Psykisk ohälsa FÖRSÄKRING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk ohälsa FÖRSÄKRING"

Transkript

1 Psykisk ohälsa FÖRSÄKRING

2 2

3 Sammanfattning Andelen långvarigt sjukskrivna med en psykisk diagnos har ökat sedan 2009 och för kvinnor är den högre än vad den var i början av 2000-talet. Kvinnor har en högre risk att drabbas av en långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos än män i samtliga yrkesgrupper. Kvinnor får oftare stressdiagnoser än män. Män får oftare diagnoserna depression och ångest. Risken att drabbas av en långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos har ökat under de senaste åren, men är lägre än den var De yrkesgrupper där risken är högst för att råka ut för psykisk ohälsa finns inom vård, skola och omsorg. Även yrkesgrupperna övrigt industriellt arbete och städare och fönsterputsare har relativt högre risker. De allra flesta yrkesgrupper hade en lägre risk att drabbas av en långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos 2011 jämfört med Det finns skillnader mellan länen i risken att drabbas av långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos. Det beror delvis på att det finns skillnader i näringslivsstrukturen, det vill säga sammansättningen av antalet sysselsatta i olika yrkesgrupper, mellan länen. 3

4 Bakgrund Psykisk ohälsa i den arbetsföra befolkningen uppmärksammas och debatteras i både Sverige och i omvärlden. Särskilt uppmärksammas den psykiska ohälsan bland unga och kvinnor. Idag är den vanligaste sjukskrivningsorsaken en psykisk diagnos och antalet sjukskrivningar med psykiska diagnoser ökar enligt Försäkringskassan (Finansdepartementet 2013). Enligt Statistiska centralbyrån upplever fyra av tio det egna arbetet som psykiskt ansträngande (Statistiska centralbyrån, 2013). Den europeiska unionens statistikbyrå, Eurostat rapporterar att kvinnor i hela EU ofta uppger problem med stress, depressioner och oro, i undersökningar av arbetsrelaterade besvär (Eurostat, 2010). Under 2013 publicerade OECD en rapport om den psykiska ohälsan bland unga i Sverige. OECD menar att Sverige måste göra mer för att förhindra psykisk ohälsa bland unga och därmed minska dess kostnader för hälso- och sjukvårdssystemet och arbetslöshetsförsäkringen (OECD, 2013). Den svenska regeringen har uppmärksammat ökningen av psykiska diagnoser och har gett Försäkringskassan i uppdrag att beskriva och analysera sjukfall med psykiska diagnoser. I Försäkringskassans första delrapport konstateras att antalet sjukfall med psykiska diagnoser minskade från 2005, men har sedan 2009 börjat öka igen (Försäkringskassan, 2013). Sedan början av 2000-talet har regering och socialförsäkringsadministrationen fokuserat på att minska utnyttjandet av sjukförsäkringen. Detta medförde också att antalet sjukfall minskade. År 2005 bildades den nya myndigheten Försäkringskassan och reglerna i den lagstadgade sjukförsäkringen ändrades. År 2008 infördes ytterligare förändringar, som innebar striktare regler för att bevilja sjuk- eller aktivitetsersättning. Det medförde en kraftig nedgång i antalet nya ersättningar under 2008 och Under 2009 minskade även sysselsättningen vilket ytterligare bidrog till en minskning av antalet ersättningar. Om rapporten Denna rapport handlar om långa sjukskrivningar med psykiska diagnoser och bygger på information om ersättningar från AFA Försäkrings sjukförsäkringar, avtalsgruppförsäkring AGS och avtalsgruppförsäkring kommun/landsting AGS-KL. Med en lång sjukskrivning menas att den har pågått i mer än 90 dagar och/eller har lett till månadsersättning. AFA Försäkring beviljar månadsersättning till sjukfall som Försäkringskassan beviljat sjuk- eller aktivitetsersättning. Sjukförsäkringen Genom avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS och AGS-KL) omfattas arbetare inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO, kooperationen, anställda i kommuner, landsting/regioner, Svenska kyrkan, KFS och Pactaföretag. Försäkringen omfattar däremot inte statligt anställda eller tjänstemän inom det privata avtalsområdet. Vi har studerat hur psykiska diagnoser är fördelade över tid, försäkringskollektiv, yrkesgrupp, kön, ålder och län. Diagnoserna är kategoriserade enligt samma kodsystem som Försäkringskassan använder, ICD10. 4

5 Vi redovisar huvudsakligen uppgifter för åren Vi har valt 2005 eftersom antalet sjukfall med psykiska diagnoser började minska då. Eftersom sjukdom kan anmälas i efterhand är antalet sjukfall i AFA Försäkrings skadedatabas för 2012 fortfarande ofullständigt. Vi redovisar uppgifter om sjukfall som: Antalsuppgifter Antal sjukfall fördelat på yrke, ålder, kön och avtalsområde. Andelar Sjukfall med en psykisk diagnos som procentuell andel av alla diagnosticerade sjukfall. Risk Risk att råka ut för ett långvarigt sjukfall och risken att råka ut för ett sjukfall med psykisk diagnos som leder till månadsersättning. Risken beräknas som antalet fall per 1000 sysselsatta. Vi har använt sysselsättningsuppgifter från SCB:s yrkesregister. Denna rapport behandlar inte arbetssjukdomar. En arbetssjukdom är en sjukdom som beror på att man har utsatt för skadlig inverkan på arbetet. Godkända arbetssjukdomar regleras av Trygghetsförsäkring vid arbetsskada och godkända arbetssjukdomar med psykiska diagnoser är mycket få. Inom diagnosgruppen Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F00-F99) finns följande kategorier: Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser Mentala sjukdomar Psykisk sjukdom Ångestsyndrom Neuros annan mental defekt Risk för smitta Psykosomatisk sjukdom Offer för brott Organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar Övriga sjukdomar inom diagnosgruppen Sorgreaktion Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom Förstämningssyndrom (t.ex. depression) Anpassningsstörning (utbrändhet) Reaktion på svår stress 5

