Rapport Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för Norrsunda Krogsta 16:3 m.fl. (Tågdepå) i Sigtuna kommun, Stockholms län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för Norrsunda Krogsta 16:3 m.fl. (Tågdepå) i Sigtuna kommun, Stockholms län"

Transkript

1 Rapport Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för Norrsunda Krogsta 16:3 m.fl. (Tågdepå) i Sigtuna kommun, Stockholms län Samrådshandling maj 2014

2 UPPLYSNING Miljökonsekvensbeskrivningen är huvudsakligen framtagen under Därefter har textavsnitt avseende översiktsplan, andra pågående planer och utvecklingsområden samt ljusförhållanden uppdaterats. Uppdateringarna har inte föranlett några förändringar av bedömningarna. Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för Norrsunda Krogsta 16:3 m.fl. (Tågdepå) i Sigtuna kommun, Stockholms län Samrådshandling maj 2014 Kund Train Alliance Sweden AB Hans Lindberg, projektledare Sigtuna kommun Eva Leijon, projektledare Hanna Aandahl, planhandläggare Jan Franzén, kommunekolog Konsult WSP Samhällsbyggnad Landskap och miljö SE Stockholm SVERIGE Upprättad av: Susanna Nilsson (uppdragsansvarig) och Karin Henrikson (handläggare) Granskad av: Marianne Klint Foton, illustrationer och kartor: WSP, om inte annat anges Underlagsrapporter har tagits fram av WSP, Ramböll och Riksantikvarieämbetet UV Mitt. Detaljplanen har upprättats av Stadsbyggnadskontoret i samarbete med WSP Stadsutveckling genom planarkitekt Ragnhild Sjöberg och planeringsarkitekt Mats Lundgren. Uppdragsnummer: Kontaktpersoner Susanna Nilsson, Karin Henrikson, (88)

3 Sammanfattning Bakgrund och syfte Befolkningen i Stockholmsregionen ökar hela tiden och behovet av att bättre försörja norra Storstockholm och Mälardalsregionen med järnvägsanslutna verksamhetsområden är stort. Sigtuna kommun har på grund av Ostkustbanans sträckning genom kommunen möjlighet att bidra till att tillgodose behovet av lämplig mark för tågdepåer i Stockholmsregionen. Kommunstyrelsen beslöt därför att i februari 2011 ge Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utarbeta förslag till detaljplan för del av fastigheten Norrsunda-Krogsta 16:1 för järnvägsanknutna verksamheter. Detaljplanen rubriceras nu Norrsunda-Krogsta 16:3 m.fl. (Tågdepå). Planområdet ligger cirka 1,5 km norr om Rosersbergs tätort och omfattar cirka 50 hektar. Området består i dagsläget av ett kulturlandskap med åker- och skogsmark. Stadsbyggnadskontoret har gjort bedömningen att ett genomförande av detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan och bygg- och trafiknämnden beslutade i juni 2011 att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning ska (MKB) utföras. MKB:n behandlar två alternativ, nämligen detaljplaneförslaget och ett nollalternativ där dagens markanvändning består. Tidshorisonten i MKB:n är satt till år De miljöaspekter som har bedömts kunna påverkas betydande av ett genomförande av detaljplanen är: naturmiljö, kulturmiljö, landskapsbild och ljusförhållanden, vatten, rekreation och friluftsliv, buller, olycksrisker och säkerhet, klimat- och resurshushållning, samt påverkan under byggtiden. Detaljplaneförslagets betydande miljöpåverkan Sammanfattningsvis bedöms planförslagets genomförande, i synnerhet vid full utbyggd verksamhet, medföra stor lokal negativ påverkan för flera miljöaspekter. Framförallt närboende kan uppleva att den omfattande anläggningen ger ett negativt inslag i deras lokala boendemiljö, inte minst på grund av den potentiellt långa byggtiden. I andra närområden sker samtidigt en etablering och planering av andra verksamhetsområden vilket ur ett större perspektiv gör att planen bidrar till att ge en industriell prägel av ett större område. Skadeförbyggande åtgärder, försiktighetsåtgärder och en noggrann anpassning och estetisk utformning av anläggningen och dess skyddsområden av är således av största vikt för att minska den negativa påverkan. En väl fungerande infrastruktur och ett effektivt kollektivtrafiksystem är två av förutsättningarna för att Stockholmsregionen och i förlängningen hela Sverige, ska kunna fortsätta att utvecklas och för att transporter med bil ska begränsas. För att bedriva en bra järnvägstrafik krävs stödfunktioner i form av godsterminaler, depåer, uppställningsplatser och underhållsverkstäder på strategiska platser. Planens storlek och läge utmed Ostkustbanan, närhet till Arlanda och anslutande överlämningsbangård ger förutsättningar för att utnyttja marken till att samlokalisera både pendeltågsdepå och fjärrtågsdepå. Planen bedöms ur det avseendet bidra till att utöka kapaciteten av järnvägsbunden kollektivtrafik i regionen och på sikt att klimatpåverkan kan minska genom minskade utsläpp av växthusgaser. Naturmiljö Detaljplaneförslaget innebär att de åkerholmar och den heterogena barrskog med värden för biologisk mångfald som finns i området i dag försvinner. Områdets funktion som ekologisk spridningskorridor påverkas negativt. Den negativa påverkan förstärks av det faktum att det redan i dagsläget finns en rad barriärer i områdets närhet såsom järnvägen, Bristaområdet och vägar. Ett genomförande av detalj- 3 (88)

4 planen bedöms sammantaget medföra stor lokal negativ påverkan för naturmiljövärden och måttlig negativ påverkan ur ett regionalt perspektiv. Rosersbergsbäckens nya sträckning, som till stor del kommer att få ett mer naturlikt, meandrande förlopp är positivt ur miljösynpunkt. Miljön runt bäcken samt de dagvattendammar och gröna skyddsområden som ska anläggas kan utformas så naturlikt som möjligt med lämpliga växtval och nya stenrösen. Detta kan skapa nya förutsättningar för biologisk mångfald. Gestaltning och utformning av skyddsområden ska behandlas i ett kommande gestaltningsprogram. Kulturmiljö Ett genomförande av detaljplanen innebär att bebyggelse inom planområdet tas ur bruk och rivs. Planområdets direkta kulturmiljövärden i form av stensträngar, sträckningen av den forntida vattenleden, delar av vägsystemet och odlingslandskapet avlägsnas i sin helhet. Detaljplaneförslaget bedöms sammantaget medföra måttlig negativ påverkan för lokala kulturmiljövärden inom planområdet. Krogsta gamla bytomt, öster om planområdet, påverkas indirekt av det utvidgade spårområdet genom en ny industriell närmiljö. Nuvarande Krogsta by påverkas både när det gäller brutna siktlinjer och nya industriella inslag i närmiljön. I övergången mellan planområde och åkermark planeras en skyddande grön skärm. En sådan åtgärd minskar delvis anläggningens direkta påverkan, men skapar samtidigt en helt ny närmiljö. Kopplingen till riksintresseområdet Skålhamravägen är begränsad. Planområdets odlingsmark och förhistoriska vattenled ligger perifert i förhållande till riksintressets centralbygd. Den föreslagna utbyggnaden innebär att det sker ett visst fysiskt intrång i riksintresseområdet, men inverkar inte på de kärnvärden som finns uttryckta i riksintresset. Planförslaget bedöms därför inte innebära någon påtaglig skada på riksintresset. Landskapsbild och ljusförhållanden Den föreslagna utbyggnaden innebär att detaljplaneområdet får en helt ny utformning och att landskapet anpassas efter anläggningens behov när det gäller terräng och vegetation. Åkersystemet och den tidigare vattenleden bryts av och med detta försvinner siktlinjer i landskapet. Landskapsmässiga samband försvagas och det historiska landskapet blir mer svårläst. Siktlinjen i den nordsydliga dalgången bryts av och nya landskapsrum skapas. Skyddsområden med grönska runt anläggningen minskar påverkan genom att anläggningen döljs, men det tar tid innan vegetation etablerats och vintertid kan anläggningen bli mer synlig. Sammantaget bedöms ett genomförande av detaljplanen medföra stor lokal negativ påverkan för landskapsbilden. Ett genomförande av detaljplanen medför att ett tidigare oupplyst område blir upplyst. Det kan bidra till att öka den industriella karaktären i närområdet. Belysningen inom området planeras att bestå av 12 meter höga belysningsstolpar med nedåtriktade lampor samt fasadlampor på ca 7 m höjd. Därmed blir belysningsstolparna betydligt lägre än depåbyggnadernas höjd, vilka kommer att vara cirka 20 meter höga. På avstånd, speciellt mot de öppna åkerlandskapen, kommer ett ljussken bli synligt på håll, även om de vegetationsbeklädda skyddsområdena kan dämpa effekten. Närboende bedöms däremot inte beröras av direkt ljus från belysningen och planen bedöms därför ge en liten negativ påverkan. Vatten Detaljplanen innebär en ändrad markanvändning då natur- och åkermark omvandlas till spår- och depåområde. Avrinningen från området blir både större och intensivare till följd av detta. Mängden näringsämnen och partiklar kommer minska eftersom jordbruksmarken, som orsakar stora näringsläckage, försvinner. Dagvatten från spårområden och hårdgjorda ytor förväntas innehålla halter av föroreningar av 4 (88)

