Sanering och hantering av material. Magnus Stenbocksskolan. Kärnfastigheter. Byggnadsbeskrivning Ritningar markerade Fotobilaga Analyssvar

Transkript

1 Kärnfastigheter Sanering och hantering av material Magnus Stenbocksskolan Bilagor: Byggnadsbeskrivning Ritningar markerade Fotobilaga Analyssvar Sannam Hjertstrand Kodeda Konsulter AB Kodeda Projektnr: SH

2 Kodeda Konsulter AB 2/16 SANERING OCH HANTERING AV RIVNINGSMATERIAL MAGNUS STENBOCKSSKOLAN INNEHÅLL Allmänt... 3 Uppdelning av saneringsdokument... 3 Begrepp... 3 MAGNUS STENBOCKSSKOLAN... 4 Kap 1: Sanering av miljö- och hälsofarliga material... 4 Kap 2: Hantering av övriga rivningsmaterial... 4 Formulär 1: Verifiering av transportör och mottagare SANERING AV MILJÖ- OCH HÄLSOFARLIGA MATERIAL Asbest CFC - Klorfluorkarboner Pb Bly Hg - Kvicksilver PCB Polyklorerade bifenyler Elektriska och elektroniska produkter Radon och radioaktiva material Kadmium (Cd) Polyaromatiska kolväten (PAH) Olja Övrigt FA SORTERING AV RIVET MATERIAL TRANSPORTÖR OCH MOTTAGARE...12 Metallskrot...12 Gips...12 Fyllnadsmassor...12 Obrännbart...13 Brännbart...13 Glas...13 Plast...13 Hushållsavfall...13 Blandat material...14 FORMULÄR TRANSPORTKVITTENS...16 BILAGA 1: BYGGNADSBESKRIVNING (1 sida) BILAGA 2: RITNINGAR MARKERADE (3 sidor) BILAGA 3: FOTOBILAGA (12 sidor) BILAGA 4: ANALYSSVAR (2 sidor)

3 Kodeda Konsulter AB 3/16 SANERING OCH HANTERING AV RIVNINGSMATERIAL MAGNUS STENBOCKSSKOLAN Allmänt En miljöinventering har av Kodeda Konsulter utförts för Kärnfastigheter. Denna miljöinventering syftar till att fastställa: Om det finns ämnen som klassas som miljöfarliga eller som specialavfall. Var ämnen som klassas som miljöfarliga eller som specialavfall är placerade. I vilken omfattning ämnena som klassas som miljöfarliga eller som specialavfall är Hur ämnen som klassas som miljöfarliga eller som specialavfall skall hanteras vid sanering Observation status av innehåll i inventerade byggnader tillhörande fastigheten Magnus Stenbocks Skola 1 på Hjalmar Forsbergsgata 2 i Helsingborg, kan ha ändrats sedan inventeringen utfördes. Allt löst material skall tas omhand innan sanerings- och rivningsarbeten påbörjas. Byggnad C är byggd 1954 och byggnad E 1969, en tid i Sverige då många av de material som idag klassas som miljö- och hälsofarliga användes, vilket gör att det kan finnas en mängd problematiska material som skall omhändertas på ett erforderligt sätt. Inventeringen är ej utförd i mark, byggnad C samt E omfattas. Entreprenör skall fortlöpande under arbetets gång klarlägga eventuell ytterligare förekomst av farligt avfall. Kompletterande analyser kan erfordras och skall i förekommande fall utföras efter samråd med beställare. Uppdelning av saneringsdokument I detta dokument, SANERING OCH HANTERING AV AVFALL, beskrivs hur farligt avfall och specialavfall skall hanteras miljöriktigt. Här anges även hur övrigt avfall skall hanteras vid rivningen. I bilagor finns en skiss över var det miljöfarliga avfallet är placerat. Vissa material är ej lätt identifierbara och beskrivs därför generellt i detta dokument. Inventerat miljöfarligt avfall är markerat på ritning och är kopplat till fotobilagan för att underlätta identifieringen. Ej markerat på ritningar: brandvarnare/rökdetektorer, lysrör, elutrustning som förekommer i varje byggnad. Bifogat är även analyssvaren. Begrepp Farligt avfall är det avfall som klassas som miljöfarligt enligt Avfallsförordningen (2001:1063). Specialavfall är material innehållande miljöstörande ämnen som skall särbehandlas men som inte klassas som farligt avfall. Specialavfall kan till exempel vara material som måste särbehandlas vid sluthanteringen. Övrigt avfall är det material som kommer från rivningsverksamheten och som inte klassas som farligt avfall eller specialavfall.

4 Kodeda Konsulter AB 4/16 SANERING OCH HANTERING AV RIVNINGSMATERIAL MAGNUS STENBOCKSSKOLAN MAGNUS STENBOCKSSKOLAN Kap 1: Sanering av miljö- och hälsofarliga material Till Miljö- och Hälsofarliga material räknas Farligt avfall enligt Avfallsförordningen (2001:1063). Där behandlas även de material som kräver särbehandling, men som inte klassas som farligt avfall. Detta kan till exempel vara material som måste särbehandlas vid sluthanteringen eller som är hälsofarliga arbetsmiljöstörande vid en rivning. I kapitel 1 beskrivs vad som klassats som miljö- och hälsofarligt, var materialen finns samt hur det skall hanteras och hur det skall lämnas vidare till efterhantering, hur stora mängder som avses, vilka förordningar och föreskrifter som gäller materialet osv. Material som klassas som Miljö- och Hälsofarliga material skall rivas ut innan annan rivning påbörjas. Materialen som rivs skall hanteras säkert av kompetent personal. Entreprenör skall vid begäran kunna visa upp bevis på att den som river produkten eller materialet är behörig att utföra rivningen. Entreprenör skall i anbudet ange vem som river (om det inte är entreprenören själv), vem som transporterar och vem som är slutmottagaren för materialet. Kap 2: Hantering av övriga rivningsmaterial Här anges även hur övriga material skall sorteras vid rivningen, d.v.s. det material som inte klassas som miljö- eller hälsofarligt. Formulär 1: Verifiering av transportör och mottagare Bilagd FORMULÄR 1 skall fyllas i av rivningsentreprenören vid borttransport av allt material, d.v.s. Miljö- och Hälsofarligt material samt övriga rivningsmaterial. Där anges datum, typ av material (fraktion), mängd, transportör samt mottagare av materialet. Mottagare av material skall styrkas med mottagarkvitto. På mottagarkvittot skall det klart framgå vilket material det gäller, var det hämtats och lämnats samt vilken mängd som lämnats. Kvittensen skall vara underskriven av transportör och mottagare. Ett exempel på mottagarkvitto finns här bilagd som Bilaga KVITTENS 1. Ofta har mottagare egna kvittenser som också accepteras om de innehåller ovanstående uppgifter. Sammanställning i FORMULÄR 1 samt mottagarkvittenser lämnas över till beställare vid arbetets slut och är en förutsättning för godkänd slutbesiktning. Beställare lämnar i sin tur över sammanställning och kvitton till Miljökontoret, Helsingborgs kommun.

5 Kodeda Konsulter AB 5/16 SANERING OCH HANTERING AV RIVNINGSMATERIAL MAGNUS STENBOCKSSKOLAN 1 SANERING AV MILJÖ- OCH HÄLSOFARLIGA MATERIAL 1.1 Asbest Material innehållande asbestfiber: Asbest är ett tekniskt mycket bra material, men asbestfiberns påverkan på människors hälsa vid inandning är mycket negativ. Asbest är hälsofarligt och klassas som farligt när det finns lösa asbestfibrer. Användning av asbest förbjöds i nya byggnadsmaterial Asbest skall saneras ur byggnaden innan annan rivning påbörjas. Sanering skall genomföras av certifierad entreprenör, intyg på att vald entreprenör är behörig att utföra arbetet skall vid begäran visas. Arbetet skall avgränsas från övriga rivningsarbeten. Asbest som tas ur byggnaden skall vara inkapslad så att det inte finns någon risk för att fibrer sprider sig till omgivningen. Sanerad och inkapslad asbest lämnas som asbestavfall till godkänd mottagare. Särskilda författningar finns för hantering av asbest, se bl.a. Arbetsmiljöverkets författning AFS 2006:1. I dessa finns bestämmelser om skyddsutrustning, verktyg, metoder och avspärrningar m.m. som skall följas. Entreprenör skall upprätta arbetsinstruktion för det personliga skyddet vid rivning av asbestmaterial. Skyddsföreskrift för hantering av asbestmaterial skall finnas på platsen för sanering. Påträffade byggmaterial/produkter med asbest Asbestisolerade rör i ändar och böjar Äldre isolerade rör har ofta i ändar och böjar isolering som innehåller asbestfiber. Vid sanering skall ändar och böjar som rivs kapslas in i tät förpackning och lämnas som asbestavfall till slutmottagare. Förekomst: Asbestböjar påträffades vid inventering i källare, byggnad C samt i installationsrum, byggnad E. Detta skall uppmärksammas vid rivning.

6 Kodeda Konsulter AB 6/16 SANERING OCH HANTERING AV RIVNINGSMATERIAL MAGNUS STENBOCKSSKOLAN Ej påträffat byggmaterial/produkter med asbest (kan finnas dolt) Asbestisolerade dörrar Dörrar (oftast branddörrar) skall hanteras och lämnas hela till destruktion. Slutmottagare skall informeras om att dörren innehåller asbest, dörren skall märkas med tydlig text. Förekomst: Asbestisolerade dörrar har ej påträffats vid inventering, påträffade branddörrar är för nya för att innehålla asbest. Skivor med asbestfiber När asbestsanering sker skall skivor med asbest hanteras så hela som möjligt. De skall skruvas ned, plastas in i tät förpackning och lämnas som asbestavfall till slutmottagare. Förekomst: Ej påträffat vid inventering, men kan finnas dolt i konstruktionen. Asbestcementkanal Asbestcementkanalerna (s.k. eternitkanaler) skall hanteras så hela som möjligt. De skall plastas in i tät förpackning och lämnas som asbestavfall till slutmottagare. Förekomst: Ventilation utgörs av nyare plåtkanaler, men om äldre plåtkanal påträffas bör de kontrolleras map asbest, eftersom det ofta användes som ljudisolerande material i skolor. Tätningsmassa med asbest I äldre tätningsmassa/fog användes ofta asbest. Sitter det på ventilationssystem ska hela plåten (skarven) kapas en bit ifrån fogen. Både plåt och fog plastas in och hanteras som asbestavfall. Förekomst: Ej påträffat vid inventering. Bromsbelägg med asbest De bromsbelägg som finns på hissmaskiners bromsar innehåller asbestfiber. Dessa skall vid rivning plastas in i tät förpackning och lämnas som asbestavfall till slutmottagare. Förekomst: Inga hissar har påträffats vid inventering. Kakefix med asbest I äldre kakelfix användes ofta asbest. Skyddsutrustning skall användas vid sanering. Fog och fix samlas i godkända behållare. Förekomst: Äldre kakel provtogs, men visade sig inte innehålla någon asbest. Golvmaterial och golvlim (svartlim) Asbest användes ofta i golvmaterial kring 60-talet i spröda plattor. Detta påträffas också under mattan i limmet, många gånger svart. Använd godkänd skyddsutrustning och täta påsar/kärl. Hanteras som asbestavfall. Förekomst: Ej påträffat vid inventering. Plastmattor ligger direkt på betonggolv och är av nyare sort. Inga gamla golvplattor påträffades under befintliga plastmattor. Klinkersgolv provtogs i båda byggnaderna, men golven innehöll inte någon asbest. 1.2 CFC - Klorfluorkarboner Klorfluorkarboner kallas allmänt för freoner och förekommer främst i formerna CFC/HCFC i köldmedia i kyl- och frysanläggningar. Freoner verkar nedbrytande på vår atmosfär, det är kloret i freonerna som bryter ned ozonmolekylerna. Påträffade byggmaterial/produkter med CFC Kylskåp och frys Äldre kylskåp + frysskåp kan innehålla CFC. Dessa skall hanteras erforderligt och tas om hand av godkänd mottagare. Förekomst: Ett antal kyl- och frysskåp påträffades i byggnad C vid inventeringstillfället. Ej påträffat byggmaterial/produkter med CFC (kan finnas dolt) Byggnadsisolering CFS-blåst skumplast (ex. XPS-skivor) kan finnas dolt i väggar, vilka kan påträffas vid rivning. Förekomst: Vid inventering har byggnadsisolering innehållande freoner ej påträffats. Väggar

7 Kodeda Konsulter AB 7/16 SANERING OCH HANTERING AV RIVNINGSMATERIAL MAGNUS STENBOCKSSKOLAN består mestadels av betong och tegel. Kylanläggningar Om kylanläggningar skall bytas ut skall de demonteras av ackrediterad kylfirma, tömmas och hanteras som farligt avfall. Förekomst: Inga kylaggregat påträffades vid inventering. 1.3 Pb Bly Bly ackumuleras i naturen och har likt alla tungmetaller låg nedbrytbarhet. Bly är mycket giftigt vid höga koncentrationer och har reproduktionsstörande egenskaper. Bly klassas som ett miljöstörande riskmaterial som skall fasas ur samhället, det finns med både på Kemikalieinspektionens Prioriteringsguiden (PRIO) och Begränsningsdatabas. Metalliskt bly är ett specialavfall, men behandlas som vanlig metallåtervinning vid rivning eftersom det sorteras ut vid återvinningsstationen eller vid smältverket. Bly får inte läggas på vanlig deponi, det skall sorteras ut som metall vid rivning. Arbetare skall använda skyddshandskar om de riskerar att beröra bly samt vara noggrann med hygienen när de hanterat material innehållande bly. Påträffade byggmaterial/produkter med bly Bly i elutrustning. Bly påträffas ofta i elutrustning. Förekomst: Det finns äldre elutrustning, dessa kan innehålla bly. Elutrustning sorteras som elavfall, farligt avfall. Diktade avloppsrör Om rivning av äldre avloppsrör skall ske vid rivning gäller följande: skarvar av bly sitter mellan avloppsrör av gjutjärn. Skarvar tillsammans med gjutjärnsrören sorteras som metallskrot av rivningsentreprenör då dessa metaller senare separeras av mottagare. Förekomst: Blyade gjutjärnsrör finns i både byggnad C och E. Det kan finnas dolda skarvar under mark och platta. Ej påträffat byggmaterial/produkter med bly (kan finnas dolt) Blymantlade kablar Kablar med metallhölje finns, men bly har inte konstaterats. Om så görs vid rivning skall blymantlade kablar, såsom vanliga kablar, sorteras som metallskrot. Vid rivning skall kablar (blymantlade och övriga) sorteras helt för sig själv. Detta p.g.a. att kabel har en tendens att trassla in sig i andra material, vilket gör hanteringen vid återvinningen svår. Förekomst: Det finns kablage, men blymantlade påträffades ej vid inventering. 1.4 Hg - Kvicksilver Kvicksilver (Hg) är ett grundämne som ackumuleras i naturen. Miljö- och hälsoeffekterna av kvicksilver är väl kända och ämnet får ej spridas på något sätt. Kvicksilver användes i installationer ända in på 90-talet och används fortfarande i lysrör och i lågenergilampor. Kvicksilver är miljöfarligt avfall och skall hanteras enligt Miljöbalken, Avfallsförordningen (2001:1063) om avfall och avfallets hantering samt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter. Produkter med kvicksilver skall hanteras hela så att det inte blir något spill av kvicksilver i byggnaden. De skall samlas i för materialet och ämnet godkända behållare och destrueras som miljöfarligt avfall.

8 Kodeda Konsulter AB 8/16 SANERING OCH HANTERING AV RIVNINGSMATERIAL MAGNUS STENBOCKSSKOLAN Påträffat material/produkter med kvicksilver Lysrör Alla lysrör, glödlampor och lågenergilampor innehåller kvicksilver, ju äldre de är desto mer kvicksilver innehåller dessa. Förekomst: Lysrör finns i samtliga byggnader Glimtändare Glimtändare från lysrörsarmatur tas ur hela innan rivning av armatur och klassas som Hgmaterial. Dessa samlas i godkänd behållare. Förekomst: Glimtändare finns i samtliga byggnader Termometrar, termostater, strömbrytare, reläer, pressostater och oljemängdsmätare m.m. Förekomst: Har påträffats framförallt i anslutning till värme- och ventilationssystem samt elektrisk utrustning. Om det finns risk för att de går sönder skall de demonteras separat innan övrig utrustning tas ut, för att minska risken för att kvicksilvret läcker ut. Brytare/Relä/Utrustning m.m. I viss utrustning kan kvicksilver finnas. Dessa ampuller eller liknande tas ur hela innan rivning av utrustning och klassas som Hg-material. De samlas i godkänd behållare. Förekomst: Det finns ett fåtal brytare/reläer. Dessa har ej kunnat öppnas vid inventering, men förutsätts innehålla tungmetaller som t.ex. kvicksilver (Hg) och bly. Ej påträffat material/produkter med kvicksilver (kan finnas dolt) Övrigt Förekomst: Ej påvisat vid inventering, men kan sitta dolt i utrustning. Vattenlås och avloppsrör Förekomst: Ej påträffat vid inventering. 1.5 PCB Polyklorerade bifenyler PCB är ett mycket långlivat miljögift som ackumuleras i naturen. Det har en hög bioackumulering och det binds i fett. Eftersom PCB är mycket långlivat och inte bryts ned kan effekterna av ett utsläpp på sikt bli globala, trots att utsläppet till synes sker lokalt. PCB-produkter är farligt avfall och skall hanteras enligt Miljöbalken, Avfallsförordningen (2001:1063) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det finns också en särskild förordning om PCB - Förordning (1998:122) om bortskaffande av PCB m.m. Alla produkter innehållande PCB skall, där det inte är omöjligt p.g.a. materialets egenskaper, hanteras hela så att det inte blir något spill av PCB i byggnaden. De skall samlas i för ämnet godkända behållare och destrueras som farligt avfall. Om spill uppstår måste de byggnadsdelar som berörs saneras från PCB innan annan rivning sker. PCB (ex olja, fogmassa) som inte är innslutna i någon produkt och varit i kontakt med andra material har med största sannolikhet smittat det omkringliggande materialet. Smittat material måste tas ur byggnaden och detta hanteras som farligt PCB kontaminerat material. Sanering av PCB skall anmälas till Miljöförvaltningen senast tre veckor innan påbörjat arbete. Fogar Äldre fogar kan innehålla PCB. PCB gjorde fogen mjukare och minskade risken för spricktorkning. Specifikt om fogar antas vara från 60-tal till början av 70-tal föreligger stor risk att fogar innehåller PCB. PCB (ex olja, fogmassa) som inte är innslutna i någon produkt och varit i kontakt med andra material har med största sannolikhet smittat det omkringliggande materialet. Smittat material måste tas ur byggnaden och detta hanteras som farligt PCB kontaminerat material.

9 Kodeda Konsulter AB 9/16 SANERING OCH HANTERING AV RIVNINGSMATERIAL MAGNUS STENBOCKSSKOLAN Påträffat material med PCB Armatur lysrör När kondensatorer och annan elektronik rivits kan armatur skrotas som metall. Alternativt hanteras lysrörsarmaturen hel, med kvarsittande kondensatorer. I detta fall skall armaturen lämnas i sin helhet likt el-centraler ovan. Nyare lysrörsarmatur (med säkerhet inköpta efter år 1982) har inte PCB kondensatorer, men elektronik skall trots detta rivas ur armatur innan den kan skrotas som metall. Förekomst: Ett antal äldre lysrör påträffades, men kondensatorerna är ej konstaterade innehålla PCB-olja. Påträffas silverfärgade tyngre kondensatorer (se fotobilaga), ska dessa sorteras ut som PCB-avfall innan armaturen demonteras. Övriga armaturer är för nya för att innehålla kondensatorer med PCB. Det finns dock även kondensatorer av typ MP, de innehåller vanligtvis olja och skall då behandlas som farligt avfall Elcentraler Förekomst: Vid inventering var vissa elcentraler spänningssatta, de är därför ej öppnade, ej heller konstaterade att innehålla PCB-olja eller ej. Detta görs av rivningsentreprenör vid rivning av elcentraler. Om elcentraler innehåller PCB-kondensatorer tas dessa ur innan rivning av elcentraler sker och klassas som PCB-haltigt material och samlas i godkänd behållare. De kan i sin helhet transporteras till en elfirma eller återvinnare som har dokumenterad kunskap om PCBkondensatorer. Detta företag demonterar sedan kondensatorerna, sorterar och skickar dem med godkänd transportör som farligt avfall till SAKAB. Den sanerade utrustningen kan sedan skickas till skrotning. Utrustningen som rivs skall hanteras varsamt som en produkt och inte som skrot. Annars kan under hanteringen den farliga komponenten skadas och sorteringen försvåras. Isolerrutor Förekomst: Isolerrutor med PCB från Emmaboda påträffades vid inventering i byggnad E Fogmassor Förekomst: Det finns 12 lm PCB-haltig mjukfog på byggnad D och E. Denna förväntas bli sanerad i augusti. Ej påträffat material (kan finnas dolt) Inga akrudurgolv har påträffats. 1.6 Elektriska och elektroniska produkter Elektrisk och elektronisk utrustning innehåller ofta miljöfarliga ämnen såsom kadmium, flamskyddsmedel, PCB och kvicksilver. Dessutom innehåller kretskort ofta mycket värdefulla ädelmetaller, vilket även detta motiverar återvinning. All elektrisk och elektronisk utrustning såsom kretskort, brandvarnare, styrskåp etc. klassas som farligt avfall tills motsatsen är bevisad. Genom att sortera all elektronik som miljöfarligt elektronikskrot säkras bra resthantering. Se även rubrik PCB angående kondensatorer i elektronik. Påträffat material Elektriska och elektroniska produkter i form av brandvarnare, glöd- och halogenlampor samt spisar och fläktar har påträffats i byggnaden. Elektronik hanteras och sorteras som farligt avfall.

10 Kodeda Konsulter AB 10/16 SANERING OCH HANTERING AV RIVNINGSMATERIAL MAGNUS STENBOCKSSKOLAN 1.7 Radon och radioaktiva material Grå-blå lättbetong Hälsofaran med radongas är förknippad med hur mycket radongas det finns i luften som vi andas in. I en byggnad med en riktigt utformad ventilation, där det inte finns några s.k. gömmor som gör att luften står still, brukar inte radongashalterna vara så höga att de överstiger gränsvärdena för joniserad strålning i BBR. I äldre byggnader med sämre ventilationsförhållanden kan radongashalten stanna kvar betydligt längre tid. Vid rivning av radonhaltiga väggar skall utrymmet vara väl ventilerat. Om detta följs föreligger troligen ingen fara att rivningsarbetare exponeras för radongas så att de överstiger de hygieniska nivågränsvärden som gäller för radon (400 Bq/m 3 under åtta timmars arbetsdag uträknat på ett årsmedelvärde enligt AFS 1996:2). Om det inte går att uppnå god ventilation kan rivningsarbetare använda halvmask med gasfilter som personligt skydd. God hygien och heltäckande klädsel rekommenderas. Materialet som rivs ut skall sorteras separat, skilt från andra rivningsmaterial. Mottagaren av materialet skall informeras om att materialet innehåller radon och även om att materialet inte får användas så att det emitterar till byggnader eller platser där människor vistas stadigvarande. Radon från återvunnen lättbetong får inte emittera in till byggnaders inomhusmiljö. Bästa återvinningen för radonhaltig lättbetong är som fyllnadsmaterial på plats där det inte finns någon risk för att marken skall användas till byggnation i framtiden. Ej påträffat material med radioaktiva ämnen Förekomst: Inga väggar av grå-blå lättbetong påträffades vid inventering. Om blå-grå betong påträffas under rivningen får detta ej användas som fyllnadsmassa på området. Rökdetektorer Rökdetektorer innehåller radioaktiva ämnen vilka skall beaktas vid en rivning. De skall hanteras enligt Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om brandvarnare som innehåller strålkälla med radioaktivt ämne, SSI FS 1992:4. Rökdetektorer skall alltid återlämnas till tillverkaren eller till behörig mottagare. Förekomst: Inga rökdetektorer med strålkälla påträffades under inventeringen. 1.8 Kadmium (Cd) Kadmium (Cd) är ett grundämne som ackumuleras i naturen och befaras bli en av de kommande årens stora miljöproblem eftersom det har hög giftighet, det anrikas samt försvinner aldrig ur kretsloppet. Det är mycket giftigt för vattenlevande organismer och det ackumuleras även i människan där det bl.a. orsakar njurskador, blodbrist och benskörhet. För att konstatera kadmium i material krävs i allmänhet en analys. Kadmium kräver särskilt omhändertagande vid rivning och skall alltid sorteras ut och hanteras enligt Arbetsmiljöverkets anvisningar, Avfallsförordningen (2001:1063) samt enligt Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter. De material innehållande kadmium som inte klassas som farligt avfall enligt Avfallsförordningen (2001:103) klassas som kontaminerat verksamhetsavfall. Arbetare skall använda skyddshandskar och vara noggranna med hygienen när de hanterar material innehållande kadmium. Material innehållande Cd och samlas i för materialet godkänd behållare. Mottagaren av plast innehållande Cd måste informeras om att plasten innehåller Kadmium.

11 Kodeda Konsulter AB 11/16 SANERING OCH HANTERING AV RIVNINGSMATERIAL MAGNUS STENBOCKSSKOLAN Påträffat material med kadmium Nödutgångsskyltar Nödutgångsskyltar innehållande batterier skall hanteras som kadmiumhaltig produkt, NiCd. Förekomst: Det finns ett antal nödutgångsskyltar innehållande kadmium på skolan Ej påträffat material med kadmium Mattor och plaster Förekomst: Ej påvisat vid inventering. 1.9 Polyaromatiska kolväten (PAH) PAH är ett samlingsnamn för 16 olika kolväteföreningar varav sju är bevisat cancerogena, de andra nio föreningarna misstänks också vara hälsofarliga. PAH är ofta lättflyktiga oljebaserade ämnen som luktar. PAH ämnen har varit kända som farliga länge men har använts ändå. När debatten om PCB kom igång på allvar på 70 talet försvann även flera PAH ur byggnadsmaterial. Det finns inga gränsvärden för PAH i material inomhus utan endast Arbetsmiljöverkets gränsvärden för kvaliteten på inandningsluft. Vid rivning av PAH-haltiga material rekomenderas att rivningsarbetarna använder andningsskydd eftersom de kommer att utsättas för cancerogena gaser. Entreprenör skall i anbudet ange vem som river (om det inte är entreprenören själv), vem som transporterar och vem som är slutmottagaren för materialet innehållande PAH. Entreprenör skall vid begäran kunna visa upp bevis på att den valda transportören och slutmottagaren är kompetenta att hantera materialet miljöriktigt. Produkter med PAH Förekomst: Tjärpapp finns på tak på byggnad E, sorteras som brännbart. Asfalt kan komma att undersökas i ett senare skede Olja Ej påträffade material/produkter med olja Oljetank Förekomst: Oljetank är utplockad. Oljepanna Förekomst: Oljepanna är bortplockad. Skolan har idag fjärrvärme som uppvärmningssystem. Oljeförorenad betong I pannrum finns idag fjärrvärme, vilket utgörs av kulvertsystem från källare i byggnad B (omfattas ej av inventering) 1.11 Övrigt FA Övrigt Farligt Avfall som uppkommer/framkommer vid rivning skall hanteras separat, kapslas in, transporteras av godkänd transportör och lämnas till godkänd mottagare för Farligt Avfall. Vid frågor eller osäkerheter om Farligt Avfall/övrigt avfall skall beställarens kvalitets- & miljökontrollant kontaktas.

12 Kodeda Konsulter AB 12/16 SANERING OCH HANTERING AV RIVNINGSMATERIAL MAGNUS STENBOCKSSKOLAN 2 SORTERING AV RIVET MATERIAL Rivet material som inte återbrukas skall sorteras så mycket som möjligt, minst i fraktionerna: Metall (metallkonstruktioner och plåtmaterial, alla elkablar, armeringsjärn som separerats från betong etc.) Gips (alla nya och gamla gipsskivor) Fyllnadsmassor (makadam, tegel, mursten, kakel, betong utan armering med ringa inblandning av armering, lättbetong, krossad porslin, glas, gips dock max 10%.) Obrännbart (Isolermaterial) Brännbart (trämaterial, plaster, övrigt brännbart etc.) Glas (rent glas kan återanvändas) Plast (plaströr och plastmattor. P.g.a. PVC-innehåll separeras dessa separat) Hushållsavfall (Avfall från personal-, omklädningsrum och platskontor) Blandat material (det blandade material som ej kan separeras vid rivningen om beställare så medger) Övriga rivningsmaterial klassas som verksamhetsavfall. Entreprenören väljer godkänd transportör och mottagare för fraktionen. 2.1 TRANSPORTÖR OCH MOTTAGARE Övriga rivningsmaterial klassas som verksamhetsavfall och entreprenör får själv välja godkända transportörer och mottagare för olika material. Borttransporterad mängd material samt mottagare skall styrkas med mottagarkvitto (även kallat vågkvitto). På mottagarkvitto skall det framgå vilken mängd som mottagits och av vem det lämnats. Metallskrot Ämne/Material Armatur Lysrörsarmatur Glödlampsarmatur Hantering OBS! Kondensatorer, lysrör och glödlampor plockas ut av entreprenör och hanteras som miljöfarligt avfall enligt ovan innan armatur rivs. Sorteras sedan som metallskrot. Kablar Invändiga konstruktioner och sakvaror av metall Alla kablar som rivs sorteras som metallskrot, även de blymantlade. All metall som rivs och som inte klassas som miljöfarligt material sorteras som metallskrot. Gips Ämne/Material Hantering Samtliga gipsskivor Gips får aldrig sorteras i fraktionen brännbart. Vid förbränning bildas Svaveloxid och Svavelsyra vilka inte går att filtrera fullständigt! Gips (max 10 % vikt) kan accepteras i fraktionen stenmaterial/blandat. Rent gips lämnas med fördel till ex. Renova som gips för återvinning av Gips Recycling AS. Fyllnadsmassor Ämne/Material Betong Hantering Den betong som rivs sorteras som fyllnadsmassor (om det inte visar sig vara blågrå lättbetong). I fyllnadsmassorna skall endast ren betong ingå, exempelvis trä och armeringsjärn skall sorteras ut.

13 Kodeda Konsulter AB 13/16 SANERING OCH HANTERING AV RIVNINGSMATERIAL MAGNUS STENBOCKSSKOLAN Glaspartier Glas som rivs och som inte skall återbrukas som produkt krossas och sorteras som fyllnadsmassor. Metallram etc. sorteras som metallskrot. Träram sorteras som brännbart. Lättbetong och puts OBS! Blågrå lättbetong hanteras som radonhaltig se ovan. Lättbetong, puts som rivs sorteras som fyllnadsmassor. I fyllnadsmassorna skall endast rena massor ingå, exempelvis trä skall sorteras ut. Obrännbart Ämne/Material Ståldörrar Hantering OBS! Dörrar med asbestrisk rivs enligt inventering ovan. Övriga ståldörrar som rivs sorteras som obrännbart om de inte består av ren metall då de sorteras som metall. Porslin Akustik undertak Mineralull Porslin som rivs sorteras som fyllnadsmassor eller obrännbart. Mineralull som rivs sorteras som obrännbart. Brännbart Ämne/Material Trä Träreglar Trädörrar Plywood- och träfiberskivor Avloppsrör plast Hantering Trä som rivs sorteras som brännbart. Sorteras som brännbart. Sorteras som brännbart. Sorteras som brännbart. Sorteras som brännbart. Glas Ämne/Material Glas Hantering Allt glas som rivs kan med fördel lämnas till ex. Renova för återvinning. Glas som rivs och som skall återvinnas krossas och sorteras som glas. Metallram etc. sorteras som metallskrot. Träram sorteras som brännbart. Plast Plastmattor PVC Avloppsrör plast Sorteras som plast. Finns stora mängder PVC-plast som plastmattor och PVC-rör sorteras det ut separat och skickas till PVC-återvinning. Sorteras som plast eller enligt ovan. Hushållsavfall Ämne/Material Köks- och städavfall Hantering Allt hushållsliknande avfall från entreprenad skall sorteras för sig och lämnas separat.

14 Kodeda Konsulter AB 14/16 SANERING OCH HANTERING AV RIVNINGSMATERIAL MAGNUS STENBOCKSSKOLAN Blandat material Ämne/Material Övrigt material Hantering Allt övrigt material som rivs och ej kan klassas som miljöfarligt material eller passar in i ovanstående fraktioner sorteras i fraktionen blandat.

15 Kodeda Konsulter AB 15/16 SANERING OCH HANTERING AV RIVNINGSMATERIAL MAGNUS STENBOCKSSKOLAN FORMULÄR 1 FORMULÄR 1 Sammanställning för hantering av restprodukter från rivningsverksamhet. RIVNING Fastighetsbeteckning Fastighetsadress Byggnadsnämndens ärendenummer Magnus Stenbocksskolan Magnus Stenbocks Skola 1 Hjalmar Forsbergsgata 2, Helsingborg Datum Fraktion Antal lass Mängd Transportör Mottagare Signatur

16 Kodeda Konsulter AB 16/16 SANERING OCH HANTERING AV RIVNINGSMATERIAL MAGNUS STENBOCKSSKOLAN BILAGA KVITTENS TRANSPORTKVITTENS (EXEMPEL PÅ VILKET INNEHÅLL SOM KRÄVS, OFTA HAR MOTTAGARE FÄRDIGA KVITTON) DATUM MATERIAL MÄNGD KONTAKTPERSON HOS LÄMNARE TELEFON HÄMTSTÄLLE UNDERSKRIFT LÄMNARE DATUM TRANSPORTÖR UNDERSKRIFT TRANSPORTÖR DATUM MOTTAGARE UNDERSKRIFT MOTTAGARE DATUM

17 BILAGA Magnus Stenbocksskolan Miljöinventering Bilaga 1: Byggnadsbeskrivning MAGNUS STENBOCKSSKOLAN, KÄRNFASTIGHETER Byggnadsbeskrivning Byggnad C Byggnad E Grund Murad källare Platta på mark Stomme Betong Betong Fasad Murat tegel Murat, trä Tak Tegel, plåt Tjärpapp Innertak Betong, skivor Betong, trä, skivor El Elkablage /elcentraler /belysning/brytare/relä m.m. Elkablage/elcentraler/ belysning/brytare/relä m.m. VVS Plast och gjutjärnsrör Plast och gjutjärnsrör Ventilation Plåt Plåt Sakvaror Kyl- och frysskåp, fläkt, torkskåp Äldre el- och ventilationsutrustning i källare Ytskikt Puts, masonit, gips, trä, plast- och linoleummattor, kakel Äldre el- och ventilationsutrustning i installationsrum Puts, masonit, gips, trä, plast- och linoleummattor, kakel Maskin - - Fönster Nyare isolerglas Nyare isolerglas, två äldre isolerrutor från Emmaboda med PCB i förseglingsmassa 17

18

19

20

21 Rivningsplan Magnus Stenbocksskolan Sid 21 Fotobilaga Inventering Magnus Stenbocksskolan, Utsida fasad, byggnad E Allmänt: murat tegel med tak av tjärpapp se även byggnadsbeskrivning

22 Rivningsplan Magnus Stenbocksskolan Sid Mjukfog påträffades både in- och utvändigt runt dörrar, men ska enligt uppgift inte innehålla någon PCB 3. Vit mjukfog vid fönsterbleckens ände i anslutning till tegelfasaden innehåller PCB och förväntas saneras före skolstart Invändig, byggnad E

23 Rivningsplan Magnus Stenbocksskolan Sid

24 Rivningsplan Magnus Stenbocksskolan Sid Fyra st. äldre termometrar av märket SIKA i installationsrum. De ska monteras bort innan demontering, hanteras varsamt eftersom de innehåller kvicksilver samt samlas i godkända kärl. 2. Relä på äldre elcentral i installationsrum. Förutsätts innehålla kvicksilver (ström överförs genom kvicksilvret), behandlas separat vid rivning och samlas i godkänd behållare. 3. Äldre elcentral med reläer, termostater, huvudbrytare. Elutrustning var spännsatt vid inventering, ska när det blir aktuellt för rivning kontrolleras map olja och tungmetaller. 4. Provtaken rörkrok i installationsrum innehåller asbest, se bilagda ritningar samt analyssvar 5. Provtagen fog på klinkersgolv innehåller inte asbest 6. Plåtkanaler 7. Brandvarnare skall vid rivning lämnas till elektronikåtervinning 8. Duschrum i gymnastiksal med nyare kakel 9. Två st. isolerrutor från Emmaboda med PCB påträffades i gymnastiksalen, hela rutan skall behandlas som en PCB-haltig produkt 10. Grön plastmatta med gipsskiva under

25 Rivningsplan Magnus Stenbocksskolan Sid Blyat gjutjärnsrör finns troligtvis under plattan i hela byggnaden 12. Allmänt: Miljöfarligt avfall i form av el och belysning har påträffats. Nyare ytskikt, inga äldre golvplattor påträffades under befintlig plastmatta. Huvudsakligen nyare isolerrutor, gipsväggar, ljudisolerande tak. Utsida fasad, byggnad C Murat tegel med tak av tegel och plåt se byggnadsbeskrivning 2. Marmorpelare vid loftgång mellan byggnad B och C 3. Staket av tryckimpregnerat virke på kortsidan av byggnad C

26 Rivningsplan Magnus Stenbocksskolan Sid Enligt uppgift finns inga mjukfogar med PCB på byggnad C Plan 1, byggnad C

27 Rivningsplan Magnus Stenbocksskolan Sid Provtagen fog och fix på klinkersgolv innehåller inte asbest 2. Ventilationskanal av plåt 3. Allmänt: Miljöfarligt avfall i form av el och belysning har påträffats. Nyare ytskikt, inga äldre golvplattor påträffades under befintliga plastmattor. Nyare isolerrutor, gipsväggar, ljudisolerande tak. Mestadels utbytta plaströr samt nyare kakel i kök och toalett (undantagsvis en äldre toalett längst ner i korridoren). Det finns även ett kök med sakvaror som ex. kyl- och frys. 4. Inga äldre golvplattor under befintlig matta

28 Rivningsplan Magnus Stenbocksskolan Sid Golvplattor i korridor, trapprum, entréer direkt på murbruk. Nyare branddörrar från märket Dorma. 6. På toalett längst ner i korridor provtogs äldre kakel, men fogen innehöll inte någon asbest 7. Översikt toalett med äldre kakel Plan 2, byggnad C

29 Rivningsplan Magnus Stenbocksskolan Sid Golvplattor i korridor, trapprum, entréer direkt på murbruk 9. Allmänt: Miljöfarligt avfall i form av el och belysning har påträffats. Nyare ytskikt, inga äldre golvplattor påträffades under befintlig plastmatta/laminatgolv. Nyare isolerrutor, gipsväggar, ljudisolerande tak. Blyade gjutjärnsrör påträffades på toaletter i korridor (se nästa foto). Det finns även kyl- och frys i kök med nyare kakel samt nödutgångsskylt. 10. Blyat gjutjärnsrör, se ovan 11. Brandsläckare Källare, byggnad C

30 Rivningsplan Magnus Stenbocksskolan Sid Blyade gjutjärnsrör 13. Driftrum i korridor med jord/stenbelagt golv. Sex st. termometrar av märket SIKA ska monteras bort innan demontering, hanteras varsamt eftersom de innehåller kvicksilver samt samlas i godkända kärl. 14. Svarta rörkrokar i ovanstående korridor består av glasfiber och innehåller ej asbest 15. Exempel nödutgångsskylt, tre st. finns i källaren. Nödutgångsskyltar med batterier samlas in i godkänd behållare och lämnas som avfall innehållande NiCd. 16. Vita rör i korridor (åt andra hållet, betonggolv)

31 Rivningsplan Magnus Stenbocksskolan Sid Rörkrokar på ovanstående rör är provtagna och innehåller asbest, uppskattningsvis finns ca 200 rörkrokar i källaren, se bilagda ritningar samt analyssvar 18. Kök med nyare kakel och sakvaror som ex. spis 19. Hålrum i krypgrunden inspekterades. Misstänktes först för att vara sprutasbest, men efter inspektion kunde det fastslås att det var sand Vind, byggnad C Utbytt utrustning i ventilationsrum 21. Nyare utrustning kommer troligtvis att sparas och återanvändas

32 Rivningsplan Magnus Stenbocksskolan Sid 32 Kan finnas i äldre byggnader: Ex på PCB kondensator Ex på gjutjärnsrör med bly.

33

34