Sten Gromark; Chalmers Arkitektur,

Transkript

1 Arkitekturprojektet som Kunskaps- och Innovationsstrategi: Forskning om arkitektur och hållbart samhällsbyggande; kunskapsöversikt, forskningsfront och lägesbeskrivning Sten Gromark; Chalmers Arkitektur,

2 Sammanfattning Denna kunskapssammanställning pekar på en forskning som inriktas på att undersöka hur och i vilken utsträckning människor eftersträvar frihet att fritt forma sitt boende och försöker visa att utvecklingen i samhället lett till en potential för ökad diversifiering på bostadsmarknaden. Som förutsättning anges att byggindustrin förmår att lösa detta ekonomiskt och tekniskt. Fler arkitekter i byggandet som entreprenörer/aktivister utpekas som en tänkbar innovationsstrategi. I studien görs inget samlat försök att kvantifiera potentialen för en sådan strategi. Koppling till stadsbyggnad och landskapsarkitektur antyds. Forskningsöversikten är inte heltäckande. /PMS

3 Eller: Boende som en kulturellt betingad behovsstruktur och marknadens oförmåga att möta denna. /PMS

4 Eller: Har bostadskonsumenterna lärt sig att vara goda konsumenter så att staten kan dra sig undan och låta marknaden sköta detta? (Fritt efter Gunnar Wetterberg på en arkitekturdag för 10 år sen) /PMS

5 The integrative, projective nature of design research has enormous potential to facilitate complex transdisciplinary engagements that are increasingly necessary to solve many of the challenges we face in the world today. In order to contribute to these challenges, design research in architecture needs to offer a much clearer account of what it has to offer. (Murray 2013: 97)

6 en lägesbeskrivning av den akademiska forskningens bidrag till att underbygga och orientera fältets innovationsinsatser och potential för innovation.

7 Vi kan tala om arkitekturforskningens olika ansikten; den forskning som bedrivs för arkitekturprojektet, den som bedrivs i arkitekturprojektet och den som bedrivs om arkitekturprojektet. Se Christopher Frayling, for, through ; into, about ; (Frayling 1993/94; Fraser 2013: 5; Murray 2013: 95-96)

8 Arkitekturakademin ser det som särskilt angeläget att medverka i en innovationsstrategi som kan omsätta forskningsrön och nyttiggöra kunskap om arkitektur i förverkligad byggd och hållbar livsmiljö med förnyad kvalitet och ny välfärd.

9 Utredningens inriktning bostadsutveckling som ett särskilt angeläget innovationsfält och testfall för att identifiera insatser ge ett internationellt sammanhang åt den svenska situationen de vidare forskningsfält som stadsbyggande och landskapsplanering omfattar kommer att beskrivas i tillkommande, bilagda dokument

10 Exempel Ett belysande aktuellt exempel på hur urban bostadsutveckling och bostadens kvaliteter ställts i fokus och getts ett särskilt försteg i en övergripande lokal innovationsstrategi på stadsbyggnadsnivå för nya bostäder - CUB Communauté Urbaine de Bordeaux - och motsvarande tillskott av grönytor, är staden Bordeaux som gav sina deltagande konsulterade arkitekter i uppdrag att först formulera en vision om vilka kvaliteter de nya bostäderna skulle tillgodose för att sedan kunna bygga en stad.

11 Bois-le-Prêtre i Paris Samtidigt utför franska staten genomgripande omvandling i stor skala av förortsområden med upprätthållen princip om kvarboende som en vidareutveckling av det framgångsrika innovationskoncept som arkitekterna Druot, Lacaton & Vassal gjort omtalat och prisbelönt i fallet med ombyggnadsprojektet Bois-le-Prêtre i Paris 2013.

12 Alternativ stadsbyggnadsstrategi Frédéric Druot har samtidigt haft huvuduppdraget för samma kommun (Bourdeaux) att med utgångspunkt i ett hållbarhetsperspektiv och en annorlunda och alternativ stadsbyggnadsstrategi noggrant granska alla tänkbara övergivna impediment och potentiella exploateringsytor i stadsregionen för att på sikt tillföra mindre tillskott; bit för bit, i en strategi för en form av urban akupunktur med hållbarhetsprofil, för att optimalt utnyttja och bygga på all befintlig infrastruktur.

13 Arkitekturprojektet som innovationsstrategi i sig kulturellt redskap för radikal samhällsförändring och förnyelse. spränga alla gränser och avantgardistiska projekt. inbyggd strävan till förändring. att föra det till synes omöjliga eller otänkbara inom möjligheternas horisonter och gränser. ett redskap att utforska den mänskliga kulturens oanade möjligheter ett kraftfullt och raffinerat redskap för att härska och styra

14 Arkitekturens egenart Om vetenskapen i stort utreder (förklarar); om konsten uttrycker så är arkitektur en verksamhet i både vetenskaplig och professionell mening som utforskar. (Lee 2011: 12) One can envisage a future in which our main interest in both science and design will lie in what they teach us about the world and not in what they allow us to do to the world. Design like science is a tool for understanding as well as for acting. Dr Herbert A. Simon, Psykolog; Nobel Prize Winner in Economics 1978, The Sciences of the Artificial, 1996 [1966], quoted in (Lee 2011: 20) se för en diskussion om arkitektur som en artificiell vetenskap : (Fraser 2013: 36)

15 Slutsats 1 Ur ett samhälleligt innovationsperspektiv är arkitekturprojektet därför att betrakta som ett forsknings- och utvecklingsfält med stor innovationspotential, med betydande möjligheter till såväl betydande ekonomiska, ekologiska, sociala som kulturella välfärdsvinster ur ett strikt samhällsekonomiskt perspektiv såväl som ur hälso- och livskvalitetshänseende.

16 Arkitektur som kunskapsstrategi Arkitekturprojektet är därför ett redskap att nå kunskap om oss själva, den byggda bilden av oss själva, ett kunskapsprojekt, som kan bidra med svar på frågor om vilka vi är och vilka vi kanske skulle kunna vara och kanske till och med vilka vi aldrig kommer att kunna bli.

17 Metod 1 Ett trans-disciplinärt förhållningsätt innebär att forskning och praktik i samverkan leder till innovativ implementering, nyttiggörande, omsättning av forskningsrön i en konstruktiv och gestaltande dialog mellan samhälle, akademi och företag utvecklad i en process av forskningsunderbyggd experimentell projektering.

18 Exempel Riksbyggens bostadsprojekt för 120 bostäder med hög hållbarhetsprofil, Positive Footprint Housing, som kommer att uppföras på Chalmers campusområde i Göteborg

19 Metod 2 Arkitekturforskning är och måste vara multidisciplinär till sin natur, i det att den söker all tillgänglig och relevant kunskap i det komplexa och totala fält som den byggda livsmiljön omfattar såväl i det begränsade lokala sammanhanget som i det mer sammansatta och övergripande urbana fältet.

20 Fakta Evidensbaserad design, har under de senaste decennierna med inriktning mot sjukvård- och hälsosektorns byggverksamhet utvecklats i snabb takt och kunnat belägga de betydande ekonomiska värden, samhällsvärden och egenvärden i form av förhöjd livskvalitet för både patienter och personal av mycket påtaglig karaktär som kan utvinnas i en vetenskapligt underbyggd adekvat byggnadsutformning.

21 Exempel En erfaren miljöpsykologisk forskare som Roger S. Ulrich har i sin forskning för en helande och läkande arkitektur kunnat belägga dagsljusets och den naturnära relationens betydelse inte bara för välbefinnandet utan i själva det förbättrade kroppsliga eller påskyndade andliga tillfrisknandet i vårdmiljöer. (Ulrich et al. 2010; Ulrich 2012). Bekräftas av erfarna praktiker som nått samma resultat intuitivt. Stefan Lundin, White Arkitekter i Göteborg och Östra Sjukhusets nya Psykiatriska klinik en forskning i arkitekturprojektet.

22 Slutsats 2 Att åstadkomma gynnsamma villkor och ny grogrund för önskvärda innovationer i en bransch som rymmer betydande och strikta konservativa drag, med stora kapitalinsatser på spel och med betydande intressekonflikter mellan centrala aktörer är en krävande men nödvändig utmaning att anta.

23 Kritisk hållning Den har på senare tid ställts i förgrunden av en grupp inflytelserika brittiska forskare som framhåller att det kritiska perspektivet är svårt att upprätthålla när man arbetar på en beställares uppdrag som ställer upp villkoren och gränserna för vad som är möjligt att realisera och som samtidigt upprätthåller den ekonomiska kontrollen. (Rendell et al. 2007)

24 Exempel på arkitektonisk innovation 1 Forskarparet Schneider och Till står för en fundamentalt grundläggande, arkitektonisk och strukturell analys av värdet av alteritet, av flexibilitet och långsiktig föränderlighet i den byggda miljön med särskild bäring på bostadsutformning, också ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. (Schneider and Till 2007)

25 Innovationsexempel 2 Inom ramen för det som betraktas som material culture; gestaltningen av vår byggda livsmiljö och de rum och föremål vi vistas i och omger oss med får en allt mer kritisk vikt i vår personliga identitetsutveckling och i den sociala och kulturella förmedlingen av värden och föreställningar människor emellan. Ref. Den dubbla rörelsen pioneer & researcher Forskning för, i projektet och om projektet Christopher Frayling (Fraser : 5)

26 Förslag till inriktning boendets verklighet som ett typexempel på ett fält där många hävdar att utvecklingen står helt stilla trots att den potentiella efterfrågan av nya och radikalt annorlunda lösningar är betydande enligt många rön, men undertryckt och så gott som helt oartikulerad i normalproduktionen annat än i några undantagsfall. Ref. Urbana Villor respektive Bergkrantz radhus byggt i egen regi. Föreningen Byggande Arkitekter

27 Problem 1: Bristande passform på bostadsmarknaden Vi kan tala om den bristande passformen mellan marknadens utbud och den egentliga efterfrågan i en situation då grundläggande demografiska transformationer föder helt nya hushållskonstellationer och bostadsmönster i radikal och snabb förändring. (Sten Gromark sid 9.)

28 Problem 2: Saknas billiga hyreslägenheter skriande efterfrågan på billiga hyreslägenheter som insteg på marknaden för unga hushåll sedan den sociala bostadspolitiken under lång tid helt övergivits av statsmakten

29 Problem 3: Få bostadsvaneundersökningar Sedan bostadsvaneundersökningar genom SCB inte längre genomförs finns mycket lite kunskap hur vi faktiskt bor och lever och hur vi faktiskt utnyttjar våra bostäder. Ett aktuellt undantag belyser nutida bostadspreferenser när branschen själv tar ansvar för att täppa till kunskapsluckor som ger underlag för korrigerad konsumentorientering. Från ett västsvenskt perspektiv belyser forskarna Bragé, Wahlström och Eneskjöld, verksamma inom konsultföretaget Tyréns, detta i en rapport med titeln Botrender. En studie av framtidens bostäder. (2012)

30 Kvalitativa studier En dansk antropologisk forskare, Marie Stender, genomförde inträngande analyser och tolkningar på grundval av intervjumaterial av vad den totala exponerande transparensen i nya bostadsprojekt innebär för de boende och för passerande utomstående. frågan om vem det är som driver på denna utveckling: arkitekter, byggherrar eller konsumenters efterfrågan att få bo på modernt vis med total öppenhet mot omvärlden? (Stender 2006; Welling et al. 2006; Willén 2012; Stender 2014)

31 Empiriska studier: Post occupancy Som ett slående exempel på annorlunda, spontant realiserade bostadsanpassningar för häpnadsväckande andra livsmönster, står forskarnas upptäckt av delad vårdnadslägenheten. (Nylander 1999; Nylander and Braide Eriksson 2011; Nylander 2012, 2013, 2014)

32 Långsiktiga utvecklingslinjer föränderlighet och flexibilitet i bostaden som ett kriterium för långsiktig hållbarhet (Braide 2013) (Manum 2006) Exempel KOD kv Böljan i Hammarby sjöstad.

33 Fransk forskning Granskning av Cité de Mulhouse; det kanske viktigaste och mest långtgående och radikala bostadsexperimentet under 90-tal (i likhet med Nemausus i Nîmes och St Ouen i Paris under 80- talet). Bägge projektens exceptionella innovationsprofil tillskrivs legendaren i fransk arkitektur Jean Nouvel och skall ses i ljuset av franska planmyndigheters långt drivna stöd till innovationer inom ramen för socialt bostadsbyggande. (Guth, Léger and Trivière 2013)

34 Innovationsstrategi En schweizisk forskare, Roderick Lawrence, har nyligen publicerat ett kollektivt arbete med flera europeiska forskare som prövar frågan hur forskningsrön kan tillämpas och omsättas i bostadsbyggande där Ola Nylander redovisar ett svensk fall. (Nylander 2014)

35 Kvalitativ diversifiering Antti Pirinen ger en inträngande belysning av behovet av innovation och förnyelse i bostadsproduktionen på den finska marknaden, av kvalitativ diversifiering. Ref. projektet Tekes, i form av intervjuer med bostadskonsumenter och företrädare för byggherrar med ansvar för utvecklingsfrågor.

36 I vilken utsträckning kan marknaden tillgodose individuella önskemål? Pirinen pekar på det påträngande kravet som ofta ställs till bostadsproducenter att utveckla nya bostadsformer i en situation där den grundläggande kvalitén är i regel tillfredställande men präglad av i hög utsträckning konventionella och standardiserade lösningar. De dominerande tendenser i kulturlivet i moderna samhällen som pekar mot en tilltagande individualisering, en fragmentarisering i kulturmönster och en allt starkare strävan till att söka identitet i sin relation till den urbana bostaden ger inget adekvat avtryck i det som erbjuds på marknaden. (Är det sant?) Problemet består i hur marknaden skall kunna tillgodose och möta dessa alltmer unika önskemål och månghövdade begär inom rimliga ekonomiska och tekniska ramar. (Är det problemet?) + den potentiella förlust i förlorad livskvalitet som detta kan innebära

37 Slutsats Pirinens slutsats:.. bostadssituationen alltmer är på väg att bli en avancerad sammansatt komplex vara och konsumentobjekt en form av symbolisk bostadskonsumtion predestinerad för framtiden att tvingas erbjuda alltmer av immateriella värden

38 där konsumenten förhoppningsvis får mer att säga till om just det!

39 Utvärdering av bostadsinnovation i Frankrike Enligt den franska psykologen och bostadsforskaren Monique Eleb-Vidal så består den moderna bostadens dilemma i att den måste tillgodose två skilda behov som ofta står i skarp konflikt gentemot varandra. Den måste säkerställa och bevara lika mycket som den måste kunna bidra till befrielse och personlig expansion - den måste kunna underbygga och bereda situationer där du kan vara helt allena för dig själv och samtidigt i nästa ögonblick kunna vara tillsammans med många andra i en bred gemenskap. (Eleb and Simon 2013: 27)

40 Snart en majoritet Confronted with all evident transformations of ways of habitation, one simple notion comes up: multiply the offer, expand on diversity. Some inhabitants, even if not yet in majority, seem to be ready to adapt to residential spaces malleable in time, that are flexible and alterable (55% i Lacaton Vassals projekt), rather than in flats where all rooms are already strictly predesignated for specific purposes, something which brings forth a challenge, so often forgotten concerning responses to demands of residents changing practices and usages. (Eleb and Simon 2013: 278)

41 Omdefiniering av ändamål pågår En anmärkningsvärd iakttagelse som beskrivs i boken, och som bekräftar de omfattande pågående transformationer och permutationer som sker dagens nya bostadsmönster, är att även om rum bibehåller sina beteckningar avsedda för ett bestämt nyttjande såväl som strukturell form så omdefinieras deras ändamål löpande i takt med att nya situationer och udda tillfällen uppstår i vardagslivets biorytmiska kortvariga förlopp som en form av transiens.

42 Arkitekturforskningens roll Arkitekturforskningens teoretiska orientering fick under slutet på 90-talet en nyorientering med inspiration i mycket hämtat från den franska urbana sociologin och filosofin under 70-talet med profiler som Lefebvre, Baudrillard och Foucault samt Deleuze. (Neil Leach 1997) Dessa ansatser kom att bilda en viktig grundval för de unika starka forskningsmiljöer som etablerades i ett samarbete mellan fyra arkitekturskolor i Sverige med stöd från Formas

43 Research by Design Initierades under slutet på 90-talet och blev ett betydelsefullt begrepp efter startpunkten vid en konferens i Delft 2000 (Nieuwenhuis and Ouwerkerk 2000, 2001). (Nilsson 2004; Dunin-Woyseth and Nilsson 2012) (Hensel 2012)(Bryan Lawson 2002: But perhaps we are ahead of the game.)

44 Arkitekturforskningens självständighet Murray Fraser har samlat en rad inflytelserika forskare i fältet för att tydligare markera arkitekturforskningen självständighet och mognad även om den vuxit fram under en kort tidsrymd. Framställningen rymmer flera exempel på radikala innovations- och forskningsstrategier särskilt vad beträffar bostadsutveckling i det australiska sammanhanget, från vilket mycket av den banbrytande utvecklingen inom design research in architecture härstammar, och sammanfattar på ett tydligt sätt den avgörande förändring som skett i bilden av arkitekturforskning som ett vitalt instrument för förnyelse med hög innovationspotential.

45 Är praktiken en form av forskning? Fraser citerar vidare David Leatherbarrow som vill hävda att design och research inte står i motsats till varandra utan kan betraktas som projective undertakings equally rooted in uncertainty and contingency

46 Rummets betydelse The Ageing of Aquarius, ett forskningsprojekt genomfört som på grundval av omfattande förstudier syftat till att finna ändamålsenliga bostadslösningar för den särskilda grupp av befolkningen som närmar sig pensionsåldern. Shane Murray, MADA i Melbourne, Australien: New ways of using dwellings, and diverse and changing household structures, suggested that alternative spatial relationships within new forms of housing and reconsidered relationships to the exteriors - might better meet the needs of contemporary and future retirement households. (Murray 2013: 97)

47 Design, quite literally, involves the spatialisation and reconfiguration of different inputs for the creation of a new entity, which in itself is a new kind of knowledge. (Murray 2013: 109)

48 Arkitekter som entreprenörer What is proposed instead is a notion of practice flexible enough to engage the complexity of the real, yet sufficiently secure in its own technical and conceptual bases to go beyond the simple reflection of the real as given. (Allen 2000: 16) Kommentar: Betyder detta att byggande arkitekter kan tillföra en kompetens att ompröva boendelösningar utifrån ett behärskande av genomförandet? Premissen är i så fall att arkitekter faktiskt vågar ta risken att göra annorlunda därför att de har större kunskap än bostadsmarknaden normalt, men stämmer det?

49 Exempel Steinstrasse, Berlin. Bostads för en akrobatfamilj producerad som Byggemenskap med arkitekt som projektledare. Tila bostadsprojekt på Arabiastranden i Helsinki av Pia Ilonen. Neo-loft living 10x10x5 m for the complete adaptation of clients own ideas of how to arrange their apartment. B0100, Malmö 1991 av Ivo Waldhör, MKB. Positive Footprint Housing, Riksbyggen Göteborg. Bois-le-Prêtre, Paris Diversifiering med kvarboende. 55% valde ny lgh. 37% billigare än nyproduktion och socialt hållbart. Lacaton & Vassal. (Social innovation som nu omsätts i större projekt i bla Bordeaux, 500 lgh)

50 Slutsats: medskapande It seems even that this demanding and exhausting procedure getting to know the unknown user of every one of the hundred apartments and their relevant needs and desires could be conceived as the key condition for the great success of this unique refurbishment project at least as measured in professional and public recognition. (Ruby, Ruby and Schmal 2012; Gromark 2013c) Anne Lacaton:...an apartment is the first step...we are convinced that the question of urban planning should be totally changed and that architecture should be the first step in urban planning... Frédéric Druot is also quite expressive when he in a recent discussion summarises this perspective in the drastically formulated principle of...urbanism begins in the bedroom... (Paadam 2013: 11)

51 Exempel, France The CUB Urban Prospective Commission, new apartments in Bordeaux that start with qualities. Habiter le Grand Paris. The intention is to produce 70,000 housing units per year in Ile-de- France in order to reach a territorial balance of habitation and work and to make housing a tool for urban development and territorial equalities. Radikal stadsutveckling från det lilla till det stora; Doina Petrescu s Atelier Autogéré Paris

52 Exempel, Sverige Frihamnen; Göteborg Bananpiren, Göteborg Gullbergsvass, Göteborg Norra Djurgårdsstaden, Stockholm

53 Forskningsprogram SRE Architecture in Effect Re-Thinking the Social in Architecture To rethink architectural effects and implications, i.e. how architectural approaches, as projects and ideas, contribute critically in these areas, is an urgent challenge for the architectural profession and its research community today (Petrescu 2007a). This concerns not only spatial solutions, but also recognises architecture's capacity to instigate social and political change. SRE Architecture in the Making Making is central to architecture as a profession and the way architects think, work and generate knowledge. As a specific scholarly field developed from within its practice, architecture has been described as a making discipline concerned with a specific making knowledge (Dunin- Woyseth & Michl 2001).

54 Forskningsprogram forts. SRE-AIDAH ny stark forskningsmiljö Formas Integrerade former för boende, åldrande SRE-CRUSH Ny Stark Forskningsmiljö Formas CRUSH brings together researchers from Göteborg, Uppsala, Lund and Malmö who draw on critical theory to make sense of the contemporary city and in particular its housing condition.

55 Forskningsprogram forts. Mistra Urban Futures: utvecklar stadsbyggnadsforskning på nationell nivå i ett internationellt samarbetsprojekt och i direkt relation till och i samarbete med många kommunala och regionala planeringsorgan. Prof Lars Marcus: Principles of Social-Ecological Urbanism (Barthel et al. 2013) IBF Uppsala/Gävle: belyser bostadsutveckling och bostadsfrågan i ett vidare sammanhang med samhällsvetenskaplig forskning.

56 Urbanism Spatial modeling: analysis of aggregated levels of urban systems (Batty 2005) Urban morphology There is therefore agreement that knowledge on how to model, what can be called the cognitive level of urban space, that is, the level where people in the street experience the city, is underdeveloped. Urban geographers (Talen 2003), spatial analysts (Kwan et al. 2003) and urban morphologists (Hillier 2006), independently point out the lack of knowledge on this scale of urban space.

57 Space Syntax Space syntax can be described as an approach that draws from both of the traditions introduced above (i.e. spatial modeling and urban morphology). Sustaining the system perspective of spatial modeling but adding more imaginative geometric description from urban morphology, it merges both traditions into an analytical urban morphology, focusing on space. - strong correlations between integration and pedestrian movement as well as many other aspects such as retail, rent, crimes and segregation.

58 Spatial Morphology Spatial Capital (Marcus 2010): three fundamental geometric variables of spatial form and techniques for their measurements have been identified and tested: distance, density and diversity. Spacematrix (Berghauser Pont and Haupt 2011): integrating different measures of density and demonstrating the inherent relation between such combined measures and frequent building typologies.

59 New research fields: Distance First, distance, i.e., the possibility of structuring the street network in cities whereby buildings and public spaces (not least green areas) are set in particular relations to each other, which creates variations in accessibility between different locations in an urban system.

60 Density in new combinations Adding accessibility measures to the equation and using the axial line to measure distance, we have shown, allows to measure what can be called perceived density (Berghauser Pont and Marcus 2014), capturing in a generalised form the cognitive experience of a subject moving through urban space and the associated experience of its variations in density and corresponding variations in urban form.

61 Diversity of institutions An area with comparatively many plots seems to have the potential to carry a higher amount of such actors (institutions) and thereby a higher amount of diversity among these strategies (Marcus 2010). Such a diversity of strategies can in extension be said to represent a capacity to accommodate various contents and uses.

62 Stadskvalitet Alexander Ståhle, Spacescape, om stadskvalitet som påverkar borättspriser (tillsammans med Evidensgruppen): Närhet till city, Närhet till spårstation, Tillgång till gånggatunät, Tillgång till urbana verksamheter, Närhet till vatten, Kvartersform och Tillgång till park.