Sammanställning av fyra tematiska workshops - våren Centrala Älvstaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning av fyra tematiska workshops - våren 2011. Centrala Älvstaden"

Transkript

1 Sammanställning av fyra tematiska workshops - våren 2011 Centrala Älvstaden

2 Projekt Centrala Älvstaden är ansvarig för denna publikation. Text: Dragan Mitec och Karin Aase Bilder: Centrala Älvstaden, Göteborgs Stad Fyra tematiska workshops våren 2011» SIDa 2

3 Tack för engagerat arbete för Centrala Älvstaden! Under fyra veckor i mars/ april 2011 bjöds experter, forskare och praktiker in till workshops för att fördjupa kunskapen kring begreppen fossilfri stad, inkluderande stad och differentierat näringsliv. Utöver dessa anordnades också ett nordiskt erfarenhetsutbyte. Resultatet från dessa fyra workshops har varit ett grundläggande underlag för arbetet med vision och strategier för Älvstaden. Materialet låg också till grund för den internationella workshop som hölls i juni Alla fyra workshoparna hade samma upplägg med ett inledande seminarium dag ett, workshop dag två och lunchpresentation dag tre. Till seminariet bjöds, utöver workshopdeltagarna, politiker och tjänstemän att delta och till sopplunchen, där workshopens resultat presenterades, bjöds också allmänheten in. Vi vill rikta ett stort tack till alla som deltog i workshoparna och till alla andra som gjorde arbetet med workshoparna möjliga. Ett särskilt tack till processledarna Tomas Hermann, David Sim, Solvejg Reigstad, Åsa Lindell, Fredrik Warberg, Hannelore Stuhrmann och Kristina Belfrage. Texterna i denna publikation är skrivna av Dragan Mitec och Karin Aase. Materialet är sammanställt och bildsatt av projekt Centrala Älvstaden. Bo Aronsson projektledare Hanna Areslätt bitr. projektledare Fyra tematiska workshops våren 2011» SIDa 3

4 Fyra tematiska workshops våren 2011» SIDa 4

5 workshop 9-11 mars 2011 Ett fossilfritt Centrala Älvstaden Fyra tematiska workshops våren 2011» SIDa 5

6 Ett fossilfritt Centrala Älvstaden Text: Dragan Mitic Seminarium - för ett fossilfritt Centrala Älvstaden Ett nittiotal åhörare samlades i Stadsbyggnadskontorets infosal på det seminarium som skulle bli startskott för Centrala Älvstadens klimatworkshop. Fem perspektiv på ekologiskt hållbar stadsbyggnad slog an tonen för expertgruppernas arbete de kommande dagarna. Svante Sjöstedt, Centrala Älvstaden Den som innan seminariet hade dålig koll på hur utbrett område som Centrala Älvstaden omfattar, fick ett passande tillfälle att bokstavligen klampa runt i den blivande stadsdelen. I hallen utanför infosalen, på Stadsbyggnadskontorets bottenvåning, finns nämligen en gigantisk stadskarta tryckt på golvet. Både i fikapausen och under minglet efter seminariet kunde deltagarna därför få en tydlig bild av utmaningen i att presentera rekommendationer ett så stort område. Till ytan ska den blivande stadsdelen vara fem gånger större än vad Göteborgs innerstad är idag. Svante Sjöstedt, ansvarig för miljöfrågor på Centrala Älvstaden, inledde seminariet med att förväntansfullt skissa upp både de utmaningar som hans projektgrupp står inför, som den kommande workshopens uppgift. Båda behandlar svåröverblickbara processer med ett slut i mer eller mindre konkreta rekommendationer för framtiden. Om vi ska nå de mål som FN:s klimatpanel har satt upp så måste vi skära ner våra koldioxidutsläpp till en femtedel av dagens. Förutsättningarna att göra det är visserligen lättare när man bygger nytt, men att planera för det helt fossilfria kräver ändå mod och djärva tankebanor. Därför känns det idag lite som att hoppa fallskärm. Jag har aldrig gjort det tidigare, så vi får se vad som händer. Katarina Pelin, Malmö Stad BEHOVET AV SAMVERKAN Seminariets första talare levererade kanske den mest pedagogiska bild av vad stadsbyggnad handlar om. Utifrån sin tre års långa erfarenhet från miljöförvaltningen sa Malmös miljödirektör Katarina Pelin att stadsplanering lite är som att ha hantverkare hemma. Det gäller att rörmokaren, elektrikern, snickaren och alla de andra samarbetar för att allting ska fungera och bli bra. I sin föredragning var det just på samverkan mellan viktiga aktörer i stadsplaneringen som hon lade fokus. Hon pekade på exempel i Malmö där man har arbetat aktivt utifrån hållbarhetsprinciperna och där utbyggnaden har skett i nära samarbete mellan kommun, näringsliv och medborgare. Både nybyggen och moderniseringar av befintliga områden. Samverkan kan handla om att släppa in byggherrarna tidigt i planeringen, vilket ofta stimulerar de bästa lösningarna. Samverkan kan vara att jobba ihop med enskilda företag och tillsammans utveckla vassa klimatlösningar. Det handlar också om att försöka verka över förvaltningsgränserna. Alla kunskaper behövs, det funkar inte att sitta i sina stuprör och jobba. Katarina Pelin menar att samverkan inte bara syftar till att få bra resultat, rent Fyra tematiska workshops våren 2011» SIDa 6

7 praktiskt. Om man vill att en stad ska behålla sin konkurrenskraft och dra till sig invånare och näringsliv, så måste den vara hållbar. Då är det viktigt att alla också vet varför man jobbar för hållbarhet, att det är något som både kommunen, medborgarna och näringslivet tjänar på. Många kan dra nytta av det varumärke kring hållbarhet som Malmö bygger upp. Näringslivet kan ta med sig varumärket ut till sina kunder och använda staden som showcase. Och när olika projekt når internationell ryktbarhet attraherar det många profesionella som vill komma till oss och studera våra exempel. Även det spiller förstås över på näringslivet. Seminariets två andra förespråkare för samverkan var Staffan Bolminger, miljöchef vid Älvstranden Utveckling, och Charlotte Reidhav, fjärrvärmestrateg vid Göteborg Energi. Med utgångspunkt i sina organisationer gav de exempel på hur samverkansarbete för ett mer klimatsmart fastighetsbyggande kan se ut. Staffan Bolminger berättade om de senaste årens allt energieffektivare hus som han varit med och utvecklat i Älvstrandens olika nybyggnationer. Och insikten att man till slut når en gräns för hur mycket klimatnytta som man kan göra ensam, utan att samarbeta med andra delar av staden. Vi ville ta steget utanför våra fastigheter. Det gick inte att skruva ner fler kilowattimmar utan risken att suboptimera. Vi hade kanske minskat kilowattimmarna ytterligare men inte de totala koldioxidutsläppen. Då började vi spåna på vad mer vi kan göra. Gick det till exempel att ackumulera energi på natten, för att leva på den på dagen, när resten av Göteborg står och duschar? Charlotte Reidhav tog en bild över Göteborgs fjärrvärmenät till hjälp för att förklara vilka engergivinster man kan göra om man tittar utanför den egna tomtgränsen. I staden finns stora värmeflöden i omlopp som man kan ansluta till. Hon berättade att byggnader i Sverige ansvarar för mindre del av våra nationella koldioxidutsläpp än vad de exempelvis gör i Europa. Till stor del beror det på våra fjärrvärmesystem, som gör att vi kan utnyttja värmeflödena från dels avfallsförbränning, dels från industrispillvärme. Det är en infrastuktur som också kan utvecklas. Till exempel har vi börjat bygga ut ett fjärrkylenät. Och på sommaren, när värmebehovet inte är så stort, kan vi omvandla värme till kyla som kan kyla våra butiker, lokaler och kontor och på så sätt minska hela stadens elbehov. Charlotte Reidhavs och Staffan Bolmingers vision om energisystem som byggs ihop och integreras i fastigheterna för att nå gemensamma energivinster, gillas också av Jan-Olof Dalenbäck, professor vid Chalmers. Han hade kommit till seminariet med specialkunskaper i energieffektivt byggande, näranollhus och solceller. Även han menade att förutsättningarna att klara sig utan fossilt bränsle kräver ett helhetstänkande. Charlotte Reidhav, Göteborg Energi Staffan Bolminger, Älvstranden Utveckling Jan-Olof Dalenbäck ENERGIEFFEKTIVA SYSTEM Jan-Olof Dalenbäck hoppas att Centrala Älvstaden planerar för hus med låg energianvändning, som man värmer med fjärrvärme och kyler med fjärr- och frikyla. När det gäller elförsörjningen, i en framtid som han spår bär med sig ett ännu större elbehov, tycker han att vi ska planera smart och integrera energisystmen i fastigheterna. Alla innovationer är inte nödvändigtvis effektiva. Även om små vindsnurror på taken kan te sig nog så spännande. Fyra tematiska workshops våren 2011» SIDa 7

8 Vindkraftverk ska stå där det blåser. Och när man använder solceller så ska de vara integrerade i byggnaderna eller del utav infrastrukturen, så att de sitter där solen lyser på dem. Till exempel kan man bygga in trafikleder, p-platser och järnvägar och placera solceller på taken. Om det nu kommer att bli några trafikleder, men det tror jag att det kommer bli. Carin Malmberg, Centrala Älvstaden och Carina Borgström-Hansson, WWF Förutom behovet av samverkan och energieffektiva system, var just våra ekologiska fotavtryck och trafikvanor ämnen som seminariets talare vred och vände på från olika håll. Frågan vad man kan göra åt destruktiva konsumtionsoch trafikmönster genom stadsplanering är kanske den som kräver det bredaste systemtänkandet. Ingångarna i ämnet var olika men bottnade ofta i gemensamma problemformuleringar. Christer Ljungberg, Trivector Anna Graaf, White EN DESTRUKTIV LIVSSTIL Carina Borgström-Hansson från WWF tog det största greppet kring de konsekvenser som stadsbornas konsumtions- och transportbeteende har och varför det är nödvändigt att ha ett fokus på just stadsplanering. Hon påminde att över 75 procent av jordens befolkning kommer att leva i städer år Och att över 350 biljoner dollar globalt kommer att investeras i stadsinfrastruktur de kommande 30 åren. Det är därför som Världsnaturfonden i så stor utsträckning jobbar mot städer. Där finns både utmaningar men också kunskaper, den kreativa potentialen och kapital. Där kan vårt arbete föra fram nya viktiga aktörer och möjliggöra hållbara urbana lösningar för framtiden. Att det går att förändra har vi sett i flera av våra projekt. Till exempel i stadsdelen Bedzed är invånarnas ekologiska fotavtryck nere i 1,5 planeter. Att jämföra med resten av London där man fortfarande är uppe i tre. Carina Borgström-Hansson använde bilen, biffen och bostaden som exempel för att ställa våra privata vanor i ett globalt perspektiv. Samma analogi använde Christer Ljungberg, VD på konsultföretaget Trivector, även om han hade störst fokus på transportfrågan. Kärnan i hans föredragning var att vårt synsätt på trafiken behöver ändras i grunden. Christer Ljungberg menar att stadsplaneringen måste ändra fokus från maximal rörlighet till att i stället handla om maximal tillgänglighet. De två är nämligen inte samma sak. Först visar han en bild på en kö med stillastående bilar i en trång gata någonstans i södra Europa. Sedan visar han samma bild och säger att det är framtiden ifall man byter ut de fossildrivna bilar mot sådana som går på el. Publiken skrattar och poängen sjunker in. Avgaser är inte bilismens enda problem. Visst är det viktigt med ny teknik. Men vi behöver också påverka efterfrågan av transporter mot en lägre nivå. Det är därför som vi behöver ett paradigmskifte från rörlighet till tillgänglighet. Och eftersom de korta resorna står för den största belastningen är det framför allt de som måste minska. Därför måste stadsplanering göras med hänsyn till konsekvenserna för trafiken. I Sverige har vi exempelvis flest områden med externhandel i Europa. Fast alla vet att de belastar miljön och utarmar stadskärnorna. Fyra tematiska workshops våren 2011» SIDa 8

9 DEN KLIMATANPASSADE ARKITEKTUREN När publiken framåt slutet av eftermiddagen började tappa andan inför den dystopisk framtidsbild som sammantaget framträdde efter alla föredragningar, gick Anna Graaf och Jeroen Matthijssen från arkitetbyrån White fram för att prata om och visa exempel på hur klimatanpassat byggande skulle kunna se ut i ett framtida Centrala Älvstaden. I en handvändning förvandlades känslan av förestående hot till en åtminstone visuellt tilltalande palett av möjligheter. Bilderna målade fram en lummig vision med gröna tak och fasader och med integrerade grönytor och trädrader. Allt i en arkitektonisk ansträngning för att mildra det bångstyriga väder och vind som sägs vänta i framtiden. Som en konsekvens av dagens bilar, biffar och bostäder. Fyra tematiska workshops våren 2011» SIDa 9

10 Workshop - Fossilt ska bort, men vad har vi i stället och vad måste vi skapa? Ett trettiotal sakkunniga samlades i workshopen för att resonera kring utbyggnaden av en fossilfri stadsdel. Efter tre intensiva pass och arbete i ett tjugotal konstellationer, enades man om förslag till morgondagens sopplunch. Senvinterns ruggiga göteborgskyla trängde igenom betongväggarna i den tidigare terminalbyggnaden. I hamnbassängen utanför flöt ett pussel av glänsande isflak och över Götaälvbron såg man trafiken tålmodigt åla sig fram mellan centrum och hisingssidan. En mer passande inramning för en workshop om Centrala Älvstadens kopplingar till klimatet är svår att föreställa sig. Deltagarna från gårdagens seminarium strömmade in till en avskalad workshoparena, möblerad med 40 stolar i en cirkel i mitten och med utsikt över en hamn med Göteborgsoperan som kuliss. Processledare Thomas Herrmann hade förberett med pappersark på golvet i mitten av cirkeln och genom att tejpa upp några av reglerna för den workshop som han skulle leda enligt Open space metoden: Vilka som än kommer är rätt personer. När det än börjar är rätt tid. När det är slut så är det slut. På en av betongpelarna satt den enda lag som workshopens deltagare hade att följa: Använd fötterna! Fyra tematiska workshops våren 2011» SIDa 10

11 När Thomas Herrmann plingade i sin bjällra satte sig deltagarna och han förklarade bakgrunden till Open space, det arbetssätt som han hoppades skulle vaska fram förslag till hur man får ett ekologiskt hållbart Centrala Älvstaden. Också temat hade han satt upp på väggen, som en påminnelse om vad deltagarna gör där: Fossilt ska bort. Vad har vi? Vad måste vi skapa?. Det här sättet att arbeta, förklarade han, bygger på tanken att de bästa idéerna oftast uppstår vid samtal över en fika. Thomas Herrmann hoppades därför att deltagarna skulle se på workshopen som en hel dags strukturerad kreativ kaffepaus. Låt blicken gå runt i rummet och fundera på vilken kompetens som finns samlad. Ta ett papper och en penna, skriv ner det ämne du vill jobba med och presentera det för resten av gruppen. Tar man upp en fråga är man också ansvarig för att driva den vidare och senare rapportera för resten av deltagarna på ett blädderblock. En efter en gick deltagare in i cirkelns mitt, tog papper, skrev ner sina förslag och presenterade dem för gruppen. Efter tjugo minuter hade man nästan trettio teman som fördelades på väggen under de klockslag som markerade startpunkter för dagens tre arbetspass. Processledare, Tomas Herrmann En del teman gick in i varandra och när man hade storterat bland alla rubriker och deltagarna var eniga om upplägget för dagen, började också rotationen mellan de åtta grupparbetsplatser där diskussionerna skulle hållas. Utrustade med frukt och fika gick var och en till just den arbetsgrupp som de kände sig mest lockade av. MED BILEN I BACKSPEGELN Linda Kummel, från Trafikkontoret i Stockholm, tog initiativ till arbetsgruppen med rubriken Bilberoende strukturer. Med förankring i workshopens tema, att planera framåt mot en fossilfri stad, tog gruppen avstamp i själva grundfrågan: Hur mycket kommer vi att kunna använda bilar i framtiden, när drivmedel blir en lyxvara och man ska leva upp till dagens ideal för stadsbyggnad som siktar mot en förtätad stad? Ifall Centrala Älvstranden planerades med dagens bilanvändande som måttstock, skulle en hel kvadratkilometer gå åt bara till parkeringsplatser. En ekologiskt hållbar stad, menade flera deltagare, måste i stället bygga på andra strukturer där cykel, promenerande och kollektiva lösningar får en framträdande plats. Vi tvingar in byggare i att bygga parkeringsplatser, för vi har svårt att bryta med gamla normer. Men det här är kanske just rätt tid att bryta invanda mönster. Jag tycker det är dags att ställa sig frågan till vilken grad det är en rättighet att ha bil - eller att ha tillgång till den. I gruppen pratade man också om gårdagens lösningar som ställer framtidens stad inför stora utmaningar. Till exempel den tungt trafikerade Lundbyleden som skärmar av Centrala Älvstaden från resten av Hisingen. Hur kan man gå till väga för att hantera den? Man pratade även om dagens regelverk, ekonomiska förutsättningar och ifall det är möjligt att få medel från EU för att gräva ner leden. Samma problematik, men utifrån ett annat perspektiv, diskuterades i gruppen som intresserade sig för regionförstoringens långsiktiga konsekvenser. Fyra tematiska workshops våren 2011» SIDa 11

12 Det var Gustaf Sjöblom från Göteborgs Naturskyddsförening som ledde samtalet, som å ena sidan handlade om regional ekonomisk tillväxt och nya arbetsplatser, och å andra sidan om de effekter som en okritisk satsning på trafikleder kan komma att få. Han hoppades att vikten av ett platsbaserat gott liv inte hamnar i skymundan när man talar om storregionen. Och påminde om att tillgänglighet är minst lika viktigt som dagens ideal med maximerad rörlighet. Det kan vara intressant att jämföra städerna Seattle och Vancouver, som liknar varandra och har samma ekonomiska bas, men som har olika stadsplan. Där motorvägar åker rakt in i centrum i den ena staden, så har man begränsat trafiken i den andra. Trots det har städerna samma ekonomiska tillväxt. Med skillnaden att Vancouver ofta rankas som världens bästa stad att bo i. Workshop, Frihamnen Frågan om biltrafikens vara eller inte vara fortsatte också under nästa arbetspass under rubriken Hur nära är tillräckligt nära för att slippa bil?. Det var Jakob Lagerkrantz, ordförande för Gröna Bilister, och Staffan Bolminger, miljöchef vid Älvstranden Utveckling, som hade slagit ihop två förslag till en gemensam arbetsgrupp. Även här diskuterades hur viktigt det är att prioritera för tillgängligheten i stadsplanering. Det samtalades också om den mänskliga dimensionen, kring hur olika lösningar för trafiken inverkar på upplevelsen av staden. Det blir en annan atmosfär i staden, om man möter människor och inte bilar. Och att få uppleva saker i gatunivån, ifall den är planerad för människor och inte bilar, sänker det generella tempot. Det blir mindre stress om man promenerar. Men inte om man gör det längs E6:an. Då blir man stressad. ETT MER HÅLLBART SÄTT ATT LEVA En annan röd tråd som löpte under dagens tre arbetspass var kopplingen mellan en hållbar stad och en grönare livsstil. Samtalen rörde sig både kring generella livsstilsfrågor som inverkar på klimatet som bilen, biffen och bostaden men diskussionen hamnade ofta nog på en konkret stadsplaneringsnivå. Under rubriken Hur kan det gröna offentliga rummet bidra till ett fossilfritt samhälle?, formulerad av stadsträdgårdsmästare Helena Bjarnegård, spånade man kring olika visioner för Centrala Älvstadens framtida grönytor. En farhåga i gruppen var exempelvis att planeringen av det gröna skulle hamna i andra hand. Flera städer nämndes, som ger intryck av att man först hade placerat ut byggnader och vägar, för att efteråt trycka in grönska i det som blev kvar. I stället för att ha spridda öar av grönska borde man skapa en struktur av det gröna. Ibland tätt, ibland glesare, så att det bildar ett flöde. En av sakerna som gör det spännande att röra sig i en stad är just olika typer av gröna rum. Och attraktiva parker i närmiljön gör oss mindre benägna att lämna staden på fritiden. Ifall staden bjuder på fler möjligheter till en grönare fritid, resonerade man, minskar också fritidsresandet ut till grönområden på landet. Vilket i förlängningen gör oss mindre beroende av fossila bränslen och minskar utsläppen. En förhoppning var att i planeringen av staden även skapa möjligheter för invånarna att odla i närheten av sitt boende. Bortsett från goda klimateffekter av närodlad mat såg man också hälso- och sociala effekter invånare emellan. Förslag som man pratade om var odlingar på tak och balkonger, trädgårdslotter och i olika former av samodling. Fyra tematiska workshops våren 2011» SIDa 12

13 En idé som fick många bifall i gruppen i linje med den om en sammanhängande grönska i stadsrummet var att Centrala Älvstaden skulle få en egen parkboulevard. Det trodde man kunde bidra till att minska stressen i storstadslivet, oavsett invånarnas eventuella trädgårdsintresse. Trots det visionära i att satsa på närodlingar och en grön parkboulevard, kanske ändå att det mest radikala förslagen till en grönare stadsdel dök upp under eftermiddagenspasset med rubriken Hur skapar vi en självförsörjande stadsdel?. Anna Graaf, specialist på klimatanpassning från arkitektbyrån White, samlade gruppen som pratade om både grönska och grön infrastruktur. Med fokus på framtidens energiförsörjning och minimering av energiförbrukningen. Visst är det så att vindkraftverk helst ska stå i parker. Men de går också att montera på döda ytor och längs vägar. Så finns goda möjligheter att planera för solceller, särskilt så här tidigt i processen. Vi kan få en hel del lokalt producerad el som sedan kopplas ihop med resten av staden och på så sätt gör dubbel nytta. Förutom att enbart rikta blicken framåt mot nya energikällor, så ville man även ta vara på de särskilda förutsättningar som redan finns i Göteborgs infrastruktur. Charlotte Reidhav, fjärrvärmestrateg från Göteborgs Energi, satte Göteborgs väl utbyggda fjärrvärmenät i ett internationellt perspektiv. I jämförelsen har staden unika förutsättningar, som genom satsningen som gjordes för femtio år sedan, nu står bättre rustad för framtiden än de flesta andra städer. Charlotte Reidhav förklarade att fjärrvärmenätet ytterligare kommer att effektivisera stadens energiförbrukning och menade att det finns stora vinster i att binda ihop fastigheter i ett gemensamt energisystem. Hon berättade också att man redan nu förhandlar om priser för att kunna lagra sopvärme och spillvärme från industrier. I framtiden ska den dessutom kunna göras om till kyla som varma sommardagar kan svalka ner till exempel butikslokaler, kaféer och bibliotek. Förutom kollektiva lösningar pratade man i gruppen också om hur man kan hjälpa invånarna själva att sänka sin energiförbrukning. Vi måste skapa förutsättningar för hållbar vatten- och elanvändning, som ger ett mervärde när man sparar. Som också utnyttjar vår förmåga att känna skam. Ifall man ser hur mycket energi man förbrukar, så kommer man att anstränga sig för att använda mindre energi. Ifall också grannarna ser hur mycket man förbrukar ja, då anstränger man sig ännu mer. Workshop, Frihamnen SAMARABETE OCH KONFLIKT Om de två första spåren i workshopen präglades av sin visionära ton, de som behandlade bilismen och en grönare livsstil, så var den tredje röda tråden mer inriktad på konkreta processer och strategier för genomförandet. Under rubriken Läroprocesser och samverkan ställde man exempelvis frågor kring hur man bäst får till en bred delaktighet från alla berörda aktörer i stadsbyggnaden. För ifall inte alla jobbar mot samma fossilfria mål, blir det inte heller lätt att genomföra. Man tyckte att projektgruppen för Centrala Älvstaden borde spalta upp alla beslutsprocesser och på samtliga nivåer identifiera vilka det är som behöver samverka. Gustav Sjöblom betonade att det inte bara handlar om kommunen, näringslivet och invånarna. Fyra tematiska workshops våren 2011» SIDa 13

14 Problemet med för lite samverkan gäller exempelvis också forskningen. Den borde vara en tydligare samhällsaktör, lika synlig som politikerna. Ska man ställa krav på näringsliv och på medborgare, måste man också ställa krav på forskningen. Sabina Andrén, sakkunnig på hållbara städer från Världsnaturfonden, tog under dagens sista arbetspass initiativ till diskussionen Identifiera nyckelkonflikter i utvecklingen av Centrala Älvstaden. Den bjöd kanske på workshopens mest politiskt laddade samtalsklimat, med krav på att politikerna äntligen ska våga sticka ut hakan i diskussionen om klimat och miljö. Till exempel när det gäller lobbygruppers krav på att bygga nya vägar eller att stå emot kraven på att sänka parkeringsavgifter. Sabina Andrén menar att det inte bara ligger i politikernas uppgift att tänka och arbeta fram visionerna. De måste också kommuniceras på ett bra sätt till invånarna för att få dem med sig. Man måste skapa positiva framtidsbilder. Men inte bara med fokus på klimatet, det måste vara något som individen ser att hon själv tjänar på. Det gäller att erbjuda det som känns positivt i staden. Politik kan också skapa opinion. MÅNGA RAPPORTER BLEV TRE KLUSTER Processledare Thomas Herrmanns tidigare omskrivning av workshopen att det skulle röra sig om en strukturerad och kreativ fikapaus visade sig framåt dagens slut vara lite missvisande. Ifall han inte menade en fikapaus som både skulle vara lång och ta ut sin rätt. Det var i alla fall bilden man fick genom den trötta och nedtonade stämning hos deltagarna, när de hasade runt för att studera arbetsgruppernas resultat som hängde på väggen och på det stora fönstret ut mot hamnen. Uppgiften var att läsa rapporterna och med hjälp av färgade klistermärken dels värdera innehållet efter vad man själv tyckte var relevant, dels markera det innehåll som man ville varna för. Den som ville, kunde också fördjupa åsikter på postitlappar och sätta upp dem på rapporterna. När värderingen var färdig ledde Thomas Herrmann en gemensamma sortering av materialet med hjälp av deltagarnas omdömen. Resultatet blev tre kluster rapporter till vilka deltagarna sedan kunde skriva ytterligare fördjupningar. Efter en sammanfattning av dagens arbete, samlades alla i den stora cirkeln för att utvärdera. Både under ledning av Thomas Herrmann och under friare former med hjälp av den Talking Stick som gav innehavaren gruppens odelade uppmärksamhet. En halvtimma senare var diskussionen slut och nästa gång som den lätt slitna församlingen skulle träffas var redan under morgondagens förmiddag för att förbereda presentationerna i Älvrummet. Fyra tematiska workshops våren 2011» SIDa 14

15 En av dem som stannade kvar efter workshopen på det mingel som skulle runda av en lång dag, var Svante Sjöstedt, miljöansvarig i Centrala Älvstaden. Han kände sig nöjd med både workshopens metod, med samtalen som fördes och att så många relevanta frågor kom upp på tapeten. Den landade bra, med både yviga diskussioner och konkreta förslag. En hel del var väntat men annat som kom fram överraskade, som till exempel att samarbetet mellan tjänstemän och politiker lyftes upp som en viktig fråga. I det stora hela har vi idag ringat in de viktigaste områdena. Några av tankarna tror jag till och med kan lyftas in i våra visioner rakt av. Den nackdel som Svante Sjöstedt såg med en process av det här slaget, var möjligen att det är svårt att få med allt som sägs. Helt enkelt blir det för mycket material när trettio personer samtalar under en hel dag. För att vara säker på att något viktigt som sades inte blev missat, överväger han att senare återkoppla till några av deltagarna. Men först efter att ha smält det material som workshopen presenterar under morgondagens sopplunch. Allt material ska sedan bearbetas och användas som underlag för kommande medborgardialog och till den internationella workshop som planeras i juni. Linda Kummel, Stockholms Stad och Ylva Löf, GR Svante Sjöstedt, Centrala Älvstaden Fyra tematiska workshops våren 2011» SIDa 15

16 Sopplunchpresentation - Rekommendationer för den fossilfria staden Sju team med forskare, representanter från näringslivet, det offentliga och olika intresseorganisationer, presenterade sina förslag för ett fossilfritt Centrala Älvstaden. Det handlade om förutsättningar för en hållbar livsstil, gröna stadsrum, klimatanpassade trafiklösningar och den framtida stadsdelens smartare energihushållning. BILEN, BOSTADEN OCH BIFFEN Anna Graaf, från arkitektbyrån White, inledde sopplunchens presentationer med att ställa den fråga som hade varit startpunkt i hennes grupps arbete: Hur skapar vi förutsättningar för en hållbar livsstil? Hon berättade att sjuttio procent av alla utsläpp av koldioxid kan relateras till det som förenklat brukar kallas bilen, bostaden och biffen. Gruppens rekommendation syftade därför till att påbörja processer i stadsplaneringen som gör det enklare för de boende och arbetande att göra hållbara val. Arbetsgruppen började med fokus på transportfrågan och föreslog en rad åtgärder som både kan tänkas minska människors behov att förflytta sig, och som även underlättar deras val av mer hållbara transportsätt. Nyttan med att åka kollektivt och att cykla måste göras större än att åka bil. I det sammanhanget tycker vi att man ska använda älven som en kvalitet och inte en barriär. Vi tycker också att de starkt trafikerade vägar och järnvägar som finns, som avskärmar olika delar av stadsdelen från varandra, på något sätt måste överbryggas så att området knyts tätare samman. Anna Graaf betonade att det för hållbarhetens skull är nödvändigt att ha invånarna så nära som möjligt till både arbete och bra service. Vilket hon påpekade kräver en väl avvägd planering av skolor, förskolor, affärer, fritidsanläggningar, kulturhus och bibliotek. För att skapa ytterligare förutsättningar för en hållbar livsstil, anser gruppen att man även behöver planera för energisnåla och hållbara bostäder. Anna Graaf avslutade sin grupps presentation genom att föreslå att man tar fram kravspecifikationer för både stad, näringsliv och medborgare, så att man verkligen lever hållbart, när väl förutsättningarna för detta finns på plats. VÄXTER I DET FOSSILFRIAS TJÄNST Sofia Thorsson, från geovetarcentrum vid Göteborgs Universitet, introducerade sin grupp och förklarade varför de hade valt sitt ämne, grönska i staden. Genom att ta in vegetationen i staden kan vi skapa många fördelar. Grönska är bland annat bra på att dämpa de värmeböljor som kommer med klimatförändringarna, den är bra på att ta hand om dagvatten och rena det, den dämpar buller, renar luft och bidrar genom sin trivselfaktor till sociala mötesplatser. Sen är den förstås också vacker. Fyra tematiska workshops våren 2011» SIDa 16

17 Helena Bjarnegård, från park- och naturförvaltningen i Göteborg, presenterade den rekommendation som gruppen kallar En grönskande stad vid vattnet. Som förslår en ny stadspark i Centrala Älvstaden, en trevlig mötesplats för rekreation, aktivitet och integration för stadens alla invånare. Den föreslår även att man skapar förutsättningar också för den finmaskiga grönskan, med små parker och platser, promenader längs älven, grönskande gator, innergårdar, tak och väggar. Både för att det är klimatsmart, men inte minst för att det skulle göra staden mer mänsklig. Det skulle vara en stad som får människor att vilja stanna där, vilket bland annat skulle minska de totala transporterna. Om man utgår från platsen så ser man att den har otroliga möjligheter. Men det är viktigt att de gröna värdena kommer in tidigt i processen. Ifall vi ska ha en stadspark, måste vi planera för det nu och det gäller också för den finmaskiga grönskan. TILLGÄNGLIGA STADSRUM Sopplunchens tredje presentation handlade om sambanden mellan trafik och bebyggelse. Linda Kummel, från trafikkontoret i Stockholm, berättade att arbetsgruppen intresserade sig för hur de fossilfria visionerna skulle ta sig från idé ner till verkligheten på kvartersnivå. Gruppens rekommendation var att använda översiktplanen till att ändra fokus från framkomlighet till attraktiva stadsrum. Vi tror att man måste hitta den mänskliga skalan, att man måste blanda staden dels i verksamheter, dels estetiskt och även socioekonomiskt. Vi föreslår att man jobbar med parkeringsnormen som verktyg och så föreslår vi att man sätter hastighetsgränsen till 30 kilometer i hela Centrala Älvstaden. På så sätt skulle man få en slags jämställdhet mellan olika transportsätt, där de sida vid sida får samma förutsättningar. KLIMATVÄNLIGA TRANSPORTER Ytterligare två grupper ägnade sig åt den viktiga transportfrågan. Först ut av dem kom Ylva Löf, chef för miljö- och samhällsbyggnad i GR, och redogjorde för sin grupps tankegångar. I korthet handlade förslaget om att planera för en struktur med skala för cyklister som man sedan också vågar låta vara vägledande. Ylva Löf påminde om att området är helt platt och att det är ett idealförhållande när det gäller cykling. Med en väl utbyggd infrastruktur för cyklister både av den sort som promenadcyklar och de som effektivt vill ta sig fram menar arbetsgruppen att Centrala Älvstaden skulle bli mer sammanlänkat både inom sina gränser och som knutpunkt för resten av staden. Även Jakob Lagerkrantz från föreningen Gröna Bilister, såg cyklism som en del av framtiden. Hans arbetsgrupp utgick visserligen från att bilen är viktig och har en plats i samhället, men att den trots framtida förbättringar på teknikområdet som reducerar utsläpp, ändå för med sig trängselproblem. Om vi följer sverigenormen för biltäthet också i Centrala Älvstaden där det nu planeras för boende och arbetande, skulle det krävas en hel kvadratkilometer parkeringsplatser. Är det bra? Självklart inte. Vi vill ha en levande stad som inte bara består av döda ytor. Anna Graaf, White Helen Bjarnegård, Göteborgs Stad Linda Kummel, Stockholms Stad Fyra tematiska workshops våren 2011» SIDa 17

18 Jakob Lagerkrantz menade att bilen bara bör ses som en del av mobiliteten och föreslog att man planerar både för bilpooler, kollektiva lösningar, båten, cyklismen och fotgängarna. Gustaf Sjöblom, från Göteborgs Naturskyddsföreningen, utvecklade resonemanget och påminde också om barnperspektivet. Tänk inte på Centrala Älvstaden som en helt bilfri zon. Men om man vill skapa värden i staden med ett långsammare tempo, måste man planera med fotgängare och cyklister i första rummet. Och vi får inte glömma barnen. Tänk på barnkonventionen, enligt den har barn faktiskt rätt till rörlighet på sina egna villkor. Förberedelser i Älvrummet GRÖN INFRASTRUKTUR Kaisa Svennberg från Svenska Miljöinstitutet förklarade att hennes grupp hade arbetat med smart bebyggelse och infrastruktur. Eftersom flera andra hade jobbat så grundligt med trafiken, begränsade sig den här gruppens förslag till vatten, avlopp och energiförsörjningen i interaktion med en smart bebyggelse. Vår första rekommendation är att utnyttja den infrastruktur som finns för omfördelning av värme och kyla över dygn och säsong, mellan bostäder och verksamheter. Vi tycker att man ska ta fram avtalsformer för småskalig energiproduktion och vår andra rekommendation är att blanda bebyggelsen, både vad gäller gestaltning, produktionsmetoder och material. Den blandade bebyggelsen tror arbetsgruppen delvis kan uppnås ifall man aktivt arbetar med olika upphandlingsformer. På så sätt kan man tänka sig att mindre aktörer också kan få plats, vilket exempelvis skulle kunna gynna byggande i trä. Gestaltningsprogrammet som gruppen efterfrågar hoppas de ska kunna få fram en känsla av lekfullhet i stadsrummet, någonting som de tror behövs för att få en blandad stad. Gruppens sista rekommendation handlade om att betrakta vatten, avlopp och energi som delarna i en helhet och att göra detta tydligt för brukarna genom att synliggöra nyttan av de hållbara alternativen. TONÅRINGAR I SAMVERKAN De sista rekommendationerna framfördes av Staffan Bolminger, miljöchef vid Älvstranden Utveckling. Hans grupp hade funderat kring politiskt ledarskap, tjänstemännens mandat och tvärsektionell samverkan. Vår rekommendation är att kombinera politiskt mod med en agenda som tillåter att genomföra åtgärder. Med ett långsiktigt och tydligt ledarskap kan man stödja tjänstemän som känner att de har mandat och därför blir bra på att förverkliga. Vidare tycker vi att man ska satsa på en samverkan, en som både är inkluderande och samtidigt har tydliga ramar. Staffan Bolminger avslutade med en liknelse. Han jämförde aktörerna i stadsbyggnadsprocessen med tonåringar. Som sådana menade han att de olika samverkansparterna både behöver fritt handlingsutrymme, men samtidigt måste ha tydliga ramar att förhålla sig till. Utåt mot stadens invånare tyckte gruppen att man ska satsa på massiv kommunikation, massiv marknadsföring och dessutom låta åtgärderna tala för sig själva. Fyra tematiska workshops våren 2011» SIDa 18

19 Nordiskt erfarenhetsutbyte mars Göteborg lär från sina grannar Fyra tematiska workshops våren 2011» SIDa 19

20 Nordiskt erfarenhetsutbyte - Göteborg lär från sina grannar Text: Karin Aase FJORDBYN, OSLO Fjordbyn är ett stort stadsutvecklingsprojekt i centrala Oslo. I området planeras för bostäder, arbetsplatser samt parker, kollektivtrafik och motorväg. I området ligger bland annat Oslos nya operahus. NORRA DJURGÅRDSSTADEN, STHLM Ett stadsutvecklingsprojekt kring Värtahamnen i nordvästra Stockholm. När området är klart kommer det att innefatta både nationalstadspark, kryssningstrafik och bostäder. Målet är att bygga bostäder samt arbetsplatser. DE BYNAERE HAVNEAREALER, AARHUS Under sloganen Tillbaka till bukten flyttar Aarhus sin industrihamn bort från centrum och låter stadskärnan komma tillbaka till vattnet. Projektets första etapp är under byggnation, och målet är att den nya stadsdelen ska ha invånare och arbetsplatser. NORDHAVNEN, KÖPENHAMN Den nordligaste delen av Köpenhamns hamn, som på tre sidor omges av Öresund, ska i samarbete mellan stat och kommun utvecklas till en ny stadsdel. Man planerar för invånare och lika många arbetsplatser. Det är inte bara Göteborg som ska utveckla nya stadsdelar vid vattnet. De nordiska länderna är fulla av hamnstäder som står inför utmaningen att göra om gamla hamnområden till människovänliga stadsdelar. Andra veckan i mars var det dags för Göteborg och Centrala Älvstaden att ta del av alla dessa erfarenheter, till exempel hur en mobil strand och innovativa sportfiskare kan få människor att röra sig i helt nya banor. Ett 40-tal representanter från åtta olika nordiska städer hade bjudits in för att under tre dagar utbyta erfarenheter om att bygga nya stadsdelar av gamla hamnområden. De representerar projekt som har kommit olika långt, som har olika förutsättningar men som alla har många olika lärdomar att dela med sig av. Något som Centrala Älvstadens projektledare Bo Aronsson påpekade när han hälsade välkommen. - När vi fick uppdraget att skapa en vision för Centrala Älvstaden var politikerna mycket tydliga med en sak: sitt inte på kammaren och fundera själva, utan ta till er av all den erfarenhet som finns i liknande projekt. Det är därför vi har bjudit in er systerprojekt, för att lära av allt ni har gjort. Under tre dagar tog deltagarna genom seminarier, workshop och diskussioner del av varandras olika erfarenheter, och genom de här artiklarna kan du följa vad de har gjort och vad de har kommit fram till. VÄSTRA HAMNEN, MALMÖ Västra hamnen innehåller bland annat Kockums gamla varvsområde samt bomässan Bo-01, Turning Torso och Malmö högskola. Området utvecklas successivt till att bli en attraktiv del av Malmö centrum. H+, HELSINGBORG För att ta bort en fysisk barriär i staden kommer järnvägen söderut att grävas ner i en tunnel. Samtidigt skapas ett nytt campus för högskolan, nya arbetsplatser och bostäder. Förhoppningen är också att gamla fördomar mellan olika områden i staden ska brytas och att olika stadsdelar ska integreras mer i varandra. BUSSHOLMEN, HELSINGFORS Den gamla industrihamnen, 1,5 kilometer från centrum, flyttas utanför staden. På de gamla hamnområdena utökas istället centrum för att tillmötesgå kraven på fler centrala bostäder. Området kommer, när det är färdigt, att ha nya invånare och arbetsplatser. Fyra tematiska workshops våren 2011» SIDa 20

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se Vårt uppdrag Att utarbeta en vision och en strategi utifrån hela stadens perspektiv...med utgångspunkt i den sociala, ekologiska och ekonomiska

Läs mer

STOCKHOLM ON THE MOVE

STOCKHOLM ON THE MOVE STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG

Läs mer

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg. Tryck: december 2012 Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN summering Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.se/ ladda-ner Vision Älvstaden är antagen

Läs mer

Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp

Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp Snabba svar och vassa lösningar på viktiga frågor presenterades när Stockholm, Malmö och Köpenhamn, tre av de främsta städerna inom miljömässig, social och ekonomisk

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015. Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Yttrande över förslag till ny bangårds- och älvförbindelse

Yttrande över förslag till ny bangårds- och älvförbindelse Yttrande över förslag till ny bangårds- och älvförbindelse YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

SnABbT, snyggt och hållbart

SnABbT, snyggt och hållbart Snabbt, snyggt och hållbart 2017-05-27 1 SnABbT, snyggt och hållbart KuLtUR -och DemOKratiMiniStER AliCE BaH KuHnKE, bostads- och digitaliseringsminister PetER ErIKsSON och miljöminister KaroliNA SkOG,

Läs mer

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad

Läs mer

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Eva Hägglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 1 Hållbar stadutveckling SKL:s Positionspapper

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Dialogmöte Exercisheden

Dialogmöte Exercisheden Dialogmöte Exercisheden Anteckningar från möte #1 med allmänheten (21 januari 2017) Varför är vi här? Stadsbyggnadskontoret har bjudit in till ett antal dialoger kring utvecklingen av Heden på temat Vad

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 Centrala Älvstaden Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 sammanfattning Vision Älvstaden, antagen av kommunfullmäktige i Göteborg den 11 oktober 2011. Se bilaga. Vision Älvstaden

Läs mer

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet. ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000

Läs mer

STADSBYGGNADSKONTORET. Program för Aspudden och Midsommarkransen Sammanställning från tidigt dialogmöte på Konstfack 2012-04-16

STADSBYGGNADSKONTORET. Program för Aspudden och Midsommarkransen Sammanställning från tidigt dialogmöte på Konstfack 2012-04-16 STADSBYGGNADSKONTORET Program för Aspudden och Midsommarkransen Sammanställning från tidigt dialogmöte på Konstfack 2012-04-16 Bildcollage från kvällen Kvällen, som hade temat Du får snart fler grannar,

Läs mer

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Politikerforum 26 februari 2016 Miljö och klimat är en av regeringens övergripande prioriteringar som ska genomsyra all politik! Regeringsförklaringen 2015

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås - Framtid Vallås Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Vallås. Programmet har tagits fram i dialog med invånare,

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

en dialog och strategi för en stark ekonomi och minskad klimatpåverkan

en dialog och strategi för en stark ekonomi och minskad klimatpåverkan en dialog och strategi för en stark ekonomi och minskad klimatpåverkan Det Goda livet Vision Västra Götaland Hållbar utveckling 5 FOKUSOMRÅDEN EKONOMI 4 PERSPEKTIV 1. Den gemensamma regionen 2. Jämställdhet

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050?

Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsspaningar Dialog med samhällsplaneringens aktörer Megatrender Hantera växande stadsregioner Skapa en hållbar

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges

Läs mer

Skärhamns Samhällsförening

Skärhamns Samhällsförening Skärhamns Samhällsförening Prepared: Magnus Gustavsson Anna Karlsson Anders Sundling Marianne Sundling Berndt Axelsson Susanne Axelsson Date: 2014-11-15 Agenda Introduktion Bakgrund Samhällsförening Vision

Läs mer

Inför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun, 2016-01-25

Inför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun, 2016-01-25 Inför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun, 2016-01-25 Sammanfattning Under seminariet belystes framtagandet av en ny regional utvecklingsstrategi,

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Här redovisas seminariets diskussioner tematiskt istället för i en kronologisk ordning.

Här redovisas seminariets diskussioner tematiskt istället för i en kronologisk ordning. Promemoria 2010-08-23 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen M Jo 1968:A Utredningssekreterare Katarina Schylberg Telefon 08-405 58 16 Mobil 070 304 57 07 Telefax 08-405 36 69 E-post katarina.schylberg@environment.ministry.se

Läs mer

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi, Lekplatspolicy Riktlinjer för jämställdhet och tillgänglighet HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Familjecentrerat arbetssätt för goda uppväxtvillkor Seminarium 4:6 Onsdag 18maj, klockan 13:15-14:15 Medverkande: Bo Niklasson sektorschef, Göteborgs

Läs mer

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Stadsbyggnadsförvaltningen Boden 22 november 2015 Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Bakgrund om oss Cykelfrämjandet har funnits sedan 1934 och arbetar för att fler politiker och

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

Översiktsplan för Göteborg och Mölndal - Fördjupad för Mölndalsåns dalgång

Översiktsplan för Göteborg och Mölndal - Fördjupad för Mölndalsåns dalgång Översiktsplan för Göteborg och Mölndal - Fördjupad för Mölndalsåns dalgång Rapport PARALLELLA SKISSUPPDRAG: Gestaltningsidé för grönstruktur i Mölndalsåns dalgång Genomförande: Vid gestaltning av miljön

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

vision och strategi Bo Aronsson projektledare Centrala Älvstaden

vision och strategi Bo Aronsson projektledare Centrala Älvstaden Centrala Älvstaden vision och strategi Bo Aronsson projektledare Centrala Älvstaden RiverCity Gothenburg Illustration: West 8, juni 2011 Bidrag från delegationen till: Arrangemang av större internationell

Läs mer

Sammanställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Sammanställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen Sammanställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen Datum: 2013-05-14 Plats: Markuskyrkan, Björkhagen Metod: Open Space Sammarnställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden-Björkhagen

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Näringslivet och social hållbarhet Temaseminarium den 5 december 2014

Näringslivet och social hållbarhet Temaseminarium den 5 december 2014 Näringslivet och social hållbarhet Temaseminarium den 5 december 2014 Ramarna för dagen Syfte med seminariet och introduktion till Mötesplatsen Förmiddag: Näringslivets perspektiv på social hållbarhet

Läs mer

KTH Stadsbyggnadsakademin. Program hösten okt: Vilken stad vill vi ha 2030? 8 dec: Res Publica i Stockholm Riktade halvdagsseminarier,

KTH Stadsbyggnadsakademin. Program hösten okt: Vilken stad vill vi ha 2030? 8 dec: Res Publica i Stockholm Riktade halvdagsseminarier, KTH Stadsbyggnadsakademin. Program hösten 2009. 22 okt: Vilken stad vill vi ha 2030? 8 dec: Res Publica i Stockholm Riktade halvdagsseminarier, studieresa till Spanien Välkommen! Välkommen till KTH Stadsbyggnadsakademin

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Utbildning i metoder för Medborgardialog

Utbildning i metoder för Medborgardialog Utbildning i metoder för Medborgardialog Dokumentation från den 11 oktober 2011 Sofie Arvidsson Carin Blomberg Sofie Brolin 2011-10-17 Heldagsutbildning - metoder för medborgardialog Om dagen Den 11 oktober

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun N 2O4O RRTÄLJE kommun Hur ser framtidens Norrtälje ut? N 2O4O RRTÄLJE kommun Att vara en del av en växande region skapar många möjligheter Norrtälje kommun ska ta fram en översiktsplan med sikte på år

Läs mer

Guide till HELSINGBORG

Guide till HELSINGBORG Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En

Läs mer

Vill ni vara med och skapa ett hållbart Skandinavien?

Vill ni vara med och skapa ett hållbart Skandinavien? Vill ni vara med och skapa ett hållbart Skandinavien? Att söka stöd till projekt inom grön ekonomi från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak INNEHÅLL Jobba med hållbar energi över gränserna...

Läs mer

Frukostseminarier - Smart city Stockholm 2030

Frukostseminarier - Smart city Stockholm 2030 Frukostseminarier - Smart city Stockholm 2030 Smarta städer nämns allt oftare som en nyckel till hållbar stadsutveckling. I Stockholm står vi just nu inför något av en brytpunkt. Vi har hög IT-mognad och

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. 2015-08-27 Q&A Skeppsbron Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. Detta händer just nu I augusti i år invigdes

Läs mer

Klimatfärdplan. Sammanställning från Workshop om energi

Klimatfärdplan. Sammanställning från Workshop om energi Klimatfärdplan Sammanställning från Workshop om energi Inledning Under FN:s klimatkonferens i Paris kom deltagarna från världens länder överens om målet att inte överstiga en global temperaturökning på

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling.

Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling. Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling. I projektet möter kompetens inom film, TV och digital media bl.a. scenografi, ljussättning,

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

SE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT

SE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT Möllevången, 110214 Hej igen kära politiker! Vad bra att ni tittar lite närmare på det som finns att fundera extra kring vad gäller kvarteret Oket. Det är också roligt att så många i stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer