UTEMILJÖ Nr Biodling i stan. tidningen. Förtätningens för- och nackdelar. Lyckas med dina nya plantor. Förhindra klotter hur göra?

Transkript

1 tidningen UTEMILJÖ Nr branschens tidning sedan1967 Biodling i stan Förhindra klotter hur göra? Lyckas med dina nya plantor Tips om parker i Rom Förtätningens för- och nackdelar

2 3 Innehåll Utemiljö 2 / FOTO: ISABELLA MALMNÄS Minskar fria väggar klottret? På många håll ordnas det nu med väggar som man får måla graffiti på. Men det är oklart om sådana väggar bidrar till att klottret i omgivningen minskar, eller om det är tvärtom. 10 Redaktörernas spalt 4 Så tar du hand om nya plantor 16 Aktuell utemiljö 6 En alldeles speciell bastu 41 Bin att faddra för 10 Trädgårdsanläggarna i Sverige 42 Nyhet! Så vill vi bo 14 Vi gör jobbet Hako Citymaster 1600 Professionell sopmaskin och multifunktionell redskapsbärare. Nya, lättkörda Hako Citymaster 1600 är en kompakt allroundmaskin som kostnadseffektivt och miljövänligt hjälper dig att underhålla gator, torg, grönytor, trottoarer och parkeringsplatser året runt. Det nya heldämpade, midjestyrda chassit och den rymliga hytten erbjuder en bekväm och ergonomisk förarmiljö. Tack vare det enkla snabbkopplingssystemet byter du redskap smidigt och utan verktyg, vilket både är tidsbesparande och ekonomiskt. Varmt välkommen till våra kunniga direktsäljare och återförsäljare för att ta del av alla nya funktioner som den nya medlemmen i Hako-familjen erbjuder! MASKINÅTERFÖRSÄLJARE: Floby Axima i Floby AB Färjestaden MaskinGruppen AB Falkenberg MaskinGruppen AB Göteborg Västerservice Tractor AB Jönköping Axima i Jönköping AB Hako marknadsförs och säljs av Hako Ground & Garden AB, Skallebackavägen 10, Halmstad. Tel Karlstad Maskin Väst AB Karlskrona Sundahls Maskinaffär AB Kumla Hako Ground & Garden AB Malmö Hako Ground & Garden AB Skellefteå Utterströms Skog, Marin & Trädgård Se datum och orter för vår sopmaskinturné på Stockholm Hako Ground & Garden AB Växjö Sundahls Maskinaffär AB Västerås Hako Ground & Garden AB Ängelholm MaskinGruppen AB Förtätning av staden När städer förtätas finns det mycket att ta hänsyn till för att upprätthålla såväl trivsel för invånarna som hållbarhet i samhället. Det är inte självklart att tätt är miljövänligt. I detta Gröna Fakta kommer fyra forskare inom området till tals och för fram sina respektive synvinklar på olika aspekter av förtätning. FOTO: KASPER DUDZIK GRÖNA FAKTA

3 4 5 tidningen UTEMILJÖ Grundad 1967 Årgång 47 Tidningen Utemiljö ges ut av Marietorp Förlag AB Drängvägen 14, Landvetter Telefon: tidningenutemiljo.se Tidningen Utemiljö ges ut i samarbete med Trädgårdsanläggarna i Sverige. ANSVARIG UTGIVARE Florence Oppenheim E-post: florence@tidningenutemiljo.se REDAKTÖRER Florence Oppenheim Lena M Fredriksson MEDARBETARE I DETTA NUMMER Thorbjörn Andersson Per Berg Cecilia Erander Daniel Gahnertz Søren Holgersen Isabella Malmnäs Alexander Ståhle ANNONSER Urban Hedborg E-post: urban@uhmarketing.se Telefon: Annonspriser: Skräp och nya möten Det som göms i snö, kommer upp i tö är ett gammalt talesätt som åtminstone i vår barndom användes flitigt. Särskilt om någon under vintern slängde papper eller annat skräp där det inte borde ha slängts. Att lägga skräp på rätt plats är vi ändå rätt så bra på i Sverige och vi har ett väl utbyggt system för att ta hand om olika sorters avfall. Klotter uppfattas också av de flesta som skräpigt. Vad som är klotter jämfört med vad som är graffiti, är en omstridd fråga. Och det är inte heller så enkelt som att tillhandahålla särskilda platser för graffiti, för att komma tillrätta med klottret. Du kan läsa mer om den här kontroversiella frågan i ett reportage på sidan 18 i tidningen. I februari deltog vi i redaktionen på Ling-dagen på Alnarp där vi mötte studerande på framför allt landskapsingenjörs- och landskapsarkitektprogrammen ungdomar som ska vara med och forma vår framtida utemiljö. Här fanns också en hel del organisationer och leverantörer inom vår bransch, som det var både intressant och väldigt trevligt att träffa. Helt klart gav Ling-dagen mersmak! Med det här numret av Utemiljö bifogas en biljett med godbitar ur programmet på Infrastrukturmässan i Malmö april. Temat för mässan är Framtidens hållbara stadsutveckling, och under samma tak arrangeras också Byggmässan och VVS-mässan. Vi finns på plats med en egen monter och arrangerar också ett eget seminarium och en aktivitet om behovet av besiktningar. Vi ser fram emot spännande möten och hälsar er välkomna till vår monter I12. Från och med det här numret har medlemmarna i Svenska Trädgårdsdesigners Förening Tidningen Utemiljö som sitt medlemsorgan. Prenumerationen ingår i deras medlemskap men de har också en egen sida i tidningen där de kommer att ta upp aktuella frågor som rör trädgårdsdesign. Vi hälsar er alla välkomna till vår tidning! Bio Kombi Långtidsverkande organisk växtnäring Till fotboll, fairway och parkytor Bio Kombi Proline Fe Bio Kombi Proline K-Special Bio Kombi Park (helorganisk) Till greener och tee Bio Kombi Green K-Special Vid frågor och beställning ring oss! PRENUMERATIONER Drängvägen 14, Landvetter Telefon: pren@tidningenutemiljo.se Gäller även adressändringar och reklamationer. Glöm inte att meddela oss din nya adress vid flytt. Prenumerationsavgift 420 kronor/år inkl. moms Utlandspren. 560 kronor/år inkl. moms Bankgiro: Plusgiro: FOTO: LARS-ÅKE GREEN din kompletta Sportpartner utemiljö arena sportutrustning läktare ridåväggar sporthallsinredning sportgolv service & montage FÖRSTASIDESBILDEN visar en bikupa på ett tak i centrala Göteborg och är tagen av Beepartners. ISSN: Tryckt av Vindspelet Grafiska AB, Borås Florence Oppenheim och Lena M Fredriksson Som en av norra Europas största leverantör och producent av sportutrustning erbjuder vi ett komplett sortiment från produkt till montage och service. Med snart 90 år i branschen hjälper vi dig från start till mål.

4 6 7 Aktuell utemiljö Aktuell utemiljö Norra Hammarbyhamnen i Stockholm är ett av många ställen där det byggs bostäder. Byggindustrin varvar upp PRODUKTIONEN AV NYA bostäder ökar snabbt och Sveriges Byggindustrier spår en bred uppgång på byggmarknaden i år. Den grundar sig framför allt på att hushållen har fått mer gott om pengar. Även utrikeshandeln spelar in. Green Landscaping vann avtal med Alingsås DET VAR SJU utemiljöföretag som la anbud när Alingsås kommun upphandlade parkdrift och markskötsel nyligen. Green Landscaping vann upphandlingen och ska nu bland annat utföra grönyteskötsel, renhållning och utplantering av växter på uppdrag av Tekniska förvaltningen i Alingsås. Avtalet gäller i tre år från och med 1 maj i år, men med möjlighet till ett års förlängning. Det förväntas omsätta fem miljoner kronor per år. De tolv medarbetare som idag är anställda hos kommunen kommer att erbjudas tjänst hos Green Landscaping. Green Landscaping har totalt cirka 600 anställda och en omsättning på 800 miljoner kronor. Läs mer på: greenlandscaping.se Enligt prognosen kommer alla delsektorer inom byggandet att stiga i år, men redan under nästa år förväntas anläggningsinvesteringarna sjunka något i både offentlig och privat sektor. Under 2016 spås också bostadsbyggandet bromsas in, FOTO: BJÖRN WELLHAGEN, SVERIGES BYGGINDUSTRIER medan byggandet av lokaler kan öka något. Sveriges Byggindustrier anser ändå att utsikterna för byggindustrin ska beskrivas som ljusa och att sysselsättningen inom branschen kommer att stiga även Källa: sverigesbygginsdustrier.se Cykelprojekt i Skåne ska förbättra för cyklister MALMÖ OCH REGION Skåne har inlett ett samarbete som ska stimulera till mer cyklande. I början av mars hade en film av dokumentärfilmaren Fredrik Gertten premiär, Bikes vs Cars, en film som fokuserar på framtidens trafiklösningar. Nu skapas också en digital community för cyklister, med interaktiva tjänster som ska underlätta för dem att ta sig fram på cykelbanor och vägar. Via en app i mobilen kan cyklister skapa information om sina cykelvanor och vilka vägar de brukar åka på. Denna information ska sedan användas som planeringsunderlag för satsningar som ska förbättra framkomligheten för cyklisterna. Initiativtagare till projektet är Fredrik Gertten. Risken för skyfall är lika stor i hela landet ÄVEN OM DET regnar olika mycket i olika delar av Sverige, visar nya forskningsresultat nu att risken för extremregn är lika stor i hela landet. Doktoranden Johanna Sörensen vid teknisk vattenresurslära vid Lunds Tekniska Högskola är en av de som har deltagit i studien, som leds av professorn Lars Bengtsson. Hon betonar vikten av att i svenska städer undersöka hur väl förberedd man är på extrema regn. Sådana regn kan orsaka stora skador och alla kommuner bör undersöka vart vattnet tar vägen vid extremregn samt analysera om viktiga samhällsfunktioner riskerar att slås ut. Forskarna gjorde analyser av dygnsregn från 200 stationer och korttidsregn. De korrelerade extremregn (vilket innebär minst 40 mm/dygn) och skyfall (extremt häftigt regn på kort tid, i regel intensivare än 1 mm/minut) med årsnederbörd. Resultatet visar att även om årsnederbörden varierar, till exempel mm i Borås, 750 i Göteborg och 500 i Kalmar, är risken för extremregn lika i hela landet. Här finns rapporten: svensktvatten.se/fou/ SVU/Rapporter/Rornat- Klimat/ Sofiero visar passion och kungligheter i sommar DEN 17 APRIL öppnar Sofiero slott och slottsträdgårdar utanför Helsingborg för säsongen. Årets utställningar rör såväl kungligheter som passionsblommor. Vid säsongsöppningen startar utställningen Vår i Kruka. Därefter kommer en utställning med namn Sofia drottning i tiden. I juni är det dags för Passion på Sofiero, en färgstark uställning med en unik samling passionsblommor. Den augusti är det dags för Den stora trädgårdsfesten och i månadsskiftet oktober/november avslutas säsongen med Ljusstämning på Sofiero. Sofiero kommer även att synas på Solliden på Öland i år, när de ska bygga en idéträdgård på Gustav V:s gamla krocketplan där. Läs mer på: sofiero.se FOTO: SOFIERO SLOTT OCH SLOTTSTRÄDGÅRD TYSK MÄSSA FÖR TRÄDGÅRD För nittonde gången i ordningen hålls International Freising Garden Fair strax utanför München i Tyskland, den 8 10 maj i år. Temat i år är Italien. Mer info på: freisingergartentage.de STOR UTSTÄLLNING PÅ SPOGA+GAFA Trädgårdsmässan Spoga+Gafa i Köln hålls i år den 30 augusti till 1 septbember. Där har både utställningsdelen och mässhallarna byggts eller designats om för att föra olika segment närmare varandra. Här visas såväl maskiner som trädgårdsmöbler, belysning och vattenteknik. Läs mer på: spogagafa.com ELMIA PARK SEPTEMBER I höst är det dags för Elmia Park i Jönköping igen. Det blir tre fullspäckade dagar som den här gången har lite mer fokus på Den hållbara staden och exempelvis vad grönytor betyder för trivsel och välmående. Mer info på: elmia.se/park/ GROOT GROEN PLUS HAR 25-ÅRSFIRANDE Mässan Groot Groen Plus i nederländska Zundert pågår i år mellan den 30 september och 2 oktober. I år fyller mässan 25 år och temat för året är Growing strong. Läs mer på: all-round.nl

5 8 Astrids, Selmas och Carls trädgårdar i samarbete ETT UNIKT SAMARBETE inleds i vår när Astrid Lindgrens Näs, Carl Larsson-gården och Selma Lagerlöfs Mårbacka ska arbeta ihop under rubriken Kultursalong i det gröna. Starten sker med en gemensam monter vid Nordiska trädgårdar i Stockholm i mars. Vi vill ge ordet trädgårdskultur en ny och konkret betydelse, säger Cecilia Nergårdh, marknadschef på Astrid Lindgrens Näs och den som har tagit initiativ till samarbetet. De kulturpersonligheter vi arbetar med har alla varit viktiga i det svenska samhället och byggandet av en öppen och nyfiken svensk kultur. De har också uppmärksammat vår relation till naturen och inrymt det vilda och odlade i sitt skapande. Naturen och trädgården har varit en inspiration och en plats för kreativitet. Carl Larsson-gården är nyrestaurerad och trädgården, som framför allt skapades av Karin Larsson, är återuppbyggd. Just nu byggs nya trädgårdar upp på Astrid Lindgrens Näs utifrån teman i hennes författarskap, som melankoli, livsglädje och vrede. Trädgården på Mårbacka fick i början av 1900-talet en ny utformning av Selma Lagerlöf och Ruth Brandberg, en av landets första kvinnliga trädgårdsarkitekter. Kultursalong i det gröna utlovar att på Nordiska trädgårdar bjuda på bland annat kulturella och ätbara smakprov, tävlingar och försäljning av unika produkter. De finns i monter C08:29 och kommer även att mer detaljerat presentera samarbetet samt berätta om den stundande sommarsäsongen. Läs mer på: nordiskatradgardar.se Aktuell utemiljö Sagoladan från vildrosgården, Astrid Lindgrens Näs. FOTO: KARIN ELIASSON foto Jann Lipka Nola 2015 PEG Bänksystem, design Mathieu Gustafsson 2015 Tillverkning av LED-lampor. AURA LIGHT VÄXER OCH PRISAS Det svenska belysningsföretaget Aura Light har tagit emot utmärkelsen Årets entreprenörsföretag 2015 på den europeiska marknaden, bland annat tack vare sin förmåga att mixa och matcha armaturer med egna ljuskällor och ljusstyrning, för att uppnå en skräddarsydd och hållbar belysningslösning. De har också förvärvat Zorba, ett svenskt företag som utvecklar och tillverkar armaturer för offentlig miljö, med fokus på innovativ produktdesign. Källa: auralight.com NY MÖTESPLATS FÖR STADSUTVECKLING I Norrköping finns en ny utställning som främjar medborgardialog och diskussioner om stadens utveckling. Den heter Urban Vision och visas på Visualiseringscenter C. Läs mer på: visualiseringscenter.se FEM I TÄVLAN OM NORRTÄLJE HAMN Fem arkitektbyråer har valts ut av över 30 som lämnat anbud om utformningen av det offentliga rummet i stadsdelen Norrtälje hamn. Vinnaren presenteras i oktober i år. Läs mer på: norrtalje.se NYTT NÄTVERK FÖR HORTIKULTUR Ett nytt europeiskt nätverk för hortikultur har skapats i form av ett kooperativ som ska marknadsföra och underlätta för medlemmarna att göra affärer i andra länder. Läs mer på: hortinet.eu Huvudkontor: Nola Industrier AB Repslagargatan 15b Stockholm T: headoffice@nola.se Kundtjänst/showroom/order: Skeppsbron Malmö T: order@nola.se

6 11 Både antalet honungsbin (tambin) och vilda bin har minskat oroväckande mycket på senare tid. Pollinatörer som bin behövs till exempel för fruktträd. Genom ökad kunskap och en del enkla åtgärder kan vi värna om bina. ytor har goda möjligheter att erbjuda bra mat till olika typer av pollinatörer: som honungsbin, vildbin, humlor och fjärilar. Det gäller bara att planera vad man odlar och ta hänsyn till olika växters blomningstider. Sveriges biodlares riksförbund har tips om lämpliga växter och en massa annat, som en bikalender som anger när olika växter blommar. Andrés Amaya FOTO: LENA M FREDRIKSSON EFTER ATT HA sett hur stort intresset för att titta närmare på bina i kupan var när den lokala biodlarföreningen höll öppet för allmänheten, fick Andrés Amaya en idé. Han hittade ett sätt att kombinera det pedagogiska med praktisk nytta så att vi kan ha fler bin i tätbebyggda områden. Vi använde ett apiarium, en bikupa som hänger på en vägg med ytterligare ett par väggar vinkelrätt placerade från den. I dessa väggar finns fönster och innanför väggarna är ingången till kupan. Detta gör att man kan stå utanför och titta in utan att behöva ha närkontakt med bina. Det här tyckte jag borde finnas tillgängligt i bostadsområden året om, och inte enbart när vi hade extraöppet på biodlarföreningen. Sagt och gjort, han startade ett företag, Beepartners, som hyr ut apiarier och vanliga bikupor till företag. Han kallar det att man blir fadder åt bina. Några av kunderna är stora bostadsbolag i Göteborg samt Göteborgs stad och Swedavia (som har ett apiarium i närheten av flygledartornet på Landvetter flygplats). PLATSEN DÄR BISAMHÄLLET placeras väljs med omsorg om både bin och människor. På väggarna finns planscher med information om bin, pollinering och bisamhällen. I hyran ingår att bisamhället sköts om och att honungen skördas. Men all honung från respektive ställe tillfaller den som hyr. Vi levererar glasburkar med deras honung, det enda de behöver göra om de vill är att klistra på en etikett. Eftersom det brukar bli kg honung per kupa räcker det till en hel del burkar. Det finns två stora fördelar med att sprida apiarier runt om i städerna, tycker Andrés Amaya: Om det finns en kupa med bin blir pollineringen i närmiljön bättre och det är dessutom bra att kunna koppla ihop ett besök vid apiariet till skolundervisningen, så att eleverna får se det de läst om med egna ögon. Om vi kan påverka en enda person att ta större ansvar för bina är det värt det! BEEPARTNERS BEDRIVER ÄVEN kursverksamhet och besöker skolor och undervisar om bin och biodling. Jag vill också påverka så att vi i Sverige köper mer lokalt odlad honung. Omkring 75 procent av den honung som konsumeras i Sverige är producerad utomlands. Vi kan importera hur mycket honung som helst, men vi kan aldrig importera pollinering. Köp svensk honung och stöd de svenska bina! Den första reaktionen hos de närboen- t Nu är det hög tid att rädda Ett apiarium består av tre väggar. På två av dem finns fönster att titta in genom. På den tredje väggen hänger bikupan. Binas in- och utgång till kupan är inne mellan väggarna. På så sätt kan människor titta på bina utan att komma i närkontakt med dem och utan att störa dem. Antalet bin minskar kraftigt i såväl Sverige som i resten av världen. Detta är allvarligt, eftersom de behövs som pollinatörer för exempelvis frukt- och bärproduktion. Som tur är går det att hjälpa bina till exempel genom satsningar på bin i stadsområden. text: Lena M Fredriksson, bilder: Beepartners ENLIGT VÄRLDSNATURFONDEN WWF är ungefär var tredje tugga vi äter beroende av att ha blivit pollinerad av ett bi, och omkring 80 procent av den mat vi köper i butiker skulle försvinna om inte bin fanns. Under senare år har såväl vilda bin och humlor som honungsbin dött i högre utsträckning än normalt. Ibland kallas detta den stora bidöden. En viktig orsak till bidöden är att det moderna, storskaliga skogs- och jordbruket inte passar för bin. En annan är nya insektsbekämpningsmedel. Bin behöver en variation av växter med olika blomningstider för att få tillräckligt med föda. Vilda bin bygger ofta sina bon i hålor i marken och därför är de beroende av att det finns områden med obrukad mark där de kan gräva sina gångar. För att förbättra för vildbina skulle man kunna satsa på att lämna obesprutade zoner i kanterna av åkrarna och även en utökad plantering av växter som är rika på nektar och pollen. Honungsbin, eller tambin, är till skillnad från de flesta andra biarter sociala och bildar samhällen, något vi människor har känt till och använt oss av för bland annat honungsproduktion i tusentals år. Även honungsbin har blivit dramatiskt färre på senare år, trots att det finns goda möjligheter att hålla dem även i stadsmiljöer. Andrés Amaya är en hängiven biodlare i Göteborg, som också verkar för att sprida kunnande om bin bland såväl barn som vuxna. Det finns en biologisk mångfald i staden som vi behöver förvalta och skydda, säger han. Företag som sköter om stora

7 12 13 Apis mellifera FOTO: WIKIPEDIA COMMONS Fakta om bin Bin i Sverige I Sverige finns det närmare 300 vilda arter av bin, varav omkring 40 är humlor. Cirka 80 av dessa arter finns med på Artdatabankens lista över hotade arter. Bin är en förutsättning för att det ska bli frukt eller bär på fruktträd och bärbuskar. Läs mer på till exempel biodlarna.se, alltombiodling.se, svenskabin.se och wwf.se. Bin lever på nektar och pollen från blommor. När de flyger från blomma till blomma överför de samtidigt pollen till blommornas pistiller, så att blommorna befruktas och frukter kan bildas. Apiarium på Landvetters flygplats. Det brukar bli mellan 15 och 30 kilo honung från varje kupa. de, när ett bisamhälle ska placeras i ett bostadsområde, är ganska ofta osäkerhet. Många är rädda för att bli stungna av bina, och tror att bin är detsamma som getingar. Men risken för stick är inte så stor, enligt Andrés Amaya. Dels är apiariet konstruerat så att bina behöver flyga ganska högt och sedan flyga in mellan väggarna, som vi riktar till exempel mot ett buskage, säger han. Det gör att de inte är så nära människorna. Dessutom är bin fredliga och inte särskilt intresserade av människor. De vill inte flyga in genom öppna fönster till exempel, annat än om du råkar ha en väldoftande blomma där. De sticks i princip bara när de blir störda. Han berättar att folk snart brukar märka att det är på detta viset och att det därför brukar gå bra med bin i bostadsområdena. De som I Göteborgstrakten finns apiarier i flera olika bostadsområden. Bostadsbolagen står för hyran. inledningsvis är skeptiska brukar ändra sig ganska snart. DET FINNS FLERA företag runt om i Sverige som hyr ut bikupor eller fadderskap till bin. Beepartners verkar dock än så länge vara det enda som hyr ut apiarier. I dagsläget har de cirka 15 apiarier utplacerade i och i närheten av Göteborg. De har också förfrågningar från många ställen, både inom Sverige och från andra länder. Om vi kan inspirera andra att göra något liknande är det enbart positivt! Fotnot: Det finns flera företag i Sverige som hyr ut bin och bikupor. Några exempel är Beepartners som nämns i artikeln (beepartners.se), Adopt a Bee (adoptabee.se), Östgöta Bi (ostgotabi.se) och Bomull & Bin (bomullochbin.se). All skötsel tar uthyraren hand om. Informationsplanscher om bin sitter på apiariets väggar. Honungsbin (även kallade tambin), Apis mellifera Ett bisamhälle består av drottningen (visen), drönare samt arbetsbin (som alla är sterila honor). De hålls ofta som husdjur av människor, vilket troligen började för omkring år sedan i Mellanöstern. Människor har användning för binas honung och vax samt deras förmåga att pollinera fruktträd och andra växter, vilket de gör genom att föra över pollen från ståndarna på en blomma till pistillerna på en annan. Under vintern sitter bina tätt sammanpackade i mitten av kupan, i ett så kallat vinterklot, och hjälps åt med att hålla värmen. De äter då ur sina insamlade förråd. Drottningen sitter längst in. I februari mars börjar drottningen lägga ägg, vilket hon fortsätter med till i oktober-november. En hona kan lägga upp till en halv miljon ägg under ett år. Under sitt liv parar drottningen sig en enda gång. Då flyger hon iväg och träffar drönare från andra bisamhällen. Hon parar sig med omkring 30 drönare och sparar sädesvätskan i en blåsa i sin kropp. Sedan har hon kontroll på om hennes ägg befruktas eller inte. De obefruktade äggen utvecklas till drönare, medan arbetsbin och drottningar utvecklas ur befruktade ägg. Arbetsbina samlar nektar och pollen från blommor och flyger hem och levererar detta samt kommunicerar med rörelser för att berätta för de andra var maten hittades. Arbetsbina matar drottningen medan hon lägger ägg. Hon lägger ett ägg i varje cell i kupan. Arbetsbina lämnar ett mos av nektar, pollen och vatten i cellen, som larven kan äta när den kommer ut ur ägget. Drönarbina kan leva i omkring tre månader, arbetsbina vanligtvis i sex veckor, men vinterbin kan leva upp till nio månader och drottningen i fyra fem år. På försommaren lägger drottningen ägg i särskilda drottningceller. Därefter svärmar hon och ungefär hälften av hennes bin de flyger iväg i fint väder och slår sig ner någonstans där de kan bilda en hängande klunga. Om svärmen tas in i en tom kupa kommer de att bosätta sig där. I den gamla kupan kommer någon av de nya drottningarna att stanna med sina bin, medan de andra nya drottningarna med sitt följe också får ge sig av och svärma. Den honung som biodlare tar från sina bisamhällen är egentligen binas extraförråd av föda, som bildats från nektar inne i binas kroppar. I korta drag kan man säga att biodlaren ersätter honungen mot sockervatten, som bina också kan ha som föda. Bin sticker när de känner sig hotade, men eftersom de inte är intresserade av annat än blommor brukar de oftast lämna människor i fred och till exempel inte komma flygande när man sitter utomhus och äter eller fikar. När bin sticker fastnar deras hullingförsedda gadd i människans hud och biet dör. FLEXI GC Hållbar design Smekab producerar och marknadsför produkter för avspärrning, cykel miljö och möblering i offentlig miljö. Vi drivs av att skapa säkra, funktionella och bekväma miljöer där människor färdas och vistas. Våra produkter som är gjorda för att tåla daglig användning utgör idag ett naturligt inslag i stadsoch parkmiljöer runt om i Skandinavien. Vi erbjuder stilrena kvalitetsprodukter med hög funktionalitet. Hållbar design med svensk tillverkning.

8 14 Så vill vi helst bo: lugnt, grönt och utan fukt Enligt en enkätundersökning om hur svenskar vill bo, tycker över hälften att det är viktigt att ha trädgård eller naturområde i anslutning till huset. Men det viktigaste är bra planlösning, lugnt läge och minimerad risk för fuktskador. Det är byggföretaget NCC som har låtit analysföretaget United Minds genomföra en enkätundersökning. Drygt personer i olika åldrar, boendeformer och orter runt om i landet intervjuades i slutet av november förra året om vad de lägger vikt vid i sitt boende eller i ett tänkt nytt hem. På frågan Om du skulle skaffa en ny bostad idag, hur viktigt skulle följande vara? gav över 70 procent omdömet 4 5 på en femgradig skala till Bra planlösning, Lugnt läge och Byggt för att minimera fuktskador. Energieffektivt fick 4 5 av 63 procent av de svarande, medan Trädgård/ naturområde i anslutning till huset fick 4 5 av 58 procent. De tre punkter som var minst viktiga var Nära till arbetsplats, Stor yta samt Vacker byggnad. De tjänster som uppskattas mest i ett nytt hem är parkering, självförsörjning av energi och sopsortering. Något mer än hälften av de svarande uppgav att de hade intresse för miljö- och hållbarhetsfrågor, och lite mindre än hälften sade sig sträva efter att leva på ett vis som påverkar klimatet negativt i så liten utsträckning som möjligt. UNGEFÄR VAR TREDJE svarande var orolig för att det i huset skulle finnas miljöfarliga ämnen, ämnen som kan orsaka cancer eller mutationer eller ämnen som kan orsaka allergier. Drygt var tredje var orolig för fuktskador. En stor majoritet tror att hållbarhetskraven på bostäder kommer att bli hårdare inom en tioårsperiod, som att bostäderna ska vara energisnåla och miljöcertifierade samt att byggnadsmaterialet ska vara giftfritt och återvinningsbart. Detta har de helt rätt i: inom fyra-sex år ska Sverige och övriga EU att gå över till att bara bygga så kallade Nära noll energihus (2019 för nybyggda offentliga byggnader och 2021 för alla nybyggda fastigheter samt äldre hus som genomgår en större renovering). Endast var tjugonde svarande kände till att bostäder kan miljömärkas med Svanen och de flesta kände inte till om deras hem var miljömärkt eller inte. LENA M FREDRIKSSON SUCCÉN FRÅN AUSTRALIEN ÄNTLIGEN I SVERIGE Elgrillar för parker och utomhusmiljöer Perfekta för parker, lekparker, flerbostadshus, campingar, friluftsbad och många andra ställen där man vill grilla utomhus på ett rent, enkelt och säkert sätt. De är lätta att använda, ingen rök som irriterar andra, inget skräp eller brandrisk efter dåligt släckta engångsgrillar. Kol, briketter eller ved behövs inte. Älska utomhusträning! Ett utomhusgym har öppet dygnet runt, alla dagar i veckan, året om. Lappsets har byggt närmare 50 träningsparker runt om i Sverige. Vi har utrustning för såväl traditionell gymträning som för fitness. Välj bland olika färgkombinationer och låt din träningspark smälta in i omgivningen, eller bli en färgklick. Lappsets träningsutrustning tillverkas i finska Lappland, och är därmed anpassad för vårt nordiska klimat. Vi uppmuntrar folk att vara aktiva idag för att må bättre imorgon! Grilla direkt på plattan. Gilla oss på facebook info@parkogrill.se Vill du veta mer? Ring: eller skicka ett mail till: sverige@lappset.com

9 16 17 Så här undviker du några av de vanligaste felen vid hantering och plantering av plantskoleväxter De ger gemensamma råd för nyplanteringar Varför är det viktigt att plantera nya plantor direkt efter leverans? Vad gör man om de ändå måste stå några dagar? Och hur förbereder man växtplatsen på bästa sätt? De här och många andra frågor får du svar på i Sveplantgruppens nya skötselanvisningar för lyckade planteringar. av Florence Oppenheim SOM VI SKREV i förra numret av Tidningen Utemiljö har Sveplantgruppen inom LRF Trädgård/Planskola nyligen tagit fram skriften Allmänna Råd för hantering, plantering och skötsel av plantskoleväxter. Syftet är att skapa en gemensam standard som alla i branschen kan hänvisa till, inte minst vid upphandlingar, så att anläggningsbranschen och stora upphandlare kan likställa kraven i förfrågningsunderlagen. Trädgårdsingenjören Jörgen Warpman på Stångby Plantskola är med i styrelsen för E-planta och är en av dem som har initierat de nya skötselråden. Det är viktigt även för plantskolorna att ha ett gemensamt regelverk i de här frågorna. Det har ju till exempel funnits inom byggsektorn sedan länge, säger han. DET VANLIGASTE FELET som görs vid hantering av barrotade växter är att de får ligga och torka ut. När det gäller träd, är det vanligt att man planterar för djupt eller med otillräcklig volym i växtbädden. Och att man inte är tillräckligt försiktig vid lastning och lossning av träden så att stammen skadas. Träd ska lyftas i klumpen, inte i stammen. Annars är ett av de största problemen att man inte vattnar tillräckligt ofta och mycket vid nyplantering av framför allt träd och buskar. Kompakt jord vid växtplatsen är ett annat problem. Ofta tänker man kanske inte på att tunga maskiner har kört över platsen och tryckt till jorden. Då måste man se till att luckra upp den ordentligt även runtom planteringshålet, säger Jörgen Warpman. ILLUSTRATIONERNA OCH TEXTERNA på nästa sida är hämtade ur Skötselanvisningarna, som finns att ladda ner i sin helhet på Växtforums hemsida, vaxtforum.se under Arkiv. Jörgen Warpman. FOTO:N: STÅNGBY PLANTSKOLA Mellanlagring Om växterna utsätts för sol och vind i väntan på plantering ökar avdunstningen med sämre kondition och etableringsförmåga som följd. Skydda växterna genom att placera dem svalt i skydd för sol och vind. Tänk också på att plastkrukor, jordklumpar och plastsäckar inte ger tillräckligt bra skydd för växtrötterna vid minusgrader! Växter förpackade i plantskolepallar ska packas upp snarast och vattnas. Vintergröna växter och plantor med blad är särskilt känsliga för de höga temperaturer som kan uppstå i pallarna. Växtbäddens djup och bredd Växtrötterna utvecklar sig i både sid- och djupled men allra mest i sidled. Merparten av ett träds rotsystem återfinns mellan jordytan och ner till cirka 50 cm djup. Rotsystemet hos ett uppvuxet träd i gräsytor går långt utanför trädkronans ytterkanter. Därför ska utrymmet i sidled vara väl tilltaget. Sammanhängande växtbäddar är alltid bättre än isolerade växtgropar. Planteringsdjup Rätt planteringsdjup ger växterna rätt förutsättningar att snabbt bilda rötter och etablera sig. Växter som av misstag hamnar för djupt måste lyftas till rätt nivå i växtbädden. Det räcker inte att bara ta bort jord ovanför rotsystemet (se figur 2). Håll jorden öppen runt träd Håll en så stor yta som möjligt öppen runt trädet för att undvika konkurrens om vatten och näring. Ett alternativ är att plantera marktäckare som har måttliga krav på vatten och näring. Undvik gräsmatta! Rensa ogräs varje vecka och vattna vid behov tills växterna har etablerat sig ordentligt, i allmänhet de första två säsongerna (se figur 3). Figur 3. Figur 1. Plantering i täta jordar I tät lerjord kan det råda brist på syre. Plantera växterna på en upphöjning så att de under etableringen har tillgång till syrerik jord. Figur 2. Plantera på rätt djup, den översta roten får bara täckas av någon eller några få centimeters djup. Växtforum ILLUSTRATIONER: PETER SANDBERG Växtforum är de svenska odlingsplantskolornas webbplats. På sajten finns information om de växter som plantskolorna odlar men också annan branschrelaterad och viktig information. Här finns även ett forum där experter svarar på frågor eller deltagarna kan diskutera allt som har med växtanvändning och produktion av plantskoleväxter att göra. Alla som är verksamma inom växtanvändning är välkomna att registrera sig på forumet. Bakom Växtforum står 39 svenska producerande företag anslutna till LRF Trädgård/Plantskola.

10 18 19 Mindre kludd vid tillåtna väggar? Leder lagliga graffitiväggar till mindre skadegörelse? Frågan har debatterats i flera år men något entydigt svar finns inte. Däremot finns det en efterfrågan framför allt från ungdomar på lagliga väggar att måla på och fler kommuner har eller planerar att sätta upp lagliga graffitiväggar. av Isabella Malmnäs DEN ÄLDSTA LAGLIGA graffitiväggen lär vara den som finns på parkeringshuset Anna i Malmö. Policyn för hur väggen får användas formulerades redan 1978 och gäller fortfarande: Graffitiväggen på P-huset Anna ska vara föremål för konsten. Reklam, politiska budskap, okvädesord och personliga kränkningar tas bort. Emil, som heter något annat eftersom han vill vara anonym, målar ibland på en laglig graffitivägg som satts upp på försök i en av landets mindre kommuner. Vad är bra med graffitiväggen? Jag tycker graffitiväggen är bra för att det ger möjligheten att kunna måla fritt och är ett bra sätt att få erfarenhet. Hur ofta är du där och målar? Jag målar själv inte ofta alls här, detta var tredje gången för mig, men det är något som jag kan tänka mig göra oftare. Hur blev du intresserad av graffiti? När jag var mindre så tyckte jag väl att det såg häftigt ut. Det var många år sen jag började måla så jag kommer inte ihåg direkt vad som fick mig att fastna för det, men det är en del av mig och det jag gör, och kommer alltid att vara det. Är ni fler som går dit samtidigt och målar? Som sagt har jag inte varit där så många gånger, men när jag har varit där så har det alltid varit flera andra där. Fungerar väggen som en mötesplats? Kan inte ge någon info här, känner inte så många som målar graffiti eller annan konst på väggen, men kan tänka mig att folk möts upp där för att måla. Är försöksområdet ett bra ställe? Ja, det tycker jag. Det är lugnt där, inte för många som stör eller tittar, så man kan ta sin tid. Det är skönt, men ibland vill man att fler ska se, det kan vara en av anledningarna till att folk målar olagligt. Man vill få sin konst sedd. Åker du till andra städer och målar? Absolut, har jag färg att använda drar jag till första bästa ställe. Skulle dock vilja ha mer lagliga väggar i regionen. Jag gillar idén med lagliga väggar och tycker att vi borde få chansen att bygga upp flera. Emil går sista året på gymnasiet och graffitin är en del av hans konstutövande. Graffiti är mer än en konstform, det handlar också om vilka som målar, vem man är, graffiti är en kultur, tillägger han. FRÅGAN OM DE lagliga graffitiväggarnas vara eller inte vara är het. I januari gav Stiftelsen Tryggare Sverige ut rapporten; Lagliga graffitiväggar och skadegörelse i form av klotter En kunskapsöversikt. Rapporten kom efter att stiftelsen fått upprepade frågor under flera år från kommuner, bostads- och fastighetsföretag, poliser med flera om vilka effekterna blivit efter införande av lagliga graffitiväggar när det gäller skadegörelsebrott i form av klotter. Strax före årsskiftet beviljade Brottsförebyggande rådet, Brå, ett anslag på kronor till Urban Utveckling och Samhällsplanering AB för att undersöka om lagliga graffitiväggar är brottsförebyggande eller om de tvärtom utgör en katalysator för olagligt målande. Generalsekreteraren Magnus Lindgren t Laglig graffitivägg. FOTO: NARIT PIDOKRAJT Olagligt klotter. FOTO: ISABELLA MALMNÄS Olagligt klotter. FOTO: ISABELLA MALMNÄS t Det är oklart om lagliga graffitiväggar gör att olagligt klotter minskar eller ökar. FOTO: NARIT PIDOKRAJT

11 20 21 Japansk kvalitet hela vägen INSPIRATION INNOVATION OCH KVALITET SILKY Pocket Boy 170 är Bäst i Test enligt Råd & Rön. Det tycker vi med! Grensågen passar både trädbeskärning och friluftsliv. Alla våra japanska sågar och sekatörer håller samma höga kvalitet och effektivitet. Hos oss får du personlig service och snabba leveranser. SILKY Pocket Boy 170. Golden Star Mini liten men stark. Dubbelsidig japansk proffssekatör. Enligt stiftelsen Tryggare Sverige kan olagligt klotter rentav öka i anslutning till lagliga graffitiväggar. vid Stiftelsen Tryggare Sverige menar att det är viktigt att göra klart vad som är vad. Graffiti är en konstform, medan klotter är brott, säger han. Det ena är lagligt och det andra olagligt. MAGNUS LINDGREN ÄR en av de som skrivit rapporten vilken bygger på litteraturstudier, en webbaserad enkätundersökning till Sveriges samtliga 290 kommuner samt ett tiotal nyckelpersonsintervjuer. Hela rapporten finns att ladda ner från internet. I rapporten presenteras Broken windows-teorin av samhällsvetaren James Wilson och kriminologen George Kelling. Enligt den sänder ett trasigt fönster signaler om att ingen bryr sig i området om fönstret inte snabbt åtgärdas. Detta i sin tur leder till en negativ spiral i alla slags områden oavsett socioekonomisk status. Otryggheten ökar, invånarna undviker varandra och drar sig för att vistas i det offentliga rummet. Konsekvenserna när färre människor vistas i ett område blir att den sociala kontrollen minskar och fler fönster kommer att krossas och kriminaliteten öka. Att snabbt laga ett trasigt fönster kan jämföras med snabb klottersanering, vilket Graffiti är en konstform, medan klotter är brott. Det ena är lagligt och det andra olagligt. ligger på första plats i listan över de vanligast förekommande klotteråtgärderna, konstateras i examensarbetet Klotter och skadegörelse Metoder och tekniker som förebygger klotter och skadegörelse i offentliga miljöer av Maria Gunnarsson, LTJfakulteten SLU Alnarp i maj Lagliga graffitiväggar är en annan strategi mot skadegörelse, skriver hon, som har prövats i flera svenska kommuner med blandat resultat. Det har inte gjorts någon fullständig utredning av konsekvenserna och det saknas vetenskapliga grunder för hur väl metoden fungerar konstaterar hon. Hela examensarbetet finns att ladda ner från nätet. Stiftelsen Tryggare Sveriges bedömning är att det saknas starkt stöd för påståendet att lagliga graffitiväggar minskar skade- FOTO: ISABELLA MALMNÄS görelse i form av klotter. Tvärtom indikerar resultaten av deras undersökning att klotter ökar i anslutning till lagliga väggar. I vissa fall används lagliga graffitiväggar till och med för att träna i syfte att bli bättre på att måla, det vill säga klottra, på illegala platser. Kommuner som planerar att sätta upp legala graffitiväggar kan därför göra det av kulturpolitiska skäl för att främja graffitikulturen men inte i tron att graffitiväggen kommer att minska klottret i stan, säger Magnus Lindgren. SOM BLIVANDE LANDSKAPSINGENJÖRER kommer de projekt vi är med och utför med stor sannolikhet drabbas av skadegörelse skriver Maria Gunnarsson i sitt examensarbete och avslutar hela arbetet med: I framtiden hoppas jag att detta ämne kommer att tas upp under en föreläsning på Landskapsingenjörsprogrammet. Idag får vi lära oss hur man planerar, projekterar och förvaltar en utomhus miljö men inte hur man försvarar den. Detta är en viktig aspekt som man med lite kunskap om kan förvalta en utomhus miljö på ett lite bättre sätt än om man inte har berört ämnet alls (vx) info@splendorplant.se Splendor_Utemiljö_Nr1502_90 x 130 mm.indd :43:16 Specialsand för golfbanor och trädgårdsanläggningar är en av våra specialiteter Varunamn Sortering mm Sportsand (tvättad) 0,1/1,4 Singel/Kross (USGA) 2,0/5,6 Singel (USGA) 4/8 Golfjord 80/20 0/4 Golfjord 60/40 0/4 Såbädd (USGA) Mulldressgreen 80/20 Mulldressgreen 60/40 Greendress (tvättad) 0,2/0,8 Bunkersand (tvättad) 0,2/1,0 Fairwaydress (tvättad) 0,2/2,0 Fairwaysand 0/8 Beachvolleysand (tvättad) 0,2/1,0 Vi producerar och säljer berg-, grus-, sand- och jordprodukter samt marknadsför TenCate Polyfelt geotextilier. Kontaktpersoner i Stockholm Försäljning, Lars Jönsson, tel Försäljning, Andreas Lindberg, tel Vi finns även på följande orter Göteborg, tel Gävle/Tierp, tel Läs mer på vår hemsida, Chikamasa Blomsax T-55C Japansk blomsax med skär av härdat kolstål för blommor, frukt och grönsaker. Skandinavisk Generalagent för Silky Tel

12 22 Jönköping september 2015 GRÖNA FAKTA Frosttåliga Planteringskärl Stora handgjorda planteringskärl i stengods som tillsammans med rätt växtval skapar trivsel och omtanke om miljön. Elmia Park mässan med de gröna värdena i fokus! Under tre intensiva mässdagar står växt-, anläggnings- och attraktionskraft i centrum på Sveriges största branschmässa för grönytor och utemiljöer. Du presenterar och demonstrerar dina produkter både inomhus och in action på våra stora demoytor utomhus för kunder inom anläggning, restaurering och skötsel av gröna stadsmiljöer, kyrkogårdar, golfbanor och idrottsanläggningar. I september 2015 är Elmia Park, tillsammans med Elmia Fastighet och Elmia Städ, en del av en större arena; Den hållbara staden. Under det temat debatteras viktiga frågor om framtida stadsutveckling samt stadens gröna ytor och utemiljöer. Det är här du knyter kontakter och bygger relationer med så väl befintliga som nya kunder, så boka din monterplats idag! Vi samarbetar med Maskinleverantörernas grönytesektion, Swedish Greenkeepers Association (SGA), Svenska Golfförbundet (SGF) och Svenska Kyrkans arbetsgivarorganisation. Välkommen till Sveriges ledande branschmässa inom grönyteskötsel. Elmia Park, Jönköping, september Lämna din intresseanmälan här! ILLUSTRATION: ANNEFRID SJÖMAN info@cadabradesign.se Tel: HÖST 2015 BESTÄLL KATALOG NU FÖR EN BLOMSTRANDE VÅR 2016! tulpaner narcisser hyacinter nya spännande sorter av blomsterlök färdiga blandningar för offentlig miljö Låt dig inspireras på Södra Sverige Janne Petersson info@visingsoapplen.com Västra Sverige Peter Eclund garden@molltorp.com Stockholm och norra Sverige Mats Karlströmer agenten.nu@telia.com Förtätning av staden behövs det och hur kan det göras på ett bra sätt? Sedan år 2008 är det fler människor på jorden som bor i städer än utanför dem. Vi måste hitta vägar att få människor att trivas och må väl i städerna. Samtidigt behöver vi agera med största hänsyn till hållbarhetsfrågor. Detta är laddade frågor där det finns många olika åsikter och infallsvinklar. I detta Gröna Fakta låter vi fyra forskare inom området komma till tals och föra fram sina åsikter. Tre av dem har skrivit varsin artikel och den fjärde medverkar i en intervju. av Thorbjörn Andersson, Per G Berg, Alexander Ståhle och Florence Oppenheim FOTO: ÅKE E:SON LINDMAN VE Adv SE_feb_90x130.indd 1 12/02/15 10:40 Gröna Fakta produceras av tidningen Utemiljö i samarbete med branschens experter

13 II III Stadens förtätning Gröna Fakta 2/2015 För stadens attraktivitet är det viktigt att alla slags människor finner motivation att vara där. Sandgrundsparken, Karlstad. Sju reflektioner om täthet Tätt är rätt men bara delvis Staden är en aktuell fråga. Hur staden ska byggas och hur vi ska leva i den diskuteras ofta på tidningarnas debattsidor. Ett av skälen till att den urbana livsformen får sådant fokus är att det löper en stark urbaniseringsvåg över världen. År 2008 inträffade brytpunkten när fler människor av jordens befolkning befann sig boende i städer än på landsbygden. I västvärlden har situationen varit så sedan ännu längre. Tendensen med en galopperande urbanisering kommer att fortsätta enligt alla prognoser. Och det är förmodligen där vi bör göra vår första reflektion. 1. Det urbana vs. landsbygden: Är det bra att alla vill bo i städer? Vem ska bo på landsbygden? Vem ska producera maten? Av Sveriges 290 kommuner är hälften minskande. Ska vi bara konstatera detta faktum och kalla det utveckling eller har det konsekvenser som vi bör göra något åt? Bör vi med planerande åtgärder styra mot en mera balanserad utveckling? 2. Staden är plötsligt populär: För de av oss som är födda 1960 eller tidigare kan man vara lätt förvånad över att så många plötsligt vill bo i städer. På 1970-talet valde ingen det alternativet talets stad var gjord för handel, transporter och trafik. Det fanns mycket lite som attraherade i dessa städer om man vill se staden som livsmiljö. Amerikanska downtowns är en frukt av detta. Ingen bor där. Den staden består av kontor, trafikleder och parkeringsplatser. Därför lämnade människorna staden under denna epok, även i Sverige. Idealet var det privata, att bo i egen villa. Av miljonprogrammets alla bostäder var så mycket som en tredjedel enfamiljshus. Kvar i staden blev bilar, parkeringar och de som inte hade några alternativ, ofta människor på samhällets skuggsida. Det var också skälet till att parker och torg under denna tid befolkades FOTO: JOHAN KRIKSTRÖM främst av det så kallade A-laget, missbrukare och hemlösa. Det var också skälet till att parker och torg hade en massiv nedgång under nästan tre decennier med början på 1960-talets mitt. 3. Alla pratar om täthet: Idag verkar alla propagera för att vi måste bygga tätare städer. Motivet är att människor ska komma närmare varandra för att utveckla sociala liv interagera, ha det trevligt tillsammans. Och vi bygger också tätare. I många nybyggnadsområden i Stockholm idag bygger vi till och med tätare än i innerstaden. Stenstadskvarteren har en lägre exploateringsgrad än i exempelvis Årstadal. Denna stadsdel är så tätt byggd att det mesta inte får plats. När det gäller barnperspektivet är en riktlinje att varje barn ska ha tillgång till 30 kvm utemiljö. I Årstadal är den siffran fem kvm. Här finns nästan inga offentliga rum. De får inte heller plats. Tätheten har fått råda över stadslivet. Solen når inte ner på gårdarna. Och Årstadal är inte enda exemplet Hagastaden på Norra stationsområdet kommer att bli ännu tätare. Det är inte sant att en stad som Stockholm är en gles stad, som exploateringsoch täthetsivrarna ibland säger. Av de 50 tätaste städerna i Europa och Ryssland ligger Stockholm på 12:e plats. Det finns bara en stad i USA som är tätare än Stockholm. De som endimensionellt förespråkar en tätare stad måste förfina sina argument. De måste göra stadsbyggnad till mera än en ensaksfråga. Att bygga tätt för sociala kontakter är bra, men att bara bygga täta städer räcker inte. Det är att förenkla hur stadsbyggande går till. 4. Den modernistiska staden: Skälet till att tätheten har förespråkare är att vi har upplevt en kort men ödesdiger period av modernistisk stad där stadsbygden är utdragen, gles och inrättad efter bilen. Sådana städer blir för ödsliga, inriktade på bilburna, saknar offentliga rum och därmed kontakt mellan människor, och saknar mäniskor över huvud taget. Det slags städer vill vi inte ha. Vi måste bygga mer för människor än för bilar. Vi måste bygga tätare än Los Angeles. Men vi bör inte bygga så tätt att staden blir en enda kaka av komprimerade bostadsrätter utan offentliga rum emellan. 5. Ohederliga argument: I täthetsdiskussionen finns också falskspel. Byggbolagen vill bygga med en högre exploatering eftersom deras vinst då blir högre. Byggbolagen utger sig idag för att vara samhällsbyggare men är det ytterst sällan. De är aktiebolag med avkastningskrav. Och de lånar gärna trovärdighet av de stadsbyggare som vill bygga tätare. 6. Tätt är inte ekologiskt: Ett argument som ofta används för att bygga tätare är att det skulle vara mera ekologiskt och just det ordet verkar öppna alla tillgängliga dörrar i dagens debatt. Ju fler människor som bor på liten yta ju mindre reser vi, läser man. Det stämmer inte. Stockholmare reser mest av alla svenskar. Man reser till lantställen, till shoppingcentra, till platser som ligger utanför staden, till sådant som inte ryms i den täta staden. Kanske till natur eller park. Tron på att den täta staden är ekologisk bygger på att alla stannar på samma plats och den logiken kantrar. Resvanor beror på så många andra saker. 7. Tätt är rätt men bara delvis: Att tätheten har förespråkare beror också på att de har rätt, åtminstone delvis. Täthet är med all Tre viktiga faktorer för stadskvalitet är trygghet, koomfort och upplevelser. Man ska få vara med om något. FOTO: THORBJÖRN ANDERSSON logik positiv för det sociala livet, men med samma enkla logik förstår vi också att tätheten har sina bortre gränser. När New Yorks projektchef Robert Moses byggde motorvägar genom staden på 1950-talet utspelade sig en polemik mellan hans ståndpunkt och den som förfäktades av Jane Jacobs. Jacobs bodde i Greenwich village på södra Manhattan och blev något av en självlärd urbansociolog på talet. Jacobs skrev boken The death and life of great American cities 1961 och som byggde på de observationer hon hade gjort i stadsdelen där hon bodde. Hon dömdes sedermera i rätten för uppvigling och emigrerade till Kanada. I sin bok noterar hon fyra principer som hon menar hjälper till att skapa en bra stad: 1. Staden måste ha en tillräcklig täthet för att skapa socialt liv. 2. Kvarter måste vara tillräckligt korta för att kunna generera ett aktivt gatuliv. 3. I staden måste finnas inslag av såväl gammalt som nytt för att skapa minne, tidsdjup och berättelser. 4. Alla delar av staden måste vara funktionsblandade. Det där var på 1960-talet, men det är fortfarande bra rekommendationer. De som bara tänker på täthet borde ta dem till sig. THORBJÖRN ANDERSSON LANDSKAPSARKITEKT LAR/MSA PROFESSOR SLU Stadens förtätning Gröna Fakta 2/2015

14 IV V Stadens förtätning Gröna Fakta 2/2015 Fungerande täthet i framtidens städer Vi lämnar nu den första vågen av förtätning av svenska städer. Spridande städers (till exempel i USA) markslöseri, energifrosseri och bilberoende avskräcker i klimatförändringarnas era. Men den oreflekterat förtätade staden verkar inte heller vara lösningen: Nya täta och höga kvarter med brist på utblickar och insynsskydd, bullriga, blåsiga och små innergårdar och slagskugga under vinterhalvåret har blivit vanligare när husen krupit närmare varandra, byggts högre och slutits i alla väderstreck. Ändå måste vi av en rad skäl försöka bygga tätare men hur gör vi det utan att göra nya misstag? Förtätningens språkbruk Forskningsprojektet Funktionell Täthet har analyserat förtätning i Sverige och även jämfört med städer i omvärlden. Förvirringen kring begreppet och hur man kan mäta förtätning är stor och åsikter om vad som är god förtätning går isär. Designidéer verkar spela en liten roll medan exploateringstal och dess koppling till byggekonomin avgör hur förtätningsobjekten formges. Detta kallas i vårt projekt fastighetsförtätning, till skillnad från stadsbyggnadsförtätning, som förutom hus också väger in andra förtätningselement: skolor och vård, affärer, torg, kulturhus, innergårdar, parker och andra Ett nytt tätt kvarter byggs vid Frodeparken på delar av den nedlagda bangården i Uppsala. De nya husen är en del av en pågående förtätning av centrum i Uppsala med hotell, butiker, bostadsrätter och Uppsalahems solcellsförsedda hyresbostäder. De tre bostadsrättshusen under uppbyggnad tar upp samma yta som 2 av folkhemshusen i bakgrunden och rymmer tre gånger fler boende. Innergårdsytan per boende är 10 gånger större för folkhemshusen. FOTO: GUNNAR BRITSE/PER G BERG grönytor. Andra begrepp är vertikal förtätning (högre hus) och demografisk förtätning (med avsikt att få en spridning av åldrar). Stadstypernas förtätning I dag genomförs förtätning i alla stadstyper: bland storvillor, småstugor, flerbostadshus i förorter, i nedlagda hamnar och på grönytor i stadskärnan. I Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala byggs höga punkthus bland folkhemmets trevåningshus (från 1950-talet), men också radhus i ytterförorter och flerbostadshus i villaområden. Inte alltid sker förtätningen för att fylla ett lokalt behov utan mer för att de nya husen är attraktiva på bostads- eller kontorsmarknaden. Våra grannskapsstudier visar tydligt att varje stadstyp har specifika behov som skulle kunna tillgodoses genom förtätning. Egnahemsområden behöver till exempel ofta återskapa butiker och mötesplatser inomhus och utomhus. Folkhemshusområden saknar bekväma lägenheter med svängrum och hiss för de äldre som inte längre orkar springa i trappor eller hoppa över trösklar. De yttre förorterna behöver kompletteras med villor och radhus, och storvillaområdena med hyreshus för att minska segregationen. Grönstrukturen och täthet Enkla beräkningar visar att fri- och grönytor per kvm boendeyta minskar dramatiskt när vi jämför moderna stadskvarter med äldre talets innergårdar i storstäderna har i storleksordningen 1 2 kvm jämfört med folkhemshusens kvm grönyta per boende. Det betyder mindre lekytor och mindre nära rekreationsgrönska, vilket ställer högre krav på närhet till offentliga parker och skogsmarker och vatten att ströva i/vid. I Sverige är trenden att grönytor används för förtätning ända in i stadskärnorna. Samtidigt sneglar kontinentala Europa på Sverige när man till exempel i Paris vill bygga nya stadsdelsparker och skapa gröna mikro-innergårdar i täta stadskvarter. Hållbara transporter ger ny förtätning Över hela Europa utvecklas nu framtidens transportnät för framtidens transportslag. Biltrafiken tonas ner, medan spårvagnar, bussar och aktiva transporter (gång och cykel) fasas in i städernas mobilitet. Samtidigt utvecklas intelligenta transportsystem också för allmänna och aktiva transporter information och service via skärmar vid hållplatser och knutpunkter och via mobilapplikationer. När transportslagen fördelas om i en ny och mer hållbar mix, frigörs ytor för Det täta kvarteret Vauban i Freiburg byggdes med måttlig höjd (3 5 våningar) med utrymme för en heltäckande grönstruktur i fyra skalor, ett aktivt transportnät uppbyggt kring kvarterets spårvägslinje. Vauban har sedan inflyttningen ett rikt näringsliv med kommersiell och samhällelig service och kultur och området försörjs med bioenergi och solcells-el. FOTO: HENRIK ANDERSSON förtätning vare sig detta sker med hus eller med torg och grönytor. Nya fällor med förtätning Forskning och praktisk planering visar upp ett exempel på förtätning med hus som sparar energi och vatten, med invånare som ökar underlaget för samhälls- och kommersiell service och där boendekvaliteter inte har förlorats. I Sverige finns en rad fungerande nya täta kvarter med Västra Hamnen i Malmö I Sverige är trenden att grönytor används för förtätning ända in i stadskärnorna och Hammarby sjöstad i Stockholm som ledande exempel i Europa finns till exempel Südstadt i Tübingen, Vauban i Freiburg, Culemborg och Houten utanför Utrecht alla goda exempel på ny, tät bebyggelse där måttlig höjd, större, ljusare och grönare innergårdar är försäljningsargument för 2020-talets barnfamiljer och seniorboende. Det finns också ett växande urval av fall med mörka och instängda innergårdar, otillräckliga vistelseytor, problem med insyn och svag boendekontakt med gator och innergårdar. Det är svårt att tro att dessa misstag kommer att upprepas eller förvärras i längden. I en andra förtätningsvåg dyker i stället två nya problem upp. Det första handlar om en mekanism som gör att förtätningen hindrar bostadsbyggandet. I städer med stor inflyttning tenderar förtätningen att driva upp mark- och fastighetspriserna i städernas centrala delar. Lönsamheten att bygga i A-lägen är till slut så stor att byggföretagen bara vill bygga där vilket i praktiken leder till att byggandet avstannar i periferin. Det andra problemet berör invasiv förtätning vilket innebär att byggandets aktörer ser en ny möjlighet att massförtäta en hel befintlig stadsdel. Detta handlar inte om enstaka ifyllnadsförtätning eller om förtätning i hamnar eller industriområden. Det handlar inte om nya enklaver i städernas utkanter eller att ta oanvända grönområden i anspråk. Denna nya förtätningsdoktrin saknar helt praktiska förebilder i omvärlden, är inte vetenskapligt förankrad och saknar en tydlig designidé. Storskaliga planer med många tusen nya bostäder börjar nu ta form i storstäderna. Konsekvensanalyser av invasiv förtätning för den befintliga stadsdelens mogna lokalsamhällen, kultur och finmaskiga grönstruktur är en formidabel utmaning att ta sig an. Är grunden för invasiv förtätning en förhoppning: Låt oss bygga så får vi se vad som händer vi kan kanske rätta till det som blev fel i efterhand? PER G BERG PROFESSOR I LANDSKAPSARKITEKTUR UTHÅLLIG SAMHÄLLSBYGGNAD VID SLU Stadens förtätning Gröna Fakta 2/2015

15 VI VII Stadens förtätning Gröna Fakta 2/2015 I enkätundersökningar som gjordes 2001 och 2005 ansåg färre än var sjätte innerstadsboende stockholmare sig uppleva en brist i tillgången på parker och naturområden. Detta faktum analyserades av artikelförfattaren, som kom fram till fyra faktorer som avgör upplevelsen av gröntillgången. Ingen av dessa faktorer var täthet. BILD: SPACESCAPE Nyckeln till bra förtätning Jag fick frågan idag igen. Det räcker med att jag nämner att jag arbetar med stadsplanering, så kommer frågan ganska snart. Vad tycker du, ska vi ha förtätning eller grönområden? Jag tänker att det här verkligen är en viktig fråga för folk i allmänhet och jag är glad över att jag ägnade mitt doktorsarbete på KTH åt den. För det som triggade mitt forskningsarbete var just det faktum att det inte verkar finnas något samband mellan hur mycket grönområden man har och hur tätt man bor. Sambandet mellan förtätning och grönområden är komplext och just därför väldigt intressant för stadsplaneringen. Det finns nämligen mycket tättbebyggda miljöer där man upplever en stor tillgång på grönområden, och tvärtom, mer glesbebyggda områden där man upplever brist. OM 50 ÅR kommer det att bo fler människor i städer än det idag bor människor på hela planeten. Om bara 30 år kommer bebyggelsemassan att ha fördubblats. Hittills, i synnerhet efter andra världskriget, har städerna i huvudsak vuxit utåt, genom utbredning eller så kallad urban sprawl. Enligt ledande stadsforskare, och inte minst FN:s organ för stadsutveckling UN Habitat, har detta varit förödande, därför att det lett till omfattande konsumtion av skog, jordbruksmark och värdefull natur, ökat bilberoende, mer biltrafik, utsläpp, miljöförstöring och trafikolyckor, och inte minst orättvisor i fördelningen av resurser och närhet till arbetstillfällen. Mexicos förra president Filipe Calderon, som med Al Gore lett den stora utredningen The New Climate Economy, säger The current model of urban sprawl is promoting social exclusion. We cannot have these cities with low density, designed for the use of cars. We recommend those cities should have more density and more mass transportation. Världssamfundet FN menar att tillgången till den täta stadens livskvaliteter är en mänsklig rättighet. UN Habitats president Joan Clos är mycket tydlig här. To provide for expanding city populations and avoid uncontrolled urban expansion and its environmental impacts, urban planners should prioritise densification. Om du är rädd om miljön och kämpar för rättvisa så skulle jag lita på FN. Men det är också bra för den ekonomiska utvecklingen med tätare stad. Ju större stad, desto attraktivare blir ett tätt centrum därför att tillgängligheten är bäst här. Det betyder också att den växande kultur-, it- och tjänsteindustrin vill ligga här. Samtidigt vill fler bo centralt, därför att det är tidsbesparande och lättare löser livspusslet. Marknadsundersökningar visar att efterfrågan är stor att bo tätt. Därför finns det även starka ekonomiska drivkrafter för förtätning. NU ÄR DET med förtätning som med alla samhällsfrågor att det inte finns några enkla svar. It is not how dense you make it, it is how you make it dense som Vancouvers förra planchef Brent To- derian brukar säga. Det är inte fråga om förtätning är bra eller dåligt i sig. Det finns bra och dålig förtätning, det finns bra och dålig täthet. Detta visar genomförda marknadsundersökningar, att det inte är tätheten i sig som efterfrågas utan framförallt är det kvaliteten i stadsmiljön, gator för gång och cykel, butiks- och kulturutbudet, och inte minst bra parker. En stark drivkraft till förtätning är alltså grönområdena själva. ATT DET FINNS bra och dålig täthet var utgångspunkten för mitt doktorsarbete på KTH Arbetet utgick ifrån två stora enkätundersökningar. Temo 2001 och Utrednings- och statistikkontoret 2005 frågade hur stockholmarna ställer sig till tillgången på parker och naturområden och då svarade färre än var sjätte innerstadsbo att de upplevde en brist, medan mer än var tredje person uttryckte ett sådant missnöje i vissa mycket glesare förorter. Jag analyserade detta på alla ledder och bredder och kom genom statistisk analys fram till att det finns fyra faktorer som avgör upplevelsen av gröntillgången, och ingen av dem var täthet. Den första var närheten, mätt i gångavstånd till närmaste grönområde från bostaden. Detta har visats i annan forskning. Den andra var orienterbarheten, hur lätta grönområdena var att hitta, mätt i antalet riktningsförändringar från bostaden till närmaste grönområde. Denna faktor har inte varit lika känd och utforskad. Den tredje var, ganska självklart, grönområde- nas kvaliteter, mätt i antalet användningsområden, så som lek, picknick, promenader med mera. Den fjärde var grönområdets area, mätt i antalet hektar yta inom gångavstånd. Den upplevda tillgången på grönområden beror alltså på strukturen av grönområden, inte på tätheten. Detta torde vara goda nyheter för stadsplaneringen, för det betyder att det skulle kunna gå att förtäta om närhet, orienterbarhet och kvalitet går att utveckla. TITTAR MAN NÄRMARE på Stockholm kan man konstatera att miljöer som är kompakta, i bemärkelsen både täta och gröna, har högre fastighetsvärden, bättre hälsotal, större blandning av boyta och lokalyta, och ett högre exploateringstryck. Således verkar det som att parker tillsammans med täthet är en nyckel till den i planeringssammanhang så eftertraktade blandstaden. I blandstaden kan olika verksamheter och intressen samverka, gemensamma funktioner och kollektiva nyttigheter som till exempel parkering och parker samutnyttjas av dag- och nattbefolkning. FN har påpekat att det behövs täthet för att få till en blandstad och man menar att en eftersträvansvärd funktionsblandning är procent. FN rekommenderar också att minst 30 procent av markytan bör upptas av gatumark då detta säkerställer tillräckligt mycket mark för att skapa ett väl sammankopplat gatunät som ger rörelsefrihet och minimerar trängsel. Detta är ett stort problem i många oplanerade kåkstäder och villaförorter. NÄR DET GÄLLER yta för offenliga platser och parker (public open space) rekommenderar UN Habitat minst 15 procent av markytan. Faktum är att både Stockholms och New Yorks tätaste stadsdelar har mer än 15 procent offentlig grönyta. I en ny studie som jag varit med att genomföra i Bergens kommun i Norge har vi gått igenom samtliga erkända mått på utemiljö i stad. Vi kan preliminärt konstatera att UN Habitats mått är högst rimliga med skandinaviska mått. Värt att nämna är även de av Boverket rekommenderade avståndsmåttet 300 meter till närmast grönområde. Detta mått kommer ursprungligen från SLU-forskaren Patrik Grahn som studerat avstånd och vardagsrekreation. Andra mått som vi studerat är grönyta per person, vilket fångar tätheten i relation till grönytan. Detta mått visar sig inte vara relevant för upplevelsen av grönhet, men däremot verkar det fångar det potentiella trycket på grönytorna och därmed slitaget. Det verkar som stadsdelar som ligger under fem kvm Analyser av Stockholm visar att där har miljöer som är både täta och gröna högre fastighetsvärden, bättre hälsotal, större blandning av boyta och lokalyta, och ett högre exploateringstryck. Det verkar därför som att parker tillsammans med täthet är en nyckel till den i planeringssammanhang så eftertraktade blandstaden, där olika verksamheter och intressen kan samverka och exempelvis parkering och parker kan samutnyttjas av både dag- och nattbefolkning. BILD: SPACESCAPE Vi har idag extremt utspridda utglesade städer som innebär stora miljöproblem, orimliga orättvisor och hinder för ekonomisk utveckling grönyta per person kan ha trängselproblematik och parker som ligger i dessa stadsdelar kan ha ett sådant hårt tryck att de har begränsade gröna gräsmattor, vilket innebär att de får större inslag av konstgjorda ytor så som konstgräs eller gummi för att upprätthålla kvalitet. SAMMANFATTNINGSVIS: TÄTHET MED bra och stora parker verkar göra den hållbara attraktiva blandstaden tack vare att de skapar miljökvaliteter som gör att människor bor kvar sida vid sida med utvecklingen av kommersiella verksamheter. När de gröna stadsrummen däremot försummas flyttar boende ut från stadskärnan, vilket bidragit till 1900-talets sprawl och utglesade förortslandskap. I Amerika talar man om doughnut cities där innerstaden övergivits och förfallit. Andra drivkrafter för 1900-talets utglesning var fabriker och miljöstörande verksamheter. Dessa har dock flyttat ut ur stadskärnorna men är idag ersatt av biltrafiken, som otvetydigt är det mest störande, förorenande och skadliga i stadsmiljön, som gör att människor klagar på buller, dålig luft och otrygghet, i synnerhet för barnen. Det olyckliga är att utglesningen genererar i sig själv en biltrafik som stör och tar plats i stadskärnan från parkytor, vilket gör kärnan mer och mer oattraktiv. En ond spiral som endast kan hindras genom en förändrad stadsplanering, det vill säga kvalitativ förtätning. Vi har idag extremt utspridda utglesade städer som innebär stora miljöproblem, orimliga orättvisor och hinder för ekonomisk utveckling. Det är inte bara FN som förordar förtätning, det gör i princip alla offentliga myndigheter och kommunala översiktsplaner och stora miljöorganisationer. Min poäng är kort sagt att bilismavveckling och parkutveckling är nyckeln till bra förtätning. Eller som Bogotas förre borgmästare Enrique Peñalosa uttryckte det på Great Cities Conference i Chicago 2001 High-quality public pedestrian space, and parks in particular, are evidence of a true democracy at work!. ALEXANDER STÅHLE LANDSKAPSARKITEKT STADSBYGGNADSFORSKARE VID KTH Stadens förtätning Gröna Fakta 2/2015

16 - VIII 31 Stadens förtätning Gröna Fakta 2/2015 Bostäder byggs på bekostnad av tidigare fasta principer En av kritikerna till förtätning är forskaren Josefin Wangel vid avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH. I en stad av lite större storlek är det absolut viktigaste att de grönytor som finns får vara kvar. Ur mitt perspektiv är det en absurd prioritering att bygga på grönytor istället för på till exempel parkeringsplatser, säger hon. JOSEFIN WANGEL ÄR engagerad i hållbarhetsfrågor och stack ut hakan ordentligt våren 2013 när hon i en intervju i Dagens Nyheter kritiserade både Hammarby sjöstad och Norra Djurgårdsstaden för att komma farligt nära greenwashing miljöfokuserad marknadsföring på falska premisser. Hon är annars mest kritisk till den förtätning som planeras och utförs i den befintliga staden, jämfört med områden som Hammarby sjöstad som byggs på tidigare industrimark. Där uppstår inte samma problem med att grönytor försvinner. Fast å andra sidan försvinner småskalig industri ut ur staden som då blir en plats för boende och kommunikation, och för dem som jobbar inom kunskapssektorn. De som producerar blir hänvisade att flytta utanför staden. GRÖNYTOR FYLLER MÅNGA olika funktioner. Ur ett ekologiskt perspektiv kan en skräpig grönyta vara värdefull, även om den inte är vacker att se på. Gröna strukturer tar hand om regnvatten, jämnar ut temperaturskillnader och dämpar buller. Om man måste välja bort eller minska ner de grönytor som finns, är det också väsentligt att fundera över om de som finns kvar verkligen fungerar för hela befolkningen. En skogsbacke är ju härlig för barn men inte lika tillgänglig för äldre. Vi måste också se till att grönytorna ger de hälsoeffekter som naturen i sig själv ger. Det innebär att ytorna måste få komma undan lite och till exempel inte kan ligga precis bredvid en stor bilväg. ETT EXEMPEL PÅ lyckad förtätning är enligt Josefin Wangel Högdalen, där hon själv bor. Där har man lyckats förtäta så försiktigt så att det knappt märks genom att identifiera små ytor, till exempel en gammal uppställningsplats och liknande, för byggnation. Borde de inte i stället fråga sig vilken typ av stad vi vill ha? Hon framhåller också Hammarby sjöstad där man byggde två stora ekodukter för att öka tillgängligheten för djur men också människor. Där finns även vassparken, som i och för sig hör till den blå strukturen men som ger en naturkänsla åt hela stadsdelen. Och de satsningar på klimatanpassningar som har gjorts i Norra Djurgårdsstaden, där en av huvudstrategierna är att jobba med att öka andelen grönstruktur. I de här två exemplen kan vi tydligt se att de har jobbat bra med de här frågorna men att dessa områden också har gynnsamma lägen i direkt anslutning till sammanhängande grönområden som gör det lättare att förtäta. JOSEFIN WANGEL ÄR kritisk till Stockholms stad och regionen som har antagit målet om att vara en tillväxtregion där de ska försöka bygga bostäder åt så många som möjligt. Detta är en politisk prioritering, och man skulle kunna göra andra prioriteringar. Borde de inte istället fråga sig vilken typ av stad vi vill ha? Större är inte alltid bättre. Kanske måste vi sätta stopp för expansionen av redan stora städer någon gång. Hon hänvisar till en rapport beställd av Stockholms stad som redovisar möjligheter att öka bostadsbyggandet väsentligt men där detta sker på bekostnad av tidigare fasta principer när det gäller bullerzoner, att inte bygga på grönytor eller störa kulturhistoriskt intressanta miljöer. Före rapporten var målet för bostadsbyggandet betydligt lägre. Att börja tulla på de här viktiga principerna är en förskjutning i prioriteringar som oroar mig, säger hon. FLORENCE OPPENHEIM Hallå där projektledaren Karin Söderling! Du är kyrkogårdsförvaltningens projektledare för Järva begravningsplats som ska byggas i nordvästra Stockholm. Vad är det ni ska göra? BYGGA EN begravningsplats som fullt utbyggd har omkring gravplatser varav cirka blir kistgravar, vilket ska räcka för nordvästra Stockholms behov under en lång tid. Det behövs, för vi har brist på gravplatser, framför allt för kistgravar. Här byggs också ceremonibyggnader som inte är bundna till någon speciell konfession. I den arkitekttävling som gjordes för utformningen ställdes krav på mångfald, tillgänglighet och att området även fortsättningsvis ska kunna användas för friluftsändamål. Det har de vinnande arkitekterna Kristine Jensen och Poul Ingemann lyckats väl med. Berätta några detaljer! Järva begravningsplats byggs i ett kulturreservat. För att underlätta för friluftslivet, men ändå inte störa friden, kommer begravningsplatserna att göras i avgränsade öar i övrig mark. Platsen ska hanteras på ett miljövänligt och naturligt sätt, och därför ska vattenreningen från dag- och dränvattnet göras via våtmarker. Det blir både öppna vattenspeglar och partier med växter, som kan ta hand om kväve bland annat. Presenterar Gilla oss på Facebook! Igelbäcken som rinner i området ska fyllas på på naturlig väg. Blir begravningsplatsen dyrare än andra? Det beror på hur man ser det. Den blir dyr, men det beror på förutsättningarna: det finns inga grusåsar med grävbar mark här i trakten. Här har man tippat sprängsten och massor i samband med att tunnelbanan byggdes. Det ska vi ta hand om och återanvända så mycket som möjligt. Jag tror inte att vi skulle kunna göra en mycket billigare begravningsplats här i närheten. En fördel här är att vi inte behöver göra någon sänkning av grundvattnet, vilket behövs på många andra ställen i Stockholm. Hur ser tidplanen ut? Detaljplanen ska ställas ut efter sommaren i år. Byggstart blir som tidigast under Begravningsplatsen byggs i etapper, och den första kommer att rymma cirka gravplatser plus en ceremonibyggnad. Vi ringde: projektledaren Karin Söderling Du vet väl att tidningen Utemiljö har en egen Facebook-sida? Här lägger vi upp lite nyheter och delar länkar relaterade till vår bransch. Sök oss på Tidningen Utemiljö på Facebook! Varför? För att höra hur planerna på den nya begravningsplatsen Järva ser ut och hur arbetet fortskrider. Detta nummer av Gröna Fakta är skrivet av Thorbjörn Andersson, landskapsarkitekt LAR/MSA och professor i landskapsarkitektur vid SLU, Per G Berg, professor i landskapsarkitektur uthållig samhällsbyggnad vid SLU, Alexander Ståhle, landskapsarkitekt och stadsbyggnadsforskare vid KTH samt Florence Oppenheim, redaktör på Tidningen Utemiljö. Gröna Fakta 2/2015. Redaktör: Florence Oppenheim ISSN Parkmöbler *Italiensk design *Europeisk tillverkning Tel

17 32 33 Bella Roma! Det råder ingen tvekan om att det finns mycket sevärt i Rom, men här kommer tips om några intressanta och sevärda parker som inte tillhör de allra vanligaste besöksmålen i den eviga staden. Villa Celimontana text: Daniel Gahnertz och Cecilia Erander, foto: Daniel Gahnertz ligger i sydöstra Rom i Rione Celio, med huvudingång nära Piazza della Navicella, intill basilikan Santa Maria in Domnica. En annan ingång ligger nära basilikan Santi Giovanni e Paolo. TILL SKILLNAD FRÅN andra historiska villaparker i Rom ligger den lilla parken Villa Celimontana med sina 5, 5 hektar mitt i stadens hjärta. Parken är belägen på en av Roms sju kullar, colle Celio, bara en kort promenad från Colosseum. Vid ingången från Via della Navicella delar sig parken i två delar. Rakt fram finns en liten gruspiazza med bänkar och den ståtliga villan där geografiska sällskapet numera huserar. Till vänster finns en öppet gräsparti med ett unikt exemplar av Senegalpalmen (Phoenix reclinata). Till höger öppnar sig den kuperade delen av parken, där det under sommaren finns gott om svalkande skugga under tallarna och platanerna. Här finns också cypresser, ekar och lagerträd. Villa Celimontanas första byggnationsfas från 1572 till 1600 kännetecknas i huvudsak av romerska influenser. Parken byggdes som en antik teater med olika höjdnivåer och terasser, som skulle samspela visuellt med det jättelika romerska termalbadhuset Caracalla vid foten av trädgården. År 1602 anlade dåtidens ägare, familjen Mattei, vattenkanaler av granit och ett stort antal fontäner, däribland Atlasfontänen med tillhörande fiskdamm appliceras fler fontäner och gångar i parken enligt franskt mönster. De olika efterföljande ägarna planterade ett stort antal träd för att försöka efterlikna ett slags romantiskt landskap. Ändå har karaktären av arkeologisk park kvarstått med ruinerna från den romerska storhetstiden. Efter ett mycket välkommet beslut öppnade 1928 Villa Celimontana för allmänheten. Parken Villa Celimontana på en av Roms sju kullar har många vattenkanaler och fontäner. Villa Ada ligger i norra Rom med ingång från via Salaria, via di Ponte Salario, via di Monte Antenne och via Panama. VILLA ADA ÄR den näst största parken i Rom med sina 140 hektar. Parken består av ett kulligt landskap längs med Via Salaria i norra Rom utanför den aurelianska stadsmuren. I slutet av 1700-talet blev prins Louis Pallavicini ensam ägare och skapade tillsammans med landskapsarkitekter kärnan till vad parken är idag. Villa Ada har en av Europas största urbana skogar väldigt nära citykärnan. I vissa delar av parken (som Monte Antenne) kan du vandra i timmar utan att höra stadstrafiken, och ofta möter du inte en enda människa. För några år sedan gick ett rykte om att det levde någon sorts Big foot i parken, säger journalisten Lorenzo Grassi, som bor nära parken och regelbundet har vistats här sedan barnsben. Landskapet i andra områden av parken är böljande och grönt, starkt influerat av engelsk romantik. Här finns tre små konstgjorda sjöar, som får vatten från en underjordisk akvedukt. Den största sjön är ett populärt tillhåll under sommaren med sina många gratis musikkonserter. Parken är idealisk för jogging och promenader. Skogsområdet kännetecknas av stora partier med tall, ek, lönn, hästkastanj, alm och lagerträd. Några av de många däggdjuren som lever här är räv, vessla och piggsvin. t forts. på nästa uppslag Villa Ada är en stor och ganska centralt belägen park, som passar lika bra för promenader och jogging som för en stunds lugn och ro.

18 34 35 AKAdemi båstad YrKesHÖgsKOlA I en villa i parken Villa Torlonia bodde Benito Mussolini med familj under många år. Sedan 1978 är parken öppen för allmänheten. Villa Torlonia ligger strax nordost om centrala Rom. Från via Nomentana 70 kommer man in i såväl parken som museet. PARKEN ÄR UPPDELAD i olika delar, som med tiden utvecklats av en rad olika landskapsarkitekter. Från slutet av 1700-talet till tidigt 1800-tal kännetecknas arrangemangen i parkens norra del av raka ekalléer och symmetri. Under 1800-talet fick parken en mer angloromantisk inriktning med slingrande stigar, kullar, skog, dammar, exotiska växter och falska ruiner. Benito Mussolini med familj hade villan som residens i Rom mellan 1925 och 1943, men efter andra världskriget förföll parken. Den restaurerades och öppnade för allmänheten så sent som Den 13 hektar stora parken är idag mycket populär. Här finns till och med en centro anziani, eller mötesplats för äldre. Innanför entrén öppnar sig parken med en grusplan där mäktiga palmalléer sträcker sig uppåt sluttningen inåt parken. Längs kanariepalmernas stammar hänger slangar från toppen. Slangarna är till för att behandla palmerna mot skalbaggen Red Palm Weevil (Rhynchophorus ferrugineus). Den förstör många palmer i Roms parker. Larven som kan bli upp till fem centimeter utvecklas inuti palmens stam och förstör vävnaderna, vilket gör att palmen dör, säger Roms kommuns parkchef Bruno Cignini. Förutom en rik insektsfauna lever här också många amfibie- och fågelarter. I parken finns det gott om utspridda fruktträd, lagerträd, buxbom och järnek. En av stenekarna är mer än tvåhundra år och mäter fyra meter i omkrets! Gröna tak visas i Utemiljös monter På Infrastrukturmässan i Malmö den 23 april presenterar Tidningen Utemiljö ytterligare en aktivitet. Då kommer Jonatan Malmberg från Scandinavian Green Roof Institute till tidningens monter och demonsterar olika typer av lösningar för gröna tak. REDAN PÅ ONSDAGEN den 22 april anordnar Tidningen Utemiljö en paneldebatt om Blågröna möjligheter och lösningar där Jonatan Malmberg deltar tillsammans med Mats Wirén, ekolog i Malmö stad, Ann-Marie Fransson, lektor vid SLU samt Simon Olofsson, landskapsingenjör från Trädgårdsanläggarna. Vid två tillfällen på torsdagen den 23 april, en timme under förmiddagen och en under eftermiddagen, finns Jonatan Malmberg dessutom i monter I12 för att praktiskt visa hur gröna tak fungerar. Vi har ett bord med oss, som är uppbyggt som ett sluttande tak. Där kommer jag att visa olika lösningar och uppbyggnader för gröna tak, av Florence Oppenheim Jonatan Malmberg, Scandinavian Green Roof Institute. berättar Jonatan Malmberg. Besökarna kan se uppbyggnaderna i genomskärning, från tätskikt upp till vegetationen. I montern kommer också att finnas olika dränerings- och vattenhållande produkter att studera. SCANDINAVIAN GREEN ROOF Institute ägs till 100 procent av den ideella föreningen Scandinavian Green Roof Association. Vårt uppdrag är dels att inspirera och sprida kunskap om gröna tak, dels att aktivt delta i olika projekt och möjliggöra forskning på institutet, berättar Jonatan Malmberg. Han finns i Utemiljös monter I12 torsdagen den 23 april klockan till och klockan till TrädgårdsuTbildningar Behovet av arbetsledare och kvalificerad anläggare inom trädgård ökar då branschen är i snabb utveckling. Utbildningarna skapar goda möjligheter för både en personlig och en karriärmässig utveckling. ArbetsledAre trädgård 120 YH-poäng Vill du vara med och leda trädgårdsbranschen in i framtiden? Detta är utbildningen för dig som har erfarenhet och trivs med att arbeta i trädgårdssektorn. Utbildningen ger dig god kompetens att leda personal och verksamheter inom denna framtidsbransch. sista ansökan 15 augusti. Kursstart oktober KvAlificerAd trädgårdsanläggare 300 YH-poäng Vill du bli en skicklig trädgårdsanläggare med kompetens att anlägga såväl komplicerade som funktionella trädgårdsanläggningar? Vi erbjuder dig en utbildning där hantverkskunnandet är i fokus. sista ansökan 15 oktober. Kursstart januari grundutbildning i trädgård Yrkesvux 1 år. sista ansökan 27 mars. tel

19 36 17 Gatuträd i stormtider Det går att förebygga stormskador både genom beskärning och genom att sörja för att roten är stark. Dessutom finns nya sorter av alm som klarar sig bra både mot almsjuka och vindar. Detta och mycket annat diskuterades på ett seminarium i Köpenhamn i höstas, anordnat av Köpenhamns universitet och Dansk Træplejeforening. av Søren Holgersen, Grønt Miljø STORMEN ÖVER DANMARK den 28 oktober 2014 var kort och hetsig och den första i kategori fyra i Danmark sedan Den kom så tidigt att lövträden fortfarande hade kvar det mesta av sina löv och gick därför extra hårt åt träden. Nästa storm, den 5 december, var inte lika hård men varade längre och angrep från en ny vinkel. Löven hade fallit, och skadorna blev mindre omfattande och kunde till viss del förklaras av de hål som den tidigare stormen hade orsakat. Styrelsen för Slotte og Kulturejendomme, som förvaltar träd, rapporterade om stora skador, framför allt rotvältor, stambrott och knäckta trädtoppar. I förhållande till tidigare storm var det många stambrott och knäckta toppar. Orsaken var bland annat den torra hösten då rötterna stod stadigt fast. Skadorna drabbade flera arter, bland annat lind, bok och al, men mest solitära träd. DE TRÄD SOM var beskurna och bildade ett litet segel klarade sig bäst. Det gällde till exempel en gammal lindallé i Bernstoffparken som hade beskurits två år tidigare. Kronbeskärning är alltså effektivt mot stormskador. Inte för att vi önskar toppkapning, men korrekt uppbyggda träd är mindre utsatta för stormskador än andra. Dessutom visade stormskadorna att skador och andra fel straffar sig. Hälften av de fallna träden kunde förklaras på detta sätt. Stormskadorna skapar också nya skador, till exempel svampangrepp, och genom att det uppstår hål i vegetationen där nya stormar kan orsaka skador. Christian Nørgård Nielsen, Skovbykon, förklarade under seminariet att inget stort träd kan förklaras stormstabilt. I de två stormarna välte det drygt ett par tusen träd i stad och på landsbygd, inte mycket i förhållande till i skogarna. Det går också att göra en hel del för att begränsa riskerna. Roten ska vara stark och kunna breda ut sig i djup och bredd, men detta hindras ofta av fixeringar, packad jord och bristande dränering i planteringsgropen. BETÄNK OCKSÅ ATT träd i grupper eller i alléer exponeras extra mycket efter en gallring. Det gör trädet instabilt eftersom roten inte är van vid vindbelastning i de riktningar där det tidigare var lä. Denna risk kan avhjälpas genom att beskära kronan. Även om trädet inte välter, kan det få andra stormskador. Frostsprickor är ofta fläkskador som uppstått i storm. Och när stormen ruskar trädtoppen, rycker det i rötterna som kan gå av eller mista de små, fina rötterna talets skogsdöd berodde till stor del på tidigare stormskador, enligt Christian Nørgård Nielsen. ALM VAR ETT mycket stormtåligt träd men efter almsjukan har trädet fallit i glömska trots att det finns nya sorter som är så resistenta att de går att använda, berättade Jelle Hiemstra från Lantbruksuniversitetet i holländska Wageningen. I Holland förädlade man fram resistenta almsorter redan efter den första almsjukeepidemin på 1920-talet. Det gjorde man igen efter den mer aggressiva almsjukan på 1970-talet. Det finns andra arter som har almens egenskaper men ingen har alla, bland annat att almen tål alla slags jordar, storm, salt och beskärning samtidigt som den har en öppen krona. I ett projekt från 2006 till 2012 har 29 nya sorter testats, som har förädlats till en viss resistens bland annat med hjälp av asiatiska sorter. Ingen sort var helt resistent men bäst var Columella, tätt följd av de amerikanska sorterna Rebona och New Horizon. Några sorter planterades i bland annat Amsterdam, och de första fem åren växte de fint och blev inte sjuka. Jelle Hiemstra spår en ljus framtid för almen, även som gatuträd. De nya sorterna har bevarat de flesta av de gamla almsorternas egenskaper, även om inte utseendet är helt likt. Det är särskilt de unga träden som ser annorlunda ut. NYA ALMPLANTERINGAR I Danmark finns på enstaka platser. Oliver Bühler på Københavns Universitet har registrerat 141 individer. Några av dem står till exempel på Vigerslev Allé i Köpenhamn där sorten Rebona planterades 2009 och 2010, och har klarat sig bra hittills. Nyplanterade almar ligger långt före i etablering och tillväxt jämfört med andra arter som planteras i gatumiljö. Oliver Bühler förklarade på seminariet i Köpenhamn att med den fart almen har ska man vara extra snabb med etableringsbeskärning och uppbindning. Parkens solitära träd har en extremt hög singelträdsstabilitet jämfört med träd i skogen som har hög social stabilitet. FOTO: CHRISTIAN NØRGÅRD NIELSEN I Udrider Allé i Fredensborgs Slotshave välte totalt cirka 20 träd av 213 i de två stormarna i Danmark hösten Träden, småbladig lind, Tilia cordata Erecta, planterades Som synes är det bara träd på vägens nordsida som har vält, eftersom rötterna inte når in under vägvallen. FOTO: JOHN NØRGAARD NIELSEN Med den fart almen har ska man vara extra snabb med etableringsbeskärning och uppbindning. Ulmus New Horizon på Lygten i Köpenhamn, sommaren Trots vanskliga förhållanden stortrivs den nya almsorten som planterades FOTO: OLIVER BÜHLER

20 38 39 Gröna nyheter Gröna nyheter Växter gynnades av katastrofer EN NY STUDIE från forskare vid Göteborgs universitet visar att växter har varit allra bäst på att klara de stora naturkatastrofer som i grunden har förändrat livets historia på jorden. Forskarna har studerat över växtfossil för att försöka förstå effekterna av de naturkatastrofer som har gjort att många arter har dött ut. Det visar sig att effekterna har varit väldigt olika på olika arter. Resultaten visar att naturkatastrofer drabbat växter mindre än djur, vilket tyder på att växter i allmänhet har varit särskilt bra på att överleva och hämta sig efter tuffa perioder. Ett exempel är när en asteroid orsakade stor förödelse i närheten av nuvarande Mexiko för 66 miljoner år sedan, och ledde till utrotning av alla dinosaurier utom fåglar, men bara hade begränsad effekt på växternas mångfald. I och för sig förlorade ormbunkar och nakenfröiga växter som tallar och granar en del av sin mångfald, men i gengäld fick blommande växter ett uppsving och ökade sin mångfald kraftigt. Naturkatastrofer betraktas ofta som en dålig sak, men de har varit avgörande för att förändra världen till hur vi känner Hur ren är luften idag? den idag. Utan asteroidnedslaget är det troligt att dinosaurierna fortfarande skulle jaga runt på jorden, däggdjuren skulle varit små och gömt sig i grottor, och människor skulle aldrig ha utvecklats, säger Alexandre Antonelli, som lett forskningsstudien och som är vetenskaplig intendent på Göteborgs botaniska trädgård. NATURVÅRDSVERKET PRESENTERAR NU data om luftkvalitet i realtid för bland annat Malmö, Göteborg och Stockholm. Naturvårdsverket har under 2014 utvecklat ett nytt nationellt system för att samla in och tillgängliggöra luftkvalitetsdata i realtid. Nu lanseras på webbplatsen visualiseringar i form av diagram som i realtid visar halter av föroreningar i luften. Data för de senaste 24 timmarna finns i dagsläget för partiklar (PM10), kvävedioxid och marknära ozon, vilka är de mest problematiska luftföroreningarna i Sverige idag. Data finns för Stockholm, Göteborg och Malmö, samt för de nationella mätstationerna för marknära ozon i förortsmiljöer och landsbygd. Naturvårdsverket kommer att arbeta vidare med de berörda kommunerna för att utöka presentationerna med flera ämnen samt öka på med flera kommuners data. Realtidsdata om luftkvalitet ger också värdefull information för exempelvis hjärt- och lungsjuka och små barn, vilka är grupper som är extra känsliga att utsättas för luftföroreningar. Läs mer på: naturvardsverket.se Blommor som denna orkidé har gynnats av en del av de stora naturkatastrofer som har förändrat vår värld. Det visar en studie som Alexandre Antonelli, vetenskaplig indendent på Göteborgs botaniska trädgård har lett. Genom att studera tidigare naturkatastrofer kan vi lära oss mer om hur känsliga olika organismer, miljöer och egenskaper är för förändringar, en kunskap som kan användas för att skydda den biologiska mångfalden under pågående klimat- och miljöförändringar. Källa: gotbot.se Ny handlampa med magnet för upphängning NU LANSERAS EN robust handlampa med 14 dioder i sidled och en diod framåt. Lampan är tillverkad i en slagtålig aluminiumlegering och har en stark magnet i botten på handtaget, för att kunna hängas upp. Den är uppladdningsbar och har automatisk avstängning och skydd mot överladdning. Ljusflödet är 500 lumen och brinntiden två timmar. Mått: 392 x 36,3 mm. Säljs via: big-gruppen.com Nepeta från Tyresö EN BERGNEPETA FRÅN Tyresö ingår i Grönt kulturarvs sortiment för i år. Den heter Nepeta racemosa Linghem och kommer från Tyresö i Östergötland, där den fanns vid en sportstuga från talet. Den blir cm hög, trivs i soligt och väldränerat läge och blommar i maj-juni. Det grågröna bladverket doftar. Grönt kulturarv har skapats för att göra det möjligt att lansera och saluföra odlingsvärt växtmaterial som samlats in genom Programmet för odlad mångfald, POM. POM är ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna och samordnas från SLU i Alnarp. Källa: slu.se Vuxenutbildningen Nepeta racemosa Linghem, som ingår i Grönt kulturarv. FOTO: GRÖNT KULTURARV Snyggt, säkert och skönt för fötterna I EN NYUTVECKLAD serie av skyddsskor lanseras nu fyra modeller, där målet är att komma så nära komforten hos sportskor som möjligt. Serien omfattar två par skyddsskor, ett par skyddskängor och ett par skyddssandaler. Invändigt är alla skyddsdelar och passform lika. Tåhättan är böjd där tårna böjs när man sitter på huk, för att den inte ska märkas när man arbetar på knä. Skorna är helt metallfria och i stället gjorda av bland annat kompositmaterial. De har dubbel stötdämpning, i såväl yttersula och iläggssulan. Skorna uppfyller den högsta skyddsklassen, SRC, när det gäller halkskydd. Läs mer på: mascot.dk Utbildningen för dig som vill leda verksamheter för bad- och fritidsanläggningar och utemiljöer! Badmästare och Verksamhetsledare för fritidsanläggingar Ansök senast 15 april Läs mer: skelleftea.se/yrkeshogskolan