagits bort bland annat norr om Forneby såg. Skogsmarkerna närmast kyrkbygden är av varierande karaktär, men till huvuddelen av god bördighet med barrblandskog på moränmark. De områden som betades längst innan de växte igen till skogsmark har en avvikande flora. Färnebofjärdens nationalpark Ungefär en mil nordöst om Möklinta centralort i landskapsgränsen mellan Västmanland, Uppland, Dalarna och Gästrikland brer Färnebofjärdens nationalpark ut sig. Den flikiga nationalparken omfattar ha öppet vatten, strandkärr, älvängar, gammelskogar, öar och forsar. Här möter Norrlands myrar och barrskog söderns ädellövskogar. Artrikedomen är stor och inte mindre än 205 fågelarter har identifierats. Har man tur kan man även stöta på älg, rådjur, hare, räv, bäver, skogslämmel eller lodjur i området. I nationalparken finns preparerade stigar, vindskydd, eldplatser och toaletter. Av hänsyn till 7

11 naturlivet är det endast tillåtet att elda och tälta inom vissa områden, och en del våtmarker och öar får inte beträdas under fåglarnas häckningstid. Fåglarna kan dock beskådas ifrån utsikts- och fågeltorn. Forsarna i trakten utgör dessutom utmärkt fiskevatten. Nationalpark är den finaste utnämningen ett naturområde kan få i Sverige, sammanlagt finns 28 nationalparker landet runt. Syftet är att bevara det svenska naturarvet så att både vi själva och kommande generationer ska kunna njuta av miljöerna. Avsikten med Färnebofjärdens nationalpark är att bevara ett unikt älvlandskap med omgivande värdefulla skogar och våtmarker i väsentligen orört skick. Nationalparken invigdes i september 1998 av kung Carl XIV Gustaf. Färnebofjärdens nationalpark. 8

12 Fysiska strukturer Möklinta kyrkby är vackert belägen på Fornebyåsen strax nordost om Storsjön centralt i socknen, och har med tiden brett ut sig västerut på gammal odlingsmark. Den äldre bebyggelsen med kyrka, prästgård och skola ligger orienterad till åsen liksom den äldre villabebyggelsen norr och söder om kyrkan. Tack vare bebyggelsens lokalisering vid åsen får orten en karaktäristisk utsträckt form. Vid Åsvall och Åsgrind finns en mer samlad bebyggelse med antydan till kvartersstruktur, men i övrigt består tätorten av fristående hus på var sida om Åsvägen. Kyrkbyn är i sin tur sedan omgiven av mindre byar som till sin karaktär är jordbrukarbyar som främst är belägna runt Storsjön. Flera lantgårdar återfinns i grupperingar längs med vägnätet runtom i socknen. Kulturmiljö Den tidigare komministerbostaden nedanför åskanten och tillhörande visthusbod tillkom under 1700-talet medan de tillhörande ekonomibyggnaderna i huvudsak är ifrån 1900-talet. Klockstapeln invid kyrkan byggdes 1828 och prästgården I söder utmed vägen finns också kyrkstallar som troligen är ifrån tiden runt förra sekelskiftet. Byggnaderna i den gamla kyrkbyn är välbevarade och av kulturhistoriskt värde. Ett par av lantgårdarna i socknen har också klassats som kulturhistoriskt bevarandevärda. De 9 tre gårdarna i Norrvad har välbevarad 1800-talskaraktär där ekonomibyggnaderna ligger i långa längor. I Kolpelle finns idag tre mansgårdsbyggnader med stall, fähus och ängslador ifrån talet, tre gårdar flyttades ifrån byn i samband med laga skifte Norröver i socknen ligger byn Örlinge från sena 1800-talet som präglas av faluröda träbyggnader med sadeltak av tegel. Områden Möklinta centralort har en speciell form och utsträckning på grund av platsens förutsättningar. De centrala delarna av orten kan delas in i 3 olika bebyggelseområden som vuxit fram under olika tider och byggnadsideal (se karta sidan 10). 1. I en bostadsinventering från 1965 framgår att 74% av bebyggelsen i Möklinta är uppförd innan Kyrkan och området runt omkring är kulturhistoriskt värdefull och ger en tydlig karaktär till Möklinta centralort. Landmärken Knutpunkter, mötesplatser Områden, 1,2 och 3 Kyrkan, klockstapeln Möklintagården Davidsgården Hembygdsgården Idrottsområdet Kyrkan Pensionat Åsgården Möklintagården Skolgården Pastorsexpeditionen Bensinpumpstorget ÅSVALL 2 Skola ÅSGRIND Karta 6, landmärken, knutpunkter och områden. KYRKBYN 1 3