6 Diagnoser för kvinnor och män 2010 och 2011 I diagram 1 och diagram 2 nedan illustreras hur vanliga olika diagnoser är bland de långa sjukfallen i hela AFA Försäkrings kollektiv, det vill säga både AGS och AGS-KL. Den vanligaste diagnosen för både män och kvinnor är sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven, 35 procent av männen hade fått diagnosen och 31 procent av kvinnorna under åren 2010 och Därefter kommer psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar som utgör 30 procent av kvinnornas diagnoser och 19 procent av männens. DIAGRAM 1. NYA LÅNGA SJUKFALL FÖRDELAT PÅ DIAGNOSER. KVINNOR 2010 OCH Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven 15% Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar 3% 3% 3% 31% Tumörer Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker 7% Sjukdomar i nervsystemet 8% Cirkulationsorganens sjukdomar 30% Graviditet, förlossning Övriga diagnoser DIAGRAM 2. NYA LÅNGA SJUKFALL FÖRDELAT PÅ DIAGNOSER. MÄN 2010 OCH Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven 16% Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar 6% 3% 35% Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker Cirkulationsorganens sjukdomar 9% Tumörer 12% 19% Sjukdomar i nervsystemet Övriga diagnoser 6

7 ANDELEN LÅNGA SJUKFALL MED EN PSYKISK DIAGNOS HAR ÖKAT Vi har studerat hur andelen långa sjukfall med en psykisk diagnos av alla diagnosticerade långa sjukfall har utvecklats över tid. Detta illustreras i diagram 3. Det har skett en ökning av andelen nya sjukfall med en psykisk diagnos från och med Från början 2004 och fram till 2008 och 2009, det vill säga under samma år som det totala antalet sjukfall minskade, minskade andelen långa sjukfall med en psykisk diagnos. Denna utveckling följer ungefär samma mönster för båda könen. Andelen med en psykisk diagnos är högre bland kvinnor än bland män och ökningen under de senaste åren har varit större för kvinnor. Andelen långa sjukfall med en psykisk diagnos var 33 procent bland kvinnor 2011 och det överstiger det högsta värdet under första halvan av 2000-talet. Andelen män med en psykisk diagnos var 20 procent 2010 och 19 procent Det högsta uppmätta värdet under början av 2000-talet var 20 procent. Preliminära siffror för 2012 visar att andelen psykiska diagnoser för både män och kvinnor ligger på ungefär samma nivå som DIAGRAM 3. PROCENTUELL ANDEL AV PSYKISKA DIAGNOSER AV ALLA DIAGNOSTICERADE LÅNGA Diagram SJUKFALL 3. Procentuell FÖRDELAT andel av psykiska PÅ KÖN OCH diagnoser INSJUNKNANDEÅR av alla diagnosticerade INOM AGS sjukfall OCH AGS-KL. fördelat på kön och insjunknandeår inom AGS-KL och AGS Kvinnor Kvinnor+män Män (Sjukfall där diagnos saknas är borträknade) (Sjukfall där diagnos saknas är borträknade) Den vanligaste diagnosen vid en lång sjukskrivning i hela AFA Försäkrings Den vanligaste diagnosen vid en lång sjukskrivning i hela AFA Försäkrings försäkringsförsäkringskollektiv är muskuloskeletala sjukdomar. I AGS-KL är psykiska diagnoser kollektiv är muskuloskeletala sjukdomar. I AGS-KL är psykiska diagnoser den vanligaste den vanligaste diagnosen för både män och kvinnor. diagnosen för både män och kvinnor. Yrket är avgörande för män men inte för kvinnor i lika stor utsträckning De yrkesgrupper där andelen sjukskrivna med en psykisk diagnos är som högst finns inom området vård, skola och omsorg. Detta visas i diagram 4. Andelen med psykiska diagnoser är högre för kvinnor i de flesta yrkesgrupperna. De yrken som har en hög andel sjukskrivna med psykiska diagnoser är huvudsakligen kvinnodominerade, men andelen sjukskrivna med en psykisk diagnos är hög även bland männen i dessa yrkesgrupper. De yrken som har en lägre andel sjukskrivna med en psykisk diagnos är huvudsakligen mansdominerade arbetaryrken och kvinnor i dessa yrkesgrupper har en i de flesta fall betydligt högre andel sjukskrivna med en psykisk diagnos jämfört med männen. Exempel på sådana yrkesgrupper är bland andra Byggnadsträarbetare och Elektriskt arbete. För män spelar alltså yrket en större roll för hur stor andel av de långtidssjukskrivna som har drabbats av psykisk ohälsa, än för kvinnor. 7

8 YRKET ÄR AVGÖRANDE FÖR MÄN MEN INTE FÖR KVINNOR I LIKA STOR UTSTRÄCKNING De yrkesgrupper där andelen med långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos är som högst finns inom området vård, skola och omsorg. Detta visas i diagram 4. Andelen med psykiska diagnoser är högre för kvinnor i de flesta yrkesgrupperna. De yrken som har en hög andel långvarig sjukfrånvaro med psykiska diagnoser är huvudsakligen kvinnodominerade, men andelen sjukskrivna med en psykisk diagnos är hög även bland männen i dessa yrkesgrupper. De yrken som har en lägre andel långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos är huvudsakligen mansdominerade arbetaryrken och kvinnor i dessa yrkesgrupper har en, i de flesta fall, högre andel långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos jämfört med män. Exempel på sådana yrkesgrupper är bland andra byggnadsträarbetare och elektriskt arbete. För män spelar alltså yrket en större roll för hur stor andel av de långtidssjukskrivna som har drabbats av psykisk ohälsa, än det gör för kvinnor. DIAGRAM 4. NYA LÅNGA SJUKFALL MED EN PSYKISK DIAGNOS SOM ANDEL I PROCENT AV DET TOTALA ANTALET SJUKFALL I YRKESGRUPPEN FÖRDELAT PÅ KÖN Övrigt hälso-,sjukvård Lärare Läkare Förskolelärare och fritidspedagoger Övriga yrkesgrupper Soc., vård- och omsorg Sjuksköterskor mfl. Barnskötare m fl Försäljare inom detaljhandel Alla yrken Undersköterskor, sjukvårdsvårdbitr. Väktare, ordningsvakter Tandvårdsarbete Textil. Städare och fönsterputsare Grafiskt arbete Övrigt industriellt arbete Hotell-, restaurang Jord-, skogsbruks. Fastighetsskötare, expvakt. Metallarbete Godshantering. Livsmedelsarbete Yrkesförare Tidningsdistr. Elektriskt arbete Murare Träindustriarbete Däckspersonal. Byggnadsmålare Pappers. Betong- bygg. Byggnadsträarbetare Gruv- och bergarbete* Isolerings och VVS-montörer Brandpersonal* Golvläggare* Kvinnor+ Män Män Kvinnor 1 *Yrkesgrupper med en mycket låg andel sysselsatta kvinnor, inga skador har rapporterats för åren Kvinnor får oftare stressdiagnoser 8 1 * Yrkesgrupper med en mycket låg andel sysselsatta kvinnor, inga skador har rapporterats för åren

9 KVINNOR FÅR OFTARE STRESSDIAGNOSER De tre vanligaste psykiska diagnoserna för båda könen är förstämningssyndrom (t.ex. depression), reaktion på svår stress och ångestsyndrom. I diagram 5 och diagram 6 nedan redovisas fördelningen i procent av de olika psykiska diagnoserna under perioden Bland männen utgör förstämningssyndrom 49 procent av diagnoserna i genomsnitt för perioden , bland kvinnor är andelen något lägre och ligger på 47 procent. Reaktion på svår stress är däremot vanligare bland kvinnor och utgör en tredjedel av alla diagnoser. För män utgör diagnosen en femtedel av diagnoserna. Ångestsyndrom står för 13 procent av kvinnornas diagnoser och 16 procent av männens diagnoser. Resterande diagnosgrupper utgör förhållandevis lägre andelar av diagnoserna. Anpassningsstörning, det som i dagligt tal brukar kallas för utbrändhet, är en mycket ovanlig diagnos, färre än en procent av männen och en procent av kvinnorna har fått diagnosen. När man tittar på utvecklingen över tid är andelarna av de olika diagnoserna ganska stabila, en liten minskning av stressdiagnoser till förmån för depressioner kan noteras runt åren 2008 och Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress ingår i samma kategori och redovisas tillsammans i Försäkringskassans statistik. I AFA Försäkrings databas särredovisas anpassningsstörning. I kategorin ingår följande diagnoser: Akut stressreaktion Posttraumatiskt stressyndrom Anpassningsstörning (utbrändhet) Andra specificerade reaktioner på svår stress Reaktion på svår stress, ospecificerad Kategorin förtjänar extra uppmärksamhet eftersom den skiljer sig från andra kategorier inom psykiska diagnoser. Skillnaden är att den inte bara inkluderar störningar som karakteriseras av symptom och förlopp utan även inbegriper en av två orsaksfaktorer, nämligen; 1. En exceptionell traumatisk livshändelse som ger upphov till en akut stressreaktion. 2. En betydande förändring av livssituationen som medför en betydande försämring av livsvillkoren, vilket resulterar i en anpassningsstörning (Socialstyrelsen, 1996). 9

10 DIAGRAM 5. DIAGNOSER SOM ANDEL I PROCENT AV ALLA PSYKISKA DIAGNOSER. KVINNOR Diagram Diagnoser som andel i procent av alla psykiska diagnoser. Kvinnor Diagram Diagnoser som andel i procent av alla psykiska diagnoser. Kvinnor ,11% 0,11% 7% 7% 13% 13% 33% 33% 47% 47% Förstämningssyndrom (t.ex. Förstämningssyndrom depression) (t.ex. depression) Reaktion på svår stress Reaktion på svår stress Ångestsyndrom Ångestsyndrom Anpassningsstörning Anpassningsstörning (utbrändhet) (utbrändhet) Övriga diagnoser inom Övriga diagnosgruppen diagnoser inom diagnosgruppen DIAGRAM 6. DIAGNOSER Diagram 6. Diagnoser SOM ANDEL som andel I PROCENT i procent AV av ALLA alla psykiska PSYKISKA diagnoser. DIAGNOSER. Män MÄN Diagram Diagnoser som andel i procent av alla psykiska diagnoser. Män ,08% 0,08% 16% 16% 14% 14% 49% 49% Förstämningssyndrom (t.ex. Förstämningssyndrom depression) (t.ex. depression) Reaktion på svår stress Reaktion på svår stress Ångestsyndrom Ångestsyndrom 21% 21% Anpassningsstörning Anpassningsstörning (utbrändhet) (utbrändhet) Övriga diagnoser inom Övriga diagnosgruppen diagnoser inom diagnosgruppen

11 andra diagnoser. Det totala antalet sjukfall är högre i äldre åldersgrupper, men andra diagnoser än psykiska, som muskuloskeletala diagnoser, är vanligare Vi kan inte se att det har skett några stora förändringar i fördelningen av andelen psykiska diagnoser inom olika åldersgrupper under perioden I AGS-KL ser fördelningen av andelen med psykiska diagnoser i olika åldersgrupper ganska lika ut för kvinnor och män. De yngre åldersgrupperna har en högre andel av psykiska diagnoser, men det totala antalet diagnosticerade sjukfall är också lägre. Inom ÅLDER, AGS är andelen KÖN sjukfall OCH AVTALSOMRÅDE med en psykisk diagnos lägre än i AGS KL och lägst är den för männen. Detta visas i diagram 7-diagram 9. Generellt så är andelen med en psykisk diagnos högre i yngre åldersgrupper jämfört med andra diagnoser. Diagram Det 7. Antal totala antalet sjukfall sjukfall 2010 är och högre 2011 i äldre fördelat åldersgrupper, på ålder, men psykisk andra diagnoser än och psykiska, övriga diagnoser. som muskuloskeletala Kvinnor diagnoser, AGS-KLär vanligare. Vi kan inte se att det har skett några stora förändringar i fördelningen av andelen psykiska diagnoser inom olika åldersgrupper under Ålder, perioden kön och avtalsområde Generellt så är andelen med en psykisk diagnos högre i lägre åldersgrupper jämfört med I andra AGS-KL diagnoser. fördelningen Det totala av andelen antalet med sjukfall psykiska är diagnoser högre i äldre i olika åldersgrupper, ganska men lika andra ut diagnoser för kvinnor änoch psykiska, män. De som yngre muskuloskeletala åldersgrupperna har diagnoser, en högre andel är vanligare av psykiska Vi diagnoser, kan inte se att men det det totala antalet diagnosticerade sjukfall är också lägre. Inom AGS är andelen sjukfall med en har skett några stora förändringar i fördelningen av andelen psykiska diagnoser inom olika psykisk åldersgrupper diagnos lägre under än i AGS-KL, perioden och andelen är lägre för män än för kvinnor. Detta visas i diagram 70 diagram I AGS-KL ser fördelningen Psykiska av andelen diagnoser med psykiska Övriga diagnoser i olika åldersgrupper DIAGRAM ganska lika 7. ut för kvinnor och män. De yngre åldersgrupperna har en högre andel av ANTAL psykiska NYA diagnoser, LÅNGA men SJUKFALL det totala 2010 antalet OCH diagnosticerade 2011 FÖRDELAT sjukfall PÅ ÅLDER, är också lägre. Inom PSYKISK AGS Diagram är andelen DIAGNOS 8. Antal sjukfall sjukfall OCH med ÖVRIGA 2010 en psykisk och DIAGNOSER diagnos fördelat lägre KVINNOR på än ålder, i AGS AGS-KL. psykisk och diagnos lägst är och den för männen. övriga diagnoser. Detta visas Män i diagram AGS-KL 7-diagram Diagram 7. Antal sjukfall 2010 och 2011 fördelat på ålder, psykisk diagnos och övriga diagnoser. Kvinnor AGS-KL Psykiska diagnoser Övriga diagnoser Psykiska diagnoser Övriga diagnoser Diagram 9. Antal sjukfall 2010 och 2011 fördelat på ålder, psykisk diagnos, kön och DIAGRAM 8. övriga diagnoser AGS ANTAL NYA LÅNGA SJUKFALL 2010 OCH 2011 FÖRDELAT PÅ ÅLDER, PSYKISK DIAGNOS OCH ÖVRIGA DIAGNOSER. MÄN AGS-KL. Diagram 8. Antal sjukfall 2010 och 2011 fördelat på ålder, psykisk diagnos och övriga diagnoser. Män AGS-KL Psykiska diagnoser Övriga diagnoser Diagram 9. Antal sjukfall 2010 och 2011 fördelat på ålder, psykisk diagnos, kön och övriga diagnoser AGS 11 11

12 DIAGRAM 9. ANTAL NYA LÅNGA SJUKFALL 2010 OCH 2011 FÖRDELAT PÅ ÅLDER, PSYKISK DIAGNOS, KÖN OCH ÖVRIGA DIAGNOSER AGS. Kvinnor Män år år år år år år år år år år år år Psykiska diagnoser Övriga diagnoser Kvinnor har högre risk att drabbas av psykisk ohälsa Diagram 10 visar risken att drabbas av en långvarig sjukdom med en psykisk diagnos beräknad som antalet fall per 1000 sysselsatt fördelat på kön och insjunknandeår. Risken började öka 2010 för både kvinnor och män, men är inte uppe på samma nivåer som 2005 och År 2005 var risken 6,6 per 1000 sysselsatt (båda könen, AGS och AGS KL) År 2011 var risken 4,5. Risken är högre för kvinnor och även ökningen i risk från och med 2010 har varit större för kvinnor och avtagande för män. Preliminära uppgifter för 2012 visar att risken hamnar på ungefär samma nivå som Diagram 10. Risk (antal fall per 1000 sysselsatta)att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på kön, utveckling över tiden

13 KVINNOR HAR HÖGRE RISK ATT DRABBAS AV PSYKISK OHÄLSA Diagram 10 visar risken att drabbas av en långvarig sjukdom med en psykisk diagnos beräknad som antalet fall per 1000 sysselsatta fördelat på kön och insjunknandeår. Risken började öka 2010 för både kvinnor och män, men är inte uppe på samma nivåer som 2005 och År 2005 var risken 6,6 per 1000 sysselsatta. År 2011 var risken 4,5. Risken är högre för kvinnor och även ökningen i risk från och med 2010 har varit större för kvinnor och avtagande för män. Preliminära uppgifter för 2012 visar att risken hamnar på ungefär samma nivå som DIAGRAM 10. RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT PÅ KÖN, UTVECKLING ÖVER TIDEN ,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 Kvinnor Kvinnor+Män Män 3,0 2,0 1, I diagram 11 och 12 visas risken att drabbas av psykisk ohälsa fördelat på åldersgrupper för kvinnor och män. För båda könen gäller att för åldersgrupperna över 35 år ökar risken mer I diagram 11 och 12 visas risken att drabbas av psykisk ohälsa fördelat på åldersgrupper efter För åldersgrupperna år och år är utvecklingen flackare och för de för kvinnor och män. För båda könen gäller att för åldersgrupperna över 35 år ökar risken yngsta männen minskar risken mer efter För åldersgrupperna år och år är utvecklingen flackare och DIAGRAM för de yngsta 11. männen minskar risken RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT PÅ ÅLDERSGRUPP, UTVECKLING Diagram 11 Risk ÖVER (antal fall TIDEN per sysselsatta)att KVINNOR. drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupp, utveckling över 12,0 tiden Kvinnor 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Kv Kv Kv Kv Kv , Diagram 12 Risk (antal fall per 1000 sysselsatta)att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupp, utveckling över tiden Män 136,0 13 5,0

