Årsredovisning 20 13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 20 13"

Transkript

1 Årsredovisning 20 13

2 Brunnsparken i Ronneby lockade rekordmånga besökare. Det enskilt största evenemanget var konserten med Gyllene Tider i juli där totalt var på plats. Sist men inte minst är vi glada och stolta att kunna berätta att Ronneby Brunnspark är Sveriges mest inspirerande park. Brunnsbadet toppade alla tidigare mätningar med nästan personer som besökte upplevelsebadet under sommaren. 1 januari tog kommunen över ansvaret för hemsjukvården från Landstinget Blekinge. Ronneby kommun formulerar en ny personalpolitisk vision och gemensam handlingsplan som bygger på värdeorden respekt, professionalitet och ansvar för att bli en ännu mer attraktiv arbetsgivare. Blekinge Museum presenterar en arkeologisk sensation på Kulturcentrum i Ronneby. Inte mindre än 29 stycken så kallade guldbubbar hittades vid arkeologiska utgrävningar vid Västra Vång. Det är det tredje största fyndet av guldgubbar hittills i Sverige. (Foto: Blekinge Museum) Konstprojektet Art Line där Kulturcentrum verkar tillsammans med partners från länderna runt Östersjön utsågs till Flaggskeppsprojekt inom EU.

3 Konstverket Vågen som består av fyra cirka 45 cm stora pingviner i brons invigdes. Konstnären Eva Fornåå låter en av dessa små djur surfa på en våg på väg från Kockumstrappan ner mot Ronnebyån. Den gamla bebyggelsen på Kilen-området mellan Ronnebyån och stationen revs och nya visioner som inspireras av Cradle 2 Cradle ska få plats. Hur dessa visioner kan bli verklighet och mycket annat på temat hållbarhet visas i Cefurs nyinvigda showroom på Kunskapskällan. Ronneby kommun utsågs till bästa miljökommunen i Blekinge. Ett exempel på det framgångsrika miljöarbetet är den första elbilen i den kommunala bilpoolen. Äldreomsorgen i vår kommun prisas mångfaldigt och utvecklar tillsammans med BTH nya arbetssätt inom demensvården. Surfplattor ger trygghet och gör bortglömda ansikten och minnen tillgängliga. Projektet WellNetWork ger kvinnor inom wellnessoch hälsobranchen möjlighet att genom samarbete och kunskap driva framgångsrika företag i vår kommun. Tolv samhällskommunikatörer med egen bakgrund som flykting i Sverige håller i samhällsorientering för nyanlända flyktingar på tolv olika språk.

4 Innehållsförteckning Kommunens organisation 5 Förvaltningsberättelse 7 Kvalitetsredovisning 25 Personalbokslut 30 Miljöbokslut 33 Resultaträkning 35 Balansräkning 36 Finansieringsanalys 37 Driftredovisning 43 Investeringsredovisning 44 Ord- och begreppsförklaringar 46 Redovisningsprinciper 47 Kommunstyrelsen 50 Revisionen 61 Miljö- och byggnadsnämnden 62 Fritids- och kulturnämnden 63 Utbildningsnämnden 66 Äldrenämnden 74 Socialnämnden 77 Överförmyndarnämnden 80 Kommunens företag 82

5 Kommunens organisation De kommunala bolagen är 100-procentigt ägda av kommunen. Räddningstjänsten Östra Blekinge ägs tillsammans med Karlskrona kommun, Ronnebys andel är 38,5%. Kommunsamverkan Cura Individutveckling ägs tillsammans med övriga kommuner i Blekinge. Mandatfördelning Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande instans. Vart fjärde år väljer invånarna i Ronneby vilka som ska sitta i kommunfullmäktige genom att rösta i kommunalvalet. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Socialdemokraterna 15 Moderaterna 11 Centerpartiet 6 Ronnebypartiet 3 Vänsterpartiet 3 Folkpartiet 3 Sverigedemokraterna 5 Kristdemokraterna 1 Miljöpartiet

6 Fem år i siffror Allmänt Befolkning 31 dec varav 0-6 år varav 7-15 år varav år varav år varav varav 80 år och äldre Kommunalskatt % 22,04 22,04 22,04 22,04 22,36* *Skatteväxling m a a övertagande av hemsjukvård Ekonomi Skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning, 1 207, , , , ,4 mm, (mkr) Verksamhetens nettokostnader (mkr) , , , , ,6 Finansnetto (mkr) -3,9 0,8-10,9-11,3-9,0 Årets resultat kommunen (mkr) 22,1 24,1 7,7 37,2 13,8 Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag 1,83% 1,90% 0,60% 2,88% 1,02% Årets resultat i koncernen (mkr) Nettoinvesteringar, kommunen (mkr) 29,9 22,1 5,5 53,9 22,1 100,5 146,4 98,1 61,9 47,9 Tillsvidareanställda* Antal anställda Antal årsarbetare Andel kvinnor % 83,6 83,8 83,3 83,3 83,5 *avser endast kommunen Nettokostnadens fördelning per nämnd 2014 Äldre 22% Social 16% Övriga 0% KS - adm stödenheter 9% KS - teknisk förvaltning 7% Fritid- o kultur 5% Miljö- o byggnad 1% Utbildning 40% 6

7 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Samhällsekonomi Finanskrisen hösten 2008 var inledningen på en långdragen konjunkturnedgång ur vilken många ekonomier ännu inte återhämtat sig. BNP i världen beräknas öka 3,0 % under medan BNP för EU-området beräknas bli -0,1 %. De för Sverige ekonomiskt viktiga länderna Tyskland, England och USA samt Norden, visar alla på positiv tillväxt. Det är dock inte fråga om någon konjunkturuppgång utan mer en stabilisering på en nivå med svag tillväxt. Förväntningarna om framtiden bedöms som försiktigt positiva, om än viss oro finns på den finansiella marknaden. Penningpolitiken är fortsatt starkt expansiv för att stimulera ekonomin. Den svenska ekonomins BNP-tillväxt under var blygsam, ca 0,9 %. Den svaga exporten har haft en dämpande effekt på industrins investeringstakt. Tillväxten har hållits uppe av privat och offentlig konsumtion. Sveriges kommun och landstings (SKL:s) bedömning är att Sveriges tillväxt under 2014 ska få draghjälp av de viktigare exportmarknaderna och hamna på 2,7 %. En kvarstående problematik är den fortsatt höga arbetslösheten. Då det bedöms finnas ledig produktionskapacitet kommer inte effekterna av ökad tillväxt få omedelbar påverkan på sysselsättningen. Arbetslösheten förväntas ligga på ca 8 % 2014 för att därefter minska. En anledning till att den procentuella arbetslösheten inte minskar trots att antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar ökat, är att antalet av befolkningen i arbetsför ålder och andelen av befolkningen som deltar i arbetskraften har ökat. Reporäntan ligger efter riksbankens möte i december på 0,75 %. En fortsatt låg räntenivå förväntas bidra till fortsatta investeringar. Kommunsektorn Förutsättningarna för kommunsektorns utveckling är mångfacetterad. Skatteunderlagets tillväxt har de senaste åren gynnat kommunerna. Samtidigt ställs kommunerna inför demografiska utmaningar och kostnadsökningar som inte motsvaras av ökningar av statsbidragen. Fler barn i grundskoleålder och fler äldre innebär ökade behov inom kostnadskrävande områden. Många kommuner har stora investeringsbehov. De demografiskt betingade kostnadsökningarna kan inom några år tvinga kommuner till skatteökningar. Sammantaget ställer detta fortsatta krav på effektiviseringar och anpassningar av verksamheten. En annan viktig fråga på några års sikt är tillgången på personal inom de yrkesgrupper där efterfrågan/behovet av tjänster bedöms öka, t ex inom äldreomsorgen. Kommunerna har en utmaning i att locka till sig arbetskraft till Sveriges viktigaste jobb. Skatteunderlag och utjämning I tabellen nedan framgår en jämförelse mellan den skatteunderlagsprognos som användes i budget för och prognosen för utfallet som SKL lämnade i cirkulär 13:72 i december KF-budget 3,9% 3,2% 3,7% 4,4% SKL, dec 4,0% 3,6% 2,9% 4,6% Av tabellen ovan framgår att skatteunderlagets utveckling 2012 och blir något bättre än vad som antogs hösten Däremot antas skatteunderlaget utvecklas svagare under 2014 än man bedömde hösten För bedöms en starkare utveckling års definitiva utfall (taxeringsutfall ) uppgick för hela riket till 4,0%, att 7

8 jämföras med de 4,1% som angavs i prognos i Årsredovisningen för Skatteunderlagets tillväxt (taxeringsutfall , prognos ): Riket 1,3% 2,2% 3,0% 4,1% 4,0% Ronneby -0,8% 0,3% 0,6% 1,7% Källa: SKL cirkulär 13:72 samt Kan konstateras att skatteunderlaget i Ronneby utvecklas sämre än genomsnittet för riket. Till stor del kompenseras för tappet i inkomstutjämningen. Inför år genomfördes en skatteväxling med 32 öre mellan kommunerna i Blekinge och landstinget Blekinge med anledning av övertagande av hemsjukvården. Utdebitering - kommunalskatterna: Kommun Landsting Riket, högst 34,52% Riket, lägst 28,89% Riket, medel 31,73% 20,61% 11,17% Blekinge 33,13% 21,94% 11,19% Karlskrona 21,51% Ronneby 22,36% Olofström 22,16% Karlshamn 22,21% Sölvesborg 22,27% Källa: SCB kommunalskatterna Rikets medelvärde för utdebitering är inte helt jämförbar mellan kommuner och mellan landsting då det finns vissa skillnader i fördelning av verksamhet mellan kommun och landsting. För år 2014 är kommunalskatterna oförändrade i Blekinge. Vissa förändringar har dock skett i övriga riket. Utdebitering kommunalskatterna: Kommun Landsting Riket, högst 34,70% Riket, lägst 29,19% Riket, 31,86% 20,65% 11,20% medel Blekinge 33,13% 21,94% 11,19% Karlskrona 21,51% Ronneby 22,36% Olofström 22,16% Karlshamn 22,21% Sölvesborg 22,27% Källa: SCB kommunalskatterna 2014 Ronnebys skatteunderlag ger en medelskattekraft som uppgår till ca 90% av rikets medelskattekraft. Ronneby blir intäktsmässigt kompenserade för den lägre medelskattekraften i den kommunalekonomiska utjämningen. Skatteintäkterna uppgick till mkr. Utjämning mellan kommuner sker även på kostnadssidan, där strukturella behovs- och kostnadsskillnader mellan kommunerna utjämnas, den sk kostnadsutjämningen. Därtill finns strukturbidrag som är relaterat till befolkningsutveckling och sysselsättning. Nettot av inkomst-, kostnadsutjämning och strukturbidrag jämförs mot statens anslag. Är anslaget mindre måste kommunerna betala en regleringsavgift. Kommunerna kan också få LSSutjämningsbidrag. Netto erhöll Ronneby kommun 259 mkr ur det kommunala utjämningssystemet år. Ett förändrat kommunalekonomiskt utjämningssystem började gälla från och med Efter den femåriga införandeperioden beräknas Ronneby kommun erhålla ca 16 mkr mer från utjämningssystemet, antaget att Ronnebys utveckling följer riket. 8

9 Regionen och länet Kommunerna i Blekinge, Region Blekinge, Länsstyrelsen och andra regionala aktörer samarbetar med varandra i en rad olika sammanhang. Det kan handla om allt från biosfärområden till turismsatsningar. Flera projekt bedrivs med finansiering från EU. Ronnebys utveckling Befolkning Ronnebys befolkning har under 2000-talet minskat från drygt invånare till att i slutet av år ligga på År innebar en viss vändning i befolkningskurvan på så sätt att befolkningen ändå ökade med 83 personer. Främst är det inflyttning från utlandet som står för nettoökningen Diagram: Folkmängd Nedanstående tabell visar de senaste årens förändring av befolkningen i Riket, Blekinge och Ronneby (källa:scb): Riket Blekinge Ronneby 0,93% 0,29% 0,30% ,77% -0,43% -0,44% ,71% -0,16% -1,22% ,80% 0,42% -0,57% ,90% 0,22% -0,26% Befolkningsutvecklingen i Ronneby följer inte utvecklingen för riket. År innebar dock att befolkningen inte längre minskade. Tabell flyttnetto Ronneby Inflyttade Utflyttade Netto Tabell födelsenetto Ronneby Levande födda Avlidna Netto Befolkningsförändringar i jämförelse med föregående år i vissa åldrar/åldersintervall (SCB) Ålder

10 Befolkningsutvecklingen i kommunens tätorter (antal) Tätort/ landsbygd Backaryd Bräkne-Hoby Eringsboda Hallabro Johannishus Kallinge Listerby Ronneby Ronnebyhamn Landsbygd (ej tätort) Totalt kommunen Definition av tätort: En tätort ska ha sammanhängande bebyggelse med högst 200 m mellan husen och minst 200 invånare (källa SCB/FOLK01KT). Indelning revideras vart 5:e år. års siffror ej klara. Bostadsmarknad Under året byggdes infrastruktur för 9 nya bostadstomter vid Hultagölen. I Listerby pågår byggnation av Backsippans förskola med 6 barnavdelningar inspirerat av Cradle to Cradle. Flera intressanta byggprojekt är planerade i kommunen, bland annat i området Kilen. Kilen är ett centrumnära område för modernt och framtida boende som kommer att byggas utifrån Cradle to Cradle filosofin. Ett annat byggprojekt baserat på dessa principer är Hulta förskola som kommer att byggas under året. Dessa projekt sätter Ronneby i framkanten vad gäller hälsosamma byggnadsmaterial och hållbar byggandet. Även AB Ronnebyhus kommer under året att påbörja bygget av ett nytt trygghetsboende inspirerad av Cradle to Cradle i området Espedalen. Målgruppen är personer över 70 år. Näringsliv Under arrangerades företagsmässan Ronneby Nu i samverkan med merparten av de lokala företagarföreningarna. Under sommaren var ett tiotal ungdomar engagerade i konceptet sommarlovsentreprenörer. Kommunen deltog på Elmia-mässan tillsammans med Tech Network. Kommunen har även medverkat i ett antal regional projekt såsom Innovativa Blekinge, Intäktsbasen, Handla i Blekinge, Elöv, Fundamentet samt Wellnes. En fortsättning på projekt Wellnes startar under Dessutom har kommunen varit engagerad i olika samverkansprojekt med Nyföretagarcentrum, Ung Företagsamhet, tach Network, Blekinge Business Inkubator, Ronneby Företagsgrupp, Ronneby Handelsförening, Landsbygdsrådet, m fl. Under året bildades även ett arbetsmarknadsråd där Arbetsförmedlingen, näringslivet och kommunen gemensamt diskuterar och agerar kring aktuella arbetsmarknadsfrågor. Näringslivsplanen 2014 är baserad på det material om arbetades fram i Vision Den främsta tillväxtpotentialen bedöms finnas i de befintliga små och medelstora företagen i kommunen. Arbetsmarknad Ronneby ligger mitt i Blekinge med goda kommunikationsmöjligheter till näraliggande kommuner oavsett om man väljer tåg, buss eller bil. I tabellen nedan visas hur pendlingssituationen ser ut i Ronneby 2011 och För år presenteras statistiken först under april. Antalet kvinnor som pendlar från Ronneby för att arbeta är avsevärt högre än 10

11 antalet som pendlar till Ronneby. För män är skillnaden mindre. Antal pendlare till/från Ronneby Inpendlare Utpendlare Inpendlare Utpendlare Män Kvinnor Totalt Källa: SCB RAMS. års statistik ej klar. Man ser att antalet arbetspendlare har ökat något mellan åren men förändringarna är små. Antalet förvärvarbetande dagbefolkning i tabellen nedan har inte heller förändrats från Förvärvsarbetande dagbefolkning. Antal förvärvs-arbetande i Ronneby kommun Källa: SCB RAMS förvärvsarbetande dagbefolkning (dec.). års statistik ej klar. Tabeller med andel arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd: Ålder år Riket 8,6% 8,9% 8,6% Blekinge 11,3% 12,0% 11,7% Ronneby 12,5% 13,8% 13,3% Källa: AMV, arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i % av registerbaserade arbetskraften år. (per december månad resp år) Ålder år Riket 19,1% 18,4% 17,2% Blekinge 31,1% 30,3% 28,6% Ronneby 35,9% 34,1% 33,6% Källa: AMV, arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i % av registerbaserade arbetskraften år. (per december månad resp år) Kommunen genomför på uppdrag av Arbetsförmedlingen olika program riktade främst mot långtidsarbetslösa. Denna dagbefolkning om personer arbetade år 2012 på ca 1480 olika företag, organisationer eller myndigheter enligt nedanstående sektorsindelning. Kommun etc Landsting Statligt etc Näringsliv Övriga Män Kvinnor Totalt Källa: SCB RAMS Arbetsmarknadsläget i kommunen avviker negativt från riket och Blekinge som helhet. Framförallt är det unga i åldern år som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, se tabeller nedan. I tabellerna används december månads statistik, inte genomsnitt för året. 11

12 Vision för Ronneby Ronneby skall vara en framgångskommun där befolkningen och antalet arbetstillfällen ökar. Kommunen ska präglas av ett tillåtande, lyssnande och ansvarstagande ledarskap där omsorg om invånarna, näringslivet och miljön står i fokus. Alla människor ska ha samma rättigheter och lika värde och varje enskild individ skall bemötas med respekt och erbjudas god kommunal service, en attraktiv livsmiljö, ett levande kulturliv och en rik fritid. Den kommunala servicen skall kännetecknas av valfrihet för den enskilde. Det ska finnas en trygg förskola och skola som förbereder våra barn för framtiden samt individanpassad omsorg i livets alla faser. Näringslivet ska uppmärksammas som grunden för allas vår ekonomi och genom nära dialog ges möjlighet att vara delaktiga i samhällsutvecklingen. Naturen och vår miljö skall förvaltas med ett långsiktigt perspektiv så att vi bevarar dess värden till efterkommande generationer. Ronneby behöver ett tydligt ledarskap och tydliga mål för att utvecklas till en jämställd och trygg framgångskommun. Övergripande mål och riktlinjer Fler jobb Ansvarig Nämnd/ Bolag FoK KS Mål Indikator Mål Ronneby ska vara attraktiv för turister Ronneby ska vara en kommun med ett positivt näringslivsklimat och ett attraktivt område för befintliga företag och för företagsetableringar Kommunindex i Svensk Handel Nöjd Kund Index, Insikt Företagsklimat - Totalt Bokslut Kommentar 90 - Mätningarna lades ned Den enskilda kommunens service är en viktig del av det lokala företagsklimatet. Ett gott företagsklimat skapar i sin tur jobbtillfällen och stärker kommunens skattebas. Ronneby kommun lyckades inte riktigt nå målet under. Genomsnittet för de 189 kommuner som deltog i undersökning uppgick till 67. SN UN Minst 75 % av hushållen ska vara självförsörjande, sex månader efter att biståndsperioden inletts. Plats i förskola fås inom två månader från ansökt datum Faktisk mätning i % av alla ansökningar En kommunövergripande kvalitetsgrupp ska analysera utvalda mått som ingår i en nationell jämförelse (Kommunens kvalitet i korthet, KKiK). Detta är ett av de mått som ingår i KKiK. 75% 69% Det som blivit tydligt under året är att det är allt fler med stor problematik som kontaktar Försörjningsenheten, många står långt från arbetsmarknaden och har liten möjlighet att bli självförsörjande på kort tid. 90% 85% Målvärde nås ej pga oväntat stor inflyttning av nyanlända, samt en tydlig trend att placera barn i förskola redan från 1 års ålder. Gruppen 1-2 åringar har ökat med 25 % sedan

13 Attraktivt boende Ansvarig Nämnd/ Bolag KS Mål Indikator Mål Ronneby upplevs som en attraktiv kommun att leva och bo i. 1. SCB medborgarundersökning Nöjd region index KS _ _ 2.Nöjd Medborgar Index - Bemötande, tillgänglighet KS _ _ 3.Nöjd Inflytande Index - Helheten Bokslut Kommentar Denna del i SCB-undersökningen beskriver hur medborgarna bedömer sin kommun som en plats att bo och leva i. Genomsnittet för de 132 kommuner som deltog i undersökning uppgick till 59. Ronnebys index påverkas mycket negativ på den del som handlar om kommunens arbetsmöjligheter med ett utfall på 32 jämfört med ett snitt på 46. Å andra sidan får kommunen ett något högre utfall än genomsnitt beträffande bostäder, kommunikationer och fritidsmöjligheter. En kommunövergripande kvalitetsgrupp ska analysera utvalda mått som ingår i en nationell jämförelse (Kommunens kvalitet i korthet, KKiK). Detta är ett av de mått som ingår i KKiK Denna del i SCB-undersökningen beskriver vad medborgarna tycker om kommunens verksamhet. Detta mål lyfter fram bemötande och tillgänglighet som är ett av cirka tio mått som följs. Genomsnittet för de 132 kommuner som deltog i undersökning uppgick till 57 som alltså nästan uppnås. Målvärdet var dock 65 och visar på en tydlig ambitionsnivå som det är en bit kvar att nå upp till. En kommunövergripande kvalitetsgrupp ska analysera utvalda mått som ingår i en nationell jämförelse (Kommunens kvalitet i korthet, KKiK). Detta är ett av de mått som ingår i KKiK Denna del i SCB-undersökningen beskriver vad medborgarna tycker om inflytandet i sin kommun. Genomsnittet för de 132 kommuner som deltog i undersökning uppgick till 39. Målvärdet var dock 44 och visar på en tydlig ambitionsnivå som det är en bit kvar att nå upp till. Detta är ett uppmärksammat område som politikerna avsatt resurser till under. En arbetsgrupp har under året arbetat fram riktlinjer för hur nämnderna och beredningar kan utveckla medborgardialogen. Detta innebär att medborgarna ska få större möjlighet till information, påverkan och inflytande. Ärendet kommer att tas upp på Kommunfullmäktige i april En kommunövergripande kvalitetsgrupp ska analysera utvalda mått som ingår i en nationell jämförelse (Kommunens kvalitet i korthet, KKiK). Detta är ett av de mått som ingår i KKiK. 13

14 Ansvarig Nämnd/ Bolag MBN MT R-Hus RÖB SN Mål Indikator Mål Klara måluppfyllelse avseende handläggningstider och kvalitet enligt verksamhetsplan Bra insamlingsystem för renhållningen, lokala miljöhus Ronnebyhus Nöjd Kund Nöjd kund index Handläggningstid 60 dagar för 90 % av bygglovsärendena som tas på delegation, räknat från det att den fullständiga ansökningen inkom till beslut - exkluderat de ärenden där förlängningsbehov meddelats. 90% 94% Bokslut Kommentar Nöjda kunder 60% 75% Enligt kundundersökning utförd 12.. Framtagning av avfallsplan och förhandlingar med bostadsområden om miljöhus bl.a. i Hulta Norra pågår. NKI-enkät samtliga hyresgäster. Målvärde fasställs i dec SCB Medborgarenkät, Del B6, Räddningstjänst % 100% - Genomförs 2014 En bra skola Ansvarig Nämnd/ Bolag KS Mål Indikator Mål Stödjer och utvecklar eftergymnasialt lärande 1.Antal företag i aktivt samarbete med Cefur KS _ _ 2.Antal universitet/ högskolor/ forskningsinstitut i aktivt samarbete med Cefur KS _ _ 3.Antalet personer som utbildar sig vid Kunskapskällan ska fortsätta öka >okt 2012 (210 pers) Alla hemlösa som helt saknar bostad och som söker bostad hos socialtjänsten ska erbjudas ett tillfälligt boende. Bokslut Kommentar Tarkett, Riflex, Hammarplast, Safeman, Kockums, Ronneby Miljö & Teknik, WSP, Lysmask, Kreol, Sweco, AT-Storkök, Live Green, Desso, Vegtech, Trädgård och Design Exclusiv, Urban Factory, Ronnebyhus, AltArk, ABRI, Fueltech, EcoScience, Full Circle Design, Tretum, Vagga till Vagga, Terra Institute, Solo Ark, Refurn Malmö, Lind Menings-byggnad, EQ Integration, MKB, Malmö Stad, Alnarp Cleanwater, Van Houtum, Fogelberg Arkitekter, Hem Linné - Forskningssamarbete SLU - Projekt Högskolan i Borås - Projekt Chalmers - Projekt Statens tekniska forskningsinstitut - Projekt Rotterdam School of Management/TU Delft - Publicering/Översättning EPEA - Kvalitetssäkring 289 Mäts vid T2 varje år, då de flesta utbildningarna är läsårsbaserade. 14

15 Ansvarig Nämnd/ Bolag UN UN UN Mål Indikator Mål Grundskolan ska ge barnen goda kun skaper och färdigheter Skolan ska ge eleverna respekt för varje människas egenvärde Gymnasieskolan ska förbereda för arbetslivet och för högre studier En bra omsorg Alla elever ska nå behörighet till gymnasieskolan Andelen elever som känner sig kränkta i skolan ska vara 0% Alla elever ska fullfölja gymnasiestudierna med slutbetyg inom 4 år Bokslut Kommentar 100% 86% Samma värde som % Åk 3: 5,8% Åk 6: 9,6% Åk 8: 15% Siffrorna anger resultaten från 2011 och 2010 års uppgift inom parentes. åk 3: 8,6 % (4,4 %), åk 6: 6,7 % (1,7 %) och åk 9: 12,9 % (8,8 %). 100% 84% 2012:84 %, 2011:85 %, 2010:80 % Riket =84 % ÄN Mål Indikator Mål Tryggt och säkert åldrande Lägst 70% registrering med åtgärdsplan i kvalitetsregistret Senior Alert Ansvarig Nämnd/ Bolag 70% 96% Bokslut Kommentar ÄN ÄN Tryggt och säkert åldrande Individens fokus Högst 10 personal hos respektive vårdtagare inom en tvåveckorsperiod dagtid mellan % av vårdtagarna ska vara delaktiga och ha inflytande i sin genomförandeplan % 77% Orsaker: Vårdtagare som ej vill ha någon plan, under uppdatering och nytillkomna vårdtagare. En bra socialtjänst Ansvarig Nämnd/ Bolag SN SN Mål Samtliga barnfamiljer, som haft behov av försörjningsstöd mer än nio månader, ska erbjudas en särskild genomgång av barnens ekonomiska situation. 70 % av ungdomar år ska ej vara återaktualiserad ett år efter avslutad insats. Mål Indikator 100% 85 % 70% 82 % Bokslut Kommentar Under har 52 barnfamiljer av 61 erbjudits samtal för genomgång av barnens ekonomiska situation. Arbetet har intensifierats under året och antalet erbjudande har ökat kraftigt från en mycket låg nivå. Resultatet förväntas förbättras. 15

16 Ansvarig Nämnd/ Bolag ÖN Mål Efter inkommen ansökan/anmälan om behov av god man/förvaltare, ska godmanskap/förvaltarskap anordnas inom sex månader. Mål Indikator Bokslut Kommentar 100% 94% Godmanskap (11:4 FB): 39 ansökningar, varav 2 ej måluppfyllelse. Förvaltarskap (11:7 FB): 8 ansökningar, varav 1 ej måluppfyllelse. En bra miljö Ansvarig Nämnd/ Bolag ABRI R-Hus Mål Indikator Mål Minska ABRI:s totala energibehov (el, värme) med 20% under perioden Ronnebyhus energianvändning Total förbrukning per kvm med hänsyn till graddagar (årsmedeltemperatur) och normal uthyrningsgrad. Uppmätt energiförbrukning uppvärmning och fastighetsel kwh/m2 a-temp. 4% minskning, / 1231 Målvärde fastställs i december 2012 Energibehov el 10,5 % minskning. Energibe-hov värme 0,6% ökning. Bokslut Kommentar Avseende energibehov värme har energibehovet minskat i 7 av 8 företagsbyar. Orsaken till ökad värmeförbrukning i den ena byn har identifierats och utreds för vidare åtgärder. 113,3 Besparing från föregående år = 1,4 % Kultur- och Fritid Ansvarig Nämnd/ Bolag FoK Mål Indikator Mål Ronneby kommun ska ha en rik tillgång till kultur och fritid Bokslut Kommentar 65 56/63/60 Rikssnitt: 59/61/59 Värden för 2012 var 59/61/61 Ekonomi i balans Ansvarig Nämnd/ Bolag KS Mål 1. Det planeringsmässiga överskottet för planperioden bör genomsnittligt utgöra ca 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag (inklusive fastighetsavgift) per år. Överskottet kan fördelas på resultat och/eller prognosreserv. Mål Snitt, NMI idrott / NMI Kultur / NRI fritid Indikator Bokslut Kommentar 2% 1% Målet är ett planeringsmål för budgeterat resultat. Målet uppnås inte då det planeringsmässiga överskottet för planperioden väsentligt understiger 2%. Det faktiska utfallet/verkligt resultat kan inte stämmas av förrän efter Det är inte troligt att 2% överskott kommer att uppnås för perioden Dock förväntas ett överskott för perioden som helhet som är större än det budgeterade för perioden. 16

17 Ansvarig Nämnd/ Bolag KS KS Mål 2. Kommunens låneskuld, exklusive pensionsavsättningar får, reducerat för utlåning till kommunens bolag, inte överstiga nivån vid 2011 års utgång (557 mkr). Vid utgången av år 2015 ska kommunens låneskuld ha minskat med minst 15 % (84 mkr) jämfört med utgången för år Investeringsutgifterna får, för aktuell planperiod, inte överstiga avskrivningarna för perioden. Mål 512 mkr Indikator 418 mkr Invest 48 mkr Avskr 70 mkr Bokslut Kommentar Med utgångspunkt från utfallet år samt beslutad budget för , så bör målet för 2015 sannolikt uppnås. Investeringsutfallet för blev lägre än avskrivningarna. Om målet endast gällt hade det varit uppnått. Målet är ursprungligen satt för planperioden och resultatet kan inte stämmas av fullt ut förrän efter Med stor sannolikhet kommer dock målet att uppnås. 17

18 Beredningar Folkhälsorådet Det övergripande folkhälsoarbetet i Ronneby kommun drivs av folkhälsorådet. Under året har en ny folkhälsopolicy för antagits av Kommunfullmäktige. Policyn har fyra prioriterade områden; delaktighet och inflytande, barns och ungas uppväxtvillkor, fysisk aktivitet samt alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Policyn visar på utvecklingsbehov och innehåller punkter på vad som behöver göras för att uppnå målen. Vidare har kommunens övergripande handlingsplan mot våld i nära relationer reviderats och därefter sänts på remiss. Fortsatt politisk beredning väntas under Utbildningsinsatser har genomförts inom ramen för arbetet med barns rättigheter, tobaksfri skoltid, våld i nära relationer samt föräldrastöd. Utbildningsinsatserna har i första hand vänt sig till politiker och personal inom kommunen. Det barn och ungdomspolitiska arbetet har haft fortsatt fokus på den Lupp-enkät som genomfördes under hösten Resultatet har presenterats i rapportform och spridits till såväl nämnder som skolor med förhoppningen om att rapporten ska vara en viktig del i politikers och tjänstemäns beslutsunderlag och långsiktiga planering i frågor som rör barn och unga i Ronneby. Under hösten bildades även en referensgrupp för barn rätt i Ronneby kommun med politiker och tjänstemän från samtliga nämnder/bolag och förvaltningar. Referensgruppens syfte är att arbeta för att integrera ett barnrättsperspektiv i alla kommunal verksamheter och att barnkonventionen ska beaktas i Ronnebys beslutsprocesser. Samverkansavtalet mellan Polismyndigheten i Blekinge och Ronneby kommun utgör en viktig del i det lokala brottsförebyggande arbetet. Varje år lyfts specifika fokusområden fram i avtalet, års fokusområden har varit; minskat antal skadegörelsebrott mot Snäckebacksskolan samt minskat antal stölder från personer som besöker eller vistas i utsatta kommunala anläggningar och skolor. Ett nytt samverkansavtal för 2014 har arbetats fram under hösten. Avtalet som gäller för perioden till har tre fokusområden: minskat antal stölder från personer som besöker eller vistas i utsatta kommunala anläggningar och skolor, minskad otrygghet bland gymnasietjejer samt minskning av digitala kränkningar på högstadiet. Under året har arbetet med nattvandrande föreningar fortsatt. Totalt genomfördes 23 vandringar. Därtill har även grannsamverkan förstärkts, en brottsförebyggande konferens med fokus på skolan genomförts samt en säkerhetscertifiering enligt 13- punktsprogrammet för en säker och trygg handel genomförts på Rosenquist foto. Verksamheter, bolag, mm Nedan följer en sammanfattning av det ekonomiska utfallet för kommunkoncernen. Särskilda redovisningar av respektive nämnders verksamheter, verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning och ekonomi presenteras på sidorna Särskilda redovisningar för andra juridiska enheter ingående i kommunkoncernen redovisas på sidorna Lokala brottsförebyggande rådet (Brå) För att organisera ett brottsförebyggande engagemang lokalt finns i Ronneby kommun ett lokalt brottsförebyggande råd. 18

19 Kommunens ekonomi Sammanställd redovisning Kommunen inklusive de helägda bolagen AB Ronneby Industrifastigheter, AB Ronnebyhus och Ronneby Miljö- och teknik AB, samt kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Blekinge (38,5%) redovisar för ett resultat på 22,1 (53,9) mkr. Omsättningen uppgick till (1 983) mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag utgjorde 67% av kommunkoncernens omsättning Diagram: Årets resultat (mkr) i kommunkoncernen. I kommunkoncernen uppgick de räntebärande skulderna vid årsskiftet till (2 175) mkr. 30 Lånestockens (exkl swapaffärer) fördelning på ränteregleringstidpunkter för koncernen fördelas enligt följande: Kommunkoncernen -1 år 75% 1-2 år 17% 2-3 år 6% 3-4 år 2% 4-5 år 0% 5- år 0% Kommunkoncernens totala tillgångar uppgick vid utgången av till mkr med soliditeten 21%. I de soliditetstal som här anges ingår inte i ansvarsförbindelsen upptagna pensionsförpliktelser ,9 22, Diagram: Soliditet (%), kommunkoncernen AB Ronneby Industrifastigheter redovisar ett positivt resultat om 3,1 (2,5) mkr. Uthyrningsgraden ligger vid årsskiftet på 95,5%. AB Ronnebyhus nettoomsättning ökade med 0,5% till 165,1 mkr. Bolaget redovisar ett resultat på -1,1 (5,9) mkr efter dispositioner. Uteblivna hyresintäkter p.g.a. outhyrda bostäder uppgår under till ca 6,3 % (9,4 %) av omsättningen. I vakanserna ingår outhyrda objekt och objekt under ombyggnation. Ronneby Miljö och Teknik AB visar ett resultat om 8,3 (9,2) mkr efter bokslutsdispositioner. Rörelsegrenen IT-bredband uppvisar negativt resultat. I övrigt uppvisar rörelsegrenarna överskott. Kommunkoncernens investeringsutgifter uppgick under räkenskapsåret till 124 (158) mkr. Miljöteknik har investerat 47 mkr, främst inom rörelsegren VA. ABRI har totalt investerat 11 mkr, varav kvarteret Telefonen står huvuddelen. Ronnebyhus har investerat 19 mkr under Kommunkoncernen har finansierat investeringsvolymen på 124 mkr från verksamhetens kassaflödesnetto. För mer information om bolagen hänvisas till kapitlet Kommunens företag. 19

20 Kommunens redovisning Resultat Kommunen, exklusive bolag och kommunalförbund, redovisar ett resultat på +13,8 (+37,2) mkr. Budgeterat resultat för var efter tilläggsanslag och justeringar 1,1 mkr, dvs en positiv avvikelse med 12,7 mkr. års överskott motsvarar 1,0% av skatteintäkter och den kommunalekonomiska utjämningen. Omsättningen uppgick till (1 581) mkr. Årets resultat har förstärkts av återbetalda AFA-medel med 9 mkr efter tilläggsbudgetering. Total återbetalning var 24,4 mkr. I årets resultat ingår även andra engångsposter i form av reavinster från försäljning av fastigheter, omställningskostnader för avveckling av den kommunala städverksamheten, mm Diagram: Resultat III (mkr). Utdebiteringen av kommunalskatt har varit 22,36 (22,04) %. Den förändrade skattesatsen är resultat av en skatteväxling med anledning av blekingekommunernas övertagande av hemsjukvården. Sammantaget gav skatteintäkter och statsbidrag en positiv avvikelse mot budget på 7,5 mkr. I statsbidragen inkluderas här även kommunal fastighetsavgift och LSS års slutavräkning för skatteintäkter innebär en positiv justering med 0,7 mkr i års resultat SKL bedömde i december att skatteunderlaget kommer att öka med 4,1%. Med denna bedömning av skatteunderlaget blir prognosen för års slutavräkning -244 kronor per invånare För Ronnebys del medför detta en negativ preliminär slutavräkning med 6,8 mkr, vilken är hänsyn tagen till i års resultat. Pensioner Kommunens pensionsåtagande för anställda redovisas enligt nedanstående. Pension intjänad före 1998, men ännu ej utbetalad, redovisas i enlighet med kommunal redovisningslag som ansvarsförbindelse. De årliga utbetalningarna redovisas som kostnad i resultaträkningen. I balansräkningen avsätts förmånsbestämd pension intjänad efter Den förmånsbestämda pensionen avser intjänande på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp. Vidare erhåller de anställda ett pensionsintjänande, avgiftsbestämd del, som var och en har att placera. Årets intjänande kostnadsförs och bokförs i balansräkningen som kortfristig skuld. Utbetalning sker i mars året efter. Ansvarsförbindelsen (avseende pension intjänad före 1998) inkl särskild löneskatt ökade från år 2012 med 42,7 mkr beroende på sänkningen av diskonteringräntan till 714,6 mkr. uppgick pensionsutbetalningarna (inkl särskild löneskatt) som redovisas över resultaträkningen till 35,7 (35,0) mkr. Avsättningen i balansräkningen har inklusive särskild löneskatt ökat med 4,8 mkr till 42,6 mkr, varav det mesta beror på sänkning av diskonteringsräntan. uppgick kostnaden för den avgiftsbestämda delen inklusive särskild löneskatt till 38,4 mkr, att jämföras med 37,0 mkr året innan. 20

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 deltog 220 Kommunens Kvalitet i Korthet KKiK Som ett led i att styra mot Vision 2030 och höja kvalitén i servicen till medborgarna deltar kommun

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013 1 (5) 2014-01-20 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) = Bra för kommun (tillhör de 25 % som har bäst ) = Medel för kommun = Förbättringsområde för kommun (tillhör de 25 % som har sämst ) Tillgänglighet

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012 s kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller 40 mått. 200 kommuner deltog i undersökningen. Kommunens kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011 kommuns kvalitet i korthet 2011 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I tabellerna nedan redovisas resultat. Undersökningen

Läs mer

Ronneby skall vara en framgångskommun där befolkningen och antalet arbetstillfällen ökar.

Ronneby skall vara en framgångskommun där befolkningen och antalet arbetstillfällen ökar. Vision för Ronneby Ronneby skall vara en framgångskommun där befolkningen och antalet arbetstillfällen ökar. Kommunen ska präglas av ett tillåtande, lyssnande och ansvarstagande ledarskap där omsorg om

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2016-02-12 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011 1 kommuns kvalitet i korthet (KKiK) = Bra för kommun 1) = Medel för kommun 2) = Förbättringsområde för kommun 3) Tillgänglighet i kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011 kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller totalt 39 mått. 161 kommuner deltog i mätningen. Kommunens Kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Trollhättan tål att jämföras

Trollhättan tål att jämföras 2012-06-25 Trollhättan tål att jämföras Här kan du se hur Trollhättan står sig jämfört med andra kommuner! Vi deltar sedan 2011 i en årlig undersökning kallad Kommunens Kvalitet i Korthet, där kommuner

Läs mer

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel Kommunens tillgänglighet Hur stor andel av medbogarna som skickar in en enkel fråga via e-post 78% 79% 100% 42% får svar inom två arbetsdagar Hur stor del av medborgarna som tar kontakt med kommunen via

Läs mer

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012 1 s kommuns kvalitet i korthet () = Bra resultat för s kommun 1) = Medelresultat för s kommun 2) = Förbättringsområde för s kommun 3) Tillgänglighet i s kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Sammanställning av resultat i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2015 Bakgrund Åre kommun deltar sedan 2012 i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Årsredovisning Ronneby 2 0 1 4

Årsredovisning Ronneby 2 0 1 4 Årsredovisning 2 0 1 4 Sveriges hälsosammaste förskola Efter ett års byggande kunde Sveriges hälsosammaste förskola - Backsippan i Listerby invigas. Invigningen blev en folkfest med personal, barn, föräldrar

Läs mer

KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram

KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram CA 2016-01-28 Allmän information Denna rapport är framtagen utifrån SKL s KKiK-rapport v1 2015 deltog 240 kommuner i KKiK (2014 deltog 230 kommuner). Mått 36.

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vadstena kommun står sig jämfört med andra kommuner är utfallet uppdelat i fyra grupper:

Läs mer

KKiK 2014, Heby kommun

KKiK 2014, Heby kommun KKiK 214, kommun Tillgänglighet 212 213 214 Andel som får svar på e-post inom 2 dagar,% 72 72 81 Andel som får svar på enkel fråga via telefon,% 44 3 47 Andel som får gott bemötande i telefon,% 83 75 85

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009 Hammarö kommuns kvalitet i korthet = Bra i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun Tillgänglighet i Hammarö kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets?

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015 2016-03-03 1 (11) s kommuns kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag En summarisk redovisning av ett antal faktorer som belyser och jämför kommunens kvalitet ur medborgarperspektiv Bästa Säfflebo, Din kommun bedriver varje dag

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse MÅTT MÅTT 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? MÅTT 2 Hur stor andel

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012, detaljer per mått.

Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012, detaljer per mått. Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012, detaljer per mått. För varje mått redovisas; 1 Resultatet för sämsta kommunen 2 Genomsnitt för deltagande kommuner 3 Resultatet för Ronneby Kommun 4 Resultatet

Läs mer

Inledning... 3 Resultat för Nyköpings kommun Så här läser du resultaten Tillgänglighet... 4

Inledning... 3 Resultat för Nyköpings kommun Så här läser du resultaten Tillgänglighet... 4 Kommunens kvalitet i korthet Dnr 2/14 Innehållsförteckning Inledning... 3 Resultat för s kommun... 3 Så här läser du resultaten... 3 Tillgänglighet... 4 Att få svar på en enkel fråga... 4 Hur länge är

Läs mer

Förklaring i ord KKiK 2013

Förklaring i ord KKiK 2013 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Att kommuninvånarna skall få information om kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller Att kommunen vill föra en dialog kring resultat med kommuninvånarna

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

SKL. Utvärdering KKiK 2014. www.worldwideresearch.se

SKL. Utvärdering KKiK 2014. www.worldwideresearch.se SKL Utvärdering KKiK 2014 Fakta om undersökningen Totalt antal respondenter 228 Antal inkomna svar 156 Felleveranser 0 Svarsfrekvens 68% Undersökningsperiod November - December 2014 Har kommunledningen

Läs mer

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

KKiK med information (Gullspång)

KKiK med information (Gullspång) KKiK med information (Gullspång) Område Mått Syfte Metod Redovisning mått Enhet 1. Din kommuns tillgänglighet Mått 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/421 2013-05-27 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Delårsrapport. För perioden

Delårsrapport. För perioden Delårsrapport För perioden 2016-01-01 2016-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2016-01-01-2016-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Nummer 1 2 3 4 5 6 7 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e- post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer