Frågor om bodelning - särskilt om utdelning och värdering av aktier i fåmansbolag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frågor om bodelning - särskilt om utdelning och värdering av aktier i fåmansbolag"

Transkript

1 JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Frågor om bodelning - särskilt om utdelning och värdering av aktier i fåmansbolag Aziza Juliana Örs Examensarbete i familjerätt, 30 hp Examinator: Theddo Rother-Schirren Stockholm, Höstterminen

2 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Metod och material Avgränsningar Disposition 11 AVSNITT I 2 Bodelning enligt äktenskapsbalken Allmänt om äktenskapsbalken och dess historia Om egendomsordningen och egendomsslagen Giftorättsgods Enskild egendom Särskild egendom Personlig egendom Personliga ersättningar Särskilt om bodelning Andelsberäkning Lottläggning Jämkning av bodelning med skevdelningsregeln Redovisningsplikt och upplysningsplikt Värdering av egendom Värderingstidpunkt och värderingsmetoder Försäljningsvärde Taxeringsvärde Bruksvärde Affektionsvärde 22 3 Rättshandlingar som enligt äktenskapsbalken kan påverka bodelningen Allmänt 23 2

3 3.2 Äktenskapsförord Tredjemansföreskrifter Gåva Testamente Arv med testamente Förmånstagarförordnande vid försäkring m m Surrogat av ÄktB 7:2 p Avkastning Särskild egendom 27 AVSNITT II 4 Särskilt om bodelning av aktier i fåmansbolag Allmänt om fåmansbolag Kvalificerade aktier Skattereglerna, de så kallade 3:12-reglerna Särskilt om bolagsordning och dess rättsverkningar Särskilt om aktieägaravtal och dess rättsverkningar Förbehåll, särskilt om hembudsförbehåll Aktuella rättsfall på området Pwc-målet Bakgrund Förvaltningsrättens domskäl och dom MSA-målet Bakgrund Tingsrättens domskäl och dom Diskussion 42 5 Kan aktierna betraktas som särskild egendom? Allmänt Rättigheter som inte kan överlåtas Rättigheter som i annat fall är av särskild art och det skulle strida mot rättigheten om de ingick i bodelningen 47 6 Värdering av aktier i fåmansbolag Allmänt Avkastningsmetoden 49 3

4 6.3 Substansmetoden Värdering av aktier med hembudsförbehåll Goodwill Diskussion 54 7 Utdelning under redovisningsperioden Allmänt Hur bör utdelningen betraktas? Diskussion 58 8 Sammanfattning av slutsatser 60 Källor 64 4

5 Förkortningar ABL Aktiebolagslagen (2005:551) FAL Försäkringsavtalslagen (2005:104) HBL Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag HD Högsta domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen IL Inkomstskattelagen (1999:1229) JP Juridisk publikation JT Juridisk tidskrift KL Kommunalskattelag (1928:370) NJA Nytt juridiskt arkiv Prop Proposition SL Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt SN Skattenytt SvJT Svensk juristtidning ÄktB Äktenskapsbalken (1987:230) 5

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Vid äktenskapsskillnad ska bodelning enligt ÄktB 9:1 förrättas. I bodelningen ska makarnas giftorättsgods, både tillgångar och skulder, som de besitter per brytdagen 1 tas upp förutom egendom som ska undantas, till exempel sådant som makarna har uteslutande för personligt bruk, se ÄktB 10:1-2. All egendom som är enskild egendom och sålunda inte giftorättsgods ska enligt ÄktB 7:1 inte tas upp. Lagstiftaren har i ÄktB 7:2 gett makarna möjlighet att aktivt omvandla egendomens karaktär från giftorättsgods till enskild egendom och tvärtom genom äktenskapsförord, och även tredje man har denna möjlighet genom tredjemansföreskrifter, men hur vidsträckta är dessa möjligheter? Principen om avtalsfrihet genomsyrar det avtalsrättsliga rättsområdet och innebär, med en förenklad beskrivning, att varje person är fri att ingå eller att inte ingå avtal. Parterna kan avtala om vad som helst inom avtalsfrihetens gränser. Huvudregeln är att samtliga avtal har subjektiva rättsbegränsningar, det vill säga avtalen gäller endast för avtalsparterna. Kan avtalsparterna trots detta ingå avtal som påverkar tredje man? Denna fråga är relevant, i synnerhet huruvida make kan ingå avtal som vid en förestående bodelning påverkar tredje man (den andra maken). Som exempel på detta kan nämnas om maken äger aktier i ett fåmansbolag där denne även arbetar och är delägare i. Maken har undertecknat både bolagsordning och aktieägaravtal vari denne är begränsad genom hembudsförbehåll att överlåta aktierna till personer som för bolaget är utomstående, och får endast överlåta aktierna till personer som är nuvarande eller nya aktieägare som är befintliga delägare i bolaget. En fråga som behöver utredas är om avtalsformen vari hembudsförbehåll föreskrivs i, har någon betydelse för påverkan på bodelningen och i så fall på vilket sätt? 1 Med brytdagen avses dagen som anmälan om bodelning har lämnats in till tingsrätten eller 6

7 Huvudregeln vad gäller aktier i noterat bolag är att de ska, om de är giftorättsgods, tas upp vid bodelningen. Värderingen av aktierna görs till försäljningspris med avdrag för latent skatt. 2 Vad gäller aktier i fåmansbolag där ena maken arbetar och är delägare i, är rättsläget däremot inte lika klarlagt. Fler sakkunniga har i doktrinen tagit olika ställningstaganden, och inte förrän i år har svensk rätt fått sitt första rättsfall i den specifika frågan. Rättsläget är även oklart vad gäller behandling av aktier som innehar begränsningar av olika slag, och hur dessa ska värderas. Även detta är något som behöver utredas: Huruvida de ovan nämnda aktierna som innehas med hembudsförbehåll och lösenbelopp, oförhindrat ska tas upp i bodelningen, och i så fall om hembudsförbehållet bör beaktas vid aktievärderingen. Är bodelningsförrättaren bunden att på grund av bolagsordningen eller aktieägaravtalet ta upp aktierna till lösenpriset eller kvotvärdet, som avsevärt understiger försäljningspriset? Är bodelningsförrättaren även förhindrad att ta upp aktierna på grund av hembudsförbehållet som endast tillåter överlåtelse till en begränsad krets av personer? Utdelning som utgått innan brytdagen, och även utdelning som är inarbetad men ännu inte utbetald ska som huvudregel tas upp i bodelningen. Lön eller ersättning för eget arbete ska däremot inte tas upp i bodelningen av sociala skäl. Rättsläget är emellertid oklart för det fall där en make innehar onoterade aktier och kan (eller inte kan) bestämma om utdelningen av aktier ska ske i form av lön eller utdelning. Valet har i sig en stor skattemässig inverkan för både delägaren och bolaget, men har även i detta fall betydelse vid en förestående bodelning. Eftersom utdelning av giftorättsgods under redovisningsperioden ska ingå i bodelningen är det nödvändigt att bodelningsförrättaren vet hur bedömningen av utdelningen ska göras, och om det har någon betydelse att aktieägaren kan bestämma i vilken form ersättningen ska utgå. 2 Teleman, Bodelning, s

8 När äktenskapsbalken skrevs, uteslöt lagstiftaren att införa värderingsregler vid bodelning. Detta har domstolarna tagit sig an och numera finns praxis och doktrin på både värderingstidpunkt och värderingsregler. Trots detta är värderingsreglerna inte tydliga. Värderingstidpunkten för giftorättsgods är som huvudregel när boet är utrett. Denna tidpunkt kan dock vara olika beroende på vilken typ av egendom som är i fråga. Ett exempel är aktier i noterade bolag; aktiernas värde kan förändras under kort tid och ska, om möjligt, värderas så nära bodelningen som möjligt. Ett alternativ är att makarna kommer överens om en dag som ska vara värderingsdag för all egendom eller endast för aktierna. Vidare är det inte alltid uppenbart att samma metod ska användas för liknande egendom, exempelvis ska man värdera aktier i noterat bolag till försäljningspris. Rättsläget är emellertid oklart vad gäller onoterade aktier. Samtliga frågor och oklarheter blir omedelbart viktiga när en av makarna äger aktier i ett fåmansbolag vari denne är delägare, varför detta behöver utredas. 1.2 Syfte och frågeställningar Det uppkommer många frågor när en av makarna äger onoterade aktier i ett fåmansbolag vari denne är delägare. Frågorna rör bland annat, som nämnt i bakgrunden, om avtal som ena maken har ingått kan påverka tredje man vid bodelning, huruvida aktierna med avsaknad av äktenskapsförord över huvud taget är överlåtbara vid bodelningen, hur aktierna ska värderas samt huruvida aktieutdelningen ska upptas i bodelningen. Viss vägledning och meningsskiljaktigheter finns i doktrinen. Trots detta är behovet av en utredning och utfyllnad på rättsområdet stort. Syftet med uppsatsen är att i avsaknad av tydliga rättskällor utreda och besvara ett flertal av frågorna som kan uppkomma på området i fråga. För att uppnå syftet med uppsatsen formulerades följande frågeställningar: Vilka rättshandlingar kan enligt ÄktB påverka bodelningen? Kan bolagsordning eller aktieägaravtal som ena maken är bunden av på grund av delägarskap eller aktieinnehav i ett fåmansbolag påverka tredje man (den andra maken) vid bodelning? 8

9 Ska aktierna ingå i bodelningen trots att överlåtelse av aktierna är begränsad genom hembudsförbehåll i bolagsordningen eller aktieägaravtalet? Hur bör aktierna värderas om de ska tas upp i bodelningen? Hur ska avkastning med anledning av dessa aktier som har utgått under redovisningsperioden behandlas i bodelningen? 1.3 Metod och material I uppsatsen kommer en rättsdogmatisk metod att tillämpas. En beskrivning av metoden medför i sig många rättsvetenskapliga frågor och får metoden per se att framstå som oklar och vag. Metoden innebär att den praktiske juristen använder sig av de allmänt accepterade rättskällorna och dess hierarki (rättskälleläran) som verktyg för att analysera och lösa ett problem. Rättskällorna är lag, lagförarbeten, praxis och doktrin, 3 vari doktrinen inte självständigt ges auktoritet medan de tre förstnämnda normalt sett tillmäts formell auktoritet. 4 I vissa fall upptas även sedvänja och branschvana, men dessa kommer inte att användas närmare i uppsatsen. Genom en tillämpning av rättskälleläran och den rättsdogmatiska metoden blir det möjligt att problematisera och systematisera gällande rätt. Hierarkin i rättskälleläran är i fallande ordning: lag, lagförarbeten, praxis, doktrin och sedvana. När det gäller praxis så kan en dom i vissa hänseenden inte utgöra gällande rätt. Det är inte förrän HD tar upp målet och dömer i ärendet som praxis tillkommer, oavsett om HD dömer i enlighet med underrättsinstanserna eller inte. HD:s domar blir praxis och är vägledande inte bara för underrättsinstanserna, men även för den praktiserande juristen som tillämpar den rättsdogmatiska metoden. Notera dock att det i domen endast är uttalanden som är nödvändiga för utgången (ratio decidendi) och inte sådant som nämns i för- 3 Kleineman, Rättsdogmatisk metod, s Kleineman, Rättsdogmatisk metod, s 28. 9

10 bigående (obiter dicta) som blir prejudicerande. 5 Jag kommer således använda rättskällorna efter ovan nämnda hierarki. Eftersom värderingsregler vid bodelning och vid värdering av aktier inte finns uttryckta i lag kommer förarbeten, praxis och doktrin att ha stor betydelse i uppsatsen. Det är nödvändigt att ha rätt utgångspunkt vid tillämpning av den rättsdogmatiska metoden. En felaktig utgångspunkt kan med stor risk leda till slutsatser som är behäftade med fel. Det är därför en förnödenhet att redan i början av uppsatsskrivandet eller till och med innan det, vid formulering av frågeställningarna, göra en utredning av om dessa är korrekt valda utifrån problemet i fråga. 6 Min utgångspunkt blir således problem och frågeställningar som har dykt upp i praktiken. Vidare bör en åtskillnad mellan de lege lata (rättsläget som det är) och de lege feranda (rättsläget som det borde vara) göras. 7 Det är vid tillämpning av den rättsdogmatiska metoden omöjligt att inte nämna både de lege lata och de lege feranda. De första kapitlen kommer i stort sett helt uteslutande ha ett de lege lata-perspektiv, medan de lege feranda-perspektivet intas allteftersom uppsatsens frågeställningar besvaras. I kapitel 4 7 kommer således analysen göras löpande. Med tanke på att det ännu inte finns vägledande praxis vad gäller värdering av onoterade aktier vid en bodelning, kommer jag att använda domar från underrättsinstanser från både allmänna domstolar som förvaltningsdomstolar trots att de har ett begränsat prejudikatvärde. Hänsyn bör dock tas vid att de inte kan tilldelas stort värde praktiskt sett, men de har ändock ett argumentationsvärde för att uppnå syftet med uppsatsen. Vad gäller lagkommentarer så är dessa formellt sett inte rättsvetenskapliga om de endast redogör för rättspraxis och förarbeten. Däremot kan bedömningen bli en annan om författarna bidrar med självständiga analyser och oklara rättstill- 5 Munck, Rättskällor förr och nu, JP jubileumsnr 2014 s Kleineman, Rättsdogmatisk metod, s Kleineman, Rättsdogmatisk metod, s

11 lämpningsproblem. Lagkommentarer kan därför anses vara doktrin på området som är rättsvetenskaplig. 8 Därav kommer jag även att till betydande del använda mig av lagkommentarer Avgränsningar Jag har beslutat att begränsa mig i flera aspekter med avsikt att hålla mig till uppsatsens syfte och frågeställningar. Exempelvis kommer endast bodelning på grund av äktenskapsskillnad och inte bodelning under äktenskapet att behandlas, eftersom frågeställningarna berör specifikt bodelning vid äktenskapsskillnad. Bodelning och arvskifte med anledning av ena makens död kommer således inte heller att beaktas. Vidare begränsas uppsatsen till att endast utreda två specifika avtal, bolagsordning och aktieägaravtal, och avtalens påverkan på bodelning. Anledningen till begränsningen är att syftet med uppsatsen är att analysera problemen som dyker upp vid en förestående bodelning vad gäller onoterade aktier som är belastade med hembudsförbehåll i en av dessa handlingar. Dessutom kommer en fördjupad beskrivning av hembudsförbehållet med begränsningar till den relevanta problematiken i frågeställningarna att göras i enlighet med frågeställningarna, varför samtyckes- och förköpsförbehållen lämnas utan avseende. Slutligen kommer en värdering av aktierna i fråga inte att göras, utan en beskrivning av de mest relevanta värderingsmetoder och vilken som är att föredra kommer endast att framställas. Samtliga begränsningar görs med syfte att göra en god tillämpning av den rättsdogmatiska metoden. 1.4 Disposition Det andra kapitlet kommer att behandla de grundläggande reglerna vid bodelningsförfarandet, egendomsslagen och värderingsreglerna. Det tredje kapitlet kommer att behandla vilka rättshandlingar som enligt äktenskapsbalken kan påverka bodelningen, det vill säga makarnas möjlighet att omvandla giftorättsgods till enskild egendom samt om tredjemansföreskrifter. 8 Agell, Rationalitet och värderingar i rättsvetenskapen: Med en exkurs om rättsvetenskapen i Sverige, SvJT 2002 s

12 I det fjärde kapitlet kommer en fördjupning av fåmansbolag och skattereglerna att göras. Handlingar som bolagsordning och aktieägaravtal kommer att förklaras, och en analys om deras rättsverkningar mot tredje man kommer att framställas. Dessutom kommer kapitlet innehålla ett referat av Pwc- och MSAmålet. Kapitlet kommer att avslutas med en analys. I det femte kapitlet kommer en utredning av om de onoterade aktierna är att betrakta som särskild egendom enligt ÄktB 10:3 samt om de ska tas upp i bodelningen. Det sjätte kapitlet kommer att behandla hur aktierna bör värderas. Kapitlet kommer att avslutas med analyser kring huruvida aktiernas värde påverkas av hembudsförbehållet och om ett goodwill-värde kan tillsättas aktierna. Det sjunde kapitlet kommer att behandla och analysera hur aktieutdelning som skett under redovisningsperioden ska betraktas och hanteras vid bodelningen. Det åttonde och sista kapitlet kommer att bestå av en sammanfattning av analyserna och svaren på frågeställningarna. Kapitel 4 7 kommer att särskilt analyseras med utgångspunkt i omständigheterna i MSA-målet. Det är även i dessa kapitel som analyserna görs löpande i texten, vari frågeställningarna besvaras. 12

13 AVSNITT I 2 Bodelning enligt äktenskapsbalken 2.1 Allmänt om äktenskapsbalken och dess historia Den första lagstiftningen om äktenskap stiftades i Sverige år 1734 och hade endast två paragrafer om bodelning och underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad. Giftorätten var hälften vardera. Hustrun fick år 1874 råda över viss egendom som hon hade förvärvat av eget arbete. Detta var ett stort genombrott i Europa, med Sverige som tog täten på området. Innan dess var det endast maken som förvaltade boet och hustrun var tvungen att få makens samtycke för att kunna råda över boet. 9 Det var inte förrän den nya giftermålsbalkens införande år 1921 som båda makarna blev ekonomiskt likställda och full avtalsfrihet infördes. Vad gäller bodelningsreglerna ändrades dem år En stor del av den nya Giftermålsbalken finns kvar i den nuvarande äktenskapsbalken. 10 Samtidigt som äktenskapsbalken antogs av riksdagen år 1987, infördes nya regler om makarnas förmögenhetsordning samt en lag om sambor. Allt fler hade börjat sammanbo i äktenskapsliknande förhållanden innan giftermål, varför ett behov av reglering på området uppkom. Syftet med äktenskapsbalken är att söka harmonisera rättsområdet i Norden, att makarna ska få större frihet i att bestämma om sin egendom, att de ska kunna förstå innebörden av reglerna och kunna hantera sin egendom på egen hand utan medverkan av myndighet eller juridisk expertis. 11 En av de stora (och för denna uppsats mest relevanta) skillnaderna från tidigare lagstiftning är att makarnas möjligheter genom den nya äktenskapsbalken vid bodelning nu är många. 9 Teleman, Bodelning, s Teleman, Bodelning, s 16 f. 11 Prop 1986/87:1, s 39 f. 13

14 2.2 Om egendomsordningen och egendomsslagen Egendomsordningen har samma syfte som äktenskapsbalken avtalsfrihet mellan makarna. Enligt egendomsordningen förvaltar vardera make över sin egen egendom och svarar för sina egna skulder. Det råder en redovisningsplikt och upplysningsplikt mellan makarna. Dessa är till hjälp när bodelning är för handen eftersom likadelningsprincipen råder. Principen kommer att förklaras under avsnitt 2.2. I äktenskapsbalken finns det egendom av två olika slag som även kommer att nämnas nedan: giftorättsgods och enskild egendom. Notera dock att det enbart existerar två kategorier som samtliga tillgångar faller in under. Exempelvis särskild egendom betraktas inte som en tredje kategori, utan är giftorättsgods om det inte ska undantas som enskild egendom Giftorättsgods Lagstiftaren valde att ge definitionen av giftorättsgods en negativ bemärkelse. Enligt ÄktB 7:1 är egendom giftorättsgods om den inte är enskild egendom. Giftorättsgods är enligt huvudregeln egendom som makarna har förvärvat innan brytdagen och som ska tas upp i bodelningen. Vardera make har rätt till hälften av det totala giftorättsgodset i boet, vilket är egendom som finns kvar efter att vardera maken har dragit av sina skulder och fått sina skulder täckta Enskild egendom Makarna kan genom olika metoder göra egendom till enskild eller omvandla giftorättsgods till enskild egendom. Även tredje man har möjlighet att göra egendom enskild. De sex olika tillvägagångssätten finns att utläsas i ÄktB 7:2 och kommer i detta kapitel endast att nämnas, medan en utförlig beskrivning av varje punkt kommer av pedagogiska skäl att göras i kapitel Särskild egendom Särskild egendom är sådant som i normala fall skulle betraktas som giftorättsgods, men som på grund av att egendomen inte kan överlåtas eller är av personlig art ska egendomen istället betraktas som enskild egendom, se ÄktB 10:3 st 1. Närmare förklaring av begreppet och paragrafens tillämpning kommer att göras i avsnitt 3.6 och kapitel 6. 14

15 2.2.4 Personlig egendom Enligt ÄktB 10:2 ska även personlig egendom undantas vid bodelning. Med personlig egendom menas föremål som make har uteslutande till sitt personliga bruk. Värdet av denna egendomstyp får inte överstiga vad som är skäligt med hänsyn till makarnas förmögenhetssituation och allmänna standard. Om egendomen har ett högre värde än vad som anses vara skäligt, ska det tas upp i bodelningen som giftorättsgods. Exempel på personlig egendom är personliga presenter, kläder, smycken, vigselring, glasögon, andaktsböcker, armbandsur m m. 12 Vid dödsfall har den avlidna makens rättsinnehavare inte rätt att undanta egendom enligt denna bestämmelse Personliga ersättningar Vardera maken får enligt ÄktB 10:2a undanta egendom som denne fått utbetald i ersättning på grund av skadestånd och kränkning samt avkastning av egendomen. Om rätten till sådan ersättning ej är förfallen ska det istället betraktas som personliga rättigheter enligt ÄktB 10: Särskilt om bodelning De allmänna reglerna om bodelningsförfarandet finns i ÄktB 9 kap. I den bästa av världar kommer makarna överens och hanterar bodelningen på egen hand i enlighet med äktenskapsbalkens syfte. Detta är dock sällsynt, särskilt vid bodelning på grund av äktenskapsskillnad. Det är inte ovanligt att makarna är oense eller ovänner, och över huvud taget inte kan kommunicera med varandra. Lagstiftaren har därför gett makarna möjligheten att vid sådana situationer ansöka om bodelningsförrättare som handhar hela förfarandet. Bodelning med anledning av äktenskapsskillnad är obligatorisk, varför det finns formkrav. Bodelning ska upprättas på en handling som ska undertecknas av båda makarna. Det tidigare kravet på bevittning har avskaffats i och med äktenskapsbalkens införande. Det krävs inte att båda makarna undertecknar 12 Teleman, Bodelning, s 81 och Prop 1986/87:1, s

16 handlingen i samma tid och rum, och inte heller att de gör det personligen. De kan exempelvis låta sitt ombud med fullmakt underteckna bodelningen. 14 Den huvudsakliga principen vid bodelning är som ovan nämnts likadelningsprincipen. Principen innebär att det som återstår av makarnas giftorättsgods, sedan båda har gjort avdrag för och täckt sina skulder, ska delas lika mellan makarna, se ÄktB 11:3. Detta gäller all giftorättsgods oavsett om det har förvärvats före eller under äktenskapets ingående. Egendom som tillkommit ny ägare efter brytdagen, det vill säga dagen som anmälan om bodelning ingavs till rätten eller dagen som talan om äktenskapsskillnad gjordes, ska således inte tas upp i bodelningen. Det ultimata vore om en bodelning sker utan tidsutdräkt, men detta är dock sällsynt. Istället är det oerhört vanligt att det är en lång väntan och process mellan brytdagen och bodelningsdagen. Det kan ta från ett par veckor upp till flera månader innan bodelning har skett. Det har diskuterats huruvida en makes krav på den andra makens giftorättsgods är föremål för preskription. I NJA 1993 s 570 väntade ena maken 24 år med att begära bodelning. HD angav i domskälen att om en make utan rimlig förklaring underlåter att begära bodelning kan rätten till bodelning gå förlorad, men att rätten att ändå begära bodelning efter så lång tid inte preskriberas om maken har tillräckligt goda skäl för det sena anspråket. Kritik kan anföras mot avgörandet i fråga då lagstiftaren, med utgångspunkt i äktenskapsbalkens syfte som är att makarna själva ska reglera sina egendomsförhållanden, inte har reglerat preskription i lagen. Vidare kan det anges att rätten till bodelning kan anses vara en fordran men att den inte preskriberas förrän bodelning har kommit till stånd. I NJA 2009 s 437 hade en man inte förrän tio år efter äktenskapsskillnaden ansökt om förordnande av bodelningsförrättare. HD konstaterade att mannens passivitet inte räckte för att förlora sin rätt till bodelning. Genom prejudikatet 14 Prop 1986/87:1, s

17 ändrade HD rättspraxis och fastställde att rätten till bodelning inte är föremål för preskription. 15 Mycket kan ske under perioden i väntan på bodelning, varför det är av stor betydelse att båda makarna uppfyller sin redovisnings- och upplysningsplikt, se mer om detta i avsnitt 2.3. På grund av tidsutdräkten kan bodelningsförrättaren stöta på problem, men vi ska till en början fokusera på hur bodelningsförrättaren går till väga vid en bodelning. Slutligen, för att besvara den underliggande frågan om vad som ska ingå i bodelningen, så hittas svaret i olika paragrafer; till att börja med ska bodelning enligt ÄktB 9:2 st 2 göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena vid brytdagen. Sedan ska enligt ÄktB 10:1 båda makarnas giftorättsgods ingå i bodelningen. Undantaget från bodelningen är enskild egendom. Trots detta ska även enskild egendom som make innehar på brytdagen redovisas för. Dessa två karaktärstyper ska behandlas närmare i kap 3. Bodelningsförfarandet består av två steg: andelsberäkning och lottläggning, vilka ska beskrivas i avsnitten nedan Andelsberäkning Regler om andelsberäkning återfinns i ÄktB 11:1-6 och är dispositiva. Med andelsberäkning avses att det ska fastställas vilka egendomar och skulder som finns i boet, vem de tillhör och vad det är för egendomstyp, det vill säga om det är giftorättsgods eller enskild egendom. Sedan ska tillgångarna värderas. Det som återstår av makarnas totala giftorättsgods ska delas lika dem emellan. Detta utgör vardera makens abstrakta lott och som ligger till grund vid lottläggningen Lottläggning När andelsberäkningen är klar, ska lottläggning ske. Med detta menas att egendomarna och skulderna ska lottläggas, det vill säga konkret fördelas på vardera maken. Reglerna om lottläggning återfinns i ÄktB 11:7-11. Vardera maken har en så kallad förtursrätt att på sin lott få sina egna tillhörigheter enligt ÄktB 11:7. Denna rätt gäller även om värdet på egendomen övers- 15 Teleman, Bodelning, s

18 tiger den lott som maken har rätt till. Maken i fråga är då skyldig att utge ekonomisk gottgörelse till den andra maken Jämkning av bodelning med skevdelningsregeln Bodelning på grund av äktenskapsskillnad kan jämkas med den så kallade skevdelningsregeln i ÄktB 12:1. Regeln ger möjlighet att rätta till oskäliga resultat av en bodelning till fördel för den make som har mest giftorättsgods. Det nämns att äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter särskilt ska beaktas i fråga om det är oskäligt att ena maken ska lämna egendom enligt lottläggningsreglerna till den andra maken. Istället ska den förstnämnda maken få behålla mer av sitt giftorättsgods. 16 Lagrådet menar att det i vissa fall bör ske full jämkning, det vill säga att ena maken får behålla allt sitt giftorättsgods, till exempel vid ena makens konkurs eller på grund av andra särskilda omständigheter. Det torde vara så att andra särskilda fall tar sikte på uppenbara fall, såsom skenäktenskap. 17 Vid tillämpning av skevdelningsregeln bör en helhetsbedömning göras även om exempelvis makarnas ekonomiska förhållanden och äktenskapets längd talade för en jämkning, eftersom det kan finnas särskilda skäl som talar emot en jämkning. Regeln blir endast tillämplig i undantagsfall då en tillämpning av de vanliga bodelningsreglerna skulle leda till ett uppenbart orimligt resultat. 18 Regeln gäller som huvudregel enbart till förmån för maken som innehar störst nettogiftorättsgods och inte så att den sämst ställde maken ska tilldelas större del giftorättsgods. Även om bestämmelsen i första hand är utformad för tillämpning vid kortvariga äktenskap, kan den ändock vara tillämplig vid längre äktenskap. Lagstiftaren har framfört en femårsgräns som skiljer på vad som är ett långt respektive kort äktenskap. Inom femårsgränsen kan jämkning påkallas med mindre begränsning. Gränsen kan frångås när makarna innan äktenskapet varit samboende i flera år. 19 I NJA 1998 s 73 konstaterade HD att den ena maken vid en helhetsbedömning av makarnas ekonomiska förhållanden, att äktenskapet varat kortare än fem år samt med den särskilda omständigheten att maken före äkt- 16 Teleman, Bodelning, s 159 f. 17 Prop 1986/87:1 s Prop 1986/87:1 s Teleman, Bodelning, s 162 och prop 1986/87:1 s 44 och

19 enskapets ingående erhöll ett arv, skulle få undanta hälften av sitt nettogiftorättsgods och sålunda tilldelas tre fjärdedelar av boets nettobehållning med tilllämpning av skevdelningsregeln. Skevdelningsregeln är exempelvis tillämplig vid långvariga äktenskap när maken med minst nettogiftorättsgods har stora tillgångar, till exempel egendom som faller in under ÄktB 10:3, som inte ska ingå i bodelningen. Detta gäller när ena maken har stora studielån och nettogiftorättsgodset i stort sett täcker upp skulden. Även i detta fall kan det anses oskäligt att denne tillskiftas mer giftorättsgods, eftersom skulden inte måste betalas på en och samma gång. I båda fallen bör den andra maken utge ett engångsbelopp som kompensation Redovisningsplikt och upplysningsplikt För att det ska vara möjligt för bodelningsförrättaren eller makarna att göra en bouppteckning och bodelning krävs att båda makarna i enlighet med äktenskapsbalken fullgör sin redovisningsplikt respektive upplysningsplikt enligt ÄktB 9:3. Det innebär att de ska redovisa samtliga tillgångar och skulder, både enskild egendom som giftorättsgods, som de innehar samt egendom som maken förvaltar åt den andre maken. Vidare ska de även upplysa om sådant som kan vara av betydelse för bodelningen. 21 En anledning till att även enskild egendom ska redovisas är för att den i vissa fall kan dras in i bodelningen, till exempel vid jämkning av bodelningen. Redovisnings- och upplysningsplikten omfattar tiden från brytdagen fram till bodelningen. Även avkastning av giftorättsgods som maken hade, inte bara på brytdagen, utan även avkastning som tillkommer maken under redovisningsperioden ska redovisas. En anledning till detta är sannolikt som lagstiftaren nämner i propositionen svårigheten med att skilja på regelrätt avkastning och kapitalinkomster som utgår från makens eget arbete. 22 Syftet med redovisnings- och upplysningsplikten är att man genom att veta vilka egendomar makarna har kunna göra rätt fördelning och att ingen make 20 Agell & Brattström, Äktenskap, samboende, partnerskap, s Teleman, Bodelning, s Prop 1986/87:1, s

20 ska otillbörligen gynnas mer än den andra. 23 Det finns ett undantag, och det är om makarna genom ett äktenskapsförord överenskommer om att göra en skevdelning. Vid försummelse av redovisningsplikten kan den försummande maken bli skyldig att till den andra maken utge skadestånd eller ersättning. Även i fall där maken har utnyttjat eller använt egendomen så att värdet på egendomen minskat kan maken bli skyldig att utge kompensation. Maken har dock rätt att råda över sin egendom under redovisningsperioden. Om denne exempelvis säljer sin båt, måste emellertid detta redovisas i boet eftersom det har en direkt inverkan på boets behållning. 24 Upplysningsplikten har en så pass stark genomslagskraft att den till och med bryter banksekretessen Värdering av egendom Värderingsreglerna vid bodelning är dispositiva, varför makarna själva har möjlighet att överenskomma om värdet på egendomen. 26 Det ultimata vore om makarna var eniga om värdering av egendomen, men väldigt ofta är de oeniga. I sådana fall kan ena maken, eller båda makarna tillsammans, ansöka om bodelningsförrättare som gör en bouppteckning, värderar all egendom i boet och sedan gör en bodelning. Det är nödvändigt att vid bodelning värdera alla tillgångar och skulder så gott det går till sitt riktiga värde. Det riktiga värdet är givetvis ett hypotetiskt värde, men är likväl nödvändigt. När det gäller egendom av stor betydelse eller av stort värde kan bodelningsförrättaren begära att sakkunnig ska göra värderingen. Detta är vanligt förekommande och rekommenderas vad gäller exempelvis fast egendom, bostadsrätt och antikviteter Värderingstidpunkt och värderingsmetoder När propositionen till ÄktB skrevs, reglerade lagstiftaren inte vilken tidpunkt som är avgörande för vilka tillgångar och skulder som ska tas upp i bodelningen. Åratal senare fastställdes det i praxis att den kritiska tidpunkten är dagen då ansökan om äktenskapsskillnad kom in till tingsrätten. Inte heller skrevs något om värderingstidpunkten. Reglerna återfinns istället i praxis. Värderingstid- 23 Prop 1986/87:1, s Teleman, Bodelning, s Teleman, Bodelning, s 186 ff. 26 Teleman, Bodelning, s

1. Inledning och disposition

1. Inledning och disposition Dominik Zimmermann 1 1. Inledning och disposition I den svenska rättsordningen ses äktenskapet som en varaktig förbindelse mellan man och kvinna, till vilken särskilda i lag angivna rättsverkningar är

Läs mer

JURIDIK OCH FAMILJ. FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj

JURIDIK OCH FAMILJ. FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj JURIDIK OCH FAMILJ FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj VI VET ATT DET ÄR LÄTT ATT SKJUTA UPP BESLUT SOM GÄLLER AVTAL INOM FAMILJEN Så här ser det ut i Sverige 68 % av de tillfrågade

Läs mer

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN 1. 2. Swedish Cohabitation Act (2013:376) 2 Ändringar och övergångsbestämmelser 10 1 1. SWEDISH COHABITATION ACT (2013:376) Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses två

Läs mer

EXAMENSARBETE. Jämkningsmöjligheterna i äktenskapsbalkens 12 kap. En utredning av bestämmelsernas tillämpningsområde, tillämpningens

EXAMENSARBETE. Jämkningsmöjligheterna i äktenskapsbalkens 12 kap. En utredning av bestämmelsernas tillämpningsområde, tillämpningens EXAMENSARBETE Jämkningsmöjligheterna i äktenskapsbalkens 12 kap. En utredning av bestämmelsernas tillämpningsområde, tillämpningens omfattning samt dess eventuella problematik Jeanette Cejas 2015 Filosofie

Läs mer

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord?

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? NYHETER M.M. 2011-08-06 Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? Det är inte ovanligt att en gåvogivare

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 april 2008 T 4304-05 KLAGANDE 1. FEG 2. KE Ombud för 1 och 2, tillika rättshjälpsbiträde åt 2: Jur.kand. MOTPART CG Ombud: Advokat LB

Läs mer

ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP

ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP ANDERS AGELL ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP ANDRA UPPLAGAN IUSTUS FÖRLAG Innehäll Innehäll 7 Förkortningar 11 1 Juridisk och social bakgrund för den fortsatta framställningen 13 1.1 Bokens ämnesomräde

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 juli 2013 T 5702-11 KLAGANDE EW Ombud: Advokat C-OK och advokat KG MOTPARTER 1. MS 2. MWO Ombud för 1 och 2: Advokat TR-S SAKEN Klander

Läs mer

EXAMENSARBETE. Äktenskap och samboskap. En komparativ studie. Tanya Mohammedzadeh Melinda Rydell 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Äktenskap och samboskap. En komparativ studie. Tanya Mohammedzadeh Melinda Rydell 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Äktenskap och samboskap En komparativ studie Tanya Mohammedzadeh Melinda Rydell 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och

Läs mer

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken 2 Vid utmätning ska Kronofogdemyndigheten inte enbart tillvarata utmätningssökandes (borgenärens) intresse av att få betalt för sin fordran.

Läs mer

Radenka Nikic 2015 02 17

Radenka Nikic 2015 02 17 AFFÄRSJURIDISKA PROGRAMMET Promemoria 2 Verksam i betydande omfattning ur en styrelsemedlems perspektiv Radenka Nikic 2015 02 17 1. Inledning 1.1 Vad är ett fåmansföretag? I 56 och 57 kap. IL återfinns

Läs mer

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR HSB INFORMERAR Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Makar och sammanboende Om Du och Din make eller sambo tillsammans förvärvar en bostadsrätt, äger Ni den gemensamt. Din andel i bostadsrätten

Läs mer

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Din bostadsrätt En bostadsrättslägenhet övergår till ny bostadsrättshavare på flera olika sätt. Det vanligaste är genom köp. Andra exempel är gåva, bodelning

Läs mer

Arv. kortfattad information om ärvdabalken

Arv. kortfattad information om ärvdabalken Arv kortfattad information om ärvdabalken Ärvdabalken innehåller regler om bland annat bouppteckning, arv och testamente. Hela ärvdabalken hittar du i Svensk författningssamling SFS 1958:637. Den finns

Läs mer

Arv Kortfattat om lagstiftningen

Arv Kortfattat om lagstiftningen Arv Kortfattat om lagstiftningen Producerad av Justitiedepartementet Foto: Justitiedepartementet, tryck: Elanders, 2015 Bouppteckning När en person dör måste en förteckning över den avlidnes tillgångar

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 T 1581-02 KLAGANDE OH Ombud: advokaten BM MOTPART LB Ombud: advokaten ME SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 6 maj 2008 T 394-07 KLAGANDE CE Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat ML MOTPART ML Ombud: Advokat BS SAKEN Klander av bodelning

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN PREAMBEL Med insikt om att de nationella rättsliga regleringarna rörande familj, trots rådande skillnader, ändå gradvis närmar sig

Läs mer

Sambor och deras gemensamma hem

Sambor och deras gemensamma hem Sambor och deras gemensamma hem kortfattad information om sambolagen Sambolagen Sambolagen innehåller bestämmelser om delning av gemensam bostad och bohag när ett samboförhållande upphör. Lagen definierar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 maj 2005 T 173-03 KLAGANDE LN Ombud: advokaten RG MOTPART MN Ombud: advokaten LH SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

AKTIEÄGARAVTAL. Stockholm 6 nov 2013

AKTIEÄGARAVTAL. Stockholm 6 nov 2013 AKTIEÄGARAVTAL Stockholm 6 nov 2013 Föredragshållare: Mikael Beanier Advokat BEANIER ADVOKATBYRÅ AB 1 Innehåll 18.00 19.00 Inledande kring avtalsrätten Paus 10 min. 19.10 20.15 Genomgång av innehåll 20.15

Läs mer

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo 6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo 39 6.1 Efterlevande make Efterlevande make ska anges i bouppteckningen. Efterlevande make är dödsbodelägare på grund av den bodelning som vanligen ska

Läs mer

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning 11 Dödsboanmälan Dödsboanmälan Avsnitt 11 151 Prop. 1958:B 23 11.1 Allmänt 11.1.1 Inledning Om den avlidnes tillgångar är begränsade kan man under vissa Förutsättningar förutsättningar låta en bouppteckning

Läs mer

Rådgivningsavdelningen informerar om

Rådgivningsavdelningen informerar om Rådgivningsavdelningen informerar om Bodelning Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller

Läs mer

Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag?

Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag? Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag? Henrik Lilja Företagsbeskattning 747A06 Affärsjuridiska programmen Inledning I 56 kap. och 57 kap inkomstskattelagen (IL) finns bestämmelser som är riktade

Läs mer

Rätt arv. Fördelning av kvarlätenskap IUSTUS FÖRLAG MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER. Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG

Rätt arv. Fördelning av kvarlätenskap IUSTUS FÖRLAG MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER. Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG Rätt arv Fördelning av kvarlätenskap MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förord 5 Förkortningar 7 Vissa förkortningar i texten 7 Förkortningar

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-02-26 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

Utjämningsproblematiken vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad vad skiljer teori från praktik?

Utjämningsproblematiken vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad vad skiljer teori från praktik? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Madeleine Jansson Utjämningsproblematiken vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad vad skiljer teori från praktik? Examensarbete 20 poäng Docent Eva

Läs mer

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c )

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c ) Testamente Jag 1 Fullständigt namn önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Testamentstagare 2 I II Testators signatur 3 Sida 1/4 III IIII V Testators signatur Sida 2/4

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Klassificering av egendom förutsebarhet vid bodelning

Klassificering av egendom förutsebarhet vid bodelning Juridiska institutionen Vårterminen 2013 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 15 högskolepoäng Klassificering av egendom förutsebarhet vid bodelning Författare: Sara Stenquist Handledare: Professor

Läs mer

Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo

Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo 2 ATT BEVAKA RÄTT I DÖDSBO Uppgiften att bevaka rätt i dödsbo kan uppkomma om en person som har en god man eller förvaltare har del i ett dödsbo och det i den

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Nyhetsbrev. Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen?

GWA ARTIKELSERIE. Nyhetsbrev. Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen? GWA ARTIKELSERIE Titel: Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen? Rättområde: Bolags- och börsrätt Författare: Bolags- och börsrättsgruppen Emelie Terlinder Datum: 2005-12-19 Nyhetsbrev Ny

Läs mer

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Avsnitt 6 45 6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Prop. 2002/03:80, Prop. 1986/87:1, Prop. 1958:B 23 6.1 Efterlevande make Efterlevande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 juli 2015 T 3708-14 KLAGANDE Svenska Stiftelsen för Frälsningsarmén, 802001-1071 Ombud: Advokat K M MOTPARTER 1. N K 2. Ö K Ombud för

Läs mer

Det svenska bodelningsinstitutet; särskilt om jämkning i ett nordiskt perspektiv

Det svenska bodelningsinstitutet; särskilt om jämkning i ett nordiskt perspektiv JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Linda Hansson Det svenska bodelningsinstitutet; särskilt om jämkning i ett nordiskt perspektiv Examensarbete 20 poäng Handledare Docent Eva Ryrstedt Familjerätt

Läs mer

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente? Ske Din vilja! t v å t r e f e m s e x s j u å t t a n i o e l v a Ett dokument för livet Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2012:757 Utkom från trycket den 4 december 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

Jämkning vid bodelning en möjlighet för båda parter?

Jämkning vid bodelning en möjlighet för båda parter? Juridiska institutionen Vårterminen 2013 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng Jämkning vid bodelning en möjlighet för båda parter? En analys av 12 kap 1 äktenskapsbalken Författare:

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 juni 2008 Ö 901-07 KLAGANDE AKH Ombud: Advokat PS MOTPART BH Ombud: Advokat PI SAKEN Avvisande av talan ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

Familjerätt och successionsrätt

Familjerätt och successionsrätt Familjerätt och successionsrätt Texten är sammanställd av Stefan Zetterström, universitetsadjunkt i civilrätt, Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Familjerätt kan sägas omfatta äktenskapsrätt,

Läs mer

Efterarv vid makes förmånstagarförvärv

Efterarv vid makes förmånstagarförvärv Juridiska institutionen Höstterminen 2014 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng Efterarv vid makes förmånstagarförvärv En utredning av rättsläget i spåren efter NJA 1975 s. 302,

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 december 2008 Ö 3407-07 KLAGANDE Rapp Fastighetsförvaltning Aktiebolag, 556076-4572 Rådhusgatan 1 541 30 Skövde Ombud: Advokat JL MOTPART

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 25 augusti 2015 Muu Mnro vvvv om sättande asia i kraft av överenskommelsen om ändring av den nordiska konventionen om arv, testamente

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss

Utkast till lagrådsremiss Utkast till lagrådsremiss Undantag från arvsskatt och gåvoskatt Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 00 februari 2005 Pär Nuder Hases Per Sjöblom (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 juni 2009 Ö 3904-08 KLAGANDE MH Ombud: Jur.kand. BB MOTPART AH Ombud: Advokat YB SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGADE

Läs mer

Ställföreträdarens 1 dödsboförvaltning

Ställföreträdarens 1 dödsboförvaltning Ställföreträdarens 1 dödsboförvaltning A. Omyndiga barn föräldrar/förmyndare Om omyndigt barn har del i ett dödsbo ska förmyndarna (normalt sett föräldrarna) vårda barnets rätt i boet. Omyndigt barn kan

Läs mer

Ansökan Om förordnande av god man enligt 11 kap 2 föräldrabalken

Ansökan Om förordnande av god man enligt 11 kap 2 föräldrabalken ANSÖKAN Ansökan Om förordnande av god man enligt 11 kap 2 föräldrabalken Myndling/Huvudman(den som förmynderskapet/godmanskapet/förvaltarskapet avser) Namn Personnummer Förmyndare/god man /förvaltare Namn

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 september 2014 Ö 3417-13 KLAGANDE CS MOTPART RL SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Nedre

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 november 2009 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Pär Börnfors LRF Konsult AB Box 565 201 25 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman 1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning II NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman FÖREDRAGANDE Regeringsrättssekreteraren Werth PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen

Läs mer

BODELNING regler i behov av förändring?

BODELNING regler i behov av förändring? BODELNING regler i behov av förändring? Författare: Frida Andersson och Patrik Hallengren Handledare: Ingmar Svensson Tillämpade studier, 20 p Jur.kand.-programmet HT 2006 Innehåll Sammanfattning...4 1.

Läs mer

Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo

Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo 2 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDENS TILLSYN Överförmyndarnämnden har enligt lag till uppgift att utöva tillsyn över bland annat förmyndares och gode mäns verksamhet. När

Läs mer

Skattemässig värdering vid överlåtelse av företag

Skattemässig värdering vid överlåtelse av företag Skattemässig värdering vid överlåtelse av företag Af PETER NILLSON, Institutionen för Handelsrett vid Lunds Universitet. 1. INLEDNING 1.1. Allmänt Överlåts ett företag till tredje man sker överlåtelsen

Läs mer

Makars pensionsrättigheter

Makars pensionsrättigheter Makars pensionsrättigheter Margareta Brattström IUSTUS FÖRLAG Innehällsförteckning I Förord 5 Innehällsförteckning 7 Förkortningar 13 1 Inledning 17 1.1 Avhandlingsämnet 17 1.2 Ämnets sammanhang 20 1.2.1

Läs mer

Den fria förfoganderätten

Den fria förfoganderätten JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Den fria förfoganderätten - En studie av tillämpningsproblematiken Amalia Malmberg Examensarbete i Familjerätt, 30 hp Examinator: Johan Schüldt Stockholm,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 Ö 4853-13 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt, avd 4 Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Ekonomigruppen

Läs mer

VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB. I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan.

VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB. I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan. VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB 1 Definitioner I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan. bolaget avser Spiltan Fonder AB, org nr 556614-2906; teckningsoptionsinnehavare

Läs mer

En handledning om att skriva testamente Med tanke på framtiden

En handledning om att skriva testamente Med tanke på framtiden En handledning om att skriva testamente Med tanke på framtiden Förord Kära IOGT-NTO-vän Det här är en handledning om att skriva testamente. Vår förhoppning är att du finner information som du har nytta

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

Makars pensionsrättigheter i bodelning med anledning av äktenskapsskillnad

Makars pensionsrättigheter i bodelning med anledning av äktenskapsskillnad Makars pensionsrättigheter i bodelning med anledning av äktenskapsskillnad Särskilt om tjänstepensionsförsäkringar när make har bestämmande inflytande över sin arbetsgivare som äger försäkringen Kandidatuppsats

Läs mer

Om arv och testamente, framtiden och djuren.

Om arv och testamente, framtiden och djuren. Om arv och testamente, framtiden och djuren. Vad händer om du inte har skrivit ett testamente? Finns det inget testamente vid din bortgång kommer dina tillgångar att fördelas enligt lagen och följa den

Läs mer

Hur man går till väga om man vill bilda en stiftelse som främjar utbildning och forskning

Hur man går till väga om man vill bilda en stiftelse som främjar utbildning och forskning Hur man går till väga om man vill bilda en stiftelse som främjar utbildning och forskning Stiftelseförvaltningen vid Kungliga Tekniska högskolan Informationsmaterial 1 (7) Innehållsförteckning 1 Introduktion

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 januari 2004 T 4320-02 KLAGANDE 1. Hemiur Aktiebolag, 556480-2980, Rostvändaregatan 4, 791 72 FALUN 2. Rotunda Konsult Aktiebolag, 556315-1090,

Läs mer

EXAMENSARBETE. Särkullbarns omedelbara arvsrätt. Rättvist mot efterlevande make och gemensamma bröstarvingar? Linéa Nilsson

EXAMENSARBETE. Särkullbarns omedelbara arvsrätt. Rättvist mot efterlevande make och gemensamma bröstarvingar? Linéa Nilsson EXAMENSARBETE Särkullbarns omedelbara arvsrätt Rättvist mot efterlevande make och gemensamma bröstarvingar? Linéa Nilsson Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Fullmäktigen skall hålla penningmedel och andra tillgångar som tillhör fullmaktsgivaren avskilda från sina egna tillgångar.

Fullmäktigen skall hålla penningmedel och andra tillgångar som tillhör fullmaktsgivaren avskilda från sina egna tillgångar. ALLMÄNNA ANVISNINGAR TILL FULLMÄKTIGEN Följande anvisningar bygger på bestämmelserna i lagen om intressebevakningsfullmakt (648/2007) i sådan form som de var 1.11.2007 då lagen trädde i kraft. Fullmäktigen

Läs mer

AKTIEÄGARAVTAL. avseende aktierna i. [Bolaget] [Datum]

AKTIEÄGARAVTAL. avseende aktierna i. [Bolaget] [Datum] AKTIEÄGARAVTAL avseende aktierna i [Bolaget] [Datum] Aktieägaravtal 1 (6) Aktieägaravtal 1 Bakgrund 1. [namn på aktieägare], pers.nr./reg.nr [ ], [adress], [postadress]; 2. [namn på aktieägare], pers.nr./reg.nr

Läs mer

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal 2014-03-10 Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer

Läs mer

Att sälja, förvärva, hyra eller hyra ut fastighet eller bostadsrätt med mera

Att sälja, förvärva, hyra eller hyra ut fastighet eller bostadsrätt med mera Att sälja, förvärva, hyra eller hyra ut fastighet eller bostadsrätt med mera Denna informationsbroschyr beskriver vad som gäller för dig som god man, förvaltare eller förmyndare vid försäljning, köp, uthyrning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 mars 2014 KLAGANDE HSB Bostadsrättsförening Ektorpshöjden i Nacka, 769607-4256 Ombud: AA HSB Stockholm 112 84 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2003:669 Utkom från trycket den 18 november 2003 utfärdad den 6 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Innehåll Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB... 3 1. Förvaring av tillgångar på investeringssparkontot... 3 2. Överföring

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 november 2009 Ö 1089-08 KLAGANDE TS Ombud: Jur.kand. EW SAKEN Inteckning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten över Skåne och Blekinges

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 februari 2004 T 823-00 KLAGANDE Handelsbanken Finans Aktiebolag Ombud: bolagsjuristen IB MOTPART SkandiaBanken Aktiebolag Ombud: jur.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 maj 2012 Ö 1803-10 PARTER 1. Bandteknik i Jönköping Aktiebolags i likvidation konkursbo, 556283-9463 c/o advokat C G H Ombud: Jur.kand.

Läs mer

Ga vor KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN

Ga vor KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN Ga vor KOMMUNFULLMÄKTIGE EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN Gåvor FÖRORD Detta är en vägledning där du får information om vad som är möjligt enligt lag när det gäller gåvor till och från

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2012 T 3108-10 KLAGANDE LN Ombud: Advokat CS MOTPART LS Ombud: Advokat RB SAKEN Fordran m.m. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

NYTTJANDERÄTTSERSÄTTNING - i samband med bodelning

NYTTJANDERÄTTSERSÄTTNING - i samband med bodelning NYTTJANDERÄTTSERSÄTTNING - i samband med bodelning Av Lovisa Engström Handledare: Johan Schüldt Examensarbete med praktik 30 poäng i civilrätt Stockholm vårterminen 2011 Innehållsförteckning Förkortningar...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 maj 2005 Ö 1799-03 KLAGANDE 1. BB 2. BN Ombud för 1 och 2: advokaten LEJ MOTPART Allmänna arvsfonden genom Kammarkollegiet, Box 2218,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern Adam AB, 556594-9699 Ombud: AA och BB Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Beskattning av vissa delägare i riskkapitalfonder

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Beskattning av vissa delägare i riskkapitalfonder Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Beskattning av vissa delägare i riskkapitalfonder Mars 2012 Sammanfattning Beskattningen av vissa delägare och investerare i riskkapitalfonder har under

Läs mer

Marianne Bergström > Mats Ekström Jonas Sjulgärd > Elisabeth Sjöden. Rätt skatt päarv & gäva

Marianne Bergström > Mats Ekström Jonas Sjulgärd > Elisabeth Sjöden. Rätt skatt päarv & gäva Marianne Bergström > Mats Ekström Jonas Sjulgärd > Elisabeth Sjöden Rätt skatt päarv & gäva InnehäHsforteckning INNEHÄLLSFÖRTECKNING 1 MAKARS EGENDOM 13 1.1 Inledning 13 1.1.1 Partnerskap 13 1.1.2 Samäganderätt

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal 1(7) Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer och under vilka förutsättningar dessa ska få genomföras.

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer