Kallelse till sammanträde med beredningen för barn och unga

Transkript

1 Elin Gottfridsson Närvårdsstrateg Tfn E-post Beredningen för barn och unga Kallelse till sammanträde med beredningen för barn och unga Härmed översänds kallelse och handlingar till beredningens sammanträde. Tid: Måndagen den 24 augusti 2015 kl , gruppmöten från kl Plats: Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1 Uppsala. Sammanträdet äger rum i lokal Klassrummet. Dagordning Gruppmöten Lokal: Klassrummet (majoriteten) Kungsängsliljan (alliansen) Eva Smith, samordningschef informerar om psykiatrisatsningen PRIO Henrik Andréasson, utredare presenterar resultaten från enkätundersökningen Liv och hälsa ung Sammanträde Vänligen meddela eventuellt förhinder till sekreteraren i god tid innan mötet. Med vänlig hälsning Elin Gottfridsson Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Beredningen för barn och unga måndagen den 24 augusti 2015 kl , gruppmöten från kl Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1 Uppsala Nr Ärende 43 Öppnande av sammanträdet Jeannette Escanilla 44 Anmälan av övriga frågor 45 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 46 Val av justerare 47 Psykiatrisatsningen PRIO informationsärende Eva Smith 48 Resultat från Liv och hälsa ung informationsärende Henrik Andréasson 49 Beredningens ekonomi informationsärende Elin Gottfridsson 50 Inkomna skrivelser för kännedom 51 Inbjudningar till konferenser eller liknande 52 Återrapportering från deltagande i konferens, studiebesök eller liknande 53 Information från presidiet 54 Övriga frågor 55 Nästa sammanträde 56 Avslutning

3 FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Beredningen för barn och unga (13) Plats och tid Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala, , kl Beslutande Övriga deltagande Elin Gottfridsson, sekreterare Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Elin Gottfridsson Paragrafer Ordförande Jeannette Escanilla (V) Justerande Organ ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Beredningen för barn och unga Den 24 augusti 2015 Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Landstingets ledningskontor, registrator Datum för anslags nedtagande Underskrift Elin Gottfridsson Utdragsbestyrkande

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Beredningen för barn och unga (13) 43 Öppnande av sammanträdet Ordföranden Jeannette Escanilla (V) förklarar sammanträdet öppnat och hälsar ledamöterna välkomna. 44 Anmälan av övriga frågor Följande övriga frågor anmäls: Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Beredningen för barn och unga (13) 45 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Förslag till beslut Beredningen fastställer förslaget till föredragningslista med tillägg av de övriga frågor som anmäls. 46 Val av justerare Förslag till beslut Beredningen utser att jämte ordföranden justera protokollet. Justering sker den kl. på landstingets ledningskontor. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Beredningen för barn och unga (13) 47 Psykiatrisatsningen PRIO informationsärende Förslag till beslut Beredningen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Eva Smith, samordningschef inom psykiatrin gästar beredningen och ger en övergripande information om den nationella psykiatrisatsningen PRIO. Den länsövergripande överenskommelsen bifogas handlingarna. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Beredningen för barn och unga (13) 48 Resultat från Liv och hälsa ung 2015 informationsärende Förslag till beslut Beredningen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Utredare Henrik Andréasson gästar beredningen och presenterar resultaten från enkätundersökningen Liv och hälsa ung Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Beredningen för barn och unga (13) 49 Beredningens ekonomi informationsärende Förslag till beslut Beredningen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Beredningen erhåller vid sammanträdet information om förbrukade medel hittills Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Beredningen för barn och unga (13) 50 Inkomna skrivelser för kännedom Förslag till beslut Beredningen beslutar att lägga inkomna skrivelser till handlingarna. Ärendet Följande skrivelser redovisas vid beredningens sammanträde: - Tandvårdens roll i arbetet gällande våld mot barn och i nära relationer svar på motion (Landstingsfullmäktige ) - Beredningens verksamhetsplan för 2015 (Beredningen för äldre och funktionsnedsatta ) - Fastställelse av verksamhetsplan för beredningen 2015 (Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration ) Ledamöterna uppmanas att ta del av ovanstående dokument. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