13 NORRVAD 2. Kvartersbebyggelsen i Åsvall är ett område som tillkom mellan 1955 och upprättades en detaljplan i syfte att erbjuda attraktiva tomter för nybebyggelse så att inflyttningen kunde öka. Befolkningen i tätorten var då drygt 380 personer och utvecklingstrenden var negativ. Möklinta kommun bedömde att det fanns goda chanser till inflyttning ifrån omgivande landsbygd och planlade för 47 nya enfamiljshus på åkern mellan Åsvall och Åsgrind. Trots det centrala läget i orten var intresset för de nya tomterna svalt. Möklintaborna förklarade att ingen ville vara först med att bosätta sig på den utsatta och blåsiga åkern då läget inte hade någon direkt kontakt med övrig bebyggelse ändrade Sala kommun, som Möklinta numer tillhörde, i detaljplanen så att ny bebyggelse istället kunde uppföras i anslutning till Gammelgården. Tidigare ansåg man att det skulle störa det kulturhistoriska arvet, men nu var bedömningen att det tack vare Gammelgårdens upphöjda läge på ca 5 meter ovanför närmsta tomt inte skulle bli någon konflikt. Efter det har ett trettiotal byggnader uppförts runt Sportvägen och Klintvägens östra ände. 3. Området består av den långt udragna bebyggelsestrukturen på ömse sidor om vägen. Här finns varierade byggnadsstilar och det lilla torget med affär och Möklintagården. År 1986 byggdes dryga tiotalet lägenheter i området vilket ledde till 28 nytillkomna Möklintabor under De två flerbostadshusen söder om affären tillkom under 1990-talet Ett populärt område för fritidsboende återfinns runt Mårtsbosjön väster om Möklinta. Den fasta marken med berg och moränbackar lämpade sig inte till jordbruk och användes endast sporadiskt som betesmark. Den passar dock utmärkt att bygga på. Området började planeras 1965 och rymmer idag drygt 50 fritidshus, belägna vid den klara och badvänliga Mårtsbosjön. Lynchanalys Den fysiska strukturen som bygger upp en ort kan beskrivas och analyseras på många sätt. Ihop med invånarna har Sala kommun gjort en Lynchanalys av Möklinta. Metoden är framtagen av stadsplaneraren och författaren Kevin Lynch på talet och utgår ifrån hur man upplever och använder en ort. Lynchanalyser utgår ifrån människors uppfattning av omgivningen istället för experttolkningar. Under stormötet i Möklinta fick deltagarna markera stråk, barriärer, landmärken och knutpunkter på kartor över orten. En sammanställning av dessa kartor redovisas i detta avsnitt. Stråk Bärmossberget Stråk är det vi rör oss på: gator, järnvägar, gång- och cykelvägar, vattendrag och stigar. Stråken kan leda till ett förutbestämt mål eller vara promenadstråk och motionsslingor i naturen. Ljusbacka Fotbollsplan Lilljusen Stråk för rekreation och motion Svårpasserade barriärer B. Näs Kustorpet Åverkaberg Brödmyrbäcken Näs gamla tomt Hättnäs BÅRNEBO Back Uddnäs ÅVERKA Tallbacken KANIKBO HAMMARBY Suneberg VISBÄCK MÖKLINTA-NÄS NORRVAD Vreten Fallet Ljusnäs udd Storsjön Skarpön Engvalls Näs stenharet Pellas hage HAMMARBY Matsos FORNEBY NORRVAD Pläntbacken Matsos Storsjön NORRVAD KANIKBO VISBÄCK Prästön MÖKLINTA PRÄSTGÅRD Mörtögat Kalvö NORRVAD HAMMARBY Fagerån Holk Dröskum VÄSTERVAD Hemb.gård Sörgården Stenharen Karta 5 Stråk och barriärer. Träind. Åsvall Skola MÖKLINTA PRÄSTGÅRD HAMMARBY Åsen Fagerån Klockarmossen MÖKLINTA PRÄSTGÅRD Fornsta Fornebytratten Hasselbacken Tandvärkstall ÖSTERVAD Källmossen ÖSTANHEDE Möklinta Past. exp Hålväg Åsgrind Post Axeltorp Åsberg Anneberg Norrgården Björnstenen FORNEBY Fnysbo Okenberget FORNSTEDTS- TORP Lisstubacken Stormossen Solbacken Hällsjöholm Kapellbacken Bygdegård Åttsjön Serv hus Brandstn Stubbkärret Skälberget MÖKLINTA- NÄS Färjkarls Kyrkskog L 10

14 I Möklinta är färdvägen uppe på åsen historiskt sett oerhört viktig och direkt avgörande för de ursprungliga bosättningarna. Idag kan man välja mellan Åsvägen eller den parallella Saladammsvägen för att ta sig till Sala medan Hammarbyvägen leder till Avesta. De stråk som idag används flitigt för rekreation och friluftsliv redovisas i karta 5 Stråk och barriärer på föregående sida. Barriärer En barriär är något som skärmar av områden och är svår att passera. Barriären kan vara både fysisk och psykisk. Exempel är järnvägar, vägar, inhägnade områden, industrier, skogar och vattendrag. Under stormötet i Möklinta uppkom inga förslag på barriärer i området. Dock bör den dominerande åsen som samhället går längs utgöra en barriär då den är svår att korsa. Det innebär även att promenader i Möklinta antingen måste ske fram och tillbaka längsmed vägen eller leda ut i naturen, det går inte att naturligt röra sig runt samhället. En möjlig bieffekt av detta är att chanserna till spontana möten på orten minskar. Vid stormötet i Möklintagården framkom också att bygdeborna genar med bilen över Storsjön vintertid, så möjligtvis ses sjön som en barriär då den inte är frusen. Även under våren ger sjön en barriäreffekt då den svämmar över och bildar träskområden som då blir svåra att passera. 11 Landmärken och utblickar Ett landmärke är ett objekt som är karaktäristiskt för platsen. Exempel är byggnader, torn, konstverk och broar. I Möklinta pekades kyrkan ut som ett tydligt landmärke. Den karaktäristiska medeltidskyrkan samt klockstapeln ligger högt uppe på åsen och utgör på långt avstånd det blickfång som markerar Möklinta när man närmar sig orten längs Hammarbyvägen. Även den rustika Davidsgården och mötesplatsen Möklintagården uppfattas som landmärken på orten. Överhuvudtaget är det i första hand äldre byggnader som vittnar om Möklintas historia och traditioner som upplevs som landmärken. Knutpunkter och mötesplatser Knutpunkter är platser där man uppehåller sig, träffar bekanta och byter färdmedel. Exempel är torg, parker, lekplatser och andra offentliga rum. I Möklinta framhålls pensionat Åsgården som en viktig mötesplats. Pensionatet serverar lunch och fika och är även en viktig knutpunkt för ortens turismnäring. Även Möklintagården med föreningsmöten, vävstuga, pub och förtäring samt olika aktivitetskvällar är en central plats för ortens folkliv. Möklinta kyrkskola och inte minst skolgården utgör de mest naturliga mötesplatserna för traktens barn och ungdomar. Också pastorsexpeditionen framhålls som en plats för möten. Slutligen är det lilla torget en betydande knytpunkt dit man kommer för att handla. Lynchanalysen av Möklinta visar att de ställen där man träffas ligger relativt väl samlade centralt i den långsträckta orten. Entrén till Davidsgården med klockstapeln i bakgrunden. Två tydliga landmärken på orten

15 Service, turism och föreningsliv I detta avsnitt redovisas föreningsliv, turism och den service som finns i Möklinta. Dessutom beskrivs viktiga evenemang och samarbeten som bidrar till gemenskap och folkliv. Offentlig och kommersiell service Kyrkskolan i Möklinta ligger i bostadsområdet Åsvall nedanför kyrkan. Skolan i Möklinta erbjuder utbildning från förskolenivå till sjätte klass, samt fritids. I skolans lokaler finns också en filial till stadsbiblioteket i Sala där såväl elever som övriga Möklintabor kan låna böcker. Utöver barnomsorgen och skolan finns även den offentliga servicen och arbetstillfällena som deltidsbrandkåren erbjuder. Den viktigaste servicen på orten är Möklinta livs som ligger vid det lilla torget i Åsgrind. Affären är också ombud för apoteket. Pensionat Åsgården öppnade för några år sedan i det gamla servicehusets lokaler. Här kan man sova över och äta lunch eller beställa något från cateringfirman Kerstins delikatesser. Även i Möklintagården går det att luncha, på Mylenes take away. På Davidsgården finns café och försäljning av hantverk, dessutom anordnas här loppisar. Skola Pensionat Åsgården Kyrkan Möklinta livs Idrottsområde Gammelgården Davidsgården Möklintagården Möklinta brandstation. Brandstation 12

16 Möklintaveckan med Kobingo I november 1988 hölls ett möte, föranlett av att det lokala postkontoret skulle lägga ner, om hur man kunde utveckla olika näringar i Möklinta. Resultatet av mötet blev att man ville öka turismen och sätta bygden på kartan. Länsstyrelsen och Sala Kommun hade beviljat pengar till en förstudie om vad som skulle göras. Våren 1989 tog det hela en väldig fart, när hundra personer samlades i Möklintagården för att diskutera och komma med förslag. Det bildades flera olika intressegrupper. För att finansiera verksamheten bildades Möklintafonden. Den första Möklintaveckan arrangerades Ett grundläggande inslag var kolningen som återknyter till socknens historia, initiativtagaren Kjell Snellman hade nämligen precis lärt sig hur man kolar en mila uppfördes världens högsta vedstapel med en höjd av imponerande 17,72 meter av VM-travarna vid prästladugården. Andra Möklintaveckan. 13 höjdpunkter har varit bygdespel, kanotorientering, kryckeståt för blivande brudpar, lantbruket förr och fotoutställningar. Möklinta blev för några år sedan rikskänt för den kobingo som anordnades under Möklintaveckan efter att länsveterinären hade hävdat att det var kränkande för kossan. Kobingon upphörde inte för det, effekten blev istället att ännu fler nyfikna besökare än vanligt dök upp! 2010 arrangerades den 21:a Möklintaveckan i ordningen. På programmet stod bland annat traktorcruising runt Storsjön, guidade visningar med fokus på bygdehistoria, vernissage, kolmileeldning, dansuppvisningar och uppträdanden av spelemän och vissångare. Dessutom hölls olika tävlingar såsom bouleturnering, veteranrally, yxkastning och kobingo. Möklintas museum I Nässelbo i västra delen av socknen finns ett bygde museum med genuint uppbyggda miljöer ifrån Bland annat finns här en gammal lanthandel, bensinmack, skrädderi och skomakeri samt en järn- och redskapshandel. Dessutom ingår ett flertal veterantraktorer och lantbruksredskap från och 1900-talet i samlingen. Är man istället intresserad av hästvagnar, seldon och kuskrockar är det Österbo i andra ändan av socknen som ska besökas. Här finns över 150 hästvagnar bevarade i sitt ursprungliga skick. Föreningsliv Möklinta har ett rikt föreningsliv som är högt uppskattat av bygdens invånare. Möklinta hembygdsförening bildades 1919 i syfte att bevara spår av äldre tiders kultur och stärka kärleken till hembygden. Föreningen köpte 1921 ödegården Grannas i Bår, drygt 6 km väster om Möklinta tätort. Medlemmarna flyttade på egen hand mansgården till Möklinta tätort, och den tredje september 1922 hölls en stor invigningsfest med hela 757 deltagare. Pensionärsföreningen PRO anordnar dagsutflykter, soppluncher, motionsdanser och auktioner. För den yngre befolkningen finns ungdomsgården som har öppet två dagar i veckan och som anordnar olika temakvällar, exempelvis LAN- eller biljardturneringar. Om vintern kan man åka skidor eller pulka i Möklinta äventyrsbacke som har släplift och vär-

17 mestuga. Det finns också ett elljusspår att jogga eller åka längdskidor i. VM-travarna som bildades i samband med den höga vedstapeln 1992 håller till i Davidsgården vid Möklinta torg. Här hålls loppisar och hantverksförsäljning. Föreningens huvudsyssla är dock att ideellt samla och frakta förnödenheter till behövande familjer i lettiska Tukums. Möklinta kennelklubb ger kurser, föreläsningar och anordnar utställningar som Möklinta royal. Möklinta IF:s A-lag i herrfotbollen spelar i division 5 i Västmanland. Föreningen har också ett juniorlag med pojkar födda Dessutom finns i Möklinta föreningar för folkdans, biografvisningar, yxkastning, scouter och hästintresserade. visioner om hur bygden kan utvecklas. Livet på landet i Möklinta har beviljats ekonomiskt stöd för 18 månader, men projektledarna hoppas få det förlängt till tre år. Möklintaprojektet verkar för att skapa rid- vandrings- cykel- och kanotleder som kan locka turister men även utgöra en extra kvalitet för den egna befolkningen. Stort fokus är på hästturism och man vill bland annat starta ett Bed & Box, det vill säga övernattningsboende för såväl människor som hästar. Ett bygdecenter där man kan boka olika turismpaket och köpa lokalt hantverk och andra lokalproducerade varor är också på gång. Man har även startat ett samarbete med närliggande gårdar för att kunna marknadsföra lokalproducerad mat. I Möklinta finns ett lokalanpassat föreningsliv som skiljer sig ganska markant ifrån standardutbudet. För bygden traditionella aktiviteter som yxkastning och folkdans bidrar till ortens genuint lantliga prägel. Möklintaprojektet Livet på landet i Möklinta är ett nystartat Leader projekt i syfte att öka turismen i bygden. Projektet kallas i folkmun Möklintaprojektet. Leader ingår i det svenska Landsbygdsprogrammet för att främja en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Syftet med Leaderarbetet är att möjliggöra för dem som bor i en bygd att förverkliga sina egna idéer och Yxkastning. Det finns planer på att utveckla ridleder och starta Bed & Box i Möklinta 14

18 Analys Möklintas anda och identitet Hur ser livet ut i Möklinta, vilken mentalitet råder, finns det en karaktäristisk Möklintaanda och vad är ortens själ och identitet? Frågorna diskuterades av deltagarna under stormötet i Möklintagården. Som en inspiration för att sätta igång diskussionerna berättade fem personer från bygden om sin syn på Möklinta utifrån sitt specifika perspektiv. De fem var Ann-Sofie Fagerström och Maria Berglund ifrån ungdomsgården, Kerstin Nyberg Pettersson som driver pensionat Åsgården, Anna Billman från Möklintaprojektet och PRO:s ordförande Erik Larsson. Nedan följer citat från deras korta föreläsningar. Ungdomsgården har öppet två gånger i veckan och skulle behöva mer resurser. Vi försöker nå de äldre ungdomarna bland annat genom LAN. Ann-Sofie Fagerström och Maria Berglund Jag fick ett riktigt välkomnande då jag flyttade hit till orten för 10 år sen. Här finns småskalighet och levande landsbygd, och man håller varandra om ryggen. Kerstin Nyberg Pettersson Man måste lära Möklintaborna att tänka det kanske skulle gå istället för det går aldrig Erik Larsson 15 Det är Möklinta mot världen, det finns en stolthet i bygden som är både positiv och negativ. Folkhåller lite på sig själva. Jag är stolt över att vara Möklintabo. Men nyinflyttade är en resurs, de ser inte samma hinder Anna Billman För att få hit familjer måste man värna om traktens traditioner. Kerstin Nyberg Pettersson Hemtjänsten i Möklinta är en av de bästa, alla är duktiga och trevliga. Möklintaborna vill bo kvar i Möklinta även när de blir gamla, vi behöver anpassade bostäder för det. Erik Larsson Här har funnits en uppgiven känsla, men det är på väg att vända. Vi älskar Möklinta och våra trevliga människor! Ann-Sofie Fagerström och Maria Berglund Diskussion om ortsandan Efter berättelserna från Erik, Kerstin, Anna, Maria och Ann-Sofie fick deltagarna på stormötet diskutera vidare på temat anda och identitet. Nedan följer en kort sammanfattning av diskussionerna. Möklinta beskrivs som en stabil och stolt bygd med en tydlig historisk förankring. Det finns en kunskap och intresse för ortens historia och starka traditioner. En konsekvens av ortsandan kan dock vara en misstänksamhet inför nya företeelser. Det kan ta tid att få med sig ortsborna på föreslagna förändringar som rubbar det invanda mönstret. Samtidigt ser många positivt på nya initiativ när de väl har etablerats, såsom pensionat Åsgården. I Möklinta får man mycket livskvalitet för pengarna, speciellt prisas den underbara naturen och levande landsbygden. Det finns en uttalad önskan hos den äldre befolkningen att bo kvar i hembygden livet ut i trygghet och gemenskap, man håller ihop och tar hand om varandra. En ökad inflyttning kan på sikt bli nödvändig för att säkerställa att den nuvarande servicen behålls. Möklintaborna upplever att nyinflyttade är mer positiva till förändring och kan komma med idéer som vidareutvecklar bygden. Flera mötesdeltagare menade också att det har börjat lossna, att stämningen i bygden på senare tid har blivit mer positiv och förhoppningsfull. En av diskussionsgrupperna skrev rätt och slätt Vi är bäst för att beskriva andan i Möklinta. Gruppdiskussion på stormöte i Möklintagården.

19 Styrkor och svagheter Under stormötet diskuterades inte bara andan i bygden utan även vad som är Möklintas främsta styrkor och vad som skulle kunna bli bättre. Varje grupp fick lista 5 punkter för att besvara de två frågorna. I pausen röstade sedan alla mötesdeltagarna fram de viktigaste aspekterna genom att klistra på klistermärken på topplistorna (se bild till höger). Utifrån denna omröstning har de fem främsta styrkorna och högst prioriterade svagheterna sammanställts till två listor nedan. Möklintas främsta styrkor: 1. Föreningslivet 2. Bad och natur 3. Service: affär, bensin, skola och kyrka 4. Nära till flera städer 5. Bra boende och levande bygd De främsta fördelarna med att bo i Möklinta är enligt invånarna själva det aktiva föreningslivet. Även den omgivande naturen uppskattas. Inom socknen ryms ett varierat landskap med odlade slätter, badsjöar, öppna ängar, kuperade skogar och inte minst nationalparken. Många Möklintabor menar att man måste bli bättre på att framhäva naturen som den fantastiska resurs den är för att kunna locka till turism och nyinflyttning. Man värnar om den service som finns på orten och nämner speciellt affären, skolan och kyrkan. Samtidigt finns utrymme för förbättringar av i första hand butiken och man efterfrågar även en fullt fungerande bensinmack. Problematiken för kommersiell service på landsbygden är att kundunderlaget är begränsat. För att lanthandlare ska kunna gå runt krävs det att lokalbefolkningen faktiskt handlar på hemmaplan. Möklintaborna är måna om att behålla kyrkskolan så att barnen kan gå kvar i hembygden och slippa långa resor med skolskjuts till Sala. En mindre skola medför en trygghet i skolmiljön där mindre klasser och barngrupper leder till att varje elev får utrymme och uppmärksamhet. Några andra styrkor som nämndes var kvalitativt boende i form av stora gårdar och bra prisnivåer. Man får helt enkelt mycket för pengarna. Vidare lyftes styrkor som trevliga människor i en levande och driftig bygd, duktiga spelmän samt den årliga välbesökta Möklintaveckan. Dessutom uppskattas närheten till ett flertal storstäder, inom ca 90 minuters bilresa ryms Sala, Västerås, Borlänge, Gävle, Avesta, Falun och Uppsala. Fem saker som skulle kunna bli bättre: 1. Service: bensinmack och bredare utbud i butiken 2. Boendemöjligheter, bland annat för äldre 3. Fler arbetstillfällen 4. Rusta upp badplatsen vid Hällsjön 5. Vägunderhållet Möklintaborna efterfrågar ett större utbud i den lokala affären och en fullt fungerande bensinmack. Sedan mötet i Möklinta i maj 2010 har arbetet med att få till en bensinpump dragit igång och lokalisering och finansiering diskuteras för närvarande. Topplistor under omröstning. En större variation av boendemöjligheter kan utveckla orten genom att locka barnfamiljer och behålla äldre och ungdomar. Möklinta tätort har uppvisat en negativ befolkningstrend sedan SCB började mäta Fler arbetstillfällen lokalt skulle också kunna öka ortens attraktivitet för befintliga ungdomar likväl som för utomstående. Många framhåller att Hällsjöbadet måste rustas upp. Badplatsen sköts av kennelklubben och i området finns även båtuthyrning. Elljusspåret är betydande för friluftslivet i Möklinta, här sker joggning, promenader och skidåkning. Problem har dessvärre förekommit under våta perioder med att spåret inte torkar upp ordentligt, vilket skulle kunna avhjälpas genom en renovering eller bättre underhåll. Dessutom efterfrågas bättre vägunderhåll. Möklintaborna menar bland annat att det efter vinterns tjälsläpp var svårt att ta sig fram på vissa vägar. En känsla som förmedlades på mötet var en känsla av besvikelse över att den lokala äldreomsorgen försvunnit från orten. 16

20 Sammanfattande tankar om framtida utveckling Dessa rekommendationer grundar sig i de tankar och idéer som kom in under dialogen i Möklinta samt i tidigare diskussioner inom och mellan Sala kommun och andra aktörer. I beskrivningarna görs ingen skillnad på kommunalt eller privat ansvarsområde utan rekommendationerna ska ses som generella som kan ge stöd till alla aktörer i Möklintatrakten. Utveckla och ta tillvara Möklintas identitet Idag ligger Möklintas identitet huvudsakligen i den historiska förankringen som upprättshålls genom det traditionella föreningslivet och den oexploaterade bygden i sig. Kunskapen om traktens arv bör leva vidare även för kommande generationer och under stormötet föreslogs en satsning på guidade byaturer med fokus på den lokala kulturen och historien. Traditioner och historia är en betydande del av folklivet och viktigt att värna om i framtiden. En stark identitet inåt kan stärka gemenskapen i bygden och ge en tydligare profilering utåt. Samtidigt är det viktigt att bygden inte stagnerar i en bakåtsträvan till dåtiden eller upplevs som stängt för utomstående. Om man på ett lyckat sätt kan jobba med identiteten kan man skapa engagemang och större intresse för den lokala utvecklingen. Möklintaveckan är ett etablerat varumärke efter att ha pågått i över 20 år. Evenemanget sätter Möklinta på kartan och befäster identiteten av traditionsrik landsbygd. Det finns säkert ytterligare kreativa idéer och satsningar som kan stärka identiteten och ge bygden en positiv utveckling. Vidareutveckla föreningslivet Föreningslivet på orten ses som en stor tillgång, men det kan utvecklas. Idag är det främst den vuxna och äldre befolkningen som engagerar sig i föreningarna, vars tyngdpunkt ligger på ett intresse för bygden och dess historia. Trots de goda idrottsmöjligheterna med elljusspår, fotbollsplan och ishockeyrink finns det dock få idrottsföreningar i Möklinta. Möklinta IF har en begränsad ungdomsverksamhet inom fotboll. Andra sporter och aktiviteter saknas. Det borde gå att bedriva idrottslig verksamhet i skolans gymnastiksal, men det krävs ideella ledare som ställer upp och engagerar sig. Ett bredare utbud av organiserad idrott kan locka fler ungdomar in i föreningslivet. Att väcka ett idrottsintresse hos barn och ungdomar är en aktuell samhällsfråga då alltfler föredrar att sitta hemma framför datorn eller tv-spelet. Att delta i organiserad idrott är inte bara bra för hälsan och motionen utan även socialt utvecklande. De aktiviteter som arrangeras idag kan marknadsföras bättre så att alla invånare vet om vad som händer i bygden. Satsa på rekreation och turism Det oexploaterade läget ses som en tillgång då man slipper stadens jäkt. Rekreationsmöjligheterna i bygden är mycket goda. Livet på landet i Möklinta satsar på att utveckla stråk för vandring, cykling, ridning och paddling. Dessutom kan kulturbygden ingå som en attraktionskraft i marknadsföringen av Möklinta. Man behöver ta fram ett koncept för turismen och bygga upp ett nätverk av eldsjälar kring detta. Om trakten mark- 17

Dialog i Ransta - sammanställning av material

Dialog i Ransta - sammanställning av material Sammanställning 2010-06-02 Sofia Forsberg KSF, planering och utveckling isabell.lundqvist@sala.se 0224-55292 Dialog i Ransta - sammanställning av material Detta är en sammanställning av de spännande och

Läs mer

Dialog i Sätrabrunn - sammanställning av material

Dialog i Sätrabrunn - sammanställning av material Sammanställning 2010-11-12 KSF, planering och utveckling isabell.lundqvist@sala.se 0224-55292 Dialog i Sätrabrunn - sammanställning av material Detta är en sammanställning av de spännande och givande diskussionerna

Läs mer

Dialog i Broddbo - sammanställning av material

Dialog i Broddbo - sammanställning av material Sammanställning 2011-02-01 KSF, planering och utveckling isabell.lundqvist@sala.se 0224-55292 Dialog i Broddbo - sammanställning av material Detta är en sammanställning av de spännande och givande diskussionerna

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING 144 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM Ydre kommun Ydre är en av Sveriges minsta kommuner med en befolkning på ca 4000 personer, vilket samtidigt kanske är den

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

Arbete med Lokal Utvecklingsplan. Varbergs kommun BYGDEPROFIL

Arbete med Lokal Utvecklingsplan. Varbergs kommun BYGDEPROFIL Arbete med Lokal Utvecklingsplan Varbergs kommun BYGDEPROFIL Vad och varför en Lokal Utvecklingsplan? - Vad hette det sa du? ( kan kalla den vad vi ) Tre delar 1. Bygdeprofil - beskriver den lokala identiteten,

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer

Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne.

Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne. Det Det finns finns också också mer mer att att se se hos hos andra andra hembygdsföreningar hembygdsföreningar i i Skåne. Skåne. Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne. Broby

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan Lokal Utvecklingsplan Enåkers-bygden Heby kommun, Uppsala län Januari 2009 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet har

Läs mer

Vindeln det är här det händer

Vindeln det är här det händer Det här är Vi. Vindeln det är här det händer Kombinationen av trygg boendemiljö, vacker natur och aktiva och engagerade människor gör Vindeln till en intressant kommun i ständig utveckling. Vi ser oss

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll

Läs mer

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling Lillpite 2014-03-11 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

BORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING

BORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING KAPITEL 1 INLEDNING - 1 Innehåll Kapitel 1 INTRODUKTION... 3 Bakgrund och syfte... 4 Vision och mål... 6 Beskrivning av arbetet... 6 Kapitel 2 PLANFÖRSLAGET...9 Allmänt om planförslaget...11 Människan

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund

Läs mer

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Grönstruktur Landskapet runt är omväxlande. Skogsmarken dominerar men det finns även stora arealer med åkermark eller öppen mark. En levande landsbygd

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med

Läs mer

Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov

Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov Lokal plan för Skölvene bygd Som att bo mitt i ett sommarlov Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen... 3 2 Vem har tagit fram planen och hur... 3 3 Beskrivning av Skölvene bygd...3 4 Vad

Läs mer

Medborgardialog ÖP-boden

Medborgardialog ÖP-boden Medborgardialog ÖP-boden Sammanfattning av svar från alla orter 2016-07-26 Nordanstig Naturligtvis Här förverkligar du dina livsdrömmar Den viktigaste frågan när det gäller kommunikationer är att Satsa

Läs mer

HÄRADSBÄCK. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning rev 2014-08-29

HÄRADSBÄCK. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning rev 2014-08-29 HÄRADSBÄCK Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN Sammanfattning rev 2014-08-29 Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan Samrådsredogörelse, Version Familjefestivalen 2014-08-29 Kontakt:

Läs mer

Sammanställning av synpunkter

Sammanställning av synpunkter Sammanställning av synpunkter Samrådsträff och workshop på Seaside FÖP Björkö Naturen Villasamhälle Gemenskap Växtlighet Mysigt Grönska Nära till allt Vi känsla Småskaligt Samvaro Friluftsliv Byliv Hjälpsamhet

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Grytåsa rullande kullar och betade backar

Grytåsa rullande kullar och betade backar VANDRINGSLEDER 1(11) Örkelljunga kommun turism@orkelljunga.se Hitta till Grytåsa parkeringar med gps: Grytåsa centrum: N 56 15.335 E 013 13.648 X: 1340249 Y: 6239380 Flinka sjö: N 56 15.320 E 013 15.283

Läs mer

LOKAL UTVECKLINGSPLAN

LOKAL UTVECKLINGSPLAN LOKAL UTVECKLINGSPLAN D E T T A Ä R E N L O K A L U T V E C K L I N G S P L A N F Ö R V Å R T F U N K T I O N - E L L A O M R Å D E V E D E V Å G S O M Ä R I D Y L L E N I B E R G S L A G E N M E D N Ä

Läs mer

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt

Läs mer

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och

Läs mer

En åtta genom byn. Bild 2. Swedbank. Bild 1. Fjäråsvägen. Bild 3. Tvärdalsvägen Bild 4. OK Rävenstugan Bild 5. En av våra Fänagator

En åtta genom byn. Bild 2. Swedbank. Bild 1. Fjäråsvägen. Bild 3. Tvärdalsvägen Bild 4. OK Rävenstugan Bild 5. En av våra Fänagator En åtta genom byn Sätilas centrum, i den meningen att det är mitt i byn, är vägskälet där Fjäråsvägen kommer upp från Storåns dalgång, och ansluter till vägen som antingen bär till Björlanda och Göteborg,

Läs mer

FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge

FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge FJÄLKINGE BYPLAN Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge 1 BAKGRUND Fjälkinge är en så kallad basort i Kristianstad kommun med ca 1700 invånare. På orten

Läs mer

Lokal plan för Hudene

Lokal plan för Hudene Lokal plan för Innehållsförteckning 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av...3 4 Vad är det bästa med?...4 5 Slogan för...4 6 Trender...5 7 Naturområden...5

Läs mer

Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND Laholm g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Laholm Workshop i Laholms kommun Den 23 september 2013 samlades 50 personer i Ysby bygdegård för att

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Projektet har bl.a. bidragit till att en vacker lekstuga blivit verklighet på Laxön. Projektägare: Destination Älvkarleby, ideell förening Projektledare: Sanna

Läs mer

Hur ser framtiden ut i Rengsjö? Sammanställning av medborgardialog 8 december, 2011 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET

Hur ser framtiden ut i Rengsjö? Sammanställning av medborgardialog 8 december, 2011 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Hur ser framtiden ut i Rengsjö? Sammanställning av medborgardialog 8 december, 2011 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 2 Kvällen den 8 december 2011 samlades medborgare i Rengsjöbygden och tjänstemän från Bollnäs

Läs mer

Riksintresse för kulturmiljövården. Hjälmare kanal (D8) KUNSKAPSUNDERLAG 2014 (2014-11-18)

Riksintresse för kulturmiljövården. Hjälmare kanal (D8) KUNSKAPSUNDERLAG 2014 (2014-11-18) Riksintresse för kulturmiljövården Hjälmare kanal (D8) Sluss och ekplantering vid Notholmen, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG 2014 (2014-11-18) Värden Kunskapsvärde: Kanalen vittnar om betydelsen av att binda

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Hylte LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Hylte LEADER LEADER HALLAND HALLAND Hylte g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Hylte Workshop i Hylte kommun Den 1 oktober 2013 samlades 29 personer i Nyarps bygdegård för att diskutera

Läs mer

Skärhamns Samhällsförening

Skärhamns Samhällsförening Skärhamns Samhällsförening Prepared: Magnus Gustavsson Anna Karlsson Anders Sundling Marianne Sundling Berndt Axelsson Susanne Axelsson Date: 2014-11-15 Agenda Introduktion Bakgrund Samhällsförening Vision

Läs mer

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Länsstyrelsen kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och

Läs mer

Odensvi en bygd med engagemang

Odensvi en bygd med engagemang Odensvi en bygd med engagemang Välkommmen till Odensvi! Odensviborna har i alla tider värnat sin bygd, vilket också inkluderar förändring i tidens anda. Många minns säkert arbetet med kommunikation under

Läs mer

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015. Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i

Läs mer

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1 1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN 2009-2012

UTVECKLINGSPLAN 2009-2012 --------------------------------------------------------------------------------Föreningen Ja Järna-------- UTVECKLINGSPLAN 2009-2012 HISTORIK Myrbacka eller Dala-Järna, är numera centralort i Järnabygden.

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

Cykla, paddla kring Färnebofjärdens Nationalpark

Cykla, paddla kring Färnebofjärdens Nationalpark Cykla, paddla kring Färnebofjärdens Nationalpark Projektet har kartlagt vandrings- kanot och cykelleder kring Färnebofjärdens nationalpark. Projektägare: By Utvecklingsgrupp Projektledare: Lina Jan-Ers

Läs mer

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 26(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka NATUR, FRILUFTSLIV OCH TURISM Människan mår bra av att uppleva grönska. Grönstrukturen tilldelas i huvudsak

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande

Läs mer

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet

Läs mer

Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe.

Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe. Vikingaturen Vikingaturen Cykla två vikingaleder som slingrar sig fram genom jordbrukslandskapet exakt på samma plats i dag som för tusen år sedan. Dessa rid- och vandringsleder gick högt på grusåsarna

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 För att kunna bilda ett utvecklingsområde för Lokalt ledd utveckling med leadermetoden och få medel till framtida projekt skrivs

Läs mer

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Arnemark 2014-02- 26 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal

Läs mer

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden?

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden? 1 ett metodexempel hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden? Maria Hagelberg & Pernilla Jacobsson 12 utgångspunkter tema: attraktivitet boende 1 3 utgångspunkter tema: attraktivitet boende

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan 2012-2017. Värne - Mellby Eksjö Kommun

Lokal Utvecklingsplan 2012-2017. Värne - Mellby Eksjö Kommun Lokal Utvecklingsplan 2012-2017 Värne - Mellby Eksjö Kommun Innehållsförteckning Inledning Bygdeprofil Viktiga frågor för bygden Swot-analys Handlingsplan Hur går vi vidare Sammanfattning Inledning Värne

Läs mer

Lokal plan för Fölene

Lokal plan för Fölene Lokal plan för Fölene Innehållsförteckning 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Fölene...3 4 Vad är det bästa med Fölene?...4 5 Slogan för Fölene...4

Läs mer

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun 2015-2019 1 Bakgrund Programmets tillkomst En motion till kommunfullmäktige om att skapa ett landsbygdsprogram antogs 2007. Uppdraget genomfördes 2010-11

Läs mer

från törnrosasömn till ett levande Amiralen

från törnrosasömn till ett levande Amiralen från törnrosasömn till ett levande Amiralen 2 visionsdokument för kvarteret amiralen visionsdokument för kvarteret amiralen 3 Ett hus för möten Mellan människor och mellan många olika funktioner. Ett hus

Läs mer

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

1. Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att leva och bo på?

1. Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att leva och bo på? Enkätsvar från medborgarpanel Sammanfattning Idag ingår 43 personer i medborgarpanelen och av dessa har 32st svarat på utskickad enkät. Trots en relativt liten population så ger svaren en fingervisning

Läs mer

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ VIRKESJÖN 153 Kort beskrivning Virkesjön ligger sydväst om Nybro tätort. Planområdet som ligger i Siggegärde, ligger i anslutning till gammal gårdsbebyggelse. Gårdarna tillsammans med gamla stenmurar,

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, komplettering

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, komplettering Samhällsbyggnadskontoret Plan- och byggenheten ANTAGANDEHANDLING 1 (5) 2004-10-27 Detaljplan för SUNDBY STRAND 3 del av Toresunds-Sundby 1:1, Stallarholmen, Strängnäs Kommun MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING,

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

BRASTAD OCH BRODALEN

BRASTAD OCH BRODALEN BRASTAD OCH BRODALEN Bakgrund Brastad är centralort i kommunens norra del. Under 1970- och 80- talen växte samhället kraftigt. Flera tillverkningsindustrier som skapade arbetstillfällen och den ökade befolkningen

Läs mer

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering... Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av

Läs mer

Tryggheten ingår i hyran

Tryggheten ingår i hyran Tryggheten ingår i hyran Säter har en av landets bäst bevarade trästäder. Prästgärdets Seniorboende Finnbo Nostalgidagarna i Säter Kyrkberget Här fylls du av ro. Inte oro. Det finns en stor skillnad mellan

Läs mer

Livet på landet i Möklinta

Livet på landet i Möklinta Livet på landet i Möklinta Projektet var initiativtagare till återuppliva macken i Möklinta. Projektägare: Möklintagården, ideell förening Projektledare: Hannele Hedén Kommun: Sala Dnr: 40 Jnr: 2009 5764

Läs mer

HISTORISKA VANDRINGAR I SÖDRA VÄTTERBYGDEN KULTURVANDRINGAR I LÄNET JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

HISTORISKA VANDRINGAR I SÖDRA VÄTTERBYGDEN KULTURVANDRINGAR I LÄNET JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM HISTORISKA VANDRINGAR I SÖDRA VÄTTERBYGDEN KULTURVANDRINGAR I LÄNET JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM HISTORISKA VANDRINGAR I SÖDRA VÄTTERBYGDEN Ons 29 apr kl 18 Jönköping under jord En vandring i det medeltida Jönköping.

Läs mer

Vår butik - Totebo! Viktig service på landsbygden. Hans Källgren. En plats för bygden

Vår butik - Totebo! Viktig service på landsbygden. Hans Källgren. En plats för bygden Vår butik! Totebo 2 En plats för bygden Denna folder har Kommunens Landsbygdsutvecklare tagit fram på uppmaning av oss i Totebo-Yxereds Samhällsförening. Vi har varit behjälpliga med en del information

Läs mer

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar KARAKTÄRSOMRÅDEN Jordbrukslandskapet mellanrummen 167 Karaktärsområde III

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Markanvändning och bebyggelseutveckling 54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.

Läs mer

Planstudie över Allarängen. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG

Planstudie över Allarängen. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG Planstudie över Allarängen Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG BAKGRUND I översiktsplanen beskrivs s k serviceorter på landsbygden och Allarängen är en av dem. Tanken är att ny bebyggelse på landsbygden

Läs mer

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport

Läs mer

Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra.

Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra. Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra. Fagereds socken kan erbjuda mycket allt ifrån avskildhet, lugn

Läs mer

Dialogmöte för Bergaskogen samt del av Runby- och Lövstaskogen.

Dialogmöte för Bergaskogen samt del av Runby- och Lövstaskogen. Dialogmöte för Bergaskogen samt del av Runby- och Lövstaskogen Varför dialogmöte? En detaljplan håller på att upprättas på kommunens mark i skogsområdena Bergaskogen, del av Runbyskogen och del av Lövstaskogen.

Läs mer