Psykisk ohälsa FÖRSÄKRING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk ohälsa FÖRSÄKRING"

Transkript

1 Psykisk ohälsa FÖRSÄKRING

2 2

3 Sammanfattning Andelen långvarigt sjukskrivna med en psykisk diagnos har ökat sedan 2009 och för kvinnor är den högre än vad den var i början av 2000-talet. Kvinnor har en högre risk att drabbas av en långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos än män i samtliga yrkesgrupper. Kvinnor får oftare stressdiagnoser än män. Män får oftare diagnoserna depression och ångest. Risken att drabbas av en långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos har ökat under de senaste åren, men är lägre än den var De yrkesgrupper där risken är högst för att råka ut för psykisk ohälsa finns inom vård, skola och omsorg. Även yrkesgrupperna övrigt industriellt arbete och städare och fönsterputsare har relativt högre risker. De allra flesta yrkesgrupper hade en lägre risk att drabbas av en långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos 2011 jämfört med Det finns skillnader mellan länen i risken att drabbas av långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos. Det beror delvis på att det finns skillnader i näringslivsstrukturen, det vill säga sammansättningen av antalet sysselsatta i olika yrkesgrupper, mellan länen. 3

4 Bakgrund Psykisk ohälsa i den arbetsföra befolkningen uppmärksammas och debatteras i både Sverige och i omvärlden. Särskilt uppmärksammas den psykiska ohälsan bland unga och kvinnor. Idag är den vanligaste sjukskrivningsorsaken en psykisk diagnos och antalet sjukskrivningar med psykiska diagnoser ökar enligt Försäkringskassan (Finansdepartementet 2013). Enligt Statistiska centralbyrån upplever fyra av tio det egna arbetet som psykiskt ansträngande (Statistiska centralbyrån, 2013). Den europeiska unionens statistikbyrå, Eurostat rapporterar att kvinnor i hela EU ofta uppger problem med stress, depressioner och oro, i undersökningar av arbetsrelaterade besvär (Eurostat, 2010). Under 2013 publicerade OECD en rapport om den psykiska ohälsan bland unga i Sverige. OECD menar att Sverige måste göra mer för att förhindra psykisk ohälsa bland unga och därmed minska dess kostnader för hälso- och sjukvårdssystemet och arbetslöshetsförsäkringen (OECD, 2013). Den svenska regeringen har uppmärksammat ökningen av psykiska diagnoser och har gett Försäkringskassan i uppdrag att beskriva och analysera sjukfall med psykiska diagnoser. I Försäkringskassans första delrapport konstateras att antalet sjukfall med psykiska diagnoser minskade från 2005, men har sedan 2009 börjat öka igen (Försäkringskassan, 2013). Sedan början av 2000-talet har regering och socialförsäkringsadministrationen fokuserat på att minska utnyttjandet av sjukförsäkringen. Detta medförde också att antalet sjukfall minskade. År 2005 bildades den nya myndigheten Försäkringskassan och reglerna i den lagstadgade sjukförsäkringen ändrades. År 2008 infördes ytterligare förändringar, som innebar striktare regler för att bevilja sjuk- eller aktivitetsersättning. Det medförde en kraftig nedgång i antalet nya ersättningar under 2008 och Under 2009 minskade även sysselsättningen vilket ytterligare bidrog till en minskning av antalet ersättningar. Om rapporten Denna rapport handlar om långa sjukskrivningar med psykiska diagnoser och bygger på information om ersättningar från AFA Försäkrings sjukförsäkringar, avtalsgruppförsäkring AGS och avtalsgruppförsäkring kommun/landsting AGS-KL. Med en lång sjukskrivning menas att den har pågått i mer än 90 dagar och/eller har lett till månadsersättning. AFA Försäkring beviljar månadsersättning till sjukfall som Försäkringskassan beviljat sjuk- eller aktivitetsersättning. Sjukförsäkringen Genom avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS och AGS-KL) omfattas arbetare inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO, kooperationen, anställda i kommuner, landsting/regioner, Svenska kyrkan, KFS och Pactaföretag. Försäkringen omfattar däremot inte statligt anställda eller tjänstemän inom det privata avtalsområdet. Vi har studerat hur psykiska diagnoser är fördelade över tid, försäkringskollektiv, yrkesgrupp, kön, ålder och län. Diagnoserna är kategoriserade enligt samma kodsystem som Försäkringskassan använder, ICD10. 4

5 Vi redovisar huvudsakligen uppgifter för åren Vi har valt 2005 eftersom antalet sjukfall med psykiska diagnoser började minska då. Eftersom sjukdom kan anmälas i efterhand är antalet sjukfall i AFA Försäkrings skadedatabas för 2012 fortfarande ofullständigt. Vi redovisar uppgifter om sjukfall som: Antalsuppgifter Antal sjukfall fördelat på yrke, ålder, kön och avtalsområde. Andelar Sjukfall med en psykisk diagnos som procentuell andel av alla diagnosticerade sjukfall. Risk Risk att råka ut för ett långvarigt sjukfall och risken att råka ut för ett sjukfall med psykisk diagnos som leder till månadsersättning. Risken beräknas som antalet fall per 1000 sysselsatta. Vi har använt sysselsättningsuppgifter från SCB:s yrkesregister. Denna rapport behandlar inte arbetssjukdomar. En arbetssjukdom är en sjukdom som beror på att man har utsatt för skadlig inverkan på arbetet. Godkända arbetssjukdomar regleras av Trygghetsförsäkring vid arbetsskada och godkända arbetssjukdomar med psykiska diagnoser är mycket få. Inom diagnosgruppen Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F00-F99) finns följande kategorier: Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser Mentala sjukdomar Psykisk sjukdom Ångestsyndrom Neuros annan mental defekt Risk för smitta Psykosomatisk sjukdom Offer för brott Organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar Övriga sjukdomar inom diagnosgruppen Sorgreaktion Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom Förstämningssyndrom (t.ex. depression) Anpassningsstörning (utbrändhet) Reaktion på svår stress 5

6 Diagnoser för kvinnor och män 2010 och 2011 I diagram 1 och diagram 2 nedan illustreras hur vanliga olika diagnoser är bland de långa sjukfallen i hela AFA Försäkrings kollektiv, det vill säga både AGS och AGS-KL. Den vanligaste diagnosen för både män och kvinnor är sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven, 35 procent av männen hade fått diagnosen och 31 procent av kvinnorna under åren 2010 och Därefter kommer psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar som utgör 30 procent av kvinnornas diagnoser och 19 procent av männens. DIAGRAM 1. NYA LÅNGA SJUKFALL FÖRDELAT PÅ DIAGNOSER. KVINNOR 2010 OCH Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven 15% Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar 3% 3% 3% 31% Tumörer Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker 7% Sjukdomar i nervsystemet 8% Cirkulationsorganens sjukdomar 30% Graviditet, förlossning Övriga diagnoser DIAGRAM 2. NYA LÅNGA SJUKFALL FÖRDELAT PÅ DIAGNOSER. MÄN 2010 OCH Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven 16% Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar 6% 3% 35% Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker Cirkulationsorganens sjukdomar 9% Tumörer 12% 19% Sjukdomar i nervsystemet Övriga diagnoser 6

7 ANDELEN LÅNGA SJUKFALL MED EN PSYKISK DIAGNOS HAR ÖKAT Vi har studerat hur andelen långa sjukfall med en psykisk diagnos av alla diagnosticerade långa sjukfall har utvecklats över tid. Detta illustreras i diagram 3. Det har skett en ökning av andelen nya sjukfall med en psykisk diagnos från och med Från början 2004 och fram till 2008 och 2009, det vill säga under samma år som det totala antalet sjukfall minskade, minskade andelen långa sjukfall med en psykisk diagnos. Denna utveckling följer ungefär samma mönster för båda könen. Andelen med en psykisk diagnos är högre bland kvinnor än bland män och ökningen under de senaste åren har varit större för kvinnor. Andelen långa sjukfall med en psykisk diagnos var 33 procent bland kvinnor 2011 och det överstiger det högsta värdet under första halvan av 2000-talet. Andelen män med en psykisk diagnos var 20 procent 2010 och 19 procent Det högsta uppmätta värdet under början av 2000-talet var 20 procent. Preliminära siffror för 2012 visar att andelen psykiska diagnoser för både män och kvinnor ligger på ungefär samma nivå som DIAGRAM 3. PROCENTUELL ANDEL AV PSYKISKA DIAGNOSER AV ALLA DIAGNOSTICERADE LÅNGA Diagram SJUKFALL 3. Procentuell FÖRDELAT andel av psykiska PÅ KÖN OCH diagnoser INSJUNKNANDEÅR av alla diagnosticerade INOM AGS sjukfall OCH AGS-KL. fördelat på kön och insjunknandeår inom AGS-KL och AGS Kvinnor Kvinnor+män Män (Sjukfall där diagnos saknas är borträknade) (Sjukfall där diagnos saknas är borträknade) Den vanligaste diagnosen vid en lång sjukskrivning i hela AFA Försäkrings Den vanligaste diagnosen vid en lång sjukskrivning i hela AFA Försäkrings försäkringsförsäkringskollektiv är muskuloskeletala sjukdomar. I AGS-KL är psykiska diagnoser kollektiv är muskuloskeletala sjukdomar. I AGS-KL är psykiska diagnoser den vanligaste den vanligaste diagnosen för både män och kvinnor. diagnosen för både män och kvinnor. Yrket är avgörande för män men inte för kvinnor i lika stor utsträckning De yrkesgrupper där andelen sjukskrivna med en psykisk diagnos är som högst finns inom området vård, skola och omsorg. Detta visas i diagram 4. Andelen med psykiska diagnoser är högre för kvinnor i de flesta yrkesgrupperna. De yrken som har en hög andel sjukskrivna med psykiska diagnoser är huvudsakligen kvinnodominerade, men andelen sjukskrivna med en psykisk diagnos är hög även bland männen i dessa yrkesgrupper. De yrken som har en lägre andel sjukskrivna med en psykisk diagnos är huvudsakligen mansdominerade arbetaryrken och kvinnor i dessa yrkesgrupper har en i de flesta fall betydligt högre andel sjukskrivna med en psykisk diagnos jämfört med männen. Exempel på sådana yrkesgrupper är bland andra Byggnadsträarbetare och Elektriskt arbete. För män spelar alltså yrket en större roll för hur stor andel av de långtidssjukskrivna som har drabbats av psykisk ohälsa, än för kvinnor. 7

8 YRKET ÄR AVGÖRANDE FÖR MÄN MEN INTE FÖR KVINNOR I LIKA STOR UTSTRÄCKNING De yrkesgrupper där andelen med långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos är som högst finns inom området vård, skola och omsorg. Detta visas i diagram 4. Andelen med psykiska diagnoser är högre för kvinnor i de flesta yrkesgrupperna. De yrken som har en hög andel långvarig sjukfrånvaro med psykiska diagnoser är huvudsakligen kvinnodominerade, men andelen sjukskrivna med en psykisk diagnos är hög även bland männen i dessa yrkesgrupper. De yrken som har en lägre andel långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos är huvudsakligen mansdominerade arbetaryrken och kvinnor i dessa yrkesgrupper har en, i de flesta fall, högre andel långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos jämfört med män. Exempel på sådana yrkesgrupper är bland andra byggnadsträarbetare och elektriskt arbete. För män spelar alltså yrket en större roll för hur stor andel av de långtidssjukskrivna som har drabbats av psykisk ohälsa, än det gör för kvinnor. DIAGRAM 4. NYA LÅNGA SJUKFALL MED EN PSYKISK DIAGNOS SOM ANDEL I PROCENT AV DET TOTALA ANTALET SJUKFALL I YRKESGRUPPEN FÖRDELAT PÅ KÖN Övrigt hälso-,sjukvård Lärare Läkare Förskolelärare och fritidspedagoger Övriga yrkesgrupper Soc., vård- och omsorg Sjuksköterskor mfl. Barnskötare m fl Försäljare inom detaljhandel Alla yrken Undersköterskor, sjukvårdsvårdbitr. Väktare, ordningsvakter Tandvårdsarbete Textil. Städare och fönsterputsare Grafiskt arbete Övrigt industriellt arbete Hotell-, restaurang Jord-, skogsbruks. Fastighetsskötare, expvakt. Metallarbete Godshantering. Livsmedelsarbete Yrkesförare Tidningsdistr. Elektriskt arbete Murare Träindustriarbete Däckspersonal. Byggnadsmålare Pappers. Betong- bygg. Byggnadsträarbetare Gruv- och bergarbete* Isolerings och VVS-montörer Brandpersonal* Golvläggare* Kvinnor+ Män Män Kvinnor 1 *Yrkesgrupper med en mycket låg andel sysselsatta kvinnor, inga skador har rapporterats för åren Kvinnor får oftare stressdiagnoser 8 1 * Yrkesgrupper med en mycket låg andel sysselsatta kvinnor, inga skador har rapporterats för åren

9 KVINNOR FÅR OFTARE STRESSDIAGNOSER De tre vanligaste psykiska diagnoserna för båda könen är förstämningssyndrom (t.ex. depression), reaktion på svår stress och ångestsyndrom. I diagram 5 och diagram 6 nedan redovisas fördelningen i procent av de olika psykiska diagnoserna under perioden Bland männen utgör förstämningssyndrom 49 procent av diagnoserna i genomsnitt för perioden , bland kvinnor är andelen något lägre och ligger på 47 procent. Reaktion på svår stress är däremot vanligare bland kvinnor och utgör en tredjedel av alla diagnoser. För män utgör diagnosen en femtedel av diagnoserna. Ångestsyndrom står för 13 procent av kvinnornas diagnoser och 16 procent av männens diagnoser. Resterande diagnosgrupper utgör förhållandevis lägre andelar av diagnoserna. Anpassningsstörning, det som i dagligt tal brukar kallas för utbrändhet, är en mycket ovanlig diagnos, färre än en procent av männen och en procent av kvinnorna har fått diagnosen. När man tittar på utvecklingen över tid är andelarna av de olika diagnoserna ganska stabila, en liten minskning av stressdiagnoser till förmån för depressioner kan noteras runt åren 2008 och Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress ingår i samma kategori och redovisas tillsammans i Försäkringskassans statistik. I AFA Försäkrings databas särredovisas anpassningsstörning. I kategorin ingår följande diagnoser: Akut stressreaktion Posttraumatiskt stressyndrom Anpassningsstörning (utbrändhet) Andra specificerade reaktioner på svår stress Reaktion på svår stress, ospecificerad Kategorin förtjänar extra uppmärksamhet eftersom den skiljer sig från andra kategorier inom psykiska diagnoser. Skillnaden är att den inte bara inkluderar störningar som karakteriseras av symptom och förlopp utan även inbegriper en av två orsaksfaktorer, nämligen; 1. En exceptionell traumatisk livshändelse som ger upphov till en akut stressreaktion. 2. En betydande förändring av livssituationen som medför en betydande försämring av livsvillkoren, vilket resulterar i en anpassningsstörning (Socialstyrelsen, 1996). 9

10 DIAGRAM 5. DIAGNOSER SOM ANDEL I PROCENT AV ALLA PSYKISKA DIAGNOSER. KVINNOR Diagram Diagnoser som andel i procent av alla psykiska diagnoser. Kvinnor Diagram Diagnoser som andel i procent av alla psykiska diagnoser. Kvinnor ,11% 0,11% 7% 7% 13% 13% 33% 33% 47% 47% Förstämningssyndrom (t.ex. Förstämningssyndrom depression) (t.ex. depression) Reaktion på svår stress Reaktion på svår stress Ångestsyndrom Ångestsyndrom Anpassningsstörning Anpassningsstörning (utbrändhet) (utbrändhet) Övriga diagnoser inom Övriga diagnosgruppen diagnoser inom diagnosgruppen DIAGRAM 6. DIAGNOSER Diagram 6. Diagnoser SOM ANDEL som andel I PROCENT i procent AV av ALLA alla psykiska PSYKISKA diagnoser. DIAGNOSER. Män MÄN Diagram Diagnoser som andel i procent av alla psykiska diagnoser. Män ,08% 0,08% 16% 16% 14% 14% 49% 49% Förstämningssyndrom (t.ex. Förstämningssyndrom depression) (t.ex. depression) Reaktion på svår stress Reaktion på svår stress Ångestsyndrom Ångestsyndrom 21% 21% Anpassningsstörning Anpassningsstörning (utbrändhet) (utbrändhet) Övriga diagnoser inom Övriga diagnosgruppen diagnoser inom diagnosgruppen

11 andra diagnoser. Det totala antalet sjukfall är högre i äldre åldersgrupper, men andra diagnoser än psykiska, som muskuloskeletala diagnoser, är vanligare Vi kan inte se att det har skett några stora förändringar i fördelningen av andelen psykiska diagnoser inom olika åldersgrupper under perioden I AGS-KL ser fördelningen av andelen med psykiska diagnoser i olika åldersgrupper ganska lika ut för kvinnor och män. De yngre åldersgrupperna har en högre andel av psykiska diagnoser, men det totala antalet diagnosticerade sjukfall är också lägre. Inom ÅLDER, AGS är andelen KÖN sjukfall OCH AVTALSOMRÅDE med en psykisk diagnos lägre än i AGS KL och lägst är den för männen. Detta visas i diagram 7-diagram 9. Generellt så är andelen med en psykisk diagnos högre i yngre åldersgrupper jämfört med andra diagnoser. Diagram Det 7. Antal totala antalet sjukfall sjukfall 2010 är och högre 2011 i äldre fördelat åldersgrupper, på ålder, men psykisk andra diagnoser än och psykiska, övriga diagnoser. som muskuloskeletala Kvinnor diagnoser, AGS-KLär vanligare. Vi kan inte se att det har skett några stora förändringar i fördelningen av andelen psykiska diagnoser inom olika åldersgrupper under Ålder, perioden kön och avtalsområde Generellt så är andelen med en psykisk diagnos högre i lägre åldersgrupper jämfört med I andra AGS-KL diagnoser. fördelningen Det totala av andelen antalet med sjukfall psykiska är diagnoser högre i äldre i olika åldersgrupper, ganska men lika andra ut diagnoser för kvinnor änoch psykiska, män. De som yngre muskuloskeletala åldersgrupperna har diagnoser, en högre andel är vanligare av psykiska Vi diagnoser, kan inte se att men det det totala antalet diagnosticerade sjukfall är också lägre. Inom AGS är andelen sjukfall med en har skett några stora förändringar i fördelningen av andelen psykiska diagnoser inom olika psykisk åldersgrupper diagnos lägre under än i AGS-KL, perioden och andelen är lägre för män än för kvinnor. Detta visas i diagram 70 diagram I AGS-KL ser fördelningen Psykiska av andelen diagnoser med psykiska Övriga diagnoser i olika åldersgrupper DIAGRAM ganska lika 7. ut för kvinnor och män. De yngre åldersgrupperna har en högre andel av ANTAL psykiska NYA diagnoser, LÅNGA men SJUKFALL det totala 2010 antalet OCH diagnosticerade 2011 FÖRDELAT sjukfall PÅ ÅLDER, är också lägre. Inom PSYKISK AGS Diagram är andelen DIAGNOS 8. Antal sjukfall sjukfall OCH med ÖVRIGA 2010 en psykisk och DIAGNOSER diagnos fördelat lägre KVINNOR på än ålder, i AGS AGS-KL. psykisk och diagnos lägst är och den för männen. övriga diagnoser. Detta visas Män i diagram AGS-KL 7-diagram Diagram 7. Antal sjukfall 2010 och 2011 fördelat på ålder, psykisk diagnos och övriga diagnoser. Kvinnor AGS-KL Psykiska diagnoser Övriga diagnoser Psykiska diagnoser Övriga diagnoser Diagram 9. Antal sjukfall 2010 och 2011 fördelat på ålder, psykisk diagnos, kön och DIAGRAM 8. övriga diagnoser AGS ANTAL NYA LÅNGA SJUKFALL 2010 OCH 2011 FÖRDELAT PÅ ÅLDER, PSYKISK DIAGNOS OCH ÖVRIGA DIAGNOSER. MÄN AGS-KL. Diagram 8. Antal sjukfall 2010 och 2011 fördelat på ålder, psykisk diagnos och övriga diagnoser. Män AGS-KL Psykiska diagnoser Övriga diagnoser Diagram 9. Antal sjukfall 2010 och 2011 fördelat på ålder, psykisk diagnos, kön och övriga diagnoser AGS 11 11

12 DIAGRAM 9. ANTAL NYA LÅNGA SJUKFALL 2010 OCH 2011 FÖRDELAT PÅ ÅLDER, PSYKISK DIAGNOS, KÖN OCH ÖVRIGA DIAGNOSER AGS. Kvinnor Män år år år år år år år år år år år år Psykiska diagnoser Övriga diagnoser Kvinnor har högre risk att drabbas av psykisk ohälsa Diagram 10 visar risken att drabbas av en långvarig sjukdom med en psykisk diagnos beräknad som antalet fall per 1000 sysselsatt fördelat på kön och insjunknandeår. Risken började öka 2010 för både kvinnor och män, men är inte uppe på samma nivåer som 2005 och År 2005 var risken 6,6 per 1000 sysselsatt (båda könen, AGS och AGS KL) År 2011 var risken 4,5. Risken är högre för kvinnor och även ökningen i risk från och med 2010 har varit större för kvinnor och avtagande för män. Preliminära uppgifter för 2012 visar att risken hamnar på ungefär samma nivå som Diagram 10. Risk (antal fall per 1000 sysselsatta)att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på kön, utveckling över tiden

13 KVINNOR HAR HÖGRE RISK ATT DRABBAS AV PSYKISK OHÄLSA Diagram 10 visar risken att drabbas av en långvarig sjukdom med en psykisk diagnos beräknad som antalet fall per 1000 sysselsatta fördelat på kön och insjunknandeår. Risken började öka 2010 för både kvinnor och män, men är inte uppe på samma nivåer som 2005 och År 2005 var risken 6,6 per 1000 sysselsatta. År 2011 var risken 4,5. Risken är högre för kvinnor och även ökningen i risk från och med 2010 har varit större för kvinnor och avtagande för män. Preliminära uppgifter för 2012 visar att risken hamnar på ungefär samma nivå som DIAGRAM 10. RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT PÅ KÖN, UTVECKLING ÖVER TIDEN ,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 Kvinnor Kvinnor+Män Män 3,0 2,0 1, I diagram 11 och 12 visas risken att drabbas av psykisk ohälsa fördelat på åldersgrupper för kvinnor och män. För båda könen gäller att för åldersgrupperna över 35 år ökar risken mer I diagram 11 och 12 visas risken att drabbas av psykisk ohälsa fördelat på åldersgrupper efter För åldersgrupperna år och år är utvecklingen flackare och för de för kvinnor och män. För båda könen gäller att för åldersgrupperna över 35 år ökar risken yngsta männen minskar risken mer efter För åldersgrupperna år och år är utvecklingen flackare och DIAGRAM för de yngsta 11. männen minskar risken RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT PÅ ÅLDERSGRUPP, UTVECKLING Diagram 11 Risk ÖVER (antal fall TIDEN per sysselsatta)att KVINNOR. drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupp, utveckling över 12,0 tiden Kvinnor 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Kv Kv Kv Kv Kv , Diagram 12 Risk (antal fall per 1000 sysselsatta)att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupp, utveckling över tiden Män 136,0 13 5,0

14 8,0 6,0 4,0 2,0 Kv Kv Kv Kv Kv , DIAGRAM 12. RISK Diagram (ANTAL 12 Risk (antal FALL fall PER per 1000 sysselsatta)att SYSSELSATTA) drabbas ATT av en DRABBAS långvarig AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO sjukskrivning med en psykisk MED EN diagnos PSYKISK fördelat DIAGNOS på åldersgrupp, FÖRDELAT utveckling över PÅ ÅLDERSGRUPP, UTVECKLING tiden Män ÖVER TIDEN MÄN. 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 M M M M M , Risken att att drabbas drabbas av ett av långvarigt ett långvarigt sjukfall sjukfall som leder som till leder månadsersättning till månadsersättning minskade för minskade för alla alla diagnoser diagnoser och och yrkesgrupper yrkesgrupper från och från med och med En viss ökning En viss kunde ökning noteras kunde under noteras under bland annat beroende på att en del av gruppen utförsäkrade återvände till bland annat beroende på att en del av gruppen utförsäkrade återvände till sjukförsäkringen. sjukförsäkringen. Utvecklingen är likartad för alla diagnoser, i diagram 10 visas risken att Utvecklingen är likartad för alla diagnoser, i diagram 10 visas risken att drabbas av ett sjukfall drabbas av ett sjukfall som leder till månadsersättning för de vanligaste diagnoserna, som leder till månadsersättning för de vanligaste diagnoserna, psykiska och muskuloskeletala. psykiska och muskuloskeletala. Man kan notera att skillnaden mellan risken för att Man kan notera att skillnaden mellan risken för att drabbas av ett långvarigt sjukfall som leder till månadsersättning med en muskuloskeletal diagnos är något lägre än risken att drabbas av ett långvarigt sjukfall som leder till månadsersättning med en muskuloskeletal drabbas av en psykisk diagnos 2011, före 2008 var det tvärtom. diagnos är något lägre än risken att drabbas av en psykisk diagnos 2011, före 2008 var det tvärtom. DIAGRAM RISK Diagram (ANTAL 13. Risk FALL (antal PER fall per SYSSELSATTA) sysselsatta)att drabbas ATT av DRABBAS långvarig AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO sjukfrånvaro med en MED psykisk EN eller PSYKISK en annan ELLER diagnos som MUSKULOSKELETAL leder till DIAGNOS SOM månadsersättning. LEDER TILL MÅNADSERSÄTTNING. 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 Kvinnor muskuloskeletala diagnoser Män muskuloskeletala diagnoser Kvinnor psykiska diagnoser Män psykiska diagnoser 0,2 0,1 0, De yrkesgrupper där där risken att att drabbas drabbas av långvarigt av långvarigt psykisk psykisk ohälsa är ohälsa hög finns är hög inom finns inom vårdoch vård- omsorg. och omsorg. Även Även förskollärare Förskollärare och och fritidspedagoger, städare Städare och och fönsterputsaresamt gruppen övrigt och gruppen industriellt övrigt industriellt arbete har arbete en hög har risk. en hög Utvecklingen risk. Utvecklingen i risk följer i risk ungefär följer ungefär samma mönster i samma mönster i de flesta yrkesgrupperna. Alla yrkesgrupper utom övrigt industriellt arbete och murare hade en lägre risk 2011 jämfört med Gruppen murare tillhör yrkena med en relativt låg risk att drabbas av psykisk ohälsa. Riskerna för olika yrkesgrupper finns i tabell Tabell 1. Risk (antal fall per 1000 sysselsatta) att råka ut för ett långvarigt sjukfall med en psykisk diagnos fördelat efter yrkesgrupp och insjunknandeår. *

15 de flesta yrkesgrupperna. Alla yrkesgrupper utom övrigt industriellt arbete och murare hade en lägre risk 2011 jämfört med Gruppen murare tillhör yrkena med en relativt låg risk att drabbas av psykisk ohälsa. Riskerna för olika yrkesgrupper finns i tabell 1-3. TABELL 1. RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT EFTER YRKESGRUPP OCH INSJUNKNANDEÅR.* Alla yrken 6,6 5,7 4,7 3,6 3,3 4,2 4,5 Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete 14,1 11,1 10,5 8,6 6,1 9,7 11,5 Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare 12,5 10,3 9,2 6,7 5,9 8,4 9,3 Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinsktekniska ass 10,9 9,7 7,4 6,4 5,9 6,5 7,1 Tandvårdsarbete 10,4 10,0 7,4 5,8 4,6 6,6 7,3 Förskolelärare och fritidspedagoger 10,3 9,1 7,4 5,4 5,4 6,8 8,0 Städare och fönsterputsare 10,0 7,8 7,1 5,4 4,8 7,0 7,5 Övrigt industriellt arbete 7,7 7,5 6,3 5,1 5,8 7,3 8,1 Textil-, skinn och läderindustriarbete 8,8 6,1 7,4 5,0 4,8 5,4 6,6 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 7,8 6,9 6,0 4,4 4,3 5,3 5,8 Tidningsdistrubitions- och cateringarbete 5,7 5,5 5,9 6,9 7,3 4,5 4,9 Lärare 7,6 7,0 5,8 4,2 3,7 4,7 5,1 Barnskötare m fl. 6,9 7,0 5,1 3,8 3,7 4,7 5,6 Läkare 6,8 6,3 5,1 4,2 3,8 5,2 4,6 Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl 5,7 2,6 5,8 9,5 3,8 2,0 2,2 Livsmedelsarbete 6,4 5,5 3,9 2,6 2,7 3,1 3,8 Väktare, ordningsvakter 6,4 4,7 3,2 3,3 3,0 3,3 3,7 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl. 4,8 4,2 4,4 3,3 2,6 3,9 3,6 Grafiskt arbete 5,3 4,6 3,2 2,8 3,1 3,4 2,7 Övriga yrkesgrupper 5,4 4,7 3,7 2,7 2,4 3,2 3,6 Metallarbete 5,4 4,4 3,6 2,7 2,4 2,8 3,2 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 4,8 4,3 3,4 2,7 2,1 3,0 3,0 Försäljare inom detaljhandel 4,8 3,9 3,0 2,6 2,2 3,0 3,4 Byggnadsmålare 4,6 4,6 2,5 2,8 2,2 2,7 2,4 Träindustriarbete 3,9 3,3 3,2 2,5 2,5 2,5 2,9 Yrkesförare 4,6 3,7 2,8 2,4 2,3 2,6 2,8 Godshanterings- och lagerarbete 4,8 3,9 3,1 2,3 2,0 2,3 1,8 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 3,4 3,8 2,8 1,6 2,0 2,1 2,3 Pappers- och pappersmassearbetare 3,6 3,3 2,2 1,1 1,8 1,9 1,3 Byggnadsträarbetare 3,1 2,8 2,3 2,0 1,3 1,7 1,7 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 5,0 2,6 2,1 1,6 1,5 1,2 1,3 Golvläggare 4,3 1,9 0,9 2,6 2,3 1,1 1,3 Betong-, bygg- och anläggningsarbete 2,9 2,7 1,7 1,8 1,4 1,4 1,6 Murare 1,1 2,5 1,6 1,5 2,0 1,2 2,2 Elektriskt arbete 3,0 2,2 1,4 1,2 1,0 1,4 1,2 Brandpersonal 2,2 1,6 1,3 1,8 0,9 1,1 0,6 Isolerings- och VVS-montörer 2,6 1,9 1,4 0,8 1,4 1,0 0,9 15

16 Kvinnor har högre risk att drabbas av långvariga sjukskrivningar med psykiska diagnoser inom samtliga yrkesgrupper. Den genomsnittliga skillnaden mellan män och kvinnor för åren är som störst i mansdominerade arbetaryrken (till exempel övrigt industriellt arbete, yrkesförare och metallarbetare). En låg andel kvinnor gör samtidigt riskerna svårmätta för kvinnor, särskilt i mindre yrkesgrupper. I gruppen övrigt industriellt arbete är cirka en fjärdedel kvinnor. Bland kvinnor är också gruppen övrigt industriellt arbete den yrkesgrupp där risken att drabbas av psykisk ohälsa är störst. Därefter kommer övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete samt undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare. Bland män är yrkesgruppen med högst risk undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare, därefter kommer städare och fönsterputsare och övrigt industriellt arbete. Andelen sysselsatta män i yrkesgruppen undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare är lågt. Vi har även beräknat åldersstandardiserad risk (se tabellbilagan, AFA Försäkring 2013). Det innebär att man tar bort effekter av ojämn åldersfördelning i olika yrkesgrupper. Den åldersstandardiserade risken visade inte på några större skillnader utom för yrkesgrupperna, hotell-, restaurang- och storköksarbete, försäljare samt väktare. Dessa har en stor andel sysselsatta i åldersgruppen år och år som inte drabbas av sjukskrivningar i lika stor utsträckning som äldre åldersgrupper. Den ålderstandadiserade risken i dessa yrkesgrupper är därför högre än den faktiska beräknade risken. TABELL 2. RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) FÖR KVINNOR ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT EFTER YRKESGRUPP OCH INSJUNKNANDEÅR.* Alla yrken 8,91 7,83 6,4 4,89 4,44 5,83 6,55 Övrigt industriellt arbete 12,6 12,2 10,0 8,9 9,8 11,8 15,7 Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete 14,1 11,7 11,3 9,0 6,3 10,1 11,8 Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare 12,8 10,6 9,3 6,8 6,0 8,6 9,5 Metallarbete 13,5 10,4 8,6 6,2 5,5 6,8 8,4 Yrkesförare 13,4 11,3 7,6 6,7 5,9 6,2 8,7 Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinsktekniska ass 11,2 10,0 7,9 6,7 6,3 6,9 7,5 Tandvårdsarbete 11,0 10,6 8,2 6,3 5,0 6,9 7,6 Förskolelärare och fritidspedagoger 10,6 9,5 7,7 5,6 5,5 7,1 8,4 Städare och fönsterputsare 9,6 8,4 7,2 5,5 4,6 7,4 8,2 Läkare 9,0 8,5 6,9 6,1 4,8 7,6 6,8 Lärare 8,8 8,2 6,8 4,9 4,5 5,7 6,1 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 8,5 7,6 6,5 4,9 4,7 5,9 6,6 Livsmedelsarbete 8,1 8,7 6,3 4,8 5,1 4,5 6,0 Barnskötare m fl. 7,4 7,6 5,5 4,1 4,0 5,2 6,2 Övriga yrken 7,3 6,2 4,9 3,6 3,1 4,2 4,8 Godshanterings- och lagerarbete 7,8 6,7 4,4 4,1 3,0 4,0 3,3 Försäljare inom detaljhandel 6,3 5,0 4,0 3,3 2,9 4,0 4,6 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 5,7 5,1 4,1 3,2 2,6 4,0 3,9 16

17 TABELL 3. RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) FÖR MÄN ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT EFTER YRKESGRUPP OCH INSJUNKNANDEÅR.* Alla yrken 3,9 3,3 2,8 2,1 2,0 2,3 2,3 Städare och fönsterputsare 11,7 5,7 6,9 5,1 5,4 5,5 4,9 Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare 7,3 6,0 7,1 5,3 4,2 5,5 7,0 Övrigt industriellt arbete 5,8 5,7 4,9 3,7 4,4 5,7 5,4 Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinsktekniska ass 7,5 6,5 3,0 3,5 2,6 3,4 3,2 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl. 4,4 3,9 4,1 3,0 2,3 3,6 3,4 Läkare 5,1 4,5 3,6 2,4 2,9 2,9 2,5 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 4,8 4,0 4,0 2,6 2,5 3,2 3,1 Lärare 5,0 4,5 3,7 2,8 1,9 2,8 2,8 Byggnadsmålare 4,5 4,1 2,4 2,6 2,3 2,7 2,1 Livsmedelsarbete 5,6 3,8 2,8 1,5 1,6 2,4 2,7 Metallarbete 4,2 3,5 2,9 2,2 2,0 2,2 2,5 Yrkesförare 3,9 3,2 2,5 2,1 2,0 2,3 2,3 Träindustriarbete 3,3 2,9 2,6 2,1 2,0 2,1 2,4 Godshanterings- och lagerarbete 4,1 3,3 2,8 1,9 1,7 1,9 1,5 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 2,8 3,7 2,2 1,1 1,7 1,8 1,8 Övriga yrken 3,1 2,6 2,1 1,6 1,7 1,8 1,8 Byggnadsträarbetare 2,9 2,6 2,4 2,0 1,2 1,6 1,6 Betong- bygg- och anläggningsarbete 2,6 2,6 1,6 1,6 1,3 1,3 1,5 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 2,4 2,3 1,8 1,5 1,2 1,2 1,3 Försäljare inom detaljhandel 2,1 1,8 1,3 1,3 0,9 1,3 1,3 Elektriskt arbete 2,1 1,8 1,3 1,2 0,9 1,3 1,1 *Data är avläst 31 dec året efter insjuknandeår för att öka jämförbarheten över tiden. 17

18 Stockholms län mindre drabbat av långvarig psykisk ohälsa Vi har beräknat risken att råka ut för ett långvarigt sjukfall med psykisk diagnos för de femton yrkesgrupper som sysselsätter flest inom AGS-kollektivet per län. Det finns skillnader mellan länen. Sysselsatta i Stockholms län och Gotlands län har i genomsnitt lägst risk att drabbas av långvarig psykisk ohälsa (gäller för de undersökta yrkesgrupperna). Antalet sysselsatta i Gotlands län är lågt och därför är urvalet mindre. Statistiken från Gotlands län bör därför tolkas med försiktighet. Antalet sysselsatta i de olika yrkesgrupperna är inte jämnt fördelade över länen. Om man tar hänsyn till detta och beräknar en standardiserad risk, blir skillnaden mellan den faktiska risken och de standardiserade risken mellan noll och tre tiondelar per län, utom för Stockholms län där den standardiserade risken per 1000 sysselsatt blir 4,3 istället för 3,8. Högst risker, oavsett beräkningsmetod, finns i Västra Götalands och Blekinge län. Om man tittar på risken att drabbas av sjukdom för alla diagnoser (ej enbart psykiska diagnoser) för samma yrkesgrupper är risken fortfarande lägst i Gotlands och Stockholms län. Störst är skillnaden för Jämtlands län som har den näst högsta risken för alla diagnoser, men den sjunde högsta risken för psykiska diagnoser. I Skåne län är risken för psykiska diagnoser den 11:e högsta bland länen, men risken för sjukfall med samtliga diagnoser hamnar på 16:e plats. Det finns skillnader mellan yrkesgrupper i de olika länen. Störst är spridningen i risk bland personal i vård och skola i yrkesgrupperna övrig hälso- och sjukvårdsarbete, sjuksköterskor, barnmorskor och medicintekniska assistenter samt förskolelärare och fritidspedagoger. I gruppen övrigt hälso- och sjukvårdsarbete ingår bland annat sjukgymnaster och dietister. 18

19 TABELL 4. RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT PÅ YRKESGRUPPER OCH LÄN Län Barnskötare m fl. Betong- bygg- och anläggningsarbete Förskolelärare och fritidspedagoger Försäljare inom detaljhandel Godshanterings- och lagerarbete Hotell-, restaurang- och storköksarbete Lärare Metallarbete Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinsktekniska ass Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete Städare och fönsterputsare Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare Yrkesförare Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete Stockholm 4,6 1,2 6,0 2,6 1,6 1,9 3,2 2,7 4,5 3,9 5,2 12,1 2,8 12,6 7,7 Uppsala 5,0 1,3 9,0 2,1 0,4 2,2 3,1 2,5 6,9 3,7 6,2 7,7 2,2 1,7 7,9 Södermanland 6,0 0,6 7,4 1,4 0,9 2,7 3,8 2,8 9,2 6,1 5,7 9,9 2,6 4,8 10,0 Östergötland 5,0 0,7 6,0 3,8 1,6 1,7 2,9 2,4 8,0 4,5 8,2 7,2 3,7 12,1 5,2 Jönköping 5,4 3,0 6,8 3,8 1,8 3,6 5,3 3,9 7,7 6,8 9,3 7,6 1,8 2,9 7,8 Kronoberg 6,0 0,0 4,1 2,8 3,7 2,3 5,2 4,1 8,3 5,4 9,8 7,3 2,7 20,3 6,9 Kalmar 4,0 1,1 5,4 3,5 1,8 1,9 6,0 3,7 2,4 4,2 8,2 6,2 0,7 16,2 5,5 Gotland 0,0 0,0 6,4 1,5 0,0 2,4 4,2 1,2 1,7 4,2 2,2 3,4 1,7 9,3 7,8 Blekinge 3,4 3,3 10,9 3,3 3,7 3,9 6,0 5,9 4,2 4,4 8,3 11,2 2,4 4,1 7,3 Skåne 4,4 1,2 7,1 3,6 1,1 3,0 5,5 2,3 4,5 4,6 6,9 9,5 2,9 11,5 5,4 Halland 5,2 0,8 5,1 2,1 0,5 1,9 4,9 2,4 3,1 4,5 7,0 8,5 2,6 5,5 9,6 Övrigt industriellt arbete Västra Götaland 6,5 1,8 8,6 4,2 2,5 3,6 5,4 3,5 8,9 7,8 9,5 8,6 3,0 12,2 7,5 Värmland 2,4 1,2 3,6 2,2 1,5 1,7 5,0 2,6 6,8 5,1 8,5 9,0 3,3 6,6 10,3 Örebro 5,1 2,7 7,7 3,3 1,2 2,0 5,0 1,5 8,9 5,5 5,5 8,6 0,6 10,0 6,0 Västmanland 9,1 1,6 7,8 2,3 1,7 4,5 5,8 1,7 7,8 5,1 4,6 7,4 3,1 10,9 10,1 Dalarna 4,8 2,5 5,1 2,6 1,2 2,1 5,3 2,1 6,7 6,8 1,9 10,6 1,9 11,2 8,9 Gävleborg 1,9 2,0 5,1 2,2 1,7 2,3 4,6 2,3 5,0 5,8 2,8 6,1 2,0 6,2 11,6 Västernorrland 3,7 1,1 5,4 3,4 0,0 1,9 4,7 2,4 10,8 7,3 5,6 7,1 1,8 19,1 2,8 Jämtland 5,7 0,0 13,2 3,8 0,0 2,3 5,5 2,8 6,3 3,5 4,4 8,1 1,7 21,9 5,8 Västerbotten 3,5 1,5 7,6 2,7 0,0 4,0 7,3 3,5 7,4 5,6 6,5 7,7 1,1 8,8 4,5 Norrbotten 5,1 1,3 6,2 3,6 2,3 5,5 3,9 1,7 4,2 3,2 6,9 5,8 1,4 16,0 7,6 19

20 TABELL 5. STANDARDISERAD RISK OCH FAKTISK RISK ATT DRABBAS AV PSYKISK OHÄLSA FÖRDELAT PÅ LÄN. BERÄKNAT PÅ 15 YRKESGRUPPER Län Standardiserad risk psykiska diagnoser Risk (antal fall per 1000 sysselsatta) psykiska diagnoser Standardiserad risk alla diagnoser Risk (antal fall per 1000 sysselsatta) alla diagnoser Västra Götaland 5,8 5,9 17,6 17,9 Blekinge 5,4 5,7 16,9 17,7 Jönköping 5,3 5,3 16,9 17,8 Kronoberg 4,9 5 16,4 16,6 Södermanland 4,8 4, ,1 Dalarna 4,7 4, Västerbotten 4,7 4,8 16,2 16,5 Västernorrland 4,5 4,7 15,9 16,1 Jämtland 4,5 4,7 18,5 18 Västmanland 5 4,7 18,3 17,9 Örebro 4,5 4,6 15,9 16,4 Skåne 4,5 4,6 15,2 15,4 Värmland 4,5 4,5 15,4 15,5 Kalmar 4,1 4,3 14,9 15,3 Östergötland 4,3 4, ,2 Hallands 4,1 4,1 15,2 15,3 Uppsala 4 3,9 15,6 15,1 Gävleborg 4,1 3,9 16,8 16 Stockholm 4,3 3,8 15,1 12,8 Norrbotten 4 3,8 16,8 15,9 Gotland 2,8 2,8 11,3 11,4 20

Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa

Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa Innehåll Tabell 1. Nya sjukfall fördelat på diagnoser och kön. AGS och AGS KL 2011... 4 Tabell 2. Nya sjukfall fördelat på diagnoser och kön. AGS 2011... 4 Tabell

Läs mer

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män. Tabellbilaga

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män. Tabellbilaga Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män Tabellbilaga Innehåll Tabell 1. sjukperioder i genomsnitt, medelålder vid sista periodens början, antal sjukdagar i genomsnitt och antal individer fördelat på

Läs mer

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning... Bakgrund...4 Om rapporten...4 Sjukperioder 2005-201...6 Individer som har haft en sjukperiod jämfört med individer som har

Läs mer

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning och slutsatser...3 Bakgrund...4 Om rapporten...4 Antal cancerfall och antalet sjukskrivna på grund av en cancerdiagnos...5 Antal sjukfall

Läs mer

Sjukfrånvaro under ett arbetsliv. November 2016

Sjukfrånvaro under ett arbetsliv. November 2016 Sjukfrånvaro under ett arbetsliv November 2016 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Statistik och rapporter https://www.afaforsakring.se/forebyggande/analys-och-statistik/ Sjukförsäkringen (AGS-KL) Omfattar alla anställda inom

Läs mer

Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. December 2016

Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. December 2016 Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen December 2016 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

Psykiska diagnoser i kontaktyrken inom vård, skola och omsorg FÖRSÄKRING

Psykiska diagnoser i kontaktyrken inom vård, skola och omsorg FÖRSÄKRING Psykiska diagnoser i kontaktyrken inom vård, skola och omsorg FÖRSÄKRING Om AFA Försäkring AFA Försäkring ägs av arbetsmarknadens parter och har som uppdrag att administrera de kollektivavtalade försäkringarna.

Läs mer

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2014

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2014 Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

Arbetsskadeförsäkringen omfattar:

Arbetsskadeförsäkringen omfattar: Arbetssjukdomar Arbetsskadeförsäkringen omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Landsting Staten Arbetsskador TFA TFA-KL PSA Arbetsskador Arbetsolycksfall Arbetssjukdomar Färdolycksfall Arbetssjukdom

Läs mer

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2015

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2015 Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2015 Förord AFA Försäkring bidrar till trygghet för de 4,4 miljoner människor som berörs av en eller flera av de kollektivavtalade försäkringarna. En

Läs mer

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2016

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2016 Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2016 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 26:3 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 23 25 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Dialogmöte den 16 november 2015 Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län Sjukfrånvarons utveckling Peje Bengtsson, analytiker vid avdelningen för analys och prognos Sid 1 16 november 2015 Dialogmöte

Läs mer

Välkommen till seminariet. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Andreas Ek, AFA Försäkring

Välkommen till seminariet. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Andreas Ek, AFA Försäkring Välkommen till seminariet Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen Andreas Ek, AFA Försäkring #afaseminarier #afastatistik Bakgrund 2008 genomfördes ett flertal regeländringar i sjukförsäkringen Rehabiliteringskedjan

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Beskrivning av sjuktalets utveckling

Beskrivning av sjuktalets utveckling 9,0 - Kraftsamling Sörmland Beskrivning av sjuktalets utveckling Peje Bengtsson, analytiker Försäkringskassan Sid 1 November 2016 Kraftsamling Sörmland Sjukskrivningarna 1970-2015 Sid 2 November 2016 Kraftsamling

Läs mer

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro i Sverige

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro i Sverige Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro i Sverige 2005 2 AFA är avsändare för denna rapport. Alla uppgifter i rapporten baseras på AFA:s skaderegister. Vi försäkrar, förvaltar och förebygger

Läs mer

Fallolyckor FÖRSÄKRING

Fallolyckor FÖRSÄKRING Fallolyckor FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning...3 Bakgrund...4 Om rapporten...4 Allvarliga fallolyckor 2008-2012...5 Kvinnor som ramlar inne och ute...6 Exempel på händelseförlopp...6 Män som ramlar inne

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Prövade och avslutade arbetsskadeärenden

Prövade och avslutade arbetsskadeärenden 2007:6 Prövade och avslutade arbetsskadeärenden Fördelning på diagnos och län, ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Prövade och avslutade arbetsskadeärenden Fördelning på diagnos och

Läs mer

Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING

Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING Sammanfattning Skaderisken per tusen sysselsatt har ökat mer för unga i åldrarna 16-25 år jämfört med sysselsatta i åldrarna 26-64 år under de senaste åren. Det finns skillnader

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Ungas män drabbas mer än unga kvinnor Skaderisk per tusen sysselsatt

Ungas män drabbas mer än unga kvinnor Skaderisk per tusen sysselsatt Ungas arbetsskador Sammanfattning Skaderisken per tusen sysselsatt har ökat mer för unga i åldrarna 16-25 år jämfört med sysselsatta i åldrarna 26-64 år under de senaste åren. Det finns skillnader mellan

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön År Kvinnor och män Kvinnor Män 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids- Tidsbe- 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids-

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Facklig anslutning år 2015

Facklig anslutning år 2015 ARBETSMARKNAD Facklig anslutning år 2015 Facklig anslutning bland anställda efter klass och kön år 1990 2015 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll Sammanfattning... 2 1 Facklig anslutning

Läs mer

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Statistiken över sjuklöneperioden bygger på ett urval av arbetsgivare och deras utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjuklöneperioden. Insamlig sker kvartalsvis

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2006 2 AFA Försäkring är avsändare för denna rapport. Alla uppgifter i rapporten baseras på AFA Försäkrings skaderegister. Förord VD AFA Försäkring är

Läs mer

Arbetssjukdomar. April 2016 FÖRSÄKRING

Arbetssjukdomar. April 2016 FÖRSÄKRING Arbetssjukdomar April 2016 FÖRSÄKRING Om AFA Försäkring AFA Försäkring ägs av arbetsmarknadens parter och har som uppdrag att administrera de kollektivavtalade försäkringarna. De ger trygghet och ekonomiskt

Läs mer

Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn

Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn TFA-KL, trygghetsförsäkring vid arbetsskada, kommuner och landsting TFA-KL omfattar alla anställda i kommuner och landsting/regioner, Svenska kyrkan och kommunalt

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Samtliga 21 landsting och regioner

Samtliga 21 landsting och regioner Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:

Läs mer

Psykiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen

Psykiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen 2007:4 Psykiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1987 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning I en tidigare rapport, Diagnosmönster

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 Fått arbete I juli fick 954 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I juli för ett

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015 Fått arbete I augusti fick 1 039 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I augusti

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av december månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av december månad 2013 2014-01-14 Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län december 2013 21 480 (10,2 %) 9 590 kvinnor (9,7 %) 11 890 män (10,6 %) 5 390 unga 18-24 år (21,6 %) (Andel av registerbaserade arbetskraften)

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

YH - antal platser med avslut

YH - antal platser med avslut YH - antal platser med avslut 2017-2023 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Socialstyrelsens patientregister för f

Socialstyrelsens patientregister för f Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukförsäkringen : Svenskt Näringsliv/LO Kommuner och Landsting Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än 90 dagar

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 Arbetslösheten ökar sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har ökat i stort sett

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 Fått arbete Under januari påbörjade 1 427 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Frukostseminarium AFA Försäkring Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, 215 Sofia Bill Analytiker, Försäkringskassan Sid 1 December 215 Sjukfrånvarons utveckling, del 2 Källa: Försäkringskassans databas

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter

Läs mer

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2013

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2013 Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2013 Förord AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är

Läs mer

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2013

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2013 Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2013 2 Förord AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008 Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 28 Diagram 1. Share of activities by type of activity 28 Annan gruppverksamhet 11% Studiecirklar 44% Kulturprogram 45% Diagram 1. Andel aktiviteter efter

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av december 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län december 2012 13 330 (7,8%) 6 030 kvinnor (7,5%) 7 300 män (8,1%) 3 840 unga 18-24 år

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län februari 2014 12 812 (9,8 %) 5 463 kvinnor (8,8 %) 7 349 män

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012 Färre lediga platser Under september anmäldes närmare 950 lediga platser till Arbetsförmedlingen i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, mars 2015

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, mars 2015 Färre fick arbete 2 200 personer fick arbete under mars och det var 130 färre

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av februari månad 2014 februari

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av februari månad 2014 februari MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 11 mars 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län februari 2014 9 542 (8,4 %) 4 165 kvinnor (7,7 %) 5 377 män (9,1 %) 2 548

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Bilaga Datum

Bilaga Datum Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga

Läs mer

Arbetslösheten är på väg ner

Arbetslösheten är på väg ner 1 Arbetsmarknadsrapport september 2006 Arbetslösheten är på väg ner Arbetslösheten är nu på väg ner. Den har de senaste två åren legat oförändrat strax över 6 procent men andelen med arbetslöshetsersättning

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 1 400 personer fick arbete i augusti Under augusti månad erhöll 1 396 personer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 Dämpad men stabil arbetsmarknad Under februari var det färre inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Uppsala län som

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 Fått arbete I november fick 1 112 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 685

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län oktober månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län oktober månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Agneta Tjernström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län oktober månad 2014 Fått arbete I oktober påbörjade 1 236 arbetssökande någon form av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 Fått arbete Under september påbörjade 1 507 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år

De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år Totalt Riket 25 Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 26 27-1 6 236 6 179 0,42 0,43-3% 41 Byggande av hus 63 78-15 11 217 11 978 0,53 0,70-24% 43 Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet

Läs mer

Samverkan för ett säkrare och friskare arbetsliv

Samverkan för ett säkrare och friskare arbetsliv Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro i Sverige 2004 Samverkan för ett säkrare och friskare arbetsliv AFA, som är arbetsmarknadens försäkringsbolag, förvaltar försäkringar som grundas på

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

2 bilagor. Medlen ska betalas ut engångsvis utan rekvisition. Regeringens beslut. Regeringsbeslut III: S2017/00840/FS (delvis)

2 bilagor. Medlen ska betalas ut engångsvis utan rekvisition. Regeringens beslut. Regeringsbeslut III: S2017/00840/FS (delvis) Regeringsbeslut III:5 2017-02-09 S2017/00840/FS (delvis) Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel till landstingen i enlighet med överenskommelsen Ökad tillgänglighet

Läs mer