Dialog i Broddbo - sammanställning av material

Transkript

1 Sammanställning KSF, planering och utveckling Dialog i Broddbo - sammanställning av material Detta är en sammanställning av de spännande och givande diskussionerna vi förde under dialogmötet den 27 januari 2011 med invånarna i Broddbo. Materialet kommer först och främst användas i framtagandet av en ortsanalys för Broddbo och i ett senare skede som underlagsmaterial för vidare dialog i processen med att ta fram en ny översiktsplan för Sala kommun. Stormöte i Broddbo bygdegård 44 personer kom för att diskutera bygden och dess framtidsmöjligheter vid kvällsmötet i bygdegården torsdagen den 27 januari Nedan följer en beskrivning av kvällens olika aktiviteter med en kort redogörelse av resultaten. SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Box 304, Sala Besöksadress: Stora torget 1 Växel: Fax: kommun.info@sala.se Isabell Lundqvist Planering och utveckling Isabell.lundqvist@sala.se Direkt:

2 Vad är Broddboandan? För att besvara frågan hade vi bjudit in tre personer från bygden för att berätta om sin syn på Broddbo utifrån sitt specifika perspektiv. De fyra var Anne-Britt Berg Hedström från Rensmurs Bed & Breakfast, Stanley Andersson från sportklubben och bygdegårdsföreningen, och Marie Erlandsson nyinflyttad trädgårdsmästare. Nedan följer citat ur deras 3-minutersföreläsningar: Jag skulle vilja beskriva andan i Broddbo med orden gemenskap, sammanhållning och högt i tak. Här får man vara sig själv. Folk är hjälpsamma och man vet vart man ska vända sig om man behöver hjälp med något. Anne-Britt Berg Hedström Skälet till att bo i Broddbo och anledningen till att vi flyttade tillbaka är den goda sociala gemenskapen. Det finns ett naturligt skyddsnät för våra barn och ungdomar. Stanley Andersson Jag har inte bott så länge i Broddbo och kan kanske inte uttala mig om andan här men anledningen till att jag flyttade hit från Stockholm är landsbygden, skogarna, åkrarna, svamp och bär. Ja, allt det där man längtar efter när man bor i stan. Marie Erlandsson Vi har alltid haft väldigt roligt i Broddbo, den årliga utflykten till Tonberget har varit en höjdpunkt. Sen affären försvann har det blivit svårare med gemenskapen då det inte finns någonstans där man kan mötas och informera om sånt som händer. Anne-Britt Berg Hedström De senaste 5 åren har varit förödande för Broddbo, grillen, missionshuset och affären har försvunnit. Det är inte själva varorna som är problemet utan träffpunkten var så värdefull som informationsspridare. Nu har vi anslagstavlor vid miljöstationen men där läser

3 man nog inte på samma sätt. Föreningarna lyckas hålla ihop men det är motsträvigt. Stanley Andersson Broddbo har ett bra läge för besökare då det är lagom nära för en dagsutflykt men tillräckligt långt borta för att vara landsbygd. Det som behövs är information om vad som finns och hur man tar sig dit. Marie Erlandsson Broddbo skulle behöva lite parker och utsmyckningar, mer som i Sala stad. Anne-Britt Berg Hedström Viktiga framtidsfrågor för Broddbo är hur nya Dalabanan kommer dras, det är direktavgörande! Dessutom skulle åsen från Riksväg 70 till Rensmur behöva skyddas som ströv- och friluftsområde. Idrottsföreningen har redan dragit igång friluftsaktiviteter i området. Stanley Andersson

4 Workshop 1. Efter de tre förläsningarna var det dags för mötesdeltagarna att själva fundera kring Broddbos anda och identitet. Följande fraser sammanfattar gruppernas diskussioner: Social gemenskap, hjälsamhet. Naturnära. Identiteten har skadats på senaste tiden. Broddbo SK och föreningeslivet står för en del av andan och identiteten. Det är lätt att komma in i gemenskapen. Man får ett gott bemötande som nyinflyttad. Det är en tolerant bygd. Det finns en tradition med idrott, orientering och fotboll. Det har dock blivit svårare att engagera folk i föreningarna. Folket är öppet, det finns en glädje som präglar människorna. Vi är sportiga, arbetsamma och företagsamma. Andan är positiv och gemenskapen stor. Det finns många småföretag som drivs av kreativa människor med stort djur- och naturintresse. Andan i bygden är bra, men den skulle kunna bli bättre genom en mötesplats som till exempel café. Ett knytis med dans någon gång per år skulle föra bygden samman. Broddbo har ju alltid haft en bra sammanhållning.

5 Styrkor och svagheter Under det första diskussionspasset avhandlades inte bara andan i bygden utan även vad som är Broddbos främsta styrkor och vad som skulle kunna bli bättre. Varje grupp fick lista 5 aspekter för att besvara de två frågorna. I pausen röstade sedan alla deltagare på de viktigaste aspekterna genom att klistra på klistermärken på topplistorna. Utifrån denna omröstning har aspekterna sammanställts till två listor: Broddbos främsta styrkor: 1. Naturen och sjöarna (30 poäng) 2. Gemenskapen, sammanhållningen, hjälpsamheten (24 poäng) 3. Dagis och fritids (22 poäng) 4. BSK, Bygdegården+föreningen (20 poäng) 5. Läget, cykelavstånd till stan (11 poäng) Övriga styrkor var bland annat att det finns många duktiga hantverkare i trakten som alltid ställer upp, låga bostadspriser, en spännande historia och god företagsamhet. Fem saker som skulle kunna bli bättre: 1. En träffpunkt, mötesplats, cafe, kultur- eller festkommitté (48 poäng) 2. Små lägenheter för unga och äldre (21 poäng) 3. Ny lanthandel, mer service (13 poäng) 4. Bättre bussförbindelse, främst under helgerna (13 poäng) 5. Renovering av den befintliga dammen (11 poäng) Förutom dessa svagheter nämndes även behovet av bättre vägunderhåll, fler ekologiska odlare, färre vargar, bättre belysning längs gång- och cykelvägar samt bättre möjligheter för småföretagande.

6 Workshop 2 - Strandskydd Sedan 1 juli 2009 finns det en ny strandskyddslagstiftning i Sverige. Lagstiftningen innebär både skärpningar och lättnader. En av lättnaderna är att det ska vara lättare att få dispens från strandskyddet i landsbygdsutvecklingsområden. För att få använda sig av denna lättnad måste kommunen peka ut intressanta landsbygsutvecklingsområden i sin översiktsplan. Detta arbete har vi påbörjat i Sala kommun och under mötet i Broddbo passade vi på att diskutera ämnet och samla in förslag på områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Mötesdeltagarna fick dels diskutera vad begreppet landsbygdsutveckling kan innebära, samt inventera bygdens stränder utifrån dess användning. Vad innebär begreppet landsbygdsutveckling i Broddbo? Att skapa förutsättningar för småföretagsetableringar, möjligheter för äldre att bo kvar och förutsättningar för service. Att bygden börjar blomstra igen. Att det händer något och att någon vill satsa. Att standarden höjs genom till exempel vatten- och avloppsutbyggnad.

7 Vilken sorts verksamhet kan vara intressant som landsbygdsutveckling i strandnära lägen? Badplats, kanotuthyrning och glasskiosk vid Storljusen. Plogad långfärdsskridskobana på Storljusen. Utflyktsstuga med våffelservering vid Järndammen. Skidspår och fiske. Vandringsled strövstigen. Ett fint badställe med grillplats vid någon av sjöarna, ev Storljusen. Det bidrar ju också till en samlingspunkt. Friluftscamping vid Storljusen. B&B och älgsafari. Inventering och förslag på karta Blå nål representerar en strand eller sjö som man använder för till exempel bad, paddling, promenad, motion, skridskoåkning, camping, fågelskådning etc. Gul nål representerar en anläggning eller ett område som skulle kunna pekas ut som LIS-område. Det kan till exempel handla om kanotuthyrning, färjor och fiskeplatser. Röd nål visar möjliga områden för ny bebyggelse.

8 En av sex strandskyddskartor. Broddbo är en sjörik trakt och det avspeglar sig även i hur man använder och besöker sjöarna. Stora Hundsjön, Storljusen, Stensjön, Silvköparen, Ljömsebosjön, Järndammen, Hällsjön, Klövsjön, Björksjön, Gorgen och Olof Jons damm används alla för olika aktiviteter året om. Broddboborna vill utveckla friluftslivet och turismen runt Långforsen, Storljusen, Stora Hundsjön, Järndammen, Olof Jons damm och längs Storljusbäcken. Samtidigt finns det en rädsla för att vissa miljöer ska gå förlorade och man har markerat att Stensjön, Stora Hundsjön och norra delarna av Storljusen behöver totalskyddas. Områden som kan utvecklas för bostadsbebyggelse bör enligt Broddboborna begränsas till områden vid Olof Jons och Storljusens östra strand. Lynchanalys av Broddbo Landmärken I ortsanalysen för Broddbo kommer det ingå en fysisk analys av tätorten. Analysmetoden är uppkallad efter Kevin Lynch och går förenklat ut på att invånarna får markera ut sina viktiga platser och stråk i samhället. Under fikapausen vid stormötet fick deltagarna göra just detta. Nedan sammanfattas resultatet av markeringarna på kartan. Ett landmärke är ett objekt som är karaktäristiskt för en plats eller ort. - Telemasten. - Dansbanan vid Skvalkällan. - Gamla handelsboden. - Missionshuset.

9 Knutpunkter/mötesplatser Knutpunkter är platser där man uppehåller sig, träffar bekanta och till exempel byter färdmedel. - Bygdegården. - Förskolan. - Stationsområdet. - Gamla handelsboden. - Busshållsplatsen. Barriär Stråk En barriär är något som skärmar av områden och är svåra att passera. Barriären kan vara både fysisk och psykisk. Exempel är järnvägar, vägar, inhägnade områden, industrier, skogar och vattendrag. - Järnvägen som delar Broddbo i två delar. - På vissa ställen skapar dåligt underhåll av cykelvägar barriärer. Stråk är det vi rör oss på: gator, järnvägar, gång- och cykelvägar, vattendrag och stigar. Stråken kan leda till ett förutbestämt mål eller vara promenadstråk och motionsslingor i naturen. Kartan nedan visas stråken i Broddbo.

10 Workshop 3 - viktiga framtidsfrågor Det sista passet under mötet bestod av diskussionsfrågor om Broddbos framtida utveckling. Nedan följer en sammanfattning av frågor och svar. Hur ser turismen och marknadsföringen ut idag? Vilka är styrkorna med dagens arbete? - Finns inget i Broddbo idag. - Via Information Sala Hur kan turismen utvecklas och hur ska vi nå ut? - Skapa upplevelsepaket där man packeterar friluftsaktiviteter för målgruppen européer. - Ekoturism. - Orrespel vid Björksjön. - Turistinformation med skyltar, markerade leder, använd sverigeleden. - Rid- cykel och kanotleder + uthyrning. - Ordna samordnade turistgrupper. Vilken image ska vi marknadsföra? - Ekologisk. - Vildmarken. Vilken service behövs på orten? - Busstrafik. - Hemtjänst. - Post under dagtid. - Dagis - Kommunikationer. - Lanthandel. - Sopsortering. - Morgontidning Hur skulle näringslivet kunna utvecklas? - Gratis kollektivtrafik. - Bostadsbyggande. - Fritidsbebyggelse N och NV om Olof Jons. - Annonslägen vid förbifarten industrimark. - Närproducerat livsmedel/lokalodlat.

11 - Dagis och fritids kan utvecklas och erbjuda bra och positiva aktiviteter för ortens barn. - B&B och vandrarhem. - Nya vandringsleder/cykelleder. Hur skulle fler arbetstillfällen kunna skapas lokalt på orten? - Ökad folkmängd. - Kluster, samverkan mellan hantverkare/småföretagare. - Mötesplatser för företag. Vad är ett attraktivt boende i Broddbo? - Skänk bort tomter så folk bygger hus där, då får kommunen in skattepengar. - Gammal bebyggelse Vilken typ av boende behövs? - Gammal bebyggelse borde prioriteras. - Äldreboende/små lägenheter /ungdomsboende. - Små stugor med liten täppa. Var kan ny bebyggelse lokaliseras? - Vid Storljusen. - Fritidsbebyggelse är en start på fast bebyggelse. - Silvköparen. Vad saknas i utbudet av nöjesliv? - Pub, caférörelse i samband med bastu. Vad saknas i utbudet av idrott? - Elljusspår. Hur kan vi utveckla föreningslivet i Broddbo? - Engagera inneboende i BSK. - Anpassa utbudet till nya Broddbobor.

12 Tack för all hjälp och på återseende!