MAGASINET FÖR BOENDE I MICASA FASTIGHETER 2/2010. MISTELN populär parasit Kom i form med SENIORGYMPA JULMYTER. Historien om ljuset

Transkript

1 MAGASINET FÖR BOENDE I MICASA FASTIGHETER 2/2010 MISTELN populär parasit Kom i form med SENIORGYMPA JULMYTER Historien om ljuset

2 God Jul och Gott Nytt År önskar vi på Attendo! Hemtjänst det är du som väljer! Med kundvalsmodellen väljer du själv vem som ska stå för dina hemtjänstinsatser. Kostnaden för din hemtjänst är densamma oavsett vilken utförare du väljer. Våra medarbetare försöker alltid ge det lilla extra i mötet med dig. Hos oss är det du som står i fokus. Om du inte har hemtjänst i dag, men ändå behöver hjälp i hemmet, kan du anlita oss för hushållsnära tjänster exempelvis städning och fönsterputsning. Ring oss om du har frågor om hemtjänst:

3 Innehåll 18 6 Tid för omtanke 20 4 Julens egen parasit 6 Lär känna prima primadonnan Dellert 10 Oväntat om jultraditioner 14 Bröd till högtid och vardag 16 Så gjorde vi innan frysen 18 Sprakande fyrverkeri 20 Sagor, sägner och deras historia 22 Trasmattan, en kär gammal vän 24 Frimärken som dyr konst 28 Ljusets långa historia 30 Den folkligaste av sporter 32 Kom igång med seniorgympa 34 Vinterns Stockholmsevenemang 36 Vinterviken, en del av Stockholms historia 40 Julens bästa lästips 42 Korsord Ensamhet är något som drabbar oss alla från tid till annan. Ibland är den självvald och då kan ensamheten kännas fantastisk och härlig. Jag gör vad jag själv känner för i just den här stunden. Men ofta är den inte vald utan den beror på att man tappat sin livskamrat eller sin bästa vän. Då är ensamheten oftast plågsam. I Micasa Fastigheters senior- och trygghetsboenden bor det många som sökt sig dit för att de blivit ensamma med förhoppning att finna nya vänner och bekanta. Det är därför roligt att kunna få bevittna alla dessa aktiviteter och få höra alla historier om hyresgäster som funnit nya vänner. Detta glädjer mig väldigt mycket för en av anledningarna till att dessa seniorboenden tillkommit är just att öka gemenskapen mellan äldre. Det är för att skapa nya möten som Micasa Fastigheter byggt gemensamma vardagsrum, tvättstugor som är öppna och ljusa och som ligger nära gemensamhetsutrymmena. Det är därför Micasa Fastigheter byggt in naturliga mötesplatser på våningsplanen och vid entrén. Det är därför Micasa Fastigheter bygger om alla gårdar/parker för att skapa möjlighet till ökad utevistelse och att skapa gemenskap och möten. Vi vill som fastighetsägare inte bara erbjuda moderna och tillgängliga lägenheter vi vill också erbjuda ett boende som erbjuder gemenskap ett boende att se fram emot. Min önskan är att vi tillsammans ska göra jul- och nyårshelgen till en tid av omtanke om dem som finns runt omkring oss, grannar, vänner och familjen. God Jul och Gott Nytt År! Anders Nordstrand VD, Micasa Fastigheter Trivsel ges ut av Micasa Fastigheter AB, Rosenlundsgatan 44 B, Box , Stockholm. Telefon: Redaktör Maria Ehn-Notrica Medarbetare i detta nummer Cari Busin, Ingrid Eiritz, Gunnar Hultman, Isabell Jonasson, Erik Lennartsson, Lisa Lindqvist, Nicholas Nace, Anna Nordlund, Elma Pålsson, Li Samuelsson, Jenny Sandgren, Isabelle Swahn, Eva Wase Omslag 3 Olof Holdar Produktion Hedh & Franke Tryck Danagårds Grafiska. Micasa Fastigheter ingår i koncernen Stockholms Stadshus AB. Pantone 7469

4 TRADITIONER FOTO: MICASA Pussas under populär parasit Misteln är en spännande växt på många olika sätt. Den har ett magiskt rykte, ett unikt spridningsmönster, är fridlyst i Sverige där den också tidigare var en symbol för fred. Dessutom får man pussas under den! Om du tidigt på våren ser en grön skatboliknande buske högt upp i kronan på ett fruktträd eller i en lind runt Mälardalen eller i östra Småland, kan du vara ganska säker på att du ser en mistel. Om den dessutom är gaffelgrenig och bladen är tjocka och glansiga, och har små, ockragula blommor, behöver du inte ens tvivla. Misteln är nämligen Sveriges enda trädlevande parasit. Halvparasit Det är en riktigt häftig växt! Spridningsprocessen går i princip inte att fejka, säger trädgårdsmästare Karola Dalbom. Mistelns rot genomborrar trädets bark och skickar små korta grenar in i vedmassan. Även om misteln har sin egen fotosyntes och kan bilda energi alldeles själv, parasiterar den på trädets näring och vatten 4

5 genom att skicka sugorgan in till trädets ledningsvävnad. Detta gör den till en halvparasit. Man har hittat pollen och fossilfynd som visar att misteln var mycket vanligare i Sverige när klimatet var varmare. Blommorna blommar tidigt på våren, de är små och gula och sitter ofta tre och tre i små knippen. Eftersom värdträdet inte har några blad då misteln blommar, syns blommorna tillräckligt bra för att insekter ska hitta dit. De klotrunda bären bildas bara på honblommorna och är vita eller lite grönvita och väldigt giftiga. Köttet är klibbigt och innehåller bara ett ensamt frö. Fridlyst Fröet sprids på ett sätt som nästan inte går att göra på någon kemisk väg, det måste ske naturligt. Fåglar äter bären, och fröet tar sig oskadat genom tarmarna och ut med avföringen. Av det klibbiga bärköttet bildas det långa, klistriga trådar runt fröet som fäster sig på trädgrenar där det sedan kan gro. Alltså måste fågeln bajsa på ett träd, och om den gör det, måste det vara på ett träd som misteln trivs på. Den avancerade spridningsprocessen gör misteln extremt fridlyst, man får inte ens röra den om den skulle växa i den egna trädgården. Vi trädgårdsmästare får inte skära i fruktträdsgrenar om en mistel har rötter där, inte ens i privata trädgårdar, säger Karola. Det enda sättet att få plocka en mistel, är om den trillat ner av sig själv. Förut användes det klibbiga fruktköttet som fågellim för att fånga fåglar. Carl von Linné skrev år 1755 att fåglarna täckar till sin egen olycka. Men fåglarna var helt omedvetna om att de genom att äta bäret spred ingrediensen till sin egen död. Misteln är väldigt sällsynt i Norden. Den håller främst till i Mälardalen, på Kinnekulle, Södra Småland, Mälaröarna och i sydöstra Norge. Häromkring finns den bland annat i Ekerö, Upplandsbro och Roslagen, berättar Karola. En magisk växt Här syns misteln bara på några få sorters träd, medan den i Europa växer på nästan vilket träd som helst, och behandlas som ogräs eftersom den slår rot i fruktträdgårdarnas äppeloch päronträd. Anledningen till att misteln inte finns på ett så stort område är för att fåglarna håller sig där bären, alltså deras mat, finns, förklarar Karola. Misteln har alltid setts som en övernaturlig och magisk växt. I en asagudshistoria berättas det om att alla växter avsatte ett löfte om att inte skada guden Balder, men misteln kom undan detta löfte på grund av sin ovanliga växtplats. Loke lurade sedan sin bror Höder att skjuta en mistelpil på Balder som dog. Att hänga upp mistlar i tak och i dörrkarmar är en gammal tradition. Man trodde att den skyddade mot eldsvådor och onda häxor och spöken. När kristendomen kom förbjöds många hedniska traditioner, där ibland mistlarna. De TRADITIONER Fakta om misteln Det latinska namnet är Viscum album. Album betyder vit och syftar på bärens färg. Misteln är fridlyst. Misteln är Västmanlands landskapsblomma Mist betyder gödsel på tyska. När den säljs som juldekoration är den ofta importerad från t ex Polen där den är mycket vanlig. När misteln skulle plockas förr i tiden, hade man ibland avancerade skördningsritualer för att magin inte skulle försvinna. Misteln var tidigare en skandinavisk symbol för fred. blev först populära igen under den viktorianska tiden. Idén om att kyssas under misteln kommer från England, där den till och med brukar kallas för kyssbuske. Om man kysste någon under en mistel, kunde man skydda sig mot ett liv som ogift. Magin var särskild stark i juletid. Varje gång en man kysst en kvinna under en mistel, skulle han plocka ett av dess vita bär. När alla bär var plockade, tog magin slut. Traditionerna hänger fortfarande kvar. Växten sägs fortfarande föra tur med sig och det är tillåtet att pussa den som råkar stå under en mistel. Så se upp! (Bokstavligt, de brukar nämligen hänga i taket) Av Elma Pålsson 5

6 TRIVSEL PÅ BESÖK FOTO: AGNIESZKA DELLERT-DELLACROIX 6

7 Bekvämt klädd i jeans och tröja och en pälsfodrad kappa kommer Kjerstin Dellert till dagens arbete på Confidencen, Ulriksdals slottsteater, där vi också stämt möte. Det är långt ifrån den bild av Prima Primadonnan som publiken är van att se henne på scen. Men så skiljer hon också på den officiella personen Dellert och den privata. TRIVSEL PÅ BESÖK Kjerstin Dellert en Prima Primadonna som aldrig sitter still Den officiella Kjerstin är utstuderat klädd i meterlånga, färggranna boer och röda glittriga klänningar, den privata är en jeans- och ylletröjsjänta. Jag äger endast två klänningar i min privata garderob däremot tjugonio jackor, berättar hon. Samtidigt erkänner hon att hon då och då lånar teaterkostymer till privat bruk. Vi sitter och samtalar i ett av de små intima rummen på Confidencen. Där ute är slottsparkens gräsmattor inbäddade i ett tunt snötäcke. Träden i allén som leder upp till slottet, och som planterades under drottning Kristinas tid, står avlövade i sin nakna Det är livsfarligt att sitta still, säger Kjerstin Dellert med skärpa i rösten. Sitter du framför TV:n, stig för sjutton upp när det blir reklam och rör på dig. glans. På fönsterbrädan står tre betydelsefulla porträtt; arkitekten bakom Confidencens omvandling, 1753, från ridhus till slottsteater, Carl Fredrik Adelcrantz, den franska operasångerskan Madame Dulondel, som med sin franska trupp var den första att spela inför en kunglig publik på Confidencen. Och den kanske viktigaste i samlingen, framlidne friherre Stig Ramel. Han var en mentor för mig. Vi talades vid i telefon varje förmiddag. Han var en sökare och en stor man internationellt. Älskar att stå på scen I köket intill stökar hennes man, Nils-Åke Häggbom och gör i ordning dagens mat till deras två hundar, Bedlingtonterrierna Schatzi och Figaro. När Kjerstin Dellert gifte sig med Nils-Åke Häggbom kraxade olyckskorparna. Tidningarna skrek ut sina skandalrubriker. Folk ondgjorde sig. Han var ju 17 år yngre än hon. Nu har de varit gifta i 42 år. Visst har de grälat som de flesta andra gifta par men ordet skilsmässa har aldrig kommit över deras läppar. Vi är två udda karaktärer, två äppelhalvor som funnit varandra. Hon klagar lite för dagen över sitt onda knä och att hon hör lite illa. Att hon nyligen fyllt 85 kan ingen tro. Hyn är ungflicksslät, ingen ansiktslyftning här inte, ögonen pigga, rösten klar och stark. Hon utstrålar kraft och energi. Kanske är det det som kallas scennärvaro. Och Kjerstin Dellert älskar att stå på scen. Att möta publiken och ge den vad den förväntar sig av henne, att skänka den en upplevelse att ta med sig hem. Mötet med och värmen från publiken är hennes livsluft. Hög på Jussi På frågan vad det var hon hörde hos Jussi Björling den 7

8 TRIVSEL PÅ BESÖK där dagen på Skansen 1940, när hon bestämde sig för att bli sångerska, kommer svaret reptilsnabbt: Applåderna. Jag är exhibitionist, skrattar hon glatt och tillägger lite allvarligare: Renheten och hederligheten i hans röst och i hans själ. Hon har själv beskrivit upplevelsen i sin bok I förtroende ( 2000), mötet som blev en vändpunkt i hennes liv. Hur hon knappt kunde andas, hur adrenalinet rusade runt i hennes kropp, hur hon blev fullkomligt hög på Jussi och hans musik. Hon ville också stå i rampljuset och känna publikens jubel strömma mot henne. Fjorton år senare sjöng hon titelrollen i Tosca mot Jussi Björling. Då hade hon redan slagit igenom efter att ha vunnit en talangtävling i Amerika i slutet av 1940-talet. Carmen idealroll Sedan debuten 1952 som Musette i Puccinis opera Bohème har rollerna avlöst varandra. En särskild plats i sitt hjärta har Kjerstin Dellert reserverat för Carmen, titelrollen i Bizets opera med samma namn. Psykologin i dramat och den frihetsälskande Carmen passade hennes dramatiska temperament som hand i handske. Likaså minns hon med glädje dubbelrollen som Daisy Doodie och Libidellan i Harry Martinsons stora epos Aniara, tonsatt av Karl-Birger Blomdahl, som specialskrev rollen för henne. Hon är påfallande uppriktig och osentimental om sig själv som sångerska. Jag är ingen stor sångerska, men en hygglig skådespelerska och som sådan användbar. Livsfarligt att sitta still För tio år sedan startade hon 1,6 miljonerklubben för kvinnors hälsa. Härom året gav hon ut en tränings-dvd, 15 minuter med Kjerstin Dellert, där hon instruerar och förevisar rörelser som är särskilt anpassade till äldre. Enkla, effektiva rörelser, som även rullstolsburna kan utföra. Idag reser hon land och rike runt på äldreboenden och entusiasmerar de äldre att röra på sig. Själv gymnastiserar hon minst fem dagar i veckan och torrborstar sig varje morgon. Stor natur- och djurvän Kjerstin Dellert har alltid haft hund och på deras hem, Lunda gård, strax utanför Sigtuna, har hon och Nils-Åke Häggbom fött upp lamadjur, får, gäss och ankor. De är borta nu men några höns finns fortfarande kvar. Hon blir både upprörd och sorgsen över att se hur vi våldför oss på våra djur och hur styvmoderligt vi behandlar våra rovdjur. Det uttalade hatet mot våra vargar står hon helt oförstående inför. Jag är ingen stor sångerska, men en hygglig skådespel erska och som sådan användbar. Det var hennes älskade pappa som tog henne ut i naturen, som lärde henne allt om fåglar och att uppleva årstidsväxlingarnas dynamik. Den första nysnön och doften av nyutslagna syrener gör henne lycklig. Hon fascineras av havet och öknen. Tystnaden är ett måste. Confidencen hennes livsverk Confidencen är Kjerstin Dellerts skötebarn och stolthet. Alltsedan hon,1976, hittade Sveriges äldsta rokokoteater har hon haft fullt upp. Vad hade hänt med vår äldst bevarade teaterinteriör om inte eldsjälen Dellert startat sin envisa kamp för att återuppväcka teatern? Idag ligger den där som ett Drottningens Juvelsmycke ömt vårdad av teaterchef Dellert. Julens traditionella firande på Confidencen står för dörren. Hon ser fram emot att hälsa publiken välkommen och att bjuda på apelsiner, glögg, pepparkakor i skenet av levande ljus, julgransdoft och traditionella julsånger. Kjerstin Dellert håller hårt på traditionen och biljetterna är för länge sedan slutsålda. Till sommaren väntar en uppsättning av Mozarts Trollflöjten. Av Ingrid Eiritz 8

9 SAMTIDIGT 15 konstnärer med rötterna i Indien och Pakistan. T O M 9 JAN Guidade visningar varje sön kl 14 DAVID MOLANDER: Stockholmssnitt Kända bitar av en okänd stad. T O M 23 JAN FRI ENTRÉ till alla utställningar LARISSA SANSOUR: Ex-terrestrial Ett litet steg för en palestinier, ett jättekliv för mänskligheten T O M 13 FEB TOMOKO SAWADA Förklätt rollspel om skolflickor och arrangerade bröllop. T O M 30 JAN

10 TRADITIONER När man pratar om julen får de flesta upp bilder av jultomten med sitt självklara vita skägg, stora röda mage och paket. Vissa kanske tänker på julgranen eller Rudolf med röda mulen. Men vem skapade egentligen jultomten? Varifrån kommer julgranen? Och hur kom Rudolf med röda mulen till? Julen - Coca Cola-tomten i en annons från myt och verklighet Det är en populär myt att Jultomtens utseende skulle vara skapat av företaget Coca-Cola. På reklamskyltar från 1930-talet kan man se hur en rund och skäggig man i röda kläder gör reklam för läskedrycken. Men även om Coca-Cola haft ett finger med i spelet och spritt bilden av den moderna jultomten så fanns hans tjocka mage och röda utstyrsel beskrivet långt innan dess. Tomten är en hybrid Första gången Tomtens utseende nämns är i en dikt från 1823, troligen skriven av Clement Clark Moore. Där beskrivs tomten som en jovialisk fetlagd man med stort vitt skägg, alltså hundra år tidigare än Coca-Colas reklam. Det finns också teckningar av honom i röd rock och vit pälskrage innan läskreklamens tillkomst. Jultomten som presentgivare härstammar ursprungligen från den helgonförklarade biskopen S:t Nikolaus som föddes i nuvarande Turkiet på 300-talet. Han var en generös person som delade ut gåvor till folket och sågs som en beskyddare för bland andra fattiga, barn, tjuvar som ångrat sig och falskt anklagade. Denna tradition av en godhjärtad man som delar ut gåvor har parallellt med bilden av folktrons tomteväsen vuxit samman till en och samma figur. Den vi idag kallar Jultomten. Men bilden av honom va- rierar något världen över. Till exempel i Nederländerna målas han ofta med en lång röd biskopsrock, i Sverige har han vissa likheter med gårdstomtarna från Jenny Nyströms bilder och i USA som Coca-Cola marknadsfört honom. Även jultomtens renar beskrivs i dikten från Men den mest kända och älskade renen, Rudolf med röda mulen nämns inte där. Han kom till först år 1939 då Robert L. May fick uppdraget att skriva en julbok som varuhuset Montgomery Ward kunde ge ut gratis till sina kunder. Robert inspirerades av H C Andersens saga om den Fula Ankungen men också av sin egen barndom som mobbad och skrev om den rödnosade Ru- 10

11 TRADITIONER FOTO: BY/FOLIO 11

12 TRADITIONER FOTO: ISTOCKPHOTO dolf som blir retad av de andra renarna, men som sedan tack vare sin nos får springa längst fram i ledet och lysa upp Tomtens väg. Han läste upp sagan för sin fyraåriga dotter som älskade den. Hans chef däremot var tveksam till den röda nosen som kunde associeras med fylla. Men Robert litade på sin dotters omdöme och stod på sig. När sedan sagan gavs ut fick den ett mycket varmt mottagande. Sundby i Södermanland år 1741 och när den sedan började spridas fanns den först bara i borgerliga hem eller i herrgårdar. På den tiden var granarna oftast små och ställdes i en kruka på bordet och dekorerades med ljus, äpplen och andra godsaker. Först i mitten på 1800-talet började julgranen bli allt vanligare i svenska hem. Det fanns olika varianter på hur granen såg ut. Hade man en liten stuga hängdes julgranen i taket och i de större hemmen stod den på golvet i en julgransfot och granen nådde ända upp i taket. Man började även dekorera granarna mer än förut. Dekorationerna som också har tyskt ursprung skilde sig dock från gran till gran. De fattiga familjerna hade ätbara prydnader som kakor och russin och omslagspapper i bruna tussar. Mer välbärgade familjer köpte ljus, glittergirlanger, glaskulor, karameller, bokmärkesänglar och flaggor som fyllde hela granen. Vissa köpte till och med böcker som skulle inspirera med tips om julgransdekorationer. Julgranen blev en del i hemmets inredning och visade upp familjens lyxiga och goda smak Julgranen som symbol? Granen har länge varit ett heligt träd i Norden, inte bara under julen. Den sågs som ett skydd för människorna. En kristen sägen är att granen är evigt grön som tack för att den en gång gav Jesus skydd mot regnet. Men själva julgranen hade troligtvis från början som uppgift att hålla borta onda makter och väsen. Robert L. Mays svåger Johnny Marks skrev tio år senare en låt om Rudolf som Gene Autry spelade in och sålde i över två miljoner exemplar samma år. Julgranen Julgranen är en av de mest omtyckta och kända symbolerna för julen och har sitt ursprung i 1400-talets Tyskland. Den Fantomen första julgranen i Sverige fanns på herrgården Stora Grankvistar och ris förekom i de svenska hemmen långt tidigare än julgranen. Det ströddes på golven för att sprida en god lukt i hemmet men också utanför, på trappan för att gengångare skulle tro att man hade sorg i huset och hejdas från att gå dit. Idag ser de flesta julgranen som en symbol för glädje, värme och kärlek. Tjugondedag Knut Den trettonde januari, tjugo dagar efter julafton, skulle julen dansas ut. Förr i tiden var denna tradition betydligt mer levande än idag. På tjugondedag Knut åts 12

13 TRADITIONER julmaten upp, vissa höll fest, pynten plockades ned och husmor bokstavligen sopade ut julen genom dörren samtidigt som hon skrek, Ut Knut! Nu är julen slut! Om inte husmor kunde göra jobbet fanns det Knutsgubbar utklädda i fårskinnspälsar och djävulssvansar som gjorde det i utbyte mot mat och dryck. Man gjorde också egna Knutsgubbar i halm som placerades i grannens trädgård med ett meddelande om att nu är julen slut. Skämt och spratt skrevs också på dessa meddelanden. Fick man en Knutsgubbe i sin trädgård gällde det att snabbt föra den vidare till nästa granne. Men man ville undvika att bli upptäckt, för blev man det var man en person som alla fick driva och skoja med resten av året. Idag sker julgransplundringen oftast i samband med tjugondedag Knut. Vem var då Knut? Knut Lavard var en dansk prins som mördades den sjunde januari Mördaren var hans egen kusin som såg Knut som en konkurrent om vem av dem som skulle få ta över kungamakten. Tjugondag Knut inföll alltså förr den sjunde januari, på Knuts dödsdag, men flyttades på 1700-talet till den trettonde. Knuts son, Valdemar den gode fick honom helgonförklarad Traditionen härstammar ursprungligen från firandet av Knuts minne. Av Isabell Jonasson Fakta om julens symboler I England år 1843 skrevs historiens första julkort. Julgranar är ätbara, barren innehåller mycket C-vitamin och kottarna har näring i sig. Coca-Colas Jultomte är ritad av svenskättlingen Haddon Sundblom. FOTO: MICASA Nyheter från Micasa Fastigheter Under början av 2011 kommer Micasa Fastigheter kunna erbjuda boende i vanliga hyresrätter, senioroch trygghetsboende, tillval i form av bland annat tapetsering, diskmaskin och/eller inglasad balkong. Möjligheten att göra tillval kan dock komma att påverkas av fastighetens begräsningar. Ytterligare information skickas ut tillsammans med hyresavierna från och med februari

14 Bröd FOTO: ISTOCKPHOTO Bröd är förenande, det är ett fantastiskt sätt att mötas och lätt att förhålla sig till. Alla kulturer har sitt slags bröd. Många gånger förknippar vi bröd med olika hög tider. Sedan lång tid tillbaka äter vi litet extra och litet lyxigare bröd när det blir jul. Brödmagi Det var inte bara så att man fick äta mer och bättre bröd under julen, det ansågs också besitta ett slags julmagi. Bröd som stod på bordet över julen blev heligt. Det gavs åt djuren för att de skulle bli starkare och mjölka bättre. Även det mjöl som borstades av bröd och bord under bakprocessen sparades och gavs åt djuren för att stimulera mjölkningen. Just nu ser vi en brödboom utan dess like. Det började med surdegen. Människor börjar åter intressera sig för hantverkskost. Matlagning ska få ta tid, det är lugnande att baka, och vi vill förstå vad vi äter. Nu kan man Så här bakas knäckebröd Först mixas degen av lika delar mjöl (mest råg men även korn och vete) och vatten samt jäst, salt och eventuella kryddor som fänkål, anis och kummin. Det blir en ganska lös och litet klistrig deg som sedan ska jäsa i två timmar. Kakorna bakas ut med mycket mjöl och får sedan jäsa 30 min till. De ska gräddas väldigt varmt och så klart helst i vedeldad ugn. En vanlig elektrisk spis räcker inte till. baka surdeg på enklare sätt och brödet får en bättre smak, säger Nick Forslund-Märak, brödexpert som bakar bröd i Skansens bakstuga och även ger bakkurser. Det har också väckt killars intresse för bakning. Killar gillar surdeg för att det är litet krångligt och för att det krävs termometrar och moment och redskap har en massa konstiga namn. Surdeg omges av en galen mystik som tilltalar män, fortsätter Nick Forslund- Märak. Surdegsmodet har spridit sig ända till knäckebrödstillverkarna. Annika Sund, marknadschef vid Leksandbröd berättar att trenden för knäckebröd är att det ska smaka litet mer. Vi har lanserat ett knäckebröd med surdeg, malt och linfrö. Det har blivit en succé. Whisky som smaksättare Men det går att stoppa både det ena och det andra i degen, Mackmyra whisky är ett exempel på en krydda som blivit favorit. Till jul vill vi gärna äta litet lyxigare knäckebröd, då bakas det på vetemjöl som sedan gammalt anses litet finare. Kryddor som anis, fänkål och koriander används också. 90 ton julknäckebröd tillverkar och säljer Leksandsbröd under några månader. 14

15 MAT & DRYCK till vardag och fest FOTO: SKANSEN Många vill att vi ska baka julknäcke året runt men vi är traditionsbundna här, säger Annika Sund. Men knäckebröd är djupt förankrat i vår kultur. Under resten av året producerar bara Leksandsbröd ton vanligt knäckebröd och 300 ton Vikabröd! Knäckebrödstillverkningen startade i norra Skandinavien. Där frös vattendragen och gjorde det omöjligt att mala under vinterhalvåret. Säden som togs in i augusti och maldes var svår att bevara. I en trälår var det knepigt att hålla mjölet fräscht under en längre tid. Mjöl innehåller fett vilket betyder att det härsknar. Ett sätt att bevara mjölet var att torka det. Lösningen blev att baka bröd av mjölet. I Mellansverige bakade man knäckebröd och i Norrland tunnbröd. Om man bara får bort all vätska ur brödet så håller det hur länge som helst, säger Nick Forslund-Märak. Barkbröd nästa trend För den som hinner tröttna på julknäcke, vörtlimpa och surdeg finns det ytterligare trender att ta fasta på. Det absolut senaste är barkbröd som idag säljs dyrt till restauranger. I samisk tradition har barkbröd funnits länge. Inte som nödbröd utan som C vitamin- och fibertillskott. Då samlar man innerbark på våren när det savar, torkar den och mal mjöl, berättar Nick Forslund-Märak. Hon tror också att vi snart får se limpans återtåg sötlimpor av Skogaholmstyp. Och bli inte förvånad om innefolket börjar använda sirap som pålägg! Av Anna Nordlund Fakta om bröd De äldsta brödkakor man hittat i Sverige är från 800-talet. Jäst började användas i början av 1800-talet. Knäckebröd har minst ett års hållbarhet. Vete har högre fetthalt därför är hållbarheten på julnäcket 6 8 månader. I mitten av oktober sätter Leksandsbröd första julknäckedegen. Sedan sätts en var tredje vecka till slutet av november. Till Allhelgonahelgen startar första försäljningen. För att grädda Vikabröd går det åt sju kubikmeter ved om dagen. På Skansen tar det tre dagar att värma upp brödugnen till rätt temperatur, närmare 450 grader. Delsbos julbord som det dukas upp på Skansen. Där man ser hur tunn brödet ligger vikt som en servett vid varje tallrik. 15

16 ÅTERBLICK Sedan femtio år är frysen en lika vanlig som välkommen hjälp i svenska hem. Men visst klarade vi oss även tidigare. Genom att torka, salta och konservera på burk kunde husmor förlänga matsäsongerna. Dessutom gick det att bygga kyl och frys även utan moderna metoder. Så sparade vi mat före frysen FOTO: Vi åldras inte vid bordet, heter det i ett italienskt ordspråk. Så sant, så sant. Måltiden har i alla tider och samhällen varit ett tillfälle till samvaro och glädje, även med den enklaste mat. Det riktigt färska är ofta det godaste, men årstidernas skiftningar medger inte alltid att vi kan äta enbart sådant som är färskt, nyskördat, just slaktat eller nylagat. Över allt har därför människan varit sysselsatt med att skapa förutsättningar för att kunna bevara livsmedel lite längre. Vattnet är den stora fienden, eftersom det ger bakterier, jäst och mögelsvampar särskilt goda förutsättningar att föröka sig om det bara är tillräckligt varmt. Konsum först ut Torkning, saltning och konservering var före djupfrysningen de tre vanligaste sätten att bevara mat. Reklam för Coldmaster frysbox.veckans löpsedel Interiör från PUB:s livsmedelsavdelning Frysarna kom till Sverige på 1930-talet, stora otympliga boxar från Westinghouse eller någon annan amerikansk tillverkare. När Electrolux lanserade den första svenska frysen, 1956, var många redan bekanta med djupfrysta bär och grönsaker. Findus startade tillverkningen och konsumentföreningen Solidar i Stockholm blev 1943 först med att sälja fryst mat i butik. Visst smakade de frysta ärtorna gott, men det var inte främst en önskan om godare smak som var drivkraften bakom frysarna utan en längtan efter enklare förvaring och mathållning. Det tog tid att handla och ta hand om matvarorna och inte minst att konservera. Saltsill, salta biten och saltrulle är mat med gamla traditioner. Det gick åt mycket salt förr. På 1700-talet använde man ungefär en tunna salt eller mer till fyra tunnor sill och folk vande sig vid smaken. Många tyckte det saltade var godare än det färska. Ofta var saltet ändå ett sätt att inte bara bevara maten utan också få den att räcka längre. Dagens gourmetsalt i vita flingor och det lika vita vanliga bordssaltet har ingen lik- 16

17 het med gamla tiders salt. Det mesta var då grått eller närmast brunt och grovt bergsalt. Likväl var det dyrt och hushållen snålade med saltet så mycket att den insaltade maten ändå ruttnade. Vissa inuiter eller eskimåer som de kallades förr brukade inte tycka om salt. De behövde inget salt för att lagra sin mat utan utnyttjade istället den stränga kylan. Fisken föredrog de rå. Hos oss har fisk inte bara saltats utan också bevarats genom torkning och rökning. Torkning är en uråldrig tradition som förstås varit helt dominerande i varma klimat. Tretusen år gamla fröer som hittats i Egyptens pyramider har visat sig fortfarande vara fullt användbara som utsäde. Industritorkning Det är mest industrin som använder torkning i dag, till potatispulver, soppor och annat. Här har den kanske vanligaste torkade fisken, lutfisk, allt mer börjat säljas i vakuumförpackningar, men ännu går det på sina håll att få tag på torkad långa. Den kan då vara torkad utomhus på gammaldags spilor men oftare är den torkad inomhus i speciella torktunnlar. Industrin torkar nu det mesta genom vakuumtorkning. Samerna använder en kombination av insaltning och torkning för sitt renkött. De slaktar sent på året, då det inte går att torka köttet. Saltet håller det i god kondition till på senvåren, då det är som mest lämpligt att torka kött utomhus. Vanliga svenska hushåll torkade aldrig just så mycket mer än svamp och kanske lite frukt eller bär. Det var istället burkkonservering som runt förra sekelskiftet kom att ersätta insaltning som den stora konserveringsmetoden för livsmedel. Metoden var inte ny, ens då. En italienare hade skapat tekniken redan i mitten av 1700-talet men han hade ingen idé om hur den skulle kunna användas. Den franske sockerbagaren Appert anade att livsmedel skulle kunna konserveras och anses i dag vara konservernas verkliga pionjär. Under 1900-talets första hälft var svenska husmödrar fullt sysselsatta med att lägga ned köttbullar, leverpastej, frukt, bär och annat i glasburkar för burkkonservering. Burkarna inhandlades i butiken, FOTO: FOLIO ÅTERBLICK försågs med gummiring och metallspänne och placerades i den stora vattenfyllda kokaren som var försedd med lock och termometer. Hemmets kokbok upplyste om rätt temperatur för konservering. Det hela gick alldeles utmärkt precis som idag men det tog tid och det var inte allt som gick lika bra att konservera. De som hade möjlighet utnyttjade även före frysboxarnas tid kyla för att bevara bland annat kött. Isstack höll in i april Redan skafferiet var på den här tiden en plats för kall förvaring. Jordkällare och även i städer särskilda iskällare gav möjligheter att sänka temperaturen ytterligare någon grad. Tretton grader är en god temperatur i just jordkällare. Isstacken skapade ytterligare en dimension för lång tids förvaring av bland annat kött. Exempelvis kunde överflödet från julgrisen förvaras i en sådan stack. Den byggdes av sjöis som sågades i stora block och byggdes upp som en igloo vilken till slut täcktes av sågspån. Långt in i april fungerade en sådan mellansvensk isstack. Mindre varianter av isstacken förekom i städerna. En särskild isman levererade då isen och bar den sista biten på sin läderklädda rygg. I dag är omkring tio procent av den mat vi köper i butikerna djupfryst. Fisk, kyckling och färdigrätter är storsäljarna, med potatis och grönsaker strax bakom. Av Gunnar Hultman 17

18 TRIVSEL PÅ BESÖK SAMTLIGA FOTON: MICASA Blixt och dunder vid festliga tillfällen Det är kolmörk natt. En stor skara människor i alla åldrar tittar förväntansfullt upp mot den mörka himlen. Spänningen stegras. Några håller för öronen. Andra vill uppleva det hela med alla sinnen. Plötsligt brakar det löst det dånar som av kanoner ljuskrevader i alla färger skjuter upp emot skyn. 18

19 TRIVSEL PÅ BESÖK Smällarna, blixtarna och tjuten fyller natthimlen och det går en susning genom folkmassan. Detta är fyrverkeri i sin mest förädlade form. Det liknar inte mycket de små raketuppskjutningar som privatpersoner ägnar sig åt vid nyår. Pyroteknikern har jobbat i dagar med förberedelserna. Peter Nordin i Uppsala, har under sina 25 år som professionell pyrotekniker, eller fyrverkare som det också kallas, förgyllt natthimlen vid otaliga jubileer, invigningar, festivaler och företagsevent. Planeringen inför ett fyrverkeri är omfattande. Tusentals effekter Det är många parametrar som ska stämmas av. Platsen, antalet åskådare, avståndet till åskådarna, typ av pjäser och så naturligtvis prislappen, säger Peter Nordin. Det är svårt att säga något generellt om hur många pjäser som bränns av under ett stort fyrverkeri, berättar han. Vi talar oftare om antal effekter eftersom en stor fyrverkeripjäs kan innehålla flera mindre pjäser. Men ett större fyrverkeri innehåller tusentals effekter och varar i runt 10 minuter. Den sammanlagda vikten av pjäserna är då ca 100 kg. Detta kan jämföras med millenniefirandet i Stockholm, då Peter arrangerade fyrverkeriet i Strömmen, där inte mindre än 8 ton pjäser brändes av under 20 minuter. Detta är fyrverkeri Fyrverkerier görs av svartkrut som tillsammans med olika metallsalter brinner i varierande färger. Fyrverkeripjäser har vanligen en krutladdning för uppskjutning och en eller flera krutladdningar som exploderar då pjäsen nått hög höjd. Genom att paketera de sistnämnda laddningarna i en viss struktur runt en krutkärna, kan explosionen bilda olikfärgade, symmetriska mönster på himlen. Rytmen en utmaning Den bästa effekten ger ett fyrverkeri om det är kolmörkt och vindstilla. Och för att effekterna ska bli vackra och symmetriska bör det också vara lugnt, berättar Peter Nordin. Utmaningen för en pyrotekniker är att skapa ett fyrverkeri som har bra rytm, överraskningseffekt och komposition. Det gäller att ha taktkänsla, alltså? Ja, mindre fyrverkerier tänder jag gärna manuellt med ett tändrör. Men för de större kompositionerna krävs elektrisk tändning. Då styrs avskjutningen av de olika effekterna med omkopplare eller med en dator. Peter Nordin har många gånger under karriären skjutit av fyrverkerier till musik, och då kommer styrning med datorn väl till pass. Det krävs en hel del förberedelser för att fyrverka till musik. Är det förinspelad musik så kan jag programmera datorn att skjuta av de olika effekterna i precis rätt ögonblick genom att tidsstyra tändanordningarna enligt musikstycket. Är det däremot levande musik så måste tändningen göras med omkopplare eftersom man inte i förväg vet hur snabbt eller långsamt orkestern kommer att spela. Det är en rolig utmaning att få allt att stämma. Av Erik Lennartsson 6 Världens största fyrverkeripjäs På en fyrverkerifestival i Japan smäller man varje år av världens största fyrverkeripjäs. Den är ca 1,2 meter i diameter och väger ett halvt ton. Den skjuts upp till en höjd av 850 m där den exploderar i ett stjärnklot med 800 m diameter. Säkerhetsavståndet till åskådarna är en km. 19

20 KULTURFÖNSTRET FOTO: ISTOCKPHOTO I sagans värld kan allt hända. Vad kan väl vara härligare än att föras med ut på oväntade äventyr i landet du inte visste fanns och möta spännande människor och figurer? Vi trollbinds och låter oss underhållas. Samtidigt, inbäddad i fantasin, finns lärdom om livet att hämta. Sagor - spänning, förtröstan och moral När vi pratar om sagor är det uppenbart för oss att de är påhittade och uppdiktade. Så fort vi hör Det var en gång vet vi att dörren till fantasins land är på väg att öppnas. Sagorna finns där som underhållning men också för att förmedla lärdom om livets stora frågor. Ont och gott, liv och död, vägen till vuxenlivet, världens undergång och återuppståndelse eller, så klart, kärleken. Sagor skänker både hopp och förtröstan. Måhända tänker vi i första hand på barn när vi pratar sagor, men sagor finns för alla åldrar. Läsa sagor specifikt för barn har vi bara gjort ett par hundra år i Europa. Stora frågor identiska Att gamla sagor från olika håll i världen, som Tusen och en natt den persiska sagosamlingen från 800-talet, grekiska Odysséen från 700-talet före Kristus eller fornnordiska sagor, fortsätter att fascinera oss är förmodligen för att de stora frågorna i livet alltid varit desamma. Vad som skiljer nu från då är attributen. Även framtidsscenarier fascinerar oss. Filmerna Stjärnornas krig, som i allra högsta grad måste kallas saga, är fyllda med uråldriga mytologiska element. Regissören George Lucas har studerat antropologi och religionshistoria och filmerna trollbinder. Ett exempel där sagan blir utvecklingspsykologi är den i vår tid skrivna Harry Potter, berättelsen om pojken som hamnar på trollkarlsskola tack vare sin magiska förmåga. Gott och ont är ett tema liksom att växa upp och acceptera att livet är hårt och svårt. Alla måste möta sin största skräck och sorg, ha konflikter med andra och lösa dem. Att läsa sagor är ett sätt att förbereda sig för livet och skaffa sig referensramar. Litet elakt är bra Psykologen Bruno Bettelheim lyfte fram sagans roll som ett sätt att bearbeta trauman och upplevelser för barn. Han tyckte därför att sagor inte skulle skrivas för snälla. Genom att berätta om en elak styvmor, går det att förstå att även mammor kan vara elaka. För att sagan ska vara lätt att ta till sig är den ofta enkelt uppbyggd och lutar sig tillbaka på oskrivna regler. Där kan finnas två gestalter som kontrasterar mot varandra. Två bröder varav den ene är klok och den andre dum. Ofta väcker en svag gestalt sympatier och utgår som segrare ur 20