10 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Beredningen för barn och unga (13) 51 Inbjudningar till konferenser eller liknande Förslag till beslut Beredningen beslutar om deltagande Ärendet Vid dagens sammanträde föreligger följande inbjudningar: - ADHD-dagen, 26 augusti, Stockholm. - Om autism i olika åldrar, från spädbarn till pensionär, 15 september, Västerås. - Symposium Barns utsagor, 22 september, Uppsala. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

11 Dagens Medicin - Adhd-dagen Adhd-dagen 2015: Vad är den bästa kunskapen om adhd? Kunskapen om behandlingen av adhd växer snabbt, men fortfarande återstår stora kunskapsluckor inom området. Vad behöver vi veta för att fylla kunskapsluckorna? Välkommen till Adhd-dagen Programmet tar sin utgångspunkt i de kunskapsluckor som finns i behandlingen av adhd och som försvårar arbetet för att kunna ge det bästa stödet till personer med adhd, deras familjer och till alla de professioner som är engagerade i deras liv från dagisåldern upp i vuxen ålder. Vad vet vi om adhd i dag och vad behöver vi veta mer? Program 9.00 Registrering med kaffe och smörgås Moderator hälsar välkommen De tio viktigaste vetenskapliga kunskapsluckorna inom behandlingen av adhd. I sin genomgång av diagnostik och behandling av adhd har Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, identifierat ett stort antal kunskapsluckor inom området. I en uppföljningsstudie satte myndigheten samman en arbetsgrupp med brukare och personal från vård, skola och krimialvård. Arbetsgruppen prioriterade de tio vetenskapliga kunskapsluckorna inom behandling som kräver mer forskning.

12 Dagens Medicin - Adhd-dagen Stella Jacobson, projektledare, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Georgios Karpathakis, grundare av Underbara ADHD, brukarrepresentant, Lars Jacobsson, professor emeritus i psykiatri vid institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet Behandling av adhd hos barn risk för beroende senare i livet? Diagnosen adhd har blivit allt vanligare hos barn i skolåldern. En stor andel av barnen behandlas med centralstimulerande läkemedel, men många avslutar behandlingen inom två år, på grund av utebliven effekt av läkemedelsbehandlingen. Vad vet vi i dag om effekterna av behandlingen på längre sikt? Finns det risk för att utveckla beroende senare i livet om man behandlas med centralstimulantia som barn? Kerstin Malmberg, överläkare, barn och ungdomspsykiatrin, Skärholmen, Jeanette Gueorguieva, specialist i psykiatri och klinisk farmakologi, beroendecentrum Stockholm, docent vid Karolinska institutet Stockholm, Bo Söderpalm, professor, specialistläkare i psykiatri, Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Paus Hur bygger vi upp det bästa teamet runt patienten? I Södertälje kommun har det skett en kraftig ökning av vuxna som utreds för adhd och får en diagnos. Men resurserna för behandling och andra insatser har inte hängt med. Det är bakgrunden till Adhd-projektet som inleddes Projektets syfte är att satsa på ett utökat individuellt stöd och en mer utvecklad samverkan mellan Södertälje kommun, Psykiatricentrum Södertälje, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, för att fler med adhd-diagnos ska kunna skaffa och behålla arbete, studier, relationer och vardagsliv. Mari Janulf, projektledare, Adhd-projektet, Psykiatricentrum Södertälje, Åsa Rinaldi, arbetsterapeut i ADHD-projektet,Södertälje kommun, Cecilia Lindh, kurator i ADHDprojektet,Psykiatricentrum Södertälje Hur kan vi skräddarsy behandlingen vid adhd? Inom adhd-området finns det ett stort behov att utöka behandlingsalternativen som i dag är få och inte passar alla. Vilka är möjligheterna att få en mer individualiserad behandling av adhd? Vilka kombinationer är möjliga? Med vilken behandling ska man börja? Hur ser den vetenskapliga evidensen ut? Björn Kadesjö, överläkare i barnneuropsykiatri, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Mats Humble, specialist i psykiatri, överläkare, doktorand Örebro universitet, Tatja Hirvikoski, med dr, neuropsykolog, FoUU-chef Habilitering och Hälsa, Stockholms läns landsting, Per Woxler, specialist i psykiatri, beroendekliniken Linköpings universitetssjukhus Lunch Kan ökad dosering av läkemedel vara lösningen vid samtidigt missbruk vid adhd? Det finns flera studier som pekar på ett samband mellan att personer som har adhd även har en ökad risk för att utveckla missbruk. Ett problem är dock pesroner som har adhd och samtidigt pågående substansmissbruk sällan får önskad effekt av adhd-läkemedel. Nu antyder nya resultat från en uppmärksammad studie att det går att behandla personer med adhd och samtidigt substansmissbruk, där centralstimulantia i högre dos ger effekt.

13 Dagens Medicin - Adhd-dagen 2015 Charlotte Skoglund, överläkare, beroendecentrum, Maria Ungdom, Jeanette Gueorguieva, specialist i psykiatri och klinisk farmakologi, Beroendecentrum Stockholm, docent vid Karolinska institutet Stockholm Datorspel som behandlingsmetod för att träna arbetsminnet vid adhd. Barn med adhd har ofta dåligt arbetsminne. Ny forskning har visat att hjärnan är formbar och att en person med adhd kan träna upp sitt arbetsminne och därmed koncentrationen. En mängd kontrollerade studier visar sig att specialdesignade datorspel kan hjälpa barn med adhd att förbättra kapaciteten hos arbetsminnet med uppåt 20 procent samt förbättra uppmärksamheten i det dagliga livet. Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, Stockholm Brain Institute, Karolinska Institutet Kaffe med tillbehör Från hjärnforskning till pedagogik svårigheter och möjligheter. Hur kan vi med framgång utveckla pedagogiska strategier baserade på ny forskning? Varför har ofta barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik så stora svårigheter i skolan? Kenth Hedevåg, med lång erfarenhet som specialpedagog i ett neuropsykiatriskt team, berättar om vad som krävs för att skolan ska bli bättre på att möta barn som har adhd. Kenth Hedevåg, föreläsare och utbildare inom neuropsykiatri Skolkonferens ett pedagogiskt verktyg att förmedla diagnos? Vad krävs för att öka samarbetet mellan vård och skola för att skapa rätt förutsättningar för barn med adhd att lyckas i skolan? Skolkonferenser är en möjlighet att arbeta gränsöverskridande men ger det rätt åtgärder för eleven? Eva Billstedt, psykolog, docent i barn- och ungdomspsykiatrisk forskning, klinisk lektor, Gillbergscentrum Att (över)leva med adhd Först när han var 25 år fick Georgios Karpathakis sin adhd-diagnos. Lyssna till hans berättelse om att leva ett liv som fullständigt havererar med missbruk och social misär och till slut ett självmordsförsök. Men också om hur den brokiga resan till slut resulterade i en universitetsexamen, och en karriär som framgångsrik entreprenör. Georgios Karpathakis, grundare av Underbara ADHD Diskussion: Vem tar ansvar för att fylla kunskapsluckorna inom adhd-området? Mats Ulfendahl, huvudsekreterare, Vetenskapsrådet, professor, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Anki Sandberg, ordförande, Riksförbundet Attention, Kerstin Evelius, samordnare för statens insatser inom psykisk ohälsa, Astrid Lindstrand, medicinsk sakkunnig, Socialstyrelsen, Olivia Wigzell, generaldirektör, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Bror Jonzon, ämnesområdesansvarig för farmakoterapi, Läkemedelsverket Dagen avslutas.

14 Dagens Medicin - Adhd-dagen ANMÄLAN ( S=223081X X26495) Information När: 26 augusti 2015 Målgrupp : Alla med intresse för frågor som rör ADHD. Sista anmälningsdag : 25 augusti 2015 Plats: Bonnier Conference Center Adress: Torsgatan 21, Stockholm. Pris: kr + moms för prenumeranter på Dagens Medicin kr + moms i ordinarie pris. Dessa priser gäller för dig som är anställd eller förtroendevald i sjukvården, företrädare för patienter, myndigheter eller forskning. Övriga: kr + moms. Kontakt: Kimberly Mattsson kimberly.mattsson@bbm.bonnier.se (mailto:kimberly.mattsson@bbm.bonnier.se) Arrangör: Dagens Medicin Agenda Utställarinformation: Annika Östholm annika.ostholm@dagensmedicin.se (mailto:annika.ostholm@dagensmedicin.se) Utställare:

15 Unik föreläsning THE AUTISMS OCH OM AUTISM I OLIKA ÅLDRAR, FRÅN SPÄDBARN TILL PENSIONÄR NÄR 15 sep Insläpp från 12.oo Kom i god tid VAR Pingstkyrkan Oxbackens Centrum Västerås Professor Christopher Gillberg Christopher Gillberg är sedan mitten av 1980-talet professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet, där han leder Gillbergcentrum. Han innehar eller har innehaft ett flertal gäst- och hedersprofessurer utomlands. Gillberg är författare till drygt 600 fackgranskade vetenskapliga artiklar om bl a autism, Aspergers syndrom, ADHD, Tourettes syndrom, begåvningshandikapp, samt andra områden av betydelse för barns och ungdomars mentala hälsa och neurologiska utveckling. Hans forskning sträcker sig från genetik och grundläggande neurovetenskap via epidemiologi, klinik och prognos till insatser, behandling och utfall. Han är författare till 31 böcker som har publicerats på ett stort antal språk, av vilka flera är obligatorisk kurslitteratur inom barn- och ungdomspsykiatri och autism. Han är hedersledamot i Autism- & Aspergerförbundet och medlem av Norska Vetenskapsakademien. Christopher Gillberg har tilldelats flera priser för sin forskning och har bl. a. mottagit Fernströmspriset till unga forskare (1991), H.M. Konungens medalj (2009) och Söderbergska priset för medicin (2012). Han handleder och har handlett drygt 40 doktorander vid GNC och andra universitet i olika delar av världen. Christopher Gillberg är den mest produktiva autismforskaren i världen och finns med på Thomson Reuters lista (2014) över världens mest inflytelserika forskare inom olika discipliner. FÖRANMÄL DIG NU INTRESSET ÄR MYCKET STORT FÖRKÖPSBILJETTER Privatpersoner som är medlemmar i föreningen 250 kr Övriga 500 kr. Gruppanmälda (15 eller fler) 10% rabatt VID DÖRREN Insläpp i mån av plats Swishbetalning kr per deltagare FÖRANMÄLAN VASTMANLAND BETALNING I FÖRSKOTT INFO:

16 Spara datumet! Symposium Barns utsagor Datum: Den 22 september 2015 Tid: heldag, ca Plats: Grönwallsalen, ing 70, Akademiska Sjukhuset Barnskyddsrådet i Uppsala län anordnar ett heldagssymposium om barns utsagor Föreläsare Lyssna på vad jag säger inte hur jag säger det! Barns vittnesmål och trovärdighet Sara Landström Docent psykologiska institutionen Göteborgs universitet Children s participation in child protection Exit, Voice or Loyalty. Marit Skivenes Professor Department of Administration and Organization, University of Bergen Fler föreläsare meddelas senare Barnskyddsrådet i Uppsala län bildades i augusti 2013, och består av representanter från socialtjänsten, Akademiska barnsjukhuset, Barnahus, Uppsala Universitet, BUP, grundskolan, förskolan, elevhälsan, Barnombudsmannen i Uppsala, Rädda Barnen, Röda Korset, SUF-kunskapscentrum och rättsväsendet. Vid frågor kontakta Lisa Skiöld lisa.skiold@boiu.se Barnombudsmannen i Uppsala

17 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Beredningen för barn och unga (13) 52 Återrapportering från deltagande i konferens, studiebesök eller liknande Förslag till beslut Beredningen lägger de skriftliga rapporterna till handlingarna. Bilaga 52a och 52b Ärendet Enligt tidigare beslut ska ledamöter som deltagit i konferens, studiebesök eller liknande ge en skriftlig återrapport på nästkommande sammanträde. Skriftliga rapporter från SUF-konferensen är inlämnade från alliansen enligt bilaga 52a, från SD enligt bilaga 52b. S, V och MP:s rapport inkommer till nästa sammanträde. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

18 BILAGA 52A Beredningen för barn och unga Rapportering från deltagande i konferens, studiebesök eller liknande Namn: Åsa Sikberg Kurs, konferens eller studiebesök: SUF konferens Hur blir det för barnet Tid och plats: 6 Maj 2015 Uppsala konsert o kongress Sammanfattning av innehållet Konferensen gav oss inblick i hur man kan stödja föräldrar med kognitiva svårigheter genom utbildning. Lyfta fram familjens styrkor. Att man alltid ska ha barnet i centrum. Hur blir det för barnet? Fråga och förklara för barnet vilka svårigheter föräldern har så att man kan bygga verktyg inom familjen för att kunna ge rätt stöd så att familjen får möjlighet att fungera utifrån styrkor och stöd med svårigheterna. Det handlar om att våga se, fråga, lyssna och agera. Jag ser att vi inom hälso- och sjukvården har mera vi kan göra genom att samverka med vår kompetens och kunnande till socialtjänst, sjukvård, skolhälsovård, boendestöd, universitet mm. Det kan vara många inblandade. Genom att föräldrarna är involverade så har de större möjlighet att vilja ta emot stöd och hjälp för sina barns bästa för att kunna vara tillräckliga i sitt föräldraskap. Föräldrarna behöver även få hjälp med att få insikt med, om de inte kan uppfylla sitt föräldraskap pga. av varaktiga brister och hur man tillsammans ger barnen en ny möjlighet att få en trygg tillvaro och omhäntertagade genom en placering i familjehem när det är bäst för barnets långsiktiga utveckling till att klara skolan och sin personliga utveckling. Vi fick praktiska exempel på boendestöd med lyckade resultat. ADL-metoden (stödja, utbilda, ge nycklar utifrån behov) anknytning, mentalisering, föräldraskap, socialnätverk, sysselsättning. Målgruppen sexuella övergrepp i barndom, inget nätverk, psykiska problem, placerade, dåliga hemförhållanden, saknar försörjning. Mycket handlar om kommunikation och rätt utbildning så kommuner kan ge rätt stöd och göra bra lösningar. Kommuner och landsting måste vara mer flexibla och erbjuda fler valmöjligheter och de behövs krav på uppföljning av åtgärder. Systematiskt kvalitetsarbete så att vi satsar rätt resurser på rätt saker för barnets bästa långsiktigt. Det gäller även att våra verksamheter tidigt och systematisk larmar när vi upptäcker att barn far illa. Säkerställa dokumentation i journaler när brott misstänkts för barnets bästa. För det är det enda som gäller när det blir anmälningar och brott ska utredas. Barnet är rättslöst. Barnperspektivet är underordnat de vuxnas. Här kan landstinget ta ett mycket större ansvar än vad vi gör idag. Barn har rätt till god hälsa. Det är vårt ansvar att säkerställa detta utifrån våra verksamheter. BVC, tandvården, hälso- och sjukvården, ungdomshälsan. Genom att satsa mera på hälsoäventyret som är en förebyggande verksamhet för barn och unga som når alla länets barn. Genom alla sinnen hjälper de barnen och ungdomarna att få insikter om sin egen hälsa, hur kroppen fungerar samt att vissa handlingar är fel, de kan få en naturlig kontaktyta att vända sig till där de kan få hjälp att få rätt stöd och den hjälp de behöver. SUF visade även på hur de jobbar aktivt med att ej uppmuntra föräldrar med olika psykiska och fysiska handikapp att inte skaffa barn genom utbildning. T.ex. har personen tid och vad innebär det att skaffa barn. Materialet kräver att personen har möjlighet att sätta sig in i känslor och tankar. Vad är viktigt i livet? Hälsa, lycka, älskad, pengar, boende, arbete, familj, barn.

19 BILAGA 52A 2 (2) Egna reflektioner Varaktiga brister hos föräldrarna är viktiga att kartlägga genom individuell analys. Identifiera förmågor, färdigheter, kartlägga brister, eftersom kunskapen om diagnosen påverkar vilket stöd familjen behöver. Vilket uppdrag ska landstinget ta ansvar över? Mobila team habiliteringen PV Mål. Barnens bästa Syfte stärka föräldrarna i sitt handikapp Förebyggande kartlägga behovet. sexuella övergrepp Drs.m (Maja W Hodes universitet Amsterdam Stiftelsen allmänna barnahuset.se

20 BILAGA 52B Beredningen för barn och unga Rapportering från deltagande i konferens, studiebesök eller liknande Namn: Pirjo Thonfors Kurs, konferens eller studiebesök: SUF Konferens Tid och plats: Onsd den 6 maj -15 Sammanfattning av innehållet Flera föreläsare som presenterade sina verksamheter. Föreläsare: Cecilia Sjölander, chef för stiftelsen allmänna barnhuset. Cecila arbetar med barnrättsfrågor och barn och unga i utsatta situationer. Allmänna barnhuset är en viktig aktör som utbildar och sprider kunskap från bl a forskning. Barnhusets vision är att barn som lever i utsatta livssituationer ges samma möjlighet som andra barn till goda uppväxtvillkor. Cecila menar att man måste våga se, våga fråga, lyssna och agera. Föreläsare: Anna Thalén, aspergare, pedagog och handledare i autism. Anna berättar om sitt och den ena sonens aspergersyndrom, om hennes erfarenhet om och hur det är för barnen att ha en förälder med asperger. Några exempel som Anna nämner är bl a brister i det sociala kontaktnätet, begränsade intressen, svårt att planera och organisera. Begåvningen hos aspergers är oftast normal eller hög, men kan även vara ojämn vid vissa olika situationer. Föreläsare: Marja Hode, psykolog och doktorand vid universitetet i Amsterdam. Marja berättar om deras stödgrupp med speciellt boende för både barn och föräldrar med beteendeproblem. Där hela familjen får hjälp med det dem behöver. Föreläsare: Helena Andreasson, Hälsa och habilitering informerar om Toolkit, som är ett samtalsverktyg mellan barn och föräldrar med aspergersyndrom och autismspektra. Toolkit går ut på att man förbereder barnen med bilder, så att nya saker och situationer som väntar inte ska upplevas så främmande. Utan barnen får en bild och förklaring innan vad som ska hända, ex gå till tandläkaren och vad som händer där. Föreläsare: Lena Nilsson, logoped. Berättar om barn med kommunikations svårigheter, som behöver stöd, ex vid autism. Lena säger att det går lika bra med tecken, bilder och foton, talet är inte allt. På habiliteringen får barn och vuxna med funktionsnedsättning stöd och hjälp så att deras vardag ska fungera.

21 BILAGA 52B 2 (2) Föreläsare: Fredrik Norén, Barnombudsman. Fredrik jobbar för att barn och ungdomar ska få vara med och bestämma, som gynnar barnets eget bästa. Dem ger råd och stöd via telefon eller mail om barns konkreta rättigheter och möjligheter att få den hjälp som dem behöver. Informerar i skolor om rätten till att påverka. Dem producerar även tidningen Word, Egna reflektioner Det var mycket intressant att höra alla föreläsare. Temat handlade om olika sjukdommar/syndrom runt asperger, autism, ADHD, ADD och Tourettes syndrom. Anna Tholén, Aspergare (mamma) var den som jag tycker var mest intressant för hon gick in för att berätta på ett mer förståelig sätt, hur barn och vuxna med apergers syndrom tänker och fungerar. Hade önskat att det varit lite mer information om barn och vuxna med autism och de andra syndromen ADHD osv. Pirjo Thonfors (SD Håbo)

22 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Beredningen för barn och unga (13) 53 Information från presidiet Förslag till beslut Beredningen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Presidiet informerar om sitt senaste möte som hade fokus på beredningens verksamhetsplan. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

23 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Beredningen för barn och unga (13) 54 Övriga frågor Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

24 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Beredningen för barn och unga (13) 55 Nästa sammanträde Ärendet Nästa sammanträde äger rum den 17 september kl på landstingets konferenscentrum i Uppsala (gruppmöten fr.o.m. kl ). Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

25 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Beredningen för barn och unga (13) 56 Avslutning Ordföranden Jeannette Escanilla (V) förklarar sammanträdet avslutat. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande