Översiktlig inventering av närnaturområden i Mellanström

Transkript

1 Översiktlig inventering av närnaturområden i Mellanström Arjeplogs kommun har i projektet Natur för utveckling genomfört översiktliga inventeringar av tätortsnära natur- och friluftsmiljöer i Arjeplogs tätort och i tre större byar. Inventeringen syftar till att ge ett underlag för naturvårds- och friluftsplanering med utgångspunkt i närnaturen. Arbetet har genomförts enligt riktlinjerna i naturvårdsverkets råd Planera för natur från Stefan Grundström, Stigsjö GeoBio har under september 2015 gått runt i närnaturområdena och dokumenterat naturtyper, växtlighet, fynd av särskilt skyddsvärda arter, tillgänglighet, friluftsanläggningar och annat av intresse. Dessutom har fakta om närnaturområdena tagits fram från andra källor, främst intervjuer med boende i byarna, Artportalen, SGU:s karttjänst, länsstyrelsen, skogsstyrelsen och översiktligt planeringsunderlag från Arjeplogs kommun. Den översiktliga naturvärdesinventeringen är gjord enligt svensk standard (SIS) för naturvärdesinventering. Naturvärdet i de enskilda biotoperna är indelat i fyra klasser; Obetydligt biotopvärde, Visst biotopvärde, Påtagligt biotopvärde och Högt biotopvärde. Som stöd till naturvärdesbedömningen i skog har vid varje fältbesök av ett skogsområde en blankett för naturvärdesbedömning enligt skogsbiologerna ifyllts. Översiktlig beskrivning av naturen vid Mellanström De stora sjöarna Uddjaur och Storavan är givetvis det som dominerar landskapet kring Mellanström. Sjöarna användes tidigare som transportleder och det fanns en ångbåtsbrygga i byn. Båda sjöarna är reglerade och vattennivåerna fastställdes 1956 från 418 till 420 meter med 419 meter som det normala sommarvattenståndet. Sjöarna reglerades dock tidigare, redan på talet då Bergnäsdammen vid utloppet av Storavan byggdes. En miljödom från 2008 medförde en något större hänsyn till sänkningen av vattennivåerna för att anpassas till båttrafiken. Fisket i sjöarna och i intilliggande vattendrag sköts av Mellanströms fiskevårdsområdesförening. Stränderna är tydligt påverkade av vattenregleringen och vid fältbesöket var vattenståndet ovanligt högt. Olika arter av viden, starr och gräset brunrör är dominerande växter på sjöstränderna men ganska snabbt övergår stränderna i sandig skogsmark. Områdets bergrund är ganska enhetlig med ett hårt och svårvittrat urberg med granit som dominerande bergart. Tallskog på åsar och moränholmar dominerar landskapet runt byn. Det finns stråk med isälvsavlagringar i form av åsar söder om byn där det är gott om fornlämningar från järnåldern och bronsåldern. Tallskogarna är magra på sandigt underlag med lingonris och lavristyper som dominerande vegetationstyper. Av kulturmarkerna är det en del slåttervallar som ännu hålls öppna och enstaka betesdjur förekommer men mycket av den forna odlings- och betesmarken är stadd i igenväxning. Det som är mest exklusivt att visa upp för besökare är lågfjället Välbmabuoda med sin fina utsikt och intakta skogskalott samt de gamla tallskogarna i byns närhet med den uråldriga gammeltallen som kronan på verket. Detta i kombination med den kulturhistoriska informationen som finns längs med stigarna gör det till fina besöksmål. Stigsjö GeoBio 1

2 Översikt över de beskrivna naturområdena vid Mellanström Särskilt värdefulla frilufts- och närnaturområden Delområde 1 Tallskogar på privat mark inne i byn Storlek: Cirka 30 ha Fältbesökt: och Allmän beskrivning På flera ställen i byn finns strövvänliga tallskogar med en del äldre träd. Skogen är halvöppen med fina utsikter mot vattnet. Trots en påverkan av både äldre tiders dimensionsavverkning och senare års vedhuggning finns det ändå en trädkontinuitet. Kontinuitet i trädskiktet, d.v.s. att större områden inte har varit kalavverkade är viktigt för att bevara en rik flora av marksvampar som bildar mykorrhiza med träden. De äldsta tallarna är troligen uppemot 150 år. Marken består på vissa ställen av sandiga åsar och på vissa ställen av ett sandigt moränmaterial. Fuktiga partier som domineras av vår vilda rhododendron-art, skvattram förekommer också. I de fuktigare miljöerna är det gott om hänglavar på tallarna. Genomgående är det ett litet inslag av död ved i olika former. Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 12 poäng. Påverkan: Tydlig påverkan av äldre skogsbruk och mer sentida vedhuggning. Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI: Visst biotopvärde på grund av trädkontinuitet och en hel del äldre tallar. Stigsjö GeoBio 2

3 Tillgänglighet: God då området ligger vid byn och stigarna i skogen verkar användas. Åtgärdsförslag: Fortsatt försiktigt skogsbruk utan kalavverkning. Tallskogar av denna typ dominerar skogstillståndet i Mellanström Även vid byns festplats är det tallskog med en del tallar av ansenlig ålder. Bilden till höger föreställer manlav och grå tagellav som tillhör våra vanligaste hänglavar och finns i stora bestånd i de mera fuktigare tallskogsmiljöerna vid Mellanström. Stigsjö GeoBio 3

4 Delområde 2 Hemholmsvägen och gammeltallen Fältbesökt: och Allmän beskrivning Stigen startar vid Folkets Hus och leder ut på holmen norrut mot gammeltallen. Skogen längs stigen är inte särskilt gammal men enstaka träd av högre ålder finns fläckvis. Skogen är genomgående skött som en produktionsskog och saknar tydliga naturskogskvaliteter. Tallen på den norra delen av holmen vid Lindahls gård är av ansenlig ålder och grovlek. Den är 290 cm i omkrets men dess ålder är tyvärr okänd men enligt min sagesman kan den vara uppemot 600 år och har sett likadan ut det senaste seklet. Den ensamma tallen ger en glimt av hur riktig gammelskog såg ut en gång i världen i denna trakt. När dimensionsavverkningarna pågick under 1800-talet och i början av 1900-talet höggs sådana här äldre träd ned och blev till bjälkar och sågtimmer. Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 9 poäng. Påverkan: Tydlig påverkan av äldre skogsbruk och mer sentida vedhuggning. Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI: Visst biotopvärde på grund av trädkontinuitet och en hel del äldre tallar. Tillgänglighet: God då området ligger vid byn och stigarna i skogen verkar användas. Skyltningen till gammeltallen kunde dock vara bättre. Åtgärdsförslag: Fortsatt försiktigt skogsbruk utan kalavverkning. Bevara den gamla tallen. Gammeltallen vid Lindahls gård i Mellanström. Stigsjö GeoBio 4

5 Delområde 3 Kovägen mot Gaika Storlek: Stigen är cirka m lång, cirka 20 ha med äldre skog finns kvar på berget Fältbesökt: Allmän beskrivning Kostigen i Kasker mot berget Lill-Gaika startar inne i byn vid några halvt igenvuxna enbuskmarker. Den leder sedan ut i en medelålders blockrik tallskog som övergår i myrmarker och sumpskog längre norrut. Genomgående är det välskött produktionsskog utan särskilda naturvärden. I östsluttningen av Lill-Gaika finns lite äldre blandskog med både senvuxen gran, äldre tallar och en del knotiga lövträd. Här finns en del högstubbar och lågor och därmed förutsättningar för signalarter som är knutna till död ved. Tydliga spår efter både dimensionsavverkningar och äldre bränder. Starten på kovägen mot Lill-Gaika. Stigsjö GeoBio 5

6 Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 13 poäng (gäller enbart Gaikas östsluttning). Påverkan: Skogen vid stigen är en vanlig produktionsskog som saknar både död ved och äldre träd. Östsluttningen av Gaika har spår efter äldre tiders dimensionsavverkningar. Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI: Påtagligt biotopvärde i östsluttningen av Gaika. Tillgänglighet: God tillgänglighet och bra skyltning men det är lite svårt att hitta starten på stigen och fläckvis är det svårt att finna den hela vägen. Stigen är snitslad och snitslarna försvinner snabbt. Åtgärdsförslag: Något bättre stigmarkeringar. Både längs med stigen till Lill-Gaika och vid stigen till Välbmaboulda växer det plattlummer som en typisk art för gamla skogsstigar. Stigsjö GeoBio 6

7 Delområde 4 Båtsabäcken Fältbesökt: Andra källor: Databasen VISS hos Vattenmyndigheten Allmän beskrivning Båtsabäcken mynnar i Uddjaur strax uppströms Mellanström. Bäcken har på senare år restaurerats efter äldre tiders flottledsrensning. Bäcken hyser potentiella lekplatser för den skyddsvärda stammen av Bergnäsöring. Vattendraget har enligt Vattenmyndighetens bedömning (databasen VISS) God ekologisk status. Strandzonerna hyser en smal bård av lövblandskog med ett stort inslag av högörter. Åtgärder och försäljning av fiskekort sköts av Mellanströms fiskevårdsområdesförening. Båtsabäcken är efter restaurering ett mera naturligt vattendrag med stor variation i bredd och djup och hyser bättre livsmiljöer för fisk och andra vattenlevande organismer. Påverkan: Tydlig påverkan av flottning och skogsbruk. Mynningsområdet är också påverkat av Uddajurs reglering.. Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI: Påtagligt biotopvärde. Tillgänglighet: God då vattendraget ligger vid byn och fisket är populärt. Åtgärdsförslag: Stor försiktighet vid skogsbruk längs bäcken. Stigsjö GeoBio 7

8 Delområde 6 - Välbmaboulda Storlek: cirka 400 hektar inkl lågfjället och den äldre skogen. Fältbesökt: Andra källor: Artportalen (från inventeringen av Pite lappmarks flora) Beskrivning: Välbmabuoda består av en svårvittrad bergart och hyser mager hedvegetation uppe på toppen med dominerande kråkris, mjölon och ripbär. Även den äldre skogen i en några hundra meter bred bård runt om är hedartad och domineras av risvegetation. En enkel koja för skogsbrandsbevakning uppfördes på toppen under andra världskriget. En brandbevakare fanns stationerad där på somrarna under cirka 20 år. Lövinblandningen är påtaglig ju längre upp man kommer och närmast kalfjället är den smal bård av ren björkskog. Den gamla barrskogen, främst i den branta sydsluttningen är rik på död ved men lågproduktiv och senvuxen. De gamla tallarna är, trots hög ålder ganska korta och knotiga. Högstubbar och lågor av gran är vanligt och av signalarter för gammal skog påträffades granticka och ullticka vid ett kort besök. Den öppna branten mot söder har karaktären av sydväxtberg men en del ovanliga arter för trakten. Bergglim, liten fetknopp, blågröe, fjällhällebräken och styvhårig kvastfibbla är funna i branten. Vy över lågfjället Välbmaboulda från byn. Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 17 p för den övre delen av barrskogen. Påverkan: Äldre dimensionsavverkningar i gammelskogen närmast fjället. Längre ner är det ordinär produktionsskog. Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI: Högt biotopvärde i gammelskogen närmast toppen och i den öppna sydbranten. Tillgänglighet: God tillgänglighet då stigen verkar väl underhållen och väl använd. Området ligger nära en större väg och utsikten från toppen är betagande. Välbmabuolda var under 2015 ett av tio fjäll som ingick i Top of Arjeplog. Åtgärdsförslag: Bården av gammal skog närmast toppen bör undantas från skogsbruk. Stigsjö GeoBio 8