14 8,0 6,0 4,0 2,0 Kv Kv Kv Kv Kv , DIAGRAM 12. RISK Diagram (ANTAL 12 Risk (antal FALL fall PER per 1000 sysselsatta)att SYSSELSATTA) drabbas ATT av en DRABBAS långvarig AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO sjukskrivning med en psykisk MED EN diagnos PSYKISK fördelat DIAGNOS på åldersgrupp, FÖRDELAT utveckling över PÅ ÅLDERSGRUPP, UTVECKLING tiden Män ÖVER TIDEN MÄN. 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 M M M M M , Risken att att drabbas drabbas av ett av långvarigt ett långvarigt sjukfall sjukfall som leder som till leder månadsersättning till månadsersättning minskade för minskade för alla alla diagnoser diagnoser och och yrkesgrupper yrkesgrupper från och från med och med En viss ökning En viss kunde ökning noteras kunde under noteras under bland annat beroende på att en del av gruppen utförsäkrade återvände till bland annat beroende på att en del av gruppen utförsäkrade återvände till sjukförsäkringen. sjukförsäkringen. Utvecklingen är likartad för alla diagnoser, i diagram 10 visas risken att Utvecklingen är likartad för alla diagnoser, i diagram 10 visas risken att drabbas av ett sjukfall drabbas av ett sjukfall som leder till månadsersättning för de vanligaste diagnoserna, som leder till månadsersättning för de vanligaste diagnoserna, psykiska och muskuloskeletala. psykiska och muskuloskeletala. Man kan notera att skillnaden mellan risken för att Man kan notera att skillnaden mellan risken för att drabbas av ett långvarigt sjukfall som leder till månadsersättning med en muskuloskeletal diagnos är något lägre än risken att drabbas av ett långvarigt sjukfall som leder till månadsersättning med en muskuloskeletal drabbas av en psykisk diagnos 2011, före 2008 var det tvärtom. diagnos är något lägre än risken att drabbas av en psykisk diagnos 2011, före 2008 var det tvärtom. DIAGRAM RISK Diagram (ANTAL 13. Risk FALL (antal PER fall per SYSSELSATTA) sysselsatta)att drabbas ATT av DRABBAS långvarig AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO sjukfrånvaro med en MED psykisk EN eller PSYKISK en annan ELLER diagnos som MUSKULOSKELETAL leder till DIAGNOS SOM månadsersättning. LEDER TILL MÅNADSERSÄTTNING. 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 Kvinnor muskuloskeletala diagnoser Män muskuloskeletala diagnoser Kvinnor psykiska diagnoser Män psykiska diagnoser 0,2 0,1 0, De yrkesgrupper där där risken att att drabbas drabbas av långvarigt av långvarigt psykisk psykisk ohälsa är ohälsa hög finns är hög inom finns inom vårdoch vård- omsorg. och omsorg. Även Även förskollärare Förskollärare och och fritidspedagoger, städare Städare och och fönsterputsaresamt gruppen övrigt och gruppen industriellt övrigt industriellt arbete har arbete en hög har risk. en hög Utvecklingen risk. Utvecklingen i risk följer i risk ungefär följer ungefär samma mönster i samma mönster i de flesta yrkesgrupperna. Alla yrkesgrupper utom övrigt industriellt arbete och murare hade en lägre risk 2011 jämfört med Gruppen murare tillhör yrkena med en relativt låg risk att drabbas av psykisk ohälsa. Riskerna för olika yrkesgrupper finns i tabell Tabell 1. Risk (antal fall per 1000 sysselsatta) att råka ut för ett långvarigt sjukfall med en psykisk diagnos fördelat efter yrkesgrupp och insjunknandeår. *

15 de flesta yrkesgrupperna. Alla yrkesgrupper utom övrigt industriellt arbete och murare hade en lägre risk 2011 jämfört med Gruppen murare tillhör yrkena med en relativt låg risk att drabbas av psykisk ohälsa. Riskerna för olika yrkesgrupper finns i tabell 1-3. TABELL 1. RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT EFTER YRKESGRUPP OCH INSJUNKNANDEÅR.* Alla yrken 6,6 5,7 4,7 3,6 3,3 4,2 4,5 Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete 14,1 11,1 10,5 8,6 6,1 9,7 11,5 Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare 12,5 10,3 9,2 6,7 5,9 8,4 9,3 Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinsktekniska ass 10,9 9,7 7,4 6,4 5,9 6,5 7,1 Tandvårdsarbete 10,4 10,0 7,4 5,8 4,6 6,6 7,3 Förskolelärare och fritidspedagoger 10,3 9,1 7,4 5,4 5,4 6,8 8,0 Städare och fönsterputsare 10,0 7,8 7,1 5,4 4,8 7,0 7,5 Övrigt industriellt arbete 7,7 7,5 6,3 5,1 5,8 7,3 8,1 Textil-, skinn och läderindustriarbete 8,8 6,1 7,4 5,0 4,8 5,4 6,6 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 7,8 6,9 6,0 4,4 4,3 5,3 5,8 Tidningsdistrubitions- och cateringarbete 5,7 5,5 5,9 6,9 7,3 4,5 4,9 Lärare 7,6 7,0 5,8 4,2 3,7 4,7 5,1 Barnskötare m fl. 6,9 7,0 5,1 3,8 3,7 4,7 5,6 Läkare 6,8 6,3 5,1 4,2 3,8 5,2 4,6 Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl 5,7 2,6 5,8 9,5 3,8 2,0 2,2 Livsmedelsarbete 6,4 5,5 3,9 2,6 2,7 3,1 3,8 Väktare, ordningsvakter 6,4 4,7 3,2 3,3 3,0 3,3 3,7 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl. 4,8 4,2 4,4 3,3 2,6 3,9 3,6 Grafiskt arbete 5,3 4,6 3,2 2,8 3,1 3,4 2,7 Övriga yrkesgrupper 5,4 4,7 3,7 2,7 2,4 3,2 3,6 Metallarbete 5,4 4,4 3,6 2,7 2,4 2,8 3,2 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 4,8 4,3 3,4 2,7 2,1 3,0 3,0 Försäljare inom detaljhandel 4,8 3,9 3,0 2,6 2,2 3,0 3,4 Byggnadsmålare 4,6 4,6 2,5 2,8 2,2 2,7 2,4 Träindustriarbete 3,9 3,3 3,2 2,5 2,5 2,5 2,9 Yrkesförare 4,6 3,7 2,8 2,4 2,3 2,6 2,8 Godshanterings- och lagerarbete 4,8 3,9 3,1 2,3 2,0 2,3 1,8 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 3,4 3,8 2,8 1,6 2,0 2,1 2,3 Pappers- och pappersmassearbetare 3,6 3,3 2,2 1,1 1,8 1,9 1,3 Byggnadsträarbetare 3,1 2,8 2,3 2,0 1,3 1,7 1,7 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 5,0 2,6 2,1 1,6 1,5 1,2 1,3 Golvläggare 4,3 1,9 0,9 2,6 2,3 1,1 1,3 Betong-, bygg- och anläggningsarbete 2,9 2,7 1,7 1,8 1,4 1,4 1,6 Murare 1,1 2,5 1,6 1,5 2,0 1,2 2,2 Elektriskt arbete 3,0 2,2 1,4 1,2 1,0 1,4 1,2 Brandpersonal 2,2 1,6 1,3 1,8 0,9 1,1 0,6 Isolerings- och VVS-montörer 2,6 1,9 1,4 0,8 1,4 1,0 0,9 15

16 Kvinnor har högre risk att drabbas av långvariga sjukskrivningar med psykiska diagnoser inom samtliga yrkesgrupper. Den genomsnittliga skillnaden mellan män och kvinnor för åren är som störst i mansdominerade arbetaryrken (till exempel övrigt industriellt arbete, yrkesförare och metallarbetare). En låg andel kvinnor gör samtidigt riskerna svårmätta för kvinnor, särskilt i mindre yrkesgrupper. I gruppen övrigt industriellt arbete är cirka en fjärdedel kvinnor. Bland kvinnor är också gruppen övrigt industriellt arbete den yrkesgrupp där risken att drabbas av psykisk ohälsa är störst. Därefter kommer övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete samt undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare. Bland män är yrkesgruppen med högst risk undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare, därefter kommer städare och fönsterputsare och övrigt industriellt arbete. Andelen sysselsatta män i yrkesgruppen undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare är lågt. Vi har även beräknat åldersstandardiserad risk (se tabellbilagan, AFA Försäkring 2013). Det innebär att man tar bort effekter av ojämn åldersfördelning i olika yrkesgrupper. Den åldersstandardiserade risken visade inte på några större skillnader utom för yrkesgrupperna, hotell-, restaurang- och storköksarbete, försäljare samt väktare. Dessa har en stor andel sysselsatta i åldersgruppen år och år som inte drabbas av sjukskrivningar i lika stor utsträckning som äldre åldersgrupper. Den ålderstandadiserade risken i dessa yrkesgrupper är därför högre än den faktiska beräknade risken. TABELL 2. RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) FÖR KVINNOR ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT EFTER YRKESGRUPP OCH INSJUNKNANDEÅR.* Alla yrken 8,91 7,83 6,4 4,89 4,44 5,83 6,55 Övrigt industriellt arbete 12,6 12,2 10,0 8,9 9,8 11,8 15,7 Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete 14,1 11,7 11,3 9,0 6,3 10,1 11,8 Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare 12,8 10,6 9,3 6,8 6,0 8,6 9,5 Metallarbete 13,5 10,4 8,6 6,2 5,5 6,8 8,4 Yrkesförare 13,4 11,3 7,6 6,7 5,9 6,2 8,7 Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinsktekniska ass 11,2 10,0 7,9 6,7 6,3 6,9 7,5 Tandvårdsarbete 11,0 10,6 8,2 6,3 5,0 6,9 7,6 Förskolelärare och fritidspedagoger 10,6 9,5 7,7 5,6 5,5 7,1 8,4 Städare och fönsterputsare 9,6 8,4 7,2 5,5 4,6 7,4 8,2 Läkare 9,0 8,5 6,9 6,1 4,8 7,6 6,8 Lärare 8,8 8,2 6,8 4,9 4,5 5,7 6,1 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 8,5 7,6 6,5 4,9 4,7 5,9 6,6 Livsmedelsarbete 8,1 8,7 6,3 4,8 5,1 4,5 6,0 Barnskötare m fl. 7,4 7,6 5,5 4,1 4,0 5,2 6,2 Övriga yrken 7,3 6,2 4,9 3,6 3,1 4,2 4,8 Godshanterings- och lagerarbete 7,8 6,7 4,4 4,1 3,0 4,0 3,3 Försäljare inom detaljhandel 6,3 5,0 4,0 3,3 2,9 4,0 4,6 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 5,7 5,1 4,1 3,2 2,6 4,0 3,9 16

17 TABELL 3. RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) FÖR MÄN ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT EFTER YRKESGRUPP OCH INSJUNKNANDEÅR.* Alla yrken 3,9 3,3 2,8 2,1 2,0 2,3 2,3 Städare och fönsterputsare 11,7 5,7 6,9 5,1 5,4 5,5 4,9 Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare 7,3 6,0 7,1 5,3 4,2 5,5 7,0 Övrigt industriellt arbete 5,8 5,7 4,9 3,7 4,4 5,7 5,4 Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinsktekniska ass 7,5 6,5 3,0 3,5 2,6 3,4 3,2 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl. 4,4 3,9 4,1 3,0 2,3 3,6 3,4 Läkare 5,1 4,5 3,6 2,4 2,9 2,9 2,5 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 4,8 4,0 4,0 2,6 2,5 3,2 3,1 Lärare 5,0 4,5 3,7 2,8 1,9 2,8 2,8 Byggnadsmålare 4,5 4,1 2,4 2,6 2,3 2,7 2,1 Livsmedelsarbete 5,6 3,8 2,8 1,5 1,6 2,4 2,7 Metallarbete 4,2 3,5 2,9 2,2 2,0 2,2 2,5 Yrkesförare 3,9 3,2 2,5 2,1 2,0 2,3 2,3 Träindustriarbete 3,3 2,9 2,6 2,1 2,0 2,1 2,4 Godshanterings- och lagerarbete 4,1 3,3 2,8 1,9 1,7 1,9 1,5 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 2,8 3,7 2,2 1,1 1,7 1,8 1,8 Övriga yrken 3,1 2,6 2,1 1,6 1,7 1,8 1,8 Byggnadsträarbetare 2,9 2,6 2,4 2,0 1,2 1,6 1,6 Betong- bygg- och anläggningsarbete 2,6 2,6 1,6 1,6 1,3 1,3 1,5 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 2,4 2,3 1,8 1,5 1,2 1,2 1,3 Försäljare inom detaljhandel 2,1 1,8 1,3 1,3 0,9 1,3 1,3 Elektriskt arbete 2,1 1,8 1,3 1,2 0,9 1,3 1,1 *Data är avläst 31 dec året efter insjuknandeår för att öka jämförbarheten över tiden. 17

18 Stockholms län mindre drabbat av långvarig psykisk ohälsa Vi har beräknat risken att råka ut för ett långvarigt sjukfall med psykisk diagnos för de femton yrkesgrupper som sysselsätter flest inom AGS-kollektivet per län. Det finns skillnader mellan länen. Sysselsatta i Stockholms län och Gotlands län har i genomsnitt lägst risk att drabbas av långvarig psykisk ohälsa (gäller för de undersökta yrkesgrupperna). Antalet sysselsatta i Gotlands län är lågt och därför är urvalet mindre. Statistiken från Gotlands län bör därför tolkas med försiktighet. Antalet sysselsatta i de olika yrkesgrupperna är inte jämnt fördelade över länen. Om man tar hänsyn till detta och beräknar en standardiserad risk, blir skillnaden mellan den faktiska risken och de standardiserade risken mellan noll och tre tiondelar per län, utom för Stockholms län där den standardiserade risken per 1000 sysselsatt blir 4,3 istället för 3,8. Högst risker, oavsett beräkningsmetod, finns i Västra Götalands och Blekinge län. Om man tittar på risken att drabbas av sjukdom för alla diagnoser (ej enbart psykiska diagnoser) för samma yrkesgrupper är risken fortfarande lägst i Gotlands och Stockholms län. Störst är skillnaden för Jämtlands län som har den näst högsta risken för alla diagnoser, men den sjunde högsta risken för psykiska diagnoser. I Skåne län är risken för psykiska diagnoser den 11:e högsta bland länen, men risken för sjukfall med samtliga diagnoser hamnar på 16:e plats. Det finns skillnader mellan yrkesgrupper i de olika länen. Störst är spridningen i risk bland personal i vård och skola i yrkesgrupperna övrig hälso- och sjukvårdsarbete, sjuksköterskor, barnmorskor och medicintekniska assistenter samt förskolelärare och fritidspedagoger. I gruppen övrigt hälso- och sjukvårdsarbete ingår bland annat sjukgymnaster och dietister. 18

19 TABELL 4. RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT PÅ YRKESGRUPPER OCH LÄN Län Barnskötare m fl. Betong- bygg- och anläggningsarbete Förskolelärare och fritidspedagoger Försäljare inom detaljhandel Godshanterings- och lagerarbete Hotell-, restaurang- och storköksarbete Lärare Metallarbete Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinsktekniska ass Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete Städare och fönsterputsare Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare Yrkesförare Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete Stockholm 4,6 1,2 6,0 2,6 1,6 1,9 3,2 2,7 4,5 3,9 5,2 12,1 2,8 12,6 7,7 Uppsala 5,0 1,3 9,0 2,1 0,4 2,2 3,1 2,5 6,9 3,7 6,2 7,7 2,2 1,7 7,9 Södermanland 6,0 0,6 7,4 1,4 0,9 2,7 3,8 2,8 9,2 6,1 5,7 9,9 2,6 4,8 10,0 Östergötland 5,0 0,7 6,0 3,8 1,6 1,7 2,9 2,4 8,0 4,5 8,2 7,2 3,7 12,1 5,2 Jönköping 5,4 3,0 6,8 3,8 1,8 3,6 5,3 3,9 7,7 6,8 9,3 7,6 1,8 2,9 7,8 Kronoberg 6,0 0,0 4,1 2,8 3,7 2,3 5,2 4,1 8,3 5,4 9,8 7,3 2,7 20,3 6,9 Kalmar 4,0 1,1 5,4 3,5 1,8 1,9 6,0 3,7 2,4 4,2 8,2 6,2 0,7 16,2 5,5 Gotland 0,0 0,0 6,4 1,5 0,0 2,4 4,2 1,2 1,7 4,2 2,2 3,4 1,7 9,3 7,8 Blekinge 3,4 3,3 10,9 3,3 3,7 3,9 6,0 5,9 4,2 4,4 8,3 11,2 2,4 4,1 7,3 Skåne 4,4 1,2 7,1 3,6 1,1 3,0 5,5 2,3 4,5 4,6 6,9 9,5 2,9 11,5 5,4 Halland 5,2 0,8 5,1 2,1 0,5 1,9 4,9 2,4 3,1 4,5 7,0 8,5 2,6 5,5 9,6 Övrigt industriellt arbete Västra Götaland 6,5 1,8 8,6 4,2 2,5 3,6 5,4 3,5 8,9 7,8 9,5 8,6 3,0 12,2 7,5 Värmland 2,4 1,2 3,6 2,2 1,5 1,7 5,0 2,6 6,8 5,1 8,5 9,0 3,3 6,6 10,3 Örebro 5,1 2,7 7,7 3,3 1,2 2,0 5,0 1,5 8,9 5,5 5,5 8,6 0,6 10,0 6,0 Västmanland 9,1 1,6 7,8 2,3 1,7 4,5 5,8 1,7 7,8 5,1 4,6 7,4 3,1 10,9 10,1 Dalarna 4,8 2,5 5,1 2,6 1,2 2,1 5,3 2,1 6,7 6,8 1,9 10,6 1,9 11,2 8,9 Gävleborg 1,9 2,0 5,1 2,2 1,7 2,3 4,6 2,3 5,0 5,8 2,8 6,1 2,0 6,2 11,6 Västernorrland 3,7 1,1 5,4 3,4 0,0 1,9 4,7 2,4 10,8 7,3 5,6 7,1 1,8 19,1 2,8 Jämtland 5,7 0,0 13,2 3,8 0,0 2,3 5,5 2,8 6,3 3,5 4,4 8,1 1,7 21,9 5,8 Västerbotten 3,5 1,5 7,6 2,7 0,0 4,0 7,3 3,5 7,4 5,6 6,5 7,7 1,1 8,8 4,5 Norrbotten 5,1 1,3 6,2 3,6 2,3 5,5 3,9 1,7 4,2 3,2 6,9 5,8 1,4 16,0 7,6 19

20 TABELL 5. STANDARDISERAD RISK OCH FAKTISK RISK ATT DRABBAS AV PSYKISK OHÄLSA FÖRDELAT PÅ LÄN. BERÄKNAT PÅ 15 YRKESGRUPPER Län Standardiserad risk psykiska diagnoser Risk (antal fall per 1000 sysselsatta) psykiska diagnoser Standardiserad risk alla diagnoser Risk (antal fall per 1000 sysselsatta) alla diagnoser Västra Götaland 5,8 5,9 17,6 17,9 Blekinge 5,4 5,7 16,9 17,7 Jönköping 5,3 5,3 16,9 17,8 Kronoberg 4,9 5 16,4 16,6 Södermanland 4,8 4, ,1 Dalarna 4,7 4, Västerbotten 4,7 4,8 16,2 16,5 Västernorrland 4,5 4,7 15,9 16,1 Jämtland 4,5 4,7 18,5 18 Västmanland 5 4,7 18,3 17,9 Örebro 4,5 4,6 15,9 16,4 Skåne 4,5 4,6 15,2 15,4 Värmland 4,5 4,5 15,4 15,5 Kalmar 4,1 4,3 14,9 15,3 Östergötland 4,3 4, ,2 Hallands 4,1 4,1 15,2 15,3 Uppsala 4 3,9 15,6 15,1 Gävleborg 4,1 3,9 16,8 16 Stockholm 4,3 3,8 15,1 12,8 Norrbotten 4 3,8 16,8 15,9 Gotland 2,8 2,8 11,3 11,4 20

Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa

Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa Innehåll Tabell 1. Nya sjukfall fördelat på diagnoser och kön. AGS och AGS KL 2011... 4 Tabell 2. Nya sjukfall fördelat på diagnoser och kön. AGS 2011... 4 Tabell

Läs mer

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning... Bakgrund...4 Om rapporten...4 Sjukperioder 2005-201...6 Individer som har haft en sjukperiod jämfört med individer som har

Läs mer

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning och slutsatser...3 Bakgrund...4 Om rapporten...4 Antal cancerfall och antalet sjukskrivna på grund av en cancerdiagnos...5 Antal sjukfall

Läs mer

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2014

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2014 Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

Fallolyckor FÖRSÄKRING

Fallolyckor FÖRSÄKRING Fallolyckor FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning...3 Bakgrund...4 Om rapporten...4 Allvarliga fallolyckor 2008-2012...5 Kvinnor som ramlar inne och ute...6 Exempel på händelseförlopp...6 Män som ramlar inne

Läs mer

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro i Sverige

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro i Sverige Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro i Sverige 2005 2 AFA är avsändare för denna rapport. Alla uppgifter i rapporten baseras på AFA:s skaderegister. Vi försäkrar, förvaltar och förebygger

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn

Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn TFA-KL, trygghetsförsäkring vid arbetsskada, kommuner och landsting TFA-KL omfattar alla anställda i kommuner och landsting/regioner, Svenska kyrkan och kommunalt

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Statistiken över sjuklöneperioden bygger på ett urval av arbetsgivare och deras utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjuklöneperioden. Insamlig sker kvartalsvis

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Socialstyrelsens patientregister för f

Socialstyrelsens patientregister för f Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov. 14 december 2011. Lena Liljebäck

Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov. 14 december 2011. Lena Liljebäck Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov 14 december 2011 Lena Liljebäck Svagare utveckling på arbetsmarknaden kommande år Drygt 170 000 jobb har tillkommit på 2 år Sysselsättningens ökning stannar upp 2012

Läs mer

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2012

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2012 Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2012 Förord AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden.

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Om statistiken Statistiken baseras på ansökningar som gjorts hos Advisa

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet Rapport Drömjobbet 2010 Ingenjör är drömjobbet En av tio yrkesverksamma (11%) svarar att det nuvarande jobbet är deras drömjobb! Resterande nio har drömmarna någon annanstans. Bland yrkesverksamma är det

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan

Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan Fakta PM 3:2006 Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan Utgångspunkten för denna PM är att drygt 96 000 personer, det vill säga drygt 15 procent, endast erhöll arbetslöshetsersättning

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Respondenter med diagnos AS

Respondenter med diagnos AS Respondenter med diagnos AS Jag har ankyloserande spondylit (AS) Jag har återkommande ryggont Jag har inget av ovanstående men skulle vilja veta mer om inflammatorisk ryggsjukdom 100% 1473 0% 0 0% 0 Totalt

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Blekinge Antal vårdade per år Antal vårdade per 100 000 barn och år Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 1. Transportolycksfall med fordon

Blekinge Antal vårdade per år Antal vårdade per 100 000 barn och år Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 1. Transportolycksfall med fordon Appendix 2 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

VD-löner 2009. Mars 2010

VD-löner 2009. Mars 2010 VD-löner 2009 Mars 2010 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer 1 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer har drygt 59 000 medlemsföretag. Två av tre företag är

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Rapport 2011:3. Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland

Rapport 2011:3. Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland Rapport 2011:3 Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland Länsstyrelsen Ansvarig utgivare År 2011 611 86 Nyköping Lucie Riad Nr 3 Tel växeln: 0155-26 40 00 ISSN 1400-0792 E-post: sodermanland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Anders Ekholm vvd www.iffs.se

Anders Ekholm vvd www.iffs.se Anders Ekholm vvd www.iffs.se Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Bestämmelser om Krav på tillstånd för: sjömätning fotografering och liknande registrering från luftfartyg upprättande av databaser

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Vad har hänt under 2012? Under året har andelen ersättningstagare sakta minskat, det följer en trend som vi kan se även

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn FÖRSÄKRING

Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn FÖRSÄKRING Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning Sammanfattning...3 Bakgrund...4 Om rapporten...4 Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn...5 Fall i samma höjd...7 Fall

Läs mer

KPMG:s första småföretagarbarometer. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611

KPMG:s första småföretagarbarometer. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611 KPMG:s första småföretagarbarometer Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av KPMG och Diplomat. Undersökningen

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Definitioner på glesbygd

Definitioner på glesbygd Sjukvård i glesbygd Definitioner på glesbygd Ställen där man får EU medel för att dra bredband. SCB allt som ej är tätort (max 200m mellan husen och mer än 200 inv) Glesbygdsverket, tätort >3000 inv, landsbygd

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004 Stockholm Skåne Uppsala Riket Västra Götaland Jämtland Gotland Halland Västmansland Dalarna Södermanland Norrbotten Kronoberg Östergötland Örebro Västernorrland

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer