Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro i Sverige

Transkript

1 Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro i Sverige 2005

2 2 AFA är avsändare för denna rapport. Alla uppgifter i rapporten baseras på AFA:s skaderegister.

3 Vi försäkrar, förvaltar och förebygger AFA är benämningen på tre försäkringsbolag, AFA Trygghetsförsäkring, AFA Sjukförsäkring och AFA Livförsäkring. Försäkringarna lämnar ersättning vid arbetsskada, nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom, dödsfall samt arbetsbrist. Vart och ett av bolagen är den största försäkringsgivaren i Sverige på sitt område. AFA-bolagen ägs av arbetsmarknadens parter Svenskt Näringsliv, LO och i fråga om AFA Trygghetsförsäkring också av PTK. På uppdrag av parterna på kommun- och landstingsområdet administrerar vi kompletterande sjuk- och arbetsskadeförsäkringar för alla anställda inom kommuner och landsting. Verksamheten drivs utan vinstsyfte. Vårt uppdrag är att försäkra, förvalta och förebygga. Vi försäkrar den svenska arbetsmarknaden i enlighet med överenskommelser mellan parterna. Vi förvaltar det kapital som betalas in i form av premier. Avkastningen gör det möjligt för oss att hålla premierna stabila över tiden. Vi förvaltar även den kunskap som vi får in genom anmälningarna om arbetsskador och sjukdomar. Det är denna information som denna rapport bygger på. Vi förebygger ohälsa genom att stödja forskning, föra ut kunskap om förebyggande åtgärder samt stödja organisationer i deras systematiska arbetsmiljöarbete. Genom att bearbeta alla skadeanmälningar har vi skapat en unik kunskapsbank som vi på olika sätt ställer till förfogande för arbetsmarknadens parter och forskare. Denna rapport ger bara en liten inblick i det material vi förfogar över. Årets rapport visar att de allvarliga arbetsskadorna ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. Det ska inte tolkas som ett misslyckande. Skadefrekvensen på svensk arbetsmarknad är vid en internationell jämförelse låg. Det är mot den bakgrunden inte realistiskt att varje år förvänta sig påtagliga positiva förändringar i skadestatistiken. På den svenska arbetsmarknaden pågår ett målmedvetet och uthålligt arbete för att undanröja skadligheter i arbetsmiljön. Den skadeinformation AFA kan tillhandahålla används aktivt av ansvariga på såväl bransch- som företagsnivå för att identifiera de allvarligaste skadeorsakerna och mest riskutsatta grupperna. När det gäller långtidssjukskrivningar och aktivitets- eller sjukersättningar (tidigare förtidspension) kan vi avläsa fortsatt höga men dessbättre minskande tal. De vanligaste diagnoserna är liksom tidigare år besvär i rörelse- och stödjeorganen samt olika mentala besvär. I slutet av rapporten finns ett avsnitt med slutsatser och förslag till prioriterade insatser för att minska ohälsan. Liksom förra året finns där också artiklar om arbetsplatser och lokala AFA-projekt som arbetar för att sänka sjukfrånvaron och minska arbetsskadorna. De goda exemplen kan förhoppningsvis stimulera till efterföljd. Ett tecken på den höga ambitionsnivån när det gäller arbetsmiljöfrågor är en ny nationell arbetsmiljöportal Arbetsmiljöupplysningen ( Bakom portalen står ett trettiotal organisationer inom arbetsmiljöområdet. På arbetsmiljöupplysningen är det lätt att hitta information. Där kan man också ta del av ny forskning och låta sig inspireras av andra. AFA står som värd för portalen. Årsrapporten för 2005 är, liksom tidigare rapporter, ett användbart underlag för att göra riktade skadeförebyggande insatser mot olika skadeproblem eller inom särskilt utsatta yrkesgrupper eller arbetsmiljöer. Torgny Wännström Verkställande direktör, AFA 3

4 4 Mikael Forsblom, Elin Klaesson, Tore J Larsson, Michel Normark, April 2005.

5 Innehåll Avtalsförsäkringar en extra trygghet i livet Begrepp Beräkning av risker Arbetsskador Arbetsskador mellan 1994 och Allvarliga arbetsolycksfall Arbetssjukdomar Sjukfrånvaro Sjukfall mellan 1994 och Långvarig sjukfrånvaro Allvarlighetstal Slutsatser Prioriteringar Förebyggande insatser Arbetsmiljö i vardagen Bilagor Bilaga 1. Arbetsolycksfall som har medfört dödsfall Bilaga 2. Arbetssjukdomar som har medfört dödsfall mellan 1994 och Bilaga 3. Egna företagares arbetsskador och sjukfall Referenser

6 6 Foto: Maria Steén / Pressens Bild

7 Avtalsförsäkringar en extra trygghet i livet AFA:s huvuduppgift är att administrera försäkringar och andra tjänster, som bestäms i kollektivavtal eller andra överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. AFA försäkrar vid arbetsskada (TFA, TFA-KL), sjukdom (AGS, AGS-KL), dödsfall (TGL) och arbetsbrist (AGB). AFA:s försäkringar ger ett försäkringsskydd utöver de lagstadgade, allmänna försäkringarna. Totalt omfattas cirka tre miljoner människor av minst en av försäkringarna. Eftersom en avtalsförsäkring är en anställningsförmån som bestäms i kollektivavtal, blir alla anställda inom organisationer och företag som har tecknat sådant avtal automatiskt försäkrade. Arbetsskadeförsäkringen TFA och TFA-KL (trygghetsförsäkring vid arbetsskada) administreras av AFA Trygghetsförsäkring. TFA-KL omfattar samtliga anställda i kommuner, landsting/regioner, svenska kyrkan med flera. TFA omfattar samtliga anställda inom avtalsområdena Svenskt Näringsliv/LO/PTK och kooperationen. AFA har också i uppdrag att administrera och reglera arbetsskador i enlighet med det statliga personskadeavtalet (PSA). AFA har därför information om i stort sett alla arbetsskador som drabbar den sysselsatta arbetskraften i Sverige. Sjukförsäkringen AGS och AGS-KL (avtalsgruppsjukförsäkring) omfattar också stora delar av den sysselsatta arbetskraften. AGS omfattar arbetare inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO och kooperationen men inte statligt anställda och tjänstemän inom det privata avtalsområdet. När det gäller det kommunala och landstingskommunala avtalsområdet omfattas samtliga anställda av AGS-KL. databaserad, ger AFA en unik roll i egenskap av datakälla och skapar prioriteringsunderlag för systematiskt skadeförebyggande verksamhet i svenskt arbetsliv (Larsson 1990, Bråfelt & Larsson 1993, Wännström & Larsson 1996). Syftet med rapporten En del av AFA:s uppdrag när det gäller att förebygga ohälsa är att föra ut kunskap om var allvarliga arbetsskador och långvarig sjukdom inträffar i svenskt arbetsliv. Den kunskapen förvärvar vi genom information i de anmälningar av arbetsskador och sjukdomar som kommer in till oss. Informationen, som lagras i AFA:s skaderegister, ökar möjligheten att identifiera yrkesgrupper, arbetsuppgifter, aktiviteter och maskiner som är särskilt förknippade med allvarliga arbetsolycksfall och långvarig sjukfrånvaro. Utgångspunkten är att skadeförebyggande insatser bör koncentreras på de områden i arbetslivet som resulterar i många skador och/eller sjukfall per sysselsatta och som ger upphov till de allvarligaste konsekvenserna. De två avsnitten Slutsatser och Prioriteringar fungerar som underlag till AFA:s ägare och uppdragsgivare om var det är mest meningsfullt och effektivt att sätta in skadeförebyggande åtgärder. Läs mer om oss och vår verksamhet Mer information om AFA:s verksamhet finns på På kan du även läsa mer om AFA:s arbetsmiljöprogram för kommuner och landsting. Besök också gärna Arbetsmiljöupplysningen. Det är en ny nationell portal som samlar information om arbetsmiljöfrågor som AFA tillsammans med en rad medaktörer lanserade i mars Vi vet varför människor är sjuka AFA:s skadereglering har samlat in detaljerade uppgifter om risker i arbetet sedan Informationen, som är 7

8 Begrepp I rapporten används ett antal (ibland interna) begrepp. Nedan följer en förklaring av de vanligaste. Arbetsskada Arbetsolycksfall, arbetssjukdom och färdolycksfall. Arbetsolycksfall Olycksfall som inträffar i arbetet. Allvarliga arbetsolycksfall Arbetsolycksfall som leder till sjukskrivning i mer än 30 dagar (eller motsvarande läkningstid utan sjukskrivning) och/eller medicinsk invaliditet. Arbetssjukdom Sjukdom som uppkommit eller försämrats till följd av arbetet eller arbetsförhållandena. Diagnos för arbetssjukdom Diagnos sätts efter läkarintyg/läkarutlåtande eller motsvarande. Diagnos för sjukfrånvaro Den diagnos som framgår av läkarintyget. Till och med januari 2004 kodades diagnoser med utgångspunkt från klassificeringsstandarden ICD-9 (Socialstyrelsen 1987). Därefter kodas diagnoser enligt ICD-10 (Socialstyrelsen 1997). Eftersläpning Sjukfallen redovisas för de år de inträffar oavsett vilket år anmälan om sjukfallet kommer in till AFA. Detta innebär att det finns en fördröjning innan ett skade-, visande eller insjuknandeår kan anses vara färdiganmält/-reglerat. Eftersläpningen är störst vid allvarliga arbetsolycksfall (främst invalidiserande olycksfall), arbetssjukdomar och sjukfall som medför aktivitets- eller sjukersättning. Färdolycksfall Olycksfall som inträffar vid färd till eller från arbetet. Insjuknandeår Det år personen insjuknar/sjukfallet påbörjas. Långa sjukfall/långvarig sjukfrånvaro Sjukfall som leder till mer än 90 dagars sjukskrivning och/eller aktivitets-/sjukersättning. Medicinsk invaliditet Försäkringsmedicinskt mått som anges i procent (%). Det är ett mått på den bestående kroppsliga funktionsnedsättningen till följd av en skada. Den medicinska invaliditetsgraden avgörs först då skadan har nått ett stationärt tillstånd och inga förändringar är att vänta. Fram till dess gör skaderegleraren en preliminär uppskattning av skadans svårighetsgrad. Risk Antal fall per tusen sysselsatta. Antal fall kan till exempel vara antal allvarliga arbetsolycksfall eller antal långa sjukfall. Risken beräknas oftast per år. Skadeår/visandeår Det år ett olycksfall inträffade eller en arbetssjukdom visade sig. En arbetssjukdom anses ha visat sig vid första läkarbesöket eller första sjukskrivningsdagen med anledning av skadan. 8

9 Beräkning av risker I avsnitten om arbetsskador och sjukfrånvaro beräknas risker för olika yrkesgrupper. Med risk avses här hur många fall, till exempel antal allvarliga arbetsolycksfall eller antal långa sjukfall, som inträffar per sysselsatta i respektive yrkesgrupp. Sysselsättningen i Sverige Uppgifter om antal sysselsatta har hämtats från Statistiska centralbyråns Arbetskraftsundersökningar, AKU. AKU ger information om antalet förvärvsarbetande inom olika yrkesoch avtalsområden och uppgifterna inhämtas i första hand genom telefonintervjuer. Eftersom AKU är en urvalsundersökning kan olika felkällor förekomma, till exempel urvalsfel (endast ett urval undersöks), bortfallsfel (svar saknas helt eller delvis från vissa personer i urvalet) eller mätfel (frågor och svar har missuppfattats). Två standarder för kodning En annan felkälla kan vara att AFA inte kodar yrkestillhörighet enligt samma standard som Statistiska Centralbyrån. AFA kodar enligt Nordisk Yrkesklassificering 1983 (NYK 83 1 ) och Statistiska Centralbyrån enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK 96 2 ). Skillnaden mellan standarderna är främst att den senare inte bara tar hänsyn till vilken typ av arbete som utförs av en person, utan också vilka kvalifikationer som normalt krävs för att utföra arbetet. Alla yrken är alltså inte helt jämförbara mellan de olika standarderna. Vi använder en anpassad standard För att kunna beräkna risker för olika yrkesgrupper har den standard som AFA använder och den standard som används i AKU anpassats till varandra. Detta innebär vissa begränsningar vid beräkning av risker. Det gäller till exempel yrkesgruppen metallarbete i rapporten. Om vi hade kunnat använda samma yrkesstandard för både antal fall och antal sysselsatta i beräkningarna så hade denna yrkesgrupp kunnat delats upp i flera, mindre grupper. 1 NYK 83 är en svensk modifiering av Internationella arbetsbyråns (ILO) standard ISCO (International Standard Classification of Occupations). 2 SSYK 96 är en svensk anpassning av ISCO-88 (International Standard Classification of Occupations 1988) samt EU:s motsvarighet ISCO-88 (COM). 9

10 10 ARBETSSKADOR Foto: Susanne Björkman / Folio

11 Arbetsskador Avsnittet om arbetsskador består av tre delar: Arbetsskador mellan 1994 och 2003 Här ges en överblick över arbetsskadornas 3 utveckling mellan 1994 och Allvarliga arbetsolycksfall Här är underlaget de arbetsolycksfall som leder till de allvarligaste konsekvenserna, det vill säga de olycksfall i arbetet som leder till sjukskrivning i mer än 30 dagar eller någon form av medicinsk invaliditet. Här jämförs risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall för olika yrkesgrupper. Avsnittet tar också upp vilka händelser som ligger bakom flest allvarliga olycksfall och vilka yrkesgrupper som är värst drabbade. De arbetsolycksfall som har medfört dödsfall redovisas i bilaga 1. Arbetssjukdomar I avsnittet om arbetssjukdomar redovisas de olika yrkesgruppernas risk att drabbas av arbetssjukdom samt vilka diagnoser som är vanligast förekommande. De arbetssjukdomar som har medfört dödsfall redovisas i bilaga 2. 3 De arbetsskador som drabbat egna företagare redovisas i bilaga 3. ARBETSSKADOR 11

12 Arbetsskador mellan 1994 och 2003 Försäkringarna TFA och TFA-KL omfattar samtliga anställda inom avtalsområdena Svenskt Näringsliv/LO/PTK, kooperationen respektive anställda i kommuner, landsting/regioner, svenska kyrkan med flera. Även statligt anställda ingår genom det statliga personskadeavtalet (PSA). Det betyder att AFA:s trygghetsförsäkring omfattar i stort sett hela arbetsmarknaden. Antal arbetsolycksfall, arbetssjukdomar och färdolycksfall Av tabell 1 framgår hur många arbetsolycksfall, arbetssjukdomar samt färdolycksfall som inträffade mellan åren 1994 och 2003 och som hittills (december 2004) har anmälts till och godkänts av AFA. Siffrorna för 2002 och 2003 kommer förmodligen, i och med att fler anmälningar för de åren kommer in, att hamna i nivå med åren innan. Detta gäller framför allt arbetssjukdomarna. Antalet sysselsatta i Sverige ökade under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet, vilket till stor del förklarar varför antalet arbetsskador ökade under denna period. Hur allvarligt blir ett arbetsolycksfall? Tabell 2 visar arbetsolycksfallens allvarlighet. I gruppen sjuk mer än 30 dagar ingår de skador som har medfört mer än 30 dagars sjukskrivning eller motsvarande läkningstid utan sjukskrivning. Bland de skador som har medfört medicinsk invaliditet ingår både skador som har fått ersättning för medicinsk invaliditet och skador som preliminärt bedöms vara så allvarliga att de kommer att medföra medicinsk invaliditet i framtiden. Antalet arbetsolycksfall som faktiskt medför ersättning för medicinsk invaliditet förväntas bli högre än vad som framkommer i tabell 2. Det kan bland annat bero på att skaderegleraren först i efterhand justerar skadans allvarlighetsgrad och att en del skador med tiden visar sig vara bestående, och då anmäls retroaktivt av den skadade. Hur allvarlig blir en arbetssjukdom? Tabell 3 visar arbetssjukdomarnas allvarlighet. För att en arbetssjukdom ska ge ersättning från TFA eller TFA-KL måste den vara godkänd från försäkringskassan eller finnas i den så kallade ILO-förteckningen av arbetssjukdomar. Besvären måste också kvarstå i minst 180 dagar efter den dag då sjukdomen visade sig. Eftersom det tar relativt lång tid innan en arbetssjukdom blir godkänd är siffrorna för de senaste åren i tabell 3 fortfarande kraftigt underskattade. 12 ARBETSSKADOR

13 Tabell 1 Antal godkända arbetsskador Uppgifterna för samtliga år i tabellen är avlästa i december Skadeår/visandeår Ersättningsorsak Arbetsolycksfall Arbetssjukdomar Färdolycksfall Totalt Tabell 2 Antal godkända arbetsolycksfall Uppgifterna för samtliga år i tabellen är avlästa i december Skadeår Preliminär allvarlighet Sjuk mindre än 31 dagar Sjuk mer än 30 dagar Medicinsk invaliditet 1 15% Medicinsk invaliditet 16 30% Medicinsk invaliditet % Dödsfall Totalt Tabell 3 Antal godkända arbetssjukdomar Uppgifterna för samtliga år i tabellen är avlästa i december Visandeår Preliminär allvarlighet Ej medicinsk invaliditet Medicinsk invaliditet 1 15% Medicinsk invaliditet 16 30% Medicinsk invaliditet % Dödsfall Totalt Inkluderar förolyckade i samband med Estonias förlisning. ARBETSSKADOR 13

14 Allvarliga arbetsolycksfall I följande tabeller visas hur många personer per sysselsatta som drabbas av allvarliga arbetsolycksfall, och hur många av dessa olycksfall som är invalidiserande. Poliser och träindustriarbetare värst drabbade Av tabell 4 framgår att yrkesgrupper inom civilt bevakningsoch skyddsarbete (poliser, tullbevakningspersonal, kriminalvårdare, väktare och brandpersonal) och träindustriarbetare löper högst risk att drabbas av allvarliga arbetsolycksfall. Flest antal allvarliga arbetsolycksfall drabbar metallarbetare, nästan 17 procent av alla allvarliga arbetsolycksfall är kopplade till den yrkesgruppen. 5 Här ingår bland annat personer inom träbearbetningsarbete, sågverksarbete och skiktträ- och träfiberarbete. 6 Här ingår bland annat gjuteriarbetare, smeder, fin- och verkstadsmekaniker, svetsare, maskin- och motorreparatörer, gasskärare, maskinmontörer och ihopsättare, tunnplåtslagare, stålkonstruktionsmontörer, grovplåtslagare och lackerare. 7 Här ingår bland annat personer verksamma inom glas- och keramiskt arbete, kemi- och gummiarbete, lackerare och driftsmaskinister. 8 Här ingår bland annat sjukgymnaster, arbetsterapeuter, veterinärer, farmacevter och dietister. 14 ARBETSSKADOR

15 Tabell 4 Arbetsolycksfall 2003 som har lett till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Uppgifterna är avlästa i december Yrkesgrupp Antal fall Risk (antal fall/1 000 sysselsatta) Poliser, tullbevakningspersonal ,1 Träindustriarbete ,7 Kriminalvårdare 70 14,6 Brandpersonal 80 9,6 Väktare, ordningsvakter 115 7,5 Yrkesförare 656 6,9 Metallarbete ,9 Isolerings- och VVS-montörer 106 6,8 Betong-, bygg- och anläggningsarbete 403 6,7 Militärt arbete (endast anställda) 68 6,6 Pappers- och pappersmassearbetare 90 6,6 Livsmedelsarbete 203 6,3 Byggnadsträarbetare 272 6,0 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 29 5,9 Golvläggare 14 5,4 Murare 31 4,3 Byggnadsmålare 63 4,3 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 180 3,9 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m.fl ,3 Godshanterings- och lagerarbete 305 3,2 Städare och fönsterputsare 225 2,8 Grafiskt arbete 54 2,8 Tidningsdistribution, postiljoner och brevbärare 98 2,8 Övrigt industriellt arbete ,5 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 563 2,2 Försäljare inom detaljhandel 404 2,2 Elektriskt arbete 171 2,1 Textil-, skinn- och läderindustriarbete 27 1,9 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden och ambulansförare 317 1,8 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 190 1,7 Förskolelärare och fritidspedagoger 132 1,6 Barnskötare m.fl ,4 Lärare 297 1,2 Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete ,0 Sjuksköterskor, barnmorskor m.fl. 98 1,0 Tandvårdsarbete 20 1,0 Läkare 17 0,6 Övriga yrkesgrupper ,7 Totalt ,4 ARBETSSKADOR 15

16 Utvecklingen över tid Konstant risk mellan 1997 och 2003 Den genomsnittliga risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall var relativt oförändrad mellan 1997 (2,7) och 2002 (2,6). År 2003 var risken nere i 2,4. Om detta är början på en avtagande trend eller inte vet vi först om ett par år. Även den inbördes ordningen mellan yrkesgrupperna är relativt oförändrad över tiden. De yrkesgrupper som uppvisar de högsta risktalen 2003 (poliser, träindustriarbete och kriminalvårdare) gör det även åren innan. Yrkesgrupper med ökad risk Bland de yrkesgrupper som har de högsta riskerna syns poliser, träindustriarbetare och kriminalvårdare. En yrkesgrupp som har lägre risk men där man kan konstatera en stor ökning är pappers- och pappersmassearbetare. Kriminalvårdare är den yrkesgrupp som står för den enskilt största ökningen. Man bör dock tänka på att denna grupp är relativt liten och hade totalt 40 fall 1997 och 70 fall 2003 (tabell 6). Yrkesgrupper med minskad risk De yrkesgrupper som står för de kraftigaste minskningarna mellan 1997 och 2003 är gruvarbete, bergsarbetare och stenhuggare, försäljare inom detaljhandeln samt jordbruks-, skogs- och trädgårdsarbete. En grupp där risken minskar kraftigt mellan 2002 och 2003 är väktare och ordningsvakter. Svårt att analysera små yrkesgrupper När det gäller yrkesgrupper med få antal sysselsatta eller få fall bör man vara försiktig när man gör jämförelser mellan åren. Detta syns tydligt i till exempel tabell ARBETSSKADOR

17 Tabell 5 Årlig risk (antal fall/1 000 sysselsatta) att råka ut för arbetsolycksfall som leder till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Uppgifterna är avlästa i december ett år efter respektive skadeår. Skadeår Yrkesgrupp Poliser, tullbevakningspersonal 13,9 17,2 17,1 15,1 35,2 9 17,6 18,1 Träindustriarbete 12,9 10,4 12,4 11,5 14,0 14,8 14,7 Kriminalvårdare 7,4 11,0 11,3 10,2 10,0 15,2 14,6 Brandpersonal 11,4 13,4 9,6 9,3 12,5 9,5 9,6 Väktare, ordningsvakter 9,7 10,8 8,3 10,2 10,1 11,4 7,5 Yrkesförare 8,9 9,0 8,3 7,4 7,9 8,1 6,9 Metallarbete 6,6 6,4 6,5 7,1 7,9 7,7 6,9 Isolerings- och VVS-montörer 6,9 5,8 5,8 6,0 7,0 6,6 6,8 Betong-, bygg- och anläggningsarbete 6,8 7,7 7,2 6,5 7,3 7,2 6,7 Militärt arbete (endast anställda) 6,4 6,4 6,5 7,4 8,9 8,5 6,6 Pappers- och pappersmassearbetare 5,1 4,0 5,3 6,0 5,5 6,2 6,6 Livsmedelsarbete 6,7 7,1 6,6 6,7 7,3 6,9 6,3 Byggnadsträarbetare 7,5 7,0 8,0 7,5 6,6 6,7 6,0 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 12,0 9,8 10,0 9,5 12,5 11,5 5,9 Golvläggare 3,0 7,5 6,1 7,9 2,8 4,3 5,4 Murare 4,4 8,1 5,8 6,6 6,7 6,0 4,3 Byggnadsmålare 4,7 5,1 3,7 4,8 5,5 5,8 4,3 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 5,3 4,7 5,1 4,6 4,5 4,2 3,9 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m.fl. 3,6 3,4 3,6 3,6 3,9 3,6 3,3 Godshanterings- och lagerarbete 3,3 3,3 3,1 3,6 3,6 3,8 3,2 Städare och fönsterputsare 2,4 2,2 2,3 2,4 2,4 2,7 2,8 Grafiskt arbete 1,7 2,5 2,2 2,5 2,6 2,5 2,8 Tidningsdistribution, postiljoner och brevbärare 2,8 3,8 3,0 2,7 4,2 4,0 2,8 Övrigt industriellt arbete 3,9 3,7 3,0 2,9 2,7 2,7 2,5 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 2,9 2,7 2,7 2,5 2,9 2,4 2,2 Försäljare inom detaljhandel 3,4 3,8 3,0 2,5 2,4 2,3 2,2 Elektriskt arbete 2,4 2,3 2,4 2,7 2,8 2,8 2,1 Textil-, skinn- och läderindustriarbete 1,6 1,6 1,2 2,5 1,7 2,0 1,9 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden och ambulansförare 1,8 2,1 2,0 2,4 2,3 1,9 1,8 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 2,2 2,2 2,0 2,0 1,8 1,8 1,7 Förskolelärare och fritidspedagoger 1,6 1,5 1,5 1,3 1,4 1,7 1,6 Barnskötare m.fl. 1,6 1,5 1,6 1,4 1,4 1,3 1,4 Lärare 1,2 1,2 1,2 1,3 1,4 1,2 1,2 Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete 1,3 1,1 0,9 1,1 0,8 1,7 1,0 Sjuksköterskor, barnmorskor m.fl. 1,2 1,1 0,9 1,0 1,1 1,0 1,0 Tandvårdsarbete 1,0 1,2 0,8 1,6 1,5 1,1 1,0 Läkare 0,5 0,5 0,7 0,4 0,4 0,4 0,6 Övriga yrkesgrupper 1,0 1,1 1,0 0,9 1,0 0,8 0,7 Totalt 2,7 2,7 2,6 2,6 2,9 9 2,6 2, poliser skadades i samband med EU-toppmötet i Göteborg. ARBETSSKADOR 17

18 Tabell 6 visar motsvarande tidsserie som tabell 5, men antal fall istället för risk. År 2003 inträffade färre fall än åren innan. Siffror för ytterligare år behövs för att kunna uttala sig om huruvida antalet allvarliga arbetsolycksfall faktiskt minskar eller inte. Många fall bland metallarbetare Här framkommer återigen att gruppen metallarbetare drabbas av ett stort antal olycksfall. Grupper med få antal fall per år är gruv- och bergsarbete, stenhuggare, murare, golvläggare, textil-, skinn- och läderindustriarbete, övrigt hälso- och sjukvårdsarbete, tandvårdsarbetare samt läkare. På grund dessa gruppers ringa storlek bör man här vara extra försiktig när man gör jämförelser mellan de olika åren (tabell 5 och tabell 6). 18 ARBETSSKADOR

19 Tabell 6 Antal arbetsolycksfall per år som har lett till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Uppgifterna är avlästa i december ett år efter respektive skadeår. Skadeår Yrkesgrupp Poliser, tullbevakningspersonal Träindustriarbete Kriminalvårdare Brandpersonal Väktare, ordningsvakter Yrkesförare Metallarbete Isolerings- och VVS-montörer Betong-, bygg- och anläggningsarbete Militärt arbete (endast anställda) Pappers- och pappersmassearbetare Livsmedelsarbete Byggnadsträarbetare Gruv- och bergarbete, stenhuggare Golvläggare Murare Byggnadsmålare Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m.fl Godshanterings- och lagerarbete Städare och fönsterputsare Grafiskt arbete Tidningsdistribution, postiljoner och brevbärare Övrigt industriellt arbete Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete Försäljare inom detaljhandel Elektriskt arbete Textil-, skinn- och läderindustriarbete Undersköterskor, sjukvårdsbiträden och ambulansförare Hotell-, restaurang- och storköksarbete Förskolelärare och fritidspedagoger Barnskötare m.fl Lärare Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete Sjuksköterskor, barnmorskor m.fl Tandvårdsarbete Läkare Övriga yrkesgrupper Totalt poliser skadades i samband med EU-toppmötet i Göteborg. ARBETSSKADOR 19

20 Invalidiserande arbetsolycksfall Tabell 7 visar risken att drabbas av ett arbetsolycksfall som medför, eller bedöms medföra, medicinsk invaliditet. Den genomsnittliga risken för alla yrkesgrupper år 2003 är 0,5. Eftersom det kan dröja flera år innan det är möjligt att bedöma den medicinska invaliditet som kvarstår efter ett olycksfall är risktalen för 2003 underskattade. Industriyrkena dominerar Eftersom enbart olycksfall som medför invaliditet är inkluderade i beräkningarna har yrkesgrupper inom industrin de allra högsta riskerna (jämför med tabell 4). Personer inom civilt bevaknings- och skyddsarbete (poliser, väktare, brandmän med flera), som löper hög risk att drabbas av allvarliga arbetsolycksfall, har dock betydligt lägre risk för invalidiserande olycksfall. Detta kan bero på att fysiska och psykiska skador beroende på hot eller våld inte i lika hög grad medför medicinsk invaliditet som andra exponeringar. Träindustrin värst drabbad Personer som arbetar inom träindustrin löper högst risk att drabbas av invalidiserande olycksfall i arbetet. Andra industrigrupper (metall-, livsmedels- och pappersarbetare) har också höga risker när det gäller invalidiserande olycksfall, liksom personer som sysslar med byggnadsarbete. 20 ARBETSSKADOR

21 Tabell 7 Arbetsolycksfall 2003 som har lett till medicinsk invaliditet, preliminära siffror. Uppgifterna är avlästa i december Yrkesgrupp Antal fall Risk (antal/1 000 sysselsatta) Träindustriarbete 122 5,2 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 12 2,4 Pappers- och pappersmassearbetare 31 2,3 Metallarbete 461 2,1 Isolerings- och VVS-montörer 32 2,0 Brandpersonal 16 1,9 Livsmedelsarbete 61 1,9 Byggnadsträarbetare 83 1,8 Betong-, bygg- och anläggningsarbete 100 1,7 Poliser, tullbevakningspersonal 24 1,3 Murare 9 1,3 Golvläggare 3 1,2 Yrkesförare 101 1,1 Militärt arbete (endast anställda) 11 1,1 Kriminalvårdare 5 1,0 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 47 1,0 Väktare, ordningsvakter 15 1,0 Grafiskt arbete 17 0,9 Övrigt industriellt arbete 78 0,9 Godshanterings- och lagerarbete 77 0,8 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m.fl. 54 0,8 Byggnadsmålare 10 0,7 Elektriskt arbete 45 0,5 Tidningsdistribution, postiljoner och brevbärare 15 0,4 Textil-, skinn och läderindustriarbete 5 0,4 Städare och fönsterputsare 28 0,4 Försäljare inom detaljhandel 64 0,3 Förskolelärare och fritidspedagoger 25 0,3 Barnskötare m.fl. 25 0,3 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 75 0,3 Lärare 67 0,3 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 31 0,3 Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete 7 0,2 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden och ambulansförare 40 0,2 Tandvårdsarbete 4 0,2 Sjuksköterskor, barnmorskor m.fl. 19 0,2 Läkare 3 0,1 Övriga yrkesgrupper 225 0,2 Totalt ,5 ARBETSSKADOR 21