Analysresultat för. Ålder: DinDNA Genanalys Alchemy Medical AB, Kaptensgatan 3, Stockholm.
|
|
- Susanne Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Analysresultat för Genetisk analys utförd för: Datum för analys: Ålder: Längd: Vikt: BMI: E- post: Glenn Mattsing cm 86 kg 22.4
2 Hej! Här kommer ditt resultat av DinDNA genanalys, med rekommendationer om kost och träning, baserat på ditt analyssvar. I rapporten finner du en översikt över vilka variationer dina kost- och motionsgener har och vad det kan betyda för dig i ditt dagliga liv. Du får en vägledning om hur fördelningen mellan kolhydrater, protein och fett i din kost bör se ut för att det ska vara optimalt enligt dina gener, oavsett om du önskar gå ner i vikt, bibehålla din vikt eller få ett ökat välbefinnande. Du får även information om vilken typ av träning och motion din kropp är bäst lämpad för. Din rapport baseras på flera viktiga faktorer: ditt dna- analysresultat, vetenskapliga fakta om gener, svaren i ditt ifyllda frågeformulär samt en övergripande utvärdering av våra experter. Det är viktigt att du får ut så mycket som möjligt av din analys och att du förstår vad som står i rapporten. Därför ingår råd och vägledning om hur du ska använda ditt resultat så att du kan äta och träna i enlighet med dina gener. Om du vill går vi igenom ditt resultat med dig över telefon. Kontakta oss på info@dindna.se så bokar vi en tid för genomgång. Vi önskar dig all framgång med resultaten från DinDNA. Med vänliga hälsningar / DinDNA - teamet Dina gener vad analyseras och vad innebär det för dig i praktiken? Du ärver dina gener från dina föräldrar, och du får två uppsättningar av varje gen, en från din mamma och en från din pappa. Ibland kan en genuppsättning, eller båda, innehålla små delar eller avsnitt som skiljer sig från den vanligaste formen av just denna gen hos befolkningen. Detta kallas att du har en enkel variation (från en av föräldrarna) eller en dubbel variation (från båda föräldrarna). En dubbel variation har en större praktisk påverkan på dig än en enkel variation. Vissa av dina gener styr anlag gällande vikt, kost och träning. Det är dessa gener som analyseras i DinDNA. Du kan inte ändra på de gener som du fått, men du kan påverka dem och lära dig hantera deras egenskaper. Man pratar om att du kan "sätta på" och " stänga av" egenskaperna för de viktiga variationerna i genen. Rent praktisk innebär det att om du följer våra råd om motion, kost och sammansättning av kolhydrat, protein och fett, så kan du i många fall minska de utmaningar som anlagen kan ge. Exempelvis så kan du stänga av genen som ger en ökad hungerkänsla och mindre mättnad genom att äta enligt ditt analyssvar och på så sätt lättare kontrollera dina portionsstorlekar.
3 Ditt resultat avseende kost Baserat på resultatet av din genanalys och ditt frågeformulär, bör du enligt dina gener äta en diet som har lågt innehåll av kolhydrater, högt av protein och medium av fett. Din rekommenderade fördelning av energi (eller kalorier) bör vara: Kolhydrater (huvudsakligen från långsamma, låg GI- livsmedel) 50% Protein Fett 25% 25% Ett enkelt sätt att hålla koll på energifördelningen i din diet kan vara att se till antalet kalorier. Dock är det viktigt att det är rätt typ av kalorier, dvs. kalorier från hälsosamma näringskällor. Behöver du hjälp med att räkna ut fördelningen så finns det numera ett flertal enkla kaloriräknare som kan laddas ner som appar till smartphones, exempelvis och Det är också bra att du vet ungefär hur många gram av exempelvis kolhydrater som motsvarar ditt dagliga intag i kalorier. Fett innehåller mer är dubbelt så många kalorier per gram än vad kolhydrater och proteiner gör. Därför blir fördelningen i gram för varje enskild komponent i dieten för en given kalorinivå följande: Antal kalorier per dag Kolhydrater (g) Protein (g) Fett (g) Riktlinjer för kalorinivåer: kalorier/dag: kvinnor som vill går ner i vikt kalorier/dag: kvinnor som vill bibehålla sin vikt eller män som vill gå ner i vikt kalorier/dag: män som vill bibehålla sin vikt eller kvinnor som tränar regelbundet kalorier/dag: män som tränar regelbundet När du följer våra rekommenderade procentandelar av kolhydrater, fett och protein, kommer du att känna dig mindre hungrig och förbränna mer energi. Du kommer lättare att kunna hålla fast vid din kost och motion eftersom kroppen har lättare att omvandla maten du äter. Läs mer om kolhydrater, protein, fett, GI och blodsocker i den allmänna informationen.
4 Ditt resultat avseende träning Vår skelettmuskulatur består av en blandning av två olika typer av muskelfibrer, långsamma och snabba, och fördelningen mellan dessa båda bestäms av ACTN- genen. Den långsamma röda muskelfibern kallas på fackspråk för Slow Twitch Fibre. Denna typ av muskelfiber är mer effektiv till att använda syre för att generera energi till kontinuerlig, utdragen muskelkontraktion över en längre tid. Dessa fibrer är långsammare än dina andra, snabba, muskelfibrer och kan arbeta under lång tid innan de blir utmattade. Du använder dem mest vid aerobisk träning såsom långdistanslöpning och cykling. Långsamma muskelfibrer är inte speciellt bra på snabba rörelser, (såsom sprintlöpning), men passar utmärkt för dagliga aktiviteter och långvarig träning. Den snabba vita typen av muskelfiber kallas för Fast Twitch Fibre. Dessa muskelfibrer har förmågan att kunna kontrahera sig, (dra ihop sig), väldigt snabbt och utveckla styrka och snabbhet. De kan arbeta med eller utan hjälp av syre, men är inte speciellt bra på att ta upp syre, och de kan enbart arbeta under en kortare tid innan de blir trötta. Snabba muskelfibrer använder du vid exempelvis sprintträning, cross fit, intervallträning eller när du ska lyfta tunga föremål under en kort tidsperiod (intensiv träning). I dina muskler är det fördelningen mellan muskeltyperna som avgör om du antingen är bäst lämpad för explosiv och intensiv träning, eller tvärtom, bäst lämpad för uthållighetssporter och lågintensiv träning. Om du har en likvärdig fördelning av båda muskelfibrerna, är du lämpad för alla typer av sport och träning, även om du inte har någon genetisk fördel. Din dubbla variation på din ACTN3- gen innebär att du är mest lämpad för uthållighetsträning, exempelvis simning, cykel, distanslöpning, aerobics mm. På under fliken Tips & råd finns träningsprogram som är framtagna med utgångspunkt från ditt resultat av DinDNA- genanalys. Det finns tre olika program för din muskelprofil där hänsyn är taget till vilken nivå du ligger på i dag vad gäller träning; aktiv, medel- aktiv eller nybörjare. I programmen beskrivs även vilka olika typer av träningsklasser som passar bra för just din profil.
5 Din genanalys - detaljerat resultat Tabellen redovisar ditt analyssvar för de gener och variationer som analyseras i DinDNA. För varje gen redovisas om du har någon variation (enkel eller dubbel), eller ej. Om du har en variation finner du information om vad den innebär och hur den kan påverka dig praktiskt. OBS! Det kan finnas tillfällen där olika gener och variationer står i motsats till varandra. Därför genomför alltid våra experter den slutliga utvärderingen. Gen och variation FTO rs FTO- genen kodar för fett- massa och övervikts- relaterade protein. Variationer på denna gen, vilka är ganska vanliga hos befolkningen, har en stor påverkan på energiintaget via föda. Ingen variation på genen Enkel variation på genen (Du har ärvt en variation på genen antingen från din mamma eller pappa) Denna variation innebär att du har en ökad tendens för övervikt och, för många, även en ökad hungerkänsla och en lägre mättnadskänsla. Det finns även en ökad tendens till att man väljer livsmedel som innehåller mycket mättat fett och socker. Dubbel variation på genen (Du har ärvt en variation på genen från både din mamma och pappa) För att motverka effekterna kan du försöka äta mindre än 10 gram mättat fett per dag. Var försiktig med mejeri- produkter. Försök att undvika dem tills du känner att effekten av genen är släckt. Träna enligt dina gener. En ökad muskelmassa och träning hjälper till att släcka effekten av FTO- genen snabbare. FTO rs Denna variation innebär att du har anlag för ett högre BMI och tidig debut för övervikt. FTO rs Denna variation Innebär en ökad risk för övervikt samtidigt som den också innebär att träning och motion är mycket effektivt för att påverka din vikt.
6 Gen och variation ADRB2 gln27glu ADRB2- genen kodar för proteinet beta- 2- adre- nerga receptor- protein. Detta sker i fettceller där det är involverat i mobiliseringen av fett för energiproduktion. ADRB2 arg16gly APOA2 APOA2- genen kodar för proteinet apolipopro- tein A- 11. Med varia- tioner på denna gen har fram för allt människor som äter mycket mättat fett en benägenhet att öka i vikt. NMB NMB- genen kodar för proteinet neuromedin B som är involverat i kontrollen över födo- intag. Variation på denna gen är associerat med ett olämpligt ätbeteende och övervikt. Ingen variation på genen Ingen variation Ingen variation Enkel variation på genen (Du har ärvt en variation på genen antingen från din mamma eller pappa) Dubbel variation på genen (Du har ärvt en variation på genen från både din mamma och pappa). Denna variation innebär en ökad risk för övervikt och förstärker effekterna av variationen ADRB2 arg16gly. Denna variation är förknippad med en tendens till övervikt och i vissa fall att äta för mycket. Om du har problem med övervikt; försök att hålla nere ditt intag av mättat fett, helst mindre än 10 gram mättat fett per dag. ACTN3 ACTN3- genen uttrycks i skelettmuskler och kodar för alpha- actinin- 3- protein. Variationer på denna gen bestäm- mer huruvida muskler är mest lämpade för att generera kraft till uthållighetsaktiviteter eller korta och intensiva aktiviteter.. Din dubbla variation på din ACTN3- gen innebär att du är mest lämpad för uthållighetsträning. Det innebär också att du naturligt har längre, smalare muskler och en mindre tendens till att bilda mjölksyra. Dina muskler är flexibla och lättare att stretcha. Med denna variation har man en högre tendens att få idrotts- relaterade skador. Därför är det mycket viktigt att värma upp ordentligt. Träningsprogram för just din profil finns på under fliken Tips & råd. Där finns även tips på olika träningsklasser.
7 Allmän information om kost, träning och vikt Här följer information och några riktlinjer gällande val av livsmedel som förhoppningsvis kan hjälpa dig att följa de råd och rekommendationer som framkommit i analysen. Oavsett vilken typ av mat och diet du väljer, tänk på att äta balanserad och varierat så att du får i dig alla nödvändiga näringsämnen och vitaminer som din kropp behöver. KOLHYDRATER Välj livsmedel som har en låg andel fritt socker. Bra exempel är livsmedel som innehåller mycket stärkelse såsom pasta, nudlar, potatis, bröd, couscous, ris, gröt och müsli. Välj om möjligt fullkorns- eller bruna/mörka varianter av dessa. Föredra livsmedel som innehåller långsamma kolhydrater vilka inte bryts ner så snabbt i mag- tarmkanalen. Dessa livsmedel kallas ibland för låg GI- mat (lågt Glykemiskt Index) och kan ibland vara märkta med en speciell Låg GI - etikett. Försök att undvika att äta för mycket av mat och dryck med hög sockerhalt, (socker är en kolhydrat), såsom tårtor och bakelser, choklad, kakor, frukostflingor, fruktjuice, läsk och s.k. energi- och sportdrycker. Försök också att upprätthålla ett högt intag av fiber, vilka också är kolhydrater. Livsmedel som innehåller mycket fiber är bl. a. grönsaker, fullkornsbröd, havreprodukter, gröt och pasta. Glykemiskt Index (GI) Glykemiskt Index (GI) utvecklades för att ge en indikation på hur stor påverkan kolhydrater i livsmedel har på blodsockernivån efter intag. Livsmedel som innehåller kolhydrater som sakta bryts ner och absorberas i mag- tarmkanalen har ett lågt GI- värde. Livsmedel som innehåller kolhydrater som snabbt bryts ner och absorberas i mag- tarmkanalen har ett högre GI- värde. GI- värdet för ett livsmedel mäts som stegringen av blodsockernivån under två timmar efter intag jämfört med en lika stor mängd glukos som antas ha ett GI- värde på 100. Det finns många fördelar med att äta livsmedel med låga GI- värden jämfört med höga: Ditt insulinpåslag blir lägre vilket medför att din kropp blir mindre benägen att lagra fett. De tar längre tid att bryta ber vilket medför att mättnadskänslan sitter i längre. De bidrar till att sänka den totala mängden blodfetter, inklusive totalt kolesterol. De ökar andelen av det goda kolesterolet i blodet. Livsmedel med ett lågt GI är de flesta grönsaker och baljväxter, fullkornsbröd, råris, pasta och gröt. Dessa har också ett högt fiberinnehåll. Livsmedel som har ett högt GI- värde är till exempel vitt bröd, vitt ris, potatis, sötad müsli och läsk. Om du väljer mat med ett lägre GI- värde kommer du inte bara att äta hälsosammare utan även på ett enklare sätt behålla kontroll över din vikt. Blodsocker Du bör äta 5-6 måltider per dag, inklusive mellanmål. På så sätt kommer du att kunna hålla ditt blodsocker stabilt över dagen och samtidigt bidra till att stänga av en del av de gener som kan leda till fetman. Försök att inte hoppa över någon måltid då det kommer att leda till att ditt blodsocker kommer ur balans och till ökad hungerkänsla, du kommer att ha lust att äta än mer vid nästa måltid. Var medveten om och tänk på Glykemiskt Index (GI), se ovan, som kan ge dig en indikation på hur mycket blodsockret påverkas av de kolhydrater du äter.
8 FETT OCH OLJOR Fett och oljor är viktiga komponenter i vår kost. Dels för att vi ska få i oss kalorier som ger oss energi men även genom att vi får i oss essentiella fettlösliga vitaminer och essentiella fettsyror såsom Omega- 3. Det är dock viktigt att begränsa intaget av fett till vad som rekommenderas och till att huvudsakligen välja hälsosammare fett och oljor från växter och fisk istället för mättat fett från animaliska källor. Mättat fett Mättat fett finns huvudsakligen från djur och finns i mjölkfett, kött som inte är magert, smör, ister, grädde, korv, tårtor och bakelser, kakor, choklad och glass. Mättat fett anses vara ohälsosamt vid större intag och är associerade med en ökad risk för hjärt- kärlsjukdomar. För att minska mängden mättat fett i din kost kan du exempelvis undvika att använda smör på brödet, skära bort synligt fett från kött och att fritera mat. Tänk också på att halvfabrikat och färdiglagat mat ofta innehåller en hög andel mättat fett. Undvik även snabbmat såsom hamburgare, pizza och friterade maträtter. Omättat fett och oljor Omättat fett och oljor kommer framför allt från växter och fisk. Enkelomättat fett är den största komponenten i vanliga oljor från växtriket såsom olivolja, sesamolja och rapsolja men även i margarin. En del oljor från växtriket och de flesta fiskoljor innehåller höga nivåer av fleromättat fett, inklusive Omega- 3- och Omega- 6- fettsyror som är mycket viktiga i vår kost och särskilt bra för vår hälsa. Därför rekommenderas du att regelbundet försöka äta fet fisk, exempelvis lax, makrill, sill, strömming eller sardiner. PROTEIN Protein är en viktig del av vår kost som källa för essentiella aminosyror som behövs för att vi ska hålla våra kroppar friska. Det finns en stor mängd av proteinbaserade råvaror: Kött och fågel: Rött kött, kyckling och kalkon innehåller mycket protein och relativt lite kolhydrater men det rekommenderas att man begränsar intaget av rött kött. Var också uppmärksam på innehållet av mättat fett i animaliska produkter och den ofta höga fetthalten i köttprodukter såsom korv. Fisk: En utmärkt och hälsosam proteinkälla. Ägg: En utmärkt proteinkälla som dessutom inte är så kostsam. Mejeriprodukter: Ost har en hög proteinhalt men innehåller mycket mättat fett. Därför bör man begränsa sitt intag av ostar med ett högt fettinnehåll och överväga färskost med ett lägre fettinnehåll som ett alternativ. Mjölk innehåller protein och andra viktiga näringsämnen men använd helst mellan- eller lättmjölk för att reducera intaget av mättat fett. Soja och Quorn: Utmärkta proteinkällor med låg fetthalt och mindre mängd kolhydrater. Baljväxter: Linser, bönor och ärtor är bra proteinkällor (20-25% protein) med lågt fettinnehåll. Halten av kolhydrater är hög men baljväxter har fördelen av att ha ett lågt GI- värde och innehåller mycket fiber.
9 BODY MASS INDEX, BMI Ett verktyg för att hitta sin optimala vikt är att använda sig av mätning av BMI, Body Mass Index eller Kroppsmasseindex på svenska. BMI beräknas utifrån din längd och vikt och ditt eget resultat visas i tabellen på första sidan av rapporten. Enligt World Health Organizations, WHOs, definitioner och gränsvärden klassificeras BMI enligt tabellen nedan. BMI klassificering enligt WHOs definitioner Klassificering: BMI: Hälsorisk: Undervikt <18,5 Beror på orsak till undervikt Normalvikt 18,5 24,9 Medel Övervikt 25,0-29,9 Något förhöjd Fetma >30 Förhöjd OBS! Definitionerna gäller endast för vuxna individer. BMI beräknas på följande sätt: Vikt (kg)/(längd (m) x längd (m)). Exempel: En person som är 1,75 m lång och väger 100 kg har ett BMI på 33, (100/(1,75x1,75) = 33 kg/m²). VIKT Oavsett om du vill gå ner i vikt, bibehålla din nuvarande eller öka i vikt, så bör du välja den typ av kost som är anpassad till dina gener. Vill man öka i vikt måste man inta fler kalorier än vad man förbränner och vid viktnedgång äta färre kalorier än vad man förbränner. Om man förbränner kalorier mer än vad man äter går man ner ca 1 kg per vecka men vår rekommendation är att du förbränner 500 kalorier mer än vad du äter om du önskar att gå ner i vikt. Det finns flera olika hjälpmedel för att hålla reda på energiintaget och på fördelningen av protein, kolhydrater och fett, exempelvis som även finns som app till smartphones. MOTION OCH TRÄNING Ökad motion ökar inte bara förbränningen av kalorier utan förbättrar även din hälsa. För att uppnå bästa resultat använd träning som är anpassad efter dina gener och fördela ut träningen över flera dagar i veckan i stället för att träna vid enstaka tillfällen. Regelbunden motion, gärna ca 30 minuter per dag, hjälper dig också att hålla en naturlig kontroll på din aptit. Träningsprogram för just din muskelprofil finns på under fliken Tips & råd.
I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs merDiabetesutbildning del 2 Maten
Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig
Läs merKunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar
Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår
Läs mer2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)
Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,
Läs merMAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
Läs merH ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Läs merIFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION
IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka
Läs merLeg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr
Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre
Läs merHälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa
Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merNutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Läs merWHO = World Health Organization
Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på
Läs merVad påverkar vår hälsa?
Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merKost Södertälje FK. Mat är gott!
Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör
Läs merSpånga IS Fotboll Kost och Hälsa
Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Ansvarsområden för att utvecklas och bli en bättre fotbollsspelare Faktorer som du kan påverka: Träning Kost Sömn Vila Skola Faktorer som du inte kan påverka: Väder Planer
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merViktnedgång vid behov och bättre matvanor
KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet
Läs merKost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
Läs merÅsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist
Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter
Läs merVAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer
VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merBra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult
Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merÅrets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer
Läs merKost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella
Läs merMat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet
Mer information om mat Mat www.1177.se Sjukvårdsupplysningen www.slv.se Livsmedelsverket 1 1 Gilla nyckelhålet AUGUSTI 2015 Vad du äter verkar din hälsa och tandstatus. Med en hälsosam vikt och hälsosamma
Läs mer3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / /
Frågeformulär Konfidentiellt 3. Livsstil Namn: Datum: / / Adress: Telefon: Vänligen besvara följande frågor, addera gärna mer information vid behov för att kunna ge en så korrekt helhets bild av din livsstil
Läs merKost och träning Sömn och vila Hälsa
Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att
Läs merNÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande
Läs merKostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:
Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du
Läs merMat, måltider & hälsa. Årskurs 7
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merBra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Läs merAllmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:
2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen
Läs merMatglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com
Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:
Läs merMatglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.
Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%
Läs merSäter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning:
Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Utgångsläge: När det gäller att orka med den tuffa barmarksträning/försäsongsträning som krävs av er innan isträning och matcher drar igång men även under
Läs merSAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20
Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,
Läs merLev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.
Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst
Läs mero m m at och m otion? www.primarvardenskane.se
Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som
Läs merMAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING
MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merVarför ska man ha ett balanserat?
Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller
Läs merMå bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral
Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer
Läs merLäsa och förstå text på förpackningar
1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.
Läs merMAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING
MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merNäringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten
Näringslära Näringsämnen Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Kolhydrater Kolhydraternas funktion: Bränsle: Kolhydrater är bränsle för att hjärnan,
Läs mer3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)
1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning
Läs merVästerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson
Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning
Läs merBRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE
BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE TRÄNING MAT SÖMN För att bli bra som fotbollsspelare krävs det så klart träning. Ju mer du tränar, desto viktigare blir det med bra och tillräcklig vila och sömn samt mat.
Läs merKorvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv
FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merMAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor
MAT LÄS MER OM MATVANOR www.1177.se/kronoberg/tema/halsa www.livsmedelsverket.se/ matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor 2019 Vad du äter påverkar din hälsa och tandstatus. Med en hälsosam vikt och
Läs merFör att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån
För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv: vatten,
Läs merSolveig Backström. Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet
Solveig Backström Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet De nya nationella näringsrekommendationerna 04.05.2017 hur kan man minska på användningen av socker och salt hälsosam kost och motion som
Läs merBRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER
BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN Den här broschyren bygger på den tredje expertrapporten från World Cancer Research Fund (WCRF) utgiven i maj 2018. WCRF har identifierat olika
Läs merOrganisk kemi / Biokemi. Livets kemi
Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191
Läs merMänniskans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.
Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.
Läs merAtt slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt.
Dalarnas Skidförbund Alpina Vårtinget 2011-05-14 Sammanfattning-Kost Utgångsläge: När man i unga år tränar och tävlar för att förbättra sig inom sin idrott är det oerhört viktigt att man tar framförallt
Läs merMat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus
Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång
Läs merVad räknas till frukt och grönt?
Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein
Läs merKolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016
Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket
Läs merKost & idrott. Andreas B Fysakademin.se
Kost & idrott Andreas B Fysakademin.se 1. Hälsa Viktkontroll Varför är kost viktigt? Hjärt och kärl sjukdomar Osteoporos osv 2. Livskvalitet 3. Prestation Kost & prestation P= förutsättningar x (timmar
Läs merTräning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum
Träning, näring, funktion och välbefinnande Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum Vad kommer jag prata om? Betydelsen av att kombinera träning med rätt näring Vad säger senaste
Läs merAnette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Läs merKOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn
KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med
Läs merFrågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning
Tre typer av (och fett) typ är du om du mår bra av att äta livsmedel som innehåller mer fett och protein, dvs som kommer från något som har ögon. Fåglar, kor, får, fisk, räkor ger t ex samtliga livsmedel
Läs merMaria Svensson Kost för prestation
Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merBarndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28
1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns
Läs merRIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige
RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,
Läs mermå bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?
Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet
Läs merBra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012
Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg
Läs merwww.maxadinfettforbranning.se
1 Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning eller som en ersättning för medicinsk rådgivning.
Läs merMaten under graviditeten
Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och
Läs merJag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation
4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera
Läs mer3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)
1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning
Läs merDietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått
Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com
Läs merKost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget
Läs merViktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007
Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den
Läs merModedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet
Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt
Läs merBra mat. Vikt och midjeomfång
Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.
Läs merBLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!
BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför
Läs merKostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten
Kostråd för idrott En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd till handbollsspelare Aktiva idrottare utsätts ofta för ett stort flöde av reklam och tips hur man ska äta och vilka preparat man
Läs merÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse
ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF
Läs merBra mat för idrottande barn och ungdomar
Bra mat för idrottande barn och ungdomar Bakgrund Grundläggande för att orka prestera är att träna rätt, äta bra och återhämta sig tillräckligt. Med detta underlag hoppas vi på att kunna inspirera till
Läs merVAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?
MAT&TRÄNING Ju mer du tränar, ju mer mat behöver du. När du tränar gör du dig av med energi. Äter du bra mat får du tillbaka den energin och bygger dessutom upp din kropp så att den blir starkare och tåligare
Läs merMaten och måltiden på äldre dar.indd 1
Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt
Läs merÄta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist
Äta för att prestera Jeanette Forslund, dietist Kroppen behöver bra mat för att: Prestera och orka, fysiskt och mentalt Återhämta sig Bygga muskler Förebygga skador Läka skador Hålla ett intakt immunförsvar
Läs merTesta dina vanor Hälsotest
Testa dina vanor Hälsotest För barn och ungdomar Mat, Fysisk aktivitet och Sömn Testa dina vanor - Hälsotest Barn och ungdomar Här finner du tre olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat,
Läs merNamn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31
Min Hälsorapport Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Grupp: Kroppsfett Andel kroppsfett: 19,8 % Din kroppsfettprocent är 19,8 % och faller inom intervallet Acceptabelt. En hälsosam nivå för en 39-årig
Läs merPrestationstriangeln
Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid
Läs merGlykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?
Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför
Läs merYvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se
Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom
Läs merMat och måltidsvanor. Kolhydrater
Mat och måltidsvanor Kostvanor varier väldigt mycket beroende på var man kommer ifrån, den miljö man lever i, religion, egna val (tex. att vara vegetarian), hur aktiv man är om dagen, osv. Oavsett detta
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merDen viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten
Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga
Läs merKost vid diabetes. Kolhydrater och fett
Kost vid diabetes Kolhydrater och fett Det finns flera sätt att äta bra! Bra mat vid diabetes Fungera i vardagen Gå att omsätta i nya vanor Ge alla näringsämnen kroppen behöver Individualiserad kostbehandling!
Läs merSKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna
SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Diabetiker kan äta som de önskar, men men de saknar förmåga att göra insulin! Mål med kostbehandling Individualisering Tillräckligt energi- och näringsintag Blodsocker
Läs mer