5 framförallt tungmetaller och olja. För att ett genomförande av detaljplanen inte ska öka belastningen på recipienterna Rosersbergsbäcken, Märstaån och Mälaren krävs att vattnet renas och därför har ett förslag på omhändertagande av dagvatten tagits fram. Det finns goda förutsättningar att rena och fördröja dagvattnet inom området i sprängstensmagasin, diken och dammar. Dammar förses med avstängningsmöjligheter och oljelänsar som förhindrar att utsläpp vid eventuell olycka kommer ut i bäcken. Takdagvatten är rent och ska ej blandas med övrigt dagvatten. Processvatten från verksamheten kommer att hanteras helt separat och ledas till spillvattennätet. Efter rening av dagvattnet i dammar och sprängstensmagasin kommer halterna av näringsämnen och partiklar vara betydligt lägre än i dag. Detta bidrar till att miljökvalitetsnormerna för ekologisk status kan uppnås i recipienterna med avseende på näringsbelastning. Övergödning är det största problemet för Mälaren i dag. På samma sätt bedöms planen bidra till att miljökvalitetsnormen för fisk- och musselvatten att kan uppnås för Mälaren. Den föreslagna dagvattenlösningen visar att det finns goda förutsättningar för att minska föroreningsmängderna av tungmetaller och olja. Genomförandet av detaljplanen bedöms därmed inte försämra den kemiska statusen på recipienterna. Exakt vilken reningseffektivitet som kommer att krävas avgörs av flera faktorer, bl.a. dagvattnets faktiska föroreningsinnehåll. Återkommande mätningar genom kontrollprogram kommer att behövas för att garantera att reningen är tillräcklig. En effektiv rening av dagvattnet är en förutsättning för att miljökvalitetsnormerna för Märstaån och Ekoln - Skarven ska kunna följas. Föreslagen principlösning gör att fördröjningsvolymen blir tillräckligt stor för att nå kraven i planen om maximalt utflöde i bäcken vid 10-årsregn. Vid häftig nederbörd (100-årsregn) föreligger en viss risk att dammar kan svämma över till bäcken, men översilning över markytan kan minska effekterna genom fördröjning och eventuell rening av vattnet. Rekreation och friluftsliv Ett genomförande av detaljplanen innebär att skogspartiet i områdets östra del, som idag används flitigt för närrekreation, kommer att försvinna. Skogsområdets rekreativa värden är delvis begränsade, bland annat på grund av områdets närhet till Ostkustbanan. Vegetationsbeklädda skyddsomoråden runt anläggningen kommer mildra det visuella intrycket av järnvägsanläggningen, men ersätter inte dagens värden och kommer dessutom vara otillgängligt för allmänheten genom instängsling. Även buller kan upplevas störande. Detaljplanens genomförande bedöms därför medföra en stor negativ påverkan för rekreationsvärden för de närboende. Eftersom flera områden runt Rosersberg och Krogsta idag planeras eller byggs ut med verksamheter eller liknande, kommer grönstrukturen i denna del av Sigtuna kommun till viss del att begränsas ytterligare. Plankorsningen vid Krogsta gård kommer stängas. Detaljplanen ger möjlighet att anordna en gång- och cykelbro över järnvägen. Möjligheterna att ta sig till rekreationsområdena i detaljplaneområdets närhet (skog- och vattenområdena väster om detaljplaneområdet samt Steningedalens naturreservat) bedöms inte försämras om en bro kommer till stånd. Ur ett regionalt perspektiv bedöms påverkan därför bli små till måttliga. Om en bro däremot inte byggs minskas tillgängligheten till rekreationsområdena i viss omfattning, framförallt för boende runt Norrsunda kyrkby som får en längre transportsträcka till rekreationsområdena väster om järnvägen. 5 (88)

6 Buller Utan bullerreducerande åtgärder kommer den planerade verksamheten att ge upphov till ekvivalenta bullernivåer på cirka 40 dba för flera av de närmast belägna bostadshusen. Maxnivåer kommer utan åtgärder att nå upp mot 65 dba i markplan. Dessa värden överskrider riktvärdena för industribuller. Med bullerskyddsåtgärder beräknas riktvärdena för både ekvivalentnivåer och maxnivåer att klaras vid bostäderna, undantaget tre hus öster om detaljplaneområdet där riktvärdet för maximal ljudnivå överskrids nattetid. Som åtgärder föreslås en 6.8 m hög bullerskärm/vall vid spårområdets utkant i söder. För att klara riktvärden för husen öster om detaljplaneområdet behövs tre-fyra meter höga bullerskärmar. Om bullerplank inte används som åtgärd ska istället fönster och ventilationsdon ses över för att säkerställa god ljudmiljö inomhus. Kompletterande beräkningar bör utföras för att utreda bullernivåerna på den andra våningen av husen. Eftersom skogskullen intill järnvägen sprängs bort i samband med genomförandet av planen förvinner det naturliga bullerskydd mellan Ostkustbanan och skogsoch rekreationsområdena väster om planområde. De planerade byggnaderna kommer vara några meter högre än kullen och bedöms därmed hindra buller från Ostkustbanan i motsvarande omfattning. Även om riktvärdena för buller från den planerade verksamheten kan klaras genom att vidta bullerreducerande åtgärder, kan ett genomförande av detaljplanen ändå medföra att bullersituationen totalt sett försämras för boende i området eftersom ännu en bullerkälla i en redan ljudbelastad miljö tillkommer. Det nya bullerskyddet kan också innebära att buller från tågtrafiken på Ostkustbanan minskar för boende i Krogsta. Vilken omfattning det rör sig om är dock inte utrett. Olycksrisker och säkerhet Utförda beräkningar visar att urspårningar och olyckor med farligt gods bidrar till att rimliga åtgärder krävs för detaljplaneområdet inom 30 meter från Ostkustbanan. Planförslaget medger därför byggnader fram till 30 meter från Ostkustbanans närmaste räl. Eftersom inga byggnader uppförs i området närmast järnvägen och riskreducerande åtgärder enligt planen måste vidtas, bedöms riskerna som acceptabelt låga. Klimat- och resurshushållning Detaljplaneförslagets syfte är att möjliggöra järnvägsansluten verksamhet. Genom att nyttja området för denna typ av verksamhet underlättas utbyggnaden av nya tågförbindelser i Stockholms- och Mälardalsregionen. Eftersom tåg har betydligt lägre utsläpp av växthusgaser än vägtrafik kan ett genomförande av detaljplanen på sikt bidra till en minskning av utsläpp av växthusgaser och ett främjande av klimatmål. Ostkustbanan, som är av riksintresse för kommunikationer, berörs av detaljplanen. Att området ligger nära Ostkustbanan är en förutsättning då tåg lätt måste kunna ansluta till denna. Att samlokalisera denna typ av verksamhet med exempelvis såväl pendeltågs- som fjärrtågsdepåer, till ett redan stört område i närheten av Ostkustbanan, är att betrakta som god resurshushållning. Mer mark skulle troligtvis behövas om man skulle uppföra två separata depåer för pendel- och fjärrtågstrafik. Verksamheterna tar dock stora jordbruks- och skogsarealer i anspråk, vilket kan vara negativt ur ett resurshushållningsperspektiv. Påverkan under byggtiden Under byggtiden kan miljöpåverkan uppstå när områdets mark- och vattenområden anordnas i enlighet med detaljplaneförslaget. De arbetsmoment som kan ge upphov till miljöpåverkan i form av buller, vibrationer, nedsmutsning och visuell påverkan är främst bortsprängning av berg, markförstärkningsarbete, grävningsarbete för 6 (88)

