Meddelande och anmälningar enligt utskick med kallelsen.

Transkript

1 Minnesanteckningar - FoB Sammanträdesdatum Forskningsberedningen Närvarande ledamöter: Anders Axelsson rektor, ordförande Annika Mårtensson prorektor, vice ordförande Ulla Holst vicerektor Björn Regnell ordf. FN 1 Björn Bergenståhl ordf. FN 2 Eva Nordberg Karlsson studierektor, FN 2 Lars J Nilsson ordf. FN 3 Per Tuneståhl studierektor, FN 3 Olof Mundt-Petersen studeranderepresentant Elisabeth Joelsson studeranderepresentant Malin Jonsson studeranderepresentant Närvarande suppleanter i ordinarie ledamots ställe Närvarande suppleanter Kerstin Johnsson Omar Chaudhry Övriga närvarande Anna Trosslöv Camilla Hedberg Lotta Malmborg Magnus Edblad studeranderepresentant, 1:a suppl. studeranderepresentant, 2:a suppl. protokollförare utbildningsavdelningen, chef utbildningsavdelningen forskningsservice Frånvarande ledamöter och suppleanter: Anders Gustafsson studierektor, FN 1 1. FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNING Den föreslagna dagordningen fastställdes. Magnus Edblad, forskningsservice, adjungerades till mötet. 2. MINNESANTECKNINGAR FRÅN FÖREGÅENDE MÖTE Punkter som bordlades från föregående möte behandlas som separata punkter på dagens möte. 3. MEDDELANDEN/ANMÄLNINGAR Meddelande och anmälningar enligt utskick med kallelsen.

2 LUNDS UNIVERSITET MINNESANTECKNINGAR Lunds Tekniska Högskola Forskningsberedningen FORSKARUTBILDNINGSFRÅGOR Ulla Holst och Camilla Hedberg planerar ett informationsmöte för institutionernas studierektorer för att återrapportera om årsrapporter och informera om bland annat kursplaner, individuella studieplaner, och nytt kursutvärderingssytem. Diskussion om programramar för institutionerna och kursutbudet på forskarutbildningen. Camilla Hedberg berättade att tanken är att verksamheten ska växa. För tillfället behöver vi få in kurser i kursdatabasen. Vid ett senare tillfälle (kanske om två år) kan man behöva ta ställning vilka kurser som ska ingå i utbudet. Diskussion kring vilka krav ska vi ställa på en forskarutbildningskurs? Forskningsnämnderna ska säkerställa att kurserna ligger på avancerad nivå och att det finns en progression. Diskussion kring skillnader mellan en kurs på avancerad nivå och som ges som forskarutbildningskurs och rena forskarutbildningskurser. Förordningsmålen för licentiatexamen och doktorsexamen kan vara till hjälp i detta sammanhang. Bilaga 4: Vägledning för nivåklassificering av kurser inom civilingenjörsutbildningen (LTH G /06). Ulla Holst och Camilla Hedberg får i uppdrag att till nästa möte i forskningsberedningen att förbereda en diskussion kring kraven på forskarutbildningskurser. Forskningsnämnderna får i uppdrag att inkomma med synpunkter. Eva Nordberg Karlsson informerade från kommittén för forskarutbildning. Man har satt in ett extra möte den 19 mars. Ärenden som var behandlades vara bland annat antagning, handledartid och gemensamma forskarexamina. Diskussion om överprövning av individärenden som ligger på LU:s rektor. LTH:s ståndpunkt är att fakulteterna bör få sköta de ärendena. Doktoranderna hade frågor kring föreskrifter för handledartid. Det finns i dagsläget inget beslutat om miniminorm för handledaretid. 5. RAPPORT FRÅN FORSKNINGSNÄMNDERNA FN 1 Nämnden är positivt inställd till adjungeringar. Gemensam lista (bilaga 5) från samtliga forskningsnämnder över LTH:s engagemang i forskningsråd presenterades. Nämnden tyckte att championmodellen fungerade bra för rangordning av postdoktorer. Nämnden underströk svårigheten i själva jämförelsen mellan infrastrukturansökningarna bland annat på grund av att projekten var så olika stora. Nämnden tog upp en fråga från EIT om suppleanter från egna institutionen i betygsnämnden. FN 2 Nämnden tycker det är bra när institutionen rankar ansökningarna om infrastrukturmedel från en och samma institution. Nämnden instämde med Sonja Meibys förslag vad gäller rekryteringsprocessen av postdoktorer. Diskussioner när det gäller nämndens fastställande av kursplaner. Open access nämnden tycker att det är oklart vilka krav t.ex. Vetenskapsrådet ställer. FN 3 Summering av FN3:s årsrapport och FN3:s ordförande poängterade att feedback önskas från SLTH. Liksom FN1 underströk FN3 svårigheten att bedöma ansökningarna om infrastrukturmedel. Stora ansökningar borde beslutas högre upp i organisationen. Nämnden lyfte frågan om bland annat vilken roll forskningsnämnderna ska ha när det till exempel gäller att formulera behoven och rangordning av postdoktorer. 2

3 LUNDS UNIVERSITET MINNESANTECKNINGAR Lunds Tekniska Högskola Forskningsberedningen Forts. punkt 5 Nämnden framförde önskemål om riktlinjer för adjungerade professorer och lektorer. Rektor informerade då att lärarförslagsnämnden jobbar med detta. Rektor gav Ulla Holst uppdraget att presentera årsrapporten över forskarutbildningen och ge återkoppling på nästa möte i forskningsberedningen. 6. ALLMÄN STUDIEPLAN - ELEKTROTEKNIK Ett nytt reviderat förslag har inkommit från EIT efter synpunkter från FN1. Ärendet skickas vidare till SLTH för beslut i mars. 7. ADJUNGERANDE PROFESSORER OCH LEKTORER VID LTH Rektor informerade om att anställningsordningen kommer att skrivas om. Viktigt med tydliggörande om motsvarandebedömning. Se punkt 5 för forskningsnämndernas synpunkter. Rektor informerade om att karriär och rekryteringsnämnderna har inkommit med synpunkter (bilaga 7). 8. UTVÄRDERING AV FORSKNINGSPORTALER Lars J. Nilsson rapporterade från ett strategimöte om LTH:s forskningsportaler som hölls 16 januari Han önskade att forskningsnämnderna får i uppdrag att inkomma med synpunkter hur medel till portalerna ska hanteras och vilket mandat forskningsnämnderna ska ha i detta sammanhang. 9. INFRASTRUKTURMEDEL OCH POSTDOKTORER Rektorn konstaterade att processen kring infrastrukturmedel kan hanteras som föregående år. Vad gäller processen kring postdoktorer behöver vissa förändringar göras. Rektor och personalchef kommer att skriva ihop ett förslag för processen. 10. UTLYSNING OCH UTFALL AV FORSKNINGSANSÖKNINGAR Magnus Edblad, forskningsservice, var inbjuden speciellt för denna punkt. Han visade uppföljning kring anslag över de senaste åren och nationellt. Tips om Research professional ett verktyg för aktuella utlysningar < Diskussion om en samlad beställning från LTH om uppföljning med hjälp av forskningsservice. 11. ÖVRIGA FRÅGOR Nästa sammanträde 28 februari. Ansvariga för minnesanteckningarna: Anders Axelsson och Anna Trosslöv 3

4 PM Dnr LTH G / Vägledning för nivåklassificering av kurser inom civilingenjörsutbildningen I den Högskolelag som träder i kraft 1/ kommer all utbildning att delas upp i tre nivåer; grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. De två första nivåerna omfattar det som i gällande lag och förordning benämns grundläggande högskoleutbildning. Före ikraftträdandet 1/ skall alla kurser inom civilingenjörsutbildningen nivåinplaceras på antingen grundnivå eller på avancerad nivå. En viss kurs kan enbart tillhöra en nivå. Beroende på hur LTH formulerar examenskraven för civilingenjörsexamen kommer nivåinplaceringen av kurserna ha mer eller mindre stor praktisk betydelse. För den student som önskar använda sina kurser i en generell examen på avancerad nivå (magister eller masterexamen) är nivåinplaceringen avgörande för möjligheterna att uppnå examenskraven. En planeringsförutsättning bör vara att det för civilingenjörsutbildning omfattande 200 poäng skall krävas 50 poäng kurser på avancerad nivå. För att säkerställa tillräcklig bredd bör civilingenjörsutbildningen i normalfallet inte planeras så att examen kommer att omfatta mer än 60 poäng på avancerad nivå. På LTH kommer tre av utbildningsnämnderna att besluta om kursplaner och därmed om nivåinplaceringen. Besluten fattas efter beredning inom därtill utsedda programledningar, vilka i sin tur erhållit förslag på nivåinplacering i samband med att institutionerna lämnar in förslag om kursplan. 1 Arbetet på LTH I november 2005 formerades en arbetsgrupp med uppgift att ta fram operativa kriterier för nivåklassificering av kurser. Gruppen består av: Per Warfvinge, vice rektor, ordförande Rune Kullberg, vice rektor, utbildningsnämndsordförande Ingrid Svensson, universitetslektor i Hållfasthetslära och pedagogisk konsult Thomas Olsson, universitetslektor i kemiteknik och pedagogisk konsult Camilla Hedberg, övergripande utbildningsplanering Per-Anders Fagerholm, övergripande utbildningsplanering Christer Nilsson, programplanerare, sekreterare Gruppen har satt som mål att ta fram en metodik för nivåinplacering som: Skall ge förutsättning för en likvärdig klassificering på kursnivå inom och mellan alla utbildningsprogram/institutioner Är i överensstämmelse med riktlinjer inom Lunds universitet, samt den praxis som utvecklar sig på de tekniska högskolorna i Sverige och Bolognaprocessens övriga länder Är transparant och accepterad inom LTH Är pedagogiskt motiverad och försvarbar och som skapar ett rimligt pedagogiskt omvandlingstryck Är rimlig i relation till nuvarande och kommande examenskrav

5 1.1 Vägledande metodik 2 Arbetsgruppens arbete har resulterat i en metodik för nivåklassificering av kurser. Gruppen vill starkt poängtera att inte bara den avslutande sammanfattningen, utan att hela vägledningen behöver förstås för att den skall kunna ligga till grund för institutionernas, programledningarnas och utbildningsnämndernas bedömningar och beslut. Metodiken som presenteras får inte ses som en uppsättning diskvalificerande kriterier, vilka alla måste vara fullständigt uppfyllda för att en kurs skall kunna placeras på en viss nivå. Klassningen måste till syvende och sist bestå av en kvalificerad bedömning. 1.2 Motiveringar och överväganden Föreliggande vägledning har utformats mot bakgrund av bl a följande dokument: Regeringens proposition Ny värld Ny Högskola: Lunds universitet: Vägledning avseende nivåbestämning av kurser, PM : Vägledning för kursplanemall vid Lunds universitet, version 5. Utkast från ECTS-gruppen, daterat Bakgrundsdokument inom Bolognaprocessen: Underhandsinformation om kommande examensbeskrivningar för generella examina. Beskrivning av progression med SOLO-taxonomin: 2 Nivåindelning vid LTH Enligt den nya Högskolelag som träder i kraft 1/ skall kurser (bortsett från forskarutbildningskurser) klassificeras i två nivåer, grundnivå och avancerad nivå. Det kommer ej vara tillåtet för ett lärosäte att fordra kurser på avancerad nivå för examen på grundnivå. Det finns dock ett fundamentalt problem inom grundnivån, nämligen att nivån inom sig skall rymma en tydlig progression. Detta hänger samman med kopplingen till examenskraven för examina på grundnivå. Rena nybörjarkurser inom ett kunskapsområde/ämne måste alltså följas av fördjupade studier inom ramen för en examen på grundnivå. Detta till trots skall de alltså nivåinplaceras på samma nivå. LTH skall därför internt ha två undergrupper inom det som rent formellt är grundnivån. Den lägre nivån, G1, beskriver i stort sett en nybörjarkurs. Kurser på nästa nivå, G2, innefattar en tydlig progression visavi G1-nivån. Denna nivåindelning är helt i överensstämmelse med de beslut som fattades vid ministermötet i Bergen i maj Här benämns G1 för short cycle som ligger within the first cycle. En praktisk nytta av detta är att LTH får möjlighet att formulera examenskrav för kandidatexamen i termer av G2-kurser, eftersom kurser på G2 nivån blir den högsta nivå som kan och skall krävas för

6 examen på grundnivå. Det är därför viktigt att definitionen av kurs på nivån G2 är i överensstämmelse med examensbeskrivningen för kandidatexamen. 3 3 Kriterier för utbildning på Grundnivå samt Avancerad nivå Enligt Riksdagens beslut om ny Högskolelag ( ) skall utbildning på Avancerad nivå, relativt utbildning på Grundnivå: 1. Innebära fördjupning avseende kunskaper, färdigheter och förmågor 2. Ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper 3. Utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer 4. Utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete Det är självklart att Högskolelagens krav skall vara uppfyllda för kurser på LTH. Tre operativa kriterier vid nivåklassificering av kurser avspeglar Högskolelagens krav: 1. Nivåförutsättning avspeglar studenternas samlade förkunskaper och mognad 2. Självständighet avspeglar studentens ansvar i lärandeprocessen 3. Examinationsinriktning avspeglar komplexiteten i kunskapsbildningen För varje utbildningsnivå finns kriterier som skall känneteckna utbildning på G2 respektive A-nivå. För den lägsta nivån G1 anges inga särskilda kriterier. Begreppet problemlösning är centralt inom civilingenjörsutbildningen, och krav och kriterier måste mer än något annat avspegla studenternas problemlösningsförmåga. Arbetsgruppen ser mycket positivt på Högskolelagens krav, och menar att kombinationen av kunskaper och mognad, förmåga att arbeta självständigt och att hantera komplexa situationer är utmärkande för en kompetent problemlösare på civilingenjörsnivå. 3.1 Nivåförutsättning förkunskaper och mognad Kurser på avancerad nivå skall bygga på studier på grundnivå. För studier inom andra fakulteter innebär det i praktiken att kurser på avancerad nivå normalt skall läsas först efter att studenten tagit ut en examen på grundnivå, t ex en kandidatexamen. LTH har integrerade yrkesutbildningar där ämnena i sig är underordnade programmen som helhet. Kurserna följer på varandra efter en genomarbetad plan. LTH bör därför utnyttja möjligheten att göra en generell rimlighetsbedömning för när studenten kan ha nått en kunskapsnivå och mognad som krävs för studier på avancerad nivå. Arbetsgruppen menar att kurser på avancerad nivå normalt inte kan läsas förrän under programtermin 6, d v s efter minst 100 poängs studier. Grunden för det ställningstagandet är att programmen har obligatoriska block på ca 100 poäng och att studierna inom detta normalt inte präglas av det djup och den grad av självständighet som kan krävas på avancerad nivå. Bilden blir än tydligare om man ställer sig frågan Kan en kurs som läses under hösten i årskurs 3 på civilingenjörsutbildningen utgöra den mest avancerade kurs som studenten har i sin examen?. Gruppen menar att svaret på frågan är nej. För mellannivån G2 resonerar gruppen på samma sätt med frågan Kan en kurs som läses under hösten i årskurs 2 på civilingenjörsutbildningen utgöra den mest avancerade kurs som studenten har i sin kandidatexamen? Även i detta fall är svaret nej.

7 Kriteriet avseende Nivåförutsättning skall även ses i relation till gällande krav för att få påbörja examensarbetet på civilingenjörsutbildningen. Kravet är, för 180p-examen, satt till 140 poäng. Det finns alltså ett utrymme för avancerade kurser som ligger till grund för examensarbetet mellan 100- poängsnivån och 140-poängsnivån. 4 Det är inte gruppens mening att det bör införas ett strikt förkunskapskrav på 100 godkända poäng för tillträde till kurser på avancerad nivå. Däremot bör det normalt krävas att studenten är registrerad på programtermin 6 eller högre. 3.2 Självständighet graden av ansvar för lärandeprocessen Inom Bolognaprocessen betonas studentens förmåga att självständigt studera i mycket högre grad än vad som varit vanligt i Sverige. Progressionen inom utbildningen skall inte bara omfatta kunskaper och färdigheter, utan även förmågan att ta ansvar för lärandeprocessen. Kriteriet skall ses om ett sätt att definiera denna progression utifrån LTH:s förutsättningar. Inom LTH finns flera exempel på kurser som definitivt uppfattas som utbildning på avancerad nivå men som bedrivs i mycket styrda former, vilket skulle peka på en klassning inom grundnivån. I sådana fall kan utbildningsnämnden antingen göra ett medvetet avsteg från klassificeringsprinciperna, eller så bör undervisningen förändras så att studenterna ges större ansvar för lärandeprocessen. Ett skäl att överväga ett sådant avsteg kan vara att kursen förutsätter en abstraktionsnivå långt utöver vad som kännetecknar studier på grundnivå. Ett annat kan vara att kursen har ett innehåll och en utformning som i ett internationellt perspektiv entydigt förknippas med utbildning på mastersnivå. Gruppen är medveten om utbildningsnämnderna kan ställas inför svåra avväganden vid tillämpning av kriteriet om Självständighet, men ser samtidigt ett generellt behov av att utveckla civilingenjörsutbildningen i detta avseende. För examensarbeten på civilingenjörsutbildningen är det uppenbart att kriteriet för den avancerade nivån normalt är väl uppfyllt. 3.3 Examinationsinriktning komplexiteten i kunskapsbildningen Progression inom högskolan innefattar både en kvantitativ aspekt och en kvalitativ aspekt. I metodiken hanteras den kvantitativa aspekten av kriteriet Nivåförutsättning som innebär att studier på en viss nivå förutsätter en viss volym av tidigare studier inom utbildningen. Den kvalitativa aspekten handlar till stor del om komplexiteten i studentens kunskapsbildning. I den pedagogiska litteraturen finns flera ansatser att beskriva denna kvalitativa progression. De mest kända är Bloom s taxonomi och SOLO-taxonomin. En avgörande skillnad mellan dessa är att Bloom s taxonomi uttrycker progressionen strikt hierarkiskt, t ex genom att verbet tolka representerar låg kvalitet på kunnande medan generalisera representerar hög kvalitet. SOLO-taxonomin, däremot, betonar att studenten på varje kunskapsnivå kan såväl tolka som generalisera men med olika grad av komplexitet och helhetssyn. Arbetsgruppen menar att den kvalitativa aspekten inom civilingenjörsutbildningen bäst kan beskrivas med SOLO-taxonomin. För kurser på avancerad nivå, och därmed för civilingenjörsexamen, bör krävas att studentens lärande har element av den högsta graden 1 av komplexitet enligt SOLO, nämligen att studenten kan integrera sin kunskap och hantera nya och komplexa företeelser, utöver de 1 Biggs (Teaching for Quality Learning at University, 2003) kallar detta Extended abstract.

8 som specifikt tas upp i undervisningen. Om man ställer detta krav på lärandet, måste detta givetvis även avspeglas i examinationen. 5 För kurser på G2-nivå bör man inte ställa lika höga krav. För kurser på denna nivå skall examinationen minst inriktas på kopplingen mellan delar för att skapa en integrerad helhet av stoffet i kursen, vilket motsvarar den näst högsta nivån 2 i SOLO-taxonomin. 3.4 Sammanfattning av kriterier för nivåklassificering av kurser inom civilingenjörsutbildningen vid LTH Självständighet Högskoleförordningen Grundnivå Avancerad nivå Dublin Descriptors Short cycle First cycle (Bachelor) Second cycle (Master) Internt på LTH G1 G2 A Nivåförutsättning Examinationsinriktning Bygger normalt på kurser motsvarande minst 60p inom utbildningen Studenten skall ta stort ansvar för lärandeprocessen utifrån förelagda uppgifter och tidsram Har inriktning mot samspel mellan relaterade komponenter inom ett givet sammanhang. Jämför SOLOtaxonomins Relational. Bygger normalt på kurser motsvarande minst 100p inom utbildningen Studenten skall ta stort ansvar för lärandeprocessen utifrån uppställda läranderesultat och tidsram Har inriktning mot konceptualisering/- problemlösning utöver vad som täcks i undervisningen, samt mot generalisering till nya sammanhang. Jämför SOLO-taxonomins Extended abstract. 2 Biggs kallar denna nivå Relational

9 4 Formulering av läranderesultat 6 Läranderesultat (eng. Learning Outcomes) beskriver det varje student skall kunna för att godkännas på en kurs. Betygskriterierna skall sedan särskilja studenterna med avseende på kvaliteten i kunnandet. Enligt riktlinjerna inom Lunds universitet bör kursplanerna i framtiden utformas så att läranderesultaten faller inom följande 4 kategorier: Kunskaper och förståelse Tillämpning och bedömning Förmåga till kommunikation Lärandefärdigheter och informationskompetens Ett Läranderesultat byggs upp av: Aktiva verb som uttrycker vad studenten skall kunna göra Ord som beskriver innehållet i kunskapen Ord som beskriver sammanhanget och kvalitén i kunnandet Ett exempel kan vara studenten skall kunna välja, utföra och tolka instrumentella kromatografiska analyser av biomolekyler enligt läkemedelsindustriella kvalitetskrav. Mellan utbildningsnivåer skall det finnas progression avseende läranderesultat. Det gäller både på examensnivå och på kursnivå. För att beskriva progressionen har det utvecklats nivådeskriptorer inom Bolognaprocessen, de s k Dublin Descriptors. I propositionen framhåller regeringen att dessa nivådeskriptorer skall användas för att uttrycka läranderesultat på olika nivåer inom den svenska högskolan. I följande avsnitt finns nivådeskriptorer för läranderesultat vid LTH. Nivådeskriptorerna ansluter till principerna i Dublin Descriptors. Nivådeskriptorerna beskriver den karaktär läranderesultaten bör ha för utbildning på en viss nivå. Men det är inte så att varje kurs på avancerad nivå måste ha läranderesultat inom alla kategorier och/eller ha alla läranderesultat formulerade på avancerad nivå. 4.1 Läranderesultat avseende Kunskaper och förståelse Arbetsgruppen menar att läranderesultaten för Kunskaper och förståelse på alla nivåer skall kunna uttryckas med exempelvis verben analysera, beräkna, beskriva, definiera, formulera, förklara, generalisera, identifiera, karaktärisera, problematisera, relatera, tolka, skapa hypoteser. Gruppen har valt att inte reservera vissa verb eller uttryck för respektive nivå. En uppdelning av verben skulle motverka ambitionen att utveckla undervisningen i de lägre årskurserna på LTH. De aktiva verben är således gemensamma för G1, G2 och A-nivåerna men kunskapens innehåll, sammanhang och kvalitet kommer skilja sig åt som konsekvens av kriterierna Nivåförutsättning och Examinationsinriktning. Dessutom skiljer sig studentens roll i processen för att nå kunskaperna och förståelsen till följd av kriteriet Självständighet. 4.2 Läranderesultat avseende Tillämpning och bedömning I enlighet med ovan menar arbetsgruppen att läranderesultaten för Tillämpning och bedömning på alla nivåer skall kunna uttryckas med exempelvis verben: använda, bedöma, designa, granska, implementera, konstruera, syntetisera, testa, tillämpa, uppskatta, utveckla, utvärdera, välja, värdera.

10 4.3 Läranderesultat avseende Förmåga till kommunikation 7 Formuleringarna avseende Förmåga till kommunikation är de som förväntas finnas i Högskoleförordningens examensbeskrivningar för Högskoleexamen (G1), Kandidatexamen (G2) respektive Masterexamen (A). 4.4 Läranderesultat avseende Lärandefärdigheter och informationskompetens Dublin Descriptors innehåller mycket tydliga definitioner av Lärandefärdigheter på olika utbildningsnivåer och dessa har tillämpats rakt av. Informationskompetens är ett begrepp som inte explicit finns med i vare sig de ursprungliga Bolognadokumenten eller i propositionen men som föreslagits i utkastet till kursplanemall inom Lunds universitet. Mot bakgrund av yrkeslivets krav anser arbetsgruppen det motiverat att ställa upp förväntade läranderesultat för Informationskompetens med en tydlig progression som ansluter till formuleringarna för Lärandefärdigheter. 4.5 Sammanställning av nivådeskriptorer för läranderesultat Högskoleförordningen Grundnivå Avancerad nivå Dublin Descriptors Short cycle First cycle (Bachelor) Second cycle (Master) Internt på LTH G1 G2 A Kunskaper och förståelse Uttrycks i termer av aktiva verb Tillämpning och bedömning Förmåga till kommunikation Lärandefärdigheter och informationskompetens Uttrycks i termer av aktiva verb Studenten skall kunna redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika målgrupper Studenten skall utveckla förmåga till vidare studier samt söka och värdera information med viss självständighet. Uttrycks i termer av aktiva verb med progression relativt kurser på underliggande nivå Uttrycks i termer av aktiva verb med progression relativt kurser på underliggande nivå Studenten skall uppvisa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar med olika målgrupper Studenten skall utveckla förmåga till vidare studier samt söka och värdera information med hög grad av självständighet Uttrycks i termer av aktiva verb med progression relativt kurser på underliggande nivåer Uttrycks i termer av aktiva verb med progression relativt kurser på underliggande nivåer Studenten skall uppvisa förmåga att, i såväl nationella som internationella sammanhang, muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap som ligger till grund för dessa, i ett kvalificerat meningsutbyte med olika målgrupper Studenten skall utveckla förmåga att studera samt söka och värdera information på ett i stort sett självstyrt och självständigt sätt.

11 5 Sammanfattning av metodiken 8 Denna vägledning innebär att nivåklassificeringen sker med 3 kriterier som faller i en kvantitativ dimension (Nivåförutsättning) och en kvalitativ dimension (Självständighet och Examinationsinriktning). Läranderesultaten (Learning Outcomes) formuleras i upp till 4 kategorier med nivåskiljande deskriptorer.

12 LTH:s engagemang i forskningsråd/at Gulmarkerat betyder att att engagemanget slutat 2012 eller tidigare Namn Namn på forskningsråd Position/roll Mandatperiod EIT Lars-Erik Wernersson VR vice ordförande ordförande Ove Edfors VR ledamot Energivetenskaper Johan Revstedt Norges forskningsråd Granskare/Panelmedlem, Fysik Laszlo Fuchs Formas elektor 2012 Internationella miljöinstitutet Lena Neij Energiutvecklingsnämnden (EUN) ledamot , , 2011, Lena Neij VR- Infrastrukturer för forskning kring planeten ledamot jorden och dess nära omgivning Oksana Mont KK-stiftelsen Institutionen för arkitektur och byggd miljö Maria Johansson Formas Ordinarie ledamot i bedömningsgruppen Byggd miljö Sida 1

13 Elektrisk Mätteknik Magnus Cinthio VR (NT, Medicinsk teknik) Ledamot 2010, 2011 Thomas Laurell KAW - Wallenberg Academy Fellows (KVA har 2012 uppdraget från KAW att göra gallringen av ansökningar till WAF) Thomas Laurell Lundbeckfonden Utvärderare av deras centrumsatsningar på 2012 Nanomedicin Thomas Laurell Danska Strategiska Forskningsrådet Ledamot Thomas Laurell ERC Ledamot av utvärderingpanelen för ERCs Starting Grants inom medtech IEA Olof Samuelsson CIGRE Nationalkommittéen Ledamot Olof Samuelsson IEEE Sweden PE/PEL Chapter Sekreterare tills vidare Gustaf Olsson SSF PIC (Processindustriellt Centrum) Ledamot xxxx programkommittée Magnus Arnell IWA Sverige Ordförande Magnus Arnell Föreningen Vatten Ledamot Jörgen Svensson CFE, Centrum för förnybar energiomvandling Ledamot tills vidare Jörgen Svensson Styrgrupp LTH-EON samarbete Ledamot tills vidare Teknisk Geologi Torleif Dahlin BeFos programråd, Stiftelsen för Bergteknisk Forskning Adjungerad högskoleplats Sida 2

14 Reglerteknik Anders Rantzer Vetenskapsrådet Medlem i ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap Karl-Erik Årzén Vetenskapsrådet Medlem i beredningsgruppen för signaler och system (står med i valberedningens förslag för ) 2012 Teknisk ekonomi och logistik Sven Axsäter Kurt Jörnsten Marianne Jahre Danmarks Strategiska Forskningsråd Danmarks Strategiska Forskningsråd Norges Forskningsråd Polymer- och materialkemi Kimberly Dick Thelander VR-Materialvetenskap (NT-Q) Beredningsgrupp Patric Jannasch VR-Materialvetenskap (NT-Q) Beredningsgrupp Sven Lidin VR Energi-Rambidrag Ordförande Fysik Marcus Aldén RFI (VR) Styrelseledamot Marcus Aldén Beredningsgrupp 1 (Astronomi och subatomär forskning) inom RFI (VR) Ledamot Marcus Aldén KA Wallenbergstiftelsens Vetenskapliga råd Ledamot Hermann Grimmeis Einstein Forum, Potsdam Scientific Advisory Board Hermann Grimmeis European Materials Research Society, Strasbourg Executive Committee Mikkel Brydegaard Interdivisional Group for Physics in Development (IGPD), European Physical Society (EPS) Styrelsemedlem Mikkel Brydegaard African Spectral Imaging Network (AFSIN) Styrelsemedlem Sune Svanberg ERC panel PE2, "Fundamental constituents of matter", Starting & consolidating grants Ordförande Claes-Göran Wahlström Vetenskapsrådets beredningsgrupp NT-NO (AMO+kond.mat) Vice ordförande Sida 3

15 Jörgen Larsson VR Medlem berednignsgrupp NT-NO 2010 Jörgen Larsson VR Medlem beredningsgrupp NT-P 2011 Birgitta Svenningsson Vetenskapsrådet Ledamot i beredningsgrupp NT-B 2011 och 2012 Knut Deppert Norges forskningsrådet Ledamot i fagkomiteen FRINATEK (matematikk, naturvitenskap og teknologi) Knut Deppert Energimyndigheten Ledamot i Programrådet för forskningsprogrammet El och bränsle från solen Stephanie Reimann VR, Beredningsgrupp NT-L Ledamot Stephanie Reimann SSF, Beredningsgrupp, INGVAR grants. Ordförande 2011/2012 Stephanie Reimann HSV, Bedömargrupp Ledamot 2011/2012 Stephanie Reimann NORDITA, Beredningsgrupp Kondenserade Materie/postdocs Ledamot Bo Monemar EU Reviewer större projekt hösten 2012 Stacey som är på N sidan råkade komma med i listan. Vi har dock inte gjort en komplett lista på uppdrag för våra lärare på N fakultet ledamot i beredningsgrupp: cell- och Stacey Sörensen Vetenskapsrådet, rådet för infrastruktur molekylärbiologi och materialvetenskap Stacey Sörensen Vetenskapsrådet, rådet för infrastruktur ordförande i beredningsgrupp: cell- och molekylärbiologi och materialvetenskap Stacey Sörensen Vetenskapsrådet ledamot i styrelsen Stacey Sörensen Vetenskapsrådet, rådet för infrastruktur representant för VR i ILL BELSWENI Datavetenskap Klas Nilsson EU FP7 Utvärderare 2012 Klas Nilsson FCT - Portugals VR Utvärderare 2012 Thore Husfeldt VR NT-S Beredningsgruppen Per Runesson STINT Granskare inst-grants 2012, 2006 Per Runesson NWO- Nederländernas VR Utvärderare 2008 Per Runesson EURY EU Young Investors award Granskare 2005 Per Runesson Krisberedskapsmyndigheten Granskare 2005 Per Runesson VINNOVA, Nätverksprogrammering Utvärderare 2005 Sida 4

16 Görel Hedin VINNOVA, Nätverksprogrammering Utvärderare Görel Hedin VINNOVA,VINN Excellenscenter, IKT Utvärderare Görel Hedin NWO- Nederländernas VR Utvärderare 2004 och senare Görel Hedin ITEA - projekt Utvärderare Görel Hedin ESPRIT-projekt Utvärderare Boris Magnusson ITEA - projekt Utvärderare Boris Magnusson ESPRIT-projekt Utvärderare 1989 Boris Magnusson VR NT-S Beredningsgruppen Sida 5

17 YTTRANDE Diarienummer Rektor LTH LTH Rekryteringsnämnden, Karriärnämnden Kerstin Torfgård Bedömning av meriter vid anställning av adjungerade professorer och lektorer vid LTH m m Rekryteringsnämnden och Karriärnämnden vid LTH har tagit del av underlag från rektor angående bedömning av meriter förvärvade utanför akademin. Problematiken uppstår framför allt vid anställning av adjungerade professorer och adjungerade lektorer men kan också gälla vid andra akademiska rekryteringar där kompetens har förvärvats i industrin, forskningsinstitut eller liknande. Nämnderna anser att det är av avgörande vikt att LTH kan rekrytera den kompetens som forskningen och den yrkesinriktade utbildningen behöver och att kopplingen mellan akademin och näringslivet stärks. Anställningsordningen öppnar förvisso upp för möjligheterna att stärka verksamhetens anknytning till näringsliv och omgivande samhälle genom rekrytering av specifik kompetens som normalt inte finns i den reguljära verksamheten. Anställningsordningen betonar att en adjungerad professor ska vara ledande specialist inom det aktuella området. Detta är bra. Samtidigt anges att adjungerade professorer ska uppfylla behörighetskraven, dvs vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Detta leder till osäkerhet i tolkningen av vad som krävs och hur befattningarna professor, adjungerad professor (och gästprofessor) förhåller sig till varandra nivåmässigt. Nämnderna anser att det är viktigt att inom universitetet få acceptans för en bredare tolkning av vetenskapliga och pedagogiska meriter. Ingenjörsvetenskaplig kompetens måste synliggöras och kunna inkluderas i behörighetsbegreppet. Nämnderna anser därför att det är nödvändigt att se över de kriterier som används och att definiera ingenjörsvetenskapliga kriterier. Kriterier Industriella meriter kan avse patent men även andra aspekter är viktiga. Hänsyn måste tas till olika branschers karaktär och utbildningsnivå där forskningstradition i t ex läkemedelsindustrin väsentligen underlättar vetenskaplig meritering och ställer krav på högre utbildningsnivå vid rekrytering, jämfört med branscher med mindre forskningstradition t ex livsmedelsindustri, förpackningsindustri, byggindustri m fl men också till den slutenhet som kringgärdar företagsforskningen i olika grad. Kvalificerat forskningsledarskap vid företag eller forskningsinstitut, som lett till att forskningen drivits framåt, ska värderas oavsett om personen har en doktorsexamen. Nivån på ledarskapet ska motsvara minst docent- eller ETP-nivån. Det är rimligt att kräva att den person som ska bedömas kan reflektera kring forskningsledarskap och forskningsfront inom branschens område. Postadress Box 118, LUND Besöksadress John Ericssons väg 3 Telefon , Fax E-post Kerstin.Torfgard@kansli.lth.se Webbadress

18 Förslag I dokumentet Värdering av meriter vid anställning och befordran inom LTH beskrivs kriterier och bedömning av annan yrkesmässig skicklighet. Rekryteringsnämnden och Karriärnämnden föreslår att man tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att se över dessa kriterier. Gruppen bör innehålla 1-2 representanter från näringslivet, gärna en forskningschef. Annika Olsson, förpackningslogistik, anmäler sig frivilligt att ingå i gruppen som representant för Rekryteringsnämnden. Förslagsvis kan man be LTHs forskningsnämnder föreslå personer att ingå i gruppen. 2 För rekryteringsnämnden Olle Holst För karriärnämnden Ulla Holst Kerstin Torfgård