Särskilt värdefulla frilufts- och närnaturområden

Transkript

1

2 Översiktskarta över närnaturområden vid Arjeplog Särskilt värdefulla frilufts- och närnaturområden Delområde 1 - Vaukaströmmarna Storlek: Cirka 200 ha varav cirka 40 ha är den centrala delen med strömmar och holmar och resten är skog och myr i kantzoner Fältbesökt: : Området domineras av de blockiga strömmarna som är ett lättillgängligt och värdefullt fiskeområde som förvaltas av Arjeplogsströmmarnas fiskevårdsområde. Här fiskas främst på en stam av insjööring, Arjeplogsöring men även sik och storvuxen harr. Vaukaleden med spänger och broar går rakt igenom området och fortsätter västerut upp mot Öberget. Markerna ägs mesadels av Svenska kyrkan men den nordöstra delen ägs av kommunen. Strömmarna ligger i mosaik med stränder, avsnörda avor, blockhav, bårder av lövskog och tallskog. Skogsområdena domineras av mager tallskog av vanlig lingon- och blåbärsristyp. De norra delarna är ganska unga tallbestånd men längre söderut är fläckvis skogen betydligt äldre, över 100 år i genomsnitt. På några holmar i nedre delen finns lite äldre tallskog där det även är ett visst inslag av död ved i form av torrakor och lågor. Fläckvis finns sumpskogar som är talldominerade och längre västerut mot Slagnäsvägen vidtar ett myrområde med kärr och blandmyrar med ris- och starrdominerade vegetationstyper. Myrområdet är en del av ett större våtmarksområde som är ett objekt i den nationella våtmarksinventeringen VMI. Väster om den sista bron längs leden övergår skogstyperna i mera triviala och skötta bestånd. Stigsjö GeoBio 2

3 En av strömmarna i området som hyser ett tiotal kortare och längre strömmar med omgivande svämskog Förutom strömmarna är den intressantaste biotopen i området de artrika svämlövskogarna med ett välutvecklat buskskikt. Det är vanligt att det uppstår svämlövskogar i s.k. kvillområden där sidofåror förgrenar sig. Här finns en stor omväxling i ljus och skugga och en stor variation i fuktighet, näringsrikedom och trädslag. Glasbjörk, sälg, asp, gråal och rönn är vanliga trädslag och i det ovanligt välutvecklade buskskiktet finns bl.a. kanelros, svartvinbär, en, grönvide och lappvide. I fältskiktet är det örtrikt och en blandning av flera vegetationstyper, lågörttyp, högörttyp och vanliga ristyper. En del av svämskogens typiska arter, svarta vinbär och kanelros Stigsjö GeoBio 3

4 Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 10 poäng för tallskogsbestånden i den centrala delen. 19 poäng för svämlövskogarna. Påverkan Området är trots att det är levande strömmar ändå historiskt sett påverkat av sjöarnas reglering. De stora vattenståndsvariationerna med översvämningar vissa tider på året är delvis satt ur spel. Skogsbestånden är påverkade både av äldre dimensionsavverkning och mer sentida skogsbruk. Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI Högt biotopvärde för strömmarna och svämlövskogarna. Påtagligt biotopvärde för myrområdet i den västra delen (Klass III i VMI) Visst biotopvärde för tallskogsområdena i den centrala delen. Tillgänglighet: Mycket god med stigar, spänger, broar och fiskeplatser. Tillgängligheten är mycket god längs Vaukaleden Åtgärdsförslag Låt de smala zonerna med svämlövskog utvecklas fritt utan röjning, biotopen är mycket ovanlig och skyddsvärd. Röj endast för att säkerställa broar och spängers underhåll. Framkomligheten och utsikterna är god ändå. Låt tallskogen i den centrala delen av området på holmarna och intill strömmarna utvecklas fritt och få en större skiktning och etts större inslag av död ved. Hela området har sådana kvaliteter ur naturvårds- och friluftslivssynpunkt att det på sikt bör skyddas som naturreservat. Stigsjö GeoBio 4

5 Delområde 2 - Renberget Storlek: Cirka 250 ha Fältbesökt: Området består dels av äldre skog i mosaik med myrmark i den västra delen, dels äldre naturskogsartad skog runt själva berget i den östra delen. Hela området är lättillgängligt med markerade leder och strövvänliga stigar. En skoterled går upp till berget där det finns en raststuga. Den västra delen är tallskogsdominerad och en ganska gles skogstyp med enstaka riktigt gamla tallar i öppna lägen. Död ved förekommer sparsamt. I mosaik med tallskogen finns en del våtmarker i form av fattigkärr och rismyrar. Längre upp i sluttningen finns en del senvuxna granbestånd som enklaver på fuktigare mark. Granskogen är tät och tuvig och delvis nästan sumpskog. Naturvårdsstrukturer finns i form av krumma gamla träd, hänglavar och enstaka äldre lövträd samt en del död ved i form av lågor och högstubbar. Här och var finns också lite rikare stråk med högörter som tyder på en översilning med syrerikt vatten. Vy över ett av skogsbestånden i den västra delen Den östra delen i sluttningen av själva Renberget är även den en blandning av gran- och talldominerad skog men har mer utpräglade naturskogskvaliteter. Markägaren Sveaskog har föreslagit att en del av området ska avsättas som ett frivilligt hänsynsområde. Enligt en rapport från SNV 2013, Skyddsvärda statliga skogar föreslås dock ett större område på över 600 ha på Stigsjö GeoBio 5

6 Renberget bli naturreservat, både den här beskrivna delen i sydsluttningen och större områden NO om berget. Enligt beskrivningen i naturvårdsverkets rapport är Renberget ett sammanhängande ur- och naturskogsområde alldeles intill Arjeplogs samhälle. Skogen inom området är mycket svagt påverkad av skogsbruk och har till övervägande del stått orörd sedan förra sekelskiftet. Skogarna är i delvis präglade av en brand för ca år sedan och är därför av starkt skiftande karaktär. I fuktstråk står ofta gammal granurskog som undgått branden, medan andra delar utgörs av tallbestånd på ca 150 år vilka grott efter branden. I hela området finns spridda tallar som är år. Uppe på berget har skogen karaktären av fjällbjörkskog. Vy över ett av de äldre granbestånden i den östra delen Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 16 poäng för den västra delen. 19 poäng för den östra delen. Påverkan Skogsbestånden i den västra delen är påverkade både av äldre dimensionsavverkning och mer sentida skogsbruk. Myrarna är hydrologiskt opåverkade. Skogsbestånden i den östra delen är enbart påverkade av dimensionsavverkning. Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI Högt biotopvärde för skogen i den östra delen. Påtagligt biotopvärde för skogsbestånden i den västra delen. Tillgänglighet: God med stigar och leder men skyltningen kan förbättras. Åtgärdsförslag Hela området bör avsättas som reservat för fri utveckling med endast röjning av stigar och möjligen vissa utsiktsplatser. Den västra delen vore lämplig att naturvårdsbränna för att öka naturvärdena. Stigsjö GeoBio 6

7 Delområde 3 Lugnets elljusspår Storlek: Cirka 50 ha Fältbesökt: En mosaik av olika naturtyper omger elljuspåret, tallskog, myr, hedmarker, tjärnar och blockmarker. Det är mest en talldominerad vacker tallskog med en genomsnittsålder på cirka 100 år. Några enstaka träd är äldre och inslaget av död ved är lågt. Merparten av skogen ägs av kommunen och enligt skogsbruksplanen sköts områdena med ett produktionsmål med generell hänsyn eller i vissa bestånd med en förstärkt hänsyn. Tjärnarna och de omgivande våtmarkerna har en ordinär vegetation och flora med t.ex. vattenklöver, flaskstarr, sjöfräken och nordnäckros som vanliga arter. Enstaka lite rikare kärrpartier förekommer med påverkan från ett syrerikt grundvatten där bl.a. snip och brun glansvitmossa förekommer. På de svårvittrade granitblocken i blockmarkerna växer främst raggmossor och vinterlav. Skoterleden går rakt igenom området. Vy över ett av skogsbestånden som ligger norr om elljusspåret vid stigen upp till Renberget Stigsjö GeoBio 7

8 Kombinationen av blockmarker, skog och våtmarker ger området vid Lugnets leder en vacker vildmarksprägel Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: Har inte bedömts då skogsbestånden saknar tydliga biotopvärden. Påverkan Tydlig påverkan av skogsbruk. Vattenmiljöerna och våtmarkerna är troligen även påverkade av de omgivande sjöarnas reglering som i sin tur påverkat grundvatten- och ytvattenflödena. Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI Visst biotopvärde för våtmarksområdena och blockmarkerna. Tillgänglighet: Mycket god med stigar och leder. Åtgärdsförslag Skogsbestånden bör på sikt skötas med någon typ av hyggesfritt kontinuitetsskogsbruk. Delområde 4 Arjeplogsåsen (åsarna vid Gallesgutj-Nåtti) Storlek: Cirka 150 ha som är skog men mycket av åsarna är överdämda. Fältbesökt: Andra källor: Artportalen Långsträckt område med grus- och sandåsar strax norr om Arjeplog vid vägen mot Galtispouda. Området är ett av få välutvecklade isälvssedimentområden som finns i trakten. På åsarna växer Stigsjö GeoBio 8

9 gammal tallskog och de äldsta träden är uppemot 200 år. Det finns tydliga spår efter dimensionsavverkning med övervuxna gamla stubbar och de äldsta månghundraåriga träden saknas tyvärr. Vegetationen är mager med mest lavristyper och lingonristyper. Den här typen av väldränerade, magra marker med tunt förnaskikt och med lämplig störning i form av stigar är ofta rika på marklevande svamp, främst de som är mykorrhizabildare på tall. Här finns flera krävande svamparter som tyder på god trädkontinuitet och lagom störning i markskiktet, goliatmusseron, lakritsmusseron och skrovlig taggsvamp är goda exempel, samtliga rödlistade. Förutom det mykologiska och geomorfologiska värdet så är det ett stort kulturhistoriskt värde i området med mycket fornlämningar från stenåldern och bronsåldern. Naturtypen passar delvis in på ett EU-habitat som kallas för sandtallskogar. Åsarna ligger inom den tertiära zonen för vattenskyddsområdet för Arjeplogs dricksvattentäkt. Det innebär vissa begränsningar i vilken typ av verksamhet som kan bedrivas i området. Vy över en av åsarna i området Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 11 poäng. Påverkan: Äldre tiders dimensionsavverkning och delvis mer sentida skogsbruk. Området är även starkt påverkat av sjöns reglering med en del erosionsskador. Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI: Högt biotopvärde för skogsbestånden och geomorfologin. Tillgänglighet: God med vältrampade stigar och en del informationsskyltar. Åtgärdsförslag: Hela området bör avsättas som natur- eller kulturreservat och med fri utveckling av skogsbestånden. Om det är praktiskt möjligt bör delar av området naturvårdsbrännas. Stigsjö GeoBio 9

10 Delområde 5 Arjeplogsströmmarna Storlek: Cirka 100 ha Fältbesökt: Stort område som domineras av de blockiga strömmarna mellan sjöarna Sälla och Tjårvesjåkkå. Strömmarna är ett lättillgängligt fiskeområde som förvaltas av Arjeplogsströmmarnas fiskevårdsområde. Här fiskas främst på en stam av insjööring, Arjeplogsöring men även sik och storvuxen harr. Svenska kyrkan och Arjeplogs allmänningsskogar är markägare i området. Den översta delen av strömmarna har ett ganska nybyggt vattenkraftverk som utnyttjar en fallhöjd på tre meter. Det finns flera fastmarksholmar med äldre tallskog och en del lövdominerad skog. Tallskogen är ganska trivial och välskött vilket ger ett lågt naturvärde. De lövdominerade bestånden med främst glasbjörk och asp är inte heller särskilt gamla och ger snarast intrycket av att det vuxit igen efter ett tidigare mer öppet tillstånd. Till skillnad från Vaukströmmarna så är zonerna med svämskogar inte så välutvecklade här. Det kan dels bero på naturgivna förutsättningar men även på skillnad i regleringspåverkan och sentida skötsel. De smala svämskogarna som finns hyser dock en del egenskaper som normalt finns i denna skyddsvärda biotop. Gråal, glasbjörk, hägg och kanelros är vanliga arter och fläckvis är det gott om högörter i den steniga och halvöppna lövskogen. Det finns breda zoner med övergångstyper mot det öppna vattnet där det är steniga videdominerade buskområden. Vy över ett strömområde från en av broarna Stigsjö GeoBio 10

11 Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: Har inte bedömts då skogsbestånden saknar tydliga biotopvärden. Påverkan Tydlig påverkan från reglering och skogsbruk. Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI Högt biotopvärde för strömmarna. Visst biotopvärde för svämlövskogarna. Tillgänglighet: Mycket god med stigar, spänger, broar och fiskeplatser. Åtgärdsförslag Låt de smala zonerna med svämlövskog utvecklas fritt utan röjning, biotopen är ovanlig och skyddsvärd. Röj endast för att säkerställa broar och spängers underhåll. Framkomligheten och utsikterna är god ändå. Arjeplogsströmmarna har på grund av storleken på området sådana kvaliteter ur naturvårds- och friluftslivssynpunkt att det på sikt bör skyddas som naturreservat även om en del av området har tagits i anspråk för vattenkraftsändamål. Delområde 6 Skogsområde väster om Öberget vid elljusspåret Storlek: Cirka 30 ha Fältbesökt: Talldominerad skog som enligt skogsbruksplanen sköts med naturvårdsinriktning vilket är en bra målsättning. Det finns gott om äldre tallar i området, uppemot 150 år, även de riktigt urgamla tallarna saknas även här. Enstaka tallar ger dock intrycket av att vara uppemot 200 år. Det är tydliga spår efter äldre dimensionsavverkningar även den del spår efter gamla bränder. Vegetationstyperna är vanliga ristyper med mest blåbär och lingon. Förekomsten av död ved är sparsam men, både enstaka torrakor och nyare tiders vindfällen. Partier med senvuxen granskog, delvis sumpskog finns som enklaver i området och en del av dess har gott om hänglavar. Lavskrika är en typisk fågel man ofta stöter på i traktens skogar. Den gillar de halvöppna skogarna med äldre träd som finns i det här området. Stigsjö GeoBio 11

12 En av gammeltallarna i område 6 Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 11 poäng. Påverkan: Tydlig påverkan från äldre tiders dimensionsavverkning och mer sentida skogsbruk. Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI: Visst biotopvärde på grund av de gamla tallarna som finns kvar. Tillgänglighet: Mycket god med stigar, elljusspår och skoterled. Åtgärdsförslag: Enligt skogsbruksplanen. Stigsjö GeoBio 12

13 Delområde 7 Öbergets östra del Storlek: Cirka 60 ha varav 7a är 33 ha, 7b är 19 ha och 7c är 8 ha. Fältbesökt: Delområde 7c består av branten mot norr. Området är utpekat som en nyckelbiotop i Skogsstyrelsen inventeringar. Halva branten är privat och tillhör Silverhattens ägare, halva branten tillhör kommunen men ingår inte i skogsbruksplanen. Skogen är gammal, flerskiktat och urskogsartad. Gran dominerar i trädskiktet men det är även gott om tall, björk och rönn. Gott om död ved i olika former, både som ikullfallna träd, högstubbar och torra stående träd. Vegetationstypen är mest en vanlig frisk blåbärstyp men det finns en del lavristyp också. Det är ställvis blockrikt, brant och mycket svårframkomligt. Garnlav, violettgrå tagellav, rynkskinn och knärot är de signalarter för värdefull skog som påträffades vid ett hastigt besök. Dessutom verkar det häcka rovfåglar i branten. Läget är perfekt för en rovfågelhäckning med tillgång till de rika jaktmarkerna vid Vaukaströmmarna strax nedanför. Skogsbeståndet i nordbranten av har höga naturskogskvaliteter med gott om död ved och en stor variation i trädålder och trädslag. Knärot växer på flera ställen i branten. Denna oansenliga orkidé trivs i gammal halvöppen barrskog. Delområde 7b på kyrkans mark består av mera skött skog men även här finns det en del gamla träd och andra naturvärdesstrukturer. Det är ett glest skikt av äldre tallar med ett visst inslag av gran och spridda lövdungar. Några av tallarna är minst 150 år och har överlevt minst en brand. Stigsjö GeoBio 13

14 Delområde 7a ligger i en svag nordsluttning och liknar 7b men inslaget av död ved i form av torrakor och lågor är tydligt större. Även detta bestånd ägs av kyrkan och ligger längs med stigen som kommer från Vaukaleden och går upp mot Öberget. Skogsområdet 7b till vänster och 7 a till höger Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: Delområde 7c har 22 poäng, 7b har 10 poäng och delområde 7a har 13 poäng. Påverkan: Viss påverkan från äldre tiders dimensionsavverkning. Bestånden 7 a och b är även påverkade av senare tids skogsbruk. Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI Högt biotopvärde i delområde 7c Påtagligt biotopvärde i delområde 7b Visst biotopvärde i delområde 7a. Tillgänglighet: God tillgänglighet i bestånden 7 a och 7b då det ligger längs en välbesökt vandringsled och skogarna är halvöppna och strövvänliga. Själva branten är dock svårframkomlig och otillgänglig. Åtgärdsförslag. Delområde 7c bör sparas för fri utveckling och på sikt bli ett biotopskydd. De övriga bestånden ligger på kyrkans mark och skötseln bör vara naturvårdsinriktad, helst med kontinuitetsskogsbruk, med fokus på att bevara gamla träd. Stigsjö GeoBio 14

15 Detaljkarta över några mindre områden nära tätorten Delområde 8 Litet skogsområde vid Hornavanskolan Storlek: Cirka 1 ha Fältbesökt: Litet tallskogsbestånd mellan skolan och sjön. Området är nära skolan och skulle kunna användas i skolverksamheten. Området är dock ganska tätt och fuktigt och därför mindre lämpligt för sådan verksamhet. Närmare vattnet vidtar en mer lövdominerad skog med mycket sälg. Vy över skogsområdet vid skolan Stigsjö GeoBio 15

16 Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: Har inte bedömts då skogsbeståndet saknar tydliga biotopvärden. Påverkan: Skogsbruk. Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI: Saknar biotopvärde. Tillgänglighet: Tämligen god på grund av närheten till skolan men verkar inte besökas. Stängsel mot skolområdet försämrar tillgängligheten. Åtgärdsförslag: Förbättra tillgängligheten genom att göra skogen öppnare. Delområde 9 Gräsmarker vid kyrkan Storlek: En sträcka på cirka 200 meter Fältbesökt: I slänten väster om kyrkan finns steniga backar och strandängar som troligen är en relikt från tidigare slåtterängar. Här finns en hel del ängsblommor och området skulle kunna bli artrikt med rätt skötsel. Liten blåklocka, prästkrage och sibirisk vallmo påträffades vid ett kort besök. Strandängen nedanför verkar röjas och hållas öppen vilket gynnar de mer lågvuxna örterna. Vy över steniga gräsmarkerna vid kyrkan Påverkan: Strandängen är påverkad av sjöns reglering. Ängsfloran är utarmad på grund av för tidig slåtter. Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI: Visst biotopvärde för ängsfloran. Tillgänglighet: Mycket god på grund av närheten till samhället, bron från fastlandet och stigar på själva holmen. Åtgärdsförslag: Senarelagd slåtter (tidigast 15 augusti) med uppsamling av gräset och ingen gödsling. Stigsjö GeoBio 16

17 Delområde 10 Skeppsholmen Storlek: Cirka 1,5 ha Fältbesökt: En gångbro från området vid Hotell Hornavan leder ut till Skeppsholmen som är en stenig moränkulle. Här finns en samling av samiska byggnader och en caféverksamhet sommartid. Holmen är skogsbevuxen med ett glest skikt av krumma glasbjörkar som gör att det liknar en fjällbjörkskog. Björkskogen är troligen cirka år gammal i genomsnitt. Blåbärsris dominerar ett magert och örtfattigt fältskikt där även enstaka skogsstjärna och revlummer förekommer. Enstaka granar och rönnar finns också liksom enstaka äldre tallar. Död ved saknas och troligen huggs det ved till verksamheter som bedrivs på holmen. Holmen ligger inom den tertiära zonen för vattenskyddsområdet för Arjeplogs dricksvattentäkt. Det innebär vissa begränsningar i vilken typ av verksamhet som kan bedrivas i området. Vy över Skeppsholmens björkskog Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 7 poäng Påverkan: Tidigare skogsbruk. Stränderna är påverkade av regleringen. Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI: Visst biotopvärde. Tillgänglighet: Mycket god på grund av närheten till samhället, bron från fastlandet och stigar på själva holmen. Området verkar välbesökt. Åtgärdsförslag: Bibehåll karaktären av björkskog men låt döda träd och vindfällen ligga kvar i större utsträckning. Stigsjö GeoBio 17

18 Delområde 11 Stabburudden Storlek: Cirka 1,5 ha Fältbesökt: Skogbevuxet med ganska ung blandskog med enstaka äldre tallar. Området saknar påtagliga naturvärden. Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: Har inte bedömts då skogsbeståndet saknar tydliga biotopvärden. Påverkan: Skogsbruk. Stränderna är påverkade av regleringen. Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI: Saknar biotopvärde. Tillgänglighet: Inte så bra, området ger ett intryck av att vara privat med diverse verksamheter. Åtgärdsförslag: Inga Stigsjö GeoBio 18