7 omläggning av ledningar och förflyttning av Rosersbergsbäcken samt tunga transporter när massor flyttas. Byggtiden kan bli lång och utföras i etapper, varför påverkan kan förväntas uppkomma periodvis under många års tid. För närboende bedöms därför den negativa påverkan bli stor. Byggarbetena riskerar att medföra läckage av näringsämnen till vattnet och oljeutsläpp från arbetsmaskiner. Rening av dagvatten och länsvatten från sprängningen kommer därför behövas. Ett miljöprogram som godkänns av kommunen ska upprättas för att minimera omgivningspåverkan. Detta kan innehålla bl.a. utformning av arbetsområdet, rutiner, försiktighetsåtgärder och kontrollprogram. Bidrag till miljömålsuppfyllelse Detaljplaneförslaget bedöms främja miljömålet Begränsad klimatpåverkan och Ingen övergödning och motverka miljömålen Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv. Ett genomförande av detaljplanen bedöms såväl kunna främja som motverka måluppfyllelse för miljömålen Levande sjöar och vattendrag och God bebyggd miljö. Uppföljning Uppföljningen av detaljplanens betydande miljöpåverkan bör dels utvärdera utfallet av den beskrivna miljöpåverkan, dels i vilken mån föreslagna åtgärder genomförts i senare skeden. Uppföljning bedöms som särskilt viktig för Rosersbergsbäckens ekologiska funktion, buller från anläggningen och för hanteringen av dagvatten. Förslaget till uppföljning kommer att utvecklas till utställningen av detaljplanen och MKB:n. 7 (88)

8 Innehåll 1 INLEDNING OCH BAKGRUND PLANOMRÅDET IDAG UTGÅNGSPUNKTER OCH GENOMFÖRANDE AV MILJÖBEDÖMNINGEN PROCESS AVGRÄNSNING METOD FÖR KUNSKAPSSAMMANSTÄLLNING OCH BEDÖMNING ÅTGÄRDER OCH ÅTGÄRDSREGLERING MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR, MILJÖMÅL OCH ANNAN PLANERINGSHÄNSYN PLANFÖRHÅLLANDEN OCH ANGRÄNSANDE PLANERING RIKSINTRESSEN MILJÖMÅL BINDANDE MILJÖKRAV DETALJPLANEFÖRSLAGET ANLÄGGNINGEN RIMLIGA ALTERNATIV NOLLALTERNATIV BESKRIVNING OCH BEDÖMNING AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN NATURMILJÖ KULTURMILJÖ LANDSKAPSBILD OCH LJUSFÖRHÅLLANDEN VATTEN REKREATION OCH FRILUFTSLIV BULLER OLYCKSRISKER OCH SÄKERHET KLIMAT OCH RESURSHUSHÅLLNING PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN PLANERADE BYGGARBETEN HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER NATURMILJÖ OCH VATTEN BULLER OCH VIBRATIONER RISKER SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN ALTERNATIVENS BIDRAG TILL MÅLUPPFYLLELSE UPPFÖLJNING KÄLLOR (88)

9 9 (88)

10 1 Inledning och bakgrund Befolkningen i Stockholmsregionen växer ständigt. I Stockholms län ökade befolkningen under 2011 med invånare. En väl fungerande infrastruktur och ett effektivt kollektivtrafiksystem, där spårbunden trafik utgör en viktig byggsten, är två av förutsättningarna för att regionen ska kunna fortsätta utvecklas. För att bedriva en bra järnvägstrafik krävs stödfunktioner i form av godsterminaler, depåer, uppställningsplatser och underhållsverkstäder på strategiska platser. Behovet av att bättre försörja norra Storstockholm och Mälardalsregionen med sådana järnvägsanslutna verksamhetsområden är stort. Bara Arlanda flygplats förväntas att växa som arbetsplats för ca personer idag till närmare personer inom de närmaste 10 åren. Det ställer stora krav på transportsystemet där spårbunden trafik i form av pendeltåg och utökade regionala och nationella tåganslutningar är en del av lösningen. Storstockholms Lokaltrafik (SL) och Upplands Lokaltrafik tog i december 2009 ett genomförandebeslut avseende trafikupplägg för pendeltågtrafik på sträckan Stockholm Arlanda Uppsala. Beslutet avsåg en förlängning av pendeltåget till Arlanda, Knivsta och Uppsala, enligt alternativet med en ny pendeltåglinje mellan Älvsjö och Uppsala. Med anledning av detta söker SL för närvarande en fastighetsägare som för SL:s räkning kan tillhandahålla en ny pendeltågsdepå utmed Ostkustbanan (stambanan mellan Stockholm och Sundsvall). Sigtuna kommun har på grund av Ostkustbanans sträckning genom kommunen möjlighet att bidra till att tillgodose behovet av lämplig mark för tågdepåer i Stockholmsregionen. I närheten av järnvägen finns obebyggda områden lämpliga för verksamhetsändamål. Kommunstyrelsen beslöt därför att i februari 2011 ge bygg- och trafiknämnden i uppdrag att utarbeta förslag till detaljplan för del av fastigheten Norrsunda-Krogsta 16:3 för järnvägsanknutna verksamheter. Detaljplanen syftar till att möjliggöra tågdepåer med verkstäder. Intilliggande fjärrvärmeanläggning ska även ges möjlighet till spårförbindelse. 1.1 Planområdet idag Detaljplaneområdet ligger cirka 1,5 km norr om Rosersbergs tätort och omfattar cirka 50 hektar (Figur 1). Området består i dagsläget av ett kulturlandskap med åker- och skogsmark (Figur 2). I dalgången som går genom området rinner Rosersbergsbäcken norrut, mot Steningedalen, och i områdets södra del ligger Krogsta gård med ett antal hus och gårdsbyggnader. Söder och väster om planområdet ligger Krogsta by som består av ett 15-tal fastigheter. I närheten till Krogsta by finns även gården Krogstaborg, flera bostäder vid Sannero och lite längre västerut bostäder vid Hagen och Nedre Kvarnboda. Planområdet avgränsas i öster av Ostkustbanan. I norr avgränsas området av ett verksamhetsområde som bland annat rymmer Brista kraftvärmeverk och Brista avfallsanläggning med lakvattendammar. Norr om området ligger även Brista bränslemottagning med hantering av flygbränsle. I söder avgränsas detaljplaneområdet av området för järnvägsplanen för Rosersbergs överlämningsbangård 1, se även Figur 6. Järnvägsplanen omfattar tre spår som förläggs väster om Ostkustbanan. I väster avgränsas området av kuperad skogsmark som tillhör Rosersbergs militära övningsområde. 1 Trafikverket, Järnvägsplan för överlämningsbangård i Rosersberg, Sigtuna kommun, Utställelsehandling (88)

11 Figur 1. Översiktkarta med detaljplaneområdet markerat i rött. Figur 2. Detaljplaneområdet sett från norr. 11 (88)

12 Det finns enligt uppgift från kommunen inga officiella namn på vägarna i området. För att förenkla och förtydliga beskrivningar och bedömningar i MKB:n har vägarna tilldelats bokstavsbeteckningar som kommer användas i texterna. De presenteras i Figur 3. Väg A sträcker sig mellan Slottsvägen förbi Krogstaborg och till Krogsta by. Väg B går genom Krogsta gård och viker av västerut över åkermarken till skogsområdet väster om planområdet. Väg C är vägen genom Krogsta by bort mot Lill Krogsta. Väg D korsar Ostkustbanan och sträcker sig till Norrsundavägen. Banvaktarvägen och Returvägen ligger norr om planområdet. Figur 3. Översikt av de vägar som förekommer i området med beteckningar som används i MKB:n. 12 (88)

13 2 Utgångspunkter och genomförande av miljöbedömningen BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING När en kommun, med stöd av bestämmelser i lag eller förordning, utarbetar en plan ska frågan om det behöver göras en miljöbedömning alltid prövas mot de kriterier som anges i förordningen (1989:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Denna process kallas behovsbedömning. Är kriterierna uppfyllda ska en miljöbedömning göras i enlighet med bestämmelserna i 6 kap , 20 miljöbalken. Berörda myndigheter och kommuner ska ges tillfälle att yttra sig över såväl behovsbedömningen som miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning. 2.1 Process Kommunstyrelsen gav i februari 2011 bygg- och trafiknämnden i uppdrag att påbörja arbetet med en ny detaljplan för Norrsunda-Krogsta 16:1 2, 3. Bakgrunden till detta var en förfrågan från de nya markägarna, Kilenkrysset, att exploatera marken för nya ändamål. Stadsbyggnadskontoret fick uppdraget att arbeta fram planen. Det första steget i detta arbete var att ta fram ett detaljplaneplanprogram 4. I samband med framtagandet av planprogrammet upprättade Stadsbyggnadskontoret en behovsbedömning (bilaga 1). I denna gjordes bedömningen att ett genomförande av detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket innebär att en miljöbedömning ska genomföras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram. Planprogrammet och behovsbedömningen var ute på samråd under tiden juli till september Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att en miljöbedömning ska genomföras 5. I sitt yttrande specificerar länsstyrelsen vilka miljöaspekter som MKB:n bör fokusera på. Samrådet om behovsbedömningen fungerade således även som ett samråd kring MKB:ns avgränsning enligt 6 kap. 13 miljöbalken. Denna tolkning har muntligen stämts av med länsstyrelsen Denna MKB utarbetades under september 2011 till april Arbetet har utförts parallellt och integrerat med planarbetet. Samråd om förslaget till detaljplan och MKB planeras att genomföras under tiden slutet av maj till början av juli De planområdesgränser som presenterades i detaljplaneprogrammet har inför samrådet ändrats enligt följande: anpassning har skett till järnvägsplanens område (i söder), planområdet har utökats mot nordväst med anledning av Rosersbergsbäckens omläggning, planområdet har utökats till att omfatta ett område sydväst om Krogsta gård med anledning av att vägen behöver flyttas något, samt planområdet har utökats mot norr så att en del av området för detaljplanen för Brista kraftvärmeverk nu ingår i aktuellt planområde. Detta har skett med anledning av att ledningar ska flyttas. Efter samrådet kommer inkomna synpunkter att sammanställas och bemötas i en samrådsredogörelse. MKB:n och detaljplanen kommer att justeras och kompletteras i behövlig omfattning. Därefter kommer MKB:n och detaljplanen att ställas ut 2 Planarbetet bedrivs med normalt förfarande enligt Plan- och bygglagen (PBL) 1987 då planuppdrag gavs , innan nya PBL 2010:900 trädde i kraft Fastighetsreglering har skett efter det att detaljplanearbetet inleddes. Större delen av planområdet ligger numera inom fastigheten Norrsunda Krogsta 16:3, som tidigare benämndes 16:1. 4 Planprogram omfattande del av Norrsunda-Krogsta 16:1 i Sigtuna kommun, Stockholms län (DNR BTN 2011/ :Ö). 5 Länsstyrelsen i Stockholms län, programyttrande ( ). 13 (88)

14 och slutligen antas detaljplanen av kommunfullmäktige. När planen har antagits ska kommunen i en särskild sammanställning redovisa: på vilket sätt miljöaspekter har integrerats i planen, hur MKB:n och synpunkterna från samrådet har beaktats, skälen till att planen har antagits i stället för något av de alternativ som övervägts, och vilka åtgärder som kommunen tänker vidta för att följa upp och övervaka den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför. Syftet med den särskilda sammanställningen är att göra resultaten från bedömningsförfarandet och genomförda överväganden tillgängliga för allmänheten och de som deltagit i processen via samråd. 2.2 Avgränsning Enligt 6 kap. 13 miljöbalken ska en MKB innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till: 1. bedömningsmetoder och aktuell kunskap, 2. planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad, 3. allmänhetens intresse och 4. att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder. Det förslag till avgränsning som gjorts avseende omfattning och detaljeringsgrad redovisas nedan. Tidsmässig avgränsning Tidshorisonten i denna MKB är satt till år Vid denna tidpunkt förväntas planförslaget ha genomförts, det vill säga vid denna tidpunkt förväntas detaljplanens föreslagna verksamheter och infrastruktur vara fullt utbyggda. Geografisk avgränsning Den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med anledning av ett genomförande av detaljplanen kan sträcka sig olika långt beroende på vilken miljöaspekt som behandlas. Beskrivningen och bedömningen av miljöpåverkan hanteras därför utifrån från två geografiska nivåer, nämligen: 1) Detaljplaneområdet, samt 2) Influensområdet, det vill säga det vidare området som bedöms påverkas av detaljplanen. Influensområdet varierar med behandlad miljöaspekt. För buller och rekreation är influensområdet framförallt detaljplanens närområde. För vatten tillämpas exempelvis ett avrinningsområdesperspektiv, medan ett globalt perspektiv tillämpas för planförslagets påverkan på klimatet. MILJÖBEDÖMNINGENS SYFTE OCH INNEHÅLL En miljöbedömning är ett förfarande som består av ett antal processteg som bland annat omfattar behovsbedömning, avgränsning samt samråd. Inom ramen för en miljöbedömning ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Syftet med att genomföra en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas (6 kap. 11 miljöbalken). Miljöbedömningen ska fungera som stöd för, och ge underlag till, arbetet med att hitta en lämplig utformning av planen. Den ska vara pådrivande för ökad miljöhänsyn och göra det möjligt att redan i planarbetet väga miljökonsekvenser mot andra viktiga faktorer. Med MKB:n ges allmänheten och beslutsfattare ett underlag som beskriver planens positiva och negativa påverkan på miljön. Vilka uppgifter en MKB ska innehålla regleras av bestämmelserna i 6 kap. 12 och 13 miljöbalken. För detaljplaner som omfattar de särskilt angivna ändamålen i 5 kap. 18 (gamla) Plan- och Bygglagen (PBL) (eller 4 kap. 34 nya PBL) ska MKB:n även innehålla det som anges i 6 kap. 7 första och andra styckena, miljöbalken. Sakmässig avgränsning En miljöbedömning ska enligt miljöbalken identifiera och värdera den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma avseende biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materi- 14 (88)

15 ella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. Hänsyn ska också tas till det som anges i 6 kap. 7 första stycket miljöbalken vilket rör miljökonsekvensbeskrivningar för verksamheter och åtgärder. Följande miljöaspekter har bedömts kunna påverkas betydande vid genomförande av detaljplanen: Naturmiljö (biologisk mångfald, djurliv och växtliv) Kulturmiljö (bebyggelse, fornlämningar och annat kulturarv) Landskapsbild och ljusförhållande Vatten Befolkning och människors hälsa (rekreation och friluftsliv, buller samt olycksrisker och störningar) Klimat och hushållning med naturresurser Påverkan under byggtiden (påverkan till följd av bortsprängning av berg och uppfyllnad, omledning av Roserbergsbäcken samt omläggning av ledningar) Miljöaspekten luft har bedömts inte påverkas betydande av ett genomförande av detaljplanen och denna aspekt behandlas inte vidare i MKB:n. Denna bedömning baserar sig på det faktum att ingen miljökvalitetsnorm för luft i dagsläget överskrids inom eller i närheten av detaljplaneområdet 6. Ett genomförande av detaljplanen kommer att medföra ett ökat antal fordonsrörelser i området 7. Transporter till och från området kommer att utgöras av personbilar för dem som arbetar inom området. Antalet bilar till och från området uppskatttas till drygt 200 bilar per dygn. Lastbilstransporter till och från området uppskattas till cirka fyra långtradare och tio mindre transportbilar per vardag. På helgerna bedöms lastbilstransporterna halveras. Ökningen av antalet fordon bedöms inte medföra risk för överskridande av miljökvalitetsnormer. Ett genomförande av detaljplanen kommer också att medföra ett stort antal tågrörelser inom området. Transporter med tåg ger generellt små utsläpp av luftföroreningar i förhållande till andra transportslag, varför ett ökat antal tågrörelser inte bedöms påverka luftkvaliteten betydande. Ur ett regionalt och nationellt perspektiv kan den förbättring av kollektivtrafiken som planen på sikt kan bidra till indirekt leda till en positiv påverkan på luftkvalitén genom ett minskat bilåkande i regionen. Omfattningen av en sådan minskning är dock mycket osäker och eftersom luftföroreningar farliga för människors hälsa till sin natur har störst påverkan lokalt bedöms inte den positiva påverkan vara betydande. Utsläpp av växthusgaser med påverkan på klimatet behandlas under aspekten klimat och hushållning med naturresurser. 6 Stockholm och Uppsala Läns Luftvårdsförbund, För kommunen som helhet är dock situationen kritisk för PM10 där miljökvalitetsnormen överskrids längs E4:an, i kommunens södra delar. Ingen annan miljökvalitetsnorm för luft överskrids inom kommunen. 7 Antalet fordonsrörelser baseras på uppgifter från Train Alliance. 15 (88)

16 2.3 Metod för kunskapssammanställning och bedömning MKB:n identifierar och beskriver den betydande miljöpåverkan som kan uppkomma till följd av planens bestämmelser för de miljöaspekter som identifierats i samband med avgränsningen. För att beskriva planförslagets betydande miljöpåverkan används begreppen påverkan, effekt, konsekvens och förslag på åtgärder. Påverkan är den förändring av fysiska eller beteendemässiga förhållanden som planens genomförande medför. Effekt är den förändringen i miljön som påverkan medför, som till exempel förlust av värdefulla naturmiljöer, buller eller föroreningar i luften. Konsekvens är den verkan de uppkomna effekterna har på en viss företeelse, till exempel för allmänna och enskilda intressen, människors hälsa eller biologisk mångfald. Förslag på åtgärder är de förslag som vidtas för att undvika eller att minimera negativa konsekvenser. I MKB:n har följande skala använts, där det varit tillämpligt, för att bedöma miljökonsekvensernas omfattning: Stor påverkan/konsekvens Stora konsekvenser på riksintressen, intressen på EU-nivå, eller värden av regional betydelse. Påverkan som kan ge stora konsekvenser kan bland annat vara utsläckande av värdefullt habitat/livsmiljö, total dominans i landskapet och överskridande av miljökvalitetsnormer. Måttlig påverkan/konsekvens Måttliga konsekvenser av regional, kommunal eller lokal betydelse. Påverkan som kan ge måttliga konsekvenser kan bland annat vara påverkan på värdefullt habitat/livsmiljö, viss dominans i landskapet och tangering av gränsvärden. Liten eller obetydlig påverkan/konsekvens Små konsekvenser av mindre/lokal betydelse. Påverkan som kan ge små konsekvenser kan bland annat vara möjlig/liten påverkan på värdefullt habitat/livsmiljö, ny typ av inslag i landskapet men utan dominans. Skalan bygger på en relation mellan de värden som finns i dag nuläget - och omfattningen av den förväntade miljöpåverkan som ett genomförande av planen kan ge upphov till. Matrisen nedan ger en förenklad beskrivning av metodiken bakom bedömningarna: Ingreppets/störningens omfattning Intressets värde Stor omfattning Måttlig omfattning Liten omfattning Högt värde Stor konsekvens Måttlig stor konsekvens Måttlig konsekvens Måttligt värde Måttlig stor konsekvens Måttlig konsekvens Liten måttlig konsekvens Lågt värde Måttlig konsekvens Liten måttlig konsekvens Liten konsekvens 16 (88)

17 Detaljplaneförslaget medger etablering av en omfattande järnvägsanknuten verksamhet. Detta kan ge en stor lokal påverkan, medan påverkan på en mer övergripande nivå kan vara mindre. För flera miljöaspekter beskrivs därför påverkan dels ur ett lokalt, dels ur ett mer regionalt eller nationellt perspektiv. Miljökonsekvensbeskrivningen är huvudsakligen framtagen under Därefter har textavsnitt för förutsättningar avseende översiktsplan, andra pågående planer och ljusförhållanden uppdaterats. Uppdateringarna har inte föranlett några förändringar av bedömningarna. MKB:n har tagits fram av en konsultgrupp som har stått för bedömningarna. Alla bedömningar baserar sig på befintligt underlagsmaterial som fanns tillgängligt vid framtagandet av MKB:n under Bedömningsgrunder För att beskriva och värdera de förändringar som ett genomförande av planen kan medföra används olika juridiska, eller på annat sätt vedertagna, mål, riktlinjer och regelverk. Dessa kallas med en gemensam term för bedömningsgrunder. Bedömningsgrunder kan vara av såväl övergripande som specifik karaktär. Övergripande bedömningsgrunder används främst för att bedöma om planen främjar en långsiktigt hållbar utveckling och om planen tar tillräcklig miljöhänsyn. För att utvärdera om planförlaget styr mot ökad miljöhänsyn har en riktningsanalys (se 7 Alternativens bidrag till måluppfyllelse ) utförts, där de nationella målen för Sveriges miljöpolitik används som bedömningsgrunder. Den andra typen av bedömningsgrunder är mer specifika till sin karaktär och är relaterade till en viss miljöaspekt. Dessa utgörs bland annat av olika normer, preciserade mål, riktvärden och myndighetsrekommendationer. Specifika bedömningsgrunder används för att mer precist identifiera och värdera planens betydande miljöpåverkan. De specifika bedömningsgrunder som använts vid bedömningarna redovisas under respektive sakområde i kapitlet 5 Beskrivning och bedömning av betydande miljöpåverkan. 2.4 Åtgärder och åtgärdsreglering En MKB ska utgöra ett underlag för allmänhet och beslutsfattare som beskriver en detaljplans påverkan på hälsa och miljö (se faktaruta om miljöbedömningens syfte och innehåll). En MKB är i sig inte bindande och de åtgärder som föreslås i MKBdokumentet säkerställs därmed inte genom att de är angivna där. För att säkerställa att åtgärderna genomförs måste de därför regleras i andra bindande dokument. Detta kan ske genom att åtgärderna regleras med planbestämmelse eller genom att de ingår i ett exploateringsavtal om sådant upprättas för detaljplanen. Exploateringsavtalet tecknas mellan kommun och exploatör och reglerar genomförandefrågor för detaljplanen. I samrådsskede är åtgärderna som föreslås i denna MKB inte angivna hur de säkerställs, eftersom oklarheter runt genomförandet av vissa åtgärder fortfarande kvarstår. Till utställningsskedet, när arbetet med planen kommit längre kan man, där det är möjligt, gruppera åtgärderna för att tydliggöra hur de ska säkerställas efter att planen vunnit laga kraft. En förelagen gruppering kan då vara: 1) Åtgärder som regleras med planbestämmelse 2) Åtgärder som ska regleras i exploateringsavtal, samt 3) Ytterligare åtgärder. 17 (88)

18 3 Miljöförutsättningar, miljömål och annan planeringshänsyn 3.1 Planförhållanden och angränsande planering Stockholms läns regionala utvecklingsplan, RUFS 2010 Stockholms läns regionala utvecklingsplan, RUFS 2010, har som övergripande vision att Stockholmsregionen ska vara den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Arlanda-Märsta är en av regionens nio stadskärnor. Arlanda-Rosersberg är utpekat som ett utvecklingsområde som logistikcentrum samt område med potential för storskalig varuhantering och terminaler med stora omland. Kollektivtrafiksystemet ska utvecklas bland annat genom kombiterminal i Rosersberg och ombyggnad av Märsta station samt pendeltågsdepå i Märsta. Översiktsplan Enligt kommunens översiktsplan från 2014 betecknas detaljplaneområdet som Förändringsområde, verksamheter. All bebyggelse i nya områden ska alltid föregås av utredningar som säkerställer att skyddsvärda natur-, vatten- och kulturmiljöer inte hotas men också utvecklas och förstärks. Vid bebyggelse utanför tätort ska en helhetsbedömning göras och miljökvalitetsnormer för vatten ska säkerställas. Bebyggelse ska vidare anpassas till omkringliggande landskap och bebyggelsestruktur samt till områdets terräng och natur-, vatten- och kulturvärden och förutsättningar för hållbara vatten- och avloppslösningar. I Figur 4 visas rekommendationerna för markanvändning i delar av kommunen och detaljplaneområdets läge. 18 (88)

19 Planområdets läge Figur 4 - Utdrag ur översiktplan 2014, rekommendationer för markanvändning, för Sigtuna kommun. Fs=Förändringsområde Fs, verksamheter V 1-4= Verksamheter F betecknar förändringsområden där användningen förväntas förändras inom kort till medellång sikt. Fs1 Norrsunda-Krogsta söder om befintligt verksamhetsområde i Brista utgör nytt verksamhetsområde för tåganknutna verksamheter, där detaljplanen ingår. V1 Odensala tågdepå V2 Förlängning av Östra Bangatan V3 Måbyleden V4 Verksamheter vid Måby trafikplats Anslutande detaljplan, järnvägsplan och andra utbyggnadsområden I närområdet till Rosersbergs villasamhälle och Krogsta har flera förändringar skett under senare år. Rosersbergs verksamhetsområde med många logistikföretag har vuxit fram sydväst om villasamhället. Verksamhetsområdet vid Rosersberg ska kompletteras med en kombiterminal. Kombiterminalen ingår i detaljplanen för Rosersberg södra industriområde, del 2. Planen vann laga kraft i mars För kombiterminal och en planerad Postterminal vid Rosersberg behövs en överlämningsbangård. Därtill ska en väganslutning till E4 tillkomma och utbyggnad av denna pågår. Arbete med järnvägsplan har fastställts för Rosersbergs överlämningsbangård och utbyggnad pågår. Planområdet för järnvägsplanen sträcker sig fram till och med järnvägsövergången vid Krogsta gård. Föreliggande detaljplan för depå, järnvägsfordon, ansluter således i söder till området för järnvägsplanen Järnvägsplanen omfattar tre spår som förläggs väster om Ostkustbanan. Spåren anläggs så att en tillräckligt lång inbromsnings- respektive accelerationssträcka skap- 19 (88)

20 as i anslutning till huvudspårens av- och påfart. På så sätt verkar tillkommande trafik till och från planerade anläggningar inte störande på persontrafiken längs Ostkustbanan. I Figur 6 framgår ungefärligt läge för järnvägsplanens sträckning samt läge för Rosersbergs södra industriområde där terminalerna ingår. Norr om Rosersberg har Brista kraftvärmeverk (KVV) byggt ut sin anläggning. Vid Ostkustbanan har Brista bränsledepå anlagts. En detaljplan för ett verksamhetsområde som omfattar Brista KVV samt och ett område längs Ostkustbanan har vunnit laga kraft 10. Planen har 15 års genomförandetid från den dag planen vunnit laga kraft (juli 2010). Till detta område har en ny väganslutning med bro över Ostkustbanan byggts. Detaljplanen för Brista kraftvärmeverk ansluter i söder till detaljplanen för Norrsunda - Krogsta 16:1, som den här MKB:n behandlar. Förslaget till detaljplan föreslås att trafikeringsmässigt söderut ansluta till överlämningsbangårdens spår vid järnvägsövergången vid Krogsta gård. Detta innebär att fordonsrörelser från söder kommer att ske i låg fart från överlämningsbangården in till depåområdet. Norrut kommer spåren ansluta till de järnvägsspår som anlagts inom Brista bränsledepå. Sammanfattningsvis innebär detaljplanens föreslagna trafikeringslösning att inga nya växlar behöver läggas i Ostkustbanan. Ett mindre arbetsområde planeras även öster om Rosersberg. På sikt planerar kommunen för bostäder väster om Rosersberg. Rosersberg ligger mellan Ostkustbanan och E4. Anläggningar som tillkommit eller ska tillkomma är samtliga beroende av bra väg- och tågförbindelser. De är placerade inom ett område som sträcker sig längs med Ostkustbanan. Området norr om Slottsvägen och söder om Krogsta är idag odlad mark och därmed ej bebyggt. Det utgör ett grönt stråk som förenar skogsområdet vid Rosersbergs slott med de öppna markerna öster om E4:an och som skiljer Rosersbergs villasamhälle från planerade verksamheter i norr. Inom en del av detta grönstråk har Sigtuna kommun påbörjat planarbete för Krogsta landskapspark (Figur 5). I parken föreslås fler aktiviteter för idrott och rekreation. Vatten blir ett ledande tema och en våtmarkspark anläggs. Figur 5. Illustration över Krogsta landskapspark. Planområdet ligger norr om området. 10 Detaljplan för Brista kraftvärmeverk, Dnr BTN 2009/ :M. 20 (88)

21 Brista KVV Detaljplan Brista KVV Brista deponi Södra Rosersbergs industriområde med kombiterminal Figur 6. Översiktskarta och ungefärliga lägen för befintliga anläggningar och planerade utbyggnadsområden i planområdets närhet. Lila linje utgör överlämningsbangården vars arbetsplan ansluter till planområdet. Orange ringar anger kommande väganslutningar. 21 (88)

22 3.2 Riksintressen I detaljplaneområdet eller i dess närhet finns fyra riksintressen (Figur 7). Sydost om detaljplaneområdet samt i detaljplaneområdets södra del finns ett område av riksintresse för kulturmiljövården, nämligen Skålhamravägen (AB 71). Området sträcker sig väster om järnvägen från Slottsvägen och upp till Krogsta gård. Ostkustbanan och Arlanda flygplats är av riksintresse för kommunikationer. Arlanda Planområdets läge Militärt övningsområde Skålhamravägen Ostkustbanan Figur 7. Riksintressen inom eller i detaljplaneområdets närhet (från kommunens översiktsplan 2014). Detaljplaneområdet schematiskt redovisat med svart linje. Detaljplaneområdet ansluter till järnvägen och området ligger inom Arlandas influensområde för buller. Detaljplaneområdet ligger även inom Kungsängens skjutfält, vilket är av riksintresse för totalförsvaret (röd linje). För skjutfältet finns ett område med förordnande enligt 12 kap. 4 PBL vilket innebär att beslut om bygglov och förhandsbesked kan prövas av länsstyrelsen. Förordnandeområdet sträcker sig fram till Ostkustbanan. 3.3 Miljömål Riksdagen har beslutat att det övergripande målet för Sveriges miljöpolitik är att till nästa generation lämna över ett samhälle där landets stora miljöproblem är lösta. För att uppnå detta har 16 miljökvalitetsmål och ett sjuttiotal nationella etappmål antagits 11. Länsstyrelsen har med samma syfte utarbetat etappmål för länet. De flesta etappmålen, såväl de nationella som de länsspecifika, har emellertid så kort tidsperspektiv att de inte används i denna MKB. Under 2010 har regering och riksdag beslutat om förändringar i miljömålssystemet, bland annat ska Naturvårdsverket ansvara för uppföljning och utvärdering, och en översyn av miljökvali- 11 Miljömålsportalen, 22 (88)

23 tetsmålens preciseringar ska göras. Nya regionala miljömål håller också på att tas fram med stöd av bland annat RUFS RUFS innehåller i sig själv flera aktuella miljömål för regionen. I kommunens miljöprogram 12 har de nationella och regionala miljömålen anpassats till de förhållanden som råder i Sigtuna kommun. Enligt miljöbalken ska en MKB innehålla en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och annan miljöhänsyn beaktas i planen. Av de 16 nationella miljömålen har följande bedömts vara relevanta med avseende på detaljplanens genomförande (se nästa sida): Ingen klimatpåverkan Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö, samt Ett rikt växt- och djurliv Målen beskriver den miljömässiga dimensionen av politiken för hållbar utveckling och anger det tillstånd i miljön som det samlade miljöarbetet ska leda till senast år 2025 (år 2050 för klimatmålet). 3.4 Bindande miljökrav Vid planering enligt plan- och bygglagen ska ett antal uppräknade allmänna intressen beaktas. De flesta av dessa är vad som i miljöbedömningssammanhang brukar benämnas miljöfaktorer. Även miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark och vatten och om miljökvalitetsnormer ska tillämpas i planeringen. Miljökvalitetsnormer är bindande nationella föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet. Det finns i dag miljökvalitetsnormer för föroreningar i utomhusluften, för parametrar i vattenförekomster, för kemiska föreningar i fisk- och musselvatten och för omgivningsbuller. Kommuner och myndigheter är ansvariga för att miljökvalitetsnormer följs och att - inom sina respektive ansvarsområden - vidta de åtgärder som behövs enligt fastställda åtgärdsprogram. Sigtuna kommun omfattas av två sådana åtgärdsprogram, ett som avser miljökvalitetsnormer för luftkvalitet och som gäller inom Stockholms län och ett som avser miljökvalitetsnormer för vattenkvalitet och som är upprättat för Norra Östersjöns vattendistrikt. 12 Sigtuna kommun, Miljöprogram för Sigtuna kommun, antaget i kommunfullmäktige 25 mars (88)

24 4 Detaljplaneförslaget Detaljplaneneförslaget innebär att en tågdepå med järnvägsspår och byggnader ska kunna uppföras i planområdet. Depåanläggningen är avsedd för underhåll och reparation av elektriska motorvagnståg. Detaljplanens byggrätt medger att anläggningar för både pendeltåg och fjärrtåg kan uppföras. Därtill ska även ett spår upp till Brista kraftvärmeverk kunna få plats inom området. Hela anläggningen kommer att vara inhägnad. Plankarta respektive illustrationsplan visas i Figur 8 och Figur 10. Illustrationen visar ett koncept över hur en fullt utnyttjande av detaljplanens byggrätt kan se ut. Två depåanläggningar kan anläggas för tåg, en för pendeltåg (den större byggnaden) och en för fjärrtåg (den mindre byggnaden närmast Ostkustbanan). I anslutning till de två större byggnaderna planeras lagerbyggnader för lagerhållning av komponenter och skrymmande reservdelar. För att få till hela anläggningen krävs att en del av detaljplanen för Brista 13 utnyttjas för spår och delar av byggnader. Stadsbyggnadskontoret har gjort bedömningen att denna verksamhet ryms inom gällande detaljplan för Brista. En lösning med genomgående spår har valts för att anläggningen ska utnyttjas effektivt. Tågen kan angöra anläggningen både från söder och från norr. Från norr sker angöringen strax norr om Brista omlastningsstation och från söder sker angöringen via Rosersbergs överlämningsbangård. Detaljplanen anger användningen T 1 = Depå för tåg med uppställningshallar, tvätthallar, verkstäder, lager samt underhåll och reparation av spårfordon. För den norra delen anges J 1 = industri, spårbunden verksamhet. För vagnshallarna anger detaljplanen en högsta totalhöjd om 44 meter räknat från nollplanet. Marknivån ligger på cirka + 24 meter. Det innebär att vagnshallarna inklusive fläktrum och annan utrustning på taket får vara 20 meter höga. Planerade byggnader kommer att ha höjden 16 meter till takfot. Väster om vagnshallarna ska området kunna användas för lagerbyggnader och högsta byggnadshöjd beräknas vara tolv meter. För detta område anger detaljplanen en högsta byggnadshöjd om 36 meter från nollplanet. Marknivån ligger även här på cirka + 24 meter. Detaljplanen anger högsta marknivå + 24 meter för området där byggnader kan placeras. För att få tillräckliga ytor för anläggningen så behöver Rosersbergsbäcken ledas om. Bäcken flyttas längre västerut och markområde anges för bäckens nya sträckning. I den nya sträckningen kommer den södra delen av bäcken att ges ett mer slingrande förlopp. Översvämningsytor ska skapas. På ett par ställen behöver kulvertering ske, dels under en väg, dels under det norra spårområdet. Bäcken är delvis kulverterad idag och de nya kulverteringarna motsvarar den gamla kulverten. För fördröjning och rening av dagvatten är två dammar/ svämområden föreslagna. Ytor är avsatta för en damm på cirka 7800 m 2 i den södra delen av detaljplaneområdet och för en damm på cirka m 2 i den norra delen. Detaljplanen anger att dagvatten ska fördröjas inom kvartersmark, samt att dagvatten ska renas innan det avrinner från kvartersmarken. 13 Detaljplan för Brista kraftvärmeverk, Dnr BTN 2009/ :M. 24 (88)

25 Figur 8. Utsnitt från plankarta för Norrsunda Krogsta 16:3 m fl. 25 (88)

26 För att minska anläggningens omgivningspåverkan mot söder avsätts markområden för skyddsområden vilka kommer att innehålla anlagda kullar med vegetation. I den smala södra delen, allra närmast Krogsta by, skall en bullerskärm på minst 6,8 meter finnas. I anlutning till denna finns en skyddszon där planteringar ska anordnas. Planen möjliggör också att vissa ekonomibyggnader vid Krogtsa gård kan ingå som del i bullerskyddet (m 1 - område). Planen anger vidare att momentant ljud nattetid inte får överstiga 50 db(a) vid bostäder. Järnvägsövergången vid Krogsta gård kommer att stängas. Detaljplanen ger möjlighet till att en planskild planskild gång- och cykelbro över järnvägen kan anordnas. För detta anger detaljplanen ett x-område. Detta område sträcker sig mellan nuvarande övergång och söderut, ett exakt läge för en bro är inte angivet. Figur 10. Illustrationsplan. 26 (88)

27 4.1 Anläggningen I depåanläggningen som planeras ska tekniskt underhåll och service på både fjärrtåg och pendeltåg utföras. Det innefattar bl. a. reparation, städning, klottersanering, korgtvätt och underredestvätt (kadaversanering av påkörda djur). En fullt utbyggd anläggning kommer ha ca 300 anställda. Tågdepåns byggnader med huvudsakligt innehåll visas i. Byggnaden innehåller: Lagerbyggnader Byggnad för pendeltåg Byggnad för fjärrtåg underhållsverkstad uppställningshall supportutrymmen komponentverkstad lagerutrymmen administrationslokaler personalutrymmen teknikutrymmen reningsanläggning för processvatten miljö- och återvinningsstation mittlinje för spårpar detaljplanegräns Figur 11.Tågdepåns byggnader med huvudsakligt innehåll. Pendeltågen anländer företrädesvis från norr och kommer till depån under lågtrafik det vill säga tidig natt och tidig morgon. Fjärrtågen beräknas anlända företrädesvis från söder. Exempel på hur en depåanläggning kan se ut utvändigt visas nedan. Figur 12. Exempel på depåbyggnad (ovan t.v.), exempel på utemiljö i Berlin (ovan t.h.). 27 (88)

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

1281K-P117. Detaljplan för Nevers 8 i Lund, Lunds kommun (Borgåslingan 2 ) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 34/2013a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING

1281K-P117. Detaljplan för Nevers 8 i Lund, Lunds kommun (Borgåslingan 2 ) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 34/2013a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 34/2013a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Nevers 8 i Lund, Lunds kommun (Borgåslingan 2 ) Upprättad 2014-02-10 Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser

Läs mer

DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO. Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633

DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO. Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633 DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633 INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING: Handlingar 3 Syfte 3 Planområdet 3 Bakgrund 4 GÄLLANDE PLANER OCH BESLUT 4 Översiktsplaner

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING DEGERFORS KOMMUN UTSTÄLLNINGSHANDLING Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2008-09-10 Handläggare K K Kerstin Jansson Beteckning KS Dnr 248-2008 Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN Degerfors kommun, Örebro län

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Planbeskrivning GRANSKNINGSHANDLING. upprättad i september 2012

Planbeskrivning GRANSKNINGSHANDLING. upprättad i september 2012 Vår beteckning Dnr 2012/124 GRANSKNINGSHANDLING (Enkelt planförfarande) Detaljplan för del av kvarteret Sims inom centrumområdet i Borlänge kommun, Dalarnas län upprättad i september 2012 HANDLINGAR Planhandlingarna

Läs mer

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län 2010-11-22 Dnr:2010-1132-211 1(3) ANTAGANDEHANDLING Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING

Läs mer

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Handläggare: Job van Eldijk, tfn 010 615 33 17 Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27 1 1. Inledning Syfte

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2015-000172 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(7) PLAN-

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 ANTAGANDEHANDLING Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning Enkelt planförfarande Kartan visar

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun 1 Antagandehandling Dnr Ädh 1598/2013 Dnr planmodul: P 13/0020 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Upprättad av samhällsbyggnad den 23 januari

Läs mer

Planområde. Flygfoto över fastigheten JANNELUND 10:4, Storgatan 1 från söder.

Planområde. Flygfoto över fastigheten JANNELUND 10:4, Storgatan 1 från söder. DEGERFORS KOMMUN SAMRÅDSHANDLING Kommunstyrelseförvaltningen Datum Handläggare 2009-03-30 K K Kerstin Jansson Beteckning KS 28-2009 Detaljplan för fastigheten JANNELUND 10:4 Degerfors kommun, Örebro län

Läs mer

Ändring av detaljplan för Kv. TOLVAN (Expo-Huset) Pl 203

Ändring av detaljplan för Kv. TOLVAN (Expo-Huset) Pl 203 Antagen av TN 20XX-XX-XX Vunnit laga kraft 20XX-XX-XX Plannr 203 Dnr 261/12 Ändring av detaljplan för Kv. TOLVAN (Expo-Huset) Pl 203 ANTAGANDEHANDLING TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING FASTIGHETSFÖRTECKNING

Läs mer

Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436. Samrådet pågår: 2012-10-22 till 2012-12-03

Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436. Samrådet pågår: 2012-10-22 till 2012-12-03 Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436 LAEN 5 HOV, Växjö kommun Detaljplan för fler bostäder vid Hovslund. Växjöhem som är fastighetsägare vill bygga fler bostäder i anslutning

Läs mer

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens: Olof Karlsson, planarkitekt Detaljplan för SKJUTSHÅLLET 1 Fittja, Botkyrka Kommun PLANBESKRIVNING Planområdets läge 2(6) HANDLINGAR Detaljplanen

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

Preliminär behovsbedömning av planprogram för Chokladviken i centrala Sundbyberg

Preliminär behovsbedömning av planprogram för Chokladviken i centrala Sundbyberg STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 2011-09-05 Pia Ekström Preliminär behovsbedömning av planprogram för Chokladviken i centrala Sundbyberg Behovsbedömningen är den process vid vilket det avgörs om en

Läs mer

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808).

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). Så planeras en väg Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). PLANLÄGGNING (ÅTGÄRDER ENLIGT STEG 3 OCH 4) Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad

Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad BN 2012-136 Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad Denna handling ska läsas tillsammans med gällande områdesbestämmelser för del av Viared Hälasjöområdet (laga kraft

Läs mer

Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 (5) Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21. Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län. SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214. Fastighet Smälteryd 2:21

Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21. Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län. SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214. Fastighet Smälteryd 2:21 SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214 Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21 Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län Fastighet Smälteryd 2:21 Upprättad 2009-12-16 Planarkitekt Åsa Svensson Plantekniker

Läs mer

Planärendet har handlagts som enkelt planförfarande.

Planärendet har handlagts som enkelt planförfarande. Detaljplan för Söder 1:16 CENTRALSTATIONEN Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 1692/2014 Dnr planmodul: P 2014/40 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Planärendet har handlagts som enkelt planförfarande. Detaljplanen har varit

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planen är ute på samråd under tiden 2014-08-08 t.o.m. 2014-09-29. Synpunkter på detaljplanen

Läs mer

Nässjö tätort i Nässjö kommun. Upprättad av Nässjö kommun, miljö- och byggkontoret 2013-03-13 med normalt planförfarande

Nässjö tätort i Nässjö kommun. Upprättad av Nässjö kommun, miljö- och byggkontoret 2013-03-13 med normalt planförfarande Väduren 21 m.fl. Nässjö tätort i Nässjö kommun Upprättad av Nässjö kommun, miljö- och byggkontoret 2013-03-13 med normalt planförfarande Dnr 2012-289 Antagen 2013-03-13 MBN 60 Laga kraft 2013-04-12 Inledning

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Detaljplan för Lagfarten 4 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Lagfarten 4 i Lund, Lunds kommun PÄ 8/2002a Detaljplan för Lagfarten 4 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2008-09-19 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser och illustration PLANBESKRIVNING

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Detaljplan för område vid småbåtshamnen, del av Rörvik 1:159, Rörviks samhälle, Sävsjö kommun

Detaljplan för område vid småbåtshamnen, del av Rörvik 1:159, Rörviks samhälle, Sävsjö kommun Detaljplan för område vid småbåtshamnen, del av Rörvik 1:159, Rörviks samhälle, Sävsjö kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING (andra utställningen) INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Handlingar

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Logistikcentrum Gläborg, Munkedals kommun - bullerutredning

Logistikcentrum Gläborg, Munkedals kommun - bullerutredning RAPPORT 1 (11) Handläggare Perry Ohlsson Tel +46 10 505 84 38 Mobil +46 70 184 74 38 Fax +46 10 505 30 09 perry.ohlsson@afconsult.com Datum 2012-08-21 Munkedals kommun 455 80 Munkedal Uppdragsnr 574831

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö

tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö 2010 06 07 Dp 5124 BESKRIVNING tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning och denna planbeskrivning.

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING 1(5) 2007-11-30 Dnr 07.612 ANTAGANDE Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning med

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning 2010-09-06 Dnr 2009-0369 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning Banken 1, Eksjö stad Eksjö kommun, Jönköpings län Behovsbedömning/Avgränsning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen

Läs mer

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör:

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör: 1 LAGA KRAFT HANDLING Enkelt planförfarande Tillägg till detaljplanen Funäsdalen 16:47 m.fl. Hamra 1 gällande avstyckade fastigheten Funäsdalen 16:149, Hamra, Tänndalen, Härjedalens kommun, Jämtlands län.

Läs mer

Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län PLANBESKR1VNING SAMRÅDSHANDLING 1 (5) Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län SAMRÅDSIIANDLING PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 2(5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PIANDATA Plankarta

Läs mer

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kemisten 2 m.fl. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-12 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR

Läs mer

del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun

del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun Planbeskrivning Dnr: BN 2014-478 Samrådshandling Ändring genom tillägg inom detaljplaner för del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun Handlingar Till detaljplanen hör planbeskrivning

Läs mer

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10933 Kv. Urmakaren, Kumla Rapport 10933-13112200.doc Antal sidor: 6 Bilagor: 5 Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-11 k:\lime easy\dokument\10933\10933-13112200.doc

Läs mer

miljökonsekvensbeskrivning Sigtuna kommun bilaga Översiktsplan 2014 Miljökonsekvensbeskrivning sigtuna kommun bilaga till översiktsplan 2014

miljökonsekvensbeskrivning Sigtuna kommun bilaga Översiktsplan 2014 Miljökonsekvensbeskrivning sigtuna kommun bilaga till översiktsplan 2014 Miljökonsekvensbeskrivning sigtuna kommun bilaga till översiktsplan 2014 1 Innehållsförteckning Bakgrund 5 Beaktande av MKB 6 Buller 6 Klimatpåverkan 6 Klimatanpassning 8 Natur- och kulturmiljö 8 Vatten

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Stavsjö 2:191, 2:187 och del av Stavsjö 2:186, (Stavsjö trafikplats), Nyköpings kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Stavsjö 2:191, 2:187 och del av Stavsjö 2:186, (Stavsjö trafikplats), Nyköpings kommun Samhällsbyggnad Plan- och naturenheten Datum Dnr 1/8 2015-03-03 BTN14/86 Behovsbedömning av detaljplan för Stavsjö 2:191, 2:187 och del av Stavsjö 2:186, (Stavsjö trafikplats), Nyköpings kommun Behovsbedömningen

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

DETALJPLAN FÖR YNGSHYTTAN 1:216 (MALMGÅRDEN I PERSBERG) Filipstads kommun, Värmlands län ANTAGANDEHANDLING

DETALJPLAN FÖR YNGSHYTTAN 1:216 (MALMGÅRDEN I PERSBERG) Filipstads kommun, Värmlands län ANTAGANDEHANDLING ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR YNGSHYTTAN 1:216 (MALMGÅRDEN I PERSBERG) Filipstads kommun, Värmlands län Upprättad av WSP Samhällsbyggnad, 2012-06-26 Beställare: Filipstads kommun Konsult: WSP Samhällsbyggnad,

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 Dnr MN/2002-0967 Detaljplan för Del av NYCKLEBY 1:33 Strömstads kommun UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 HUR UTSTÄLLNINGEN HAR BEDRIVITS Miljö- och byggnämnden beslutade 2011-02-03 26 att genomföra en andra

Läs mer

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun 1 (5) Datum 2013-05-16 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun Tillägg till PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING HANDLINGAR Planhandlingarna består av:

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 Dnr TPN 2012/25 Enkelt planförfarande Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättad: 2012-03-16 Antagen: 2012-06-12 Laga kraft: 2012-07-19 2 (11) Dnr TPN 2012/25

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MED MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Östra Olofstorp, Mjölby kommun

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MED MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Östra Olofstorp, Mjölby kommun MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MED MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Östra Olofstorp, Mjölby kommun Upprättad av byggnadskontoret i september 2006. Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att för

Läs mer

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1 Antagandehandling Dnr Plan 2012.3 Tillägg till PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom det särskilt avgränsade området. Underliggande stadsplan P 86-1 gäller jämsides med undantag för de bestämmelser som

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande.

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande. Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP Halvorstorp TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Plankontoret Upprättad i oktober 2014 ANTAGEN

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer