2.1. Terminalprogram (SSH) och filöverföring (FTP)

Transkript

1 2.1. Terminalprogram (SSH) och filöverföring (FTP) Av säkerhetsskäl rekommenderas numera, att man använder ssh (Secure SHell) för att logga in sig på ett Unix system. Detta program, som utvecklades av Tatu Ylönen i Tekniska högskolan på 1990-talet, sänder lösenordet kryptat (i motsats till det tidigare populära Telnet-programmet), så att det inte kan läsas av sniffer -program. Istället för lösenord, kan man också använda en.rhosts-fil (se nedan) och RSA baserad verifiering av användaren. RSA är ett schema, som baserar sig på nycklar (olika nycklar för kryptering och dekryptering). Om man kontaktar en Unix dator från en mikrodator, startar man först ett klientprogram (t.ex. F- secure SSH Client eller putty, ett gratisprogram som också använder ssh). Med F-secure SSH klickar man på Quick Connect, och i fönstret som öppnar sig skriver man in datorns IP-adress (t.ex. heavy.it.helsinki.fi) och användarnamn, och trycker sedan på Connect. Programmet ber sedan om lösenordet, och man blir inloggad. Från en Unix-dator kan man också logga in sig på en annan Unix-dator med kommandot ssh namn, där datorns namn skrivs i domänform, t.ex. kruuna.helsinki.fi. Om den dator, som man använder, tillhör samma domän, räcker det ofta med att endast ange datorns namn, t.ex. ssh rock. När man första gången loggar in sig med ssh från ett unix system, kan man få en utskrift i stil med denna: Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius

2 caper ~> ssh kruuna.helsinki.fi The authenticity of host kruuna.helsinki.fi can t be established. DSA key fingerprint is cd:3e:b0:60:a8:f2:21:08:4a:13:30:f0:b1:5b:b8:97. Are you sure you want to continue connecting (yes/no)? yes Warning: Permanently added kruuna.helsinki.fi, (DSA) to the list of known hosts. sundius@kruuna.helsinki.fi s password: Last login: Wed Jul :14:17 from soul.helsinki.fi You have new mail. Sun Microsystems Inc. SunOS 5.8 Generic February University of Helsinki Computing Centre Sun 420R Ongelmatilanteissa voit lähettää mailia tunnukselle atk-unix. You have new mail. New mail received Tue Sep 17 17:30: ; unread since Fri Sep 6 12:06: Terminal set to 8-bit mode (charset set to ISO Latin-1). kruuna% Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius

3 Observera, att man efter frågan Are you sure you want to continue connecting bör svara yes (inte y ). När man startar en ssh session, kommer klientprogrammet, som kör på den dator man använder, att ta kontakt med serverprogrammet på värddatorn. Om man inte får kontakt, kan det bero på flere orsaker. Datorn kan vara ur funktion, eller det kan vara något fel på nätet, som sköter kommunikationen. På Unix-datorer kallas dessa serverprogram ofta demoner. De kör hela tiden i bakgrunden. För att logga ut från värddatorn, använder man logout (kan förkortas till lo) eller exit. Då kommer man tillbaka till den dator man loggade in från: kruuna% lo sundius logged out at Tue Sep 17 18:07:07 EEST 2002 Connection to kruuna.helsinki.fi closed u 2.343s 8: % 0+2k 2+57io 0pf+0w caper ~> Ofta vill man flytta filer mellan olika datorer på Internet. Detta kan göras, såsom nämnts, med datorpost, men binära filer är ofta krångliga att skicka, och stora filer kan bli stympade på vägen (om man inte packar dem med zip, t.ex.). Många datorer som är kopplade till Internet har därför ett särskilt program, ftp (File Transfer Protocol), som är avsett att underlätta detta. Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius

4 Idén med detta program är, att man skall kunna överföra vilka filer som helst mellan två datorer på nätet, oberoende av vilket operativsystem de råkar använda. Också ftp är osäkert, i likhet med telnet, och därför bör man använda ett program baserat på sftp (Secure File Transfer Protocol). På en PC kan man t.ex. använda F-secure File Transfer (eller programmet WinSCP) för att flytta filer till en Unixdator. Man väljer där Operation > Upload Dialog (eller pilen upp), väljer de filer som skall flyttas, och trycker på Upload (motsvarande procedur för att ladda ner filer). På Unix datorerna finns ett program sftp som kan användas för att flytta filer. Antag att vi befinner i en katalog sftp-test på soul och tar kontakt med kruuna för att överföra filer: soul/home/pcu/fyl/sundius/sftp-test> sftp kruuna.helsinki.fi Host key not found from database. Key fingerprint: xukig-hyzof-lypil-syget-sahez-kibon-fenul-necad-kahoh-hyzok-nixix You can get a public key s fingerprint by running % ssh-keygen -F publickey.pub on the keyfile. Are you sure you want to continue connecting (yes/no)? yes Host key saved to /home/pcu/fyl/sundius/.ssh2/hostkeys/key_22_kruuna.helsinki.fi.pub host key for kruuna.helsinki.fi, accepted by sundius Wed Sep :33: Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius

5 s password: sftp> sftp känner till ett antal kommandon av Unix-typ (se man sftp). Vi kan flytta oss till underkatalogen test på kruuna med kommandot cd och lista katalogen med ls -l (obs: dir fungerar ej): sftp> cd test /h/a/pcu/fyl/sundius/test sftp> ls -l -rw-r--r-- 1 sundius fyl Sep fs1.f -rw-r--r-- 1 sundius fyl 5368 Sep fsfit2.dat -rw sundius fyl 77 Sep out -rw sundius fyl 4865 Oct sliplogin.8 -rw sundius fyl 1565 Oct makefile. -rw sundius fyl 6615 Oct txt... Vi kan nu överför de två förstnämnda filerna från värddatorn med get och sedan lista innehållet i katalogen sftp-test med det lokala kommandot lls -l : sftp> get fs1.f Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius

6 fs1.f 11 kb 11.2 kb/s TOC: 00:00:01 100% sftp> get fsfit2.dat fsfit2.dat 5 kb 5.2 kb/s TOC: 00:00:01 100% sftp> lls -l -rw sundius fyl Sep 7 15:34 fs1.f -rw sundius fyl 5368 Sep 7 15:35 fsfit2.dat Till slut gör vi en ny underkatalog test2 på värddatorn med mkdir, flyttar oss dit med cd, och överför de två filerna vi nyss hade flyttat till soul med kommandot mput * till test2 (observera att mput och mget kan användas för att överföra flera filer): sftp> mkdir test2 sftp> cd test2 /h/a/pcu/fyl/sundius/test/test2 sftp> mput * fs1.f 11 kb 11.2 kb/s TOC: 00:00:01 100% fsfit2.dat 5 kb 5.2 kb/s TOC: 00:00:01 100% sftp> ls -l -rw sundius fyl Sep 7 14:39 fs1.f -rw sundius fyl 5368 Sep 7 14:39 fsfit2.dat Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius

7 \endlit För att logga ut från värddatorn används {\tt quit}-kommandot: \beglit\smtt sftp> quit soul/home/pcu/fyl/sundius/sftp-test> Man kan också överföra filer mellan Unix-datorer med scp-kommandot (secure copy). Om vi t.ex. vill överföra en fil test.dat, som vi vet finns i en underkatalog gaussian på kruuna, så kan vi göra det med scp: soul/home/pcu/fyl/sundius/sftp-test> scp kruuna.helsinki.fi:gaussian/test.dat. sundius@kruuna.helsinki.fi s password: test.dat 915B 0.9 kb/s TOC: 00:00:01 100% soul/home/pcu/fyl/sundius/sftp-test> Syntaxen är alltså scp datoradress:infil utfil (observera kolon efter datorns IP-adress). Se i övrigt man scp. Det finns också många serverdatorer på Internet, som fungerar som stora filbibliotek. Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius

8 Från dem kan man ladda ner filer med s.k. anonym ftp. Här visas ett exempel på hur man tar kontakt med Funets filserver i Otnäs, en av de största i Finland: soul/home/pcu/fyl/sundius/sftp-test> ftp ftp.funet.fi Connected to ftp.funet.fi Welcome to Pure-FTPd You are user number 118 of 1000 allowed. 220-Local time is now 16:28. Server port: Only anonymous FTP is allowed here 220 You will be disconnected after 30 minutes of inactivity. Name (ftp.funet.fi:sundius): 331-Welcome to the FUNET anonymous ftp archive This archive is also available over the IPv6 network via ftp.ipv6.funet.fi 331-WWW-browser users can also try See the README file for more information about this archive All anonymous FTP transactions will be logged for possible later analysis 331-and statistics. If you don t like this policy, please disconnect now! THIS is a four processor SUN 450/4GB/2.5TB system 331-Please mail to problems@nic.funet.fi in case of problems 331- Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius

9 331-Monday finnish time is the regular Funet service window Any password will work Password: 230 Any password will work Remote system type is UNIX. Using binary mode to transfer files. ftp> dir pub/files/unix 200 PORT command successful 150 Connecting to port rw-r--r Oct unix-ls-xyzr.new.gz -rw-r--r Nov unix-ls-yzr.gz -rw-r--r Oct unix-ls-zg.new.gz -rw-r--r Oct unix-ls-zrlag.new.gz -rw-r--r Oct unix-ls-lr.new.gz 226-Options: -l matches total... Numera är det enklare att komma åt dessa serverdatorer via webben. Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius

10 2.2. Informationssystem på Internet Vi har redan tidigare nämnt de två viktigaste informationssystemen, nämligen gopher och WWW. Gopher var ett menybaserat informationssystem för att söka upp resurser på internet. Om man t.ex. ville leta i en biblioteksdatabas, behövde man inte först söka upp nätadressen för biblioteksservern och sedan logga in sig med telnet, utan det räckte med att söka upp biblioteket i en gopher-meny och välja det. Ursprungligen var Gopher ett informationssystem, som utvecklades i University of Minnesota år 1992 (kan studeras via Namnet kommer antingen av Minnesotas maskot (en jordekorre), eller också bygger det på en ordlek ( go fer it ). Systemet utvecklades så, att varje administrativ enhet inom universitetet kunde ha en egen gopher-server. De som utvecklade systemet skrev ett särskilt program, så att studenterna kunde använda informationen utan någon särskild övning. Informationen ordnades ämnesvis, så att den ser ut som en stor databas. Man kan söka i gopher systemet med ett nätprogram, som kallas veronica (se under Search Gopherspace with Veronica-2 på Minnesotauniversitetets gopher). Helsingfors universitets gopher kallades för heli (adressen var gopher://gopher.helsinki.fi). WWW är ett mångsidigare informationssystem som utvecklades av Tim Berners-Lee (se vid kärnforskningslaboratoriet CERN i Geneve. Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius

11 År 1989 fick han idén att använda hypertext för att koppla ihop ett dokumentnät, som därpå kunde navigeras på vilket sätt som helst skrev han en hypertexteditor för NeXT datorn som kallades WorlDwidEweb och togs i bruk följande år av partikelfysikerna i CERN. Den första webbservern fanns på info.cern.ch, en dator som inte längre fysiskt existerar. De enklaste blädderprogrammen, som t.ex. www, är radorienterade, och behöver inte speciell grafik. Detta program kan sålunda användas på vilken terminal som helst. Nedan visas den ursprungliga hemsidan för CERNs WEB-server med www (se också t.ex Nummer, som står innanför en klammer är länkar som följs upp då man skriver numret. World-Wide Web Home WORLD-WIDE WEB HOME Welcome to the web about the web, with everything you ever needed to know or pointers to it. This server is supported by the WWW team at CERN[1], the originators of WWW, with the help of collaborators worldwide. About The Web Project Everything you need to know about the W3 is on the web. A few selected jumping off points: The definitive WWW project page[2] A list of client software, and documentation[3] Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius

12 A list of server software, and documentation.[4] The W3 Consortium: membership etc[5] How to find things on the web[6] The Virtual Library points to network resources, arranged according to subject area by specialists in each field. W3 Catalogue[7] A good searchable catalogue of web resources from CUI Other catalogues by subject[8] Other organizations of resources on the web. List of WWW servers[9] All registered HTTP servers arranged by country by Service Type[10] The Web includes data accessible by many other protocols. The lists by access protocol may help if you know what kind of service you are looking for. Corrections and suggestions to information on this server webmaster@info.cern.ch[11] please, quoting the URL of the page you are commenting on. [End] 1-11, Up, Quit, or Help: q Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius

13 Ett annat blädderprogram, som kan användas på enklare terminaler utan avancerad grafik, är lynx. Detta program finns på många datorer. Här visas ett exempel på användningen av lynx: lynx Kielivalinta Helsingin yliopisto Eurooppalainen huippuyliopisto Tervetuloa Helsingin yliopistoon! Kanavasivut: Ajankohtaista Yliopistouutiset, tapahtumat ja yliopiston lehdet Tiede & tutkimus Tiedemaailman uusimmat kuulumiset Yliopisto-opiskelijaksi Kuinka haet yliopistoon opiskelemaan? Yritykset & yliopisto Väyliä yliopiston ja elinkeinoelämän vuorovaikutukseen Yliopisto lyhyesti Miltä näyttää eurooppalainen huippuyliopisto? Helsingin yliopisto (p1 of 2) Man flyttar sig på sidan med kursorn, och aktiverar länkarna med enter. Detta system fungerar dock ganska dåligt numera. Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius

14 Det finns också blädderprogram, som bättre kan utnyttja de grafiska egenskaperna hos den dator man använder. De flesta av dem baserar sig på Mosaic-programmet som är ett av de äldsta wwwklientprogrammen. Mosaic utvecklades av Marc Andreessen, som studerade vid University of Illinois och jobbade deltid på NCSA (National Center for Supercomputer Applications), där han utvecklade vetenskapliga visualiseringshjälpmedel. Ett av dem var Mosaic. Deltidsjobbet tog småningom mer tid än studierna... I april 1993 blev den första versionen av Mosaic färdig (xmosaic), senare utvecklades också versioner för Macintosh och PC (Windows). När NCSA Mosaic startades, (se historiken i ftp://ftp.ncsa.uiuc.edu/mosaic/windows/archive/mosaichistory.html), fick man först (möjligen) upp någon hemsida. Överst fanns en rad med rullgardinsmenyer (File, Edit, Navigate,...). Under den stod texten Document title: och Document URL:. URL (Uniform Resource Locator) anger adressen för ett dokument på WWW. Då man t.ex. skrev in och tryckte på enter, laddades universitetets hemsida ner. I blädderprogrammen har länkarna en annan färg än den övriga texten, är understreckade eller på annat sätt utmärkta, så att man lättare kan känna igen dem. Ibland kan en av länkarna vara en liten bild, som hänvisar till samma bild i större format. Genom att klicka med musen på en av länkarna, definieras en URL, och det motsvarande dokumentet laddas ner. Med Mosaic kunde man läsa information från en gopher server, och t.o.m. ladda ner nyhetsgrupper från en news server. Endel webserver datorer tillåter också indexsökning, vilket underlättar informationssökningen. Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius

15 Numera finns det också sökmotorer, som innehåller stora databaser med web-sidor, som man kan söka i med stickord. Ett av de populäraste systemen av detta slag är som har uppgifter om tiotals miljoner sidor. Att söka med Google (googla) är som att slå upp i ett stort lexikon. Det finns också uppslagsverk på nätet, som ständigt uppdateras, såsom Wikipedia (se t.ex. Netscape var tidigare det populäraste blädderprogrammet. Det utvecklades ur NCSA Mosaic av Mark Andreessen. År 1994 bildade Andreessen och några av hans kolleger från UIUC en firma som först hette Mosaic Communications, men som senare bytte namn till Netscape Communications, eftersom University of Illinois behöll rättigheterna till Mosaic. Den första beta testversionen av Netscape blev tillgänglig i oktober Principen har hela tiden varit, att kommersiella användare betalar för Netscape-licenser, men inte vanliga (akademiska) användare. Microsofts Internet Explorer (IE) är numera det mest använda programmet med ca 80% av marknaden, antagligen på grund av att det ingår i alla modernare Windows system. Programmet Opera är det tredje mest använda blädderprogrammet. Också matematisk text kan man numera skriva på webben (MathML) t.ex. med webbeditorn Amaya som utvecklats av webbkonsortiet W3C (se Dessa blädderprogram är grafiska, dvs de kan visa bilder i vissa standardformat. Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius

16 Netscape visar t.ex. bilder i.gif och.jpg format. På äldre mikrodatorer kan det räcka länge att ladda ner bilder, och det kan då löna sig att koppla bort möjligheten att ladda ned bilder som ingår i texten. Dessutom kan de också exekvera vissa typer av ljudfiler, om datorn är utrustad med ljudkort. Informationen i WWW lagras som hypertextdokument, som innehåller länkar till andra dokument, som kan befinna sig på andra datorer. När man kontaktar en web-server på en annan dator, anger man en URL i formen där datoradress är webserverns internet-adress. Man kommer då vanligen till någon hemsida. http betyder här HyperText Transfer Protocol. På webservern kör ett demon-program, som kallas httpd-server. De vanligaste Unix-serverprogrammen är för närvarande Apache och NCSA:s httpd server, av vilka Apache anses säkrare på grund av sin proxy mod. Hypertextdokumenten på en webserver skrivs på ett språk, som kallas HTML (HyperText Markup Language). Vi skall ge en kort beskrivning på hur man kan skriva en enkel hemsida på detta språk. Den kan skrivas t.ex. med en enkel editor (t.ex. notepad) på en PC, eller med en särskild html-editor, som ofta ingår i blädderprogrammen. Vill du lära dig litet mera, kan du se på någon av de nybörjarhandledningar som finns på webben, t.ex. (på svenska). HTML-språket består av taggar, nyckelord, som omges av klamrar: <ORD>. Vanligen finns det också en avslutande tagg, </ORD> (observera att dessa nyckelord får efter behag skrivas med stora eller små bokstäver). Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius

17 Varje HTML-dokument måste inledas av taggen <HTML>, och avslutas av </HTML>. Dokumenten delas dessutom upp i två delar av taggarna <HEAD> och <BODY>. <HEAD>-sektionen innehåller alltid en titeltagg <TITLE> (skrivs ut som rubrik på sidan av blädderprogrammet), som också avslutas av </TITLE>: <HTML> <HEAD> <TITLE> Detta är min himmelsblå hemsida </TITLE> </HEAD> <BODY>-sektionen innehåller den egentliga texten i dokumentet. Denna tagg har i likhet med många andra taggar attribut. Ett av dem är BGCOLOR, som anger bakgrundsfärgen. Färg anges i HTML i det sk RGBsystemet, där helsvart anges av tre nollor och helvitt av Övriga färger erhålls genom att ge åt var och en av de tre primära färgerna ett värde mellan 0 och 255. Dessa tal måste ännu kodas i hexadecimal form, innan de kan användas. I vårt exempel är bakgrunden ljusblå: <BODY BGCOLOR= 38B0DE > Om man vill se på olika färgexempel, kan man t.ex. studera websidan ( The HTML color cube ). I HTML-språket finns det sex olika nivåer av rubriker, från <H1> till <H6> (avslutas av </H1>...</H6>). Man kan också centrera med ALIGN-attributet: Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius

18 <H1><ALIGN= CENTER > Detta är en centrerad rubrik</h1> även om detta fungerar inte i Netscape, där man borde använda taggen <CENTER> istället. Normalt fyller blädderprogrammet ut raderna, så man får raka högermarginaler. Nytt stycke inleder man med <P>. Vill man avbryta raderna när man själv önskar det, kan man använda <BR> (break). I Netscape kan man lätt växla mellan olika fonter. Man kan också välja stil, som visas nedan: <P>Här börjar ett nytt stycke.<br> Man kan lätt <font size=3>byta mellan <font size=4>olika fontstorlekar i <font size=4>netscape.<br> Man kan också skriva med <STRONG>fet</STRONG> eller <EM>kursiv</EM> stil. En av de viktigaste taggarna i HTML är associerad med hyperlinkar, som man använder för att flytta sig mellan dokumenten. Den kallas ankartaggen och skrivs ofta i formen <A HREF= dokument >text</a>, där HREF anger en hyperlink till ett dokument, som kan vara på en helt annan webserver. Den efterföljande texten är vanligen understruken. Om det dokument som hänvisas till befinner sig i samma filkatalog, räcker det med att ange filnamnet. Om detta dokument är en gif-fil, brukar man ofta sätta in bilden i litet format ( tumnagel ) i texten med <IMG>-taggen, som visas i exemplet: <P>Här är en link till <A HREF= ada-smal.gif > Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius

19 <IMG HEIGHT= 40 SRC= ada-smal.gif >en bild</a> Man kan också konstruera listor med HTML. De kan vara antingen oordnade (<UL>) eller ordnade <OL>, som visas i slutet av dokumentet (observera taggen <LI>, som ingår i alla listor för att skilja åt raderna): <P><H1>Exempel på en <EM>oordnad</EM> lista:</h1> <UL><LI>Första exemplet</li> <LI>Andra exemplet</li></ul> <P><H1>Exempel på en <EM>ordnad</EM> lista:</h1> <OL><LI>Första exemplet</li> <LI>Andra exemplet</li></ol> </BODY> </HTML> Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius

20 Vi skall ännu visa, hur detta dokument ser ut i Netscape : Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius

21 2.3. Användning av datornät i Helsingfors Universitet För att kunna använda sig av det internationella datornätet behöver man lov att använda någon av universitetets datorer. Detta tillstånd får nya studerande helt automatiskt numera från IT avdelningens servicepunkter. En ny fysikstuderande får som nämnts sitt första användartillstånd i Gumtäkts mikronät (TOUKO). För en del kurser (i synnerhet kurser vid instutionen för datavetenskap) behövs ett Unix lov, som fås genom att fylla i en blankett av institutionens dataombudsman. Studenter med giltig närvaroanmälan kan själva förnya sina mikronätslov via en webbsida, andra lov förnyas av ombudsmannen. Om man glömmer sitt lösenord kan man också vända sig till ombudsmannen (eller gå personligen till IT avdelningens servicepunkt medförande identitetsbevis) för att få ett nytt lösenord. Alla datorerna är dessutom anslutna till Internet-domänen helsinki.fi. IT-avdelningens UNIX-datorer i Vallgård kallades förr ofta slantarna, eftersom de har namn efter olika betalningsmedel (kruuna, myntti osv). De är Sun och Sparcstation arbetsstationer. Kantti är en Sparcstation, som fungerar som filserver och postdator. Den kan man inte logga in sig på. Karhu är en dator av märket HP Gumtäkts campusservice har två Compaq Professional Workstations (soul och rock), samt två HP-serverdatorer (heavy och punk). För att t.ex. logga in sig på rock med ssh använder man kommandot ssh rock.it.helsinki.fi Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius

22 (vanligen kan man dock förkorta adressen till endast rock, om den dator där man utför kommandot tillhör samma domän (alltså i detta fall it.helsinki.fi). Användningen av ssh och sftp har vi tidigare beskrivit ganska utförligt. Ett annat program, som kan vara nyttigt att använda för att få information om användare på andra datorer, är finger. Kommandot ger sålunda en förteckning över dem, som för tillfället är inloggade på rock, medan finger kalle@rock ger information om en användare med namnet kalle på rock. Det finns dock datorer, där finger av säkerhetsskäl inte aktiverats, och på endel ställen kan man använda finger endast lokalt (såsom t.ex. i CSC). Man kan också göra åt sig en.plan-fil med olika personuppgifter. Innehållet av denna fil listas då man utför finger-kommandot. Nuförtiden har hemsidor på WWW blivit allt vanligare, och de har trängt ut.plan filerna. Universitetet upprätthåller också ett lokalnät, som baserar sig på eternet. Till detta nät är, förutom de större datorerna, också anslutna mikrodatorer av olika slag (PC-kompatibler och Macintosh-datorer). Mikrodatorerna kopplas in på nätet med tunna eternet-kablar (eller parkablar). Som gränssnitt används särskilda nätverkskort (LAN-adapterkort). Detta lokalnät har nu ersatts av ett modernare nät (ATM), baserat på optisk fiberteknik, som möjliggör större dataöverföringshastigheter. I mikroklasserna sköts förbindelsen mellan nätet och datorns operativsystem av klientprogram, som startas automatiskt av datorn. För inloggning krävs ett mikronätslov. För att kommunicera med nätet används liknande program som finns på de större datorerna, såsom ssh och sftp. Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius

23 Utskrift går vanligen till så, att man skickar en fil via mikronätet till en skrivare. Om man skickar filen från en windows dator är nätskrivaren oftast lokalt installerad, medan man på en unix dator använder kommandot lpr för att sända filen. På Unix-datorerna kan man dessutom använda X-Windows, ett system som förutsätter en grafisk terminal, och som utvecklats i MIT. För att kunna använda sig av X-omgivningen, måste man antingen använda ett Linux system eller köra ett emulerande serverprogram (t.ex. WinaXe i mikroklasserna) på en PC. Med X-Windows kan man få en Unix-dator att påminna om en Macintosh eller en PC som kör Windows. På lokalnätet finns numera också ett antal filserver-datorer, av vilka de flesta behöver särskilda användarlov (mikronätet). Normalt kan de användas i universitetets mikroklasser. En filserver är en dator, som har skivminnen med stor lagringskapacitet för ett stort antal nyttoprogram, som kan användas av många mikrodatorer samtidigt. För att sköta kommunikationen mellan filserverdatorerna och mikrodatorerna används Novells Netware -system, som också kan sköta om utskrift på skrivarna i mikronätet. Numera är också många av skrivarna på institutionerna anslutna till Novell-nätet. I Windows finns ett särskilt Netware-klientprogram installerat, som möjliggör inloggning på filservern och utskrift på skrivarna. Universitetets datorer kan också användas hemma via telefonnätet, om man har modem (eller bredband). Direkt uppkoppling (via PPP) är numera möjlig i Helsingfors universitet, något som redan tidigare funnits kommersiellt (t.ex. EUNET). IT-avdelningen har ett antal ISDN-kanaler, där PPP (förutom vanlig asynkron uppkoppling) och även ADSL (dvs bredband), kan användas. Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius

24 För att kunna använda sig av denna tjänst behövs antingen användarlov till IT-avdelningens Unixdatorer, eller mikronätet. PPP uppkoppling möjliggör användning av WWW och datorpost. Genom att installera ett program, som kallas HY-VPN (laddas ner från IT-avdelningens programbibliotek) kan man ansluta sin dator till universitetets nät och utnyttja universitetets nättjänster (WebOodi, bibliotekens elektroniska tjänster, och nätundervisningen). Med Mozilla (Firefox) eller Internet Explorer kan man läsa sin e-post hemifrån via WebMail med IMAP-protokollet, som numera erbjuds alla nya studerande. Har man snabbt modem eller bredbandsuppkoppling kan man också surfa på nätet (se också för mera information, eller IT-avdelningens anvisningar för nya studerande (Ohjelehti)). PPP kommer att försvinna i slutet av år 2009 och ersätts av HY-VPN. År 2004 har universitetet börjat utveckla ett nytt intranet system (Alma) som är en informationsportal för universitetets studenter och personal. Alma har tre nivåer: först väljs ett mellanblad där ett servicefönster öppnas. Genom detta fönster kommer man åt dokumenten. Mellanbladen bildar i sin tur servicekanaler. Enligt planerna skall största delen av informationen i universitetet gå genom Alma, även om information om kurser och utbildning fortsättningsvis ges via de yttre webbsidorna (WebOodi, samt institutionens hemsidor). Introduktion till vetenskapliga beräkningar I, Tom Sundius