EN TIDNING FRÅN A4 VÅR KRONOR SIDOR TEMA OM JOURNALISTIK DAGS ATT VÄLJA VÄG

Transkript

1 4 # EN TIDNING FRÅN A4 VÅR KRONOR 55 SIDOR TEMA OM JOURNALISTIK DAGS ATT VÄLJA VÄG

2 A4 Bondegatan Stockholm Andrea Stolt Formgivare Annika Larsson Sjöberg Reporter Barbro Janson Lundkvist Reporter Jonna Olsson Formgivare Judit Gustafson Formgivare Kajsa Isenberg Formgivare Karin Tideström Redaktör Linda Svensson Chefredaktör Lotta Lundin Formgivare Redaktör och ansvarig utgivare PELLE ANDERSON Art Direction & grafisk form SANDRA JOHNSON Texter A4 Typsnitt Bogartes och Egra Tiflex av ALICE SAVOIE Repro SANDRA JOHNSON Tryck TRYDELLS Laholm, 2015 Papper ARCTIC SILK+ med BLANK SEGLAMINERING (omslag) och AMBER GRAPHIC (inlaga) Novellix berättar om sina noveller i miniatyr på sidan # Madeleine Bäck Vd Monika Lann Ekonomi ansvarig Pelle Anderson Styrelse ordförande INNEHÅLL #4 är A4:s oregelbundet utkommande tidning, varje nummer med sin unika form. Vill du ha fler ex eller tidigare nummer? Hör av dig till oss: info@a4.se Örjan Björklund, Tandläkartidningen: Jag älskar layoutläget VÄRLDENS MINSTA BÖCKER 14 frågor till förlaget EN TIDNING FRÅN A4 VÅR KRONOR VF:s vd Ulrika Obstfelder Peterson VÄRMLANDS VINNARE 10 år av spam VI LISTAR DE VÄRSTA Han gör tidning på gehör Örjan Björklund, chefredaktör på Tandläkartidningen 08 4 Tio år av spam och scam Vi listar värsta spammejlen mellan 2004 och # EN TIDNING FRÅN A4 VÅR KRONOR FAR & SON BENTON Uppfinningar och hundratals typsnitt ändå doldisar TEMA JOURNALISTIK " Verkligheten har kommit ifatt lokalpressen" Tre tidningsledare om den livsdugliga dagspressen 24 I DETTA NUMMER Göran Carstorp Bitte Hammargren Robert Jonsson Anders Sundelin Patricia Svensson Katrin Säfström Cecilia Uddén Ola Wong 55 JOURNALISTIK SIDOR TEMA OM DAGS ATT VÄLJA VÄG Sally Henriksson Reporter Sandra Johnson Formgivare & fotograf 4 Sofia Wixner Formgivare Frallan Selma Kontorshund & glädjespridare Åsa Bolmstedt Chefredaktör DAGS ATT VÄLJA VÄG MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK har fotograferat omslagsbilden på Värmlands Folkblads vd ULRIKA OBSTFELDER PETERSON till det här numret av #4. Vilket av omslagen fick du? P.S. Missa inte Ulrika Obstfelder Petersons artikel "Trycket lättar på Värmlands Folkblad" som handlar om anledningarna till Värmlands Folkblads framgång, s. 36. Jag har inget att skämmas för Patricia Svensson, fd chefredaktör på Dagbladet 32 foto Sandra Johnson TEMA JOURNALISTIK Trycket lättar på Värmlands Folkblad Rapport från tidningsfronten i Karlstad 36 Hon tar världen närmare Sverige Sju frågor till Cecilia Uddén 42 "En kris tar upp all plats" Mellanösternkännaren Bitte Hammargren 49 Allt borde handla om Kina Ola Wong har tröttnat på okunniga politiker 54 Gränslöst Fotoprojekt av Josef Schulz om gränsstationer i Europa 62 Reportagets sex budord Stor guide så här blir du Sveriges Truman Capote 72 Världens minsta böcker 14 frågor till förlaget 78 Stärk din tidning med A4-modellen Så jobbade A4 med redesignen av Chefstidningen 88 "Jag är väldigt svag för det stiliserade" Illustratör Lars Rehnberg 93 " Mina ögon dras alltid till bokstäver" Typtecknare Alice Savoie 101 "Jag wallraffade på en Jesusfestival" Fotograf Margareta Bloom Sandebäck 105 Medarbetarfrågan Vad skulle du helst bjuda på under eftermiddagsfikat? 112 Typvärldens doldisar Far och son Benton gjorde över 200 typsnitt och flera uppfinningar 84 5

3 HAN GÖR TIDNING PÅ GEHÖR text ÅSA BOLMSTEDT foto SANDRA JOHNSON När en professor skällde ut Örjan Björklund för att hans vetenskapliga artikel liknade journalistik bestämde han sig för att byta karriär. Snart upptäckte han en musikalitet i tidningsmakeriet. I dag får han Tandläkartidningen att svänga. 8 9

4 SSedan två år görs Tandläkartidningen på gehör. Då tillträdde musikern och journalisten Örjan Björklund som chefredaktör och för honom finns samma rytm i tidningsmakeriet som när han spelar gitarr tillsammans med bandet. Det finns någon slags musikalitet i tidningsmakeri. Om man har en grundkänsla kan man improvisera. Jag gör tidning på en rätt stor del gehör och känsla. När man spelar i band kan det bli ett flow. Så kan det kännas att göra tidning, särskilt i layoutläget då alla delar blir till att en enhet skapas, säger Örjan Björklund. 14 gånger per år har han chansen att uppleva detta flow på redaktionen. Då är den gemensamma kreativa processen på topp och idéer som kommer från magkänslan prövas, förkastas, utvecklas och älskas. Som när någon kommer på att i:et i omslagets dragarrubrik fimpa ska vara just en fimp (nummer 2/2014), eller när det bestäms att årets sista nummer ska göras som en julklapp med alla puffar på rim (nummer 15/2014). Jag älskar layoutläget. Visst är det kul även tidigare, att till exempel textredigera artiklar, men det är på slutet det börjar svänga, säger han. När Örjan Björklund började på Tandläkartidningen kunde han ingenting om tandläkarfrågor, eller odontologi som det heter Örjan Björklund»Ålder: 54 år.»jobbar: Chefredaktör på Tandläkartidningen.»Karriär: Nyhetsbrevet Finansinfo, frilans, reporter och nyhetschef på Mitt i tidningarna, reporter och nyhetschef på Kommun Aktuellt, nyhetschef och redaktionschef på Dagens Samhälle.»Intressen: Musik. Spelar gitarr i ett band med enbart journalister. Har stuga och båt i Stockholms skärgård. Trivs i skogen. Uppskattar god mat och gott vin

5 på fackspråk. Det ordet, och många andra, har han sedan dess lärt sig i Odontologisk ordbok och av kollegor med längre erfarenhet av att bevaka området. Tidningen har funnits sedan 1909 och når tandläkare i både offentlig och privat sektor. Det har inte varit något problem att jag inte kan tandläkarområdet. Det vi journalister kan är att hitta det där intressanta och berätta det. Har man en god journalistisk grund att stå på är det inget problem om man inte är expert på ämnet. Det är precis samma sak som när man skapar musik, säger han. Musikaliteten fick han med sig hemifrån, framför allt från sin pappa som var dirigent. Som barn spelade Örjan Björklund fiol i Arbogas symfoniorkester, men han har också testat blockflöjt, valthorn, trumpet, piano, trummor och bas. I tonåren började han tycka att fiol var töntigt och gitarren tog över som favoritinstrument. Drömmen om att bli rockstjärna föddes och Örjans tandvård»tandborste: Eltandborste. Det har jag börjat med efter att jag blev chefredaktör på Tandläkartidningen. Jag använder en som vibrerar och som man borstar med som en vanlig tandborste. De som snurrar ska man hålla still, men jag klarar inte av det. Det är för tråkigt.»tandkräm: Sensodyne. Den har jag använt länge. Min tandläkare sa att den hjälper mot ilningar i tandhalsarna.»tandläkare: Samma som innan jag blev chefredaktör. Han kände inte igen mig från fotot på ledarsidan. Nu förstår jag lite bättre vad han menar när han pratar om mina tänder med tandsköterskan. han började spela i band, uppträdde i folkparker och spelade in en singel. Det tog längre tid innan han upptäckte rytmen i tidningsmakeriet. Egentligen skulle han bli forskare i etnologi. På universitetet läste Örjan Björklund kulturvetarlinjen. Han medverkade i en antologi om att växa upp i en mångkulturell miljö. Han var själv jättenöjd med kapitlet, men professorn skällde ut honom och påpekade att det inte var journalistik de höll på med utan vetenskap. Örjan Björklund tänkte att i så fall kommer ingen i Tensta att läsa det han skriver. Alltså var han tvungen att byta karriär. Poppius kvällskurser och nyhetsbrevet Finansinfo, som han och två andra gjorde på nätterna och faxade ut till läsarna, blev inkörsporten Tidningsmakeriet utvecklade han senare, först som reporter och nyhetschef på lokaltidningarna Mitt i, där han också startade Mitt i Södertälje. Sedan arbetade han 15 år på KommunAktuellt och Dagens Samhälle. Först som reporter och nyhetschef på KommunAktuellt, och sedan som redaktionschef på Dagens samhälle, som bildades då KommunAktuellt och Landstingsvärlden slogs samman Steget till Tandläkartidningen upplever han inte som så långt: På Tandläkartidningen bevakar vi en offentlig verksamhet med en stor privat del. Tandvården är delvis offentligt finansierad och politiska beslut får konsekvenser. Dessutom ville tidningens ägare se en utveckling mot mer samhällsperspektiv. Det passade min bakgrund och personlighet bra, jag är mer en utvecklare än en förvaltare, säger han. Under hans ledning har Tandläkartidningen fått större variation i typer av artiklar och tempo. Från Dagens Samhälle har han tagit med sig ett högre nyhetstempo och vanan att göra granskningar. Bilder, illustrationer Det vi journalister kan är att hitta det där intressanta och berätta det. Har man en god journalistisk grund att stå på är det inget problem om man inte är expert på ämnet. och grafik har utvecklats. I samarbete med A4 har formen förnyats. Tidigare var tidningen rätt återhållen. Jag har försökt få in mer färg, glädje och temperament i både innehåll och form. A4 har varit jätteviktiga i det arbetet. När man som jag kommer till en arbetsplats där de flesta har jobbat länge behöver man vara flera som tänker på ett nytt sätt. A4 har bidragit med layoutkompetens, nytt kontaktnät och nya reportrar. Jag har fått hjälp att driva igenom mina idéer och det har betytt mycket. I snitt är Tandläkartidningen 96 sidor tjock med en annonspackningsgrad på procent. Tidningen finansieras helt av annonserna. Framgångsreceptet är, menar Örjan Björklund, att de har en marknadsansvarig person som sitter på redaktionen, som varit där länge och kan branschen utantill. Dessutom är Tandläkartidningen den enda kanal där annonsörer kan nå inköpare av allt ifrån tandpetare till avancerad, teknisk tandvårdsutrustning. Målet är förstås att behålla och utveckla de goda annonsintäkterna. För några år sedan splittrades Tandläkarförbundet och tidningen tappade i ett slag läsare. Då sänkte man annonspriset med 20 procent. Nu vill jag jobba tillbaka de förlorade prenumeranterna och på sikt återinföra de tidigare 12 13

6 NYHET TANDLÄKARKUNSKAP SEDAN 1909 NR TLT1503s :21 Layoutläget är Örjan Björklunds favoritmoment när han gör tidning. TANDLÄKARTIDNINGEN NR l NORDISKT VETENSKAPLIGT TEMA, DEL 3 l VICTORIA FRANKE STENPORT GRANSKAR IMPLANTATMATERIAL l ARBETSMARKNADEN ÄR I BALANS Nordiskt tema: Diagnostik och terapiplanering, del 3 METOD Så kan tandvården lindra sömnapné PORTRÄTTET Nu är Bent Petersen på stridshumör igen Antibiotikaförskrivning kan ofta ifrågasättas FLUOR? Oron ökar bland småbarnsföräldrar och på sociala medier sprids rykten om flourets risker snabbt. Det är viktigt att möta rädslan på rätt sätt. annonspriserna. Hittills har vi hämtat hem runt av de läsare som försvann, säger Örjan Björklund. För att öka upplagan och bredda målgruppen lanserade han nu i vår Klinikliv, en specialutgåva som vänder sig till hela tandvården med tandsköterskor, tandhygienister och administratörer. Med den hamnar upplagan på cirka exemplar. En läsare hörde av sig och beklagade sig över att medlemsavgiften gick till en tidning för andra yrkesgrupper, men då kunde jag svara att även Klinikliv är helt annonsfinansierad. Det kändes schysst. Andra som hört talas om Klinikliv har bett om ett exemplar. Annars är kontakten med läsarna sparsmakad, liksom på många andra tidningar. Efter redesignen var det flera som hörde av sig och tyckte om den, men dagligdags hör de oftast av sig när det är något de inte gillar, som när vi stavade fluor fel i nedryckaren på omslaget. Hur tolkar du tystnaden? Jag vet att läsarna är mycket nöjda och känner att det är deras tidning. Det visar våra läsarundersökningar. Men jag tror också att vi som gör tidningar ändå kan överskatta betydelsen av dem för vanligt folk. Det finns så mycket annat som konkurrerar om deras tid, som att lämna och hämta barn, sköta jobbet och se på teve. Samtidigt måste vi ju utgå ifrån att vi gör ett viktigt jobb för att det ska bli riktigt bra. Vi, det är redaktionen på sex personer bestående av två vetenskapliga redaktörer som ansvarar för det vetenskapliga materialet som utgör ungefär en fjärdedel av tidningen, två reportrar, en webbredaktör och en layoutare. A4 bistår med redaktörsstöd, AD och layout av omslaget och ungefär en tredjedel av sidorna. Vi är en ganska liten redaktion som varje år gör 14 nummer av Tandläkartidningen och två nummer av Klinikliv. Vi köper in rätt mycket från frilansare för att klara det. Trots att tempot är högt beskrivs Örjan Björklund som en lugn chef som är glad och sällan blir stressad. Lugnet är något som han har valt medvetet och en insikt som kommit med åren. Han har upptäckt att det mesta går mycket lättare om han tänker att det löser sig. Hittills har han nämligen aldrig varit med om att det inte blivit någon tidning. Och så är det Tandläkartidningen»Grundades: 1909.»Antal nummer: 15 nummer per år. Plus Klinikliv som kommer med två nummer i år. På tandläkartidningen.se finns dagliga nyheter.»upplaga: exemplar.»ägs av: Tandläkarförbundet.»Läsarna: Medlemmarna i de fyra föreningar som tillsammans bildar Tandläkarförbundet. Plus prenumeranter

7 En låt som Örjan Björklund alltid tycker är rolig att spela är Willin' av Little Feat. inte på liv och död, försöker han påminna sig. Han ser det också som sin uppgift att som chef härbärgera känslor och till exempel inte lägga ut för mycket stress på medarbetarna. Om han väntar på att en medarbetare ska bli klar med något precis innan tidningen ska gå till tryck tjänar det inget till att fråga tusen gånger hur det går. I stället brukar han bestämma ett klockslag då de får lov att ta det som är klart just då. Sedan får de göra bättre nästa gång. Men mina barn skulle nog inte beskriva mig som lugn, utan kanske mer som en hönspappa. Dem har jag nog tjatat mycket på när de var yngre. Då började jag med mindfulness. Det handlar mycket om att släppa saker man inte kan påverka och jag brukar försöka tänka på att fokusera på de saker vi kan göra något åt. Och visst finns det tillfällen då han inte är så lugn inombords. Som när han var redaktionschef på Dagens Samhälle och tillsammans med chefredaktören spetsade till huvudrubriken på omslaget efter att alla gått hem. Mycket nöjd gick han hem för att sova, bara för att väckas av telefonen nästa morgon. Det var researchen som undrade varför de ändrat ettarubben så att den blivit flera miljoner kronor fel. De fick stoppa distributionen och trycka om hela upplagan. Det fanns också en period då han förvaltade tidningen när den hade en form som varken han själv eller medarbetarna trodde på, men då ledningen av olika anledningar ändå inte fick till en förändring. Då började jag med mindfulness. Det handlar mycket om att släppa saker man inte kan påverka och jag brukar försöka tänka på att fokusera på de saker vi kan göra något åt. Så tänker jag fortfarande, säger Örjan Björklund. Envishet är ett annat kännetecken. Även om han lärt sig acceptera att det ibland inte blir som han tänkt eller att de gör fel som inte upptäcks i tid driver han igenom sina idéer. Om jag inte får min vilja igenom första gången, så får jag det den andra. Fast oftast får jag det första gången. Men envisheten gäller mer långsiktiga strategiska saker, till exempel hur vi ska skriva en viss typ av artiklar. När redaktionen befinner sig i layoutläget och jag gör tidning på gehör älskar jag när mina idéer överträffas av andra. Det är svårt att vara soloartist när man gör tidning

8 10 ÅR AV SPAM & SCAM RAPPORT FRÅN EN INKORG Trots alla filter så slinker de igenom, ibland ganska roliga men oftast bara irriterande: rop på hjälp från påhittade olycksfåglar, löften om transaktioner av tvivelaktig karaktär eller brev som vädjar till ens medlidande. De senaste tio åren har skräpmailen exploderat i omfång, men kanske inte i kvalitet. Vi har valt ut de tio bästa, ett för varje år sedan Döm själv! text PELLE ANDERSON 2004 Nigeria, Elfenbenskusten, Hongkong; en död minister lämnar pengar i ett utländskt bankkonto. Mönstret i mailen är detsamma, oftast också ordvalet liksom den något bristfälliga engelskan: Dear friend, How are you doing today? I hope fine. if so glory be to God. my names is Onome obi 25yrs and I am the daughter to the late former minister of agriculture in Nigeria. my dad died since 5yrs ago in a ghastly plane crash on his way back from Kenya, and since then life has not been easy for me and my family anyway i thank God that i am alive today. Since the death of my dad things have not been easy with us. Though my dad died leaving a huge amount of funds and the government has refused to release this money because the money has been lodged in a foreign account. Resten av mailet bjuder in att dela på arvet, mot att du förser Ms Onome med bankdetaljer Dags att uppdatera ditt konto hos Visa eller AmEx, banken, Klarna, PayPal eller postorderföretaget: Dear PayPal user! At our company has lost a number of accounts in the system during the database maintenance. If you have an active account, please click on the link below to update your information. If you have problems with your account, please let us know at support@paypal.com. Länken du klickar på går dock till en sida som, om man kollar noga, har adressen www. peipal.com men annars ser ut som den riktiga sajten Det är kallt i Ryssland. Särskilt i december, och 2006 var inget undantag: Dear Friend, Please excuse me for this letter. My name is Valentin. I m student and I live with my mother in a small town Kaluga, Russia. My mother cannot see and she receive pension very rare which is not enought even for medications. I work very hard every day to be able to buy necessities for my mother, but my salary is very small, because my studies still not finished. Due to deep crisis authorities stoped gas in our district and now we cannot heat our home. Efter de inledande styckena förklarar Valentin att det går bra att skicka pengar till hans konto också, om du inte har en filt över. De tre utropstecknen är en charmig detalj Visserligen är Nordea en nordisk bank och opererar på flera språk, men detta mail är nog inte hemmahörande någonstans i Norden: Kare anvandare. I samband med okningen av antalet forsok av olovlig bankkontoatkomst har var banks ledning tagit beslut om hela Online banking.-systemets overgang tll den nya generationens plattform, som kommer att garantera 100 % sakerhet och diskretion for vara kunder samt deras konton. Ett unikt skydd mot viruser och olika skadliga program. Allt Du behover gora ar att bekrafta att Ditt konto ar redan registrerat pa denna plattform. For detta behover Du helt enkelt att trycka pa den har lanken och fylla i Din anvandarnamn och losenord. Inga andra operationer behovs!!! Vi ber om ursakt for m.jliga olagenheter och hoppas pa forstaelse och vidare samarbete. De tre utropstecknen är en charmig detalj. Det enda som saknades var Björn Wahlroos underskrift The War Against Terror har inspirerat många skojare. Ett av flera exempel: Dear Friend, I am Alvin McAlister; a US Marine Capt. serving in the Hqs. Multinational Corps Iraq, III Corps-Camp Victory, which Patrols the Baghdad province. I am desperately in need of assistance and I have summoned up courage to contact you. I am presently in Iraq and I found your contact particulars in an address journal. I am seeking your assistance to evacuate the sum of $10,570,000 (Ten million Five Hundred and Seventy Thousand US dollars) to the States or any safe country of your choice, as far as I can be assured that it will be safe in your care until I complete my service here, this is no stolen money and there are no dangers involved. Last year, some money in various currencies was discovered concealed in barrels with piles of weapons and ammunition at a location near one of Saddam Hussein s old Presidential Palaces during a search operation and it was agreed by all party present that the money be shared amongst us. This might appear as an illegal thing to do but I tell you what? No compensation can make up for the risks we have taken with our lives in this hell hole. The above figure was given to me as my share and to conceal this kind of money became a problem for me, so with the help of a German contact working with the UN here (his office enjoys some immunity) I was able to get the package out to a safe location entirely out of trouble spot. Gjordes det inte en film på detta tema också? 18 19

9 2009 Men svenska spammare ligger inte på latsidan heller. Ett försök till samarbete som vi inte riktigt begrep på A4 kom från en byrå i Malmö: Tack för samtalet on 13/5. Några av era artiklar har jag läst och A4 intresserar mig. Jag hoppas att jag kan intressera er. Information, kunskap och kommunikation sprids via -länkat, upphov angivet och enligt originalmanus. Publicerat av kommunikations- och informationsfolk -proffs naturligtvis- enligt avtal, praxis och god sed. Syftet är att synas och därmed åstadkomma uppmärksamhet -och kanske utveckling av samarbeten och kvaliteter. Webbplatsen skall få position på nätet och göra nytta i fråga om information och kommunikation -för proffs i nätverk. Därtill höja medvetenhet och kunskaper för en bred allmänhet. Utan SEO, så har besöken redan börjat strömma till. Presssen är positiv och likaså några branschförbund. Fler finns att kontakta. Nyttan blir med andra ord uppmärksamhet som genererar uppdrag till de medverkande. Webbplatsens andra skede är att generera dessa uppdrag för registrerade användare och i en tredje fas att fungera som central plats för kommunikatörer och informationsfolk: nätverk och arbetsgrupper, kommunikationsverktyg samt samlad uppmärksamhet. Kostnadsfritt naturligtvis. Var och en publicerar, ansvarar för och skapar sin egen bas för att öka uppmärksamheten -press, kreatörer, företag och media i allmänhet. Med de verktyg som finns tillhands på webblatsen. Jag hoppas naturligtvis att ni ser detta positivt. Några av Pelle Anderssons artiklar har jag lagt in som en fingervisning om hur det kan komma att se ut. Önskar ni att de avpubliceras, så avlägsnas de naturligtvis omedelbart efter ert svar. Ser fram emot samarbete och utveckling framöver. I övrigt tack för era artiklar. Ta vara på dagen. Med Mera Kommunikation. Per Försund, Informationsproducent. Det krävdes ett antal kärva mail för att våra stulna artiklar togs bort från piratsajten. Minuspoäng för att ha stavat mitt namn fel. illustration Dreamstime 2010 Signaturen Hassan Mahmoudi på svenska Eniro tog till en mer beprövad metod hänvisade till ett samtal som aldrig ägt rum: Hej! Vi talades vid idag och jag skulle maila lite information till dig. Som jag nämnde för dig har vi nu slagit ihop alla våra delar och jag kommer vara den enda konktakten från oss i år. I och med detta har vi tagit fram ett antal kundanpassade lösningar vilket innebär att Er information kommer finnas med på samma sätt i alla våra sökkanaler, dvs. eniro.se, Gula Sidorna, samt mobilt. Detta finns med i dagsläget: Bransch: Design, formgivning. A4, Bondeg. 21, STOCKHOLM Vi kan erbjuda allt från design, redaktionellt innehåll och totalproduktion av tidningar samt kurser. Karta. Vägbeskrivning. Sökord: Produkter och tjänster - Designanalys, Designinformation, Designutbildning, Färgkommunikation, Företagsprofilering, Identitetslösningar, Illustrationer, Tidningsdesign, Trendinformation. Samma införande kommer att publiceras på katalogen gulasidorna stockholm och Ovan stående införande ligger på 16495:-. Efter omedelbar avbeställning av ordern kom ändå en faktura på spänn, som vi givetvis bestred och aldrig betalade. Eniro hördes inte av igen Ett från Hotel Hilton Grand Vacation Club är ju alltid trevligt att få, särskilt när de utlovar pengar: Dear Client! Transaction: Mastercard _g7z3R. We are sorry to inform you that on July 26th, 2011 Hotel made wrong transaction decommissioning from your credit card for an overall amount of $1306. For noncompliance of the service contract this Hotel was divested accreditation in Moverick Company. Please see the attached form. You need to fill it in and contact your bank for the return of funds. The detailed copy of made writing-down you can find in the attachment. Company just mediates and bears no responsibility for any money transactions made by Hotel. Sorry for the inconvenience. We trust you can solve this unpleasant problem. Quenton Parritt, Manager of Reception Desk & Reservation Departament. Extrapoäng för roliga namn på personer och företag! 20 21

10 TEMA journalistik Är framtiden redan förbi? 2012 Ämnesraden Is me Judy lockar till läsning, men innehållet är en besvikelse: Hej sötnos, Mitt namn är Judy, jag är 25yrs gammal, jag är en fri sinnad, öppna hearted girl, jag gillar att ta livet så lätt som jag kunde, är jag en av de få som fortfarande tror på vänskap, kärlek, tillit och tecken, är mycket enkel och redo att mingla. surfade via internet och kom över din kontakt, blir det min uppriktiga nöje Surfade via internet och kom över din kontakt, blir det min uppriktiga nöje att vara din vän om du inte har något emot. att vara din vän om du inte har något emot, jag hoppas du inte tar min begäran för givet, gärna maila mig igenom ( pjudy211@ymail. com ), kommer jag uppskatta om du kan skicka mig några bilder till min privata e-postadress, ser jag fram emot att höra från dig snart. Sköt om dig. Judy. Extra besviken över att det automatiska översättningsprogrammet inte klarade hearted. Sorry Judy, men nivån är för låg En del skribenter får höga betyg för fantasifullhet och ordval, om än inte för meningsbyggnad och kommunikativ pregnans: Dear Sir/Madam, OM du har fått detta meddelande innan PLEASE VI BEHÖVER DIN snabbt svar I ANDRA FÖR OSS ATT bekräfta dina uppgifter. Mitt namn är Miss Yassin Sowe, jag är i sändning enheten DHL kontor USA, är ditt paket på mitt skrivbord, jag riktade att kontakta dig för ditt paket hos oss här i DHL kontor Los Angeles, Detta paket har varit här en tid utan bekräftelse, vi beslutar att använda säkerhet kvicksilver kontroller för att hämta din e-postadress i bipacksedeln i andra för oss att kontakta dig, tror vi detta värdefulla objekt måste vara mycket användbart för dig det är därför vi nu kontakta dig. vi vilja att du svara tillbaka till oss med dina fullständiga namn, adress, telefonnummer, bifoga ID-kort, passfoto, så snart vi får den här informationen vi omedelbart skickar dina objekt till dig med de strömavtagare detaljer. Snabbt komma tillbaka till mig bara genom min nedan e-post. Tack, Yassin Sowe. Wow! Ett veritabelt fyrverkeri! Kvicksilver! Strömavtagare! Fattar du något? 2014 Detta år fanns många kandidater till spam-priset. Netflix-imitatörer och Itunes, Blocket-skummisar och låtsas-kreditkortsföretagen var några. Men vi måste ändå ge en eloge till den som låtsades vara Skatteverket: Efter de senaste årliga beräkningarna av din skattemässiga verksamhet har vi bestämt oss för att du är berättigad att erhålla en skatteåterbäring på: 6120,00 SEK. Var vänlig och skicka in begäran om skatteåterbäring. Det kommer att ta oss 3-4 dagar att bearbeta den. Klicka här för att få åtkomst till formuläret för din skatteåterbäring. Följ länken och fyll i formuläret och skicka in det innan den för att vara säker på att din återbäring kommer att bearbetas så snart som möjligt. Svara inte på det här meddelandet. Kontakta oss inte direkt då detta ärende i huvudsak behandlas av online-systemet. Skatteåterbäring är ju så nära en lotterivinst många av oss kommer. Mörkertalet är överväldigande, men säkert klickade en del på länken och matade in sina bankuppgifter. Hoppet att någon vill oss gott är det sista som flyr. Tidningsbranschens död fyller spalterna, medieanalytiker spår fortsatta nedläggningar och på Dagens Nyheter sätts medarbetare att utföra låtsasjobb för att tvingas säga upp sig. Bilden vi får är entydig men är det verkligen så illa? Vi har pratat med tidningsledare runt om i Sverige, några av våra mest kända utrikeskorrar och andra. Häng med! "Verkligheten har kommit ifatt lokalpressen" s. 24 Tre tidningsledare om den livsdugliga dagspressen Jag har inget att skämmas för s. 32 Patricia Svensson, fd chefredaktör på Dagbladet Trycket lättar på Värmlands Folkblad s. 36 Rapport från tidningsfronten i Karlstad Hon tar världen närmare Sverige s. 42 Sju frågor till Cecilia Uddén "En kris tar upp all plats" s. 49 Mellanösternkännaren Bitte Hammargren Allt borde handla om Kina s. 54 Ola Wong har tröttnat på okunniga politiker Gränslöst s. 62 Fotoprojekt av Josef Schulz om gränsstationer i Europa Reportagets sex budord s. 72 Stor guide så här blir du Sveriges Truman Capote 22 23

11 TEMA journalistik EXPERTPANELEN Verkligheten har kommit ifatt lokalpressen text MADELEINE BÄCK foto SANDRA JOHNSON Pelle Anderson: Vi börjar med läget i dag. Är det total katastrof? Eller finns det grå stråk i det svarta? Göran Carstorp: Det är få produkter på marknaden som har så stark ställning hos sina kunder som dagstidningarna. Andra branscher skulle avundas oss! Det är så gnälligt. Det bara är så att tidningsbranschen börjar leva i samma verklighet som alla andra. Katrin Säfström: Media älskar att skriva om media, och tyvärr är det mesta som skrivs negativt. Det blir mest samtal om elände när vi möter läsare och annonskunder. Men vi har aldrig haft så många läsare som nu! Och vi har ett mycket större intresse digitalt från annonskunderna. Det är klart att det är jobbigt, framför allt att jakten på finansiering. Det knepiga är om vi tvingas dra ner på journaliststyrkan för mycket innan vi kommer ifatt på marknadssidan. Pelle Anderson: Vet tidningarna i dag hur de ska sälja digitalt? Robert Jonsson: Tidigare har vi år efter år kunnat sälja allt mer annonser till allt högre priser. Ni har vi nått en nivå där vi inte längre får de här stora intäkterna via annonser. Men vi har just bara fått dem tidigare inte förtjänat dem! Vi har i stort sett haft monopol fram till 90-talet. Robert Jonsson»Tillträdande vd för LO:s nybildade mediehus.»tidigare vd Södermanlands Nyheter, vd Norrtelje Tidning, var med och bildade Promedia.»När Södermanlands Nyheters strategi att hela tiden öka i upplaga inte fungerade längre styrde han om bilden till att dominera annonsmarknaden. Det målet nåddes.»lyckades få befolkningen i Nyköping med omnejd att uppskatta Södermanlands Nyheters gratistidningar också.»lyckades få organisationen att förstå behovet av en gratistidning för att fortsätta dominera marknaden

12 TEMA journalistik Pelle Anderson»Styrelseordförande och ägare A4.»Började sin tidningsbana som typograf och sedermera redigerare på maoistiska veckotidningen Gnistan, därefter redigerare på Dagens Nyheter i åtta år, startade dagstidningen Metro Men nu sviker läsarmarknaden, och det finns många alternativ till att köpa reklam hos oss. Vi kommer aldrig att hitta samma guldkalv som för 100 år sedan när det gäller annonsintäkterna. Katrin Säfström: Det är både på säljsidan och journalistiskt som vi tvingas ställa om. Bara som jämförelse: för tio, femton år sedan pratade vi om att ledarsidorna var döda. Nu jobbar ledarredaktioner stenhårt med opinionspoddar och sociala medier, och vi har ÖKAT intresset för opinionsjournalistik! Där finns en vändning. Jag tror också att vi har en annan bild i styrelserum och ledningar för media än vad våra läsare har. När jag är ute och pratar med människor så möter jag en rejäl grupp folk på framför allt landsbygden som ÄLSKAR sin papperstidning. E-tidning är inget alternativ för dem. Vi själva tror ofta att förändringen går fortare än vad den gör. Robert Jonsson: De som har Södermanlands Nyheter vill ha den för pappret. Men de som INTE har Södermanlands Nyheter vet inte riktigt vad de vill ha. Vi kommer dock inte att hitta en produkt som kan passa alla igen. Vi måste jobba på flera fronter, i nya kanaler och med nya metoder. Katrin Säfström: På Nerikes Allehanda blir det allt fler som väljer att ha tidningen endast på helgerna, och e-tidningen ökar. Alla kommer inte att vara lika intresserade av papperstidningen på samma gång, läsarna vill ha olika typer av material vid olika tillfällen och i olika kanaler. Göran Carstorp: Precis! Men relationer kan förändras. När hockeykillarna som bara läst hockeyappen tidigare blir äldre så vill de kanske läsa om sina barns skola i papperstidningen. Det är när man har barn i en viss ålder som man är som mest integrerad i lokalsamhället. Och därmed har mest behov av sin lokaltidning. Katrin Säfström: På plussidan finns också att vi har så otroligt många fler ingångar i dag. Människor vill att lokaltidningen ska vara med och skriva om olika saker och engagera sig. Tidigare var det mer så att vi berättade för läsarna hur det låg till. Pelle Anderson: Hur tänker ni kring de nya och närmare förhållandena till annonsörerna? Native Advertising är ett exempel hur ska tidningarna förhålla sig? Robert Jonsson: Det är skillnad på att skapa en miljö där annonsörerna trivs, och att vi låter annonsörerna BLI innehållet. Däremot måste vi inse att annonsörerna har fler behov än en pappersannons. De behöver event, sponsorskap och andra saker. Vi har varit dåliga på att bredda vårt erbjudande. Men jag tycker det är mycket bekymmersamt när annonsörerna blir för nära kopplade till tidningen. Göran Carstorp: Det speciella för lokaltidningar är att annonsören och läsaren ofta är precis samma person. Vi kan aldrig slira på trovärdigheten. Katrin Säfström: Advertorials är helt OK tycker jag om man TYD- LIGT SER att det är en annons. Men det gör man inte om det är samma typsnitt som i tidningen i övrigt. Jag tror inte det främjar annonsören heller. Men det är rätt hårda fajter med annonsledningarna ibland. Det vi säljer är ju vår trovärdiga miljö inte att vi exempelvis har en motorbilaga på gång. Pelle Anderson: En av de största förändringarna i det svenska medielandskapet är ju HBO och Netflix. Över en miljon hushåll prenumererar på en streamingtjänst. Jobbade jag i tv-branschen skulle jag bli skakig. Vad fan hände, liksom? Robert Jonsson: Ja, tv är betydligt mer illa ute än tidningarna, även om vi drabbas av att vi har skrivit ner vår egen bransch. Men jämför tv där bolagen nu får betala tillbaka pengar till annonsörerna för att de inte får ut det de ville av sina dyra tv-annonser. Katrin Säfström: Lokaltidningen har ett försprång jämfört med andra medier. Men journalistiken kostar också mer. Att ha en lokalredaktion kostar enorma pengar. Och arbetssituationen för en reporter som ska försöka täcka två kommuner och jobba med webb och rörliga bilder samtidigt är inte helt lätt. Att ha en lokalredaktion kostar enorma pengar. Och arbetssituationen för en reporter som ska försöka täcka två kommuner och jobba med webb och rörliga bilder samtidigt är inte helt lätt. Robert Jonsson: Utmaningen nu för oss är ju att klara finansieringen av journalistiken när intäkterna från pappersannonseringen viker, samtidigt som de nya intäktskällorna inte alls hunnit komma upp i de volymer som krävs. Pelle Anderson: Hur ser det ut för lokal journalistiken om tio år? Göran Carstorp: Just nu har vi en trend att samordna även journalistiken. Man säger att det lokala är viktigast, men det är bara en läpparnas bekännelse. I stället är trenden att fjärma sig från lokaljournalistiken. Det är en återvändsgränd. Jag tror att man så småningom kommer att inser det. Risken är att insikten kommer försent och att varumärkena då tagit alltför mycket stryk. Det går snabbt att förstöra ett varumärke men tar väldigt lång tid att bygga upp det igen. Robert Jonsson: Man bygger ingen relation med något annat än innehåll. Det är inget som händer någon annanstans än lokalt. Göran Carstorp: Det finns också en över

13 TEMA journalistik Katrin Säfström»Tidningschef för Nerikes Allehanda och gratistidningen Örebroar n.»utmaningen där just nu är att få en gammal anrik förstatidning att klara en omställning och anpassa organisationen för att bli mer snabbfotad.»i tidningsbranschen sedan 30 år. Många år inom A-pressen, bland annat som chefredaktör för tidningen Folket i Eskilstuna, tidningschef för Länstidningen, Nynäshamnsposten och gratistidningen Södertäljeposten. tro på finjournalistikens möjligheter. Vi måste utgå från det som är nära och relevant på den ort vi verkar. Då måste merparten av journalisterna leva på orten, vara förankrade i den och veta vad folk snackar om. Katrin Säfström: Det är också lätt att starta konkurrerande verksamhet idag. Om vi lämnar delar av spridningsområdet så blir fältet fritt för andra, exempelvis lokala bloggar på småorter. Det är ännu så länge inte kommersiellt så lysande, men vem vet hur det ser ut om några år... Robert Jonsson: Kunderna har relationen med ett varumärke. De bryr sig mindre om vilken produkt de får. Jag tror att det kommer en återupprättelse. När det gäller räckvidd är det pappret som är överlägset. Klick och Big Data räcker inte. Det har alltid funnits ett lokalt behov av direkt marknadsföring via den tryckta tidningen, och det behovet kommer att finnas kvar. Pelle Anderson: Jag tycker det saknas basal kunskap om de nya medierna. Det är många som tror att internet är ett massmedium. Men ska du verkligen nå ut till alla måste man använda papperstidningen. Katrin Säfström: Det stämmer. Däremot kan man undra hur länge det går att ha en prenumerantrelation med läsarna. Eller om tidningen blir gratis. Robert Jonsson: Jag tror att det kommer att gå att ta betalt. Kanske inte sex eller sju dagar i veckan. Men en kvalitetsprodukt tror jag att det går att ta betalt för. Pelle Anderson: Distributionen har intresserat mig i alla år. Tidningarna kan ju distribuera vad som helst. Det är en potentiell intäktskälla. Robert Jonsson: Egentligen skulle vi gjort så att vi skulle ha prissatt distributionen. Börjat där. Katrin Säfström: Massor med saker är man beredd att betala för, men inte distributionen av sin tidning. På glesbygden ser man inte på det så, det blir lite public service. Men läsarnas frukostvanor förändras också. Käkar man på jobbet kanske man nöjer sig med att läsa papperstidningen där också. Göran Carstorp: Men det är ändå vid frukosten som merparten av tidningsläsandet sker. Katrin Säfström: Men vanorna förändras! Nu är vi nere på att folk börjar läsa nyheterna redan klockan 5 i mobilen. Tidigare var det klockan 7. Pelle Anderson: Kommer dagstidningar att gå mot utgivning 5 eller 3 dagar i veckan? Katrin Säfström: Jag tror att det blir färre pappersdagar

14 Göran Carstorp»Chefredaktör Södermanlands Nyheter »Tidningen höll under perioden sin hushållstäckning runt 70 procent på huvudmarknaden i Nyköping och Oxelösund, medan större delen av tillväxten skedde i Trosa och Gnesta. Där steg den från cirka 47 till 53 procent. Det var resultatet av en redaktionell satsning som innebar dels kompetensutveckling och coachning av medarbetarna, dels fokus på att bygga läsarrelationer.»södermanlands Nyheter blev under 2008 den första tidning som utsågs till Årets dagstidning och Årets redaktion samtidigt. Robert Jonsson: Jag tror det blir färre PRENUMERERADE pappersdagar. Jag tror att tidningarnas säljorganisationer svänger om för att sälja på ett annat sätt. Jag tror att de fixar det också. Och jag tror att annonsköparna vill köpa. Göran Carstorp: Vi måste inse att vi måste både vara massmedium och individanpassade. Vi måste göra flera saker samtidigt. Det är de äldre, trogna läsarna som läser. De är ilskna över senaste omgörningen med mer och större bilder. De undrar om vi inte har råd att skriva mer. Pelle Anderson: Hur får man folk att läsa fördjupning och inte bara nyhetsnotiser? Katrin Säfström: Jag vet inte om vi ska slå oss för bröstet där, men Nerikes Allehanda har gjort en del förändringar. Vi har nu en specialreporter som jobbar med längre texter och reportage. Och det är de äldre, trogna läsarna som läser. De är ilskna över senaste omgörningen med mer och större bilder. De undrar om vi inte har råd att skriva mer. Nerikes Allehanda hade nyligen en artikel på familjesidorna om en man som hade blivit utbränd. Vi har fått otroligt mycket reaktioner på den artikeln. Göran Carstorp: Det är min erfarenhet också, att vi verkligen når fram till läsarna när vi har en berättelse från en människa som personifierar något som är större, skrivet med den rätta glöden. Och slow journalism, när vi tar fasta på och går vidare med något som skrivits några veckor tidigare. Då finns förkunskap som leder in läsarna. Pelle Anderson: Tidningen äger verkligheten då. Göran Carstorp: Ja. Man får också vara medveten om vilken bild man är med och skapar. Om tidningen missköter sig kan tidningen bli en del av det man inte vill vara med och skapa. Katrin Säfström: Fyller vi exempelvis lokaltidningen i brottstyngda städer med bara brott så blir reaktionen: Här vill inte jag bo eller Det här är inte min verklighet. Robert Jonsson: Tidningarna får inte sluta överraska. Vi måste ha en egen idé. Vi kan tappa bort det när vi bara jobbar med läsarundersökningar och försöker utgå från vad vi tror läsarna vill ha. Katrin Säfström: Det skapar också en journalistisk osäkerhet. Det måste alltid finnas en tanke hos en redaktion, varför vi gör det vi gör

15 TRYCKET LÄTTAR PÅ VÄRMLANDS FOLKBLAD text ULRIKA OBSTFELDER PETERSON foto MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK Kompletterande nyhetskanaler och ökad annonstillväxt gjorde röda siffror svarta. Värmlands Folkblad har aldrig haft så många läsare som förra året, skriver vd Ulrika Obstfelder Peterson

16 TEMA journalistik Koncernen har vänt 2013 års röda siffror till svarta. Resultatet efter finansiella poster slutar på 2,2 miljoner kronor vilket är en förbättring jämfört med 2013 på 2,6 miljoner kronor, trots att omsättningen minskat. Året innebar en annonstillväxt på 7,2 procent jämfört med Resultatet är inte enbart relaterat till ökade intäkter utan också till en kostnadsmedvetenhet i hela organisationen. Under de senaste åren har vi bland annat tvingats att kraftigt minska den redaktionella bemanningen och trots det bibehållit frekvens, bevakningsområde och innehåll. Vi har även adderat kanaler. Vi har visat att det går att fortsätta existera som en av de sista självständiga andratidningarna i Sverige, trots att vi verkar i ett län med hård kommersiell och redaktionell konkurrens. För att klara det har koncernens affärsområdesmurar rivits och arbetet med lönsamhet, marknadskommunikation, affärsutveckling och digitala strategier bedrivs strukturerat och gränsöverskridande. Med små medel och resurser har vi åstadkommit annonstillväxt, ökad räckvidd och större intresse för våra kanaler liksom ett engagemang och ansvarstagande som sträcker sig hela vägen från tryckeri och packsal, via redaktion, till administration och försäljningsavdelning. Efterfrågan på lokal journalistik är stor, kanske större än någonsin i och med att digitala kanaler underlättar tillgängligheten. Utmaningen för oss, liksom för hela branschen, är att skapa lönsamma affärer av kärnverksamheten, att bredda och utveckla den så att den fyller kundernas behov. Parallellt med att utveckla våra tidningar ska vi öka vår närvaro i de digitala kanalerna. Vi ska vara där målgruppen är, fylla ett behov, tillföra värde och tjäna pengar. Ulrika Obstfelder Peterson är vd och koncernchef på Värmlands Folkblad blev hon försäljningschef i koncernen och har varit vd sedan Har tidigare jobbat på Handelskammaren Värmland, kortförlaget Pictura och Värnpliktsverket. Inför 2014 valde vi en ny strategi för print. Istället för att följa andra och plocka upp den bästa nyheten för dagen så bestämde vi oss för att välja vår egen väg. Vi ville lämna landsortstidningens historia där man i första hand reagerar och i stället gå över till att agera. Vi vill, och ska, sätta agendan för samhällsdebatten i Värmland, där huvudmålsättningen är att ha minst en stor egen nyhet varje dag. VF.se tillhör den absoluta toppen bland Sveriges landsortstidningar när det kommer till trafiksiffror. Under 2014 ökade vi vår trafik med 38 procent och ligger under 2015 på ett snitt runt unika per vecka. Även digitalt har vi lagt om strategin. Vi har webbredaktörer men samtliga reportrar och fotografer ska kunna filma, skriva och vara införstådda med när, var och hur en artikel ska presenteras digitalt. En digitalgrupp med deltagare från redaktionen, it, sälj, marknad och företagsledning har inrättats. Allt med syfte att öka trafik och försäljning samt att utveckla nya affärskoncept. Peter Franke är chefredaktör, ansvarig utgivare och politisk redaktör på Värmlands Folkblad. Ulrika Obstfelder Peterson har jobbat med honom sedan hon började där. Försäljningsavdelningens arbetssätt har förändrats och förbättrats under flera år tog vi tredje steget i en långsiktig förändringsprocess som syftade till att 38 39

17 Ulrika Obstfelder Peterson vill inte vara en "direktörig" vd. För henne är det viktigt att vara närvarande, tydlig och operativ. säljorganisationen ska känna ett ökat engagemang och en större stolthet för våra produkter. Varje dag kommer säljarna till jobbet och varje dag måste de prestera på topp. När en grupp säljare gör det för att de vill och för att de trivs på jobbet och känner stolthet för sitt företag får man som regel bra resultat. Kan vi samtidigt kombinera detta med en tro på våra kanaler och en djup kunskap om medier blir det magi. I detta arbete har vi fokuserat på kunskap och ansvarstagande. Med kunskap kommer självförtroende, vilket är grunden i alla prestationsjobb. Med ett större ansvarstagande får vi ett större driv. Marknaden märker snabbt om det Mediehuset Värmlands Folkblad AB»Förser värmlänningarna med regionala och lokala nyheter, information, upplevelser och annonser i kanaler anpassade efter målgruppens behov.»koncernen erbjuder tryck via VF Tryck AB. Har under 2014 arbetat med följande kanaler: Värmlands Folkblad, VF Näringsliv, Karlstads Tidningen, Värmlands Affärer, Metro Värmland och Metro WKD.»Deras digitala kanaler är evf och nyhetssajten VF.se, mobilt erbjuds applikationer för ios och Android. På VF.se finns även en kanal för rörlig bild, VF-TV. kommer en intresserad säljare som är nyfiken på kunden eller om säljaren bara är jäktad av att dra in en extra order för att klara sin budget. Vårt mål är att vara en del av samhället och bidra till att Värmland utvecklas på olika sätt. Vi älskar Värmland och tror på en positiv utveckling för länet. Kan vi vara med och bidra tänker vi göra det. Vi gick in i 2014 med en dyster budget och en illavarslande prognos från IRM. Vi hade flera tunga år i ryggen där både konjunktur och struktur påverkat vår ekonomiska situation. År som präglats av rationaliseringar och omorganisationer och stundtals varit mycket slitsamma både för ledningen och för personalen i organisationen. Vi hade två val, att acceptera den nedgående trenden eller att vägra ge upp. Vi tänker fortsätta att kämpa och att göra skillnad. Vi ser prenumererad print som basen för vår verksamhet, papperstidningen Värmlands Folkblad är vårt flaggskepp och en viktig inkomstkälla lång tid framöver. Samtidigt ser vi att prioritet de kommande åren är att ytterligare utveckla våra digitala kanaler och säkra vår position på gratistidningssidan. Ett bevis på att vår strategi är riktig och att hårt arbete lönar sig är nomineringen till årets dagstidning kategorin årets marknadsorganisation. Vi slogs om titeln med jättarna Aftonbladet och DN. Aftonbladet vann men vi känner oss också som segrare! 40 41

18 GRÄNS LÖST Europas murar mot världen rutomkring blir allt högre men inom Europa försvinner de gamla gränserna 62 63

19 TEMA journalistik Den 14 juni fyller Schengenavtalet 30 år, sedan år 2001 gäller avtalet också Sverige. För oss som minns bilresor med gränskontroller mellan varje land i Europa är det en besynnerlig känsla att i dag kunna susa i motorvägsfart över gränserna. Den polske fotografen Josef Schulz skildrar i sitt projekt Übergang övergivna gränsstationer i Europa. Fler bilder på josefschulz.de. Gränsstation mellan Tyskland och Belgien Gränsstation mellan Italien och Österrike Gränsstation mellan Tyskland och Frankrike

20 TEMA journalistik Josef Schulz föddes i Polen 1966 och är nu verksam fotograf i Tyskland. I projektet Übergang (tyskans ord för övergång) har han dokumenterat övergivna gränsstationer i Europa. Gränsstation mellan Spanien och Frankrike Gränsstation mellan Portugal och Spanien Gränsstation mellan Ungern och Österrike