Analysresultat för. Ålder: DinDNA Genanalys Alchemy Medical AB, Kaptensgatan 3, Stockholm.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Analysresultat för. Ålder: glenn@outsideonline.se. DinDNA Genanalys Alchemy Medical AB, Kaptensgatan 3, 114 57 Stockholm."

Transkript

1 Analysresultat för Genetisk analys utförd för: Datum för analys: Ålder: Längd: Vikt: BMI: E- post: Glenn Mattsing cm 86 kg 22.4

2 Hej! Här kommer ditt resultat av DinDNA genanalys, med rekommendationer om kost och träning, baserat på ditt analyssvar. I rapporten finner du en översikt över vilka variationer dina kost- och motionsgener har och vad det kan betyda för dig i ditt dagliga liv. Du får en vägledning om hur fördelningen mellan kolhydrater, protein och fett i din kost bör se ut för att det ska vara optimalt enligt dina gener, oavsett om du önskar gå ner i vikt, bibehålla din vikt eller få ett ökat välbefinnande. Du får även information om vilken typ av träning och motion din kropp är bäst lämpad för. Din rapport baseras på flera viktiga faktorer: ditt dna- analysresultat, vetenskapliga fakta om gener, svaren i ditt ifyllda frågeformulär samt en övergripande utvärdering av våra experter. Det är viktigt att du får ut så mycket som möjligt av din analys och att du förstår vad som står i rapporten. Därför ingår råd och vägledning om hur du ska använda ditt resultat så att du kan äta och träna i enlighet med dina gener. Om du vill går vi igenom ditt resultat med dig över telefon. Kontakta oss på så bokar vi en tid för genomgång. Vi önskar dig all framgång med resultaten från DinDNA. Med vänliga hälsningar / DinDNA - teamet Dina gener vad analyseras och vad innebär det för dig i praktiken? Du ärver dina gener från dina föräldrar, och du får två uppsättningar av varje gen, en från din mamma och en från din pappa. Ibland kan en genuppsättning, eller båda, innehålla små delar eller avsnitt som skiljer sig från den vanligaste formen av just denna gen hos befolkningen. Detta kallas att du har en enkel variation (från en av föräldrarna) eller en dubbel variation (från båda föräldrarna). En dubbel variation har en större praktisk påverkan på dig än en enkel variation. Vissa av dina gener styr anlag gällande vikt, kost och träning. Det är dessa gener som analyseras i DinDNA. Du kan inte ändra på de gener som du fått, men du kan påverka dem och lära dig hantera deras egenskaper. Man pratar om att du kan "sätta på" och " stänga av" egenskaperna för de viktiga variationerna i genen. Rent praktisk innebär det att om du följer våra råd om motion, kost och sammansättning av kolhydrat, protein och fett, så kan du i många fall minska de utmaningar som anlagen kan ge. Exempelvis så kan du stänga av genen som ger en ökad hungerkänsla och mindre mättnad genom att äta enligt ditt analyssvar och på så sätt lättare kontrollera dina portionsstorlekar.

3 Ditt resultat avseende kost Baserat på resultatet av din genanalys och ditt frågeformulär, bör du enligt dina gener äta en diet som har lågt innehåll av kolhydrater, högt av protein och medium av fett. Din rekommenderade fördelning av energi (eller kalorier) bör vara: Kolhydrater (huvudsakligen från långsamma, låg GI- livsmedel) 50% Protein Fett 25% 25% Ett enkelt sätt att hålla koll på energifördelningen i din diet kan vara att se till antalet kalorier. Dock är det viktigt att det är rätt typ av kalorier, dvs. kalorier från hälsosamma näringskällor. Behöver du hjälp med att räkna ut fördelningen så finns det numera ett flertal enkla kaloriräknare som kan laddas ner som appar till smartphones, exempelvis och Det är också bra att du vet ungefär hur många gram av exempelvis kolhydrater som motsvarar ditt dagliga intag i kalorier. Fett innehåller mer är dubbelt så många kalorier per gram än vad kolhydrater och proteiner gör. Därför blir fördelningen i gram för varje enskild komponent i dieten för en given kalorinivå följande: Antal kalorier per dag Kolhydrater (g) Protein (g) Fett (g) Riktlinjer för kalorinivåer: kalorier/dag: kvinnor som vill går ner i vikt kalorier/dag: kvinnor som vill bibehålla sin vikt eller män som vill gå ner i vikt kalorier/dag: män som vill bibehålla sin vikt eller kvinnor som tränar regelbundet kalorier/dag: män som tränar regelbundet När du följer våra rekommenderade procentandelar av kolhydrater, fett och protein, kommer du att känna dig mindre hungrig och förbränna mer energi. Du kommer lättare att kunna hålla fast vid din kost och motion eftersom kroppen har lättare att omvandla maten du äter. Läs mer om kolhydrater, protein, fett, GI och blodsocker i den allmänna informationen.

4 Ditt resultat avseende träning Vår skelettmuskulatur består av en blandning av två olika typer av muskelfibrer, långsamma och snabba, och fördelningen mellan dessa båda bestäms av ACTN- genen. Den långsamma röda muskelfibern kallas på fackspråk för Slow Twitch Fibre. Denna typ av muskelfiber är mer effektiv till att använda syre för att generera energi till kontinuerlig, utdragen muskelkontraktion över en längre tid. Dessa fibrer är långsammare än dina andra, snabba, muskelfibrer och kan arbeta under lång tid innan de blir utmattade. Du använder dem mest vid aerobisk träning såsom långdistanslöpning och cykling. Långsamma muskelfibrer är inte speciellt bra på snabba rörelser, (såsom sprintlöpning), men passar utmärkt för dagliga aktiviteter och långvarig träning. Den snabba vita typen av muskelfiber kallas för Fast Twitch Fibre. Dessa muskelfibrer har förmågan att kunna kontrahera sig, (dra ihop sig), väldigt snabbt och utveckla styrka och snabbhet. De kan arbeta med eller utan hjälp av syre, men är inte speciellt bra på att ta upp syre, och de kan enbart arbeta under en kortare tid innan de blir trötta. Snabba muskelfibrer använder du vid exempelvis sprintträning, cross fit, intervallträning eller när du ska lyfta tunga föremål under en kort tidsperiod (intensiv träning). I dina muskler är det fördelningen mellan muskeltyperna som avgör om du antingen är bäst lämpad för explosiv och intensiv träning, eller tvärtom, bäst lämpad för uthållighetssporter och lågintensiv träning. Om du har en likvärdig fördelning av båda muskelfibrerna, är du lämpad för alla typer av sport och träning, även om du inte har någon genetisk fördel. Din dubbla variation på din ACTN3- gen innebär att du är mest lämpad för uthållighetsträning, exempelvis simning, cykel, distanslöpning, aerobics mm. På under fliken Tips & råd finns träningsprogram som är framtagna med utgångspunkt från ditt resultat av DinDNA- genanalys. Det finns tre olika program för din muskelprofil där hänsyn är taget till vilken nivå du ligger på i dag vad gäller träning; aktiv, medel- aktiv eller nybörjare. I programmen beskrivs även vilka olika typer av träningsklasser som passar bra för just din profil.

5 Din genanalys - detaljerat resultat Tabellen redovisar ditt analyssvar för de gener och variationer som analyseras i DinDNA. För varje gen redovisas om du har någon variation (enkel eller dubbel), eller ej. Om du har en variation finner du information om vad den innebär och hur den kan påverka dig praktiskt. OBS! Det kan finnas tillfällen där olika gener och variationer står i motsats till varandra. Därför genomför alltid våra experter den slutliga utvärderingen. Gen och variation FTO rs FTO- genen kodar för fett- massa och övervikts- relaterade protein. Variationer på denna gen, vilka är ganska vanliga hos befolkningen, har en stor påverkan på energiintaget via föda. Ingen variation på genen Enkel variation på genen (Du har ärvt en variation på genen antingen från din mamma eller pappa) Denna variation innebär att du har en ökad tendens för övervikt och, för många, även en ökad hungerkänsla och en lägre mättnadskänsla. Det finns även en ökad tendens till att man väljer livsmedel som innehåller mycket mättat fett och socker. Dubbel variation på genen (Du har ärvt en variation på genen från både din mamma och pappa) För att motverka effekterna kan du försöka äta mindre än 10 gram mättat fett per dag. Var försiktig med mejeri- produkter. Försök att undvika dem tills du känner att effekten av genen är släckt. Träna enligt dina gener. En ökad muskelmassa och träning hjälper till att släcka effekten av FTO- genen snabbare. FTO rs Denna variation innebär att du har anlag för ett högre BMI och tidig debut för övervikt. FTO rs Denna variation Innebär en ökad risk för övervikt samtidigt som den också innebär att träning och motion är mycket effektivt för att påverka din vikt.

6 Gen och variation ADRB2 gln27glu ADRB2- genen kodar för proteinet beta- 2- adre- nerga receptor- protein. Detta sker i fettceller där det är involverat i mobiliseringen av fett för energiproduktion. ADRB2 arg16gly APOA2 APOA2- genen kodar för proteinet apolipopro- tein A- 11. Med varia- tioner på denna gen har fram för allt människor som äter mycket mättat fett en benägenhet att öka i vikt. NMB NMB- genen kodar för proteinet neuromedin B som är involverat i kontrollen över födo- intag. Variation på denna gen är associerat med ett olämpligt ätbeteende och övervikt. Ingen variation på genen Ingen variation Ingen variation Enkel variation på genen (Du har ärvt en variation på genen antingen från din mamma eller pappa) Dubbel variation på genen (Du har ärvt en variation på genen från både din mamma och pappa). Denna variation innebär en ökad risk för övervikt och förstärker effekterna av variationen ADRB2 arg16gly. Denna variation är förknippad med en tendens till övervikt och i vissa fall att äta för mycket. Om du har problem med övervikt; försök att hålla nere ditt intag av mättat fett, helst mindre än 10 gram mättat fett per dag. ACTN3 ACTN3- genen uttrycks i skelettmuskler och kodar för alpha- actinin- 3- protein. Variationer på denna gen bestäm- mer huruvida muskler är mest lämpade för att generera kraft till uthållighetsaktiviteter eller korta och intensiva aktiviteter.. Din dubbla variation på din ACTN3- gen innebär att du är mest lämpad för uthållighetsträning. Det innebär också att du naturligt har längre, smalare muskler och en mindre tendens till att bilda mjölksyra. Dina muskler är flexibla och lättare att stretcha. Med denna variation har man en högre tendens att få idrotts- relaterade skador. Därför är det mycket viktigt att värma upp ordentligt. Träningsprogram för just din profil finns på under fliken Tips & råd. Där finns även tips på olika träningsklasser.

7 Allmän information om kost, träning och vikt Här följer information och några riktlinjer gällande val av livsmedel som förhoppningsvis kan hjälpa dig att följa de råd och rekommendationer som framkommit i analysen. Oavsett vilken typ av mat och diet du väljer, tänk på att äta balanserad och varierat så att du får i dig alla nödvändiga näringsämnen och vitaminer som din kropp behöver. KOLHYDRATER Välj livsmedel som har en låg andel fritt socker. Bra exempel är livsmedel som innehåller mycket stärkelse såsom pasta, nudlar, potatis, bröd, couscous, ris, gröt och müsli. Välj om möjligt fullkorns- eller bruna/mörka varianter av dessa. Föredra livsmedel som innehåller långsamma kolhydrater vilka inte bryts ner så snabbt i mag- tarmkanalen. Dessa livsmedel kallas ibland för låg GI- mat (lågt Glykemiskt Index) och kan ibland vara märkta med en speciell Låg GI - etikett. Försök att undvika att äta för mycket av mat och dryck med hög sockerhalt, (socker är en kolhydrat), såsom tårtor och bakelser, choklad, kakor, frukostflingor, fruktjuice, läsk och s.k. energi- och sportdrycker. Försök också att upprätthålla ett högt intag av fiber, vilka också är kolhydrater. Livsmedel som innehåller mycket fiber är bl. a. grönsaker, fullkornsbröd, havreprodukter, gröt och pasta. Glykemiskt Index (GI) Glykemiskt Index (GI) utvecklades för att ge en indikation på hur stor påverkan kolhydrater i livsmedel har på blodsockernivån efter intag. Livsmedel som innehåller kolhydrater som sakta bryts ner och absorberas i mag- tarmkanalen har ett lågt GI- värde. Livsmedel som innehåller kolhydrater som snabbt bryts ner och absorberas i mag- tarmkanalen har ett högre GI- värde. GI- värdet för ett livsmedel mäts som stegringen av blodsockernivån under två timmar efter intag jämfört med en lika stor mängd glukos som antas ha ett GI- värde på 100. Det finns många fördelar med att äta livsmedel med låga GI- värden jämfört med höga: Ditt insulinpåslag blir lägre vilket medför att din kropp blir mindre benägen att lagra fett. De tar längre tid att bryta ber vilket medför att mättnadskänslan sitter i längre. De bidrar till att sänka den totala mängden blodfetter, inklusive totalt kolesterol. De ökar andelen av det goda kolesterolet i blodet. Livsmedel med ett lågt GI är de flesta grönsaker och baljväxter, fullkornsbröd, råris, pasta och gröt. Dessa har också ett högt fiberinnehåll. Livsmedel som har ett högt GI- värde är till exempel vitt bröd, vitt ris, potatis, sötad müsli och läsk. Om du väljer mat med ett lägre GI- värde kommer du inte bara att äta hälsosammare utan även på ett enklare sätt behålla kontroll över din vikt. Blodsocker Du bör äta 5-6 måltider per dag, inklusive mellanmål. På så sätt kommer du att kunna hålla ditt blodsocker stabilt över dagen och samtidigt bidra till att stänga av en del av de gener som kan leda till fetman. Försök att inte hoppa över någon måltid då det kommer att leda till att ditt blodsocker kommer ur balans och till ökad hungerkänsla, du kommer att ha lust att äta än mer vid nästa måltid. Var medveten om och tänk på Glykemiskt Index (GI), se ovan, som kan ge dig en indikation på hur mycket blodsockret påverkas av de kolhydrater du äter.

8 FETT OCH OLJOR Fett och oljor är viktiga komponenter i vår kost. Dels för att vi ska få i oss kalorier som ger oss energi men även genom att vi får i oss essentiella fettlösliga vitaminer och essentiella fettsyror såsom Omega- 3. Det är dock viktigt att begränsa intaget av fett till vad som rekommenderas och till att huvudsakligen välja hälsosammare fett och oljor från växter och fisk istället för mättat fett från animaliska källor. Mättat fett Mättat fett finns huvudsakligen från djur och finns i mjölkfett, kött som inte är magert, smör, ister, grädde, korv, tårtor och bakelser, kakor, choklad och glass. Mättat fett anses vara ohälsosamt vid större intag och är associerade med en ökad risk för hjärt- kärlsjukdomar. För att minska mängden mättat fett i din kost kan du exempelvis undvika att använda smör på brödet, skära bort synligt fett från kött och att fritera mat. Tänk också på att halvfabrikat och färdiglagat mat ofta innehåller en hög andel mättat fett. Undvik även snabbmat såsom hamburgare, pizza och friterade maträtter. Omättat fett och oljor Omättat fett och oljor kommer framför allt från växter och fisk. Enkelomättat fett är den största komponenten i vanliga oljor från växtriket såsom olivolja, sesamolja och rapsolja men även i margarin. En del oljor från växtriket och de flesta fiskoljor innehåller höga nivåer av fleromättat fett, inklusive Omega- 3- och Omega- 6- fettsyror som är mycket viktiga i vår kost och särskilt bra för vår hälsa. Därför rekommenderas du att regelbundet försöka äta fet fisk, exempelvis lax, makrill, sill, strömming eller sardiner. PROTEIN Protein är en viktig del av vår kost som källa för essentiella aminosyror som behövs för att vi ska hålla våra kroppar friska. Det finns en stor mängd av proteinbaserade råvaror: Kött och fågel: Rött kött, kyckling och kalkon innehåller mycket protein och relativt lite kolhydrater men det rekommenderas att man begränsar intaget av rött kött. Var också uppmärksam på innehållet av mättat fett i animaliska produkter och den ofta höga fetthalten i köttprodukter såsom korv. Fisk: En utmärkt och hälsosam proteinkälla. Ägg: En utmärkt proteinkälla som dessutom inte är så kostsam. Mejeriprodukter: Ost har en hög proteinhalt men innehåller mycket mättat fett. Därför bör man begränsa sitt intag av ostar med ett högt fettinnehåll och överväga färskost med ett lägre fettinnehåll som ett alternativ. Mjölk innehåller protein och andra viktiga näringsämnen men använd helst mellan- eller lättmjölk för att reducera intaget av mättat fett. Soja och Quorn: Utmärkta proteinkällor med låg fetthalt och mindre mängd kolhydrater. Baljväxter: Linser, bönor och ärtor är bra proteinkällor (20-25% protein) med lågt fettinnehåll. Halten av kolhydrater är hög men baljväxter har fördelen av att ha ett lågt GI- värde och innehåller mycket fiber.

9 BODY MASS INDEX, BMI Ett verktyg för att hitta sin optimala vikt är att använda sig av mätning av BMI, Body Mass Index eller Kroppsmasseindex på svenska. BMI beräknas utifrån din längd och vikt och ditt eget resultat visas i tabellen på första sidan av rapporten. Enligt World Health Organizations, WHOs, definitioner och gränsvärden klassificeras BMI enligt tabellen nedan. BMI klassificering enligt WHOs definitioner Klassificering: BMI: Hälsorisk: Undervikt <18,5 Beror på orsak till undervikt Normalvikt 18,5 24,9 Medel Övervikt 25,0-29,9 Något förhöjd Fetma >30 Förhöjd OBS! Definitionerna gäller endast för vuxna individer. BMI beräknas på följande sätt: Vikt (kg)/(längd (m) x längd (m)). Exempel: En person som är 1,75 m lång och väger 100 kg har ett BMI på 33, (100/(1,75x1,75) = 33 kg/m²). VIKT Oavsett om du vill gå ner i vikt, bibehålla din nuvarande eller öka i vikt, så bör du välja den typ av kost som är anpassad till dina gener. Vill man öka i vikt måste man inta fler kalorier än vad man förbränner och vid viktnedgång äta färre kalorier än vad man förbränner. Om man förbränner kalorier mer än vad man äter går man ner ca 1 kg per vecka men vår rekommendation är att du förbränner 500 kalorier mer än vad du äter om du önskar att gå ner i vikt. Det finns flera olika hjälpmedel för att hålla reda på energiintaget och på fördelningen av protein, kolhydrater och fett, exempelvis som även finns som app till smartphones. MOTION OCH TRÄNING Ökad motion ökar inte bara förbränningen av kalorier utan förbättrar även din hälsa. För att uppnå bästa resultat använd träning som är anpassad efter dina gener och fördela ut träningen över flera dagar i veckan i stället för att träna vid enstaka tillfällen. Regelbunden motion, gärna ca 30 minuter per dag, hjälper dig också att hålla en naturlig kontroll på din aptit. Träningsprogram för just din muskelprofil finns på under fliken Tips & råd.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) 1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning:

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Utgångsläge: När det gäller att orka med den tuffa barmarksträning/försäsongsträning som krävs av er innan isträning och matcher drar igång men även under

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / /

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / / Frågeformulär Konfidentiellt 3. Livsstil Namn: Datum: / / Adress: Telefon: Vänligen besvara följande frågor, addera gärna mer information vid behov för att kunna ge en så korrekt helhets bild av din livsstil

Läs mer

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt.

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt. Dalarnas Skidförbund Alpina Vårtinget 2011-05-14 Sammanfattning-Kost Utgångsläge: När man i unga år tränar och tävlar för att förbättra sig inom sin idrott är det oerhört viktigt att man tar framförallt

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning Tre typer av (och fett) typ är du om du mår bra av att äta livsmedel som innehåller mer fett och protein, dvs som kommer från något som har ögon. Fåglar, kor, får, fisk, räkor ger t ex samtliga livsmedel

Läs mer

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) 1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING? MAT&TRÄNING Ju mer du tränar, ju mer mat behöver du. När du tränar gör du dig av med energi. Äter du bra mat får du tillbaka den energin och bygger dessutom upp din kropp så att den blir starkare och tåligare

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

Mat och måltidsvanor. Kolhydrater

Mat och måltidsvanor. Kolhydrater Mat och måltidsvanor Kostvanor varier väldigt mycket beroende på var man kommer ifrån, den miljö man lever i, religion, egna val (tex. att vara vegetarian), hur aktiv man är om dagen, osv. Oavsett detta

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd för idrott En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd till handbollsspelare Aktiva idrottare utsätts ofta för ett stort flöde av reklam och tips hur man ska äta och vilka preparat man

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008 Nyhetsbrev, december 2008 Hej! Efter sommarens sköna avkoppling och höstens allt mörkare verklighet har vi nu fått vinterns mörker och kyla. Kanske har du haft tid att fundera på olika saker under sommaren/hösten?

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Mat på en kvart med familjemetoden

Mat på en kvart med familjemetoden Mat på en kvart med familjemetoden Fitnessförlaget Jacob Wismar Fitnessförlaget Box 70321, 107 23 Stockholm www.fitnessforlaget.se Copyright Jacob Wismar 2008 Form Streamcreek Foto Frida Wismar Textbearbetning

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Matfrisk Jag har bestämt mig! Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig 036-32 52 för 04, innehållet:

Läs mer

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Inledning. Varför är det viktigt med mat Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Näringslära, del 1. Näringslära 2 Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Fetter 3 Omättade fettsyror 3 Mättat fettsyror 3 Transfettsyror 3 Protein 3 Vätska 4 Sötningsmedel 4 Energigivande

Läs mer

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kostpåverkan vid narkolepsi? Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Frisk kropp och själ genom rätt mat. Johanna Falk www.oih.se

Frisk kropp och själ genom rätt mat. Johanna Falk www.oih.se Frisk kropp och själ genom rätt mat Johanna Falk www.oih.se Min mat? GI? GB? Vegetariskt? Bantning??? Stenålderskost? Atkins? Snabbmat? Tallriksmodellen? Pulver??? Inget? Skräpmat? Tröstmat? Varje lång

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30

Läs mer

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk Kost och goda vanor Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk Medvetna val påverkar vår hälsa Kost Fysisk aktivitet Vila Att äta medvetet Lyssna på kroppen - ät när du börjar bli hungrig Var här och

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

Som medlem i Hälsoklubben får du:

Som medlem i Hälsoklubben får du: Visst vill vi vara friska och må bra, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsoklubben får du den inspiration och motivation du behöver för att steg för

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19 Anna-Karin Jälminger Bra mat på fritids 3 april 2009 Anna-Karin Jälminger Folkhälsonutritionist Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 08-524 888 87 Anna-karin.jalminger@ki.se Desinformation...

Läs mer