Integrerad energidesign

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Integrerad energidesign"

Transkript

1 Integrerad energidesign En introduktion för arkitekter, rådgivare och byggherrar som vill realisera goda, energieffektiva byggprojekt. Filnamn IntegreradDesignSvenska_ Senast ändrad av Aase Newborg

2 2 Integrerad Energidesign Innehåll 1 Inledning 3 2 Varför integrerad energidesign? 4 3 Vad är integrerad energidesign? 6 4 Integrerad energidesign i 8 Steg 10 Steg 1 Definiera energi-och miljömål 11 Steg 2 Sätt ihop en projektgrupp med rätt kompetens 13 Steg 3 Utarbeta energi/ miljöuppföljningsplan 14 Steg 4 Förbered för samarbete genom hela processen 16 Steg 5 Utveckla alternativa lösningsförslag och värdera dem mot varandra och mot målen. 17 Steg 6 Uppdatera energi/miljöplanen 22 Steg 7 Uppföljning av byggplatser 24 Steg 8 Överlåtelse och driftsättning 26

3 3 Integrerad energidesign 1 Inledning Energianvändning och utbudet är högt på den politiska dagordningen i de flesta länder i världen. Detta beror på snabbt ökande energipriser, växande oro för försörjningstryggheten, för att inte nämna den alltmer övertygande tecken på global uppvärmning. International Energy Agency (IEA) har beräknat att världens CO2-utsläpp öka från 27 Gton i dag, till 40 Gton i 2030 (IEA World Energy Outlook 2007). Detta kommer att få katastrofala följder för klimatet. IEA har också räknat ut att för att stabilisera det globala klimatet, dvs. att vi inte överskrider 2,4 graders temperaturökning, bör CO2-utsläppen år 2030 inte överstiga 23 Gton. Samtidigt säger IEA att ungefär 50 procent av denna minskning måste uppnås genom energieffektivisering. Eftersom vi vet att byggnader står för cirka 40 procent av energiförbrukningen i de flesta industrialiserade länder, är det självklart att energieffektivisering måste stå högt på dagordningen vid projektering av nya byggnader. Projektering av byggnader med höga energi ambitioner kräver ofta mer, eller en annan kompetens och andra processer än traditionell projektering. Denna lilla publikation ger en introduktion till integrerad energidesign - IED. IED handlar om att använda rätt kompetens vid rätt tillfälle, lagarbete, moderna verktyg samt målfokusering och uppföljning. Erfarenheten har visat att en sådan process är ett bra verktyg för att ta fram kostnadseffektiva byggnader med hög energiprestanda, bra inomhusmiljö och arkitektonisk förträfflighet. Publikationen är anpassad till Svenska förhållanden som en del av det Europeiska projektet MaTrID - Market Transformation Towards Nearly Zero Energy Buildings Through Widespread Use of Integrated Energy Design. Utgångspunkt för guiden är det nordiska projektet IED - Integrerad Energi Design av byggnader (www.ied.no) och EU-projektet INTEND - Integrerad Energi Design i offentliga byggnader (www.intendesign.com). Följande personer har bidragit till orginalförlagan : Inger Andersen och Anne Grete Hestnes, NTNU Institutionen för arkitekturhistoria och teknik, Peter F. Jorgensen och Elin Enlid, KanEnergi AS, Katharina Bram Bronderslev, Hambra AS och Simon Kamper, Esbensen Consulting Engineers AS. Översättning och anpassning till svenska förhållanden har gjorts av: Aase Newborg och Ronnie Hollsten KanEnergi Sweden AB med bistånd från Sveriges Byggindustri, XX Radar Arkitekter och Anders Kyrkander, Tidaholms kommun. Merknad [RH1]: Uppdatera Merknad [RH2]: Kolla om de vill stå med. Få med Sveriges byggindustri

4 4 Integrerad Energidesign 2 Varför integrerad energidesign? Integrerad energidesign är en nödvändighet för att hantera de komplexa, tvärvetenskapliga frågeställningarna som kommer upp när man planerar för byggnader med höga energi- och miljöambitioner. Dessa processer är i fokus på ett tidig stadie av projektets planering. Det är i allra tidigaste projekteringsfasen man har störst möjlighet att påverka det slutliga utförandet av byggnaden med relativt liten arbetsinsats. Figur 1 Det är i den tidiga fasen som man har störst möjlighet att påverka projektetpåverkansmöjligheter, samtidigt som kostnaderna för förändringarna är låga, Solidar, Berlin, Germany. Illustration: Ronnie Hollsten

5 5 Integrerad energidesign Erfarenheter från projekt där integrerad projektering används och speciellt erfarenheterna från arbetet med de internationella projekten IEA SHC Task 23 (www.iea-shc.org/task23), INTEND (www.intendesign.no) och IED (www.ied.no ), visar att man uppnått goda resultat med hjälp av integrerad energidesign. Särskilt viktigt är tidiga diskussioner av program och mål, där byggherre, arkitekt, konsulter och andra viktiga aktörer är med. Detta bidrar till att identifiera oklarheter och otydligheter, och kan därmed förenkla och förbättra den fortsatta processen. En byggnad som är utformad enligt principen för IED kan se ut som vilken byggnad som helst, men den kännetecknas av hög kvalitet inom följande områden: Minimal energiförbrukning för uppvärmning, ventilation och kyla Låg förbrukning av icke förnybara resurser och låga utsläpp av växthusgaser En god inomhusmiljö Låga drifts-och underhållskostnader

