EGYPTEN NU OCH DÅ Ämne: SV/SO Namn: Ellen Nilsson Handledare: Erik Nilsson Klass: 9 Årtal: 2009

Transkript

1 EGYPTEN NU OCH DÅ Ämne: SV/SO Namn: Ellen Nilsson Handledare: Erik Nilsson Klass: 9 Årtal: 2009

2 2 INLEDNING...3 Bakgrund...3 Syfte & frågeställningar...3 Metod...3 AVHANDLING...4 Religion...4 Ekonomi och tillgångar...6 Samhällsskick...8 SLUTSATS OCH DISKUSSION...9 Hur skiljer sig nutidens religion från dåtidens?...9 Hur såg landets ekonomi och tillgångar ut då respektive nu?...9 Hur styrdes labndet då och hur styrs det nu?...10 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...11 SLUTORD...12 KÄLLFÖRTECKNINGAR...13

3 3 Inledning Bakgrund Jag valde detta område därför att det forna Egypten alltid har varit någonting som fascinerar mig. Min fascination har antagligen att göra med storslagenheten i konungadömet som sträckte sig över en så pass lång tidsperiod och som man än idag kan se spår av i form av faraonernas överdådiga gravar och templena de förde upp för att hedra sina gudar. Det är svårt att tänka sig att detta ägde rum medan vi fortfarande högg i flinta här uppe i Norden. Tack vare mitt intresse har jag relativt bra förkunskaper om ämnet, det blir situationen i nutidens Egypten jag måste läsa på om, speciellt om den nuvarande religionen, Islam. Det som kan bli problematiskt är att det forntida Egypten inbegriper en så pass lång tidsperiod, som självklart innebär att mycket hann förändras. Tiden jag därför tänker rikta in mig på är från 3100 f.kr till 332 e.kr under vilken samhället var någorlunda statiskt. Jag tänker jämföra vissa saker ur högkulturens Egypten och dagens Egypten. Syfte & frågeställningar Syftet med min undersökning är att jämföra det forntida Egypten med det nutida Egypten. Hur skiljer sig nutidens religion från dåtidens? Hur såg landets ekonomi och tillgångar ut då respektive nu? Hur styrdes landet då och hur styrs det nu? Metod För att hitta information inom det här ämnet ska jag vända mig till böcker och till Internet. Böckerna jag har tänkt läsa är främst på engelska och behandlar livet under forntidens Egypten. I dem hoppas jag kunna hitta fakta om landets dåtida ekonomi och hur landet styrdes. Det jag behöver veta runt det nutida Egypten hoppas jag kunna hitta på Internet.

4 4 Avhandling Religion Få religioner kan väl sägas vara statiska helt oförändrade under loppet av tusentals år. Det är viktigt att inse att inte heller den fornegyptiska religionen var statisk. Förändringar man kan kalla dem utveckling om man så vill förekom. Men man kan lugnt påstå att de stora dragen förblev oförändrade genom tiderna 1 De forntida egypterna var polyteistiska och trodde på en mängd gudar som hade olika roller. Förutom de populäraste gudarna och gudinnorna som Ra; solguden, Nut; himmelsgudinnan Osiris; dödsrikets härskare, Horus; Osiris son och faraos skyddsgud m.fl. fanns där även en skyddsgud eller gudinna till nästan varje ort. Ibland, som t.ex. under den såkallade Amarnaperioden under 18 dynastin, kunde en liten ortsgud lyftas fram för att bli hela rikets huvudgud. Allt berodde på vilken gud den regerande faraon ville lyfta fram. I regel så var huvudstadens skyddsgud även den viktigaste guden i riket. 2 Islam, som är Egyptens största religion idag (ca 90% av befolkningen är muslimer) är monoteistiskt, den enda guden får dessutom inte avbildas 3, i motsats till det forna Egyptens gudavärld, där religiös konst, och då speciellt gudabilder är dominerande. 4 Religionen var till för alla, i viss mån. Före sentiden var det otänkbart att en vanlig människa skulle ha vänt sig direkt till en gud; i stället riktade man sig till farao, som ombads i sin tur vända sig till den gud man avsåg. (---) Kungen var säkert medveten om att denna standardiseringsformel existerade, men han visste lika säkert ingenting om de enskilda supplikanterna, som naturligtvis aldrig närmade sig farao personligen 5 Till skillnad från moskéerna i dagens muslimska Egypten var inte templen till för allmänheten. Under de största högtiderna kunde gemene man få komma in på den öppna tempelgården, aldrig längre. Faktum är att det var sällan ens prästerna och prästinnorna fick komma in i templet innersta, dit hade bara farao tillträde 6 Inom Islam får vem som helst be till gud, och uppmuntras att göra det. Muslimer ber 5 gånger om dagen. Bönerna följer komplicerade mönster och en tvagningsritual ingår. 1 Grönblom, Rolf, Faraonernas Egypten, år 2000, Valentin förlag, s / Religionsboken, 1993, BERGHS, s Grönblom, s Grönblom, s Grönblom, s. 437

5 5 Vissa böner bes tillsammans och leds av en böneledare, som kan vara vilken man som helst som är muslim och har en viss teologisk utbildning. 7 Farao får sin legitimitet som härskare genom sin gudomlighet. 8 Osirismyten ligger till grund för faraos maktställning, den går grovt återberättat ut på att den allra förste faraon, Osiris, blir styckmördad av sin bror Seth och sedan utspridd över hela Egypten. Hans hustru Isis letar mödosamt reda på alla kroppsdelar och återupväcker sedan sin make med hjälp av Anubis. Osiris är emellertid inte levande och kan därför inte bli kung i de levandes rike. Det ämbetet går i arv till hans son Horus och själv blir han kung i dödsriket. 9 Farao representerar den levande Horus, genom sitt gudomliga arv. I vissa fall kunde dock farao av olika anledningar behöva bevisa sin legitimitet. Ett exempel är den kvinnliga faraon Hatschepsut som antagligen på grund av sitt kön kände att hon behövde stärka sin maktposition, som guden Amuns dotter. Amun fann drottningen i de inre rummen i palatset. Hon vaknade när hon kände den gudomliga doften, och hon log mot honom. Han närmade sig henne genast. Han greps av lust för henne och han gav henne sitt hjärta. Han lät henne se sig i sin verkliga gudagestalt och hade kommit henne nära. (---) Därefter gjorde guden henne med det han ville. (---) En gång till gjorde guden det han ville med henne, och han sade: Sannerligen, Hatschepsut ska vara namnet på det barn han har placerat i din buk, för det var det du utropade 10 Detta är ett fenomen som uppträder inom nästan alla religioner, även Islam. Före sitt profetskap tyckte Muhammed mycket om ensamhet och isolering från människorna, han brukade klättra upp på ett berg vid Mekka. På bergets topp fanns det en grotta som hette Hirae. ( ) En gång när han om igen var i grottan under natten, i Ramadan månaden, kom den helige Anden Gabriel ner till honom, Gabriel tog Muhammed intill sig och tryckte honom mot sitt bröst, sedan släppte han honom och sade "läs", Muhammed sade: [ Jag kan inte läsa ], då tog Gabriel honom mot sitt bröst igen och upprepade sin fråga, Muhammed gav samma svar, Gabriel tryckte honom mot sig en tredje gång, denna gång sade Gabriel till honom: / / Grönblom, s Text på tempelvägg i Deir el-bahir, 18 dynastin

6 6 "Läs i din herres namn som skapat, som skapat människan av något som hänger, läs upp! Ty din herre är den nådigaste, han som undervisat med pennan, som undervisat människan om vad hon ej visste" (Koranen 96:1-5). 11 Ekonomi och tillgångar Nilen är mycket dyrbar för Egypten, det är egentligen bara runt den och i dess delta som landet är odlingsbart. För ett odlingsland som Egypten har den och dess kretslopp varit livsviktigt, och är det än idag. 12 Nilen är inte bara viktig ur odlingssynpunkt, utan även för transportering av människor och exportvaror, såsom bomull, ris och majs t.ex. 13 De två användningsområdena fungerar dock inte alltid ihop; för att lättare kunna kontrollera flodens vattenflöde skapades den konstjorda sjön Assuandammen 1970, vilket till viss del förstörde de årliga översvämningarna som i alla tider blött ner den torra marken igen och spritt näringsrikt flodslam över odlingsmarkerna. 14 Klimatförändringar genom tiderna har gjort Egypten till det torra landet det är idag, under fördynastisk tid bredde sig savanner ut på båda sidor om Nilen, där det nu är öken. När klimatet blev torrare bröt en ekonomisk kris ut i dåtidens Egypten, jägare- och samlaresamhället upphörde att existera och människorna bosatte sig på Nilens stränder istället. Kort sagt; tiderna förändras, men tillgången till vatten har alltid varit avgörande för landets välstånd. 15 Rikedomarna som fanns i det forna Egypten hade också med faraonernas krigsföring att göra, många av de omliggande länderna var underkuvade och exporterade varor, så som guld och ädelstenar och även parfym till Egypten. Att faraonernas rike tillslut upplöstes har till stor del att göra med en ekonomisk nedgång under 19 dynastin. Faraonernas absoluta guldålder var i början av den, under berömda namn som Ramses och Seti / / / Nationalencyklopedin, år 1990, Bokförlaget Bra Böcker, s. 39 (under rubriken; Assuandammen) 15 Grönblom, s. 14

7 7 Den ekonomiska nedgången började efter Ramses II, Egyptens mest berömde farao som härskade i 66 år. Han byggde mängder av tempel och lät resa statyer av sig själv över hela riket. Hans stora byggerier markerade höjdpunkten för den egyptiska kulturen, men var också början på dess undergång eftersom att statskassan i stort sett var tömd vid Ramses död (ca 1194 f.kr.). Under de faraoner som följde förvärrades den ekonomiska krisen: Under långa perioder slog skördarna fel och armén förlorade kontrollen över besittningarna i Nubien där faraonerna hämtade sitt guld. Egyptens krigiska grannstammar kände snart av rikets svaghet och gick flera gånger in över gränserna. När Ramses IX besteg tronen var finanskrisen permanent, hungersnöden svår och staten var i princip bankrutt. Invånarna i Deir el-medina drabbades särskilt hårt. I en by nära Konungarnas dal bodde specialiserade hantverkade och konstnärer som bara sysslade med att bygga kungagravar. De odlade inga egna grödor utan var helt och hållet beroende av faraos sädesransoner. I en text som man har funnit i stadens ruiner kan egyptologer idag läsa att männen t.ex. inte kom till sitt arbete år 17 i den andra vintermånaden dag 7. Männen kom inte då de svalt. De hade inte fått ransonen heter det i skrivarens nedteckning. (---) Efter Ramses XI:s död föll landet i främmande härskares händer och landets status som stormakt var förlorad för alltid. Ramses XI blev Egyptens siste farao. Hans grav i Konungarnas dal fullbordades aldrig 16 Egyptens befolkning är fattig och inkomstklyftorna är stora. Sysselsättningsläget är ansträngt med en hög arbetslöshet och kraftig befolkningsökningstakt. Landet har på senare år drivit ett flertal reformer, såsom privatisering av statliga bolag och sänkta skatter, för att få igång ekonomin, och den ekonomiska situationen har förbättrats den senaste tiden. Den viktigaste näringen för Egypten, turismen, uppvisade 2004 rekordsiffror. 17 Klyftorna var stora redan under forntiden, gemene man bodde många personer i de minsta husen medan adeln och högt uppsatta präster och såklart kungafamiljen, vräkte sig i stora villor och palats. Man vet inte mycket om de vanliga Egypterna, eftersom att de inte hade råd att begravas tillsammans med långa papyrer där det stod om deras liv, som fallet var i överklassen, som man vet betydligt mycket mer om. 16 Tidskriften Världens Historia, ur artikeln: Finanskris i forna tiders Egypten drev arbetare att bli GRAVPLUNDRARE. Nr s /4-09

8 8 Samhällsskick Under den senare hälften av 1800-talet stod Egypten under starkt brittiskt inflytande, mycket på grund av byggandet av Suezkanalen. Landet förklarades självständigt 1922 under kung Fuad I, men var i praktiken en brittisk lydstat fram till andra världskriget. Under ledning av Gamal Abdel Nasser genomförde gruppen "Fria Officerarna", 1952, en oblodig statskupp och republik infördes 1953 med Nasser som president. I praktiken var Egypten under Nasser en militärdiktatur som närmade sig Sovjetunionen och som präglades av Nassers panarabiska strävanden avled Nasser och efterträddes av Anwar al-sadat, även han medlem i 1952-års kupp. Dennes politik innebar att landet närmade sig USA och att ett flerpartisystem infördes. Sadat mördades 1981 av islamistiska extremister och efterträddes av Hosni Mubarak som styr landet än idag hölls det första presidentvalet med mer än en presidentkandidat och Mubarak vann stort. Att styras på det här viset, med en enda person högst upp vid makten, är som bekant ingenting nytt för Egypten; faraos styre var ingen demokrati, titeln gick i arv och farao hade obestridlig makt. Visserligen är Egypten idag på pappret en demokrati, men undantagslagar gör det möjligt att ta sig förbi grundlagsskyddet och ge myndigheterna rätt att skjuta över juridiska ärenden på militär- och specialdomstolar /4-07

9 9 Slutsats och diskussion Hur skiljer sig nutidens religion från dåtidens? Religionen är i stort sett helt förändrad, det finns inga eller väldigt få likheter mellan gudavärlden som de gamla egypterna dyrkade och Islam. Den största skillnaden är att det gick från polyteism till monoteism, det är stor skillnad på flera hundratals gudar och, som nu, en enda. Vad jag har sett i min undersökning verkade de forntida Egypternas religion vara mer jämställd mellan könen, än Islam. Prästinnor var inte ovanliga, medan det är allmänt vedertaget att kvinnor i Islam inte har så stor frihet. Religion har visat sig som ett bra sätt för att få makt, speciellt om landets statsskick bygger till stor del på religionen, I dagens Egypten har regeringen problem med att hålla islamistiska extremgrupper under kontroll. Makt och Religion kan direkt kopplas till varandra, om än tydligare i det forna Egypten än idag. Hur såg landets ekonomi och tillgångar ut då respektive nu? Det forntida Egypten var rikt tack vare faraonernas krigserövringar och de stora guldfyndigheterna som fanns i lydlandet Nubien. Idag är Egypten inget rikt land, men det är verkligen inget U-land, turismen ger landet stora inkomster. Dock är inkomstskillnader och stora delar av befolkningen är arbetslösa. Den viktigaste tillgången i Egypten, då så väl som nu, är Nilen, det är den som gör Egypten till ett land som det går att leva i. Utan den skulle inte människor kunna leva där. Eftersom att Nilen inte har samma förmåga att bevattna landskapet längre, kommer antagligen ännu mer av landet att torka ut, bli obeboeligt och öknen kan tränga sig på allt mer. Den ger även landet en bra transportled vattenvägen. Just den här frågan visade sig vara någonting som blev allt mer intressant medan jag jobbade med den, därför vore det spännande att fördjupa sig lite mer i bara det här ämnet.

10 10 Hur styrdes landet då och hur styrs det nu? Egypten har aldrig varit ett riktigt demokratiskt land. Under forntiden styrde farao med järnhand, och även om de flesta faraoner ville det bästa för folket, så är det inte lätt för en enda människa att styra över ett så stort rike. Att dessutom ämbetet gick i arv, från far till son, gjorde väl inte saken bättre. För att folket ska ha en chans att vara med och bestämma bör de få rösta om vem de vill ska leda dem. Rösta får de göra numera, men det hindrar inte nuvarande president Mubarak från att snart ha innehaft sin post i snart 30 år, sedan hans föregångare blev mördad. Kanske är det bra för Egypten med en stark ledare och en stabil regering, och trots allt, de klarade 3000 år på toppen, under faraoregimen, och under den ändrades inte mycket.

11 11 Sammanfattning/Abstract Dagens turistiga Egypten har inte många likheter med den blomstrande högkulturen som flera tusen år innan Jesu födelse hade sina rötter i Nildalen. Den världsberömda religionen och dess tempel som varje år lockar tusentals besökare till landet är idag utbytt mot Islam, de många lydländerna runt om är självständiga och farao är sedan länge mumifierad och ersatt med en president. Men ännu finns det likheter; Nilen plöjer sig fram genom sanden och gör det möjligt att odla, även om även flodens har ändrat sig under årens lopp, på grund av mänsklig påverkan. The Touristy Egypt of today doesn t hade much things in common with the flowing high culture that a lots of thousand years before Jesus birth had its roots in the Nile valley. The religion and its temples that s famous all over the world and every year brings thousands of visitors to the country is today exchanged with Islam, the many near lying countries that was a part of the great Egypt is today independent countries and the pharaoh is since a long time ago mummified and the president takes care of the country. But still there are equals; The Nile is ploughing through the sand and made it possible to till, even though the river has changed trough the years, because of humans damage.

12 12 Slutord Jag tycker att det här arbetet har gått förvånansvärt bra, det var ju bara att skriva. Det svåraste var att ange källorna rätt, och att hitta bra källor såklart. Jag är väldigt glad att jag fick tag på boken av Rolf Grönblom, den har varit en mycket bra källa i vilken det mesta jag har behövt veta står, dock så är jag medveten om att han inte är egyptolog, utan bara en självlärd entusiast, men det mesta som stod i boken har jag fått bekräftat på andra håll senare. Om jag skulle jobba med ett liknande arbetsområde igen så skulle jag nog rikta in mig mer på den ekonomiska biten, som visade sig vara väldigt intressant både ur dagens och forntida synpunkt.

13 13 Källförteckning Skriftliga källor Grönblom, Rolf, Faraonernas Egypten, år 2000, Valentin förlag Religionsboken, 1993, BERGHS Text på tempelvägg i Deir el-bahir, 18 dynastin Tidskriften Världens Historia, ur artikeln: Finanskris i forna tiders Egypten drev arbetare att bli GRAVPLUNDRARE. Nr Nationalencyklopedin, år 1990, Bokförlaget Bra Böcker Internet 27/ / / / / / /4-07