30 mars 2016 Förslag. Grönplan Nora med omnejd. Fokus på rekreation, naturvärden och kulturmiljöer

Transkript

1 Grönplan Nora med omnejd Fokus på rekreation, naturvärden och kulturmiljöer

2 Grönplanen har arbetats fram av Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning (BMB) i samverkan med Bergslagens Kommunalteknik (BKT), kultur- och fritidsavdelningen och folkhälsoteamet. Ekologigruppen AB med Eleonor Martinsson som projektledare, har fungerat som konsult under delar av projekttiden. Projektgruppen har bestått av: Margareta Lindkvist, kommunekolog BMB (projektledare) Ditte Hallengren, biolog BMB (t o m ) Arne Tschentscher, stadsträdgårdsmästare BKT (t o m ) Susanne Kurtson, kulturchef (t o m ) Klas Brynte, tf utvecklingschef (fr o m ) Linnéa Hedkvist, folkhälsostrateg Sara Gustavsson, folkhälsoutvecklare (t o m ) Lars Skoghäll, utvecklingschef (fr o m ) Sofie Semstrand, kvalitetsledare park/skog (fr o m ) Denna naturvårdssatsning har medfinansierats genom statsbidrag förmedlare av Länsstyrelsen i Örebro. 2

3 Innehåll INLEDNING 6 Bakgrund 6 Användning och syfte 6 Avgränsning 6 Noras gröna förutsättningar 7 Vad är grönstruktur? 7 Varför behöver vi grönstruktur? 8 Kommuninvånarna dialog, delaktighet och inflytande 8 DEL 1: VISION OCH INRIKTNINGSMÅL 10 Inriktningsmål 11 Rekommenderade utvecklingsåtgärder Vision 11 Genomförande och uppföljning 12 DEL 2: HELHETSVÄRDEN I GRÖNSTRUKTUREN 14 Områden med gröna helhetsvärden 15 Alntorps ö 15 Digerbergets friluftsområde 15 Naturreservatet Fibbetorpsskogen 15 Hagbyskogen 15 Naturreservatet Stadsskogen 16 Kulturreservatet Pershyttan 16 Ås och Skofthyttans historiska landskap 16 DEL 3: VÄRDEN FÖR REKREATION, NATUR OCH KULTUR 18 Rekreationsvärden 20 Olika typer av grönområden 21 SWOT-analys Generellt för grönstrukturen i Nora stad 22 Klassning av rekreativa områden 24 Värdefulla stråk 27 Tillgång, nåbarhet och kvalitet i rekreationsområden 27 Sammanvägd analys tillgång, nåbarhet, kvalitet 31 Aktiviteter - sommar- och vinterstaden 31 Stads- och landskapsbild 31 Pedagogik och lek 31 Naturvärden 35 Klassning av naturvärden 36 Kort beskrivning av värdena 38 Naturreservat och Natura Biotopskyddsområden 38 Naturvårdsavtal 38 Nyckelbiotoper 38 Andra viktiga naturområden 38 Beskrivning av naturtyper 40 3

4 Barrskog 40 Blandskog 41 Lövskog 41 Naturbetesmarker 42 Våtmarker och källor/vattensamlingar 42 Bäckmiljöer 43 Mosaikmiljöer 44 Kulturmiljövärden 45 Historiska kartor 46 Områden i Noras närhet två exempel som kan tillföra värden till rekreation 47 Skofthyttan/Skofttorp 47 Södra Ås 47 Tematisk hantering av fornlämningar för att stärka grönstrukturer 48 Samband mellan gruvorna, staden och järnvägen 48 Vattendragen som kulturell länk 48 Kulturmiljöer i grönstrukturen 51 Områdesbeskrivningar - fördjupning och förslag 54 Nora 54 Gyttorp 57 Pershyttan 58 Ås 58 på vidare utredningsarbete 60 Referenser 62 BILAGOR 64 Bilaga 1 Gällande lagstiftning 64 Bilaga 2 Berörda nationella miljö- och folkhälsomål 67 Bilaga 3 Vägledning för skötsel av grönområden 68 Bilaga 4 Medborgardialoger 71 Bilaga 5 Utvalda kulturmiljöer i grönstrukturen i Nora stad 90 4

5 Kartor i rapporten Utveckling Områden med gröna helhetsvärden 17 Rekreationsområden - typindelning 23 Rekreationsområden - klassning 25 Rekreation - leder och stigar 28 Rekreation - tillgång, nåbarhet och kvalitet 30 Rekreation - sommarstaden 32 Rekreation - vinterstaden 33 Rekreation - landskapsbild, landmärken och orientering 34 Natur - värdesklasser 37 Natur - typindelning 39 Kultur - Fornlämningar 49 Kultur -områden och punkter med kulturvärden 50 Områdesbeskrivningar 59 5

6 Grönplan Nora INLEDNING Bakgrund I Naturvårdsprogrammet för Nora kommun (kommunfullmäktige ) finns uppdraget att ta fram en grönplan för Nora. Arbetet med grönplanen inleddes under 2012 med insamling av underlagsmaterial samt inventeringar. Området har utvidgats till att även gälla Gyttorp, Ås och Pershyttan. Under har materialet kompletterats, sammanställts och analyserats. Användning och syfte Vid planläggning och lovärenden är kommunen skyldig att ta hänsyn till allmänna intressen knutna till gröna värden, t ex områden värdefulla för rekreation, friluftsliv, landskapsbild samt kultur- och naturmiljö (PBL 2 kap. MB 3 kap, se bilaga 1). Grönplanen för Nora med omnejd är ett strategiskt och långsiktigt inriktnings- och planeringsdokument för utveckling av Noras gröna värden. Dokumentet ska användas som underlag till översiktlig planering, detaljplanering och utveckling av park- och naturmark och är inte juridiskt bindande. Vid varje enskilt markanspråk bör en avvägning göras där grönstrukturens värden vägs mot intressen presenterade i andra planer och planeringsunderlag. Föreslagna åtgärder är tänkta att utföras i takt med att resurser tillförs. Grönplanen ska även bidra till att uppfylla Nora kommuns vision och övergripande mål samt nationella miljö- och folkhälsomål (se bilaga 2). Syftet med grönplanen är att: Ge en helhetsbild av Noras gröna miljöer (en sektorsplan) Öka kunskapen om värdet av gröna miljöer för en hållbar och god livsmiljö Ge rekommendationer och idéer för utveckling av kommunens gröna miljöer och deras värden samt vara vägledande vid skötsel Ta med de gröna frågorna i ett tidigt skede i kommunens planering Ge en snabbare och mer kostnadseffektiv planprocess och upphandling/framtagande av miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) Utveckla en attraktiv kommun Avgränsning Planen omfattar Nora tätort, Gyttorp, Ås och Pershyttan. Inom planområdet, som utgör ca 4 % av kommunens yta, bor ca 75 % av kommunens befolkning. I planen används begreppet Nora för hela planområdet. 6

7 Grönplan Nora Ås Nyttorp Stensnäs Marstrandshagen Till grönstrukturen i Nora med omnejd räknas: Bergsäng Fibbetorp Dalsta Esstorp Hagby Haga Knutsberg Ängarna Sunnanlid Parker Naturmark Stränder, sjöar, vattendrag och våtmarker Koloniområden, kyrkogårdar, trädgårdar Betes-, ängs- och åkermark Gyttorp Pershyttan Hitorp Övriga gröna restområden såsom banvallar, rivningstomter, lucktomter Rörelsestråk Objekt, såsom alléer, trädrader och skyddsridåer mot bilvägar, gång-och cykelvägar (oberoende av markägande) Noras gröna förutsättningar Nora, Ås, Gyttorp och Pershyttan ligger vackert inbäddade i grönskan intill sjöar och vattendrag. Bebyggelsen utgörs till största delen av villor med Nora -trädgårdar, som tillsammans med utblickar mot omgivande skogklädda höjder, bidrar till att hela området upplevs 0 som grönt. 1 Även 2 i Ekologigruppen Km rutnätsstaden i centrala Nora finns många privata gårdar med mycket grönska. Nora har sedan 1100-talet varit en viktig handels- och mötesplats. Den första stadsplanen antogs I 1878 års stadsplan inlemmades Anders Wedbergsparken (Skolparken) i staden. Den omväxlande naturen ger goda förutsättningar för rekreation och friluftsliv året runt. Alla invånare i planområdet har närmare än 300 m till naturområden. Inom forskningen har det visat sig vara det största avståndet människor vill gå för att använda naturområden dagligen. Boverket rekommenderar att natur som ligger inom 300 m från bostäder och skolor ska uppmärksammas särskilt i planeringen. Vissa grupper, t ex barn och äldre, behöver ha kortare avstånd. I Gyttorp, Ås och Pershyttan har alla invånare närmare än 100 m till naturområden. Vad är grönstruktur? Begreppet grönstruktur, eller grön infrastruktur, innefattar all mark som inte är hårdgjord, från välskött park till naturområde, trädgårdar, kyrkogårdar, ängs- och betesmarker, alla vattenmiljöer samt alléer och liknande linjära element som kan fungera som sammanlänkande gröna stråk mellan områden och målpunkter. I en god planerad grönstruktur strävar man efter att de gröna ytorna ska hålla en hög kvalitet. Här ska både människor, djur och växter kunna trivas och det ska vara enkelt att röra sig mellan grönområden utan att hindras av svårpasserade barriärer, till exempel stora vägar. 7

8 Grönplan Nora Varför behöver vi grönstruktur? Tillgång till grönområden har stor betydelse för människans livskvalitet och ger förutsättningar för en god hälsa i befolkningen. Att vistas i naturen ger tydliga hälsoeffekter och har visat sig positivt för både den fysiska och den psykiska hälsan. Genom vistelser i gröna miljöer ökar den fysiska aktiviteten, stressnivån minskar, koncentrationsförmågan ökar och kroppen får tillfälle att återhämta sig. Grönområden är också viktiga mötesplatser i det offentliga rummet. De kan främja socialt deltagande och interaktion mellan människor. Grönskan levererar en rad tjänster som vi människor, både medvetet och omedvetet, drar nytta av varje dag, så kallade ekosystemtjänster. Den biologiska mångfalden av växter, djur och gröna miljöer är i själva verket grunden till vår välfärd och de gröna miljöerna ger en attraktiv stad att bo i och besöka. Det finns därför en stor samhällsnytta i att planera grönt, vilket i sin tur ger ekonomisk vinning. Med god planering kan man optimera grönstrukturen genom att skapa och kombinera många olika värden och funktioner på en och samma yta, en så kallad mångfunktionell yta. En mångfunktionell grönyta servar oss alltså med flera olika ekosystemtjänster och kan till exempel samtidigt som den ger rum för rekreation och vila, även dämpa buller, rena luft och vatten, fördröja dagvatten och fungera som livsrum för olika växter och djur. Genom kartläggningar av grönstrukturen får man en bild av vilka områden som har många eller unika och omistliga funktioner. Grönplanen ger förslag på hur Noras grönstruktur kan användas och utvecklas till sin fulla potential. Kommuninvånarna dialog, delaktighet och inflytande I processen att ta fram underlagsmaterial till denna grönplan har ett flertal medborgardialoger genomförts. Syftet har varit att få en tydligare bild av hur grönområden, stråk, och platser i Nora används, att få synpunkter på förbättringsområden samt att öka möjligheterna för kommuninvånarna att göra sina röster hörda. Dialoger har genomförts med skolelever i årskurs fem samt på särskolan (totalt ca 120 elever), medlemmar i Sveriges pensionärsförbund (SPF) och Pensionärernas riksorganisation (PRO) och med elever från vuxenutbildningen svenska för invandrare (SFI). Dessutom bjöds föreningarna i Nora kommun in till ett möte där de fick tillfälle att lämna sina synpunkter på kommunens gröna miljö utifrån den verksamhet de bedriver. Sju föreningar (Nora scoutkår, Gyttorps ridklubb, DHR, Reumatikerförbundet, Nora biologiska förening, Bostadsrättsföreningen Linåkern, Naturskyddsföreningen) deltog i dialogen. Inom ramen för ett examensarbete har två studenter vid Hälsoutvecklarprogrammet vid Örebro universitet genomfört fokusgruppsintervjuer med 16 gymnasieelever och skrivit en C-uppsats med titeln Den naturliga vägen till en bättre hälsa - En studie om grönområdens betydelse för ungdomar (Cederlund, Masson 2014). Målgrupperna för dialog har valts utifrån att detta är grupper i befolkningen som kan anses ha särskilda behov som bör tas hänsyn till i planeringen av gröna miljöer. Via SFI nådde vi ett stort antal utrikes födda en grupp som i lägre utsträckning nyttjar grönområden och som dessutom ofta har en lägre grad av delaktighet och inflytande i 8

9 samhället än svenskfödda (Statens folkhälsoinstitut, 2009; Statens folkhälsoinstitut, 2011). Det är viktigt att individer och grupper känner att de kan påverka samhällsutvecklingen och sina egna livsvillkor, annars kan känslor av utanförskap och maktlöshet uppstå vilket även har starka samband med ohälsa (Statens folkhälsoinstitut, 2011). En annan betydelsefull faktor som bidragit till att dialogen genomförts med barn är att alla barn har rätt till delaktighet och inflytande via FN:s konvention om barnets rättigheter. Artikel 12 i konventionen säger att alla barn har rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem. De genomförda dialogerna har alltså haft dubbla syften, dels som en metod att samla in underlag till grönplanen från kommuninvånarna samtidigt som det är ett sätt att skapa förutsättningar för att öka medborgarnas inflytande och delaktighet. Det är därmed också en satsning att tillämpa barnkonventionen i högre utsträckning. Att satsa på att göra medborgarna delaktiga i större utsträckning i det ordinarie arbetet är en rekommendation för att skapa ett socialt hållbart samhälle (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013). Resultaten från de olika medborgardialogerna finns i bilaga 4. Grönplan Nora 9

10 Grönplan Nora DEL 1: VISION OCH INRIKTNINGSMÅL 10

11 Vision Grönplan Nora Noras grönområden är varierade och attraktiva samt bidrar till hållbar utveckling, god livskvalité och jämlik hälsa för kommuninvånarna. Inriktningsmål God tillgång och tillgänglighet till park- och naturområden med hög kvalité Utvecklade gröna stråk för rekreation och naturvård (grön infrastruktur) God variation av naturtyper för upplevelser, utomhuspedagogik och biologisk mångfald Skötsel av park- och naturområden bidrar till att värden och funktioner bibehålls och utvecklas De gröna miljöerna bidrar till ett hälsofrämjande och aktivt liv samt till attraktiva kultur- och besöksmål Indikatorer Kommuninvånarnas uppfattning om (från SCB:s medborgarundersökning) tillgången till parker, grönområden och natur möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen t ex sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv tillgången till gång- och cykelvägar renhållningen av parker och allmänna platser i kommunen Tilläggsfrågor i SCB:s medborgarundersökning Förekomst och reproduktion av flodpärlmussla i åarna Rekommenderade utvecklingsåtgärder Förbättra tillgängligheten till park- och naturområden genom utbyggnad av gång- och cykelvägar, skyltning, information, belysning, sittplatser m m Underlätta förskolornas och skolornas arbete med utomhuspedagogik Utveckla ytor för spontanaktiviteter Utveckla Strandpromenaden, Alntorps ö, Digerberget, Anders Wedbergsparken (Skolparken), Nobelparken i Gyttorp och Strandparken i Ås samt Pershyttan som rekreationsområden Koppla ihop Åpromenaden med promenadstråk längs Hagbyån Förbättra rekreationsmöjligheter längs Hagbyån och Lerkesån samt vandringsmöjligheter för fisk i åarna Vägledning för skötsel av grönområden Grönområden i och nära tätorten har höga värden för rekreation. Att öka tillgängligheten, vårda och utveckla de rekreativa värdena är ett viktigt mål för samhället och resulterar i höga upplevelsevärden, bättre folkhälsa och en högre livskvalité. Målmedveten skötsel och investeringar hjälper till att utveckla och värna de sociala, kulturella och ekologiska värdena. Se bilaga 3 för detaljerad vägledning för olika park- och naturtyper 11

12 Grönplan Nora Kartan på nästa sida visar övergripande förslag på utveckling av grönstrukturen i planområdet de närmaste fyra åren. De flesta förslagen gäller kommunal mark, men även andra markägare berörs till viss del. I områdesbeskrivningarna längst bak i rapporten finns förslagen till utveckling av områdena och även av andra områden. Genomförande och uppföljning Grönplanen är ett strategiskt och långsiktigt inriktnings- och planeringsdokument vars mål är styrande för alla berörda kommunala verksamheter och bolag. Programmet revideras vart fjärde år. Programmet kompletteras med en årlig verksamhetsplan där berörda enheter analyserar och prioriterar de aktiviteter som varje år ska genomföras för att målen ska nås. Verksamhetsplanen redovisas till kommunstyrelsen inför varje verksamhetsår. Ansvarig tjänsteman för att verksamhetsplanen tas fram är kommunchefen. Om det i verksamhetsplanen prioriteras åtgärder som kräver ekonomiska resurser behandlas dessa i det ordinarie budgetarbetet. I kommunens årsredovisning anges de aktiviteter som genomförts under föregående år och resultaten av dessa analyseras i förhållande till målen. Analysen ger också underlag för kommande års verksamhetsplan. Ansvarig tjänsteman för att redovisning tas fram och att analysen genomförs är kommunchefen. Uppföljning av indikatorerna görs vartannat år genom frågor i den enkät kommunen genomför via SCB. Indikatorn om biologisk mångfald följs upp vart sjätte år inom länsstyrelsens miljöövervakning. Andra föreslagna åtgärder Förstärkning av vattenstråk Hagbyån och Lerkesån Vandringsmöjligheter för fisk förbättras. 12

13 Utveckling Ås Nyttorp Stensnäs Marstrandshagen 10 6 Esstorp Dalsta Fibbetorp 8 Hagby Haga Bergsäng Knutsberg Sunnanlid Ängarna 5 Gyttorp Pershyttan Utvecklingsområden Strandpromenaden 2. Alntorpsö 3. Digerberget 4. Anders Wedbergsparken 5. Gyttorp strandpromenad 6. Strandparken 7. Kulturreservatet Gamla Pershyttan 8. Hagbyån 9. Lerkesån 10. Banvallen 11. Hagbyån 12. Lerkesån Ekologigruppen Km 13

14 14 DEL 2: HELHETSVÄRDEN I GRÖNSTRUKTUREN

15 I Nora med omnejd finns stora värden för natur, kultur och rekreation. Dessa har sammanställs i del 3 Värden för kultur, natur och rekreation i Nora tätort. Grönplan Nora Områden med gröna helhetsvärden Ett område med samlade helhetsvärden är ett område där flera av de i rapporten behandlade värdena samverkar. Ett bra exempel är kulturlandskap med ädellövskogar och hagmarker. Många av de växt- och djurarter som finns i den här sortens landskap är knutna till marker som hävdas med bete eller slåtter. Dessa landskap rymmer ofta även höga kulturvärden som också är beroende av att landskapet hävdas och landkapsbilden bevaras. Därtill rymmer de hävdade kulturlandskapen en rad upplevelsevärden som tilltalar människor, och de utgör därför ofta populära rekreationsområden. Sammantaget innebär detta att man genom att sköta kulturlandskapet kan bevara och öka värdet av landskapet både för natur-, kultur- och rekreationsvärden. För identifiering av områdena har inventeringar och GIS-material använts, se bilaga 3. I Nora har sju stora områden med helhetsvärden identifierats. Nedan följer en kort beskrivning av områdena. Mindre områden med samlade helhetsvärden återfinns under Områdesbeskrivningar på sidan 54 och framåt. Alntorps ö Alntorps ö är en av Noras viktigaste målpunkter, här finns både service, bad, minigolf och slingor att promera längs. Det finns även en genbank med Bergslagens historiska äppelsorter, något som är intressant ur både natur-, kultur- och rekreationssynpunkt. På ön finns även höga naturvärden i form av gamla barrträd. Digerbergets friluftsområde Digerberget är Kilsbergens nordöstligaste utlöpare. Från berget, som sträcker sig hundra meter ovanför Nora har man både fin utsikt och möjlighet till rekreation. Här finns motionsspår, mountainbikeleder och skidspår, Kilsbergsspåret ger möjlighet att åka skidor till Ånnaboda. Vandringsleden Bergslagsleden passerar området. Äldre värdefull skog dominerar naturmiljön och höga naturvärden finns i Lerkesån - där flodpärlmusslan skyddas i ett naturreservat. Naturreservatet Fibbetorpsskogen Intill Åsbosjön ligger Fibbetorpsskogens naturreservat, som är en rekreationsskog med höga naturvärden. Här finns många växt- och djurarter, och även rester av det gamla odlingslandskapet i form av små gamla åkertegar och ängar. Hagbyskogen Nära Nora centrum finns Norvallaskogen, även kallat Hagbyskogen, ett område med höga naturvärden och ett högt värde för rekreationen. Gammal barrskog och ädellövträd i form av ekar ger en karaktäristisk miljö för rekreation, inte minst då det här finns både idrottsplats och motionsspår. Intill idrottsplatsen finns även Folkets park, som flyttades hit under 1940-talet. I området ingår även Hagbydammen som reglerar vattnet mellan Åsbosjön och Norasjön. En utredning om förändring av dammen pågår. 15

16 Grönplan Nora Naturreservatet Stadsskogen I norra delen av tätorten finns Stadsskogen, ett stort skogsområde som delvis är naturreservat. Området är viktigt för rekreationen, här finns motionsspår och möjlighet att uppleva ro och skogskänsla. Här finns även höga naturvärden i form av gammal barrskog, de flesta av träden är mer än 100 år. Stadsskogen är även av kulturhistoriskt värde då området öppnades för rekreation vid den gamla skjutbanan redan 1892, främst för Nora Skyttegille. Under senare år köpte Nora kommun marken som idag är naturreservat. I östra delarna av det utpekade området finns fossil åkermark, och i den västra delen av området finns odlingsmarker som återfinns än idag, dock har gipar och hörn försvunnit. Området är har en tydlig prägel av ett kulturhistoriskt landskap. Kulturreservatet Pershyttan Pershyttan är en välbevarad bergsmansby med en hytta från 1300-talet, som numera ingår i kulturreservatet Gamla Pershyttans bergsmansby. I Pershyttan finns goda möjligheter till rekreation, inte minst i kulturreservatet - här finns både hyttan och dess omgivning som besöksmål, samt en naturstig. I området finns även många värdefulla träd, i form av ädellövträd som planterats för flera hundra år sedan under bergsmanstiden. Ås och Skofthyttans historiska landskap Området kring Ås och Skofthyttan bär spår från 1800-talet. Ås ligger i ett typiskt gårdsläge vid sydöstra kanten av ett skogsområde med utsikt över det öppna odlingslandskapet vid Åsbosjön. Området kring Södra Ås har en sammanhållen bybebyggelse, där åkrarna i stort sett har samma indelning som i mitten på 1800-talet. Även vägarna har bibehållit sin struktur under åren. Åsbobäcken som rinner genom området har höga naturvärden, knutna till att bäcken stått orörd under många år och mycket död ved har skapats. Här kan man även finna många fågelarter i lövskogen. 16

17 Områden med gröna helhetsvärden Stadsskogen Ås Skofthyttan Fibbetorpsskogen Hagbyskogen Alntorps ö Digerberget Pershyttan Nora - stora områden med gröna helhetsvärden Helhetsområden Ekologigruppen Km 17

18 Grönplan Nora DEL 3: VÄRDEN FÖR REKREATION, NATUR OCH KULTUR 18

19 Denna del beskriver värden för natur, kultur och rekreation i planområdet. Arbetet har föregåtts av inventering av natur- och rekreationsvärden av Ditte Hallengren och Margareta Lindkvist, en inventering som sedan kompletterats av Ekologigruppen under hösten De natur- och rekreationsvärden som har beskrivits har klassats utifrån en tregradig skala, där klass 1 är nationellt och regionalt intressanta platser, klass 2 kommunalt intressanta och klass 3 lokalt intressanta. Värderingen har gjorts av Ekologigruppen efter sammanställning och komplettering av underlagsmaterial. I analysen av natur- och rekreationsvärden har SWOT-analyser använts. En SWOT-analys är en metod för att hitta styrkor, svagheter och möjligheter för, samt hot mot, exempelvis natur- eller rekreationsvärden. I arbetet med kulturvärden har endast ett kortare fältbesök gjorts, i övrigt består beskrivningen av kulturvärden främst av sammanställning av befintliga kartunderlag. Ingen sammanvägd värdering och klassning har gjorts av kulturmiljöerna. Grönplan Nora 19

20 Grönplan Nora Rekreationsvärden 20

21 Här nedan beskrivs den översiktliga grönstrukturen i Noras stadsdelar, samt Gyttorp, Ås och Pershyttan. En sammanfattning redovisas av SWOT-analyser för de olika typer av grönområden som identifierats. Stadskärnan I Noras centrala delar finns ett flertal parker och öppna ytor som används för rekreation. Torgen, Skolparken och Strandpromenaden är de mest frekventerade områdena, här är också skötseln som mest intensiv. Stadsdelarna i norr I Noras norra delar är Stadsskogen det största rekreationsområdet. I bostadsområdena finns Hagbydammens rekreationsområde, ett antal gräsytor och några mindre skogsdungar. Stadsdelarna i söder Rekreationsmöjligheterna inom området är begränsade, men nära finns både Ängarna och Hagbyskogen. Ås I Ås finns främst gräsytor och mindre skogsdungar, men å andra sidan finns stora skogsområden i nordväst. Metodik Grönplan Nora Underlaget för rekreativa värden utgår från tidigare inventering av sociotopvärden som gjorts av Ditte Hallengren 2013, samt en komplettering i fält som gjorts under hösten 2014 av Ekologigruppen. Materialet har sammanställts och analyserats med SWOT-analyser (se beskrivning av metoden i inledning) tillsammans med projektgruppen. Även en tillgång, nåbarhet och kvalitets-analys har gjorts utifrån Boverkets metod (se beskrivning på sidan 29) Klassning av rekreationsvärden har gjorts utifrån Ekologigruppens metod med viss justering - med klassning i tre skalor - nationellt och regionalt, kommunalt och lokalt värdefulla rekreationsområden. Gyttorp Intill Vikerns strand finns en promenad som ger rekreationsmöjligheter i Gyttorp. Här finns även mindre skogsområden och idrottsområden - främst fotbollsplaner samt utsikt från Kottaberget. Pershyttan Pershyttan är en radby som ingår i ett kulturreservat med syfte att bevara och informera om den tidigare hyttverksamheten. Rekreationsmöjligheterna finns främst i en naturstig, samt vid Digerberget med spår och leder. Omkringliggande skogsområden Nora, Ås, Gyttorp och Pershyttan ligger inbäddade i stora skogsområden, som främst består av brukad skog. Rekreationsskog finns främst nära tätorten, samt vid Digerberget. Olika typer av grönområden Mindre skogar och skogsdungar -vardagsnatur De mindre skogarna och skogsdungarna ligger bostadsnära och fyller en viktig funktion för stadsdelarna. Utvecklingspotential Sittplatser/rastplatser saknas och behöver ordnas. Områdena är inte så kända och kan vara svåra att hitta. Skyltning kan eventuellt behövas. Skötseln behöver utökas. Gräsvårdsytor Det är positivt att ytorna hålls öppna. De utgör en odlingsreserv för framtiden. På ytorna kan anläggas lekplatser/rastplatser om behov finns. I dagsläget finns många ytor som slås med slaghack. Slaghack 21

22 Grönplan Nora medför att högvuxna gräs tar överhand och ger ytorna en låg status ur rekreations- och natursynpunkt. Utvecklingspotential Det är önskvärt att omföra några av slaghacksytorna till ängsytor för att få högre natur- och upplevelsevärden. Buskage kan också anläggas. Rekreationsområden - olika typer. Definitioner i denna grönplan: Badplats: Plats där bad erbjuds Gräsmatta: Klippt gräsmatta, fungerar för spontanidrott Idrottsområde: Iordningställd idrott, exempelvis fotbollsplan Kolonilott; Kommunala odlingsområden Lekplats: Iordningsställd lekplats Park: Mindre områden med kulturprägel. Här finns anläggningar., ofta lek och blomsterprakt. Rekreationsområde: Område med flera rekreationsmöjligheter, exempelvis Alntorps ö och Pershyttan. Ofta turistmål. Rekreationsskog: skogsområden: Viktiga målpunkter för längre utflykter, vanligtvis mer än 300 meter från bostaden Slåtterytor: Lågt rekreationsvärde. Gräs slås, men tas inte upp Sumpskog: Område som är svårtillgängligt, men intressant för naturstudier. Skogsdunge: Viktiga områden för rekreation under vardagar, ligger i anslutning till tätorten och bostäder. Ängsyta: Område som slås och tas omhand som äng, ger blomsterprakt. Öppen naturmark: Åkrar och andra gräsytor som sköts någon gång per år. Har få rekreationsvärden. Rekreationsskogar Skogarna är så stora att det verkligen går att uppleva skogskänsla. I två av dem finns elljusspår. Två av skogarna, Fibbetorp och Stadsskogen, är skyddade som naturreservat. Enligt medborgardialoger är skogarna omtyckta för många olika slags rekreation. Många olika skogstyper finns representerade. Utvecklingspotential Tillgänglighet, skyltning och entréer behöver förbättras. Skötseln behöver utökas och anpassas mer till rekreationsintressen. Intensivt skötta parker I centrala Nora finns flera parker av hög kvalitet. Vissa parker saknar lekmöjligheter och sittplatser, vilket kan förbättras. Behov av mer blomprakt och fler grillplatser har framkommit vid medborgardialogen. Skolparken och Strandpromenaden-Åpromenaden kan utvecklas med fler aktiviteter. Hoten mot de flesta typerna av grönområden är exploatering t ex för bebyggelse eller trafikleder samt ekonomin, som gör att skötseln blir eftersatt. SWOT-analys Generellt för grönstrukturen i Nora stad Styrkor Variation finns - natur, upplevelse - intill alla bostadsområden Kommunalt reservat - natur och kultur Flera regionala besöksmål Nära till vatten överallt Lättorienterat i området, belysning ger trygghet Stark trygghet! Snöröjning prioriterar gång- och cykelväg samt busshållplats Stark bevarandekänsla i Nora Svagheter Tillgänglighet och synliga entréer saknas i och till rekreationsområden Kommunikationen är svag (gång- och cykelväg och andra leder, dåliga trottoarer) Skyltning bristfällig i centrum och till rekreationsområden Trafikplanen är inaktuell Planteringar är dåligt avgränsade - ger tramp och snöskottningsskador Möjligheter Skyltning Entréer till områden, till exempel skog Broschyr Öka tillgänglighet för att stärka jämlikheten (titta både på funktionsnedsättning och socioekonomi) Jämställdhet och jämlikhet kan inarbetas i arbeten med grönstrukturen Snöröjning och skötsel kan stärkas Turistkarta över grönstruktur Hot Parkering på gröna ytor vid evenemang, till exempel Noramarken, förstör grönytor - gräs och rötter Esstorpsledens genomförande: vägdragningar och infrastruktur är hot mot grönstrukturen Dåliga träd (speciellt lindkräfta) gör att många träd riskerar att dö samtidigt Grönstrukturen tas för given och får ingen uppskattning 22

23 Rekreationsområden - typindelning Nora - rekreationsområden - typindelning Badplats Kyrkogård Gräsmatta Idrottsområde Kolonilotter Lekplats Park Ekologigruppen Rekreationsområde Rekreationsskog Slåtterytor Sumpskog Skogsdunge Ängsyta Öppen naturmark Km 23

24 Grönplan Nora Klassning av rekreativa områden Nationellt och regionalt intressanta miljöer Till denna klass hör nationellt värdefulla områden, såsom riksintressen för friluftsliv och områden som lyfts i nationell turistinformation. Även regionalt värdefulla områden som besöks av personer från övriga länet hör till denna klass. Kulturreservatet Pershyttan Gamla Pershyttan är en välbevarad bergsmansby med anor från talet. Reservatet har som syfte att bevara bymiljön med omkringliggande jordbruks- och industrilandskap, här kan besökare uppleva sambandet mellan malm, skog och rinnande vattentillgångar från naturen som är viktigt i framställningen av järnmalm. Här finns under sommartid visningar av hyttan och servering. I reservatet finns även en naturstig. Klassning av rekreativa områden Klass 1 - Nationellt och regionalat intressanta miljöer Klass 2 - Kommunalt intressanta miljöer Klass 3 - Lokalt intressanta miljöer Klassningarna som gjorts är bara delvis jämförbara mellan de olika områdena natur, och rekreation. Detta beror dels på de naturliga olikheter som finns mellan de behandlade ämnena. Det beror också på att metoderna för klassning har utvecklats olika långt och att det funnits bitvis olika möjligheter att utföra fältinventeringar. Kriterier för klassning - Storlek - Unika natur och/eller kulturvärden - Naturskönt och vackert landskap/ Landskapsbild - För kommunen med sällsynta upplevelsevärden - Många olika upplevelsevärden - Tystnad - Vattenkontakt Klassningen har gjorts genom sammanställning av befintligt material, ett enkätutskick till skolor samt fältbesök i delar av tätortens bebyggelseområden och större friluftsområden. Digerbergets friluftsområde Digerberget är Kilsbergens nordöstra utlöpare, och utgör en höjdpunkt på mer än 100 meter ovanför Nora stad, vilket ger en fin utsiktspunkt. Här finns ett friluftsområde som används året om, på vintern finns här skidspår, bland annat ett spår som ansluter till Ånnaboda. Sommartid används Digerberget för vandring, inte minst längs Bergslagsleden som passerar här. Här finns även mouintainbikeleder och pulkabackar. Området är välbesökt av personer från hela regionen. Alntorps ö Alntorps ö är en av Noras främsta turistpunkter, som man kan besöka genom att ta båten Plaskus från strandpromenaden. Här finns en genbank, som har fokus på Bergslagens äppelträd, vilket ger besökaren möjlighet till både naturstudier och kulturhistoria. På ön finns även många aktiviteter, främst under sommaren, bland annat minigolf, bad, frisbeegolf och naturskola. Rutnätsstaden Parkerna och torgen i centrala Nora är värdefulla för upplevelsen av kulturmiljön. Torget är stadens främsta mötesplats. Då och då bedrivs torghandel där. Torget restaureras nu, men består till stor del av parkeringsplatser. Skolparken har nyligen restaurerats med ny lekplats och utegym. Från sittplatserna kan man beskåda konstverket Lejonporten. I parken finns värdefulla gamla lövträd. Även Glasstorget har nyligen renoverats. Strandpromenaden Strandpromenaden är ett av Noras mest välfrekventerade stråk och går från Nora järnvägsstation till campingen i norr. Längs promenaden finns bland annat café och lekplats. Strandpromenaden ansluter till Åpromenaden, som leder längs Hagbyån. Anders Wedbergsparken - skolparken Skolparken har nyligen restaurerats, med ny lekplats och utegym. Sittplatser finns, varifrån man kan beskåda konstverket Lejonporten. Nora torg och kyrka Nora torg är stadens främsta mötesplats. Då och då drivs torghandel där. Torget restaureras nu, men består till stor del av parkeringsplatser. Intill torget ligger Nora kyrka och Kyrkvallen, som är en mötesplats. 24

25 Rekreationsområden - klassning Ås Nyttorp Stensnäs Marstrandshagen Fibbetorp Esstorp Hagby Dalsta Haga Bergsäng Knutsberg Sunnanlid Ängarna Gyttorp Hitorp Pershyttan Nora - klassning av rekreativa områden Klass 1 - Nationellt eller regionalt värde Klass 2 - Kommunalt värde Klass 3 - Lokalt värde Ekologigruppen Rutnätsstaden 25

26 Grönplan Nora Kvarteret Bryggeriet Kvarteret Bryggeriet är ett industriområde från slutet av 1800-talet. Här har under senare år utvecklats ett centrum för konsthantverkare och företagare, vilket ger besökare möjligheten att uppleva kulturhistoria, service och samvaro. Gyttorp Gyttorp centrum är känt för den unika bebyggelsen, som uppfördes under och 60-talen och formgavs av Ralph Erskine. Området är ett turistmål där man kan uppleva det svenska folkhemmet, övernatta i 1950-talslägenhet och gå rundvandringar. Kommunalt intressanta miljöer Hagbyskogen-Norvalla Hagbyskogen är en väl använd rekreationsskog med elljusspår, idrottsplatsen Norvalla och mycket höga naturvärden. Intill idrottsplatsen finns även Folkets park, som flyttades hit under 1940-talet. Stadsskogen Norr om tätorten ligger naturreservatet Stadsskogen, som används flitigt för promenader och löpturer. Området har skyddats för friluftsliv och naturvärden. Fibbetorpsskogen Intill Åsbosjön ligger naturreservatet Fibbetorpsskogen, som har stora biologiska och sociala värden. Här finns flera upptrampade stigar i skogen, samt en rastplats vid Esstorps-entrén. I södra delen av reservatet finns möjlighet att bada i Åsbosjön. Ängarna Noras största fotbollsplaner. Hitorpsbadet Hitorpsbadet är beläget med vacker utsikt över Norasjön. Lokalt intressanta miljöer För vardagsrekreationen kan de lokala natur- och parkområdena nära bostaden vara minst lika viktiga som områden med högre rekreativa kvalitéer. I karteringen har många områden med lokalt värde identifierats, där främst promenader och naturlek är möjliga aktiviteter. Det är ofta små skogspartier inne i bebyggelsen som har fått ett lokalt värde. 26

27 Värdefulla stråk Viktiga stråk för besökare Genom områdets södra del passerar Bergslagsleden, som är en regional vandringsled. I Pershyttan finns en naturstig som ingår i kulturreservatet Pershyttan, och därför är av regionalt och nationellt intresse. De många mountainbikespår som finns i södra delen av området hör också till den här kategorin. Intill Norasjön löper Strandpromenaden, ett stråk som är välfrekventerat av besökare och invånare i hela kommunen, precis som Å-promenaden som går längs Hagbyån. Grönplan Nora Viktiga stråk för invånare Kring och i tätorterna finns ett antal lokala stigar och spår, bland annat motionsspår, gång- och cykelvägar och stigar. Många stigar finns i skogsområdena vid Stadsskogen, Ås och mellan Pershyttan och Gyttorp. Tillgång, nåbarhet och kvalitet i rekreationsområden Tillgång till grönområden I Nora är tillgången till rekreativa grönytor mycket god. Boverkets rekommendation är max 300 meter till närnatur, det uppfylls för i princip alla bostäder, skolor och arbetsplatser i Nora. I denna analys har därför 100 meter använts. På kartan på sidan 30 kan man se de områden som har mer än 100 meter till närnatur. Dessa områden finns inom Nora tätort. I Gyttorp, Ås och Pershyttan finns god tillgång från all bebyggelse. 27

28 Rekreation - leder och stigar Nora - leder och stigar Viktiga leder för besökare Andra leder och stigar Ekologigruppen Km

29 Brist på tillgång inom Nora tätort De områden som har brist på tillgång till grönområden ligger utspridda i hela Nora tätort, men flest bristområden finns i norra delen. Grönplan Nora En brist är att de områden som har låg tillgång ligger intill mycket små rekreationsområden, framförallt mindre parker och skogsdungar som inte ger samma rekreationsmöjlighet som större områden. Nåbarhet till grönområdena Möjligheten att ta sig till och inom grönområdena kallas i denna analysmetod för nåbarhet. Kartan på sidan 28 visar stigar och gång- och cykelvägar i hela arbetsområdet. Nåbarhet i rekreationsområden I nästan alla rekreationsområden finns flera stigar, vilket gör det lätt att till exempel promenera eller springa. Det ger en god nåbarhet i rekreationsområdena. Flera av de stora områdena, Stadsskogen, Digerberget och Hagbyskogen har motionsspår och många stigar. Ett område där det finns brist på stigar är Hitorpsskogen. Nåbarhet till rekreationsområden För att ett rekreationsområde ska ha en god nåbarhet krävs även gångoch cykelvägar från bostäder, skolor och arbetsplatser till området. Digerberget saknar en säker gång- och cykelväg från Nora, vilket gör att besökare måste åka bil eller cykla längs en obelyst bilväg. Önskvärt skulle vara att skapa en gång- och cykelväg via Hitorp upp till Digerberget, en väg som skulle bli mycket närmare än om man måste passera Pershyttan som det fungerar idag. Gång- och cykelvägen skulle även ansluta till arbetsplatser i Pershyttans industriområde. Till Hagbyskogen och Stadsskogen inne i tätorten Nora är det lättare att cykla och gå. Alntorps ö som ligger i Norasjön har mycket liten nåbarhet, då man måste åka båt dit. Turer går från stationsområdet till ön på sommaren med tät trafik, men under övriga delen av året krävs förbeställning av båttur. Kvalitet i grönområden Kvalitet innefattar sociala, ekologiska och kulturella aspekter av grönskan som bidrar till en upplevelse. I Nora har sociotopvärdena inventerats, och på kartan på sidan xx kan man se hur många sociotopvärden som uppfylls i varje område. Ett område med få sociotopvärden ger i den här analysmetoden en låg kvalitet, en begränsning i användningen av området med få potentiella aktiviteter och upplevelser. I Nora med omnejd finns områden med god kvalitet för rekreation främst i de stora områdena Alntorps ö, Digerberget, Fibbetorpsskogen, Hagbyskogen med Norvalla och Stadsskogen. Dessa områden är förknippade med friluftsaktiviteter som vandring, skidåkning och annan vinteraktivitet, i vissa fall bad och här kan du uppleva skogskänsla. Många områden inne i Nora, Ås och Gyttorp är mindre skogsområden där endast promenader och naturlek finns. Därtill kommer en hel del områden för spontanidrott. Även om detta är viktigt är variationen begränsad. Sammanvägd analys tillgång, nåbarhet, kvalitet De bostadsområden och arbetsplatser som har brist på tillgång till rekreationsområden har som närmast små områden, som dessutom har Noras gröna miljöer för rekreation presenteras och analyseras utifrån de tre aspekterna (Boverket 2007): Tillgång den faktiska resursen som bostadsnära natur utgör Nåbarhet den faktiska och upplevda tillgängligheten av denna natur Kvalitet den bostadsnära naturens storlek, innehåll och värden Boverkets riktvärden Närpark helst inom 50 meter från bostaden. Lokalpark bör kunna nås inom 200 meter från bostaden utan att korsa trafikerade vägar. Stadsdelspark bör ligga inom 500 meter från bostaden, dock inte längre bort än 800 meter. Friarealerna områden som känns orörda bör ha en täckningsgrad om minst kvadratmeter per invånare. (Boverket, 1999) Naturen inom 300 meter - indikation på tillgång Om man har natur inom 300 meter från sin bostad, förskola eller arbetsplats kan man promenera dit på 5 min, en rimlig sträcka för att uppleva vardagsgrönska. I Nora har alla boende tillgång inom 300 meter varför analys görs på 100 meter - vilket ger en tillgänglighet för fler målgrupper, bland annat äldre och barn. Nåbarhet En god tillgång till grönområden kan ses som ett första steg, men för att kunna uppleva grönskan behöver de vara tillgängliga och möjliga att nå. Ett bra grönområde finns på nära håll, och går att nå på ett bra sätt med gång- och cykelvägar och utan större barriärer. 29

30 Rekreation - tillgång, nåbarhet och kvalitet Stadsskogen Fibbetorpsskogen Alntorps ö Norvalla Pershyttan Hitorpsskogen Digerberget Nora - klassning av rekreativa områden Gång- och cykelvägar Befintlig stig Bostäder med mer än 100 meter till rekreationsområde Ekologigruppen Antal sociotopvärden Km

31 relativt dålig kvalitet. Detta är tydligt främst inom Nora tätort. Genom en satsning på dessa mindre parker och skogsområden kan många närboendes rekreationsmöjlighet stärkas. Exempel kan vara omläggning av områden, som slås med slaghack, till ängsmarker eller idrottsområden, vilket ger större möjlighet till aktivitet och upplevelse. De stora friluftsområdena har en god kvalitet och ger invånare i området möjlighet till rekreation främst under helger och lov, eftersom nåbarheten till dessa områden till viss del är bristfällig. Ett sätt att åtgärda detta kan vara att satsa på belysta stråk och fler båtturer till Alntorps ö. Aktiviteter - sommar- och vinterstaden En kartläggning har gjorts av de möjligheter som finns till olika utomhusaktiviteter. Sommaraktiviteter Under sommarhalvåret kan många aktiviteter utövas i Nora med omnejd. Aktiviteterna är främst kopplade till målpunkter som badplatser och idrottsområden, men det finns även ett stort antal mountainbikespår framförallt i södra delen av området. Vinteraktiviteter De möjligheter till aktivitet som finns under vinterhalvåret är framförallt pulkaåkning och skidåkning, inte minst vid Digerberget som är kommunens centrum för skidåkning. Belysta stråk finns mellan Nora och Ås respektive Gyttorp, men saknas till Pershyttan och Digerberget. Stads- och landskapsbild I Nora, Gyttorp, Ås och Pershyttan domineras stads- och landskapsbilden av öppna områden vid sjöarna Åsbosjön, Vikern och Norasjön. De landmärken man kan orientera sig efter är kyrktornet, vattentornet och till viss del även Alntorps ö. I södra delen av Nora är det kuperat, varifrån man också har bra utsikt över tätorterna. Rutnätsstaden med dess raka gator ger siktlinjer rakt norrut, österut och söderut, och hela rutnätet är därför av värde för landskapsbilden. Pedagogik och lek En omfattande medborgardialog har gjorts, med bland annat en enkät till skolor och förskolor där frågor ställdes om vilka grönområden som används i undervisningen. Dessa områden är viktiga att slå vakt om eftersom närheten till skolor och förskolor är viktig, åtminstone för små barn. Andra sinnen stimuleras jämfört med då man sitter i ett klassrum. De områden, som ligger på kommunal mark, bör förvaltas och utvecklas med hänsyn till vad som behövs för utomhuspedagogik. Nya områden bör utvecklas, så att fler finns att välja på i undervisningen. Medborgardialogen i sin helhet finns i bilaga 4. Sociotopvärden - ger en indikation på kvalitet Grönplan Nora Kvalitet innefattar båda sociala, ekologiska och kulturella aspekter av grönskan som bidrar till upplevelse. Nedanstående sociotopvärden med beskrivning är hämtade ur Stockholms stads rapport Sociotophandboken, med vissa justeringar. Bad - badupplevelser och vattenlek Blomprakt - rik blomning och trädgårdsodling Evenemang - plats för teater- musikoch motionsevenemang eller festivaler Grön oas - rum med grönskande golv och väggar Kulturmiljö plats med kulturhistoriska värden Lekplatslek - barns lek på lekplats Idrott och motion - iordningställt och belyst motionsspår eller idrottsanläggning. Mötesplats - möjlighet att träffas Naturlek - barns möjlighet till lek i natur Naturupplevelse - möjlighet att uppleva natur Odling - odla i koloniträdgårdar eller odlingslotter Parklek - bemannad lekplats Picknick - samvaro i mindre sällskap, ofta i samband med solbad Pedagogik - möjlighet till naturpedagogik, skolskog Promenader - flanerande, strövande, hundrastning, joggning och inlines Ridning - rida och att titta på hästar Ro avkoppling och upplevelse av avskildhet och tystnad Skogskänsla upplevelsen av stor tyst skog Sitta i solen - en plats att sitta i solen Spontanidrott - bollspel eller bollek Uteservering - café eller kiosk med uteservering Utsikt - överblick över landskapet samt känslan av rymd Vattenkontakt Vinteraktivitet - skridsko, skidor, pulkaåkning Medborgardialoger har gjorts med följande grupper Elever från vuxenutbildning svenska för invandrare - SFI Elever från årskurs 5 Äldre (SPF och PRO) Skolenkät Läs mer i bilaga 4 31

32 Rekreation - sommarstaden Nora rekreation - sommarstaden Eldplats Badplats Badmöjlighet Båtbrygga Fiskemöjlighet Fotbollsplan Minigolfbana Koloniområde Vattenskidklubb Spontanidrottsplats Badhus Motorcross Bågskytte Idrottsplats Ridhus/ridskola Fritidsgård Brukshundklubb Gång- och cykelvägar Motionsspår Elljusspår Naturstig Strandpromenad Åpromenad Bergslagsleden Mountainbikeled Dalviksrundan Åsbosjön runt Ekologigruppen Km

33 Rekreation - vinterstaden Nora - vinterstaden Pimpelfiske Pulkabacke Skidspår Skridskoåkning Vistelseplatser - medborgardialog med 5:e klassare Vistelseplatser - medborgardialog med SFI Belysta stråk Elljusspår Ekologigruppen Km 33

34 Rekreation - landskapsbild, landmärken och orientering Ås Nyttorp Stensnäs Marstrandshagen Fibbetorp Esstorp Hagby Dalsta Haga Bergsäng Knutsberg Sunnanlid Ängarna Gyttorp Hitorp Pershyttan Nora - landskapsbild, landmärken och orientering Landmärke Utsiktspunkt 34 Områden med värde för landskapsbilden Ekologigruppen Km

35 Grönplan Nora Naturvärden 35

36 Grönplan Nora I grönplanen har vi valt att slå ihop klass 1 nationellt intressanta miljöer och klass 2 regionalt intressanta miljöer, eftersom värdeklasserna omfattar naturmiljöer som antingen har skydd enligt miljöbalken eller där skydd av miljöerna borde finnas för att uppnå de nationella miljömålen. Följande kapitel beskriver de naturvärden som finns inom Nora tätort. Naturvärdena är till stor del knutna till barrskog, lövskog och bäckmiljöer. Det finns få områden med naturbetesmark och våtmark kring Nora. Ur Nora översiktsplan 1999: Vid planläggning och lovprövning av ny bebyggelse och anläggningar bör stor hänsyn tas till dokumenterade naturvärden så att inte dessa spolieras eller att allmänhetens möjligheter att studera de intressanta miljöerna försvåras Klassning av naturvärden Klass 1 - Nationellt och regionalt intressanta miljöer Klass 2 - Kommunalt intressanta miljöer Klass 3 - Lokalt intressanta miljöer Klassningarna som gjorts är bara delvis jämförbara mellan de olika områdena kultur, natur och rekreation. Detta beror dels på de naturliga olikheter som finns mellan de behandlade ämnena. Det beror också på att metoderna för klassning har utvecklats olika långt och att det funnits bitvis olika möjligheter att utföra fältinventeringar. Arbetssättet för klassning av värdefull natur används bland ekologer i Sverige och det finns kriterier för vilka värden som ska ligga till grund för bedömningen. Kriterier för klassning är bland andra: Naturtypens ovanlighet/sällsynthet. Objektets storlek och kontinuitet. Ekologiska samband med intilliggande miljöer Förkomst av ekologiskt viktiga strukturer eller småmiljöer. Förekomsten av hotade/rödlistade arter. Förekomsten av signalarter. Naturvärdesbedömningen (klassning av naturvärden) har gjorts genom en kombination av sammanställning av befintlig kunskap, flygbildstolkningar och fältbesök. De områden som fältbesökts representerar ett stickprov av bedömda områden. Använda underlag är GIS-analys av befintligt underlag från Skogsstyrelsen, Nora kommun, Naturvårdsöversikt Örebro län 1984, ArtDatabanken och Ekologigruppen. Säkerhet i bedömningen Det finns en osäkerhet i bedömningen av naturvärdesklasser eftersom underlaget har tagits fram vid olika tillfällen med olika metoder och olika syften. Bedömningen är till stora delar gjort utifrån befintligt underlagsmaterial och endast några områden är besökta och kvalitetsgranskade i fält av Ekologigruppen

37 Natur - värdesklasser Nora - naturvärdesklasser Klass 1 - Nationellt och regionalt intressanta miljöer Klass 2 - Kommunalt intressanta miljöer Klass 3 - Lokalt intressanta miljöer Ekologigruppen Km 37

38 Grönplan Nora Kort beskrivning av värdena Naturreservat och Natura 2000 I anslutning till Nora stad finns tre naturreservat; Stadsskogen (nr 7) Fibbetorpsskogen (nr 15) och Kvarnbäcken-Lerkesån (nr 41). Det sistnämnda är även ett Natura 2000 område. Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. Stadsskogen är ett kommunalt reservat som ligger strax norr om bebyggelsen i Nora. I reservatet dominerar hundraårig barrskog som varierar från mager tallskog med fönsterlav och renlavar på hällarna till blåbärsskog och mer näringsrik granskog längre ned i terrängen. Fibbetorpsskogen ligger väster om Nora vid Åsbosjön och är ett kommunalt reservat. I området finns ett rikt fågelliv med bland annat kattuggla, sparvuggla, stenknäck, stjärtmes och ett flertal hackspettsarter. I reservatet förekommer både gamla barrskogar, med blåbärsgranskog och hällmarkstallskog, och öppet kulturlandskap. I anslutning till de hävdade markerna är lövinslaget stort med flera olika slags lövträd såsom ask, ek och lind. Kvarnbäcken-Lerkesån är delvis skyddat som statligt naturreservat och som Natura 2000 område. I Kvarnbäcken-Lerkesån finns länets finaste bestånd av den fridlysta flodpärlmusslan. I bäcken finns även öring, stensimpa och sällsynta mossor. Se vidare under Bäckmiljöer. Biotopskyddsområden Biotopskyddsområden är mindre områden som håller mycket höga naturvärden och bildas av Skogsstyrelsen eller kommuner. I områden med biotopskydd får naturvärdena inte skadas. I närheten av Nora finns sex stycken biotopskyddsområden; Åsbobergsbäcken (nr 1), Lövskogen vid Turistgården (nr 9), Barrskogen och lövskogarna Bergsäng V och Ö (nr 28, 29), Blandskogen och Barrskogen vid Digerberget Västra och Östra (nr 50, 52) och del av Lerkesån (nr 41). Naturvårdsavtal Naturvårdsavtal är ett avtal som tecknas mellan markägare och staten genom Skogsstyrelsen eller länsstyrelserna. Vid Nora finns tre områden med naturvårdsavtal: Hagbyåns mynning (nr 27) och Digerberget Östra 2 (nr 51) och del av Lerkesån (nr 41). Nyckelbiotoper Nyckelbiotoper är områden med mycket höga naturvärden som har identiferats av Skogsstyrelsen. En nyckelbiotop har inget lagligt skydd, däremot är det generell samrådsplikt med Skogsstyrelsen före åtgärder som väsentligt påverkar områdets naturmiljö enligt Miljöbalken 12 kap. 6. Nära Nora finns några nyckelbiotoper utpekade. Det är områdena nummer 3 (barrskog), 4 (lövskog), 23 (barr- och lövskog), 25 (barrskog), 34 (barrskog) och 52 (barrskog). 38 Andra viktiga naturområden Utöver de skyddade områdena och nyckelbiotoperna finns några fler viktiga naturområden med nationellt och regionalt intresse, klass 1: Hagbyån (nr 19), Hagbyskogen (nr 23), Smygarebäcken (nr 24), Pershyttan och Gamla Pershyttan (nr 37, 38), Kvarnbäcken-Lerkesån (nr 41) och Västra sund Aspkullen (nr 53).