Hembudsklausuler i aktieägaravtal

Transkript

1 Juridiska institutionen Vårterminen 2013 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng Hembudsklausuler i aktieägaravtal Författare: Jihad Omeirat Handledare: Professor Margareta Brattström 1

2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Frågeställning Metod och material Disposition Bodelning Inledning Egendomsslagen Andelberäkning och lottläggning Andelsberäkning Likadelning Skevdelning Lottläggning Värdering Redovisning Aktiebolag och aktier Inledning Aktiebolaget Fåmansbolaget Särregler för fåmansbolag Slutsats Förbehåll i bolagsordningen Inledning Överlåtelsebegräsningarna Samtyckesförbehåll Förköpsförbehåll Hembudsförhåll Slutsats Överlåtelsebegräsningar till följd av aktieägaravtal Allmänt Aktieägaravtalets gränser Avtalsparter Överlåtelsebegräsningar i aktieägaravtal Hembudsförbehåll Förköps- och samtyckesförbehåll Åtagande att tillse att aktier utgör enskild egendom Särskild egendom Allmänt Rättighet? Innebär ett hembudsförbehåll oöverlåtbarhet?

4 6.4 Slutsats Aktieägaravtalets betydelse vid värderingar av aktier Allmänt Aktieägaravtalets betydelse vid värderingen Slutsats Värdering av fåmansbolag Allmänt Objektivt värde Avkastningsmodellen Substansmodellen Slutsats Avkastning efter den kritiska tidpunkten Allmänt Lön eller avkastning Avslutning Källförteckning

5 1. Inledning 1.1. Bakgrund För fall av äktenskapets upplösning skall, enligt ÄktB 9 kap. 1 st. 1, bodelning förrättas. När en bodelning skall förrättas har parterna, samt i förekommande fall bodelningsförrättaren, bl.a. att bestämma vilken egendom som skall ingå i bodelningen, samt hur egendomen skall värderas. I de flesta fall föranleder detta inga nämnvärda svårigheter, såsom när det rör sig om aktier i ett noterat aktiebolag. Omfattas denna av giftorätten skall den därmed också ingå i bodelningen. Hur dessa sedan skall värderas är en annan huvudfråga. Lagtexten ger ingen vägledning i detta då äktenskapsbalken saknar värderingsregler. Istället har värderingsproblematiken fått sin lösning genom praxis och doktrin. När tillgång som skall ingå i bodelning skall värderas har vi att välja mellan taxeringsvärde, bruksvärde och försäljningsvärde. 1 I förekommande fall kan viss hänsyn tas till affektionsvärdet. Utgångspunkten är dock alltid att tillgångar skall värderas efter sitt marknadsvärde. Ibland är det dock svårt att fastställa en tillgångs marknadsvärde. Det gäller exempelvis för tillgångar som det finns en mycket begränsad, eller ibland ingen, marknad för. En sådan tillgång, vilken är föremål för behandling i denna uppsats, är aktier i onoterade aktiebolag med ett begränsat antal delägare och där aktieägarna dessutom arbetar i bolaget, s.k. fåmansbolag. Inte nog med att det kan föranleda stora svårigheter att värdera tillgångar av ovan nämnt slag, till detta kommer alltsomoftast att aktieägarna har ingått ett aktieägaravtal. Vilken betydelse aktieägaravtalet skall ha för klassificeringen av aktierna samt värderingen av desamma är vad jag ämnar behandla nedan. I dessa aktieägaravtal förekommer inte alltför sällan s.k. hembudsklausuler och klausuler som t.ex. stipulerar att aktierna skall utgöra aktieägarnas enskilda egendom. Hur dessa skall behandlas kommer att diskuteras nedan. En make som äger aktier i ett sådant bolag med och samtidigt arbetar i företaget kan i många fall själv bestämma huruvida vinsten skall utgå som lön eller avkastning. 1 Teleman, Bodelning, s

6 Eftersom avkastning av aktier, men inte lön, efter den kritiska tidpunkten skall ingå i bodelning är det av betydelse att avgöra hur avkastningen skall behandlas vid en bodelning Syfte Syftet med detta arbete är att utröna hur en makes aktier i ett onoterat fåmansbolag skall behandlas i samband med en bodelning när denna make samtidigt har ingått ett aktieägaravtal med övriga aktieägare. Vidare skall jag utreda hur avkastningen, i anslutning till den kritiska tidpunkten, av dessa aktier skall behandlas. Denna avkastning kan utgå till ägarmaken i form av lön eller utdelning. Ägarmaken kan många gånger själv ha ett betydande inflytande över huruvida avkastningen skall utgå som lön eller utdelning. Hur dessa beslut påverkar behandlingen av avkastningen skall jag utreda i detta arbete Frågeställning Vid en bodelning kan en make äga aktier i ett fåmansbolag i vilket han även arbetar. Han kan vidare ha ingått i ett aktieägaravtal innehållande en hembudsklausul. Hur skall dessa aktier behandlas vid en bodelning? - Skall de ingå i bodelningen enligt huvudregeln i ÄktB 10 kap. 1 eller skall de anses utgöra sådan särskild egendom som får undantas enligt ÄktB 10 kap. 3? - Om det efter en utredning fastställs att aktieägaravtalet inte skall ha någon betydelse för behandlingen av aktierna; hur skall man gå tillväga för att fastställa ett värde för aktier som saknar en marknad? - Hur skall avkastning av aktierna efter den kritiska tidpunkten behandlas? 6

7 1.4. Metod och material Jag har under detta arbeta tillämpat en rättsdogmatisk metod. Jag har använt mig av lagtext, lagförarbeten, rättspraxis och doktrin Disposition Frågeställningarna ovan måste besvaras med beaktande av grundläggande principer inom den ekonomiska familjerätten. Därför skall jag under avsnitt 2 på ett allmänt plan redogöra för dessa principer. Under avsnitt 3 skall jag definiera vad ett aktiebolag är i allmänhet, och ett fåmansbolag i synnerhet. Under avsnitt 4 skall jag beskriva de överlåtelsebegränsningar som får upptas i en bolagsordning, samt deras respektive rättsverkan. Under avsnitt 5 skall jag redogöra för överlåtelsebegränsningar intagna i ett aktieägaravtal samt deras rättsverkan. Under avsnitt 6 skall jag utreda huruvida ovan nämnda aktier är att anse som särskild egendom enligt ÄktB 10 kap. 3 och därmed skall undantas från bodelning. Under avsnitt 7 skall jag utreda aktieägaravtalets betydelse vid värdering av aktierna. Under avsnitt 8 skall jag redogöra för de metoder som vanligtvis används vid värdering av aktier fåmansbolag; nämligen substans- och avkastningsmodellen. Under avsnitt 9 skall jag slutligen utreda hur avkastningen av dessa aktier bör behandlas. Detta följs av en sammanfattning under avsnitt 10. 7

8 2. Bodelningens grunder 2.1. Inledning När två personer ingår äktenskap med varandra erhåller de giftorätt i varandras egendom, ÄktB 7 kap. 1. Giftorätten skall inte förväxlas med begreppet äganderätt. Någon definition av begreppet giftorätt finns varken i lagtext eller förarbetena till äktenskapsbalken. 2 Dess innebörd framgår istället av äktenskapsbalkens regler om vad som utgör enskild egendom och vad som utgör giftorättsgods. Makar har under bestående äktenskap inte samäganderätt till varandras egendom. Någon sådan förvärvas alltså inte genom att två personer ingår äktenskap. Däremot får makarna en ömsesidig underhållsskyldighet mot varandra och ska leva på samma standard (ÄktB 6 kap. 1 och 6 kap. 2 ). Att äganderätten till egendom består oförändrad av att personer ingår äktenskap med varandra, innebär att ägaren fritt kan förfoga över sin egendom även efter att de ingått äktenskap. Giftorätten är ett vilande anspråk på viss andel av den andres giftorättsgods. 3 Att giftorätten är ett vilande anspråk på viss andel av den andre makens giftorättsgods innebär att äganderätt till den andre makens giftorättsgods under vissa omständigheter kan överföras genom att sådan tillgång tillskiftas make genom bodelning. Vid en bodelning är en huvudfråga vilken egendom som skall omfattas av bodelningen, samt hur denna skall värderas. För att kunna bestämma vilken egendom som skall ingå i bodelningen måste samtlig egendom delas in i olika egendomsslag. Som huvudregel gäller att makar tillhörig egendom utgör giftorättsgods, vari den andre maken har giftorätt. Undantaget är egendom som utgör enskild egendom eller annars skall undantas från bodelning (se närmare nedan under avsnitt 2.2). Bodelningen skall resultera i en likadelning av värdet av de nettogiftorättstillgångar som ingår i delningen (ÄktB 11 kap. 3 ), såvida inte parterna avtalar annat. 2 Prop. 1986/87:1 s Teleman, Bodelning, s

9 Att avgöra vilken egendom som skall tas in i delningen, och till vilket värde, vållar sällan några större problem. Viss egendom, såsom aktier i ett fåmansbolag, har dock på senare tid blivit föremål för konflikt vid en bodelning. Makar som äger aktier i sådana bolag har vanligtvis genom olika typer av rättshandlingar sökt undandra dessa från bodelning. En vanlig, men icke framkomlig väg, är att make i aktieägaravtal avtalar att aktierna i bolaget skall utgöra dennes enskilda egendom. 4 Ytterligare ett avtalsvillkor som vanligen tas in i aktieägaravtal är s.k. överlåtelsebegränsningar. Delägarna i bolaget för in en överlåtelsebegränsning i aktieägaravtalet som ger dem ömsesidig rätt att lösa ut varandras aktier till ett visst förbestämt belopp(lösenpris) under vissa angivna omständigheter. Detta lösenpris brukar i regel vara långt under aktiernas verkliga värde. För att kunna besvara frågeställningarna under avsnitt 1.3 ovan följer inledningsvis en tämligen allmän översikt av de regler som utgör den familjerättsliga kontexten för de frågor som ska besvaras Egendomsslagen Äktenskapsbalken, såsom den är utformad idag, utgår från att makar äger två slag av tillgångar, nämligen giftorättsgods och enskild egendom. Giftorättsgods skall ingå i en eventuell bodelning emedan enskild egendom skall lämnas utanför bodelningen. Egendom som principiellt utgör giftorättsgods kan dock under vissa förutsättningar undantas bodelning (se ÄktB 10 kap. 2 och 10 kap. 3, samt nedan). Egendom kan (i den ekonomiska familjerättsliga kontexten) delas in i följande fem huvudtyper. 5 4 Se nedan under avsnitt Teleman, Bodelning, s

10 Makars egendom är av följande huvudtyper. 1. Giftorättsgods, 2. Enskild egendom (ÄktB 7:2), 3. Särskild egendom (ÄktB 10:3), 4. Personlig egendom (10:2), samt, 5. Personliga ersättningar (ÄktB 10:2a). Giftorättsgods är make tillhörig egendom vari den andra maken äger giftorätt. Huvudregeln är att all makars egendom som förvärvats före den kritiska tidpunkten utgör giftorättsgods (ÄktB 9 kap. 2 ). Den s.k. kritiska tidpunkten kommer till uttryck i ÄktB 9:2 och är vanligast den tidpunkt då talan om äktenskapsskillnad väcktes. Bodelning skall genomföras med utgångspunkt i egendomsförhållandena denna dag. Egendom som part förvärvat efter denna tidpunkt, och skulder som part ådragit sig efter denna tidpunkt, skall således inte ingå i bodelningen. Vidare görs det ingen skillnad mellan olika typer av egendom. Således omfattas alla typer av egendom, oavsett om den är fast eller lös. Rättsverkan av att egendom är giftorättsgods är att den skall ingå i bodelning (ÄktB 10 kap. 1 ). Enskild egendom är egendom som i vanliga fall skulle vara giftorättsgods, men som gjorts till enskild. I vilka fall egendom kan vara enskild anges i ÄktB 7 kap. 2. Egendom kan göras till enskild genom att makarna ingår och registrerar ett äktenskapsförord, med förordnande om att viss egendom skall vara enskild. Mellan makar kan dock egendom endast göras till enskild genom att de i ett äktenskapsförord förordnar detta. Egendom kan också göras till enskild genom att en givare vid en benefik transaktion uppställer ett villkor om att den egendom som ges bort skall vara mottagarens enskilda egendom. Egendom som mottagaren har fått i arv eller genom testamente blir på motsvarande sätt enskild egendom om ett sådant villkor finns infört i testamentet av arvlåtaren respektive testatorn. Rättsverkan av att egendom gjorts till enskild är att egendomen inte skall ingå i bodelning, om makarna inte kommer överens om annat (ÄktB 10 kap. 4 ). Särskild egendom faller principiellt innanför giftorätten, men skall ändå undantas från bodelning. Särskild egendom utgörs bl.a. av förmögenhetsrättigheter som ej kan 10

11 överlåtas eller av annat skäl är av personlig art (ÄktB 10 kap. 3 ). 6 Ett typexempel på sådan särskild egendom är en gåva som en make erhåller och som är förenad med ett överlåtelseförbud(se närmare nedan under avsnitt 6). Anses viss egendom vara särskild egendom skall den således undantas från bodelning. Personlig egendom omfattar kläder och andra föremål som maken har uteslutande till sitt personliga bruk, liksom personliga presenter av begränsat värde(äktb 10 kap. 2 ). Bestämmelsen är begränsad till att omfatta lös egendom såsom klädesplagg och smycken. 7 Egendomen skall till sin art och ändamål blott fylla ägarens behov. 8 Föremålet kan dock inte undantas blott av det skälet att det används uteslutande av ena maken. 9 Vidare får egendomen inte värdemässigt överstiga vad som är skäligt med hänsyn till makarnas ekonomiska villkor. 10 Personliga ersättningar som avses i ÄktB 10 kap. 2a omfattar utbetald ersättning för personskada eller kränkning, avkastning av sådan egendom samt surrogat för sådan egendom. 11 Egendomen omfattas principiellt av giftorättsgemenskapen men har av särskilda skäl undantagits från bodelning Andelsberäkning och lottläggning Andelsberäkning Giftorätten, som vid äktenskapets ingående är ett vilande anspråk (se ovan under avsnitt 2.1), realiseras i samband med en bodelning (ÄktB 10 kap. 1 ). Syftet med bodelningen är en likadelning av värdet av de nettogiftorättstillgångar som ingår i delningen (ÄktB 11 kap. 3 ), såvida inte parterna avtalar annat. En bodelning kan göras i anledning av ett äktenskaps upphörande, men även under ett bestående äktenskap ((ÄktB 9 kap. 1 ). 6 Teleman, Bodelning, s Teleman, Bodelning, s Teleman, Bodelning, s Prop. 1986/87:1 s Teleman, Bodelning, s Teleman, Bodelning, s

12 En bodelning består av två led, nämligen andelsberäkningen respektive lottläggningen (ÄktB 11 kap. 1 och 11 kap. 7 ). Det första ledet, andelsberäkningen, bestäms genom att man utreder vilka tillgångar och skulder respektive part äger vid den s.k. kritiska tidpunkten samt delar in dessa i de ovan nämnda egendomsslagen. Värderingen av den egendom som skall ingå i bodelningen skall som huvudregel göras i så nära anknytning till bodelningen som möjligt. 12 I ÄktB 11 kap. 2 stadgas att, vid beräkning av makarnas andelar i boet, skall så mycket avräknas från makens giftorättsgods att det täcker skulderna som den maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes. Detta är den s.k. skuldavräkningsregeln. Skulle värdet av skulderna vid denna tidpunkt överstiga värdet av dennes giftorättsgods beaktas inte ett negativt värde vid andelsberäkningen utan då anges värdet till noll kronor Likadelning Giftorätten realiseras genom en bodelning (ÄktB 10 kap. 1 ) och skall resultera i en likadelning av värdet av de nettogiftorättstillgångar som ingår i delningen (ÄktB 11 kap. 3, såvida inte särskilda hänsyn talar för annat (ÄktB 12 kap. 1 ) och parterna inte avtalar annat. Motivet till likadelningsprincipen är resultatet av en avvägning mellan makarnas självständighet gentemot varandra och behovet av att söka skydda den ekonomiskt svagare maken i fall då äktenskapet upplöses Skevdelning Det har ansetts nödvändigt att kunna frångå likadelningsprincipen i vissa fall, som angetts ovan under avsnitt Syftet med likadelningsprincipen är ju, som ovan framförts, att uppnå ett skäligt bodelningsresultat. Trots att det i de flesta fall anses vara mest skäligt med en likadelning av makarnas gemensamma nettogiftorättstill- 12 Teleman, Bodelning, s Teleman, Bodelning, s Prop. 1986/87:1 s

13 gångar kan det inte sägas att det alltid är så. Detta kan exempelvis bero på att äktenskapet har bestått under blott en kortare period och ena maken har haft en betydligt mer bemedlad än den andre maken. Skulle en likadelning vara oundviklig i en sådan situation skulle det kunna leda till att mindre bemedlade personer, efter ett kort äktenskap, skulle kunna bodela sig till en stor förmögenhet. 15 För att undvika bl.a. sådana obilliga resultat innehåller lagstiftningen bl.a. skevdelningsregeln i ÄktB 12 kap. 1. Denna kan delas in i delar varav den ena avser läka oskäliga bodelningsresultat som annars skulle vara för handen genom tillämpning av äktenskapsbalkens huvudregler om bodelning. Som ovan sagts är ett typfall då ett äktenskap bestått under en väldigt kort tid. Den andra delen avser konkursfallen och bodelningar där det annars finns särskilda skäl att inte dela makarnas giftorättsgods Lottläggning Som ovan sagts består en bodelning av två led, nämligen andelsberäkningen respektive lottläggningen (ÄktB 11 kap. 1 och 11 kap. 7 ). När andelsberäkningen har genomförts (samt värderingen, mer om detta nedan under avsnitt 2.4) skall således bodelningen avslutas genom lottläggning. Värdeöverföringen (från den make som har mer giftorättsgods till den andre maken) förverkligas genom detta led. Huvudregeln är att vardera make äger rätt att på sin lott få egendom ur sitt eget giftorättsgods (ÄktB 11 kap. 7 ). Undantaget från denna rätt är den gemensamma bostaden och bohaget (ÄktB 11 kap. 8 ). Vid lottläggningen av den gemensamma bostaden görs istället en kombinerad behovs- och skälighetsprövning. 16 Vid de allra flesta bodelningar har den ena maken giftorättsgods till ett högre värde än den andre maken och har således att utge kompensation till den andre maken. 17 Den make som har giftorättsgods till ett högre värde har därvid att antingen utge denna tillhörig egendom eller motsvarande belopp i pengar till den andre maken (ÄktB 11 kap. 9 ). 15 Prop. 1986/87:1 s Teleman, Bodelning, s Teleman, Bodelning, s

14 2.4. Värdering Ovan under avsnitt 2.3 har de två leden i en bodelningen diskuterats, nämligen andelsberäkningen och lottläggningen. En fråga har dock, av pedagogiska skäl, lämnats utanför, nämligen den om värderingen av egendomen. Det har ovan sagts att en bodelning som huvudregel skall leda till att makarnas sammanlagda giftorättsförmögenhet skall delas lika mellan dem. För att kunna uppnå ett sådant resultat har frågan om egendomens värdering avgörande betydelse. Av lagstiftningen framgår inte hur värderingsproblematiken skall hanteras trots att denna inrymmer flera spörsmål rörande värderingen. Inte heller GB eller dess förarbeten gav på sin tid någon vägledning för hur denna skulle lösas. Det bör inledningsvis påpekas att de regler som anses gälla för värderingen av egendom i en bodelning är dispositiva. 18 Makarna kan därför, om de är ense, helt fritt utgå från vilken värderingsmetod de vill, eller välja en annan värderingstidpunkt än den som annars anses vara gällande. Denna rätt begränsas dock av reglerna om borgenärsskydd i ÄktB 13 kap., makar är inte fria att avtala på så sätt att det är till nackdel för borgenärerna. Kan makar inte komma överens i denna fråga är den allmänna uppfattningen att egendomen skall tas upp till saluvärdet vid en hypotetisk försäljning. 19 Detta värde kallas för marknadsvärde eller försäljningsvärde. 20 Flera metoder för värdering av olika tillgångars värde har kommit att utvecklas i rättspraxis och i praktiken. 21 Att värdera aktier föranleder vanligtvis inga större problem. Aktier i noterade bolag har ett börsvärde och det är detta som används för aktier vid en bodelning. 22 Annorlunda blir det vid värdering av icke marknadsnoterade aktier i mindre företag. Särskilt komplicerat blir det när det rör sig om fåmansföretag. Aktier i sådana bolag, där aktieägarna arbetar i bolaget, är en typisk tillgångstyp som det kan vara svårt att åsätta ett marknadsvärde för vid en bodelning. Detta beror vanligtvis på att det saknas en marknad för dessa aktier. I praxis och doktrin har det utvecklats principer för 18 Teleman, Bodelning, s Teleman, Bodelning, s Teleman, Bodelning, s Teleman, Bodelning, s Teleman, Bodelning, s

15 värdering av sådana bolag. 23 Principen går ut på att värdera hela företaget på samma sätt som värdering av företag utan bolagsform. 24 Den som skall värdera företaget har då att beakta tillgångarna och skulderna i hela rörelsen, dess förväntade marknadsutveckling, ledningens kapacitet samt andra för värderingen relevanta faktorer. 25 Eventuella skattebelastningar skall även beaktas i beräkningen. 26 Vidare kan storleken på aktieinnehavet ha betydelse för värderingen av bolaget. I NJA 1972 s. 214 angående arvsskifte uttalades att en majoritetspost i ett företag kan ha ett särskilt värde p.g.a. det därmed förenade inflytandet över bolaget. Av detta följer att storleken på innehavet måste beaktas vid värderingen av aktierna. Vidare skall det tilläggas att det numer är allmänt accepterat att värderingen i de allra flesta fall skall hänföras till den tidpunkt då boet utretts Redovisning Bodelning skall, enligt ÄktB 9 kap. 2, göras med utgångspunkt i egendoms- och skuldförhållandena den dag då talan om äktenskapsskapsskillnad väcktes eller den dag då anmälan om bodelning gjordes enligt ÄktB 9 kap. 1 st. 2. Detta är alltså den kritiska tidpunkten, vilken diskuterats ovan. Från den kritiska tidpunkten och själva bodelningsförrättningen kan ofta lång tid förflyta. Att egendomsförhållandena är desamma vid denna senare tidpunkt är inte alldeles självklart. Av denna anledning har lagstiftaren ansett det vara nödvändigt att makarna redovisar för sin egendom (samt skulder) mellan den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes och själva bodelningsförrättningen. Makarna råder dock fortfarande över sin egendom under tiden mellan den kritiska tidpunkten och bodelningsförrättningen. 28 Redovisningsplikten innebär vidare att makarna skall redovisa den avkastning som utfaller på deras respektive egendom. Då makar enligt ÄktB 9 kap. 3 skall 23 Teleman, Bodelning, s Teleman, Bodelning, s Teleman, Bodelning, s NJA 1952 A Agell & Brattström, Äktenskap, samboende och Partnerskap samt Beckman & Höglund, Svensk familjerättspraxis, NJA 1940 s Prop. 1986/87:1 s

16 redovisa all sin egendom ej blott deras giftorättsgods är det av betydelse att kunna avgöra varifrån avkastningen härrör. För viss egendom, nämligen giftorättsgods, gäller att avkastningen skall ingå i bodelningen. I vissa bolag, särskilt fåmansbolag med en begränsad ägarkrets, har ägarna ett stort inflytande över huruvida avkastningen av aktieinnehavet skall utgå som utdelning eller lön. Vid bodelning gäller att en, vid den kritiska tidpunkten, ej till betalning förfallen fordran på lön inte ingår i bodelning emedan utdelning efter den kritiska tidpunkten skall ingå i bodelning. 29 Därför är det av betydelse att kunna avgöra vad som utgör lön respektive avkastning av aktier i ett sådant bolag. Detta är av vikt för vad som skall anföras nedan under avsnitt 9. För att förstå varför behandlingen av ägarmakens lön respektive utdelning av aktier i ett fåmansbolag blir ett problem följer nedan en utredning av aktiebolagen och fåmansbolagen som sådana. Utredningen ska främst fokuseras på fåmansbolaget då det är främst aktieinnehav i sådana bolag som föranleder ovan nämnda problematik. 29 Teleman, Bodelning, s

17 3. Aktiebolag och aktier 3.1 Inledning Syftet med denna uppsats är som framgått av avsnitt 1 ovan, att utreda hur aktier i fåmansbolag, förenade med överlåtelsebegränsning (särskilt hembudsförbehåll) i aktieägaravtal, skall behandlas i en bodelning. Vidare syftar jag till att utreda hur avkastning av ett sådant aktieinnehav efter den kritiska tidpunkten skall behandlas. I anledning av detta är det av betydelse att förstå vad ett sådant aktiebolag är för något och hur det skiljer sig från andra aktiebolag som inte är fåmansbolag. Vidare skall de särskilda beskattningsregler som omfattar sådana bolag utredas. 3.2 Aktiebolaget Aktiebolaget är idag, jämfört med handelsbolaget och den enskilda firman, den vanligaste företagsformen. 30 Detta får antas bero på aktiebolagets betydande fördelar och breda användbarhet. I ABL 1 kap. 3 anges nämligen att delägarna i ett aktiebolag inte är personligen ansvariga för bolagets skulder. Detta är den klart största fördelen med aktiebolaget, vilken gör denna företagsform mer attraktiv än andra företagsformer. 31 Den fria överlåtbarheten av aktier är ytterligare en fördel med aktiebolaget som företagsform. Denna rättighet innebär att varje aktieägare när som helst kan överlåta sina aktier till den han eller hon önskar. 32 Att aktier är fritt överlåtbara är till stor del beroende av bestämmelsen i ABL 1 kap. 3. Skulle det istället vara så att aktieägare vore obegränsat solidariskt ansvariga för bolagets skulder, såsom vid enskild firma respektive handelsbolag, hade ju den fria överlåtbarheten i princip gått förlorad asp 31 Skog, Rodhes Aktiebolagsrätt, s Bergström & Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s Bergström & Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s

18 Ett aktiebolag kan bäst beskrivas som en kapitalassociation där anonyma ägare innehar andelar eller aktier i rent investeringsintresse. Detta är även utgångspunkten i aktiebolagslagen. 34 Bolaget har traditionellt betraktats som en utpräglad kapitalassociation i vilken delägarens person träder i bakgrunden. 35 Aktieägaren förväntas vara anonym och inte ta del i bolagets förvaltning. Aktieägaren förväntas inte heller intressera sig över huvud taget nämnvärt för verksamheten i bolaget så länge ledningen uppfyller sina förpliktelser mot bolaget och detta går med vinst. Aktieägare är ju, som ovan diskuterats, inte personligen ansvariga för bolagets skulder. 3.3 Fåmansbolaget Ett fåmansbolag är, enligt den skatterättsliga definitionen i IL 56 kap. 2, ett aktiebolag där fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget [ mina kursiveringar]. Anledningen till att man talar om fåmansbolag särskilt är främst för att dessa beskattas annorlunda än aktiebolag som inte är fåmansbolag (se nedan). Fåmansbolag definieras främst i IL kap. I IL 56 kap. 2 p. 1 stadgas, som ovan sagts, att ett fåmansbolag är ett aktiebolag och en ekonomisk förening där fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i bolaget. Detta är huvuddefinitionen av ett fåmansbolag. 36 Den syftar till att identifiera bolag med ett begränsat antal ägare som har ett väsentligt inflytande i bolaget. Den subsidiära definitionen av ett fåmansbolag återfinns i IL 56 kap. 2 p. 2. Denna syftar till att samla bolag, som trots att de inte omfattas av bestämmelsen i IL 56 kap. 2 p. 1, ändå skall betraktas som fåmansbolag. Dessa är aktiebolag eller ekonomiska föreningar där näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende av varandra och där fyra eller färre fysiska personer genom innehav av 34 Bergström & Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 62 ff. 35 Andelsbolag, SOU 1978/66, s Rydin, Båvall, Beskattning av ägare till förmansföretaget, s. 55 f. 18

19 andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över sådan verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat. 37 Syftet med bestämmelsen i IL 56 kap. 2 p. 2. är att fånga in bolag som, trots att de består av så många delägare att de inte omfattas av huvuddefinitionen, har verksamheten uppdelad på sådant sätt att de olika verksamhetsgrenarna i praktiken fungerar som självständiga fåmansbolag. 38 Vidare finns den utvidgade definitionen av fåmansbolag som syftar till att samla in s.k. familjeägda företag. Denna återfinns i IL 57 kap. 3 st. 2. Dessa är bolag med flera delägare som själva eller genom någon närstående är, eller under något av de senaste fem beskattningsåren var, verksam i betydande omfattning i bolaget eller i ett av bolaget helt eller delvis, direkt eller indirekt, ägt fåmansbolag eller fåmanshandelsbolag. Vad menas då med närstående? Definitionen ges i IL 2 kap. 22 där det anges att det med närstående i fåmansbolag avser make, förälder, mor-och farföräldrar, avkomling och avkomlings make, syskon, syskons make och avkomling, samt dödsbo som den skatteskyldige eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i. Sambor jämställs med makar genom IL 2 kap. 22 om de har eller har haft gemensamma barn eller varit gifta. E contrario innebär detta att sambor som inte tidigare varit gifta samt inte har eller tidigare har haft gemensamma barn inte behandlas som närstående. Avkomlingar är de som kan härleda sitt släktskap uppåt till en person. 39 Vidare skall delägaren vara en fysisk person som direkt eller indirekt innehar andelar i bolaget (IL 56 kap. 6 st. 1). Vart delägarna är bosatta eller i vilket land de är medborgare saknar i sammanhanget betydelse. 40 Det skall tilläggas att bolag vars aktier är noterade vid en svensk eller utländsk börs samt privatbostadsbolag aldrig är att anse som fåmansbolag (IL 56 kap. 3 ). 37 Rydin, Båvall, Beskattning av ägare till förmansföretaget, s Rydin, Båvall, Beskattning av ägare till förmansföretaget, s Rydin, Båvall, Beskattning av ägare till förmansföretaget, s RÅ 1979 Aa

20 3.4 Särregler för fåmansbolag Ovan under avsnitt 3.2 och 3.3 har skillnaden på definitionen av fåmansbolag och vanliga aktiebolag, som inte omfattas av reglerna för fåmansbolag, i inkomstskattelagen diskuterats och förklarats. Att dessa bolagstyper behandlas olika i beskattningshänseende motiveras av viljan att undvika oönskad skatteplanering. 41 Delägare i fåmansbolag är, som ovan beskrivits, oftast få till antalet. Utöver detta arbetar de vanligtvis även inom företaget vilket leder till att de själva i hög utsträckning kan påverka hur vinsten i bolaget, vilket de äger, skall disponeras. En konsekvens av detta är att delägarna själva kan bestämma att de, istället för att göra löneuttag, beslutar om vinstutdelning till delägarna. Delägarna avgör således själva huruvida avkastningen skall utgå till dem själva som utdelning eller lön. Vinster som, om de tas ut som löner, skall beskattas i inkomstslaget tjänst med en skattesats på procent, kan då istället beskattas i inkomstslaget kapital med en skattesats på 30 procent. 42 Denna problematik uppmärksammades i samband med 1990 års skattereform, lösningen blev vad man idag kallar för 3:12-reglerna. Dessa innebär att en viss del av utdelningarna i ett fåmansbolag skall beskattas i inkomstslaget kapital medan resterande skall beskattas i inkomstslaget tjänst. 43 Syftet är att söka förhindra att delägare i sådana bolag skall utnyttja sina ägar- och ledarpositioner i syfte att skatteplanera på ett av samhället oönskat sätt. 44 För att 3:12-reglerna skall kunna tillämpas krävs att bolaget faller under definitionen för ett fåmansbolag, att ägaren är en fysisk person, att ägaren eller närstående till denne är aktiv i bolaget samt att utomstående inte i betydande omfattning äger andelar i bolaget Prop. 1999/2000:2, s 37, Tjernberg, Beskattning av fåmansföretag, s Tjernberg, Beskattning av fåmansföretag, s Tjernberg, Beskattning av fåmansföretag, s Tjernberg, Beskattning av fåmansföretag, s Tjernberg, Beskattning av fåmansföretag, s

21 3.5 Slutsats Aktieägaren kan när som helst välja att avyttra sina aktier. Värderingen av dessa vid en bodelning föranleder i normalfallet inga problem, vilket har diskuterats ovan under avsnitt 2.4. Annorlunda blir det med fåmansbolag som inte är noterade på börsen. Detta särskilt med beaktande av att delägaren, i syfte att vid en eventuell bodelning, sökt undgå att behöva ta in aktierna i bolaget till delningen. Vidare kan en make som är delägare i ett sådant bolag, när skilsmässa och bodelning är ett faktum, genom olika dispositioner försöka hålla avkastningen som uppstår efter den kritiska tidpunkten utanför bodelningen. Med beaktande av den begränsade ägarkretsen hos många fåmansbolag underlättas ett sådant beteende genom att ägarmaken vanligtvis har ett betydande inflytande över bolaget. Mot bakgrund av detta skall jag nedan identifiera de problem som uppstår samt försöka ge förslag till lösningar på dessa. Jag skall utreda hur ägarmaken genom införande av överlåtelsebegränsning i bolagsordning respektive aktieägaravtal kan försöka hålla aktier i ett fåmansbolag utanför en framtida bodelning. 21

22 4 Förbehåll i bolagsordning 4.1 Inledning Jag har ovan sammanfattningsvis diskuterat aktiers fria överlåtbarhet, och att detta är utgångspunkten i privata aktiebolag. Emellertid kan det ibland finnas skäl, och goda sådana, att begränsa denna frihet. Exempelvis kan aktieägarna vilja förhindra att oönskade personer inträder i bolaget som delägare. Principen om aktiers fria överlåtbarhet återfinns i ABL 4 kap. 7. I denna bestämmelse anges också hur denna rätt kan begränsas. Aktieägare kan införa tre typer av överlåtelsebegränsningar i bolagsordningen. Innan den nuvarande ordningen kunde aktiers fria överlåtbarhet endast begränsas genom lag eller genom ett hembudsförbehåll i bolagsordningen. 46 Möjligheterna att begränsa aktiers fria överlåtbarhet utvidgades i samband med att ABL trädde i kraft år Skälen bakom detta var att det ansågs finnas ett behov av mer flexibla rättsliga instrument för att åstadkomma överlåtelsebegränsningar utformade för det enskilda fallet. 47 Enligt den nuvarande ordningen kan tre typer av överlåtelsebegränsningar införas i bolagsordningen (ABL 4 kap. 7 ), förutsatt att det sker med iakttagande av de krav och begränsningar som finns i aktiebolagslagen, och tillämpningsområdet för dessa skiljer sig delvis åt. 48 Att det i en bolagsordning har införts en giltig överlåtelsebegränsning innebär att en överlåtelse i strid med något av förbehållen är ogiltig för både överlåtaren och förvärvaren, och att förvärvaren skall vägras införande i aktieboken. Överlåtelsebegränsningarna är samtyckesförbehåll enligt ABL 4 kap. 8, förköpsförbehåll enligt ABL 4 kap. 18 samt hembudsförbehåll enligt 4 kap. 27. I denna uppsats är främst hembudsförbehållet av betydelse. Detta då förbehållet omfattar övergångar genom bodelning emedan de samtyckes- och förköpsförbehållet endast omfattar övergång genom köp, byte och gåva. För att belysa hembudsför- 46 Se aktiebolagslag (1975:1385) 3 kap Prop. 2004/05:85 s Kristiansson, Skog, Bolagsordning, s

23 behållets betydelse i sammanhanget måste därför samtliga tre typer av förbehåll redogöras för. 4.2 Överlåtelsebegränsningarna Samtyckesförbehåll Samtyckesförbehåll ger övriga delägare en möjlighet att, innan överlåtelse sker, pröva varje potentiell förvärvare samt besluta att avvisa honom om de finner honom olämplig. Förbehållet omfattar dock inte familjerättsliga fång varför övriga delägare inte har möjlighet att använda denna typ av förbehåll för att skydda sig mot att en delägares aktier övergår till någon annan genom bodelning. 49 ABL 4:8 I bolagsordningen för ett bolag som inte är avstämningsbolag får det tas in ett förbehåll om att en eller flera aktier får överlåtas till en ny ägare endast med bolagets samtycke (samtyckesförbehåll). Enligt denna bestämmelse får det alltså i en bolagsordning tas in ett förbehåll om att en eller flera aktier får överlåtas till ny ägare endast med bolagets samtycke. 50 Förbehållet ger de befintliga aktieägarna möjlighet att pröva förvärvarens lämplighet i varje enskilt fall. Detta förbehåll får vidare endast brukas av bolag som inte är avstämningsbolag. Dessa bolag betecknas vanligen som kupongbolag. 51 I ABL 4 kap. 9 anges vad som skall framgå av ett samtyckesförbehåll i bolagsordning. 49 Hessius, Överlåtelsebegränsningar för aktier, s Prop. 2004/05:85 s I korthet är ett kupongbolag ett bolag som för sin egen aktiebok och inte har överlåtit detta åt Eurocleas Sweden, som är en central värdepappersförvaltare. Vidare skall majoritetskraven I ABL 7:42-43 vara uppfyllda. 23

24 9 Av ett samtyckesförbehåll skall det framgå 1. om bolagsstämman eller styrelsen skall pröva en fråga om samtycke, 2. vilka slag av överlåtelser som kräver bolagets samtycke, 3. om bolaget skall kunna ge eller vägra samtycke för ett mindre antal aktier än ansökan om samtycke omfattar, 4. villkoren för en annan förvärvares övertagande enligt 12, 5. den tid, minst en och högst tre månader från behörig ansökan enligt 11, inom vilken bolaget skall meddela beslut i frågan om samtycke, 6. den tid, minst en och högst två månader från det att bolaget avsände meddelande enligt 13, inom vilken talan enligt 14 skall väckas, och 7. den tid, högst en månad från den tidpunkt då priset för aktierna blev bestämt, inom vilken aktier som har övertagits av en annan förvärvare enligt 12 skall betalas. En föreskrift enligt första stycket 4 behöver inte innehålla någon uppgift om priset för aktierna vid övertagandet enligt 12. Om en sådan uppgift saknas skall priset bestämmas så att det motsvarar det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden. Om någon av dessa obligatoriska uppgifter saknas eller om förbehållet annars är otydligt utformat skall detta vägras registrering av bolagsverket. Av reglerna följer att frågan om samtycke skall prövas antingen av styrelsen eller bolagsstämman, dessa organ kan alltså inte delegera eller överlämna uppgiften åt annan. 52 Vidare skall förbehållets tillämpningsområde preciseras samt om ett partiellt samtycke kan ges. Ett partiellt samtycke innebär att ett samtycke ges för ett mindre antal aktier än ansökan om samtycke omfattar. Av förbehållet skall även villkoren för en annan förvärvares övertagande framgå, exempelvis ett prisvillkor. Den tid inom vilken bolaget skall meddela beslut i frågan om samtycke skall framgå av förbehållet, samt inom vilken tid talan skall väckas för det fall att samtycke vägras eller medges. Samtyckesförbehållet är personspecifikt på så sätt att den som avser överlåta aktier som omfattas av ett sådant före överlåtelsen skall ansöka om samtycke hos bolagets styrelse med angivande av bl.a. den tilltänkte förvärvaren, ABL 4 kap. 11. Överlåtaren kan även framställa en begäran om att bolaget skall anvisa någon annan förvärvare om samtycke vägras. 53 Att samtyckesförbehållet besitter denna flexibilitet är en fördel då bolag ges möjlighet att pröva varje enskilt fall för sig. 54 Bolaget har rätt att godta en tilltänkt förvärvare eller avvisa denne. Å andra sidan tillåts sådana för- 52 Prop. 2004/05:85 s Prop. 2004/05:85 s Skog, Rodhes Aktiebolagsrätt, s

25 behåll endast omfatta förvärv genom överlåtelse. 55 Vidare krävs en kvalificerad majoritet vid ett stämmobeslut för att förbehållet skall få införas i bolagsordningen Förköpsförbehåll Förköpsförbehållet syftar, i likhet med samtyckesförbehållet, till att skydda bolaget mot att oönskade personer inträder i bolaget som delägare. Denna typ av förbehåll omfattar, i likhet med samtyckesförbehållet, endast övergång genom köp, byte och gåva. Övergång genom bodelning kan således inte hindras genom denna typ av förbehåll ABL 4:18 I bolagsordningen för ett bolag som inte är avstämningsbolag får det tas in ett förbehåll om att en aktieägare eller någon annan skall erbjudas att köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare (förköpsförbehåll). I kupongbolag får det, i bolagsordningen, tas in ett förbehåll om att en aktieägare eller någon annan skall erbjudas att köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare. Innan aktieägaren överlåter aktien skall alltså den eller de förköpsberättigade erbjudas att köpa aktien. Underlåter aktieägaren att uppfylla detta är överlåtelsen ogiltig (ABL 4 kap. 26 ). Ett sådant förbehåll brukar benämnas förköpsförbehåll. 4:19 Av ett förköpsförbehåll skall det framgå 1. vilka slag av överlåtelser som omfattas av förbehållet, 2. om ett erbjudande om förköp skall kunna utnyttjas för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar, 3. vilka som skall ha förköpsrätt med uppgift om den ordning i vilken de inbördes skall erbjudas förköp eller hur förköpsrätten är fördelad mellan dem, 4. villkoren för förköp, 5. den tid, minst en och högst två månader från behörig anmälan enligt 20, inom vilken förköpsanspråk skall framställas hos bolaget, 6. den tid, minst en och högst två månader från behörig anmälan enligt 21, inom vilken talan enligt 22 skall väckas, och 7. den tid, högst en månad från den tidpunkt då priset blev bestämt, inom vilken förköpta aktier ska betalas, En föreskrift enligt första stycket 4 behöver inte innehålla uppgifter om priset för aktierna. Om en sådan uppgift saknas, skall priset bestämmas så att det motsvarar det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden. 55 Sjöman, Hembud, förköp och samtycke, s Andersson m.fl., Aktiebolagen, En kommentar, 4:17. 25

26 Av vikt här är att rätten att förköpa aktier enligt förköpsförbehållet inträder före aktieägarens överlåtelse av sina aktier. Detta skiljer förköpsförbehållet mot hembudsförbehållet, där rätten att inlösa aktier inträder efter överlåtelsen. 57 Vidare kan förköpsklausulen betecknas som prisspecifik, detta då den i regel ger övriga aktieägare möjlighet att förvärva aktierna till ett visst pris innan överlåtelse till annan sker, detta oavsett om överlåtelse sker till utomstående eller till annan aktieägare. 58 Själva förfarandet vid tillämpning av denna klausul stämmer till stor del överens med förfarande vid hembudsfallen, vilket skall diskuteras nedan. En fördel med förköpsförbehållet är dock att det aldrig riskerar att uppkomma en tidsperiod då exempelvis rösträtt för aktien inte kan utövas. 59 Detta bör vara en av flera orsaker till varför förköpsklausuler internationellt är betydligt vanligare än hembudsklausuler. 60 Att de förköpsberättigade utnyttjar förköpsrätten är i många fall motiverat av att de vill skydda sig mot utomstående förvärvare. Att överlåtaren inte är skyldig att uppge vem den tilltänkte förvärvaren av hans aktier är, vilket följer av ABL 4 kap. 19, måste sägas vara till nackdel för användningen av förköpsförbehållet då det innebär något av ett risktagande för de förköpsberättigade. 61 Det krävs, liksom vid samtyckes- och hembudsförbehållen, en kvalificerad majoritet vid ett stämmobeslut för att förbehållet skall få införas i bolagsordningen Hembudsförbehåll Innan den nya aktiebolagslagen trädde i kraft år 2006 kunde aktiers fria överlåtbarhet endast begränsas genom lag eller genom ett hembudsförbehåll i bolagsordningen. 63 Den tredje typen av förbehåll var alltså tidigare den enda typen av överlåtelsebegränsningar som kunde införas i en bolagsordning. Denna typ av förbehåll i bolagsordning har tillåtits sedan aktiebolagslagen av Den viktigaste skillnaden mellan hembudsförbehållet och förköps- och samtyckesförbehållet är att hembudsför- 57 Prop. 2004:05:85, s Sandström Svensk aktiebolagsrätt, s Skog, Rodhes Aktiebolagsrätt, s Andersson m.fl., Aktiebolagen En kommentar, 4: Skog, Rodhes Aktiebolagsrätt, s S. Andersson m.fl., Aktiebolagen En kommentar, 4: Se aktiebolagslag (1975:1385) 3 kap Sjöman, Hembud, förköp och samtycke,. 46 och

27 behållet omfattar övergång av aktier genom bodelning. Förköps- och samtyckesförbehållet omfattar, som sagts ovan, endast överlåtelser genom köp, byte och gåva. Av denna anledning används hembudsförbehåll med fördel i fåmansägda bolag där delägarna även arbetar i bolaget. ABL 4:27 I bolagsordningen får det tas in ett förbehåll om att en aktieägare eller någon annan skall ha rätt att lösa en aktie som har övergått till en ny ägare (hembudsförbehåll). Förköpsförbehållet, som har diskuterats ovan, ger en lösningsrätt som blir aktuell innan en överlåtelse av aktierna äger rum. Lösningsrätten aktualiseras enligt ABL 4 kap. 27 däremot efter det att en överlåtelse av aktierna ägt rum. Denna bestämmelse tillämpas således på redan genomförda överlåtelser. I det läget är det redan känt vem förvärvaren är samt hur stor köpeskillingen är. 4:28 Av ett hembudsförbehåll skall det framgå 1. vilka slag av förvärv som omfattas av förbehållet, 2. om ett erbjudande om hembud skall kunna utnyttjas för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar, 3. vilka som skall ha lösningsrätt med uppgift om den inbördes ordning i vilken de skall erbjudas att lösa aktierna eller hur lösningsrätten är fördelad mellan dem, 4. villkoren för inlösen, 5. den tid, minst en och högst två månader från behörig anmälan enligt 30 första stycket, inom vilken lösningsanspråk skall framställas hos bolaget, 6. den tid, minst en och högst två månader från den dag lösningsanspråket framställdes hos bolaget, inom vilken en talan enligt 33 skall väckas, och 7. den tid, högst en månad från den tidpunkt då lösenbeloppet blev bestämt, inom vilken inlösta aktier skall betalas. En föreskrift enligt första stycket 4 behöver inte innehålla uppgift om priset för aktierna. Om en sådan uppgift saknas, skall priset bestämmas så att det motsvarar det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden. Enligt ABL 4 kap. 28 p. 1 skall det anges vilka förvärv som omfattas av hembudsförbehållet. En fördel med hembudsförbehållet är att det kan göras tillämpligt på alla slags fång, d.v.s. även familjerättsliga fång. 65 Av denna anledning är det viktigt att i bolagsordningen föreskriva att hembudsförbehållet omfattar denna typ av övergång av aktier, vilket inte anses vara en överlåtelse. Vidare skall det enligt ABL 4 kap. 28 p. 2 anges om en partiell inlösen skall vara tillåten eller ej. ABL 4 kap. 28 p. 3 anger att de hembudsberättigade skall utpekas samt i vilken ordning de skall erbjudas lösningsrätten. Ytterligare skall villkoren för 65 Hessius, Överlåtelsebegränsningar för aktier, s

28 inlösen anges enligt p. 4. Exempel på ett villkor som måste anges är priset. ABL anger inte hur prisfrågan skall lösas utan aktieägarna är fria att själva reglera detta på det sätt de finner lämpligt såtillvida att det inte får leda till ett otillbörligt resultat för någon av parterna (ABL 4 kap. 34 ). 4.3 Slutsats En person som förvärvar aktier förenade med samtyckes- eller förköpsförbehåll (i bolagsordningen) utan bolagets samtycke har gjort ett ogiltigt förvärv enligt ABL 4 kap. 17 respektive ABL 4 kap. 26. Ogiltigheten innebär att överlåtarens och förvärvarens prestationer skall gå åter. 66 En person som förvärvar aktier förenade med hembudsförbehåll (i bolagsordningen) kan, enligt ABL 4 kap. 35, inte föras in i aktieboken förrän det står klart att de hembudsberättigade inte vill lösa aktierna. Ett giltigt förvärv av aktier innebär per automatik att förvärvaren även blir bunden av de överlåtelsebegränsningar som finns uppställda i bolagsordningen. Hembudsförbehåll har av tradition varit den mest använda överlåtelsebegränsningen främst i små aktiebolag med en begränsad ägarkrets. En i sammanhanget viktig fördel med denna typ av överlåtelsebegränsning är att hembudsförbehållet inte bara omfattar överlåtelser utan även övergångar genom bodelning. Samtyckesoch förköpsförbehållen kan däremot endast omfatta överlåtelser genom köp, byte och gåva. Överlåtelsebegränsningar uppställda i bolagsordning måste dock, som ovan visats, tillkomma på visst sätt samt vara utformade på visst sätt. Vidare är de offentliga genom ABL 27 kap. 4. Det kan i förekommande fall finnas skäl att avvika från dessa regler och uppställa överlåtelsebegränsningar som eventuellt avviker från de som tillåts i en bolagsordning. I dessa fall har delägarna möjlighet att upprätta aktieägaravtal. Aktieägaravtalet är vad som skall diskuteras nedan under avsnitt Prop. 2004:05:85, s

29 5 Överlåtelsebegränsningar till följd av aktieägaravtal 5.1 Allmänt Jag har ovan utrett de tillåtna överlåtelsebegränsningar genom reglering i bolagsordningen, något som omedelbart får verkan mot bolaget och tredje man. Detta innebär att en överlåtelse i strid med ett sådant förbehåll inte blir giltigt gentemot bolaget, och förvärvaren har därmed gjort ett ogiltigt förvärv. Överlåtelsebegränsningar görs främst i syfte att skapa kontroll över ägarkretsen. Ägarförändringar kan ju i vissa fall vara ödesdigra för små aktiebolag, särskilt för fåmansbolag. Redogörelsen under avsnitt 4 har visat att det endast är en av de tre, i bolagsordningen, tillåtna överlåtelsebegränsningarna som kan omfatta övergång genom bodelning, nämligen hembudsförbehållet. Aktieägare är emellertid oförhindrade att inbördes träffa avtal om verksamheten i bolaget, dess olika organ, samt avtal som begränsar aktiernas fria överlåtbarhet. 67 Exempelvis kan aktieägare ha ett intresse av att styra hur rösterna skall användas, eller under vilka förutsättningar aktierna i bolaget skall kunna överlåtas eller övergå till tredje man. Denna typ av avtal benämns vanligen som aktieägaravtal. 68 Aktieägaravtalen fungerar som ett styrinstrument där styrningen sker genom att aktieägarna, och bolaget genom aktieägarna, åläggs att agera på ett visst sätt. 69 Avtalen är således anpassade för att reglera det som inte kan eller bör regleras i en bolagsordning. 70 En ändring av bolagsordningen kräver vanligtvis en majoritet om 2/3 av de röstberättigade. Bolagsordningen träder sedan inte i kraft förrän en registrering av den fullbordats hos Bolagsverket. Några sådana formkrav finns inte gällande aktieägaravtal. En bolagsordning är därutöver offentlig emedan ett aktieägaravtal är ett avtal mellan parterna vilket de inte behöver offentliggöra. 67 Prop. 2004/05:85 s Statin, Svernlöv, Introduktion till aktieägaravtal, s Statin, Svernlöv, Introduktion till aktieägaravtal, s Statin, Svernlöv, Introduktion till aktieägaravtal, s