Inbjudan till teckning av konvertibler Lappland Goldminers AB (publ)

Transkript

1 Inbjudan till teckning av konvertibler Lappland Goldminers AB (publ)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 1 RISKFAKTORER... 7 INBJUDAN TILL TECKNING AV KONVERTIBLER... 9 MOTIV FÖR EMISSIONEN VD HAR ORDET VILLKOR OCH ANVISNINGAR VILLKOR I SAMMANDRAG FÖR LAPPLAND GOLDMINERS KONVERTIBLER GARANTIFÖRBINDELSER LAPPLAND GOLDMINERS OCH DESS DOTTERBOLAG FINANSIELL ÖVERSIKT INFÖRLIVADE DOKUMENT AVSEENDE FULLSTÄNDIG HISTORISK FINANSIELL INFORMATION STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE REVISOR OCH ANSTÄLLDA ÖVRIGA UPPLYSNINGAR AKTIEKAPITAL ÄGARFÖRHÅLLANDEN BOLAGSORDNING SKATTEFRÅGOR VILLKOR FÖR LAPPLAND GOLDMINERS KONVERTIBLER 2010/ ORDLISTA OM PROSPEKTET Definitioner I detta prospekt gäller följande definitioner om inget annat anges: Med Bolaget eller Lappland Goldminers avses Lappland Goldminers AB (publ) med organisationsnummer Med Lappland Guldprospektering avses dotterbolaget Lappland Guldprospektering AB med organisationsnummer Med Lappland Goldminers Oy avses Lappland Goldminers Oy med organisationsnummer FO Med Lappland Goldminers Sorsele avses Lappland Goldminers Sorsele AB med organisationsnummer Lagen om handel med finansiella instrument Detta prospekt har upprättats av Lappland Goldminers AB (publ) i enlighet med lagen om handel med finansiella instrument (1991:980). Finansinspektionen Prospektet har godkänts av och registrerats vid Finansinspektionen i enlighet med bestämmelserna i 2 kap lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Godkännandet och registreringen innebär inte någon garanti från Finansinspektionen om att sakuppgifterna i prospektet är korrekta eller fullständiga. Prospektets distributionsområde Aktierna är inte föremål för handel eller ansökan därom i något annat land än Sverige. Inbjudan enligt detta prospekt vänder sig inte till personer vars deltagande förutsätter ytterligare prospekt, registreringsåtgärder eller andra åtgärder än de som följer svensk rätt. Prospektet får inte distribueras i Kanada, USA eller något annat land där distributionen eller denna inbjudan kräver ytterligare åtgärder enligt föregående mening eller strider mot regler i sådant land. För prospektet gäller svensk rätt. Tvist med anledning av innehållet i detta prospekt eller därmed sammanhängande rättsförhållanden skall avgöras av svensk domstolexklusivt. Prospektet tillgängligt Prospektet finns tillgängligt på Bolagets huvudkontor samt på Bolagets hemsida Prospektet kan också nås på Finansinspektionens hemsida Uttalanden om framtiden Uttalanden om framtiden och övriga framtida förhållanden i detta prospekt återspeglar styrelsens och ledningens nuvarande syn avseende framtida händelser och finansiell utveckling. Framåtriktade uttalanden uttrycker endast de bedömningar och antaganden som Bolaget gör vid tidpunkten för prospektet. Dessa uttalanden är väl genomarbetade, men läsaren uppmärksammas på att dessa, såsom alla framtidsbedömningar, är förenade med osäkerhet. First North First North är en alternativ marknadsplats som drivs av de olika börserna som ingår i OMX. Den har inte samma juridiska status som en reglerad marknad. Bolag på First North regleras av First North regler och inte av de juridiska krav som ställs för handel på en reglerad marknad. En placering i ett bolag som handlas på First North är mer riskfylld än en placering i ett börsnoterat bolag. First North är en alternativ marknadsplats och inte en reglerad marknad. Reglerad marknad är en term som används i EU-direktivet, gällande värdepappersbolag och börser, kallat MiFID. Termen innefattar det svenska begreppet börs. MiFID innebär även att en börs kan organisera handel enligt ett mindre komplext regelverk inom ramen för en Multilateral Trading Facility (MTF). First North innefattas i ett tillstånd som MTF i och med direktivet infördes i lag under 2007 och står under Finansinspektionens tillsyn. Bolagen som handlas där behöver därför inte följa alla de legala regler som gäller för bolag noterade på en börs eller auktoriserad marknadsplats. First North tillhandahåller infrastruktur för handel och distribution av aktieinformation. Varje företag som godkänns för handel måste ha ett avtal med en Certified Adviser. Certified Adviser har ett avtal med börsen samt ett med företaget. Certified Adviser säkerställer att företaget uppfyller inträdeskraven och de löpande förpliktelser som sammanhänger med att företagets aktier är godkända för handel på First North. Dessutom övervakar Certified Adviser löpande att företaget iakttar reglerna och rapporterar omedelbart till börsen om någon regel bryts. Certified Adviser för Lappland Goldminers är Mangold Fondkommission AB. Aktiekurser från bolag på First North går att följa i realtid hos de flesta Internetmäklare och på hemsidor med finansiell information. Aktiekurser finns även att följa på Text-TV och i dagstidningar. Aktien i Lappland Goldminers är listad på First North och de nyemitterade konvertiblerna kommer att bli föremål för handel på First North efter att emissionen registrerats hos Bolagsverket och att övriga administrativa åtgärder vidtagits för en handel av konvertibeln på First North. First North Premier First North Premier-segmentet är utvecklat för att ytterligare bistå bolag på First North att nå högre synlighet och därmed ökad likviditet. Segmentet stödjer bolag till att nå högre investerarskydd och förbereda bolag för notering på en reglerad marknad. Segmentet riktas till bolag som väljer en högre nivå av bokföring och redovisning än vad bolag på First North gör. Bolag vars aktie handlas på First North Premier är ålagda att upprätta redovisning och finansiella rapporter enligt IFRS.

3 SAMMANFATTNING Sammanfattning skall ses som en introduktion till detta prospekt. Varje beslut om att investera i de aktier som erbjuds i Lappland Goldminers AB (publ) skall grunda sig på en bedömning av prospektet i sin helhet. En investerare som väcker talan vid domstol med anledning av uppgifterna i detta prospekt kan bli tvungen att svara för kostnaderna för översättning av prospektet. En person får göras ansvarig för uppgifter som ingår i eller saknas i sammanfattningen eller en översättning av den bara om sammanfattningen eller översättningen är vilseledande eller felaktig i förhållande till de andra delarna i prospektet. Verksamhet Lappland Goldminers är ett gruvföretag som även bedriver prospekteringsverksamhet. Lappland Goldminers strategi är att genom lönsam gruvproduktion kontinuerligt expandera och utveckla nya områden med guldfyndigheter. Bolagets etablering kring den s.k. Guldlinjen i Västerbottens län är en strategisk mycket viktig grund för Bolagets utveckling mot ett guldproducerande bolag med god lönsamhet. Fäbolidenprojektet med alla miljötillstånd klara och den planerade investeringen i en ny produktionsanläggning sammantaget med det befintliga anrikningsverket vid Ersmarksberget, skapar mycket goda förutsättningar för Bolaget att under lång tid exploatera både befintliga och potentiella guldfyndigheter i området. På motsvarande sätt utgör gruvan i Pahtavaara i finska Lappland en väsentlig del av Bolagets strategi. Långsiktig vision Målsättningen är att bli en betydande guldproducent och en av Europas absolut största. Enligt styrelsens och ledningens bedömning utgörs nyckeln till framgång av Fäbolidenfyndigheten och närbelägna områden längs Guldlinjen i Västerbottens län. Fäboliden, med över 53 miljoner ton reserver innehållande 1,13 gram guld per ton, har goda förutsättningar att generera betydande positiva kassaflöden för Bolaget under många år framöver. Den pågående uppdateringen av lönsamhetsstudien kommer även att skapa förutsättningar för att den framtida gruvan ska kunna drivas på ett optimalt och kostnadseffektivt sätt. Med den uppdaterade lönsamhetsstudien på plats får Bolaget även ett mycket adekvat underlag för det investeringsbeslut som skall tas inför igångsättande av projektet med färdigställande av en produktionsanläggning i Fäboliden. I detta innefattas exempelvis att utvärdera den mest optimala kapitalstrukturen för en sådan investering utifrån gällande förhållanden på kapital- och finansmarknaden. Processanläggningen i Fäboliden, som relativt enkelt kan expanderas för anrikning av andra malmer, är ett stort steg i Bolagets tillväxt på Guldlinjen. Med ett färdigbyggt Fäboliden skapas förutsättningar för att andra fyndigheter snabbare kan utvecklas till gruvor. Detta beroende på att tidkrävande och dyra investeringar i separata processanläggningar kan undvikas. Pahtavaaragruvan i norra Finland är inte färdigprospekterad och har många år lidit av kapitalsvaga ägare. Ytterligare framtida prospekteringsinsatser kan öka de befintliga reserverna och mineraltillgångarna och möjliggöra gruvdrift ovan och under jord flera år framöver. Reserverna uppgår idag till 678,000 ton med 2,79 gram guld per ton. Ersmarksberget beläget vid Guldlinjen i Lappland har redan ett färdigt anrikningsverk. Ett omfattande borrprogram pågår och förutsättningarna att markant öka de befintliga mineraltillgångarna på 448,000 ton bedömer vi som goda. Guldhalten uppgår idag till 2,85 gram guld per ton och anrikningsverket skulle, i likhet med ett framtida verk i Fäboliden, kunna anrika malm från närbelägna framtida fyndigheter. Kortsiktiga mål Att slutföra den pågående lönsamhetsstudien för Fäboliden vilken är beräknad att vara klar under tredje kvartalet i år. Parallellt kommer internationella banker, med stor erfarenhet av projektfinansiering, att involveras och följa arbetet för att skapa de bästa lösningarna för en framtida finansiering. 1

4 Att slutföra borrprogrammet i Pahtavaara för att utöka den befintliga malmbasen och möjliggöra långsiktig framtida gruvdrift. Vissa borresultat bedöms vara tillgängliga under andra kvartalet i år. Produktionsmålet för Pahtavaara 2010 är en guldproduktion på över 800 kg guld vilket kan jämföras med 586 kg för Att under andra kvartalet i år slutföra borrprogrammet i Ersmarksberget för att utöka de befintliga mineraltillgångarna och därmed ge de förutsättningar som krävs för ett att inleda guldproduktion. Informationen som krävs för ett produktionsbeslut bedöms vara tillgängligt under tredje kvartalet i år. Konkurrensfördelar och styrkor Styrelsen och ledningen i Lappland Goldminers har identifierat följande konkurrensfördelar och styrkor: Verksamhet i politiskt stabila länder med positiv syn på gruvbranschen Sverige och Finland har lång historik med stabila regler och lång erfarenhet av gruvbranschen. Infrastrukturen är väl utbyggd och det finns smältverk som är potentiella kunder i närheten av gruvorna. Miljötillstånd Fäboliden Bolaget har erhållit nödvändiga miljötillstånd för att starta Fäbolidenprojektet, vilket innebär möjlighet att inleda bygg- och anläggningsarbeten för projektet när man erhållit positivt utfall av lönsamhetsstudien och säkrat nödvändig finansiering. Betydande tillväxtmöjligheter Vid positiva utfall av de olika aktiviteter som pågar samt en fortsatt förbättrad tillgång till finansiering är tillväxtmöjligheterna tack vare bolagets olika fyndigheter väldigt goda. Erfaren och kompetent företagsledning Koncernledningen har lång erfarenhet av att framgångsrikt utveckla och driva gruvverksamhet från flera olika stora gruvbolag. Starka/ engagerade ägare Lappland Goldminers har engagerade och starka ägare som tror på såväl branschen som Bolaget vilket manifesteras i att denna konvertibelemission är fullt ut garanterad. God tillgång till branschkunnig personal Tack vare Sveriges och Finlands långa traditioner som gruvnationer finns det möjlighet att rekrytera duktig och erfaren personal. Bolagsstruktur Koncernen består av moderbolaget Lappland Goldminers AB (publ), och de tre helägda dotterbolagen, Lappland Guldprospektering AB, Lappland Goldminers Sorsele AB och Lappland Goldminers Oy. 2

5 Emissionsbeslut och motiv för emission Den 18 februari 2010 beslutade styrelsen i Lappland Goldminers att utge konvertibler (konvertibla skuldebrev) med företrädesrätt för befintliga aktieägare, villkorat av en kommande bolagsstämmas godkännande. Den extra bolagsstämman avhölls den 16 mars 2010 då stämman enhälligt godkände styrelsens beslut. Bolaget kommer genom emissionen att tillföras en emissionslikvid om sammanlagt SEK, före emissionskostnader. Konvertibelemissionen har till fullo garanterats via garantiförbindelser, vilket beskrivs närmare under rubriken Garantiförbindelser i detta prospekt. Emissionen genomförs för att tillföra Lappland Goldminers kapital som skall användas till den fortsatta utvecklingen av Bolagets verksamhet. Detta innefattar bland annat färdigställanden av lönsamhetsstudien (Feasibility Study) för Fäbolidenprojektet samt genomförande av borrprogram vid Ersmarksberget och Pahtavaara i syfte att väsentligt utöka malmbasen för att därigenom skapa underlag för en långsiktigt lönsam gruvproduktion. Styrelse och ledande befattningshavare Styrelseordförande: Styrelseledamot: Styrelseledamot: Styrelseledamot: Styrelseledamot: Styrelseledamot: Styrelseledamot: VD och koncernchef: Ulf Ericsson Tomas Björklund Pia Gideon Antony Harwood Karl-Åke Johansson Svante Lundbrink Lars Olof Nilsson Kjell Larsson Revisor Bruno Holmkvist, auktoriserad revisor verksam vid Ernst & Young AB. Riskfaktorer Ett antal riskfaktorer kan ha en negativ inverkan på Lappland Goldminers verksamhet och aktie. Det är därför av stor vikt att beakta relevanta risker vid sidan av Bolagets tillväxtmöjligheter. Enligt styrelsens och ledningens bedömning är de tre största riskerna följande: Guldprisrisk Koncernen har fortlöpande försäljning av guld från sin gruvverksamhet. Bolagets kostnader för denna gruvdrift understiger det nuvarande guldpriset. Det finns dock inga garantier att så kommer vara fallet framöver. Lappland Goldminers prissäkrar för närvarande inte den egna guldproduktionen utan försäljningsintäkten följer vid var tidpunkt gällande guldpris. En nedgång i guldpriset får därför en omedelbar inverkan på koncernens intjäningsmöjligheter och ställning. Likviditets- och finansieringsrisk Lappland Goldminers har till stora delar passerat ett utvecklingsskede, men är i fortsatt behov av att investera för att utveckla Bolaget i enlighet med befintlig strategi. Bolagets tillväxt vad gäller större investeringar är fortfarande beroende av extern finansiering. En utebliven eller fördröjd finansiering kan därför påverka Lappland Goldminers negativt. Bolaget kan inte garantera att ytterligare externt kapital kan anskaffas. Malmreserver och mineraltillgångar En bedömning av malmreservernas och mineraltillgångarnas storlek kan vara behäftad med viss osäkerhet. De analyser och systematiseringar av geologisk information som görs innan gruvbrytning inleds kan skilja sig från det faktiska utfallet av gruvbrytningen. Detta innebär att guldhalter, storleken på malmreserver och mineraltillgångar kan avvika från det som bedömts, vilket skulle kunna få negativa effekter för Bolagets ekonomi. Övriga risker som är förknippade med Lappland Goldminers och dess aktie anges i kapitlet Riskfaktorer, där riskerna är omnämnda utan inbördes ordning och utan anspråk på att vara heltäckande. Samtliga riskfaktorer kan av naturliga skäl inte beskrivas utan att en samlad utvärdering av övrig information i prospektet tillsammans med en allmän omvärldsbedömning har gjorts. 3

6 Erbjudandet i sammandrag Avstämningsdag: 31 mars 2010 Teckningstid: 7 april 21 april 2010 Teckningskurs: 11,00 SEK per konvertibel Antal konvertibler i erbjudandet: Högst Antal aktier före emission: Handelsplats: Aktien är listad på First North Premier under kortnamnet GOLD. Det finns ett aktieslag. Aktiens ISIN-kod: SE Finansiell information i sammandrag Lappland Goldminers AB (publ) har under åren 2006 till mitten 2008 bedrivit prospekteringsverksamhet i Sverige och Finland. Bolaget har således inte redovisat någon försäljning under denna period. Under mitten av 2008 inleddes, utöver Bolagets prospekteringsarbete, produktion vid anrikningsverket i Pahtavaara och under inledningen av 2009 viss produktion i anrikningsverket i Ersmarksberget. Notera att nedanstående tabeller inte har granskats eller reviderats av Bolagets revisor Nedan presenteras räkenskaper för 2009, hämtade från Bolagets bokslutskommuniké. Räkenskaperna är upprättade i enlighet med internationella redovisningsprinciper, International Financial Reporting Standards (IFRS), enligt funktionsindelad princip. Även jämförande siffror för 2008 presenteras, upprättade enligt samma princip. Vare sig räkenskaperna för 2009 eller de jämförande räkenskaperna har granskats eller reviderats av Bolagets revisor. Resultaträkning i sammandrag (TSEK) Intäkter Bruttoresultat Resultat före avskrivningar Resultat efter avskrivningar Resultat efter finansnetto Periodens resultat Balansräkning i sammandrag (TSEK) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

7 Nyckeltal Bruttoresultat (TSEK) Resultat efter avskrivningar (TSEK) Avkastning eget kapital Neg Balansomslutning (TSEK) Soliditet (%) 66,68 Medelantal anställda (st) 62 Utdelning Nedan presenteras räkenskaper för , hämtade från Bolagets årsredovisningar. Räkenskaperna är upprättade i enlighet med internationella redovisningsprinciper, International Financial Reporting Standards (IFRS), enligt kostnadsindelad princip. Resultaträkning i sammandrag (SEK) Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster Årets resultat Balansräkning i sammandrag (SEK) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Nyckeltal Nettoomsättning (TSEK) Resultat efter finansiella poster (TSEK) Avkastning eget kapital Neg neg neg Balansomslutning (TSEK) Soliditet (%) 62,62 96,50 86,20 Medelantal anställda (st) Utdelning

8 Intäkter och rörelseresultat För 2009, då Bolaget väljer att redovisa en funktionsindelad resultaträkning uppgick Bolagets intäkter till 121,4 MSEK. Förlusten, efter avskrivningar, uppgick till 83,9 MSEK jämfört med en förlust på 31,3 MSEK för Den ökade förlusten under 2009 beror huvudsakligen på uppstartskostnader i samband med produktionsstart i Pahtavaara under första halvåret 2009, avskrivningar i Pahtavaara i samband med produktion och miljökostnader under 2009 om 22,4 MSEK i Ersmarksberget. Bolaget inledde under 2008 produktion i gruvan i Pahtavaara. Under 2008 redovisade Bolaget en nettoomsättning om 6,5 MSEK. Varulagerförändring uppgick till 5,6 MSEK, värdeförändring av biologiska tillgångar uppgick till 0,3 MSEK samt aktiverat arbete för egen räkning uppgick till 2,8 MSEK. Rörelsekostnaderna ökade jämfört med 2007, beroende på ökad aktivitet och satsning, och uppgick till -46,5 MSEK, vilket medförde ett rörelseresultat om -31,3 MSEK. Ingen omsättning redovisades under 2007, däremot redovisade Bolaget aktiverat arbete för egen tillverkning om 3,7 MSEK samt värdeförändring i biologiska tillgångar, vilka uppgick till 5,8 MSEK. Rörelsekostnaderna under 2007 uppgick till -18,6 MSEK och rörelseresultatet till -9,2MSEK. För 2006 redovisade koncernen ingen omsättning, dock uppgick aktiverat arbete för egen räkning avseende löner till 1,9 MSEK. Rörelsekostnaderna uppgick till -16,4 MSEK, vilket föranledde ett rörelseresultat om -14,5 MSEK. Rörelsekapital Lappland Goldminers befintliga rörelsekapital är enligt styrelsens och ledningens bedömning inte tillräckligt för att täcka de aktuella behoven de närmaste 12 månaderna. Bolaget saknar i dagsläget inte rörelsekapital, men rörelsekapitalbehov bedöms uppkomma inom tre månader räknat från dateringen av detta prospekt. Lappland Goldminers avser därför att tillföra Bolaget kapital genom den nyemission av konvertibler som beskrivs i detta prospekt. Lappland Goldminers har erhållit garantiförbindelser som till fullo täcker hela emissionslikviden; cirka 122 MSEK, vilket beskrivs närmare under rubriken Garantiförbindelser i detta prospekt. Förutsatt full teckning av konvertibelemissionen, i förekommande fall via nyttjande av garantiförbindelserna, kommer Bolaget att tillföras cirka 122 MSEK, före emissionskostnader. Emissionslikviden skall användas för den fortsatta utvecklingen av Bolagets verksamhet. Detta innefattar bland annat färdigställande av lönsamhetsstudien (Feasibility Study) för Fäboliden vilken beräknas uppgå till 36 MSEK, vilket inkluderar 6 MSEK reserverat för eventuell nödvändig tilläggsborrning. Det pågående borrprogrammet och investeringar i Pahtavaara under 2010 beräknas uppgå till 30 MSEK. Slutförandet av borrprogrammet i Ersmarksberget samt förberedelsearbeten inför produktionsstart beräknas uppgå till 49 MSEK under Vidare har Bolaget kortfristiga lån till banker och Scan Minings konkursbo som per 31 december 2009 uppgår till 39 MSEK. Ovan nämnda kapitaltillskott tillför Bolaget de medel som av styrelsen och ledningen bedöms behövas för att driva verksamheten vidare i önskvärd takt de kommande 12 månaderna räknat från dateringen av detta prospekt. De pågående borrprogrammen vid Ersmarksberget och Pahtavaara är nödvändiga och genomförs för att utöka malmbasen och därmed säkerställa långsiktig gruvproduktion. Om garantitecknare, som via skriftliga avtal har garanterat emissionen, inte skulle fullfölja sina avtalade åtaganden skulle detta kunna medföra att den aktuella emissionen inte blir fulltecknad. I detta fall kan Lappland Goldminers komma att behöva omprioritera i vilken takt Bolagets investeringar i Ersmarksberget och Pahtavaara skall ske. Därutöver kan Bolaget komma att behöva söka ytterligare finansiering. Finansiella resurser Lappland Goldminers hade vid utgången av 2009 en soliditet om 66,38 %. Bolaget har i dagsläget långfristig finansiell upplåning, som totalt uppgår till cirka 33 MSEK. 6

9 RISKFAKTORER Ett antal riskfaktorer kan ha en negativ inverkan på verksamheten i Lappland Goldminers AB (publ). Det är därför av stor vikt att beakta relevanta risker vid sidan av Bolagets tillväxtmöjligheter. Andra risker är förenade med den aktie som genom detta prospekt erbjuds till försäljning. Nedan beskrivs riskfaktorer utan inbördes ordning och utan anspråk på att vara heltäckande. Samtliga riskfaktorer kan av naturliga skäl inte beskrivas utan att en samlad utvärdering av övrig information i prospektet tillsammans med en allmän omvärldsbedömning har gjorts. Bolaget Valutarisk Koncernens investeringar sker och kommer i huvudsak att ske i svenska kronor (SEK), amerikanska dollar (USD) och i Euro (EUR). Samtidigt kommer intäktsflödet sannolikt att vara dollarrelaterat då världsmarknadspriset är i USD. Guldhandel i Sverige sker i världsmarknadspriset omräknat i SEK. En betydande förstärkning av SEK mot USD är därför negativt för koncernen samma gäller för EUR mot USD. Ägande via derivatsinstrument avseende valuta kan bli aktuellt för att minimera riskerna. Guldprisrisk Koncernen har fortlöpande försäljning av guld från sin gruvverksamhet. Bolagets kostnader för denna gruvdrift understiger det nuvarande guldpriset. Det finns dock inga garantier att så kommer vara fallet framöver. Lappland Goldminers prissäkrar för närvarande inte den egna guldproduktionen utan försäljningsintäkten följer vid var tidpunkt gällande guldpris. En nedgång i guldpriset får därför en omedelbar inverkan på koncernens intjäningsmöjligheter och ställning. Malmreserver och mineraltillgångar En bedömning av malmreservernas och mineraltillgångarnas storlek kan vara behäftad med viss osäkerhet. De analyser och systematiseringar av geologisk information som görs innan gruvbrytning inleds kan skilja sig från det faktiska utfallet av gruvbrytningen. Detta innebär att guldhalter, storleken på malmreserver och mineraltillgångar kan avvika från det som bedömts, vilket skulle kunna få negativa effekter för Bolagets ekonomi. Ränterisker Fluktuationer av marknadsräntorna har en direkt inverkan på koncernen. Höga marknadsräntor kan påverka Bolaget negativt i form av ökade räntekostnader. Kortfristig räntebärande skuldsättning skall i huvudsak undvikas. Vid övervägande av upptagande av räntebärande lån skall en minsta löptid på krediterna om två år eftersträvas. Likviditets- och finansieringsrisk Lappland Goldminers har till stora delar passerat ett utvecklingsskede, men är i fortsatt behov av att investera för att utveckla Bolaget i enlighet med befintlig strategi. Bolagets tillväxt vad gäller större investeringar är fortfarande beroende av extern finansiering. En utebliven eller fördröjd finansiering kan därför påverka Lappland Goldminers negativt. Bolaget kan inte garantera att ytterligare externt kapital kan anskaffas. Garantiförbindelser ej till fullo säkerställda Den aktuella konvertibelemissionen är till 100 procent garanterad, vilket beskrivs närmare under rubriken Garantiförbindelser i detta prospekt. En del av garantin, motsvarande 30 MSEK, har säkerställts via förhandstransaktion av likvid. Resterande del (motsvarande cirka 92 MSEK) har inte säkerställts. Det finns således en risk att en eller flera garantiförbindelser inte kan infrias, vilket skulle kunna få en negativ inverkan på Lappland Goldminers möjligheter att framgångsrikt genomföra den nyemission som beskrivs i detta prospekt. El- och energipriser Det finns alltid en risk att el- och energipriser stiger, vilket skulle innebära ökade kostnader för Bolaget. Bolagets produktionskostnader påverkas av aktuella el- och energipriser. Ökade elpriser påverkar Bolagets resultat negativt. 7

10 Nyckelpersoner och medarbetare Nyckelpersoner i Lappland Goldminers har en stor kompetens och lång erfarenhet inom Bolagets verksamhetsområde. En förlust av en eller flera nyckelpersoner kan medföra negativa konsekvenser för Bolagets verksamhet och resultat. Vidare riskerar Bolaget att strejker eller andra åtgärder från de fackförbund som Bolagets medarbetare tillhör kan påverka Bolaget negativt. Tillstånd och miljöpåverkan Bolaget måste, enligt Minerallagen och Miljöbalken, erhålla tillstånd innan prospektering, provbrytning och gruvbrytning kan inledas. Bergmästare, Länsstyrelsen, Miljöprövningsdelegationen och Miljödomstolen är de huvudsakliga instanser som i olika steg och faser måste medge tillstånd för att en gruvbrytning skall kunna inledas. Långa handläggningstider, avslag och överklaganden medför en risk att fördröja eller stoppa Bolagets möjligheter till kommersialisering i ett specifikt område. Vidare finns det en risk att en oväntad och negativ miljöpåverkan kan medföra risk för pågående produktion vilket kan påverka Bolaget negativt. Politisk risk Lappland Goldminers är verksamt i Sverige och Finland, som i ett internationellt perspektiv är stabila länder. Eventuella framtida förändringar av lagar, skatter, tullar, växelkurser och andra villkor för svenska och utländska bolag kan påverka Bolaget. Lappland Goldminers påverkas även av eventuella framtida politiska och ekonomiska osäkerhetsfaktorer i dessa länder. Ovanstående kan medföra negativa konsekvenser för Bolagets verksamhet och resultat. Aktien Kursvariationer Det finns en risk att aktiekursen genomgår stora negativa variationer. Kursvariationer kan bland annat uppkomma genom stora förändringar av köp- och säljvolymer, förändring av guldpriset och operativa faktorer som påverkar Bolagets guldproduktion. Kursvariationer behöver inte nödvändigtvis ha ett samband med förändringar av Bolagets värde. Kursvariationer kan uppstå om en större aktieägare beslutar sig för att sälja många aktier under en kort tidsperiod. Det finns en risk att aktieägare avyttrar delar eller hela sitt innehav i Lappland Goldminers. Kursvariationerna kan påverka Bolagets aktiekurs negativt. Marknadsplats Bolagets aktie handlas på First North Premier, som inte är en reglerad marknad. Aktier som är listade på First North Premier omfattas inte av lika omfattande regelverk som de aktier som är upptagna till handel på reglerade marknader. First North har ett eget regelsystem, som är anpassat för mindre bolag och tillväxtbolag, för att främja ett gott investerarskydd. Som en följd av skillnader i de olika regelverkens omfattning, kan en placering i aktier som handlas på First North Premier vara mer riskfylld än en placering i aktier som handlas på en reglerad marknad. Lappland Goldminers har beslutat att inleda en process med avsikten att under 2010 ansöka om en notering av Bolagets aktier på NASDAQ OMX Nordiska Börs. Aktieförsäljning från nuvarande aktieägare Det finns inget avtal (lock-up agreement) om att inte sälja aktier inom en viss tidsperiod. Således finns det en risk att nuvarande aktieägare avyttrar delar eller hela sina innehav i Bolaget. Aktiekursens påverkan på konvertiblerna Marknadspriset för konvertiblerna förväntas komma att påverkas av förändringar i börskursen för Bolagets aktie och det är omöjligt att förutspå om börskursen kommer att stiga eller falla. Sjunkande kurser på Lappland Goldminers aktie kan komma att medföra negativa effekter på konvertiblernas marknadsvärde. Eventuella störande händelser på marknaden, såsom exempelvis aktieförsäljning från nuvarande aktieägare, stora kursvariationer, vikande likviditet, fluktuerande kvartalsresultat eller andra marknadsförhållanden, kan påverka aktien negativt och således medföra negativa följdeffekter på konvertiblerna. 8

11 INBJUDAN TILL TECKNING AV KONVERTIBLER Styrelsen i Lappland Goldminers AB (publ) beslutade den 18 februari 2010 att, med företrädesrätt för Bolagets aktieägare, utge konvertibler till ett sammanlagt nominellt belopp om högst kronor. Styrelsens beslut var villkorat av en kommande extra bolagsstämmas godkännande, vilket godkändes vid den extra bolagsstämman den 16 mars Härmed inbjuds Ni, i enlighet med villkoren i detta prospekt, till att teckna konvertibler i Lappland Goldminers AB (publ) till en emissionskurs av 11,00 kronor per konvertibel (motsvarande nominellt belopp). Lappland Goldminers har erhållit skriftliga garantiförbindelser som motsvarar hela det totala emissionsbeloppet (se vidare under rubriken Garantiförbindelser i detta prospekt). Då konvertibelemissionen till fullo garanterats genom garantiförbindelser kommer Bolaget att tillföras kronor, före emissionskostnader. Emissionskostnaderna uppgår till cirka kronor. Därutöver tillkommer kostnader om cirka kronor hänförliga till garantiteckning. Konvertiblerna emitteras till nominellt 11,00 kronor. Konverteringskursen, dvs. den kurs till vilket konvertibeln kan utbytas mot nya aktier, uppgår till 11,00 kronor per aktie. Konvertiblerna löper från och med den 3 maj 2010 med en årlig ränta baserad på STIBOR 90 dagar plus 6 procentenheter med ett räntetak om 10 procent under varje ränteperiod. Räntan förfaller till betalning kvartalsvis i efterskott med första räntebetalning 30 juni Lånet förfaller till betalning den 30 december 2013 om inte konvertering eller förtida återbetalning dessförinnan ägt rum. Konverteringen kan ske årligen under perioden från och med den 1 januari till och med den 15 januari, den 1 maj till och med den 15 maj och den 1 september till och med den 15 september, första gången under 1 15 januari 2011 och sista gången den 15 september Vid full konvertering ökar antalet aktier i Lappland Goldminers med aktier från till aktier. Aktiekapitalet kommer att öka med ,68 kronor från ,18 kronor till ,86 kronor. Lycksele den 26 mars 2010 Lappland Goldminers AB (publ) Styrelsen 9

12 MOTIV FÖR EMISSIONEN Konvertibelemission Lappland Goldminers befintliga rörelsekapital är enligt styrelsens och ledningens bedömning inte tillräckligt för att täcka de aktuella behoven de närmaste 12 månaderna. Bolaget saknar i dagsläget inte rörelsekapital, men rörelsekapitalbehov bedöms uppkomma inom tre månader räknat från dateringen av detta prospekt. Lappland Goldminers avser därför att tillföra Bolaget kapital genom den nyemission av konvertibler som beskrivs i detta prospekt. Lappland Goldminers har erhållit garantiförbindelser som till fullo täcker hela emissionslikviden; cirka 122 MSEK, vilket beskrivs närmare under rubriken Garantiförbindelser i detta prospekt. Förutsatt full teckning av konvertibelemissionen, i förekommande fall via nyttjande av garantiförbindelserna, kommer Bolaget att tillföras cirka 122 MSEK, före emissionskostnader. Emissionslikviden skall användas för den fortsatta utvecklingen av Bolagets verksamhet. Detta innefattar bland annat färdigställande av lönsamhetsstudien (Feasibility Study) för Fäboliden vilken beräknas uppgå till 36 MSEK, vilket inkluderar 6 MSEK reserverat för eventuell nödvändig tilläggsborrning. Det pågående borrprogrammet och investeringar i Pahtavaara under 2010 beräknas uppgå till 30 MSEK. Slutförandet av borrprogrammet i Ersmarksberget samt förberedelsearbeten inför produktionsstart beräknas uppgå till 49 MSEK under Vidare har Bolaget kortfristiga lån till banker och Scan Minings konkursbo som per 31 december 2009 uppgår till 39 MSEK. Ovan nämnda kapitaltillskott tillför Bolaget de medel som av styrelsen och ledningen bedöms behövas för att driva verksamheten vidare i önskvärd takt de kommande 12 månaderna räknat från dateringen av detta prospekt. De pågående borrprogrammen vid Ersmarksberget och Pahtavaara är nödvändiga och genomförs för att utöka malmbasen och därmed säkerställa långsiktig gruvproduktion. Om garantitecknare, som via skriftliga avtal har garanterat emissionen, inte skulle fullfölja sina avtalade åtaganden skulle detta kunna medföra att den aktuella emissionen inte blir fulltecknad. I detta fall kan Lappland Goldminers komma att behöva omprioritera i vilken takt Bolagets investeringar i Ersmarksberget och Pahtavaara skall ske. Därutöver kan Bolaget komma att behöva söka ytterligare finansiering. Prissättning av konvertibler Konverteringskursen har baserats på den genomsnittliga volymviktade betalkursen som noterats för Bolagets aktie på First North under perioden 10 februari t.o.m. 18 februari 2010 (8,60 kr) med ett påslag om cirka 28 %. Aktien i Lappland Goldminers AB (publ) är listad på First North Premier Bolagets aktie är listad på Nasdaq OMX First North Premier (First North). Listningen på First North skapar utökade möjligheter för en god marknadsföring av Bolaget och förbättrar möjligheten till kapitalanskaffning. För att ytterligare förbättra Lappland Goldminers tillgång till kapitalmarknaden samt öppna upp möjligheten för ökat ägande av institutionella investerare, som endast får investera i börsnoterade aktier, samt ytterligare förbättra tillgången till kapitalmarknaderna har Lappland Goldminers styrelse beslutat att inleda en process med avsikten att under slutet av 2010 ansöka om en notering av Bolagets aktier på NASDAQ OMX Nordiska Börs. Ansvar Styrelsen för Lappland Goldminers AB (publ) är ansvarig för innehållet i detta prospekt. Nedan angivna personer försäkrar härmed gemensamt som styrelse att de vidtagit alla rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att uppgifterna i prospektet, såvitt de vet, överensstämmer med faktiska förhållanden och att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd. Lycksele den 26 mars 2010 Styrelsen i Lappland Goldminers AB (publ) Ulf Ericsson, styrelseordförande Pia Gideon, styrelseledamot Karl-Åke Johansson, styrelseledamot Lars Olof Nilsson, styrelseledamot Tomas Björklund, styrelseledamot Antony Harwood, styrelseledamot Svante Lundbrink, Styrelseledamot 10

13 VD HAR ORDET Vårt arbete hittills Ett stort steg i vår tillväxtstrategi togs under 2009 när uppdateringen av lönsamhetsstudien för Fäboliden guldprojekt inleddes. Det internationellt erkända konsultföretaget, Golder Associates, kommer att ansvara för färdigställandet av studien. Under 2009 uppnåddes en viktig milstolpe för Lappland Goldminers med guldproduktionen i Pahtavaara, som under fjärde kvartalet uppgick till 203 kg, vilket är den högsta kvartalsproduktionen i företagets historia. Guldproduktionen vid våra verksamheter, totalt 680 kg guld under 2009, innebär att vi utvecklades från att vara ett prospekterande bolag till att bli ett producerande gruvbolag. Ytterligare en milstolpe nåddes när vi genomförde den första bedömningen av mineraltillgångarna för Ersmarksberget. Planer för innevarande verksamhetsår 2010 Vårt primära mål för 2010 är att uppdatera lönsamhetsstudien för guldprojektet Fäboliden med anlitande av en extern gruvkonsult. Parallellt med uppdateringen av studien kommer banker med stor erfarenhet av projektfinansiering, att bjudas in för att kunna följa arbetet med uppdateringen av lönsamhetsstudien. Avsikten med detta är att parallellt med uppdateringen av studien påbörja arbetet med planeringen av den produktionsanläggning som skall uppföras i Fäboliden. Borrningarna ovan jord inom gruvkoncessionerna i Pahtavaara och Ersmarksberget fortsätter under 2010 och vi har goda förhoppningar att väsentligt kunna utöka malmreserver och mineraltillgångar vid de båda gruvområdena. Med de diamantborrningar som gjordes underjord i Pahtavaara lyckades vi under 2009 delvis ersätta den malm som bröts under Den nuvarande malmbasen är dock inte tillräcklig för en stabil och långsiktig drift av Pahtavaara. Under andra kvartalet 2010 kommer vi att kunna presentera de första resultaten av det borrprogram ovan jord som startades i juni 2009 och vi ser optimistiskt på att vi kan utöka mineralresurserna ytterligare i Pahtavaara. Med fortsatta diamantborrningar både ovan och under jord i Pahtavaara ska malmbasen förlängas och säkerställa en långsiktig lönsam gruvdrift under flera år framöver. Pahtavaaragruvan beräknas trots kostnader för den utökade borrningen att generera ett positivt kassaflöde under Vid Ersmarksberget borrar vi precis som i Pahtavaara mot djupet under de mineralresurser vi presenterade i oktober Om utfallet blir positivt genom utökade mineralresurser får Bolaget ett fullgott underlag för att beräkna en tidpunkt för uppstart av en kontinuerligt producerande underjordsgruva. Precis som vid andra lönsamhetsstudier måste vi också testa de metallurgiska egenskaperna på mineraliseringen. En stor fördel är dock att vi redan har ett anrikningsverk klart vid Ersmarksberget för guldanrikning, vilket medför en låg igångkörningskostnad. Övrig prospektering kommer att bedrivas i begränsad omfattning med fokus på områden nära Ersmarksberget och Fäboliden. Vad avser Haveriprojekt är vår avsikt att utvärdera ett eventuellt samarbete eller en avyttring. Såsom tidigare redovisats i prospektet genomförs den aktuella konvertibelemissionen för att tillföra Bolaget kapital bl a i syfte att färdigställa den uppdaterade lönsamhetsstudien för Fäboliden samt att slutföra borrprogrammen i Pahtavaara och Ersmarksberget. Jag kan glädjande konstatera att emissionen till fullo är garanterad. Lycksele, mars 2010 Kjell Larsson VD och koncernchef 11

14 VILLKOR OCH ANVISNINGAR Erbjudandet Styrelsen i Lappland Goldminers beslutade den 18 februari 2010 att, med företrädesrätt för Bolagets aktieägare, utge konvertibler till ett sammanlagt nominellt belopp om högst kronor. Styrelsens beslut var villkorat av en kommande extra bolagsstämmas godkännande, vilket godkändes vid den extra bolagsstämman den 16 mars Även allmänheten ges möjlighet att teckna konvertibler i den mån dessa ej utnyttjas för teckning av befintliga aktieägare exempelvis genom förvärv av teckningsrätter. Nedan anges villkor och anvisningar för erbjudandet. Företrädesrätt till teckning Den som på avstämningsdagen den 31 mars 2010 är registrerad som aktieägare i Lappland Goldminers AB äger företrädesrätt att teckna tio (10) konvertibler för sjuttiofem (75) innehavda registrerade aktier i Bolaget om nominellt elva (11) kronor st. Avstämningsdag Avstämningsdag hos Euroclear Sweden AB ( Euroclear Sweden ) för fastställande av vem som skall erhålla teckningsrätter (enligt Euroclear Sweden kallade uniträtter ) i emissionen är den 31 mars Sista dag för handel i Bolagets aktie inklusive rätt att erhålla uniträtter är den 26 mars 2010 och första dag exklusive rätt att erhålla uniträtter är den 29 mars Uniträtter Aktieägares företrädesrätt utövas med stöd av uniträtter. Den som är registrerad som aktieägare på avstämningsdagen den 31 mars 2010 erhåller en (1) uniträtt för varje befintlig aktie. För teckning av tio (10) konvertibler (enligt Euroclear Sweden kallade units) erfordras sjuttiofem (75) uniträtter. För att inte värdet på erhållna uniträtter skall gå förlorade måste aktieägaren antingen teckna konvertibler med stöd av uniträtter i Lappland Goldminers senast den 21 april 2010 eller sälja uniträtterna senast den 16 april Handel med uniträtter Handel med uniträtter kommer att ske på First North under perioden 7 april 16 april Teckningskurs Teckningskursen uppgår till 11 kronor per konvertibel. Courtage utgår ej. Information till direktregistrerade aktieägare De som på avstämningsdagen är registrerade i den av Euroclear Sweden för Bolagets räkning förda aktieboken erhåller förtryckt emissionsredovisning med bifogad inbetalningsavi samt folder innehållande en sammanfattning av villkor för emissionen och hänvisning till fullständigt prospekt. Av den förtryckta emissionsredovisningen framgår bland annat antalet erhållna uniträtter och antalet konvertibler som kan tecknas. Den som är upptagen i den i anslutning till aktieboken förda förteckningen över panthavare m.fl. erhåller inte någon emissionsredovisning utan underrättas separat. Någon separat VP-avi som redovisar registrering av uniträtter på aktieägares VP-konto kommer ej att skickas ut. Information till förvaltarregistrerade aktieägare Aktieägare vars innehav är förvaltarregistrerat hos bank eller annan förvaltare erhåller varken emissionsredovisning eller särskild anmälningssedel. Teckning och betalning ska ske i enlighet med instruktioner från respektive bank eller fondkommissionär. Teckningstid Teckning av konvertibler ska ske på nedan angivet sätt under perioden från och med den 7 april 21 april

15 Observera att teckning av konvertibler ska ske senast den 21 april Efter teckningstidens utgång blir outnyttjade uniträtter ogiltiga och saknar därmed värde. Outnyttjade uniträtter kommer därefter, utan avisering från Euroclear Sweden, att avregistreras från aktieägarens VP-konto. Styrelsen för Lappland Goldminers äger rätt att förlänga den tid under vilken anmälan om teckning och betalning kan ske. Meddelande om detta kommer i så fall att ske senast den 26 april 2010, genom pressmeddelande på Bolagets och First Norths respektive hemsida. Styrelsen i Lappland Goldminers har inte förbehållit sig rätten att dra in erbjudandet permanent eller tillfälligt. Det är inte heller möjligt att dra tillbaka erbjudandet efter det att handel med värdepappren inletts. Teckning och betalning med stöd av uniträtter Anmälan om teckning med stöd av uniträtter skall ske genom samtidig kontant betalning senast den 21 april Observera att det kan ta upp till tre bankdagar för betalningen att nå mottagarkontot. Anmälningssedlar som sänds med post bör därför avsändas i god tid före sista teckningsdagen. Teckning och betalning skall ske i enlighet med något av nedanstående alternativ: 1. Förtryckt inbetalningsavi från Euroclear Sweden I det fall samtliga på avstämningsdagen erhållna uniträtter utnyttjas för teckning av konvertibler skall den förtryckta inbetalningsavin från Euroclear Sweden användas som underlag för anmälan om teckning genom betalning. Den särskilda anmälningssedeln I skall därmed inte användas. Inga tillägg eller ändringar får göras i den på inbetalningsavin förtryckta texten. Anmälan är bindande. 2. Särskild anmälningssedel I I det fall uniträtter förvärvas eller avyttras eller om aktieägaren av andra skäl avser att utnyttja ett annat antal uniträtter än vad som framgår av den förtryckta inbetalningsavin från Euroclear Sweden, skall särskild anmälningssedel I användas. Anmälan om teckning genom betalning skall ske i enlighet med de instruktioner som anges på den särskilda anmälningssedeln I. Den förtryckta inbetalningsavin från Euroclear Sweden skall därmed inte användas. Särskild anmälningssedel I kan beställas från Sedermera Fondkommission AB via telefon eller e-post. Särskild anmälningssedel I skall vara Sedermera Fondkommission AB tillhanda senast kl den 21 april Endast en anmälningssedel per tecknare kommer att beaktas. Vid flera inlämnade anmälningssedlar gäller den senast inkomna. Ofullständigt eller felaktigt ifylld särskild anmälningssedel I kan komma att lämnas utan avseende. Anmälan är bindande. I det fall ett för stort belopp betalas in av en tecknare kommer Lappland Goldminers att ombesörja att överskjutande belopp återbetalas. Ifylld anmälningssedel skickas till eller lämnas till: Sedermera Fondkommission AB Telefon: Corporate Finance Fax: Importgatan 4 E-post: nyemission@sedermera.se SE Ängelholm Hemsida: Teckning utan stöd av uniträtter För det fall inte samtliga konvertibler tecknas med stöd av företrädesrätten ( överblivna konvertibler ) skall tilldelning i första hand ske till de innehavare av företrädesrätt som tecknat konvertibler utöver sin företrädesrätt och i andra hand till andra som tecknat konvertibler utan företrädesrätt (även innefattande emissionsgaranter), allt i förhållande till tecknat belopp. Vid eventuell överteckning skall fördelning ske i förhållande till tecknat belopp och om detta inte kan ske genom lottning. Teckning av konvertibler utan företrädesrätt skall ske under samma period som teckning av konvertibler med företrädesrätt, det vill säga från och med den 7 april 21 april Anmälan om teckning utan stöd av uniträtter skall göras på avsedd särskild anmälningssedel II. Sådan anmälningssedel kan erhållas från Sedermera Fondkommission AB på ovanstående adress, hemsida eller telefonnummer eller på Bolagets hemsida ( Ifylld anmälningssedel skall vara Sedermera Fondkommission AB tillhanda på ovanstående adress, fax eller e- post senast kl den 21 april Endast en anmälningssedel per tecknare kommer att beaktas. Vid flera 13

16 inlämnade anmälningssedlar gäller den senast inkomna. Ofullständigt eller felaktigt ifylld anmälningssedel kan komma att lämnas utan avseende. Anmälan är bindande. I det fall ett för stort belopp betalas in av en tecknare kommer Lappland Goldminers att ombesörja att överskjutande belopp återbetalas. Besked om eventuell tilldelning lämnas genom utskick av avräkningsnota. Betalning för konvertibler som tecknas utan företrädesrätt skall erläggas senast fyra (4) bankdagar från det att tecknaren tillställts besked om tilldelning i enlighet med anvisningarna på denna. Meddelande utgår endast till dem som erhållit tilldelning. Aktieägare bosatta utanför Sverige Aktieägare som är bosatta utanför Sverige och som äger rätt att teckna konvertibler i emissionen kan vända sig till Sedermera Fondkommission AB på ovanstående telefonnummer för information om teckning och betalning. Observera att erbjudandet enligt detta prospekt inte riktar sig till personer som är bosatta i USA, Kanada, Nya Zeeland, Sydafrika, Japan, Australien eller andra länder där deltagande förutsätter ytterligare prospekt, registrering eller andra åtgärder än de som följer av svensk rätt. Betalning från utlandet skall erläggas till Sedermera Fondkommission AB:s bankkonto hos Swedbank: BIC: SWEDSESS IBAN nr: SE Betald tecknad unit (BTU) Teckning genom betalning (BTU) registreras hos Euroclear Sweden så snart detta kan ske, vilket normalt innebär upp till tre bankdagar efter betalning. Därefter erhåller tecknare en VP-avi med bekräftelse att inbokning av betalda tecknade units (BTU) har skett på tecknarens VP-konto. Aktieägare som har sitt innehav förvaltarregistrerat via depå hos bank eller fondkommissionär delges information från respektive förvaltare. Handel med BTU Ingen organiserad handel med BTU kommer att äga rum. Leverans av konvertibler BTU kommer att ersättas av konvertibler så snart emissionen har registrerats av Bolagsverket. Denna registrering beräknas ske i slutet av maj Efter denna registrering kommer BTU att bokas ut från respektive VP-konto och ersättas av konvertibler utan särskild avisering. I samband med detta beräknas de nyemitterade konvertiblerna bli föremål för handel på First North. Rätt till utdelning Aktie som tillkommit genom konvertering medför rätt till vinstutdelning första gången på den avstämningsdag för utdelning som infaller närmast efter den dag då konvertering verkställts i enlighet med konverteringsvillkoren. Emissionsresultatets offentliggörande Utfallet av emissionen kommer att offentliggöras genom ett pressmeddelande på Bolagets och First Norths respektive hemsida, vilket beräknas ske under vecka 17, Handel med aktier och konvertibler Bolagets aktie är upptagen till handel på First North. Aktien handlas under kortnamnet GOLD och ISIN-kod SE De nyemitterade aktierna som tillkommer med anledning av konvertering av konvertibler kommer att bli föremål för handel på First North. De nyemitterade konvertiblerna kommer att bli föremål för handel på First North efter att emissionen registrerats av Bolagsverket och efter att BTU omvandlats till konvertibler, vilket beräknas ske i slutet av maj ISIN-kod för konvertiblerna är SE Frågor med anledning av konvertibelemissionen kan ställas till: Lappland Goldminers AB Sedermera Fondkommission AB Tel: Tel: E-post: info@lgold.se E-post: nyemission@sedermera.se 14

17 Prospekt finns tillgängligt via Bolagets hemsida ( och Sedermera Fondkommission AB:s hemsida ( samt kan även erhållas kostnadsfritt från Lappland Goldminers. VILLKOR I SAMMANDRAG FÖR LAPPLAND GOLDMINERS KONVERTIBLER Lånebelopp Emissionen avser konvertibler till ett sammanlagt nominellt belopp om kronor. Konvertiblerna utfärdas i valörer om elva (11) kronor eller multiplar därav. Ränta på konvertibler Konvertiblerna löper från och med den 3 maj 2010 med en årlig ränta baserad på STIBOR 90 dagar plus sex (6) procentenheter med ett räntetak om tio (10) procent under varje ränteperiod. Räntan förfaller till betalning kvartalsvis i efterskott med första räntebetalning 30 juni Återbetalningsdag Lånet förfaller till betalning (med nominellt belopp) den 30 december 2013 om inte konvertering eller förtida återbetalning dessförinnan ägt rum. Vid ägarförändring i Lappland Goldminers där enskild ägare erhåller kontroll över 50 % av samtliga aktier i Bolaget, äger konvertibelinnehavare rätt att påkalla förtida återbetalning i enlighet med vad som följer av avsnittet Villkor för Lappland Goldminers konvertibler 2010/2013 i detta prospekt. Konverteringstid Konvertering av konvertibler till nya aktier i Bolaget kan ske under tiden 1 15 januari, 1 15 maj och 1 15 september varje år med början den 1 januari 2011 och sista gången den 15 september 2013 till konverteringskursen elva (11) kronor per aktie. Konverteringskurs Konverteringskursen är vid utgivande av konvertiblerna elva (11) kronor, vilket innebär att konvertibler om nominellt elva (11) kronor berättigar till teckning av en (1) ny aktie i Bolaget. Vid påkallande av konvertering skall anmälningssedel inges till Bolaget eller till av Bolaget anvisat kontoförande institut enligt fastställ formulär. Konvertering verkställs genom att de nya aktierna upptas som interimsaktier (IA) i väntan på registrering hos Bolagsverket. När konverteringen registrerats hos Bolagsverket upptas de nya aktierna slutligt i Bolagets aktiebok hos Euroclear Sweden AB och redovisas då på innehavarens VP-konto och inga skuldebrev kommer att ges ut. Anmälningssedel, villkor och instruktion för konvertering kommer att finnas tillgänglig på Bolagets hemsida ( från och med vecka 21, Eventuell omräkning av konverteringskurs Konverteringskursen för konvertering respektive det antal aktier i Bolaget som konvertiblerna berättigar till konvertering av kan komma att omräknas vid exempelvis fondemission eller nyemission med mera. I det fall omräkning kommer att aktualiseras kommer Bolaget att via pressmeddelande offentliggöra mer information om detta på Bolagets och First North respektive hemsida ( och Listning och handel på First North De nyemitterade konvertiblerna kommer att bli föremål för handel på First North efter att emissionen registrerats av Bolagsverket och efter att BTU omvandlats till konvertibler, vilket beräknas ske i slutet av maj ISIN-kod för konvertiblerna är SE Lånets prioritet De konvertibla skuldeförbindelserna skall i händelse av Bolagets likvidation eller konkurs medföra rätt till betalning ur Bolagets tillgångar efter Bolagets icke efterställda förpliktelser och jämsides (pari passu) med sådana andra förpliktelser som inte uttryckligen är efterställda det konvertibla lånet. 15

18 GARANTIFÖRBINDELSER Lappland Goldminers har per den 18 februari 2010 erhållit skriftliga garantiförbindelser om totalt SEK, vilket täcker hela emissionslikviden. I tabellen nedan presenteras ytterligare information beträffande garantiförbindelserna. Namn Adress Teckning med stöd av teckningsrätter Ponderus Invest AB Box 7206, Stockholm Nils-Arne Eriksson Seglarvägen 4, Saltsjöbaden B Omentum Consulting AB Klövervägen 6, Saltsjöbaden IB Invest AB Engelbrektsgatan 7, Stockholm Irgens Bergh Vikbyvägen 56, Lidingö Erik Moliner Askrikevägen 8, Täby Hans Eriksson Solviksvägen 80, Bromma GAGAB Förvaltning AB Klara Norra Kyrkogata 15, Stockholm Valvia Invest AB Box 5016, Huddinge SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK (1 333 konvertibler) SEK (8 000 konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK (6 666 konvertibler) Teckning utan stöd av teckningsrätter SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) Medströms Invest AB Stockholm SEK ( konvertibler) Rune Pettersson Värdshusbacken 15, Stockholm Bergh Fastighetsförvaltningar AB Karlavägen 93, Stockholm Jan Wister Linnégatan 104, Stockholm Dan Gustafsson Sturevägen 16 A, Stocksund Göran Landvik Karlavägen 66, Stockholm Fredrik Dahl Älgbacken 8, Värmdö SEK ( konvertibler) SEK (1 173 konvertibler) SEK (733 konvertibler) TOTALT SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) Total emissionsgaranti (inklusive teckning med teckningsrätter) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) SEK ( konvertibler) Ägarandel i Bolaget innan aktuell emission (antal aktier) Det skall noteras att av garantiförbindelserna har 30 MSEK säkerställts av Ponderus Invest AB via förhandstransaktion av emissionslikvid till Bolaget. Övriga garantiförbindelser som presenteras ovan har vare sig säkerställts via förhandstransaktion av emissionslikvid eller bankgaranti. En garantipremie om tre (3) procent på garanterat belopp (exklusive vad som tecknat med företrädesrätt) motsvarande kronor kommer att utbetalas till ovan angivna parter efter emissionens avslutande

19 LAPPLAND GOLDMINERS OCH DESS DOTTERBOLAG Verksamhet Lappland Goldminers är ett gruvföretag som även bedriver prospekteringsverksamhet. Lappland Goldminers strategi är att genom lönsam gruvproduktion kontinuerligt expandera och utveckla nya områden med guldfyndigheter. Bolagets etablering kring den s.k. Guldlinjen i Västerbottens län är en strategisk mycket viktig grund för Bolagets utveckling mot ett guldproducerande bolag med god lönsamhet. Fäbolidenprojektet med alla miljötillstånd klara och den planerade investeringen i en ny produktionsanläggning sammantaget med det befintliga anrikningsverket vid Ersmarksberget, skapar mycket goda förutsättningar för Bolaget att under lång tid exploatera både befintliga och potentiella guldfyndigheter i området. På motsvarande sätt utgör gruvan i Pahtavaara i finska Lappland en väsentlig del av Bolagets strategi. Organisationsstruktur Koncernen består av moderbolaget Lappland Goldminers AB (publ), , och de tre helägda dotterbolagen, Lappland Guldprospektering AB, Lappland Goldminers Sorsele AB och Lappland Goldminers Oy. Bolagsinfo 100 % 100 % 100 % Firmanamn Lappland Goldminers AB (publ) Kortnamn GOLD Säte Västerbottens län, Lycksele kommun Organisationsnummer Datum för bolagsbildning Datum när bolag startade sin verksamhet Land för bolagsbildning Sverige Hemvist Lycksele Juridisk form Publikt aktiebolag Lagstiftning Svensk rätt och svenska Aktiebolagslagen Adress och telefon till huvudkontoret Storgatan 36, Lycksele Hemsida Beskrivning Lappland Goldminers AB (publ) bedriver prospektering. Därutöver äger Bolaget 100 % i tre dotterbolag varav två med driftsverksamhet, övriga värdepapper samt företagsledning. 17

20 Dotterbolag Firmanamn Lappland Guldprospektering AB Land för bolagsbildning Sverige Land från var dotterbolag driver verksamhet Sverige Organisationsnummer Ägarandel 100 % Beskrivning Lappland Guldprospektering AB innehar tillstånd och bearbetningskoncessioner för Stortjärnhobbens guldprojekt. Firmanamn Lappland Goldminers Sorsele AB Land för bolagsbildning Sverige Land från var dotterbolag driver verksamhet Sverige Organisationsnummer Ägarandel 100 % Beskrivning Lappland Goldminers Sorsele AB bedriver produktion av guld från egna gruvor. Firmanamn Lappland Goldminers Oy Land för bolagsbildning Finland Land från var dotterbolag driver verksamhet Finland Organisationsnummer FO Ägarandel 100 % Beskrivning Lappland Goldminers Oy bedriver produktion av guld från egna gruvor. Affärsidé Lappland Goldminers affärsidé är att maximera aktieägarnas avkastning genom att öka värdet på de lönsamma tillgångar och stora guldfyndigheter som Bolaget idag äger. Bolaget skall därmed bli en stor, lönsam och uthållig guldproducent i egen regi med flera gruvor i produktion. Vidare är Lappland Goldminers vision att bli störst i Europa på guldbrytning. Affärsmodell Centralt placerade anrikningsverk, där guld effektivt produceras vid Ersmarksberget och i Fäboliden på Guldlinjen i Sverige och i Pahtavaara i finska Lappland, skapar de bästa förutsättningarna för effektiv värdetillväxt från nya fyndigheter som kan sättas i produktion med korta ledtider efter framgångsrik prospektering. Även andra företags guldmalmer kan anrikas från närområdet. Lappland Goldminers intäkter kommer idag från guldproduktion i Pahtavaara. Bolaget sluter avtal med olika smältverk om att dessa skall förvärva och processa guldkoncentrat från Lappland Goldminers. Bolagets intäkter är baserade på världsmarknadspriset för guld, med avdrag för smältlönekostnad hos smältverk. Organisation Bolagets strategi är att under uppbyggnadsfasen ha en liten men bred organisation, som sedan successivt ökas i takt med behoven. Den nuvarande organisationen ger låga fasta kostnader genom att Lappland Goldminers utnyttjar externa erfarna konsulter tillsammans med egna resurser. Historik Historien om Lappland Goldminers, som bolag, kan följas 15 år bakåt i tiden. Men den händelse som sår fröet till dagens verksamhet skedde redan i början av 70-talet. Då kommer de första tecknen på att det finns guldfyndigheter utanför Lycksele. Det är Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, som då hittar guld i området. 18

21 De första fynden följdes upp med vaskning i vattendrag kring Lycksele och förhoppningen bekräftades. Det fanns guld. Frågan alla ställde sig var hur källan skulle hittas. Torbjörn Grahn som senare blev VD för Lappland Goldminers arbetade vid den här tiden för SGU och hans farbror var med om att göra det första fyndet Torbjörn var mycket intresserad och engagerade sig i guldletandet. Att hitta guld i Lappland tillhörde inte vanligheterna så fyndet väckte en hel del uppståndelse bland mineralletare. Bland andra så intresserade sig Jan-Åke Unée och Eric Sjölund från Lycksele för guldet. Från början engagerade de sig var för sig, men de tre hörde talas om varandra och insåg att de skulle samarbeta. Då anade de inte att de ett antal år senare tillsammans skulle grunda bolaget Lappland Goldminers. Men, det är inte bara entusiaster som sökte sig hit. Både svenska och utländska bolag började engagera sig. De tre ägnade under flera år mycket ledig tid åt sökandet. En bit in på 80-talet arbetade de alla som lärare och sommarloven ägnades åt prospekteringsarbete. När guldletandet tog allt mer tid bildade de 1988 handelsbolaget Lappland Mineral HB. De hade firman som plattform för det fortsatta arbetet lämnade Torbjörn Grahn lärarjobbet och ägnade sig åt guldletande på heltid. Året därpå följde Jan-Åke och Eric efter. Men, att leta guld är kostsamt och krävande och, tvärtom mot vad man först kan tro, inget för lycksökare. Det är ett systematiskt, tidsödande och mödosamt projekt som tar åtskilliga år och en stor portion envishet innan man ser någon avkastning. De tre fick ägna tid åt skogsarbete för att finansiera analyskostnader och annat i prospekteringsarbetet. Tillsammans gjorde de flera intressanta fynd och skaffade sig olika partners. Verksamheten växte och det blev nödvändigt att särskilja de olika prospekteringsobjekten åt. Därför bildade Torbjörn, Jan-Åke och Eric aktiebolaget Lappland Guldprospektering. Fyndigheterna Fäboliden och Sandviksträsket låg då fortfarande kvar under Lappland Mineral HB, medan övriga fyndigheter som till exempel Stortjärnhobben placerades i Lappland Guldprospektering AB. För att kunna få in mer nödvändig finansiering gjordes handelsbolaget om till ett aktiebolag. Därmed bildades Lappland Goldminers AB Verksamhetens behov av kapital ökade och flera nyemissioner gjordes för att finansiera olika borrprogram för att påvisa mineraltillgångar som kan ligga till grund för gruvdrift. Snart 30 år efter det första guldfyndet och efter 15 års grundläggande prospekteringsarbete började resultatet att skönjas. Tanken på att hitta källorna till guldet hade varit ledstjärnan genom med- och motgångar under ett systematiskt och uthålligt prospekteringsarbete. Historik i punktform Ett malmblock med hög guldhalt påträffas för första gången i Lyckseleområdet. Lappland Mineral HB bildas för att leta efter moderklyften till det guldförande blocket. Malmblock påträffas vid Norrån sydost om Fäboliden i Lycksele kommun. Tre borrhal borrhål borras av IGE på det av Lappland Mineral delägda projektet Fäboliden. Lappland Goldminers AB bildas. Tomas Björklund engagerar sig i Bolaget i syfte att finansiera borrningar i det delägda gulduppslaget Fäboliden samt att samordna befintliga guldfyndigheter på Guldlinjen under Lappland Goldminers ledning. Fäbolidens guldmineralisering påträffas Diamantborrningar ger underlag för kvalificerade bedömningar av Fäbolidens malmpotential. 19

22 Stortjärnhobbens guldpotential utreds Karl-Åke Johansson anställs som VD. Bolagets strategi omformas till att omfatta prospektering och utveckling av projekten mot produktion i egen regi. Bearbetningskoncession beviljas för Fäbolidens guldfyndighet. Lappland Goldminers aktier handlas på Nya Marknaden Bolaget blir ensam ägare till Fäboliden och Stortjärnhobben. Provbrytning av malmen i Fäboliden. En preliminär lönsamhetsstudie för Fäbolidens guldfyndighet föreligger. En riktad nyemission tillför Bolaget 33 MSEK. Miljöansökan för gruvverksamheten i Fäboliden inlämnas till miljödomstolen. Lappland Goldminers noteras på OTC-listan i Oslo. SRK:s (oberoende internationell konsult) rapport angående Fäbolidens guldprojekt föreligger. En riktad nyemission tillförde Bolaget 90 MSEK. Bearbetningskoncession beviljas för Stortjärnhobbens guldfyndighet. Lappland Goldminers presenterar för första gången en malmreserv för Fäbolidens guldprojekt. Miljödomstolen vid Umeå Tingsrätt kungör Lappland Goldminers ansökan om tillstånd för gruvdrift och processverk i Fäboliden. Bolaget förvärvar Northern Lion Gold Corporations finska guldprojekt inklusive Haveri guldprojekt. Omfattande kärnborrning pågår för Fäbolidens möjliga underjordsgruva från m djup. Första kategoriseringen av reserver i Fäboliden anges till 0,95 Mtr. uns reserv och 0,7 Mtr. uns som resurs. Resultat från djupborrning i Fäboliden. Resursuppdatering i Fäboliden till 2,2 Mtr. uns. Lappland Goldminers lämnar anbud på Blaikengruvan AB men villkoren uppfylls inte. Miljödomstolen i Umeå beviljar tillstånd för Fäbolidens verksamheter. En riktad nyemission tillförde Bolaget 100 MSEK. Tre markägare och Naturvårdsverket överklagar Miljödomstolens beslut gällande Fäbolidens verksamhet. Bolaget tillkännager förvärv av guldgruvan Pahtavaara, anrikningsverk, inmutningar och koncessioner till ett pris av 3,1 miljoner EUR. Bolaget förvärvar Scan Minings kvarvarande gruvor och anrikningsverk i Ersmarksberget för 40 miljoner kronor. Fortsatta borrningar i Tjålmträsk, Sorsele kommun, visar på ytterligare guld 5 meter med 4,15 gram per ton funnet. Bolagets miljötillstånd för Fäbolidens guldprojekt vinner laga kraft. Förberedande gruvproduktion från Pahtavaara guldgruva i finska Lappland inleds. En riktad nyemission tillförde Bolaget 26 MSEK. Lappland Goldminers utser Kjell Larsson till ny VD. Bolaget tillförs 51,8 miljoner kronor i en riktad nyemission. Anrikning av tidigare bruten malm inleds vid Ersmarksberget. 20

23 I april inleds kontinuerlig gruvproduktion från Pahtavaaragruvan. Genom en fulltecknad företrädesemission tillförs Bolaget 36,6 miljoner kronor. Bolaget tillförs 82,4 miljoner kronor genom en riktad nyemission. Lappland Goldminers genomför sin första bedömning av mineralresursen för guld inom Ersmarksbergets brytningstillstånd. Hittills känd och indikerad mineralresurs är ton med 2,85 gram guld per ton. En uppdatering av lönsamhetsstudien för Fäboliden inleds och Golder Associates engageras för att slutföra och underteckna studien, vilken förväntas vara genomförd under det tredje kvartalet Lappland Goldminers offentliggör planer på att under 2010 notera Bolagets aktie på NASDAQ OMX Nordiska Börs. Lappland Goldminers uppnår sin hittills högsta kvartalsproduktion i Pahtavaara under fjärde kvartalet 2009 och mer än 200 kg guld producerades Malmreserverna för guldgruvan i Pahtavaara uppgår per den 1 januari 2010 till ton med 2,79 g/ton guld. Styrelsen beslutar att utge konvertibler (konvertibla skuldebrev) med företrädesrätt för Bolagets aktieägare till ett sammanlagt nominellt belopp om kronor. Tendenser Det finns såvitt styrelsen och ledningen känner till inga kända tendenser, osäkerhetsfaktorer, potentiella fordringar eller andra krav, åtaganden eller händelser som kan förväntas ha en väsentlig inverkan på Bolagets framtidsutsikter, åtminstone inte under det innevarande räkenskapsåret. Guldproduktion i Pahtavaara och Ersmarksberget 2008 startade Lappland Goldminers produktion av guld vid sin första egna guldgruva i finska Pahtavaara. Under inledningen av 2009 inleddes även viss anrikning av en tidigare bruten mineralisering vid Ersmarksberget i Västerbottens län. Pahtavaara guldgruva Lappland Goldminers förvärvade under våren 2008 guldgruvan Pahtavaara i finska Lappland. Gruvan förvärvades av Scan Mining Oy:s konkursbo och Lappland Goldminers övertog, i och med förvärvet, Scan Mining Oy:s samtliga tillgångar i Finland inklusive gruva, anrikningsverk, tillstånd och inmutningar. Produktionen i anrikningsverket inleddes under 2008 och produktionen i gruvan inleddes i april Årsproduktionen under 2009 var något lägre än plan för helåret, men utbyten i anrikningsverket blev 87 procent jämfört med planerade 85 procent. Gruvproduktionen var i början av året relativt låg då gruvan tillreddes för kontinuerlig produktion. Vid tillredningen och förberedelsearbetena, vilka inleddes under fjärde kvartalet 2008, blandades rikare malm med låghaltig gråbergsmalm för att kunna förse anrikningsverket med tillräckliga volymer. När gruvbrytningen sedan startade i april 2009, har högre volymer och bättre genomsnittliga halter möjliggjorts. Kärnborrning under jord har pågått sedan april 2008 för att öka malmreserver och mineraltillgångar. Enligt Bolagets bedömning är gruvans närområde underprospekterat och därför inleddes systematisk prospektering kring dagbrotten i juni Fyra delvis tidigare undersökta mål i dagbrottens närhet undersöktes genom diamantborrning under andra halvåret Totalt borrades meter ovanjord. Största delen, meter, av borrningen borrades i en mineralisering kallad Länsi (Väst) som ligger nordväst om gamla dagbrotten. Resultaten från ovan nämnda prospekteringskampanj håller på att bearbetas och resultaten är planerade att vara klara och presenteras under andra kvartalet Lappland Goldminers fokus avseende prospektering under 2010 är att avgränsa Länsi mineralisering mot djupet och nordväst genom fortsatt diamantborrning. Fortsatt prospektering är planerad inom inmutningarna som Bolaget har i anslutning till bearbetningskoncessionen för att öka befintliga malmreserver och mineraltillgångar. Per 31 december 2009 uppgick malmreserverna i Pahtavaara till ton med 2,79 gram per ton. Vidare bedömer Bolaget att årsproduktion från Pahtavaaragruvan, enligt gällande gruvplan, under 2010 kommer att uppgå till över 800 kg guld. 21

24 Bedömning av mineraltillgångar och malmreserver (malmreserver ingår i mineraltillgångar i tabellen nedan) Mineraltillgång i Pahtavaara 1 januari 2010 Kategori Ton Au g/ton Au gram Känd , Indikerad , Totalt , Varav Malmreserv i Pahtavaara 1 januari 2010 Kategori Ton Au g/ton Au gram Bevisad , Sannolik , Totalt , Mineraltillgången och malmreserven är bedömda av oberoende konsulten Thomas Lindholm (GeoVista AB). Av SveMin och FinnMin registrerad som kvalificerad person QP. Åsa Corin, geolog hos Lappland Goldminers Oy, har medverkat vid bedömningen. Bedömningarna är utförda enligt SveMin:s och FinnMin:s riktlinjer som ansluter sig till det kanadensiska regelverket NI Borrkärneanalyserna är gjorda i 1,0 m sektioner och grade control-(kax) analyserna är gjorda i 1,8 m sektioner. Analyserna har slagits samman till 2 m kompositer. Beräkningen är gjord med Inverse Distance i kvadrat med 15, 30 respektive 50 m sökradie. Förhållandet mellan ellipsens största och minsta axel är 1:5. Blockstorlek är 5 (X) x 2 (Y) x 5 (Z) med sub-block med en faktor 4. En top-cut på g/t Au har använts beroende på malmkroppen. En model cut-off är 2,5 g/t Au och wireframe-modellen är skapad från horisontella konstruktioner med 3-5 m vertikal avstånd beroende på malmkroppen. Genomsnittlig densitet som har använts i bedömningen är 2,90. Analyserna är gjorda av det oberoende och ackrediterade (FINAS T025/M18/2010) laboratorium Labtium Oy. Analysmetoden på Au fram till juni 2007 är Fire Assay (Labtium kod 705A). Från juli 2007 har analysmetoden ändrats till cyanidlakning i PAL 1000 maskin (Labtium kod 236A-S). Vid beräkningen av malmreserven har mineraltillgångar som ligger i närheten av gruvans infrastruktur beaktats. Vid omvandlingen från resurs till reserv har en malmförlust på 5 % och en gråbergsinblandning på 25 % utan guldinnehåll använts, baserat på produktionserfarenhet. Gruvan och anrikningsverket i Pahtavaara 22

25 Pahtavaaras geologi Fyndigheten ligger i en bergartssekvens, som kallas Lapplands grönstensbälte, vilket främst består av komatitiska lavor, vulkanoklastiska sediment och mafiska metavulkaniter. Malmen ligger i kontaktzonen mellan en komatitisk lava och vulkanoklastiter. Guldmineraliseringarna är linsformade och uppträder i en östvästlig, nästan vertikal omvandlingszon. Bredden varierar från några meter till tio meter. Förhöjda halter av guld i de omvandlade bergarterna kan spåras upp till sex kilometer från gruvan. Guldet i Pahtavaara uppträder nästan uteslutande som fritt guld mellan silikatmineral, karbonat och baryt men lokalt kan guldet även finnas som inneslutningar i magnetit. Guld kan med blotta ögat ses i grovkornig amfibolbergart tillsammans med kvartsbarytådror. Ersmarksberget Lappland Goldminers förvärvade i augusti 2008 anrikningsverket och gruvorna i Ersmarksberget och Svärtträsk från konkursboet efter Scan Mining AB och dess dotterbolag Blaikengruvan AB. Även fyndigheten och kringliggande undersökningstillstånd inkluderades i förvärvet. Fyndigheten ligger utmed Guldlinjen i Lappland. Under fjärde kvartalet 2009 återupptogs borrprogrammet som är riktat mot djupet av den indikerade guldmineraliseringen. Åtta borrhål om totalt meter planeras inom den befintliga gruvkoncessionen före utgången av det andra kvartalet Bolagets målsättning är att signifikant öka mineraltillgången innan driften återupptas. Planen är att utvärdera en möjlig driftstart när borresultaten, provbytning med efterföljande metalluriska tester har analyserats och genomförts. Informationen som är nödvändig som beslutsunderlag bedöms vara tillgänglig under det tredje kvartalet Anrikningsverket vid gruvan är fullt utrustad för framtida produktion och underhålls för att möjliggöra framtida anrikning. Verket fungerar även för närvarande som vattenreningsanläggning för vattnet från gruvdammarna vid det gamla dagbrottet, som tidigare gick orenat ut i sjön Storjuktan. Under 2009 utvanns guld ur en tidigare bruten mineralisering. Kvaliteten på mineraliseringen var ojämn med höga halter av zink, bly och grafit, vilket skapade problem i anrikningsprocessen. Totalt anrikades ton med 1,5 gram guld per ton. Sammantaget utvanns 94 kg guld av vilket 45 kg såldes under Bedömning av mineraltillgång Anrikningsverket vid Ersmarksberget Mineraltillgång i Ersmarksberget 22 oktober 2009 Centrala Klass Position (Z) kton Au g/ton Au koz. Au kg Känd , Indikerad , Total , Antagen ,

26 Mineraltillgång i Ersmarksberget 22 oktober 2009 Södra 1 Klass Position (Z) kton Au g/ton Au koz. Au kg Känd , Indikerad , Total , Bedömning av mineraltillgången i Centrala mineraliseringen baserar sig på analyser från diamant- och kaxborrhål borrade av den föregående ägaren av fyndigheten samt diamantborrhål från borrade av NSG-Cogema. Bedömning av mineraltillgången i Södra 1-mineraliseringen baserar sig på analyser från diamantoch kaxborrhål borrade av föregående ägare och diamantborrhål borrade av NSG-Cogema under samt diamantborrhål borrade av Lappland Goldminers under Beräkningen är gjord med Inverse Distance i kvadrat med 25, 50 respektive 100 m sökradie. Förhållandet mellan ellipsens största och minsta axel är 5:1. Blockstorleken som använts är 5 (L) x 5 (B) x 10 m (H) med subblock med en faktor 4. Analyserna har slagits samman till 2 meters kompositer och en top-cut på 8,00 g/t Au har använts. Cut-off för modellering har varit 0.5 g/t. RC- och diamantborrhålen borrade av föregående ägare är analyserade med Fire Assay hos GTK laboratorium (nuvarande Labtium Oy). Analyskod för GTK analyser är 236A. NSG-Cogema diamantborrhålen är analyserade med Fire Assay hos SEPA-laboratoriet i Frankrike. Lappland Goldminers diamantborrhål är analyserade med Fire Assay hos ALS Chemex i Rumänien. Analyskod för ALS Chemex analyser är Au-OG44. Ett antal av de RC-borrhål som borrats av föregående agäre av fyndigheten har bedömts som osäkra och har av den anledningen inte använts vid bedömningen. Följande har verifierats under bedömningsarbetet: 50 st sektioner NSG-Cogema borrhål har omanalyserats hos ALS Chemex i Rumänien från en kvartskärna motsvarande en halv kärna NSG-Cogema analys. ALS Chemex kod är AA-Au26. Koordinaterna för 11 st diamant- och RC-borrhål i Centrala området borrade av föregående ägare har mätts om. Koordinaterna för 14 st diamantborrhål i Centrala området borrade av NSG-Cogema har mätts om. 14 st densitetsbestämningar hos ALS Chemex i Piteå har gjorts på guldmineraliseringen från diamantborrhål borrade av Lappland Goldminers söder om Centrala mineraliseringen. ALS Chemex kod för densitetsbestämning är OA-GRA08. Den genomsnittliga densitet som använts i bedömningen är 2,67. Mineraltillgången är bedömd av Thomas Lindholm, GeoVista AB, oberoende konsult och av SveMin och FAERI registrerad som kvalificerad person, QP, i samarbete med Risto Virkkunen, chefsgeolog hos Lappland Goldminers, och av SveMin och FAERI registrerad som kvalificerad person, (QP). Bedömningen är utförd enligt SveMins och FAERI:s riktlinjer och ansluter sig till det kanadensiska regelverket NI

27 Guldlinjen - ett nytt betydande guldfält Under flera år har Lappland Goldminers bedrivit prospektering och utvärdering av guldpotentialen på Guldlinjen i Västerbottens län. Guldlinjen omfattar en rad guldfyndigheter, mineraliseringar och uppslag i olika geologiska miljöer längs en regional tektonisk zon från Kaledonska fjällkedjan i nordvästra delen av Västerbottens län genom Sorsele, Storuman och Lycksele kommuner och vidare mot Bottenhavet i sydost. Zonen kan representera en äldre riftzon vars ålder är nära 2 miljarder år. Guldmineraliseringarna uppträder i huvudsak tillsammans med arsenik- och magnetkis. Med utgångspunkt från klassisk blockletning och efterföljande geofysiska och geokemiska undersökningar under 15 års aktiv prospektering, genomförd av olika företag, har ett antal guldmineraliseringar påträffats, i exempelvis Svartliden, Ersmarksberget, Fäboliden, Klippen, Knaften, Stortjärnhobben, Sandviksträsk, Barsele och Tjålmträsk. Utöver dessa kända guldfyndigheter och mineraliseringar finns ett antal prospekteringsuppslag, som vid fortsatt prospektering kan ge upphov till nya intressanta fyndigheter. Det finns således belägg för att ett nytt betydande guldfält har påträffats i Västerbottens län vid sidan av det traditionella Skellefteåfältet. Lappland Goldminers projekt på Guldlinjen Fäboliden Fäboliden ligger 40 km väster om Lycksele. Fäbolidens guldfyndighet är för närvarande den näst största i Fennoskandien, och en av de största i Europa. Bolaget planerar att etablera ett centralt anrikningsverk vid Fäboliden för att processa malmer från Guldlinjen. Bolaget har en bearbetningskoncession för Fäboliden, och miljötillstånd för att påbörja gruvbrytning är beviljat av Miljööverdomstolen. En tidigare genomförd Feasibility Study för projektet håller på att uppdateras. Beviljat miljötillstånd I september 2008 erhöll Lappland Goldminers ett godkännande från miljööverdomstolen att få anlägga en gruva med processverk i Fäboliden. Tillståndet är varaktigt i 25 år. Översiktsbild över gruvan i Fäboliden. Prospektering Kärnborrning har framskridit i faser i Fäboliden sedan 1993, och fram till 2008 omfattar borrningen 323 kärnborrhål på sammanlagt m, fördelat mellan dagbrott, underjordsläge, Norra och Södra Fäboliden och programmet för haltverifiering. 25

28 Mineraltillgångar och reserver Malmreserven i Fäboliden baseras på kärnborrning på ett avstånd av 50x m i 24 profiler med 250 kärnborrhål omfattande sammanlagt m och > guldanalyser och provbrytning av ton, processtest i mindre skala, inklusive detaljerade anrikningstest och en lönsamhetsstudie. Lönsamhetsstudien publicerades 25 april Lönsamhetsstudien omfattar gruva, anrikningsverk och infrastruktur för att producera doré-tackor. Beräkningen av malmreserven har följt SveMins regler som ansluter till det kanadensiska regelverket NI och omfattar alla aspekter, som är tillämpliga för svenska förhållanden. Bedömning av mineraltillgångar och malmreserver (malmreserver ingår i mineraltillgångar i tabellen nedan) Mineraltillgångar i Fäboliden 16 mars 2008 Halt Ag g/t Halt Au g/t Massa Mton Innehåll Ag kg Innehåll Au kg Innehåll Ag koz Innehåll Au koz Känd +250m avvägning Indikerad +250m avvägning Indikerad 250m - -5m Indikerad -5m m avvägning Totalt känd och indikerad Antagen +250m avvägning Antagen Liggvägg och hängvägg Totalt antagen 3,27 1,26 25, ,95 0,97 1, ,69 1,23 30, ,06 0,88 4, ,44 1,21 61, ,19 1,42 7, ,49 0,61 2, ,49 1,21 9, Varav Malmreserv i Fäboliden 16 mars 2008 Kategori MTon Au g/ton Ag g/ton Au kg Bevisad (dagbrott) 22,9 1,20 3, Sannolik (underjord) 30,5 1,07 3, Totalt 53,4 1,13 3, Bedömningen av mineraltillgångarna och malmreserven är baserad på analyser från cirka m kärnborrning. Analyserna är sammansatta till 2,5 m sektioner. För beräkningarna har använts en undre cutoff gräns på 0,4 g/t Au och en övre top-cut gräns på 5,5 g/t Au på viktade medelvärden. Blockstorleken är 15x15x15 m (XxYxZ). Malmreserven och mineralresurserna är bedömda av Thomas Lindholm, GeoVista AB, oberoende konsult och av SveMin registrerad som kvalificerad person, (QP). Uppdatering av lönsamhetsstudien En genomgång av ovan nämnda lönsamhetsstudie genomfördes av två internationellt välkända konsultbolag under fjärde kvartalet De två konsultbolagen presenterade sina rapporter i mitten av december Ett av företagen, Golder Associates, valdes och fick i januari 2010 uppdraget att uppdatera och slutföra en definitiv lönsamhetsstudie. Arbetet förväntas att vara genomfört under tredje kvartalet Den uppdaterade lönsamhetsstudien kommer innehålla en gruvplan och en utvärdering av finansiella parametrar som rör projektet. Parallellt med uppdateringen utvärderar Lappland Goldminers finansieringsmöjligheter och optimal kapitalstruktur för att kunna inleda konstruktion när lönsamhetsstudien och finansieringen är på plats. De bevisade och sannolika malmreserverna för Fäboliden uppgår till 53,4 26

29 miljoner ton innehållande 1,13 gram guld per ton. De totala malmreserverna och mineraltillgångarna kommer att uppdateras under 2010 i samband med den pågående lönsamhetsstudien. Stortjärnhobbens guldgruveprojekt Stortjärnhobben ligger 4 km sydost om byn Grundfors i Storumans kommun. Avståndet till Fäboliden är 65 km på befintliga vägar. Guldmineraliseringen i Stortjärnhobben upptäcktes i häll under blockletning Efter detta genomfördes kärnborrning från 1997 till 2006 i flera faser med totalt 52 borrhål på sammanlagt m. Borrningen var delvis svår på grund av svårtillgänglig terräng och stränga miljökrav från Länsstyrelsens Naturvårdsenhet. Det var även svårt att uttolka resultaten från prospekteringen. Borrningen har påvisat en 750 m lång guldmineraliserad zon med stundtals höga guldhalter. Synligt guld visar sig som små korn i breccierade vulkaniter med skarn, albit, karbonat och kvartsomvandling tillsammans med arsenikkis. Processtester i laboratorium har genomförts på borrkärnor. Dessa indikerar 90 % utvinning av guld. Den 12 februari 2007 erhöll Lappland Guldprospektering AB en bearbetningskoncession på 22 hektar för Stortjärnhobben. Planerna för Stortjärnhobben inkluderar fortsatt prospektering av den guldmineraliserade zonen från underjordspositioner med kärnborrning, för att bestämma guldets uppträdande och för att kunna göra bedömningar om mineraltillgångar och en malmreserv. Knaften guldprospekteringsprojekt Knaften, som ligger 15 km söder om Lycksele och cirka 50 km från det framtida processverket i Fäboliden, har en av Sveriges största kända guldanomalier i bottenmorän. Guldmineraliseringen ligger under avsevärda mängder grus och sand i Öråns dalgång, och har utvärderats genom kärnborrning från 1995 till 2001 av diverse prospekteringsföretag såsom Scanex/Barrick och North Atlantic Natural Resources under Efter Lappland Goldminers förvärv av Knaftens guldprojekt har 11 borrhål genomförts om sammanlagt m inklusive 2 RC-borrhål under perioden Från 2006 till 2007 har ett nytt borrprogram genomförts med 6 borrhål på sammanlagt m. Totalt med 2007 års program har 59 borrhål omfattande sammanlagt m borrats i Knaften. Programmet under 2007 genomfördes utifrån en omtolkning av geofysiska data och en ny geologisk modell för guldmineraliseringen. Efter slutförandet av den senaste borrningen kan nu modellen bekräftas. Guldmineraliseringen finns i en förkastningszon i kvartsdiorit med en nord-sydlig strykning och med en flack stupning mot öster. Guldmineralisering har påträffats dels som synligt guld, dels tillsammans med arsenikkis. Med den senaste borrningen har det horisontella området för den potentiella guldmineraliseringen i fyra olika lägen avsevärt utökats och har bestämts till geofysiska IP-anomalier. Den potentiella guldzonen är öppen i alla riktningar. De bästa sektionerna som hittills påträffats i borrningen är 11 m med 3,17 g/t Au i borrhål och 9 m med 1,14 g/t Au i borrhål Fortsatt borrning i Knaften planeras nu för att klargöra utbredningen och intensiteten på guldmineraliseringen inom ett 2 km långt och 500 m brett område. Målet är att påvisa mineraltillgångar som kan brytas och transporteras till det planerade anrikningsverket i Fäboliden för att anrikas med en begränsad miljöpåverkan i Öråns dalgång. Gubbträsk guld-, silver-, zink-, och blyprospekteringsprojekt Gubbträsk ligger cirka 100 km nordväst om Lycksele i Storumans kommun och cirka 45 km från Ersmarksberget. Lappland Goldminers har genomfört borrning på det nordligaste av befintliga undersökningstillstånd sedan 2004, med 253 hammarborrhål för geokemisk bottenmoränprovtagning och 422 hål för bergkaxprovtagning. Under undersökningen har ett stort antal guldhaltig arsenikkis, zink-, bly-, och silveranomalier påträffats. Många av dessa har identifierats genom kärnborrning. Fram till 2008 har 68 kärnborrhål borrats, omfattande sammanlagt m. Inom ett 1,5 km långt och 0,5 km brett område har borrningen övertvärat flera parallella zoner med zinkblysilvermineraliseringar i breccierad meta-gråvacka av Svärtträsktyp. Den bästa mineraliseringen finns i borrhål med 7 m med 3,2 % zink, 0,2 % bly och 5 g/t silver. Den bästa guldmineraliseringen finns i borrhål med 6 m med 11,15 g/t Au. Under hösten 2007 upptäcktes ett nytt fynd med bly-silvermineralisering i granodiorit i block vid Lagbäcken, Gubbträsk tillstånd nr. 4. Genom geokemi och geofysik, uppföljt med kärnborrning, har moderklyften kunnat påvisas i Lagbäcken. Vartefter nya mineraliseringar upptäcks i Gubbträsk kommer de att definieras genom kärnborrning. Kompletterande borrning kommer även att utföras för att uppgradera den antagna tillgången till påvisad i områden närmare ytan. Under 2007 genomfördes ett intensivt prospekteringsarbete i Gubbträsk för att säkerställa områdets mineralpotential. Antagen tillgång för guldmineraliseringen: ton med 1,6 g/t Au och för basmetallerna och silvermineraliseringen:2,1 miljoner ton med 11 g/t Ag, 1,2 % Zn och 1,1 % Pb. 27

30 Tjålmträsk guldprospekteringsprojekt Undersökningstillstånden Tjålmträsk nr. 1-8 och Lillberget nr. 1, ligger syd, sydväst, öster och sydost om Sorsele. Flera målområden har avgränsats inom området med arsenikkismineraliserade block, som innehåller både höga och låga halter av guld. Ett av dessa block analyserades och resultaten visade 350 g guld per ton och vann första priset i Mineraljakten år Moderklyften för detta har ännu inte hittats. Geofysiska undersökningar genomfördes i Tjålmträsk nr. 1 under hösten 2003, och följdes upp med bottenmoränoch bergkaxprovtagning i vitt spridda profiler i Ett område som upptäcktes tolkades som moderklyften för ett antal guldmineraliserade block. Systematisk prospektering med blockletning, kartering, geofysisk mätning och geokemisk provtagning och grävningar utfördes under 2005, 2006 och 2007 i Tjålmträsk- Krutträskområdet, Stensundsberget, Röberget Norra, Röberget Östra-Vorpåive, Inre Nammestjärn och Stridsmark. Hammarborrning utfördes vid Stensundsberget under 2005 och kärnborrning i Tjålmträsk under vintern Arsenikkis med låga guldhalter har upptäckts under prospekteringen, samt även zink- bly-, och kopparmineraliseringar. Bottenmorän- och bergkaxprovtagning genomfördes i Tjålmträsk- Krutträskområdet under vintern och senvintern 2007, vilken gav arsenikantimonanomalier i moränen och berggrunden. Uppföljning med kärnborrning med 9 borrhål på sammanlagt m inom två områden resulterade i låga guldvärden i silicifierad meta-gråvacka och vulkaniter. Ytterligare tolkningar har avgränsat en antiklinalstruktur med guld-, arsenik- och antimonanomalier. I mitten av april 2008 påträffades synligt guld i borrhål av totalt 10 hål på sammanlagt 900 m. Sandviksträsk guldprospekteringsprojekt Sandviksträsk ligger cirka 30 km norr om Fäboliden i Lycksele kommun i kontaktzonen mellan två graniter av olika ålder och starkt skjuvna vulkaniter och metasediment. Bolaget har undersökningstillstånd för Sandviksträsk och har under 2007 borrat 11 kärnborrhål på sammanlagt m. Borrning och provtagning av berggrunden påvisade en 400 m lång zon med delvis höga guldhalter. En utvärdering av resultaten visade att borrning från den norra stranden av Sandviksträsket kunde ge vidare information om den guldmineraliserade zonen, som delvis fortsätter under Sandviksträsket. Ett borrprogram utfördes under 2007 och kontaktzonen definierades. Lappland Goldminers projekt i Haveriområdet Haveri guld-, koppar-, och koboltprojekt Lappland Goldminers förvärvade under 2007, av Northern Lion Gold Corporation, det finska guldprojektet Haveri i sydvästra Finland. Guldbrytning bedrevs i Haveri under åren 1942 till 1962 och projektet bedöms av Bolaget ha stor potential. Haveri ligger i Tammerfors Skifferbälte i sydvästra Finland. Omfattande prospekteringsarbete har genomförts under de senaste åren av tidigare ägare av Haveriprojekt, inklusive 126 kärnborrhål på sammanlagt m. Mineraltillgången för Haveri guldfyndighet i Finland är 24,7 Mt med 0,89 g/t Au vid en cut-off på 0,5 g/t Au. Denna mineraltillgång grundar sig på en historisk diamantborrning och omfattar "kända och indikerade mineraltillgångar. Ett kontrollprogram har utförts av historiska analyser med kontrollprover och certifierade prov utav ett certifierat laboratorium. Kontrollprover har analyserats på ALS Chemex. Analys metod: FA-AAS, ALS-kod Au-AA26 och Aqua Regia ICP-AES, ALS-kod ME-ICP41. Mineraltillgångar för Haveri guldfyndighet per ,0 g/ton Au cut-off 0,5 g/ton Au cut-off M ton Halt Au Kg Au Oz Au M ton Halt Au Kg Au Oz Au g/ton g/ton Känd 5,90 1, ,40 0, Indikerad 1,00 1, ,30 0, Totalt 6,90 1, ,70 0, Bolaget bedömer att man för närvarande saknar de resurser som krävs för att utveckla Haveriprojektet och har därför för avsikt att hitta alternativa lösningar. Ett eventuellt samarbete eller en försäljning kan bli aktuell. 28

31 Undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner Lappland Goldminers och dotterbolagen Lappland Guldprospektering AB, Lappland Goldminers Sorsele AB samt Lappland Goldminers Oy har en mycket attraktiv portfölj med undersökningstillstånd i Sverige och Finland. I Sverige beviljas undersökningstillstånden för tre år av Bergstaten enligt Minerallagen och kan förlängas upp till 15 år om ändamålsenliga undersökningsarbeten har genomförts. Kostnaderna för tillstånden är låga till en början och ökar sedan successivt, varför det finns skäl att genomföra undersökningsarbeten snabbt för att kunna minska områdenas arealer och därmed kostnader. Genom detta förfarande kommer portföljen av undersökningstillstånd att befinna sig i ständig förändring och varje beskrivning blir enbart en ögonblicksbild, som mer visar på omfattning och ambitioner än på exakt antal hektar och lokalisering. En förteckning över undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner visas nedan. Undersökningstillstånd Undersökningstillstånden som presenteras nedan avser huvudsakligen guld, men i några fall även koppar och zink. Antal Areal Undersökningstillstånd Sverige per Beviljade undersökningstillstånd Finland per Totalt Ansökta undersökningstillstånd Finland per Bearbetningskoncessioner i Sverige Samtliga bearbetningskoncessioner nedan avser guld, zink och bly. I Sverige betalas en avgift som motsvarar två promille av värdet som utvinns ur varje ton malm som bryts på en koncession. Koncessioner som berörs av denna regel skall vara beviljade efter 1 maj Av Lappland Goldminers bearbetningskoncessioner berörs endast Stortjärnshobben K nr 1 av denna regel. Kommun Giltigt till år Antal Areal (ha) Fäboliden K nr 1 * Lycksele Stortjärnhobben K nr 1** Storuman Ersmarksberget K nr 1*** Sorsele Ersmarksberget K nr 2*** Sorsele Ersmarksberget K nr 3*** Sorsele Svärtträsk K nr 1*** Storuman Totalt * Ägs av Lappland Goldminers AB (publ). ** Ägs av Lappland Guldprospektering AB. ***Ägs av Lappland Goldminers Sorsele AB. Bearbetningskoncessioner i Finland Samtliga bearbetningskoncessioner nedan avser guld. Lappland Goldminers betalar årligen en avgift om 20 per hektar för nedan nämnda bearbetningskoncessioner. Kommun Giltigt till år Antal Areal (ha) Kaivospiiri* (Pahtavaara) Sodankylä Ej tidsbegränsad 1 89 Kaivospiiri* (Pahtavaara) Sodankylä Ej tidsbegränsad Totalt *Ägs av Lappland Goldminers Oy. 29

32 Guldets väg från prospektering till gruva Guldmineraliseringarna på Guldlinjen bildades under en vulkaniskt aktiv period för omkring två miljarder år sedan. Det guldhaltiga berget har sedan utsatts för värme och tryck och har omvandlats, veckats och förskiffrats. Under senare tid har inlandsisen hyvlat av de övre delarna av berggrunden så att blocksvansar har bildats av mineraliseringarna med guldhaltiga block i moränen. Dessa blocksvansar kan följas bakåt till källan, moderklyftet, där vidare undersökningar i bästa fall kan leda till att en brytbar malm identifieras. Den schematiska figuren visar ett snitt genom jordskorpan vid en subduktionszon och den geologiska miljö i vilken s.k. orogena guldfyndigheter kan ha bildats längs Guldlinjen för omkring 1,8 miljarder år sedan. De guldmineraliseringar, som finns längs Guldlinjen, är bildade på stora djup i jordskorpan och har omvandlats under höga tryck och temperaturer. Under årens lopp har flera kilometer av den överliggande berggrunden eroderats bort och slutligen har mineraliseringarna blottats i berggrundsytan där inlandsisen hyvlat av de övre delarna så att blocksvansar, med guldhaltiga block i moränen har bildats. Inlandsisens avsmältning visande ismassansrörelseriktning, som också är transportriktningen av morän. Block, som inlandsisen har hyvlat av från fyndigheter, hittas i moränen och spåras till källan, som ligger motströms ismassans rörelseriktning. Ett malmuppslag har identifierats i den tidiga prospekteringen. En bild av malmen presenteras i form av blockmodell eller via profilmodeller för vidare behandling. Utifrån malmbilden görs sedan en dagbrottsoptimering och en gruvlayout. När gruvan har brutit malmen och den fraktats till anrikningsverket gäller det att utvinna så mycket av metallerna som möjligt. Sista ledet i vår planerade produktion är gjutning av guldtackorna. Prospektering efter malmuppslag Innan gruvverksamhet startas måste man utveckla en tillräckligt stor ekonomiskt utvinningsbar fyndighet, en malmreserv som går att utvinna med lönsamhet. Malmuppslag är oftast svåra att hitta och i regel krävs det en långsiktig och systematisk prospektering där kunniga personer inom geologi, geofysik och geokemi är involverade. Uppborrning av mineraltillgångar och malmreserver Efter att intressanta målområden med potential att finna en malmfyndighet har identifierats utifrån blockletning, geologisk tolkning, geofysiska mätningar, bottenmorän- och bergkaxprovtagning kommer det mest kostnadskrävande steget, att undersöka området vidare genom kärnborrning. Efter att ett malmuppslag har identifierats i den tidiga prospekteringen gäller det att utveckla uppslaget till känd och indikerad mineraltillgång som underlag för lönsamhetsstudier och investeringsbeslut. Kärnborrning/-diamantborrning ger borrkärnor, som kan studeras geologiskt. Prover tas och analyseras på innehållet av värdefulla ämnen. För att 30