6 6 Integrerad Energidesign 3 Vad är integrerad energidesign? Integrerad Energi Design (IED) innebär att använda kompetens och samarbete samt moderna metoder och verktyg i integrerade projekterings processer. I dessa processer samarbetar alla aktörer i projektet och enas om gemensamma mål. För att förstå den integrerade processen, måste vi först titta på den traditionella processen. Den traditionella processen är vanligtvis en relativt linjär process. Detta vill säga att den ena fasen följer den andra och det finns lite utrymme att återkoppla, gå tillbaka och göra om i syfte att optimera helheten eller väga olika alternativ mot varandra. Ingenjörerna får överlämnat material från arkitekten och ska utifrån detta material lägga in sin teknologi" i projektet. I den traditionella projekteringsprocessen slutar det ofta med försöka att introducera goda energilösningar i projekteringsfasen eller att de tas fram i anbudsunderlaget. Om detta alls är möjligt, är det mycket kostsamt och stör processen. Idé- och programfas inleds med att byggherren gör en behovsanalys som ger svar om vilken typ och storlek av fastigheter som efterfrågas i det aktuella området. Behovsanalysen följs sedan av ett programarbete där byggherren tillsammans med en arkitekt tar fram en kravlista gällande om funktion på rumsnivå. Till detta arbete knyts också andra rådgivare. Alla utredningar i programfasen sammanställs i ett byggnadsprogram, där alla kända förutsättningar beskrivs. Programfasen avslutas med att arkitekten visar hur byggnaderna kan komma att gestalta sig. Om processen hade fungerat som den är tänkt så skulle arbetet med integrerad energi design inte vara nödvändigt, dessvärre är det inte så. Traditionellt så har energifrågorna kommit in sent i programfasen om de överhuvudtaget har kommit in. För att en byggnad ska bli så energieffektiv som möjligt är det viktigt att energifrågorna kommer in redan i programarbetet, där påverkan på placering och utformning är som störst. Mellan gestaltnings- och projekteringsfasen bearbetas skisserna till systemhandlingar. I denna fas finns fortfarande goda möjligheter att påverka utformningen, när systemhandlingarna väl är klara blir det betydligt svårare att ställa krav. Ett av de största problemen med den traditionella byggprocessen är att tekniska rådgivare som ingenjörer och andra specialister till stor del är utestängda från att delta i de beslut som fattas tidigt, medan arkitekter ofta inte har kompetens att ge detaljerad information om miljöanpassad design och ny teknik eller processer. De viktigaste konstruktionsparametrar blir i själva verket fastställda av byggherren och arkitekten tidigt i idé- och programskedet, medan nya system och teknik ofta blir "tillägg" i det ursprungliga projektförslaget i senare projektfaser. Konsekvenser med hänsyn till byggnadens orientering och utformning i förhållande till utnyttjandet av solenergi som passivt sol- och dagsljusinsläpp, åtgärder för att kontrollera

7 7 Integrerad energidesign solinstrålning och övervärme, etc., värderas ofta inte förrän i projekteringsfasen. Det finns stor risk att byggherren och arkitekten blir låsta till en suboptimal lösning. Figur 2 Frågeställningar vid planläggning och projektering av byggnader. Anpassad/utvecklad av Steemers 2006

8 8 Integrerad Energidesign Figur 3 Den traditionella, linjära projekteringsprocessen med huvudaktörer för varje fas. Vid integrerad Energi Design (IED) arbetar man i en tvärvetenskaplig grupp redan från början av projektet. Specialistkunskap görs tillgänglig på ett mycket tidigt skede genom att nödvändig expertis involveras i designteamet efter behov. Gruppen har tillgång till experter som snabbt kan ge specialiserade konsulttjänster, såsom dagsljusanalyser, värmelagringsberäkningar, råd om detaljutformning av fönster och sol avskärmning samt miljövänliga material. Specialister kan hjälpa till med testning av de olika förslagen med avancerade simuleringsprogram. Designgruppen måste vara öppen för att gå tillbaka och göra om då alla frågor inte har besvarats tillräckligt. Genom att tillåta gruppen att gå tillbaka och tydliggöra eventuella frågetecken så ser man till att hålla möjligheterna öppna tills man har tillräckligt med dokumentation om potentiella fördelar med de olika alternativen och eventuellt tar ett steg tillbaka i projekteringen på några områdena. På detta sätt är man i en bättre position att hantera komplexa frågeställningar, och ett brett spektrum av prestandakrav blir värderade. Alternativen diskuteras och dokumenteras, och byggmästare och kunden får presenterat flera väldokumenterade lösningar, så att det inte tas förhastade beslut för en lösning som bara är visuell.

9 9 Integrerad energidesign Figur 4 Den integrerade, och återkopplande arbetsprocessen med en utvald designgrupp som deltar genom hela processen. Designgruppen består av byggherre, arkitekt, utvalda rådgivare, specialister och entreprenörer, samt representanter från användare/driftspersonal IED innebär också att kompetenser utvecklas och används. Arkitekten förvärvar värdefulla nya tekniska färdigheter, medan byggmästare och ingenjörer får insikt i några av komplexiteten i de arkitektoniska utmaningarna. Ingenjörer har chansen att visa hur mycket de kan bidra med redan i ett tidigt skede. I den här typen av planeringsprocesser har byggherren en mer aktiv roll än vanligt. Arkitekten kan vara processledaren, men är inte den enda designern och konsulter deltar redan i ett tidigt skede. Det kan också vara aktuellt att använda en viss IED processledare, särskilt om man inte har erfarenhet av integrerade energidesign sedan tidigare.

10 10 Integrerad Energidesign 4 Integrerad energidesign i 8 Steg Varje byggprojekt är unikt. Därför är det svårt att göra ett koncept som passar alla byggprojekt. Det är dock möjligt att föreslå en IED process med några viktiga aktiviteter som vill säkra att man når visionerna och ambitionerna i projektet. Steg 1: Definiera energi-och miljömål Steg 2: Sätt samman en tvärvetenskaplig projektgrupp Steg 3: Skapa energi-/miljöuppföljningsplan Steg 4: Underlätta för samarbete under hela processen Steg 5: Utveckla alternativa lösningar och utvärdera dem Steg 6: Uppdatera energi-/miljökontrollplanen Steg 7: Uppföljning på byggplatsen Steg 8: Överlämning och uppföljning i driftsfasen

11 11 Integrerad energidesign Steg 1 Definiera energi-och miljömål Målen med projektet definieras redan i den inledande fasen. Detta görs med alla de viktigaste aktörerna på plats, så att målen är väl förankrade. Ett bra sätt att göra det är att vara värd för en "kick-off workshop" (Poel 2002). Syftet med det bör vara att formulera gemensamma mål för byggprojektet som helhet och att skapa en förståelse för de olika målen och kriterierna för framgång. Som underlag för att bestämma energi-och miljömål, bör man göra en analys av viktiga parametrar för projektet. Detta inkluderar utvärdering av lokala förhållanden, som transport, luftkvalitet, buller, vind, soltillgång, var byggnaden är uppförd (stad, land), etc. Dessutom bör man överväga frågor som rör energiförsörjning, byggherrens avkastningskrav, en bedömning av framtida energipriser, och några incitament som profilering. Fastställande av gemensamma mål kräver att olika värderingar och att eventuella dolda agendor lyfts fram och tydliggörs. Målen måste vara realistiska och mätbara och bör specificeras så långt som möjligt. Samtidigt bör man se till att målen inte formuleras som en teknisk lösning utan fokuserar på den kvalitet man vill uppnå. Först bör man sätta ett övergripande krav på energi- och miljöbelastning för hela byggnaden. Kravet bör vara relaterat till en referensnivå som är representativt för den planerade byggnaden. Ett mål kan till exempel vara att energiförbrukningen ska vara 65 procent av vad som anges i BBR för en liknande byggnad i samma område. Ett krav som motsvarar Miljöbyggnad Guld. Kravet bör ställas på både nettoenergibehov och levererad (köpt) energi. Då fås ett mått på själva byggnaden och för energiförsörjningssystemet Därefter bör man detaljera de övergripande miljömålen till mer mätbara krav. För energiförbrukningen bör man upprätta en energibudget fördelad på de olika energianvändningsposterna. Detta görs med hjälp av övergripande beräkningar, ofta med hjälp av ett energiberäkningsprogram. Som regel kommer det inte vara möjligt att uppnå högsta betyg för alla mål, detta beror på att det finns motstridigheter mellan olika energi- och miljömål. Det kommer att vara nödvändigt att göra avvägningar och prioriteringar mellan olika mål, vilket görs i projektgruppen efter det att effekterna av valda avvägningar och prioriteringar analyserats. Verktyget "miljøprogram.no" (www.miljo programmering.no) ger hjälp att sätta mål med verifierbara krav på områden i städer och tätorter. Verktyget gör det också möjligt att vikta olika mål mot varandra, och att visualisera miljöprofilen i projektet. Merknad [RH3]: Länk saknas Ska vi ha med ett norskt verktyg??? Är det anpassat för svenska förhållanden??

12 12 Integrerad Energidesign

13 13 Integrerad energidesign Steg 2 Sätt ihop en projektgrupp med rätt kompetens En viktig förutsättning för en bra IED process är att projektgruppen är rätt sammansatt och på plats så tidigt som möjligt, helst innan planeringen börjar. Sätt ihop en projektgrupp som är engagerade och vill åta sig att leverera en byggnad med hög prestanda och som även är villiga att ändra den normala planeringsprocessen. Projektgruppen bör ha en bred kompetens och tekniska färdigheter, och bestå av samarbetsvilliga nyckelpersoner. Vilken typ av kompetens som krävs kommer att variera från projekt till projekt. En energiexpert kommer alltid att krävas, såvida inte VVS-ingenjör eller någon annan i gruppen har denna kompetens. Exempel på särskild kompetens som kan vara efterfrågad är expertis i dagsljus/ solljus, energieffektiva fasader, styrsystem, inomhusmiljö, etc. Starta det tvärfackliga arbetet så tidigt som möjligt, helst från början av idé- och programfasen. Idé- och programfas Projekteringsfas Expert Expert Expert Expert Arkitekt Energispecialist Arkitekt Rådgivande ingenjörer Expert Expert

14 14 Integrerad Energidesign Steg 3 Utarbeta energi/ miljöuppföljningsplan Det är viktigt att energi-och miljökraven kontrolleras och testas under planerings-, projekterings-, konstruktions- och driftsättningsfasen. Målen bör anges i en miljöuppföljningsplan. Denna plan innehåller en specifikation av miljömålen och en beskrivning av de olika aktörernas ansvar i uppföljningen av målen (se EN 3466:2009 Miljö-och miljömässiga uppföljningsplan för den yttre miljön för att bygga bygg-och fastighetsbranschen). Miljöuppföljningsplan följs upp med hjälp av en kontrollplan. Kontrollplanen anger hur de olika målen ska uppnås och dokumenteras, vem som är ansvarig för att följa upp dem samt deadlines och milstolpar. Merknad [RH4]: Svensk version??? Merknad [RH5]: Gör ett tydligt svenskt exempel Utdrag från miljökontrollplan för projektet Pilestredet Park (GASA Arkitekter).

15 15 Integrerad energidesign BILD Projektexempel: Exempel på huvudpunkterna i en miljöuppföljningsplan Huvudinnehåll i kvalitetsprogrammet 1. Komfort Luftkvalitet Arbetstemperatur Ljus Ljud 2. Hållbarhet Energin som levereras 125 kwh/m2 (Energi klass B) Användning av förnybar energi Användning av miljövänliga material Avfallshantering Transport Vattenförbrukning 3. Funktionalitet Flexibilitet Livscykelkostnaderna 4. Universal design 5. Estetik

16 16 Integrerad Energidesign Steg 4 Förbered för samarbete genom hela processen Integrerad energidesign kräver ett nära samarbete mellan arkitekter och ingenjörer samt experter inom energi och miljö. Fysisk samlokalisering av projektgruppen är det idealiska, men är ofta svårt att få till i praktiken. Ett nära samarbete bör säkerställas genom en serie möten under planeringsfasen. Här deltar arkitekter och konsulter för VVS, bygg-och elkonsulter vid behov. Byggherren tas in när viktiga beslut fattas. En IED processledare kan med fördel utses att leda den tvärkompetenta projekteringsprocessen. IED processledare anlitats av byggherren i planeringsfasen och hjälper till att klargöra ambitionsnivån inom energi och miljö. Under senare faser har IED processledaren ansvar för energi-och miljömål följs upp och dokumenteras. När du arbetar i en integrerad projekteringsprocess som till stor del bygger på dialog, krävs det både ödmjukhet och öppenhet från deltagarnas sida. Det kan vara lämpligt att använda olika former av incitament för att bygga upp det tvärvetenskapliga samarbetet. Sådana incitament kan till exempel vara ett samarbetsavtal där arvodet bestäms enligt den slutliga produktens prestanda och delas mellan företagen i projektgruppen. Detta kommer att bidra till att stärkt samarbetet och motverkar suboptimering. FÖRSLAG till agenda vid kick-off workshop Presentation av energi- och miljömål Introduktion av Integrerad Energi Design som arbetsprocess Diskussion om hur hela designgruppen kan använda varandras kunskaper och hur samarbetet genom hela processen ska ske Diskussion om utmaningarna i projektet och hur dessa ska lösas i samförstånd Vilka milstolpar finns i projektet och vem ansvarar för att uppföljning sker vid dessa milstolpar Merknad [RH6]: Är det rätt fas?? Merknad [RH7]:

17 17 Integrerad energidesign Steg 5 Utveckla alternativa lösningsförslag och värdera dem mot varandra och mot målen Detta är den mest omfattande steget i IED processen. Det är utveckla och testa alternativa förslag till lösningar, från allmänna begrepp till arkitektoniska detaljer och tekniska lösningar. Det är lämpligt att utveckla flera olika lösningar och att visualisera, dokumentera och diskutera de olika utkasten i projektet Energiförslag bearbetas så att energibehovet minimeras och att de tillgängliga energiresurserna utnyttjas på det mest effektiva sättet. Det rekommenderas att följa principen Trias Energetics, (Lysen 1996), som bygger på filosofin att den mest miljövänliga energin är den som vi inte använder. Detta innebär att man först minskar behovet av energi så mycket som möjligt och sedan använder den renaste möjliga energi: 1. Begränsa behovet av energi så mycket som möjligt vid användning av passiva strategier. 2. Använd så mycket förnybar energi som möjligt för att täcka resterande energibehov. 3. Där det är behov av användning av fossila bränslen, hitta de processerna och bränslena med minsta möjliga förorening Enligt Trias Energeticas startar man med att minska behovet av energi. Värme, kyla och ventilationsbehovet reduceras samtidigt som man ser till att det är en optimal inomhusmiljö. Detta görs genom korrekt placering och orientering av byggnaden och välisolerad och tät byggnadskonstruktion med rätt antal, typ och placering av fönster. En förnuftig orientering, fönsterplacering och användning av solavskärmning kan minska både värme-och kylbehov och innebär som allmänhet ett förbättrat termiskt inomhusklimat. Användning av naturligt ljus kan förbättra ljuskvaliteten och samtidigt minska kylbehov. En välisolerad och tät byggnadsstruktur kan ofta minska oönskade värmeförluster och/eller värmeöverskott i en sådan omfattning att konventionella värme-och 3 kylsystem kan undvikas. ANVÄND RENASTE MÖJLIGA FOSSILA ENERGI 2 UTNYTTA FÖRNYBAR ENERGI Generellt leder dessa faktorer till en minskad storlek och kapacitet av tekniska installationer. Minskat uppvärmning, kylning, och belysningsbehov gör det också möjligt att använda andra, enklare tekniska system. Mindre storlek av tekniska installationer resulterar i minskad investering, drift-och underhållskostnader. 1 MINSKA BEHOVET AV ENERGI Figur 5 Trias Energetica: 3-stegsstrategi för smart energiprojektering.

18 18 Integrerad Energidesign Därefter täcks det resterande energibehovet genom maximalt utnyttjande av solenergi och andra förnybara energikällor. Användning av energieffektiva installationer sker fortfarande utan att ge avkall på kvaliteten av inomhusmiljön (luftkvalitet, temperatur, belysning, akustik). De olika begreppen analyseras och dokumenteras med hjälp av simuleringsprogram för energianvändning och inomhusklimat. När man väl har kommit överens om energikonceptet, upprättas en kravspecifikation som används som grund för val av produkter och lösningar.

19 19 Integrerad energidesign Visualisering Säkerhet Välfärd Temperatur Frisk luft Buller Figur 6 Integrerad Design handlar inte bara om ett lågt energibehov utan också om att försäkra sig om en god innemiljö. Designgruppen kommer att få värdera olika aspekter mot varandra för att säkerställa en god komfort för användarna av byggnaden.

20 20 Integrerad Energidesign Tiltak/område SPEK Aktuelle løsninger og aktuell teknologi Yttervegg, alt. 1 Yttervegg, alt. 2 U < 0.13 W/m²K U < 0.28 W/m²K Alt. 1. Bindingsverksvegg med til sammen 300 mm isolasjon. (Aluminiums vindusfelt og fasader anbefales ikke) Alt mm ISOFLEX transparent isolasjon. Effektiv U-verdi kan bli lavere pga. solabsorpsjon. Yttertak U < 0.10 W/m²K For eksempel oppforet tak med mm isolasjon. Gulv på grunn U < 0.10 W/m²K Gulv på grunn med mm isolasjon (EPS) Vegger under grunnen U < 0.10 W/m²K Betongvegger mot grunnen med mm isolasjon (EPS), event. kombinert med. innv. isolering Vinduer U < 0.85 W/m²K Ikke kaldras Tre lags koblet rute ( ), 2 lav E-belegg, krypton-gass, rustfri stål-spacer, ekstra tykk koblet trekarm. I rom for stillesittende arbeid skal vindushøyde begrenses slik at ikke genererende kaldras oppstår selv uten oppvarming. Kuldebroer < 0.01 W/mK Alle betong og stålkonstruksjoner må ha minimum 100 mm isolasjonsbrudd, helst mer. Ingen gjennomgående eller utkragede bygningsdeler i stål, aluminium eller betong. Aluminiums vindusfelt og fasader anbefales ikke. Lufttetthet N50 < 0.6 oms/h Dobbel vindtetting gjennomført der mulig, rullprodukt på vegg, klemte skjøter/tape rundt vinduer og dører, meget nøye tetting rundt tekniske gjennomføringer, prosjekterte og KS løsninger overgang mur/tre. KS av håndtverksmessig utførelse. Ventilasjonsanlegg Luft: 9/2 m³/hm² > 83 %, SFP < 1.5 kw/m³/s Høyeffektivt roterende gjenvinner, noe overdimensjonert aggregat med lite systemtap (trykk), korte føringsveier(kanaler) med lite trykktap. Behovsstyrt ventilasjon etter tilstedeværelsesstyring og tidsstyring. Belysning Qlys < 7 kwh/m² Energieffektiv belysning (T5-rør) med minimum tilstedeværelsesstyring, event. dagslysstyring. Oppvarming, alt. 1 Oppvarming alt. 2 Qoppv < 15 kwh/m² Qoppv < 20 kwh/m² Kan dekkes av et små radiatorer i hvert rom. Anbefales ikke å bruke vannbåren gulvvarme, bortsett fra i våtrom og eventuelt garderobe. Energiforsyning Fornybar energi som dekker deler av termisk behov Biopellets eller varmepumpeløsning som dekker det meste av tappevannsforbruket og deler av oppvarmingsbehovet. Unngå oljekjel, har en negativ miljøprofil. Exempel på kravspecifikation med förslag till lösningar för ett energieffektivt skolbygge i Skien. Kilde: Bjørn Wachenfeldt, SINTEF.

21 21 Integrerad energidesign Tre alternativa byggnadskoncept. Illustration: Transsolar Energietechnik, Stuttgart. Core Atrium + A/V ratio + buffertzon + ytterligare användbart utrymme - dagsljus försörjning - ingen visuell extern kontakt - tillträde till område - begränsat rumsdjup och flexibilitet Linear Atrium + A/V ratio + buffertzon + ytterligare användbart utrymme + tillträde till område ingen visuell extern kontakt - begränsat rumsdjup och flexibilitet Buffertzon mot söder + A/V ratio + buffertzon + ytterligare användbart utrymme + dagsljus försörjning + ingen visuell extern kontakt + tillträde till område + begränsat rumsdjup och flexibilitet + fördelar med passiv solenergi Hjälpmedel i Gestaltningsfasen Referensbyggnader och goda exempel Utveckling av olika modeller Tumregler Energi- och inneklimatberäkningar Dagsljusberäkningar LCC- eller årskostnadsberäkningar

22 22 Integrerad Energidesign Steg 6 Uppdatera energi/miljöplanen Vid vissa milstolpar måste projektgruppen kontrollera att energi- och miljömålen uppfylls. Kontrollplan är ett hjälpmedel för att göra detta. Det görs energiberäkningar för att kontrollera att energibudgeten följs och för att kontrollera att kraven på inomhusklimatet och andra miljökrav uppfylls. Typiska milstolpar kan vara: Avslut- Beräkningsfas Avslut -Uppstartsfas Avslut -Detaljeringsfas När entreprenören har gjort planer för området, konstruktion, tekniska installationer etc. När klimatskalet är på plats och byggnaden är stängd (test av isolering, täthet och köldbryggor) Överlämning och driftsättning av tekniska installationer Efter garantiperiodens slut Merknad [RH8]: Gestaltning Projektering

23 23 Integrerad energidesign Milstolpe 1: Energimål och energi-/ miljöuppföljningsplan Milstolpe 2: Värdering av alternativa lösningsförslag Milstolpe 3: Detaljerade beskrivningar för alla fackområden är framtagna 5. Omvärdering 1. Mål 5. Omvärdering 1. Mål 5. Omvärdering 1. Mål 4. Utvärdering 2. Strategi 4. Utvärdering 2. Strategi 4. Utvärdering 2. Strategi 3. Aktivitetsplan 3. Aktivitetsplan 3. Aktivitetsplan Programförslag Dispositionsförslag Projektförslag

24 24 Integrerad Energidesign Steg 7 Uppföljning av byggplatser Det är mycket viktigt att de mål, krav och lösningar från designprocessen överförs till byggprocessen. Att ha kontinuitet från projekteringsfasen till byggfasen, det kan till exempel ske genom att ta in entreprenörer och byggare tidigt i designprocessen, gärna redan från beräknings- och projekteringsfasen. Det måste säkerställas att entreprenören och hantverkarna har nödvändiga kunskaper och är motiverade att bygga med hög kvalitet. Noggrannhet och omsorg om detaljer och samordningen av de olika discipliner som krävs för att uppnå hög energi- /miljönivå är nödvändigt. En genomgång av mål, krav och lösningar innan byggstart för hantverkare, arbetsledare och konstruktionschefer, kan vara till stor nytta för att skapa en grund och förståelse för viktiga detaljer såsom köldbryggor och tätning. Information om att byggnaden ska provtryckas och termograferas kommer att skapa en förståelse för att det är viktigt med en hög kvalité i det hantverkarmässiga utförandet. Det bör läggas till information och eventuell diskussion om utförandet av kritiska punkter såsom köldbryggor, tätningslösningar och integration av tekniska installationer. Kvalitetssäkring på byggplatsen är avgörande för att uppnå hög energi/miljömålsättning. Tillsammans med arbetsritningar är kontroll- och checklistor ett bra verktyg i detta arbete. Vet utförarna när, vad och hur saker ska vara kvalitetssäkrade, kommer kontrollen också att uppfattas positivt. Arkitekten och rådgivare bör vara tillgänglig för att kunna bekräfta att de lösningar som entreprenören väljer uppfyller de krav och förutsättningar som är fastställda. Merknad [RH9]: Merknad [RH10]:

25 25 Integrerad energidesign Kontroll Når Hvordan Portäthet i grundmuren Uppförd och putsad grundmur Visuell kontroll Overgång mur-trä Utvändig vindtätt skikt monterat Visuell kontroll Övergång ytterväggyttertak Utvändig vindtätt skikt monterat (både yttervägg och yttertak) Visuell kontroll Genomföring tekniska installationer Utvändig vindtätt skikt monterat och gennomföringar installerade Visuell kontroll Tätning runt fönster och dörrar Generellt tätskickt yttervägg Utvändig vindtätt skikt monterat, fönster och dörren insatta och utvändig fuktspärr. Utvändig vindtätt skikt monterat. Visuell kontroll Visuell kontroll Merknad [RH11]: Fuger tettet Global vindtätning När det yttre vattentäta skiktet anses vara slutfört, men innan isoleringen och invändiga ångspärren påbörjats. Diagnostiserad provtryckning Merknad [RH12]: Dampsperre Lufttäthet på byggplatsen Tabellen ovan visar exempel på checklista för kvalitetssäkring av byggets tätningar. Checklistor kan även göras för andra områden, till exempel isolering, ventilation, värmesystem och andra lösningar som är viktiga för energianvändning och komfort. Checklistor kan med fördel utarbetas i detaljplanen, gärna i samarbete mellan planerare och entreprenören (entreprenör/byggare).

26 26 Integrerad Energidesign Steg 8 Överlåtelse och driftsättning Innan överlåtelsen bör det göras en slutbesiktning av byggnaden. Beroende på vilken typ av byggnad och utvalda lösningar kan detta vara: Injustering och funktionskontroll av ventilation. Driftsättning och injustering av värmesystemet (vattenburet system kräver injustering). Testning av funktionalitet av styr- och och visualiseringssystemen. En teknisk genomgång av byggnaden för att kontrollera att alla detaljer är klara enligt specifikation. Termografering för att upptäcka köldbryggor och luftläckage (ofta sker det samtidigt med provtryckning). Täthetstest av byggnaden för att kontrollera att byggnaden uppfyller de beräknade täthetskraven. Provtryckning är ett krav för Passivhus, men rekommenderas även att utföras på Lågenergihus. En sista genomgång och justering av energiberäkningarna med "as built" värden bör också göras för att ha en så korrekt beräknad/simulerad energianvändning som möjligt. Särskilt viktigt är det där det simulerade energiåtgången ska användas som en jämförelse med den faktiska användningen. Det bör utformas FDV-dokumentation som beskriver de tekniska systemen och hur byggnaden ska användas och underhållas för att uppnå låg energiförbrukning. Detta kan ofta kompletteras med utbildning av driftspersonal Det rekommenderas också att skapa en manual för hyresgäster/brukare av byggnaden. Denna ska ge en beskrivning av hur man använder fastigheten för att få lägsta möjliga energianvändning.

Integrerad Energidesign. En introduktion för arkitekter, rådgivare och byggherrar som vill realisera goda, energieffektiva byggprojekt.

Integrerad Energidesign. En introduktion för arkitekter, rådgivare och byggherrar som vill realisera goda, energieffektiva byggprojekt. Integrerad Energidesign En introduktion för arkitekter, rådgivare och byggherrar som vill realisera goda, energieffektiva byggprojekt. Integrerad Energidesign Förord Arbetet med denna guide om Integrerad

Läs mer

INTEGRERAD ENERGIDESIGN PROCESSGUIDE

INTEGRERAD ENERGIDESIGN PROCESSGUIDE INTEGRERAD ENERGIDESIGN PROCESSGUIDE INTEGRERAD ENERGIDESIGN Inom ramarna för det Europeiska Forskningsprojektet (Intelligent Energy Europe) Market transformation towards nearly zero energy buildings through

Läs mer

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET N VVS ARKITEKT KONSTRUKTÖR KVALITETSSÄKRING AV HANDLINGAR EL BYGGHERRE PROJEKTLEDARE KVALITETSSÄKRING AV BYGGPROCESS ENTREPRENÖR UPPFÖLJNING UTBILDNING/STÖD AV PROJEKTGRUPP ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I

Läs mer

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens 27-28 november 2014

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens 27-28 november 2014 www.igpassivhus.se Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet EnergiRådgivarnas Konferens 27-28 november 2014 En kompetent beställare kan fatta hållbara beslut och skapar

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader ByggaF L E www.fuktcentrum.se www.lufttathet.se Finansiärer till ByggaE ByggaE utvecklas i samverkan med företagen inom FoU Väst. Finansieras av:

Läs mer

International Passive House Association

International Passive House Association www.igpassivhus.se Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet International Passive House Association Plattform för kompetens, utbildning, projekt och komponenter IG Passivhus

Läs mer

Kvalitetssäkringssystem

Kvalitetssäkringssystem Kvalitetssäkringssystem för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus 1 Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus 2 Kvalitetssäkringssystemet - Överblick 3 Fem

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong Alla strävar vi efter samma mål Global uppvärmning är beteckningen på den observerade uppvärmningen av jordens lägre atmosfär och hav sedan

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

ROCKWOOL SVERIGE. TOPROCK System En ny generation takisolering

ROCKWOOL SVERIGE. TOPROCK System En ny generation takisolering SYSTEM ROCKWOOL SVERIGE System En ny generation takisolering Nya direktiv innebär mer isolering Allt hårdare miljödirektiv och lagar gör att det ställs höga krav på de hus som byggs idag. För att nå de

Läs mer

Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur.

Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur. Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur. SWECO ARCHITECTS Thomas Greindl, arkitekt, dipl. ing. Passivhusmanagement EU-Certifierad passivhusarkitekt, PHI Livscykelanalyser (LCA) Miljöcertifieringar

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

En bok om LUFT. Lars Ekberg, CIT Energy Management AB

En bok om LUFT. Lars Ekberg, CIT Energy Management AB En bok om LUFT En bok om LUFT En bok om LUFT Luften vi andas och miljön vi skapar i våra hus Människors hälsa, välbefinnande och produktivitet De ekonomiska intressena - Samhällets intressen Energin och

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus Martin Persson SP Projektinformation Projektstart: april 2012 Projektavslut: juni 2014 Finansierat av: Energimyndigheten, Effsys+ Trä och möbelföretagen

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (5) INNEHÅLL 1 ALLMÄNT 4 2 ENERGIBEHOV 4 3 U-VÄRDEN 4 4 TÄTHET 5 5 ÖVRIGT 5 3 (5) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument

Läs mer

MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå

MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå ISBN 978-91-7333-683-3 9 789173 336833 MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå

Läs mer

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering BeBo, är Energimyndighetens beställargrupp för bostäder. BeBo-medlemmarna, några av landets största fastighetsägare inom bostadssektorn, driver inom nätverket olika utvecklingsprojekt med inriktning mot

Läs mer

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Genom projektet Urban Transition Öresund har kommunala riktlinjer och krav studerats. Syftet var att undersöka om det är

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid 2006-01 God komfort i harmoni m Samtidigt som världens befolkning växer och energiförbrukningen ökar så minskar tillgången till de vanligaste

Läs mer

Vad är ett passivhus?

Vad är ett passivhus? Vad är ett passivhus? Komfortabelt Miljövänligt Lönsamt Lättskött Vad är ett passivhus? Passivhus har god komfort med bra luft och inget drag eller kallras. Passivhus är prisvärda. Små extrakostnader kompenseras

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader

Läs mer

Renovering och tilläggsisolering

Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering av äldre bostäder Etterisolering og rehabilitering Renovering och tilläggsisolering Innehåll: Inledning... 3 Renovering... 4 Bostäder byggda

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Gate Energy - Energitjänster

Gate Energy - Energitjänster 2014 Gate Energy - Energitjänster Gate Intelligent Building Support AB Gate Energy Energiutredningar för fastigheter Energitimmen En Energitimme är det första steget mot en effektiv energianvändning för

Läs mer

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare beskrivits, beräknas den aktuella byggnadens energiprestanda och jämförs med kraven för det valda Minergie-klassningssystemet. Beräkningarna skickas till en Minergie-handläggare som bemyndigats

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid lindab vi förenklar byggandet ehybrid Utforma en hållbar framtid Varför förbrukar vi värdefull energi när den inte egentligen behövs? Lindabs nya ehybrid, som normalt ger energibesparingar på över 30 %,

Läs mer

Är det dyrare att bygga energieffektivt?

Är det dyrare att bygga energieffektivt? Är det dyrare att bygga energieffektivt? Hus har oftast mycket lång brukstid i många fall mer än 100 år. Vid uppförandet av nya byggnader gäller det därför att tänka långsiktigt. En välbyggd klimatskärm

Läs mer

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20 Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten

Läs mer

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Vikten av att se helheten redan från början! Driftkostnad 90 % Byggkostnad 9 % Projekteringskostnad 1 % Nuläge energieffektivisering Energianvändningen

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS BYGG FÖR FRAMTIDEN MED A-HUS Alla hus som kommer från A-hus tillverkas både med hänsyn till miljön och din plånbok. Klimatsmart boende är ett begrepp som ligger i tiden och innebär

Läs mer

Lågenergihus? Nära-noll-hus? Nollenergihus? Plusenergihus? Passivhus?

Lågenergihus? Nära-noll-hus? Nollenergihus? Plusenergihus? Passivhus? Lågenergihus? Nära-noll-hus? Nollenergihus? Plusenergihus? Passivhus? Int. Passivhusnätverk sedan 2011 sedan 2010 15 länder med 2330 medlemsföretag (april 2015) 62 svenska medlemsföretag i IG Passivhus

Läs mer

Beräkningsverktyg för arkitekten

Beräkningsverktyg för arkitekten Beräkningsverktyg för arkitekten Jouri Kanters, doktorand & arkitekt [NL] Lunds Tekniska Högskola / Energi & ByggnadsDesign Beräkningsverktyg / simuleringsprogram? Varför? Vi vet ju detta: Jönköping 15%

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus Mattias Wallin Regionservice Region Skåne, Fastighetsdivisionen Verksam i fastighetsbranschen sedan 1999 Projektledare för Rättspsykiatriskt centrum (RPC) sedan 2011 Projektledare för NSH (Nya sjukhusområdet

Läs mer

Vägen till Finnängen Ett energineutralt boende. Sveriges första renoverade plusenergihus. Andreas Molin Ppam.se Sweden AB

Vägen till Finnängen Ett energineutralt boende. Sveriges första renoverade plusenergihus. Andreas Molin Ppam.se Sweden AB Vägen till Finnängen Ett energineutralt boende Sveriges första renoverade plusenergihus Andreas Molin Ppam.se Sweden AB Agenda Energieffektivisering Finnängen Varför? Finnängen - innan renovering Myresjöhus-1976

Läs mer

Solavskärmning RÅDGIVANDE REFERENS

Solavskärmning RÅDGIVANDE REFERENS RÅDGIVANDE REFERENS Solavskärmning I takt med att våra byggnader blir allt mer välisolerade och energieffektiva, uppstår ibland konflikter med solvärmelaster som blir besvärande för lokalernas användare

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april Energieffektivisering i flerbostadshus Se helheten, undvik fällorna och prioritera rätt Catarina Warfvinge 130409 Vi har tuffa energimål att klara; år 2020-20% och år 2050 50% Oljekris Energianvändning

Läs mer

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard passivhusnorden2013@cit.chalmers.se johnny.kellner@veidekke.se Kv. Dorabella i Annedal (Boutställning 2012) Ark: Joliark

Läs mer

Gemensamma arbeten Energi-minimering på byggarbetsplatsen

Gemensamma arbeten Energi-minimering på byggarbetsplatsen 97 AFJ Gemensamma arbeten Energi-minimering på byggarbetsplatsen Energieffektiv Byggarbets- plats Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna arbetsinstruktion är utformad för att användas

Läs mer

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

PRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie

PRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie PRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie LÅGAN Rapport december 2014 Lars Nilsson och Berth Olsson VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning LÅGAN Antal sidor: 9 Göteborg 10 :

Läs mer

RIEEB-projektet skall öka kunskap och medvetenhet i energieffektivitet i byggnader bland deltagande regioner.

RIEEB-projektet skall öka kunskap och medvetenhet i energieffektivitet i byggnader bland deltagande regioner. Inom RIEEB har energikonsulter analyserat hur nationella regler (BBR mm) påverkar energieffektivitet inom ett 30-tal byggnader (bostäder, kontor, skolor mm). Hänsyn har tagits till de särskilda förhållanden

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5 Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009

Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 Svar mailas till registraturen@boverket.se Datum 2011-01-31 Remisslämnare Organisation Kontaktperson E-postadress Adress Telefon Swedisol Conny Pettersson

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus Åsa Wahlström Poseidon lågenergihus Backa (Mattias Westher) Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation av

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth Lågenergibyggnader Karin Adalberth Sveriges Miljömål ang. God bebyggd miljö Delmål 6: Energianvändning i byggnader Energianvändningen skall minska med > 20% till 2020 > 50% till 2050 > 2020 ha 50% förnyelsebar

Läs mer

Så tilläggsisolerar vi våra miljonprogramhus

Så tilläggsisolerar vi våra miljonprogramhus Så tilläggsisolerar vi våra miljonprogramhus Åke Blomsterberg WSP Environmental & LTH Energi och ByggnadsDesign 2014-06-10 Renovering flerbostadshus Miljonprogrammet - Fram till 2017 behöver 100 000 miljonprogramslägenheter

Läs mer

BARBARA RUBINO rubino@chalmers.se. 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus. 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet?

BARBARA RUBINO rubino@chalmers.se. 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus. 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet? Planera för solvärme! Hur kan Framtidens Solstad se ut? BARBARA RUBINO rubino@chalmers.se 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet? 3. Delar ur en verktygslåda.

Läs mer

Brogården passivhusrenovering

Brogården passivhusrenovering Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några Sveriges största fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver olika utvecklingsprojekt med inriktning

Läs mer

Solenergi. en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen

Solenergi. en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen Solenergi en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen En timmes solinstrålning mot jordytan motsvarar den energi mänskligheten förbrukar på ett helt år! Ett vanligt villatak tar emot

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Välj rätt prestanda på ditt fönster...

Välj rätt prestanda på ditt fönster... Välj rätt prestanda på ditt fönster... Många tror att ett 3-glas fönster är en förutsättning för bästa energieffektivitet på ett fönster, så är inte fallet, utan i vissa fall tvärtom. När man bestämmer

Läs mer

DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS

DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS Första spadtaget för Kretsloppsparken, Alelyckan 2006. I EN BYGGPROCESS ÄR VI MÅNGA SOM SAMVERKAR När man genomför ett byggprojekt är många människor med vitt skilda kompetenser

Läs mer

Innehåll. Introduktion 5. Husinspiration 1 6. Husinspiration 2 8. Husinspiration 3 10. Husinspiration 4 12. Husinspiration 5 16. Husinspiration 6 18

Innehåll. Introduktion 5. Husinspiration 1 6. Husinspiration 2 8. Husinspiration 3 10. Husinspiration 4 12. Husinspiration 5 16. Husinspiration 6 18 www.excellenthus.se 2 Vi gör verklighet av era drömmar och visioner! Innehåll Introduktion 5 Husinspiration 1 6 Husinspiration 2 8 Husinspiration 3 10 Husinspiration 4 12 Husinspiration 5 16 Husinspiration

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV

INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV 1 av (5) FÖRETAGET INNOVATIV projekteringsledning Sverige AB levererar strategisk och heltäckande projekteringsledning anpassad för varje enskilt projekt. Vårt

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN Modern bekvämlighet med låg energiförbrukning Intresset för smarta energilösningar i boendet ökar. Samtidigt ställer

Läs mer

Prelaq Energy Färgbelagd stålplåt med goda termiska egenskaper

Prelaq Energy Färgbelagd stålplåt med goda termiska egenskaper Prelaq Energy Färgbelagd stålplåt med goda termiska egenskaper Sänkta energikostnader och förlängd livslängd När du ska välja färgbelagd stålplåt till väggar och tak vill du ha ett hållbart material som

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:5) för certifiering av energiexpert; beslutade den 0 månad 0. BFS 2013:xx Utkom från trycket

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Solinstrålning Värmeeffekt, W Solenergin lagras Solvärme genom fönster Motsvarande solvärme till rummet Klockslag Fortfarande

Läs mer

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech Steget mot framtiden Synergi i optimalt energiutnyttjande Fueltech Mikael Jönsson Anders Persberg Energismart Boende Framtidens möjligheter med huset som kraftkälla! Var kommer Co2 utsläppen ifrån? Bostäder

Läs mer

Sundsbro PASSIVHUS. Välkommen till ett av Sveriges energisnålaste och miljövänligaste flerfamiljshus. 24 lägenheter med guldvittring

Sundsbro PASSIVHUS. Välkommen till ett av Sveriges energisnålaste och miljövänligaste flerfamiljshus. 24 lägenheter med guldvittring Sundsbro PASSIVHUS 24 lägenheter med guldvittring Välkommen till ett av Sveriges energisnålaste och miljövänligaste flerfamiljshus SUNDSBRO Välkommen till vårt första passivhus. Ett sju våningar högt hus

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Solkraft & Plusenergi

Solkraft & Plusenergi -Varför är det en ekonomiskt bra lösning redan idag? 1 1 Agenda 1 Miljöeffekter, förändring & historia 2 Finnängen- plusenergirenovering 3 Solcellsexempel & Ekonomi 4 Övriga exempel 2 Miljöeffekter: Mänsklighetens

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Energieffektiva takvärmesystem. Highest Credit Rating since 1997

Energieffektiva takvärmesystem. Highest Credit Rating since 1997 Energieffektiva takvärmesystem Highest Credit Rating since 1997 Det naturliga sättet för uppvärmning! Solen är vår mest fantastiska energikälla. Allt liv är beroende av den. Solens värmestrålar färdas

Läs mer

Passivhusförskola Skogslunden

Passivhusförskola Skogslunden 1(14) Uppföljning År 1 2011-10-26 Passivhusförskola Skogslunden Inledning Förskolan Skogslunden är byggt som ett passivhus. Denna rapport redovisar mätningar för energiförbrukningen i Skogslunden under

Läs mer

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad

Läs mer

Uppföljning andra året (2013-2014) i drift

Uppföljning andra året (2013-2014) i drift 2014-10-30 RAPPORT Södra Climat Arena Uppföljning andra året (2013-2014) i drift IG Passivhus Sverige Tel: 0470-705174 Fax: 0470-705179 Mobil: 0709-123096 Organisationsnummer: 556862-5635 Adress: Honnörsgatan

Läs mer