Årsredovisning 20 13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 20 13"

Transkript

1 Årsredovisning 20 13

2 Brunnsparken i Ronneby lockade rekordmånga besökare. Det enskilt största evenemanget var konserten med Gyllene Tider i juli där totalt var på plats. Sist men inte minst är vi glada och stolta att kunna berätta att Ronneby Brunnspark är Sveriges mest inspirerande park. Brunnsbadet toppade alla tidigare mätningar med nästan personer som besökte upplevelsebadet under sommaren. 1 januari tog kommunen över ansvaret för hemsjukvården från Landstinget Blekinge. Ronneby kommun formulerar en ny personalpolitisk vision och gemensam handlingsplan som bygger på värdeorden respekt, professionalitet och ansvar för att bli en ännu mer attraktiv arbetsgivare. Blekinge Museum presenterar en arkeologisk sensation på Kulturcentrum i Ronneby. Inte mindre än 29 stycken så kallade guldbubbar hittades vid arkeologiska utgrävningar vid Västra Vång. Det är det tredje största fyndet av guldgubbar hittills i Sverige. (Foto: Blekinge Museum) Konstprojektet Art Line där Kulturcentrum verkar tillsammans med partners från länderna runt Östersjön utsågs till Flaggskeppsprojekt inom EU.

3 Konstverket Vågen som består av fyra cirka 45 cm stora pingviner i brons invigdes. Konstnären Eva Fornåå låter en av dessa små djur surfa på en våg på väg från Kockumstrappan ner mot Ronnebyån. Den gamla bebyggelsen på Kilen-området mellan Ronnebyån och stationen revs och nya visioner som inspireras av Cradle 2 Cradle ska få plats. Hur dessa visioner kan bli verklighet och mycket annat på temat hållbarhet visas i Cefurs nyinvigda showroom på Kunskapskällan. Ronneby kommun utsågs till bästa miljökommunen i Blekinge. Ett exempel på det framgångsrika miljöarbetet är den första elbilen i den kommunala bilpoolen. Äldreomsorgen i vår kommun prisas mångfaldigt och utvecklar tillsammans med BTH nya arbetssätt inom demensvården. Surfplattor ger trygghet och gör bortglömda ansikten och minnen tillgängliga. Projektet WellNetWork ger kvinnor inom wellnessoch hälsobranchen möjlighet att genom samarbete och kunskap driva framgångsrika företag i vår kommun. Tolv samhällskommunikatörer med egen bakgrund som flykting i Sverige håller i samhällsorientering för nyanlända flyktingar på tolv olika språk.

4 Innehållsförteckning Kommunens organisation 5 Förvaltningsberättelse 7 Kvalitetsredovisning 25 Personalbokslut 30 Miljöbokslut 33 Resultaträkning 35 Balansräkning 36 Finansieringsanalys 37 Driftredovisning 43 Investeringsredovisning 44 Ord- och begreppsförklaringar 46 Redovisningsprinciper 47 Kommunstyrelsen 50 Revisionen 61 Miljö- och byggnadsnämnden 62 Fritids- och kulturnämnden 63 Utbildningsnämnden 66 Äldrenämnden 74 Socialnämnden 77 Överförmyndarnämnden 80 Kommunens företag 82

5 Kommunens organisation De kommunala bolagen är 100-procentigt ägda av kommunen. Räddningstjänsten Östra Blekinge ägs tillsammans med Karlskrona kommun, Ronnebys andel är 38,5%. Kommunsamverkan Cura Individutveckling ägs tillsammans med övriga kommuner i Blekinge. Mandatfördelning Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande instans. Vart fjärde år väljer invånarna i Ronneby vilka som ska sitta i kommunfullmäktige genom att rösta i kommunalvalet. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Socialdemokraterna 15 Moderaterna 11 Centerpartiet 6 Ronnebypartiet 3 Vänsterpartiet 3 Folkpartiet 3 Sverigedemokraterna 5 Kristdemokraterna 1 Miljöpartiet

6 Fem år i siffror Allmänt Befolkning 31 dec varav 0-6 år varav 7-15 år varav år varav år varav varav 80 år och äldre Kommunalskatt % 22,04 22,04 22,04 22,04 22,36* *Skatteväxling m a a övertagande av hemsjukvård Ekonomi Skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning, 1 207, , , , ,4 mm, (mkr) Verksamhetens nettokostnader (mkr) , , , , ,6 Finansnetto (mkr) -3,9 0,8-10,9-11,3-9,0 Årets resultat kommunen (mkr) 22,1 24,1 7,7 37,2 13,8 Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag 1,83% 1,90% 0,60% 2,88% 1,02% Årets resultat i koncernen (mkr) Nettoinvesteringar, kommunen (mkr) 29,9 22,1 5,5 53,9 22,1 100,5 146,4 98,1 61,9 47,9 Tillsvidareanställda* Antal anställda Antal årsarbetare Andel kvinnor % 83,6 83,8 83,3 83,3 83,5 *avser endast kommunen Nettokostnadens fördelning per nämnd 2014 Äldre 22% Social 16% Övriga 0% KS - adm stödenheter 9% KS - teknisk förvaltning 7% Fritid- o kultur 5% Miljö- o byggnad 1% Utbildning 40% 6

7 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Samhällsekonomi Finanskrisen hösten 2008 var inledningen på en långdragen konjunkturnedgång ur vilken många ekonomier ännu inte återhämtat sig. BNP i världen beräknas öka 3,0 % under medan BNP för EU-området beräknas bli -0,1 %. De för Sverige ekonomiskt viktiga länderna Tyskland, England och USA samt Norden, visar alla på positiv tillväxt. Det är dock inte fråga om någon konjunkturuppgång utan mer en stabilisering på en nivå med svag tillväxt. Förväntningarna om framtiden bedöms som försiktigt positiva, om än viss oro finns på den finansiella marknaden. Penningpolitiken är fortsatt starkt expansiv för att stimulera ekonomin. Den svenska ekonomins BNP-tillväxt under var blygsam, ca 0,9 %. Den svaga exporten har haft en dämpande effekt på industrins investeringstakt. Tillväxten har hållits uppe av privat och offentlig konsumtion. Sveriges kommun och landstings (SKL:s) bedömning är att Sveriges tillväxt under 2014 ska få draghjälp av de viktigare exportmarknaderna och hamna på 2,7 %. En kvarstående problematik är den fortsatt höga arbetslösheten. Då det bedöms finnas ledig produktionskapacitet kommer inte effekterna av ökad tillväxt få omedelbar påverkan på sysselsättningen. Arbetslösheten förväntas ligga på ca 8 % 2014 för att därefter minska. En anledning till att den procentuella arbetslösheten inte minskar trots att antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar ökat, är att antalet av befolkningen i arbetsför ålder och andelen av befolkningen som deltar i arbetskraften har ökat. Reporäntan ligger efter riksbankens möte i december på 0,75 %. En fortsatt låg räntenivå förväntas bidra till fortsatta investeringar. Kommunsektorn Förutsättningarna för kommunsektorns utveckling är mångfacetterad. Skatteunderlagets tillväxt har de senaste åren gynnat kommunerna. Samtidigt ställs kommunerna inför demografiska utmaningar och kostnadsökningar som inte motsvaras av ökningar av statsbidragen. Fler barn i grundskoleålder och fler äldre innebär ökade behov inom kostnadskrävande områden. Många kommuner har stora investeringsbehov. De demografiskt betingade kostnadsökningarna kan inom några år tvinga kommuner till skatteökningar. Sammantaget ställer detta fortsatta krav på effektiviseringar och anpassningar av verksamheten. En annan viktig fråga på några års sikt är tillgången på personal inom de yrkesgrupper där efterfrågan/behovet av tjänster bedöms öka, t ex inom äldreomsorgen. Kommunerna har en utmaning i att locka till sig arbetskraft till Sveriges viktigaste jobb. Skatteunderlag och utjämning I tabellen nedan framgår en jämförelse mellan den skatteunderlagsprognos som användes i budget för och prognosen för utfallet som SKL lämnade i cirkulär 13:72 i december KF-budget 3,9% 3,2% 3,7% 4,4% SKL, dec 4,0% 3,6% 2,9% 4,6% Av tabellen ovan framgår att skatteunderlagets utveckling 2012 och blir något bättre än vad som antogs hösten Däremot antas skatteunderlaget utvecklas svagare under 2014 än man bedömde hösten För bedöms en starkare utveckling års definitiva utfall (taxeringsutfall ) uppgick för hela riket till 4,0%, att 7

8 jämföras med de 4,1% som angavs i prognos i Årsredovisningen för Skatteunderlagets tillväxt (taxeringsutfall , prognos ): Riket 1,3% 2,2% 3,0% 4,1% 4,0% Ronneby -0,8% 0,3% 0,6% 1,7% Källa: SKL cirkulär 13:72 samt Kan konstateras att skatteunderlaget i Ronneby utvecklas sämre än genomsnittet för riket. Till stor del kompenseras för tappet i inkomstutjämningen. Inför år genomfördes en skatteväxling med 32 öre mellan kommunerna i Blekinge och landstinget Blekinge med anledning av övertagande av hemsjukvården. Utdebitering - kommunalskatterna: Kommun Landsting Riket, högst 34,52% Riket, lägst 28,89% Riket, medel 31,73% 20,61% 11,17% Blekinge 33,13% 21,94% 11,19% Karlskrona 21,51% Ronneby 22,36% Olofström 22,16% Karlshamn 22,21% Sölvesborg 22,27% Källa: SCB kommunalskatterna Rikets medelvärde för utdebitering är inte helt jämförbar mellan kommuner och mellan landsting då det finns vissa skillnader i fördelning av verksamhet mellan kommun och landsting. För år 2014 är kommunalskatterna oförändrade i Blekinge. Vissa förändringar har dock skett i övriga riket. Utdebitering kommunalskatterna: Kommun Landsting Riket, högst 34,70% Riket, lägst 29,19% Riket, 31,86% 20,65% 11,20% medel Blekinge 33,13% 21,94% 11,19% Karlskrona 21,51% Ronneby 22,36% Olofström 22,16% Karlshamn 22,21% Sölvesborg 22,27% Källa: SCB kommunalskatterna 2014 Ronnebys skatteunderlag ger en medelskattekraft som uppgår till ca 90% av rikets medelskattekraft. Ronneby blir intäktsmässigt kompenserade för den lägre medelskattekraften i den kommunalekonomiska utjämningen. Skatteintäkterna uppgick till mkr. Utjämning mellan kommuner sker även på kostnadssidan, där strukturella behovs- och kostnadsskillnader mellan kommunerna utjämnas, den sk kostnadsutjämningen. Därtill finns strukturbidrag som är relaterat till befolkningsutveckling och sysselsättning. Nettot av inkomst-, kostnadsutjämning och strukturbidrag jämförs mot statens anslag. Är anslaget mindre måste kommunerna betala en regleringsavgift. Kommunerna kan också få LSSutjämningsbidrag. Netto erhöll Ronneby kommun 259 mkr ur det kommunala utjämningssystemet år. Ett förändrat kommunalekonomiskt utjämningssystem började gälla från och med Efter den femåriga införandeperioden beräknas Ronneby kommun erhålla ca 16 mkr mer från utjämningssystemet, antaget att Ronnebys utveckling följer riket. 8

9 Regionen och länet Kommunerna i Blekinge, Region Blekinge, Länsstyrelsen och andra regionala aktörer samarbetar med varandra i en rad olika sammanhang. Det kan handla om allt från biosfärområden till turismsatsningar. Flera projekt bedrivs med finansiering från EU. Ronnebys utveckling Befolkning Ronnebys befolkning har under 2000-talet minskat från drygt invånare till att i slutet av år ligga på År innebar en viss vändning i befolkningskurvan på så sätt att befolkningen ändå ökade med 83 personer. Främst är det inflyttning från utlandet som står för nettoökningen Diagram: Folkmängd Nedanstående tabell visar de senaste årens förändring av befolkningen i Riket, Blekinge och Ronneby (källa:scb): Riket Blekinge Ronneby 0,93% 0,29% 0,30% ,77% -0,43% -0,44% ,71% -0,16% -1,22% ,80% 0,42% -0,57% ,90% 0,22% -0,26% Befolkningsutvecklingen i Ronneby följer inte utvecklingen för riket. År innebar dock att befolkningen inte längre minskade. Tabell flyttnetto Ronneby Inflyttade Utflyttade Netto Tabell födelsenetto Ronneby Levande födda Avlidna Netto Befolkningsförändringar i jämförelse med föregående år i vissa åldrar/åldersintervall (SCB) Ålder

10 Befolkningsutvecklingen i kommunens tätorter (antal) Tätort/ landsbygd Backaryd Bräkne-Hoby Eringsboda Hallabro Johannishus Kallinge Listerby Ronneby Ronnebyhamn Landsbygd (ej tätort) Totalt kommunen Definition av tätort: En tätort ska ha sammanhängande bebyggelse med högst 200 m mellan husen och minst 200 invånare (källa SCB/FOLK01KT). Indelning revideras vart 5:e år. års siffror ej klara. Bostadsmarknad Under året byggdes infrastruktur för 9 nya bostadstomter vid Hultagölen. I Listerby pågår byggnation av Backsippans förskola med 6 barnavdelningar inspirerat av Cradle to Cradle. Flera intressanta byggprojekt är planerade i kommunen, bland annat i området Kilen. Kilen är ett centrumnära område för modernt och framtida boende som kommer att byggas utifrån Cradle to Cradle filosofin. Ett annat byggprojekt baserat på dessa principer är Hulta förskola som kommer att byggas under året. Dessa projekt sätter Ronneby i framkanten vad gäller hälsosamma byggnadsmaterial och hållbar byggandet. Även AB Ronnebyhus kommer under året att påbörja bygget av ett nytt trygghetsboende inspirerad av Cradle to Cradle i området Espedalen. Målgruppen är personer över 70 år. Näringsliv Under arrangerades företagsmässan Ronneby Nu i samverkan med merparten av de lokala företagarföreningarna. Under sommaren var ett tiotal ungdomar engagerade i konceptet sommarlovsentreprenörer. Kommunen deltog på Elmia-mässan tillsammans med Tech Network. Kommunen har även medverkat i ett antal regional projekt såsom Innovativa Blekinge, Intäktsbasen, Handla i Blekinge, Elöv, Fundamentet samt Wellnes. En fortsättning på projekt Wellnes startar under Dessutom har kommunen varit engagerad i olika samverkansprojekt med Nyföretagarcentrum, Ung Företagsamhet, tach Network, Blekinge Business Inkubator, Ronneby Företagsgrupp, Ronneby Handelsförening, Landsbygdsrådet, m fl. Under året bildades även ett arbetsmarknadsråd där Arbetsförmedlingen, näringslivet och kommunen gemensamt diskuterar och agerar kring aktuella arbetsmarknadsfrågor. Näringslivsplanen 2014 är baserad på det material om arbetades fram i Vision Den främsta tillväxtpotentialen bedöms finnas i de befintliga små och medelstora företagen i kommunen. Arbetsmarknad Ronneby ligger mitt i Blekinge med goda kommunikationsmöjligheter till näraliggande kommuner oavsett om man väljer tåg, buss eller bil. I tabellen nedan visas hur pendlingssituationen ser ut i Ronneby 2011 och För år presenteras statistiken först under april. Antalet kvinnor som pendlar från Ronneby för att arbeta är avsevärt högre än 10

11 antalet som pendlar till Ronneby. För män är skillnaden mindre. Antal pendlare till/från Ronneby Inpendlare Utpendlare Inpendlare Utpendlare Män Kvinnor Totalt Källa: SCB RAMS. års statistik ej klar. Man ser att antalet arbetspendlare har ökat något mellan åren men förändringarna är små. Antalet förvärvarbetande dagbefolkning i tabellen nedan har inte heller förändrats från Förvärvsarbetande dagbefolkning. Antal förvärvs-arbetande i Ronneby kommun Källa: SCB RAMS förvärvsarbetande dagbefolkning (dec.). års statistik ej klar. Tabeller med andel arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd: Ålder år Riket 8,6% 8,9% 8,6% Blekinge 11,3% 12,0% 11,7% Ronneby 12,5% 13,8% 13,3% Källa: AMV, arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i % av registerbaserade arbetskraften år. (per december månad resp år) Ålder år Riket 19,1% 18,4% 17,2% Blekinge 31,1% 30,3% 28,6% Ronneby 35,9% 34,1% 33,6% Källa: AMV, arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i % av registerbaserade arbetskraften år. (per december månad resp år) Kommunen genomför på uppdrag av Arbetsförmedlingen olika program riktade främst mot långtidsarbetslösa. Denna dagbefolkning om personer arbetade år 2012 på ca 1480 olika företag, organisationer eller myndigheter enligt nedanstående sektorsindelning. Kommun etc Landsting Statligt etc Näringsliv Övriga Män Kvinnor Totalt Källa: SCB RAMS Arbetsmarknadsläget i kommunen avviker negativt från riket och Blekinge som helhet. Framförallt är det unga i åldern år som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, se tabeller nedan. I tabellerna används december månads statistik, inte genomsnitt för året. 11

12 Vision för Ronneby Ronneby skall vara en framgångskommun där befolkningen och antalet arbetstillfällen ökar. Kommunen ska präglas av ett tillåtande, lyssnande och ansvarstagande ledarskap där omsorg om invånarna, näringslivet och miljön står i fokus. Alla människor ska ha samma rättigheter och lika värde och varje enskild individ skall bemötas med respekt och erbjudas god kommunal service, en attraktiv livsmiljö, ett levande kulturliv och en rik fritid. Den kommunala servicen skall kännetecknas av valfrihet för den enskilde. Det ska finnas en trygg förskola och skola som förbereder våra barn för framtiden samt individanpassad omsorg i livets alla faser. Näringslivet ska uppmärksammas som grunden för allas vår ekonomi och genom nära dialog ges möjlighet att vara delaktiga i samhällsutvecklingen. Naturen och vår miljö skall förvaltas med ett långsiktigt perspektiv så att vi bevarar dess värden till efterkommande generationer. Ronneby behöver ett tydligt ledarskap och tydliga mål för att utvecklas till en jämställd och trygg framgångskommun. Övergripande mål och riktlinjer Fler jobb Ansvarig Nämnd/ Bolag FoK KS Mål Indikator Mål Ronneby ska vara attraktiv för turister Ronneby ska vara en kommun med ett positivt näringslivsklimat och ett attraktivt område för befintliga företag och för företagsetableringar Kommunindex i Svensk Handel Nöjd Kund Index, Insikt Företagsklimat - Totalt Bokslut Kommentar 90 - Mätningarna lades ned Den enskilda kommunens service är en viktig del av det lokala företagsklimatet. Ett gott företagsklimat skapar i sin tur jobbtillfällen och stärker kommunens skattebas. Ronneby kommun lyckades inte riktigt nå målet under. Genomsnittet för de 189 kommuner som deltog i undersökning uppgick till 67. SN UN Minst 75 % av hushållen ska vara självförsörjande, sex månader efter att biståndsperioden inletts. Plats i förskola fås inom två månader från ansökt datum Faktisk mätning i % av alla ansökningar En kommunövergripande kvalitetsgrupp ska analysera utvalda mått som ingår i en nationell jämförelse (Kommunens kvalitet i korthet, KKiK). Detta är ett av de mått som ingår i KKiK. 75% 69% Det som blivit tydligt under året är att det är allt fler med stor problematik som kontaktar Försörjningsenheten, många står långt från arbetsmarknaden och har liten möjlighet att bli självförsörjande på kort tid. 90% 85% Målvärde nås ej pga oväntat stor inflyttning av nyanlända, samt en tydlig trend att placera barn i förskola redan från 1 års ålder. Gruppen 1-2 åringar har ökat med 25 % sedan

13 Attraktivt boende Ansvarig Nämnd/ Bolag KS Mål Indikator Mål Ronneby upplevs som en attraktiv kommun att leva och bo i. 1. SCB medborgarundersökning Nöjd region index KS _ _ 2.Nöjd Medborgar Index - Bemötande, tillgänglighet KS _ _ 3.Nöjd Inflytande Index - Helheten Bokslut Kommentar Denna del i SCB-undersökningen beskriver hur medborgarna bedömer sin kommun som en plats att bo och leva i. Genomsnittet för de 132 kommuner som deltog i undersökning uppgick till 59. Ronnebys index påverkas mycket negativ på den del som handlar om kommunens arbetsmöjligheter med ett utfall på 32 jämfört med ett snitt på 46. Å andra sidan får kommunen ett något högre utfall än genomsnitt beträffande bostäder, kommunikationer och fritidsmöjligheter. En kommunövergripande kvalitetsgrupp ska analysera utvalda mått som ingår i en nationell jämförelse (Kommunens kvalitet i korthet, KKiK). Detta är ett av de mått som ingår i KKiK Denna del i SCB-undersökningen beskriver vad medborgarna tycker om kommunens verksamhet. Detta mål lyfter fram bemötande och tillgänglighet som är ett av cirka tio mått som följs. Genomsnittet för de 132 kommuner som deltog i undersökning uppgick till 57 som alltså nästan uppnås. Målvärdet var dock 65 och visar på en tydlig ambitionsnivå som det är en bit kvar att nå upp till. En kommunövergripande kvalitetsgrupp ska analysera utvalda mått som ingår i en nationell jämförelse (Kommunens kvalitet i korthet, KKiK). Detta är ett av de mått som ingår i KKiK Denna del i SCB-undersökningen beskriver vad medborgarna tycker om inflytandet i sin kommun. Genomsnittet för de 132 kommuner som deltog i undersökning uppgick till 39. Målvärdet var dock 44 och visar på en tydlig ambitionsnivå som det är en bit kvar att nå upp till. Detta är ett uppmärksammat område som politikerna avsatt resurser till under. En arbetsgrupp har under året arbetat fram riktlinjer för hur nämnderna och beredningar kan utveckla medborgardialogen. Detta innebär att medborgarna ska få större möjlighet till information, påverkan och inflytande. Ärendet kommer att tas upp på Kommunfullmäktige i april En kommunövergripande kvalitetsgrupp ska analysera utvalda mått som ingår i en nationell jämförelse (Kommunens kvalitet i korthet, KKiK). Detta är ett av de mått som ingår i KKiK. 13

14 Ansvarig Nämnd/ Bolag MBN MT R-Hus RÖB SN Mål Indikator Mål Klara måluppfyllelse avseende handläggningstider och kvalitet enligt verksamhetsplan Bra insamlingsystem för renhållningen, lokala miljöhus Ronnebyhus Nöjd Kund Nöjd kund index Handläggningstid 60 dagar för 90 % av bygglovsärendena som tas på delegation, räknat från det att den fullständiga ansökningen inkom till beslut - exkluderat de ärenden där förlängningsbehov meddelats. 90% 94% Bokslut Kommentar Nöjda kunder 60% 75% Enligt kundundersökning utförd 12.. Framtagning av avfallsplan och förhandlingar med bostadsområden om miljöhus bl.a. i Hulta Norra pågår. NKI-enkät samtliga hyresgäster. Målvärde fasställs i dec SCB Medborgarenkät, Del B6, Räddningstjänst % 100% - Genomförs 2014 En bra skola Ansvarig Nämnd/ Bolag KS Mål Indikator Mål Stödjer och utvecklar eftergymnasialt lärande 1.Antal företag i aktivt samarbete med Cefur KS _ _ 2.Antal universitet/ högskolor/ forskningsinstitut i aktivt samarbete med Cefur KS _ _ 3.Antalet personer som utbildar sig vid Kunskapskällan ska fortsätta öka >okt 2012 (210 pers) Alla hemlösa som helt saknar bostad och som söker bostad hos socialtjänsten ska erbjudas ett tillfälligt boende. Bokslut Kommentar Tarkett, Riflex, Hammarplast, Safeman, Kockums, Ronneby Miljö & Teknik, WSP, Lysmask, Kreol, Sweco, AT-Storkök, Live Green, Desso, Vegtech, Trädgård och Design Exclusiv, Urban Factory, Ronnebyhus, AltArk, ABRI, Fueltech, EcoScience, Full Circle Design, Tretum, Vagga till Vagga, Terra Institute, Solo Ark, Refurn Malmö, Lind Menings-byggnad, EQ Integration, MKB, Malmö Stad, Alnarp Cleanwater, Van Houtum, Fogelberg Arkitekter, Hem Linné - Forskningssamarbete SLU - Projekt Högskolan i Borås - Projekt Chalmers - Projekt Statens tekniska forskningsinstitut - Projekt Rotterdam School of Management/TU Delft - Publicering/Översättning EPEA - Kvalitetssäkring 289 Mäts vid T2 varje år, då de flesta utbildningarna är läsårsbaserade. 14

15 Ansvarig Nämnd/ Bolag UN UN UN Mål Indikator Mål Grundskolan ska ge barnen goda kun skaper och färdigheter Skolan ska ge eleverna respekt för varje människas egenvärde Gymnasieskolan ska förbereda för arbetslivet och för högre studier En bra omsorg Alla elever ska nå behörighet till gymnasieskolan Andelen elever som känner sig kränkta i skolan ska vara 0% Alla elever ska fullfölja gymnasiestudierna med slutbetyg inom 4 år Bokslut Kommentar 100% 86% Samma värde som % Åk 3: 5,8% Åk 6: 9,6% Åk 8: 15% Siffrorna anger resultaten från 2011 och 2010 års uppgift inom parentes. åk 3: 8,6 % (4,4 %), åk 6: 6,7 % (1,7 %) och åk 9: 12,9 % (8,8 %). 100% 84% 2012:84 %, 2011:85 %, 2010:80 % Riket =84 % ÄN Mål Indikator Mål Tryggt och säkert åldrande Lägst 70% registrering med åtgärdsplan i kvalitetsregistret Senior Alert Ansvarig Nämnd/ Bolag 70% 96% Bokslut Kommentar ÄN ÄN Tryggt och säkert åldrande Individens fokus Högst 10 personal hos respektive vårdtagare inom en tvåveckorsperiod dagtid mellan % av vårdtagarna ska vara delaktiga och ha inflytande i sin genomförandeplan % 77% Orsaker: Vårdtagare som ej vill ha någon plan, under uppdatering och nytillkomna vårdtagare. En bra socialtjänst Ansvarig Nämnd/ Bolag SN SN Mål Samtliga barnfamiljer, som haft behov av försörjningsstöd mer än nio månader, ska erbjudas en särskild genomgång av barnens ekonomiska situation. 70 % av ungdomar år ska ej vara återaktualiserad ett år efter avslutad insats. Mål Indikator 100% 85 % 70% 82 % Bokslut Kommentar Under har 52 barnfamiljer av 61 erbjudits samtal för genomgång av barnens ekonomiska situation. Arbetet har intensifierats under året och antalet erbjudande har ökat kraftigt från en mycket låg nivå. Resultatet förväntas förbättras. 15

16 Ansvarig Nämnd/ Bolag ÖN Mål Efter inkommen ansökan/anmälan om behov av god man/förvaltare, ska godmanskap/förvaltarskap anordnas inom sex månader. Mål Indikator Bokslut Kommentar 100% 94% Godmanskap (11:4 FB): 39 ansökningar, varav 2 ej måluppfyllelse. Förvaltarskap (11:7 FB): 8 ansökningar, varav 1 ej måluppfyllelse. En bra miljö Ansvarig Nämnd/ Bolag ABRI R-Hus Mål Indikator Mål Minska ABRI:s totala energibehov (el, värme) med 20% under perioden Ronnebyhus energianvändning Total förbrukning per kvm med hänsyn till graddagar (årsmedeltemperatur) och normal uthyrningsgrad. Uppmätt energiförbrukning uppvärmning och fastighetsel kwh/m2 a-temp. 4% minskning, / 1231 Målvärde fastställs i december 2012 Energibehov el 10,5 % minskning. Energibe-hov värme 0,6% ökning. Bokslut Kommentar Avseende energibehov värme har energibehovet minskat i 7 av 8 företagsbyar. Orsaken till ökad värmeförbrukning i den ena byn har identifierats och utreds för vidare åtgärder. 113,3 Besparing från föregående år = 1,4 % Kultur- och Fritid Ansvarig Nämnd/ Bolag FoK Mål Indikator Mål Ronneby kommun ska ha en rik tillgång till kultur och fritid Bokslut Kommentar 65 56/63/60 Rikssnitt: 59/61/59 Värden för 2012 var 59/61/61 Ekonomi i balans Ansvarig Nämnd/ Bolag KS Mål 1. Det planeringsmässiga överskottet för planperioden bör genomsnittligt utgöra ca 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag (inklusive fastighetsavgift) per år. Överskottet kan fördelas på resultat och/eller prognosreserv. Mål Snitt, NMI idrott / NMI Kultur / NRI fritid Indikator Bokslut Kommentar 2% 1% Målet är ett planeringsmål för budgeterat resultat. Målet uppnås inte då det planeringsmässiga överskottet för planperioden väsentligt understiger 2%. Det faktiska utfallet/verkligt resultat kan inte stämmas av förrän efter Det är inte troligt att 2% överskott kommer att uppnås för perioden Dock förväntas ett överskott för perioden som helhet som är större än det budgeterade för perioden. 16

17 Ansvarig Nämnd/ Bolag KS KS Mål 2. Kommunens låneskuld, exklusive pensionsavsättningar får, reducerat för utlåning till kommunens bolag, inte överstiga nivån vid 2011 års utgång (557 mkr). Vid utgången av år 2015 ska kommunens låneskuld ha minskat med minst 15 % (84 mkr) jämfört med utgången för år Investeringsutgifterna får, för aktuell planperiod, inte överstiga avskrivningarna för perioden. Mål 512 mkr Indikator 418 mkr Invest 48 mkr Avskr 70 mkr Bokslut Kommentar Med utgångspunkt från utfallet år samt beslutad budget för , så bör målet för 2015 sannolikt uppnås. Investeringsutfallet för blev lägre än avskrivningarna. Om målet endast gällt hade det varit uppnått. Målet är ursprungligen satt för planperioden och resultatet kan inte stämmas av fullt ut förrän efter Med stor sannolikhet kommer dock målet att uppnås. 17

18 Beredningar Folkhälsorådet Det övergripande folkhälsoarbetet i Ronneby kommun drivs av folkhälsorådet. Under året har en ny folkhälsopolicy för antagits av Kommunfullmäktige. Policyn har fyra prioriterade områden; delaktighet och inflytande, barns och ungas uppväxtvillkor, fysisk aktivitet samt alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Policyn visar på utvecklingsbehov och innehåller punkter på vad som behöver göras för att uppnå målen. Vidare har kommunens övergripande handlingsplan mot våld i nära relationer reviderats och därefter sänts på remiss. Fortsatt politisk beredning väntas under Utbildningsinsatser har genomförts inom ramen för arbetet med barns rättigheter, tobaksfri skoltid, våld i nära relationer samt föräldrastöd. Utbildningsinsatserna har i första hand vänt sig till politiker och personal inom kommunen. Det barn och ungdomspolitiska arbetet har haft fortsatt fokus på den Lupp-enkät som genomfördes under hösten Resultatet har presenterats i rapportform och spridits till såväl nämnder som skolor med förhoppningen om att rapporten ska vara en viktig del i politikers och tjänstemäns beslutsunderlag och långsiktiga planering i frågor som rör barn och unga i Ronneby. Under hösten bildades även en referensgrupp för barn rätt i Ronneby kommun med politiker och tjänstemän från samtliga nämnder/bolag och förvaltningar. Referensgruppens syfte är att arbeta för att integrera ett barnrättsperspektiv i alla kommunal verksamheter och att barnkonventionen ska beaktas i Ronnebys beslutsprocesser. Samverkansavtalet mellan Polismyndigheten i Blekinge och Ronneby kommun utgör en viktig del i det lokala brottsförebyggande arbetet. Varje år lyfts specifika fokusområden fram i avtalet, års fokusområden har varit; minskat antal skadegörelsebrott mot Snäckebacksskolan samt minskat antal stölder från personer som besöker eller vistas i utsatta kommunala anläggningar och skolor. Ett nytt samverkansavtal för 2014 har arbetats fram under hösten. Avtalet som gäller för perioden till har tre fokusområden: minskat antal stölder från personer som besöker eller vistas i utsatta kommunala anläggningar och skolor, minskad otrygghet bland gymnasietjejer samt minskning av digitala kränkningar på högstadiet. Under året har arbetet med nattvandrande föreningar fortsatt. Totalt genomfördes 23 vandringar. Därtill har även grannsamverkan förstärkts, en brottsförebyggande konferens med fokus på skolan genomförts samt en säkerhetscertifiering enligt 13- punktsprogrammet för en säker och trygg handel genomförts på Rosenquist foto. Verksamheter, bolag, mm Nedan följer en sammanfattning av det ekonomiska utfallet för kommunkoncernen. Särskilda redovisningar av respektive nämnders verksamheter, verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning och ekonomi presenteras på sidorna Särskilda redovisningar för andra juridiska enheter ingående i kommunkoncernen redovisas på sidorna Lokala brottsförebyggande rådet (Brå) För att organisera ett brottsförebyggande engagemang lokalt finns i Ronneby kommun ett lokalt brottsförebyggande råd. 18

19 Kommunens ekonomi Sammanställd redovisning Kommunen inklusive de helägda bolagen AB Ronneby Industrifastigheter, AB Ronnebyhus och Ronneby Miljö- och teknik AB, samt kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Blekinge (38,5%) redovisar för ett resultat på 22,1 (53,9) mkr. Omsättningen uppgick till (1 983) mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag utgjorde 67% av kommunkoncernens omsättning Diagram: Årets resultat (mkr) i kommunkoncernen. I kommunkoncernen uppgick de räntebärande skulderna vid årsskiftet till (2 175) mkr. 30 Lånestockens (exkl swapaffärer) fördelning på ränteregleringstidpunkter för koncernen fördelas enligt följande: Kommunkoncernen -1 år 75% 1-2 år 17% 2-3 år 6% 3-4 år 2% 4-5 år 0% 5- år 0% Kommunkoncernens totala tillgångar uppgick vid utgången av till mkr med soliditeten 21%. I de soliditetstal som här anges ingår inte i ansvarsförbindelsen upptagna pensionsförpliktelser ,9 22, Diagram: Soliditet (%), kommunkoncernen AB Ronneby Industrifastigheter redovisar ett positivt resultat om 3,1 (2,5) mkr. Uthyrningsgraden ligger vid årsskiftet på 95,5%. AB Ronnebyhus nettoomsättning ökade med 0,5% till 165,1 mkr. Bolaget redovisar ett resultat på -1,1 (5,9) mkr efter dispositioner. Uteblivna hyresintäkter p.g.a. outhyrda bostäder uppgår under till ca 6,3 % (9,4 %) av omsättningen. I vakanserna ingår outhyrda objekt och objekt under ombyggnation. Ronneby Miljö och Teknik AB visar ett resultat om 8,3 (9,2) mkr efter bokslutsdispositioner. Rörelsegrenen IT-bredband uppvisar negativt resultat. I övrigt uppvisar rörelsegrenarna överskott. Kommunkoncernens investeringsutgifter uppgick under räkenskapsåret till 124 (158) mkr. Miljöteknik har investerat 47 mkr, främst inom rörelsegren VA. ABRI har totalt investerat 11 mkr, varav kvarteret Telefonen står huvuddelen. Ronnebyhus har investerat 19 mkr under Kommunkoncernen har finansierat investeringsvolymen på 124 mkr från verksamhetens kassaflödesnetto. För mer information om bolagen hänvisas till kapitlet Kommunens företag. 19

20 Kommunens redovisning Resultat Kommunen, exklusive bolag och kommunalförbund, redovisar ett resultat på +13,8 (+37,2) mkr. Budgeterat resultat för var efter tilläggsanslag och justeringar 1,1 mkr, dvs en positiv avvikelse med 12,7 mkr. års överskott motsvarar 1,0% av skatteintäkter och den kommunalekonomiska utjämningen. Omsättningen uppgick till (1 581) mkr. Årets resultat har förstärkts av återbetalda AFA-medel med 9 mkr efter tilläggsbudgetering. Total återbetalning var 24,4 mkr. I årets resultat ingår även andra engångsposter i form av reavinster från försäljning av fastigheter, omställningskostnader för avveckling av den kommunala städverksamheten, mm Diagram: Resultat III (mkr). Utdebiteringen av kommunalskatt har varit 22,36 (22,04) %. Den förändrade skattesatsen är resultat av en skatteväxling med anledning av blekingekommunernas övertagande av hemsjukvården. Sammantaget gav skatteintäkter och statsbidrag en positiv avvikelse mot budget på 7,5 mkr. I statsbidragen inkluderas här även kommunal fastighetsavgift och LSS års slutavräkning för skatteintäkter innebär en positiv justering med 0,7 mkr i års resultat SKL bedömde i december att skatteunderlaget kommer att öka med 4,1%. Med denna bedömning av skatteunderlaget blir prognosen för års slutavräkning -244 kronor per invånare För Ronnebys del medför detta en negativ preliminär slutavräkning med 6,8 mkr, vilken är hänsyn tagen till i års resultat. Pensioner Kommunens pensionsåtagande för anställda redovisas enligt nedanstående. Pension intjänad före 1998, men ännu ej utbetalad, redovisas i enlighet med kommunal redovisningslag som ansvarsförbindelse. De årliga utbetalningarna redovisas som kostnad i resultaträkningen. I balansräkningen avsätts förmånsbestämd pension intjänad efter Den förmånsbestämda pensionen avser intjänande på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp. Vidare erhåller de anställda ett pensionsintjänande, avgiftsbestämd del, som var och en har att placera. Årets intjänande kostnadsförs och bokförs i balansräkningen som kortfristig skuld. Utbetalning sker i mars året efter. Ansvarsförbindelsen (avseende pension intjänad före 1998) inkl särskild löneskatt ökade från år 2012 med 42,7 mkr beroende på sänkningen av diskonteringräntan till 714,6 mkr. uppgick pensionsutbetalningarna (inkl särskild löneskatt) som redovisas över resultaträkningen till 35,7 (35,0) mkr. Avsättningen i balansräkningen har inklusive särskild löneskatt ökat med 4,8 mkr till 42,6 mkr, varav det mesta beror på sänkning av diskonteringsräntan. uppgick kostnaden för den avgiftsbestämda delen inklusive särskild löneskatt till 38,4 mkr, att jämföras med 37,0 mkr året innan. 20

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse MÅTT MÅTT 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? MÅTT 2 Hur stor andel

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

KKiK med information (Gullspång)

KKiK med information (Gullspång) KKiK med information (Gullspång) Område Mått Syfte Metod Redovisning mått Enhet 1. Din kommuns tillgänglighet Mått 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens kvalitet i korthet 18 Mått 15 (VoO): Andel fullvärdiga särskilda boendeplatser 3 Mått 1 (Demokrati): Förutsättningar för medborgardialog 19

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue Mått Haparanda Senaste kommentaren 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET / Kunnan saatavuus 1. Hur många

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att ta fram information som ger en god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Så här är vi jämfört med andra kommuner

Så här är vi jämfört med andra kommuner Så här är vi jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommu - nernas kvalitet ur ett meborgarperspektiv.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK)

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK) Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK) Så bra är vi jämfört med andra kommuner totalt sett Gemensamma mått Definition Placering Trend Värde Jämfört med förra året Hur ser medborgarna på sin kommun som

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Mått 1. Tillgänglighet 2011. 117:a plats av 133. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar?

Mått 1. Tillgänglighet 2011. 117:a plats av 133. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Mått 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Tillgänglighet Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens tillgänglighet vad avser svarstider

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012 Kommunens Kvalitet i Korthet En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012 KKiK 2012 1 SOLTAK samverkan mellan Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale, Kungälv och Öckerö kommuner. September

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång Tillgänglighet & Information Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Plac Tanum Medel Bäst Bästa kommun Sämst Sämsta kommun 41 65 77 96 Östersund

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011 2012-05-29 1 (13) Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011 Nedan följer en sammanställning av de mått som ingår i SKL:s Kommunens kvalitet i korthet. Måtten är uppdelade i fem grupper: 1. kommunens

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet 2014

Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet 2014 Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet Siffrorna avser år om inte annat anges. Det år som et gäller anges då inom parentes efter siffran. Tillgänglighet i Hammarö kommun Mått 1. Hur stor andel av medborgarna

Läs mer