F Ö R L Ä N G. de goda åren. En kunskapsöversikt om naturligt åldrande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "F Ö R L Ä N G. de goda åren. En kunskapsöversikt om naturligt åldrande"

Transkript

1 F Ö R L Ä N G de goda åren En kunskapsöversikt om naturligt åldrande

2 Redaktion Eira Erlingson Folkhälsostrateg Åsa Tenskog Receptarie, informatör Ann-Christin Thornström Apotekare Marianne Juhlén Medicinskt ansvarig sjuksköterska Faktagranskare Helene Hjalmarson Leg. sjukgymnast, doktorand Stigs Kerstin Olsson Församlingskurator, diakon Maria Pehrson Dietist Ing-Marie Runeson Arbetsterapeut, medicinskt ansvarig för rehabilitering Lena Lindqvist Leg. tandhygienist Grafisk form Christer Carlmark Kommunikatör Enheten för folkhälsa och samhällsmedicin, Landstinget i Värmland Apoteket Farmaci, Karlstad Kronans droghandel, Torsby Arvika kommun, Region Värmland Landstinget i Värmland, Karlstads universitet Svenska Kyrkan i Säffle Landstinget i Värmland Säffle kommun Folktandvården, Landstinget i Värmland Enheten för Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland Illustratör Nina Tenskog Textgranskare Kristina Borgsten Informationsstaben, Landstinget i Värmland Tryckeri Tryckeri Knappen april 2005 reviderad upplaga maj 2010

3 Förord Damerna på min gata tatuerar sig. Små rosor där. Små ormar där. Damerna på min gata har anammat ett mode som även 15-åriga flickor älskar. Tanterna trängs med de 15-åriga flickorna utanför tatuerarnas butiker. De tittar lite konstigt men ändå en smula förtjusta på varandra. Själv undrar jag en del över varför 15-åriga flickor och pensionerade damer brinner för ett mode som bara för några tiotals år sen enbart fanns på män som muckat från fängelser. Jag antar att förklaringen är att gränsen för vad som anses farligt alltid flyttas och att åldrandet inte längre är en självklarhet. Svårare än så behöver det inte vara. Förläng de goda åren det lät först som en svensktoppslåt eller en tom slogan från socialstyrelsen. Men ju mer jag tänkt på formuleringen desto klarare framstår den. Förläng de goda åren nu kan det verkligen göras. Nu kan de goda åren bli aktiva, kreativa, roliga och kanske till och med en smula farliga... med eller utan färska tatueringar. MINA FÖRÄLDRAR förlängde sina goda år genom att flytta hem till Värmland, de tog del av den goda servicen och den goda omtanken i sitt hus utanför Arvika och de njöt av varje sekund. De goda åren blev verkligen en rea- 1

4 litet för dem. Vi pratade om det ibland. Den goda svenska landsbygden. Den goda vården. Den goda omsorgen. Den omslutande omtanken. Men vi pratade också om deras vänner och om varför åldrandet inte ser ut som det brukade längre. En sak som länge gjorde mig lite bekymrad är att människor nuförtiden inte åldras längre, sa jag. Tanter är inte tanter längre. I alla fall inte på samma sätt som förr. De tittade lite konstigt på mig men sen nickade vi mot varandra. Så är det ju. Jag berättade om Sven Delblanc som skrev en bok en gång om en änka som använde nån sorts medicin som uppsköt åldrandet. Hon kunde vara den glada, eller åtminstone fåfänga, änkan i all evighet. Hoppades hon. Nu verkar det vara så överallt. Dikten har blivit verklighet. Jag ser människor som fyller 50. Och sen blir de inte äldre. Plötsligt en dag dör de och då blir man förvånad eftersom man trodde att de fortfarande var 50 men när man ser efter på körkortet så hade de fyllt 80. Jag ser människor som fyller 40 och sen går åren och sen får de stroke. Det visade sig att de var 60. Fast det hade ingen märkt. Jag ser människor som fyller 30 och sen går åren och så går de in i väggen och sen dör de. Och då visade det sig att de var 50. Fast det hade ingen märkt. Något har hänt med åldrandet. Det är som om det inte finns längre. 2

5 NÄR JAG TITTAR PÅ BILDER på min pappa när han fyllde 50 så sitter det en snäll farbror framför ett blombord och ser bekymrad ut. Jag vet inte varför han såg bekymrad ut. Han var säkert stolt över att han uppvaktats och att han visats uppskattning men det är så uppenbart att han också tänkte på att han passerat livets middagshöjd och nu var det inte så mycket roligt kvar. När jag tittar på bilder av honom när han var 25 ser han inte mycket piggare ut. Han bar hatt och såg ut som om han bar hela universums bekymmer på sina späda värmländska axlar. Han ser ut som han hade en 25-årskris. Nu träffar jag på 25-åringar dagarna i ända och deras mest avgörande fundering är om de ska gå ut på kvällen eller inte, om de ska se Masterplan, Top Model, Farmen eller lyssna på 50 cent. Tanken på jobb eller familj eller världssmärtan finns överhuvudtaget inte, vad det verkar. Men mest bekymmer har jag med 50-åringarna. AMELIA ADAMO brukar berätta om sin mamma som passerade 50 år och förvandlade sig själv till ett könsneutrum. Hon blev tant, antar jag att det betyder. Den svenska tanten hyllas ibland och med tant menar man Marit Paulsen. Men vart tog de andra tanterna vägen? Det undrar jag. Vi kan inte vara ett land med en enda tant för då går det här landet under fortare än vi kan ana. Alla 50-åringar jag känner ser ut som 40-åringar. Eller snarare som 30-åringar. De har fastnat i en klädesstil som de renodlade strax 3

6 efter 20 och fulländade vid 40 när de ännu hade råd. Nu vid 50 har de problem med att behålla sina jobb, de har inte så mycket pengar och pensionsförsäkringen har inte börjat betalas ut än. För det måste de vänta till 55. Men stilmässigt är det utbetalningsdatum varje dag. Ibland när man går på en 50-årsfest kan man inte se blomsterbordet för alla skinnvästar. Man kan inte se Blå Blom-servisen för alla svartklädda kvinnor med lager på lager av genomskinliga svarta flortunna kläder. Man kan inte se tatueringarna för alla flanellskjortorna. Man ser inte de virkade yllebyxorna för alla stringtrosor. DET ÄR VERKLIGEN INGEN STIL på dagens 50-åringar. Och det värsta är att de förmodligen ser exakt likadana ut när de är 60. Det kommer nog att vara samma svarta dresser, samma urringningar, samma push up, samma skinnbrallor, samma boots, samma urtvättade jeans, samma pubspringande och samma hårfäste då. Och skulle hårfästet släppa så går det alltid med rakat. 60-åringarna ser ut som om de klonats från 50-åringarna som ser ut som de klonats från 40-åringarna. Herregud, vart tog den trevliga lilla vänliga farbrorn med hatt vägen? Lasse Anrell, journalist och krönikör 4

7 Innehåll Inledning... 6 Guldkant på tillvaron...12 Rörelseglädje en aktiv individ i en aktiv kropp...21 Med fötterna stadigt på jorden förebygg fallskador...27 Glada fötter hela livet...32 Njut av maten...34 En god munhälsa gör det lättare att njuta av livet...41 Använder du medicin...? Det här bör du veta...44 Toalettvanor...53 Psykisk hälsa...60 Ögat kräver mer ljus...69 Ursäkta, vad sa du?...71 Ta vara på dig...73 Vill du veta mer Lästips i urval Tack

8 Inledning Den åldrande människans hälsa fokuseras alltmer när andelen äldre ökar i befolkningen. Aldrig tidigare har så många blivit så gamla i Sverige som vi blir idag. Inte heller har så många generationer levt samtidigt. De flesta kan se fram emot ett aktivt liv i åttio år! Från att vi i dagsläget har en halv miljon människor som är över 80 år i Sverige, räknar man med att det kommer att finnas runt om drygt 15 år. <4% 4-5,8% 5,9-7,9% >8% Andel som är 80 år eller äldre (2009) i Värmland 6

9 I prognosen för det närmaste decenniet förutspås att medelåldern kommer att öka i de flesta kommuner. Orsaken är att befolkningen åldras samtidigt som alltför få barn föds. Av Värmlands 16 kommuner ligger endast Hammarö med 3,9 procent under riksgenomsnittet (5,2 procent), när det gäller andelen som är 80 år och äldre i befolkningen. Övriga kommuner ligger mellan 5,2 procent (Forshaga) och 8,8 procent (Munkfors) med ett länsgenomsnitt på 6,3 procent. De värmlänningar som är 65 år och äldre motsvarar 21,2 procent av invånarna ( ) och fördelas mellan kommunerna från 16,2 procent (Hammarö) till 27,7 procent (Munkfors), jämfört med riksgenomsnittet på 18,1 procent. Enligt Statens folkhälsoinstitut (Anna Thille), bygger äldres hälsa på de fyra hörnpelarna. fysisk aktivitet goda matvanor bra sociala relationer upplevd meningsfullhet I alla rapporter som kommit på senare år framhålls även vikten av att kunna klara sig själv. Åldrandet är individuellt. Den enskildes kunskaper, insikter och beslut har avgörande betydelse för ett aktivt åldrande. Grundläggande för ett bra liv på äldre dar är förutom en god hälsa även en trygg ekonomi, ett bra socialt nätverk, meningsfull sysselsättning och att kunna bestämma 7

10 över sitt liv ha kontroll. Detta fastslås i Nationella mål för äldrepolitiken (riksdagsbeslut 1998). När man räknar på behoven för den framtida äldreomsorgen finns tre hypoteser. Den mest tilltalande är att sjukligheten komprimeras, det vill säga att åren av god hälsa och funktionsduglighet blir fler med en kortare tid av ohälsa. Den andra är en uppskjuten sjuklighet, som innebär att ohälsan inträffar senare i livet. Den tredje hypotesen säger att man lever allt längre med medicinens hjälp (expanderande sjuklighet). Att skapa förutsättningar för senioren att bibehålla och stärka sin hälsa genom att satsa på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet är mycket viktigt för samhället. Men naturligtvis också för den enskilda människan. Ett oberoende liv med god hälsa vill vi alla ha. Det naturliga åldrandet Våra attityder och föreställningar liksom vår kulturella bakgrund påverkar vår syn på åldrande och ålderdom. Men åldrandet är, oavsett synsätt, en naturlig del av livsloppet med komplicerade biologiska, psykologiska och sociala processer. Det positiva med stigande ålder är alla erfarenheter man samlat på sig, kunskaperna och det goda omdömet. Livsperspektivet förskjuts mot ett mer gränsöverskridande tillstånd (gerotranscendens) med en mer samlad bild av dåtid, nutid och framtid. Man kan också uppleva 8

11 en ökad känsla av samhörighet med världsalltet och ett mindre intresse för materiella ting. Ett steg mot visdom? (Tornstam, Åldrandets socialpsykologi) Kroppen åldras och förslits, men i varierande takt för olika individer. Människan blir skörare både fysiskt, psykiskt och socialt. Men de flesta förändringar som hör ihop med åldrandet kan påverkas till det bättre. MÅNGA UPPLEVER sina första ålderstecken som gråa hår och rynkor. I huden, som är kroppens största organ, förnyas cellerna dubbelt så fort hos en 20-åring som hos en 70-åring. Rynkorna, som är naturliga åldersförändringar i huden, uppkommer för att underhudsfettet minskar och elasticiteten i huden försämras. Blodkärlen får därigenom ett sämre skydd och det är därför man lättare får blåmärken och tål kyla och värme sämre än i yngre dagar. Huden blir också torrare på grund av att vattenhalten i kroppen minskar och talgproduktionen mer än halveras. Eftersom antalet pigmentceller i överhuden minskar successivt, blir man lite blekare. Håret tunnas ut, blir grått och växer långsammare, liksom naglarna. Men rynkor och grått hår kan också vara vackert! Förluster av sociala sammanhang kan ta sig uttryck i ensamhet och isolering, livslusten kan vackla och livskvaliteten därigenom försämras. Återhämtningen tar längre tid. För många förändras även den ekonomiska situationen när arbetslivet upphör, men den är ju liksom hälsan till viss del möjlig att påverka. 9

12 Det goda åldrandet Det goda åldrandet uttrycker professor Bo Hagberg, Lund på följande sätt: Att ha kompetens att hantera de olika förluster, mentala, biologiska och sociala som hör åldrandet till. Det innebär att man försöker utveckla följande tre livsstrategier; selektion (välja ut och ägna sig åt det som är roligast och fungerar bäst) optimering (lägga ner mycket tid på dessa områden) kompensation (komplettera det man inte är så bra på med nåt annat) Du gör själv ditt vägval aktivt eller passivt åldrande men samhället måste skapa förutsättningarna för ett aktivt åldrande med en förbättrad tillgänglighet och en god service. Vill du veta mer? klicka på liv och hälsa Se lästipsen på sid

13 11

14 Guldkant på tillvaron Äldre tillhör de bäst organiserade i samhället. De representerar mer kompetens, förmåga och materiella resurser än någon tidigare generation. (Äldre, mobilitet och nollvisionen, NTF och Krister Spolander 2003.) Guldkant på tillvaron är för många likställt med att ha intressen, förväntningar och framtidstro. Att ta vara på guldkornen som livet ger. De flesta som närmar sig pensionsåldern längtar efter att själva kunna disponera sin tid och slippa stressa. Att äntligen kunna göra allt det som man inte hunnit eller orkat med tidigare när arbetet tagit mycket tid och kraft. Social samvaro Själva guldkanten förändrar sig allteftersom åren går, social samvaro och mötesplatser verkar vara viktigast. Möjligheten att umgås med barnbarnen är till stor glädje för många. Att se livet utvecklas och gå vidare ger en ny mening och ett perspektiv på det liv man hittills levt, vilket bäddar för att man ska känna sig tillfreds med tillvaron som den är här och nu. 12

15 Meningen med livet är att vara lycklig Dalai Lama Samlevnad Ett rikt känsloliv har inte med ålder att göra. Däremot kan det ändra karaktär och skepnad under livet. Kärleken i det långvariga förhållandet mellan två makar kanske ser annorlunda ut, mer trygg och självklar än i unga år. Förhållandet till en ny partner kan stärkas av de erfarenheter av ensamhet och av att mista någon, som kanske båda har. Smekningar och kärleksfull beröring mår alla bra av. Det må vara en sexuell upplevelse eller ett uttryck för ömhet, samhörighet och närhet. Samlivet kan liksom tidigare i livet se ut på många olika sätt. De som varit sexuellt aktiva tidigare i livet fortsätter ofta att vara det ända upp i 85-årsåldern. Andra har minskad lust, kanske sätter fysiska problem käppar i hjulet, även om de ofta går att överbrygga på olika sätt. Ytterligare andra har valt att helt sluta med det sexuella samlivet eller har mist sin partner och lever ensamma. Men att leva ensam behöver inte betyda att känna sig ensam. Kontakten med vänner, barn och släkt kan få större utrymme, och känslan av att rå sig själv efter ett strävsamt liv i andras tjänst kan också vara skön. Att lyssna till sina egna behov, att känna att inget sätt är fel, att ge och ta emot kärlek och vänskap en nyckel till en meningsfull tillvaro. 13

16 Resor Många ser chansen att resa och uppleva andra kulturer som det mest hägrande. Värme, salta bad, varma källor, främmande mat, vilda djur och andra människors livsbetingelser lockar. Idag vänder sig allt fler researrangörer till den äldre generationen med olika erbjudanden. Men tänk på att du inte behöver resa långt för att ha trevligt. Hitta pärlorna i din egen hembygd, upplev smultronställena där du växte upp eller på platser i Sverige där du ännu inte varit. Gärna tillsammans med andra gamla eller nya vänner. Friluftsliv stärker hälsan och höjer livskvalitén Naturupplevelser är bland livets höjdpunkter och årstidsväxlingarna är något vi på vår del av jorden kan glädja oss åt. Att vara ute i naturen har i alla tider varit berikande för människan, att se vackra platser, soluppgångar, höra fågelsång, titta på mossor och träd. 14

17 Naturens mångfald erbjuder upplevelser för alla. Allemansrätten innebär att man kan röra sig i skog och mark, men också på sjön med ett fåtal begränsningar. I vårt glesbefolkade land är möjligheterna många, från fågelskådning och jakt till skogspromenader med eller utan bär- och svampplockning. Sjöliv med bad och fiske är efterlängtade sommaraktiviteter för många. Vintern med kyla, is och snö lockar till många utomhusaktiviteter men kan också innebära halkrisker. Att kunna ägna sig åt husdjur har kanske länge varit en dröm som nu kan förverkligas. Eller att få mer tid över att vistas i trädgården. Det minskar stressen och bidrar till harmoni och balans. Att följa årstiderna och det naturliga kretsloppet, att känna att man lever här och nu ger kraft att gå vidare i livet. Trädgården är en plats för både vila och fysisk träning, där man vårdar både sig själv och trädgårdens växter. Växtkraften och livsviljan smittar av sig på oss. Vi får dagliga skönhetsupplevelser, stora som små, av färgerna, formerna och dofterna. Arbeta med det du vill när du vill Att vara till nytta i föreningar och hjälporganisationer, skolor och förskolor att känna sig behövd skänker också mening och tillfredsställelse i livet. 15

18 Utveckla humorn skratta mera En muntergök lever sju till tio år längre än en surkart enligt amerikanska studier. Den goda humorn ger kraft att övervinna svårigheter och höja livskvaliteten. Ett gott skratt engagerar hela kroppen och båda hjärnhalvorna. Det går åt många kalorier, men största vinsten är en djup och skön avslappning. Endorfiner frigörs och välbefinnandet infinner sig. Man har identifierat tre skrattområden i hjärnan: Hjärnstammen reagerar på överraskningar, medan sofistikerade ordlekar hänför sig till hjärnbarken. Mellanhjärnan däremot får folk att skratta åt dasshumor. Vad roar dig mest? En människa med ett gott skratt är en god människa Fjodor Dostojevskij, Ynglingen Kultur Kultur har under årtusenden varit en viktig del i människors liv och är det även idag. Kulturbehovet följer en människa från vaggan till graven. Vi bär med oss ett arv från många generationer tillbaka i tiden, vilket ger oss rötter och en känsla av sammanhang. Kultur kan berika livet. Den kan exempelvis roa, reta, uppmuntra, inspirera, utmana, ge sammanhållning, väcka slumrande sinnen, ge fotfäste och livslust. PÅ ÄLDRE DAR finns mer tid till att pröva hållbarheten i värderingar, intressen och tro med mera. Det tar tid att mogna som människa. En bakåtblick utifrån det som är idag, möjliggör en sortering av vad som är värt att hålla fast vid och vad som behöver omvärderas eller rent av 16

19 alla mänskliga verksamheter, samt andliga och materiella resultat av dessa verksamheter som förs vidare till följande generationer vård och bildning av själslig eller kroppslig förmåga förfining i sätt att tänka, känna, vilja, uppträda. anordna något etc. Själ = den icke fysiska identiteten hos en människa. Källa: Bra Böckers Lexikon, Svenska Akademiens Ordlista lämnas. Ja, det leder kanske till en återupptäckt av något som gått förlorat under årens lopp och som det är dags att förverkliga. Något som inte längre ska skjutas upp. NU FINNS TID till det som förfinar och fördjupar ens innersta väsen. Det som är unikt för var och en, men som ändå har gemensamma nämnare hos andra människor. Det minskade antalet plikter ger utrymme för ett utforskande av vad som är värt att ägna sin tid åt. Vad ger mening? En barnatro som mognat, är den inre skönhet en äldre människa utstrålar. För många håller den tron att dö på. Avsaknad av tro, eller en skadad tro är av vikt att tala med någon om. De flesta människor strävar efter harmoni och balans i livet. Att ägna sig åt kulturaktiviteter och traditioner kan bidra till livsglädjen. Traditioner ger oss viktiga symboler och handlingar för vårt behov av sammanhang. Variationerna är otaliga; många går på konstutställningar eller deltar i målarkurser. Musiken ger både avkoppling och inspiration och är för de flesta människor en positiv upplevelse, oavsett om man är utövare eller åhörare. Att sjunga i kör har blivit en folkrörelse. Dans kan vara både motion, umgänge och konstart valmöjligheterna är många. Evert Taube skrev i en av sina visor: Vad vore livet utan sång och dans Teaterföreställningar och konserter avnjuts bäst på plats och ger samtidigt tillfälle till social samvaro. Men alla har inte möjlighet att gå på levande föreställningar. 17

20 Med hjälp av teven kan vi se både teater och annan underhållning hemma i vardagsrummet. Film kunde man för ett antal år sedan bara se på bio, nu finns video eller dvd i de flesta hem och man kan se såväl andras filmer som egna inspelningar. Böckerna har fortfarande en given plats i tillvaron, den tekniska utvecklingen har möjliggjort att man nu också kan lyssna på intalade böcker, både på band och cd. E-boken på Internet finns också. Ett besök på biblioteket ger säkert mersmak. Mat Att lära sig om matkulturer från förr till idag, både från Sverige och andra länder kan vara mycket givande aktiviteter. Mat är dessutom något som i högsta grad sätter guldkant på tillvaron. Unna dig glädjen i att laga mat, baka och skapa. Samla gamla familjerecept och bevara för eftervärlden. Kanske kan de anpassas till dagens råvaror. Gör måltiden till en stimulerande avkoppling, med vacker dukning och njutbar musik, vare sig du äter i eget sällskap eller i andras. Vin Ett glas vin till maten kan förgylla en festlig måltid. För den som är extra intresserad arrangeras vinprovningar runt om i landet där man kan lära sig mer om vinodling, tillverkning och användningsområden. Man kan också besöka vingårdar för att öka på kunskaperna och på plats avsmaka denna anrika dryck. 18

21 är namnet på en drink som serveras i en aromkupa med cognac och ett några millimeter tjockt skiktat lager punsch ovanpå. Drinken passar väldigt bra till kaffet. Gärna med en bit choklad eller chokladkaka till. Kaffetåren den bästa är Kaffedrickandet är ett stående inslag i vår kultur och trots att kaffe i grunden är ett både beroendeframkallande och uppiggande medel förknippas det med avkoppling och umgänge. Som pensionär finns tid för många, långa och sköna kaffestunder. Kaffe är unikt som dryck så tillvida att det passar i nästan alla sammanhang. Från frukostbordet till kaféet eller på utflykten, ensam eller tillsammans med andra. Så passa på, bjud hem vänner eller träffas på kafé, umgås och ha trevligt. Vill du njuta av lite historia kan ett besök på Sveriges äldsta kafé kanske vara något. Det ligger i Gamla Stan i Stockholm och heter numera Sundbergs konditori. Adressen är Västerlånggatan 81 (vid Järntorget). KAFFET HAR en lång och slingrande historia. Till Sverige kom det en bit in på 1700-talet. Men det var först runt förra sekelskiftet, efter ett antal förbud, som drycken kan sägas ha blivit Sveriges nationaldryck. Kaffet är, tillsammans med öl & vin, den enda drycken som gett upphov till offentliga lokaler avsedda för umgänge och konsumtion av dessa drycker. Idag har vi allt mer kommit att anamma den italienska kaffekulturen med caffè latte, cappuccino, espresso med flera. Prova och upptäck nya favoriter. 19

22 Vill du veta mer? klicka på liv och hälsa Se lästipsen på sid. 80 HÄLSA är att lyfta på hatten HÄLSA är att sova om natten HÄLSA är att dricka rent vatten HÄLSA är att bjuda på skratten HÄLSA ÄR ALLT ta mig katten Illustration: L.Wennernil 20

23 Rörelseglädje en aktiv individ med en aktiv kropp Författare: Maria Klässbo, leg. sjukgymnast, med. dr Sitt inte still inaktivitet är en av nutidens största hälsofaror. Kroppen förändras visserligen när man blir äldre, men det är mycket du kan göra själv för att hålla dig vid så god vigör som möjligt. Faktorer som ärftlighet och sjukdom påverkar åldrandet, men det står helt klart att regelbunden fysisk aktivitet och träning både kan minska och förebygga olika åldersrelaterade fysiska och psykiska förändringar. Att vara så fysiskt aktiv som möjligt, trots eventuella krämpor är en viktig faktor för att bibehålla hälsa, en hög grad av självständighet och därmed en god livskvalitet. Människokroppen är byggd för aktivitet. Fysisk aktivitet vår viktigaste friskfaktor Med fysisk aktivitet menas alltifrån att gå i trappor, arbeta i hushållet och sköta trädgården till att motionsidrotta. Regelbunden fysisk aktivitet ger en rad positiva effekter. Konditionen, cirkulationen och ämnesomsättningen ökar och blodtrycket sjunker. Hållfastheten och funktionen i kroppens leder förbättras, urkalkning av skelettet motverkas, muskelstyrkan ökar liksom produktionen av kroppsegna morfiner (vilket bland annat ger smärtlindring). 21

24 Var fysiskt aktiv minst 30 minuter varje dag året runt! Det räcker med lätt till måttlig intensitet på aktiviteten, som heller inte behöver vara sammanhängande, utan kan delas upp i kortare pass. Det är summan över dagen som räknas. En aktivitetsdagbok eller stegräknare som idag finns i många mobiltelefoner kan vara bra sätt att höja motivationen för oss. Har du någon åkomma som hindrar din fysiska aktivitet kan du på många ställen söka upp personer inom hälso- och sjukvården som kan ge dig råd och skriva ut Fysisk aktivitet på recept (www.liv.se/far). Bättre sitta än stå. Hellre ligga än sitta. Men längre kan ingen gå. Sorgligt nog är det så. Latmasken av Alf Henriksson Rör på dig det vinner du på Forskning har visat att fysisk aktivitet stärker immunförsvaret och förebygger inte bara hjärt/-kärlsjukdom och blodpropp utan också cancer, diabetes (typ 2) och flera andra sjukdomstillstånd. För den som har diabetes är motion viktig för att sänka blodsockerhalten och öka kroppens känslighet för det utifrån tillförda insulinet. Vid ledbesvär kan fysisk aktivitet minska svullnad, stelhet, smärta och hjälpa till att bevara funktionen. Regelbunden fysisk aktivitet motverkar även övervikt och minskar ängslan och depression. Alla människor har någon form av lagom-nivå för sin fysiska aktivitet. Denna varierar från person till person. Lagom-nivån kan också variera för samma individ vid olika tidpunkter. 22

25 Skelettet behöver ständig belastning, kalk (kalcium) samt vistelse utomhus i dagsljus vilket ger D-vitaminer. Stillasittande ökar risken för benskörhet. Välj utomhuspromenader flera gånger per vecka med bra skor. Prova inledningsvis en liten aktivitetsökning. Välj aktiviteter som du tycker är roliga. Har du svårt att komma igång? Sök upp någon gruppaktivitet. Att uppleva aktiviteten som lätt till något ansträngande eller ansträngande brukar vara lagom för de allra flesta. Har du någon form av led- eller muskelbesvär är det särskilt viktigt att du håller dig fysiskt aktiv trots smärtan. Smärta ska respekteras utan att man för den skull behöver vara rädd för den. En generell regel som gäller i nästan alla fall är: Det kan få göra ont under tiden man är aktiv eller direkt efter, men man ska undvika den aktivitet som gör att man har mer ont dagen efter. Ett sätt att klara av att vara aktiv är att dela upp aktiviteten i flera kortare pass under dagen. Balans För vår balansförmåga krävs en samordning mellan balansorganet i örat, synen och muskelfunktionen. Balansen kan försämras med stigande ålder vilket ökar risken för fall. Positivt är att den kan tränas och förbättras högt upp i åldrarna. Alla faller någon gång. Men det finns en hel del du kan göra själv för att minska risken för fall. 23

26 Vi måste alla gemensamt påvisa fallrisker i vår omgivande utemiljö och hjälpas åt att påverka berörda parter för att få riskerna undanröjda. Se över miljön hemma. Ta bort lösa sladdar och halkiga småmattor. Bra belysning även nattetid minskar fallrisken. I badrummet kan handtag och antihalkmattor hjälpa. (Läs mer i nästa avsnitt) Kontrollera regelbundet din synförmåga. Tänk på att vissa mediciner kan ge yrsel som biverkan. Ibland kan ett gånghjälpmedel, exempelvis nattetid, öka tryggheten. Skinkmusklerna hjälper till att hålla dig stadig. Träna dem genom att stå på ett ben. Om du måste håller du dig i något eller står nära exempelvis diskbänken. Att träna att stå på ett ben är särskilt viktigt om du regelbundet använder käpp eller annat gånghjälpmedel som kan göra dig svag i skinkans muskulatur. Dans är utmärkt balansträning, liksom att stå på ett ben på fast eller mjukt underlag. Även stavgång i obanad terräng är bra för balansen. Om du är benskör ökar risken för att ett eventuellt fall ska få allvarliga konsekvenser i form av exempelvis benbrott. Benskörhet ökar med åldern och kvinnor är mest drabbade. Tänk på att äta varierad kost som innehåller mejeriprodukter. Många seniorer behöver även ett extra tillskott av D-vitamin och kalcium. Ledrörlighet För att du ska kunna utföra dina dagliga sysslor krävs att du har bra rörlighet i lederna. Böj och sträck dina leder så 24

27 långt det går. Var inte rädd för den smärta du kan känna i ytterläget. Vid stelhet behöver du jobba med din ledrörlighet dagligen. Ledbrosket får sin näring från den näringsrika ledvätskan. Genom tryckförändringar när vi rör oss förs ledvätskan, som bland annat innehåller glukosamin, in i brosket. Sitt därför inte still länge utan res dig upp var 20:e minut. Sen kan du sätta dig igen. Muskelstyrka Muskelstyrka är, liksom kondition, färskvara och våra muskler behöver användas dagligen. Studier visar att muskelstyrkan kan förbättras hela livet. Några månaders styrketräning ger ökad styrka och muskelmassa. Det är aldrig för sent att börja! Att gå i trappor och i ojämn terräng, cykla och resa sig från stolen utan handstöd är exempel på bra benmuskelträning. Att träna uppåtvinkling av fotlederna, typ symaskinstramp eller tå och hälhävning kan vara ett bra sätt att minska snubbelrisken. Gånghjälpmedel eller stavar kan underlätta gången. Tänk på att gånghjälpmedel minskar kraven på skinkmuskulaturen och att du därför bör träna att stå på ett ben någon minut varje dag. Att baka, tvätta fönster, väva eller spela boule håller armstyrkan igång. Men du kan också välja styrketräning med tyngder och andra hjälpmedel. Glöm inte att du även i bäckenbotten har muskler som du kan träna genom att knipa med dem. Läs mer i avsnittet om toalettvanor. 25

28 Utnyttja dagligen den kraft dina muskler har. Tränar du musklerna lite extra några gånger per vecka blir du snart starkare och mer uthållig. Hjälpmedel Hjälpmedel underlättar för dig att kunna fortsätta hålla dig fysiskt aktiv och gör din vardag enklare. Alla tjänar på att du är fysiskt aktiv, inte minst du själv. Att använda hjälpmedel är ett billigt sätt att förebygga inaktivitetens negativa effekter. När inte gångstavar ger ett tillräckligt stöd kan det bli aktuellt med andra typer av gånghjälpmedel. Kontakta personalen inom kommun eller landsting för att få vidare information. Vill du veta mer? klicka på kroppen Se lästipsen på sid. 80 Gå in på och klicka på faktabladet Aktiv som äldre. Klicka på symbolen under, så får du fram allmänna träningsråd och fina rörelsetips för kontroll av ledrörlighet i de flesta leder. 26

29 Med fötterna stadigt på jorden förebygg fallskador Att ramla, snubbla eller falla från olika höjder kallar vi för fallolyckor. Bland äldre är det vanligt. Ungefär en tredjedel av alla 65-åringar faller minst en gång per år. Med stigande ålder ökar antalet fallolyckor och vid drygt 70 års ålder faller cirka hälften av individerna minst en gång per år. Folkhälsoinstitutet anser därför att konsekvenserna av fallolyckor är en stor folkhälsofråga. Skadorna efter en fallolycka kan vara allt från lindriga skrubbsår till benbrott. Detta innebär i vissa fall ett lidande för den drabbade samt en stor kostnad för samhället. De vanligaste benbrotten är i handleder, höfter, överarmar och kotor. Idag finns mycket kunskap kring vad som orsakar fallolyckor och det är mycket du kan göra själv för att förebygga dem. Orsakerna är flera För att förhindra fallolyckor och förebygga skador behöver vi veta var och hur olyckor inträffar, det vill säga vilka riskfaktorer och riskmiljöer som finns. Hos yngre äldre inträffar de flesta fallolyckorna utomhus, medan det hos de äldre äldre är vanligare med fallolyckor inomhus. Det kan till exempel hända på väg till och från badrummet 27

Kompetenscenter för hälsa. "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre -

Kompetenscenter för hälsa. Dä bar å åk! Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre - Kompetenscenter för hälsa "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas - Olycksfallsprevention bland äldre - V i har under de senaste decennierna blivit både friskare och äldre. Det är väl härligt

Läs mer

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla Inledning En tredjedel av Sveriges äldre befolkning faller varje år. Eftersom det är så vanligt

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Fall och fallskador kan förebyggas Risken att ramla och drabbas av skador ökar med stigande ålder. Det finns en hel del du kan göra själv eller tillsammans

Läs mer

Förläng de goda åren En bok om åldrandets möjligheter

Förläng de goda åren En bok om åldrandets möjligheter Förläng de goda åren En bok om åldrandets möjligheter Förläng de goda åren 4 Inledning 5 Det naturliga åldrandet 6 Guldkant på tillvaron 11 Rörelseglädje 15 Stå stadigt på jorden 18 Glada fötter hela

Läs mer

STÅ OCH GÅ SÄKERT ENKLA TIPS FÖR ATT UNDVIKA ATT FALLA HEMMA

STÅ OCH GÅ SÄKERT ENKLA TIPS FÖR ATT UNDVIKA ATT FALLA HEMMA STÅ OCH GÅ SÄKERT ENKLA TIPS FÖR ATT UNDVIKA ATT FALLA HEMMA MINSKA FALLRISKEN Fallolyckor i hemmet är vanliga och de flesta har någon gång ramlat. När man blir äldre blir man också skörare och får lättare

Läs mer

Stå och gå säkert. Enkla tips för att undvika att falla hemma H A G F O R S K O M M U N

Stå och gå säkert. Enkla tips för att undvika att falla hemma H A G F O R S K O M M U N Stå och gå säkert Enkla tips för att undvika att falla hemma H A G F O R S K O M M U N Minska fallrisken Fallolyckor i hemmet är vanliga och de flesta har någon gång ramlat. När man blir äldre blir man

Läs mer

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Förläng de goda åren En bok om åldrandets möjligheter

Förläng de goda åren En bok om åldrandets möjligheter Bild Pensionär(er) 65-75 i aktivitet Förläng de goda åren En bok om åldrandets möjligheter Förläng de goda åren 4 Inledning 5 Det naturliga åldrandet 6 Guldkant på tillvaron 11 Rörelseglädje 15 Stå stadigt

Läs mer

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

Säkrare vardag Råd och tips om hur du kan undvika olycksfall i hemmet och närmiljön.

Säkrare vardag Råd och tips om hur du kan undvika olycksfall i hemmet och närmiljön. Säkrare vardag Råd och tips om hur du kan undvika olycksfall i hemmet och närmiljön. 1 2 Produktion: Affärsområde information, Nacka Partner, Nacka kommun. Foto omslag: Jens Olof Lasthein. Tryckt hos:

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

för seniorers goda hälsa 1

för seniorers goda hälsa 1 för seniorers goda hälsa 1 Att vårda sig själv Äldre i dagens Sverige bor bättre, mår bättre och lever mer aktivt än tidigare generationer. Dock drabbas många av olycksfall och äldre råkar framför allt

Läs mer

Trygga seniorer. - Enkla råd för att förebygga olyckor och missöden

Trygga seniorer. - Enkla råd för att förebygga olyckor och missöden Trygga seniorer - Enkla råd för att förebygga olyckor och missöden Några enkla tips som får dig att må bättre! Rör dig regelbundet, det stärker benstomme och muskler, motverkar yrsel och ger bra allmän

Läs mer

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall De flesta fallskador som drabbar äldre personer sker i det egna hemmet och i närmiljön. Kanske har du själv eller någon du känner ramlat den senaste

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

ATT MÅ BRA. med läkemedel även när du blir äldre

ATT MÅ BRA. med läkemedel även när du blir äldre ATT MÅ BRA med läkemedel även när du blir äldre Läkemedlet i den åldrande kroppen Läkemedel kan intas på olika sätt och förs som regel av blodet till de platser där verkan ska ske. Så småningom utsöndras

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Håll dä fælu* maten, fysiken och huden

Håll dä fælu* maten, fysiken och huden FÖR SÄKERHETS SKULL Håll dä fælu* maten, fysiken och huden Tips och råd om hur du äter bra, undviker fallolyckor samt hur du tar hand om din hud. *Dialektalt ord som på jamska och härjedalska betyder frisk

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Apotekets råd om. Sluta röka

Apotekets råd om. Sluta röka Apotekets råd om Sluta röka Det lönar sig alltid att sluta röka även om du har rökt i större delen av ditt liv. Det förbättrar din hälsa och minskar risken för sjukdomar. När du slutar röka påbörjar kroppen

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Säkra en del av livet

Säkra en del av livet Säkra en del av livet - information om att förebygga fallskador i närmiljön Utgiven i ett samverkansprojekt mellan Eslövs kommun och Primärvården, Eslöv 2004. Lev livet säkrare I vårt land ökar antalet

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Sektionen äldres hälsa, Fysioterapeuterna Sjukgymnastförbundet. Onsdagen den 19 mars 2014

Sektionen äldres hälsa, Fysioterapeuterna Sjukgymnastförbundet. Onsdagen den 19 mars 2014 Sektionen äldres hälsa, Fysioterapeuterna Sjukgymnastförbundet Onsdagen den 19 mars 2014 Elsa Ingesson, Qulturum Elsa Ingesson, Qulturum Passion för livet Ett bra liv med bästa möjliga hälsa Passion för

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Hälsopromenad för seniorer med ett livsviktigt budskap

Hälsopromenad för seniorer med ett livsviktigt budskap Hälsopromenad Alkohol Alkoholkonsumtionen i Sverige är ca 10 liter ren alkohol per person 15 år och äldre. Över tid har konsumtionsmönstret ändrats så vi dricker mer alkohol under veckorna och inte som

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE...

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE... Coregas sortiment finns på Apoteket och i dagligvaruhandeln. Corega finns också genom din tandvårdsklinik. MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE... is a registered trademark of the GlaxoSmithKline Group of Companies.

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Utbildningen är intensiv och kan vara personligt utmanande. Vågar och kan du vara dig själv, visa dina starka och svaga

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar Apotekets råd om Halsbränna och sura uppstötningar Svider och bränner det i bröstet ibland? Det är i så fall ett problem som du delar med väldigt många. En god nyhet är att halsbränna för det allra mesta

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Motoriska aktiviteter i vardagen

Motoriska aktiviteter i vardagen Motoriska aktiviteter i vardagen För barn 3-6 år Motoriska aktiviteter i vardagen I denna broschyr får du konkreta tips på aktiviteter som gynnar ditt barns motoriska utveckling. Ditt barns motoriska förmåga

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Apotekets råd om. Torr i munnen

Apotekets råd om. Torr i munnen Apotekets råd om Torr i munnen Om du är torr i munnen beror det på att du har för lite saliv. Orsaken är ofta en biverkan av läkemedel som gör att spottkörtlarna producerar mindre mängd saliv, till exempel

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer