Kerstin Paulsson har meddelat förhinder att delta i sammanträdet.

Transkript

1 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 1/07 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum Utbildningsnämnd Närvarande ledamöter: Kullberg, Rune Ek, Åsa Diehl, Stefan L Huillier, Anne Nilsson, Sofie Runeson, Per Sternby, Jan Ugander, Johan Wöhrman, Christoffer Öwall, Viktor Övriga närvarande: Sjögren, Bert Gylling, Hans Hollertz, Rebecca Jerntorp, Johan ordförande universitetslektor universitetslektor professor teknolog professor näringslivsrepresentant teknolog teknolog universitetslektor nämndsekreterare teknolog teknolog teknolog Frånvarande ledamöter: Paulsson, Kerstin VD 1 Val av justeringsperson Beslut: Sofie Nilsson utses att jämte ordföranden justera protokollet. 2 Meddelanden Kerstin Paulsson har meddelat förhinder att delta i sammanträdet. 3 Föredragningslistan Beslut: Föredragningslistan godkänns. 4 Föregående protokoll Beslut: Protokollen 13/06 och 14/06 läggs till handlingarna. 5 Ordföranden informerar LTH:s strategiska plan. Ordf. informerade om den nya versionen av LTH:s strategiska plan. Bilaga 5:A.

2 Förslag till beslut Samverkan mellan tekniska högskolor i Sverige. Ordf. redogjorde kort för de konferenser som är inplanerade för våren (Bilaga 5:B) Bilaga 5:A Kinainriktningen. Ordf. informerade. Bilaga 5:C Framtida strategier för C, D och E-utbildningarna Ordf. redogjorde för bakgrunden. (Bilaga 6:A, bilaga 6:B) Diskussion. Per Runeson redogjorde för den nybildade arbetsgruppens verksamhet. Kontakter har bl.a. tagits med flera företag, t.ex. Ericsson och Computer Sweden. (Bilaga 6:C) 7 Specialiseringar inom UN1 i den nya strukturen Ordf. redogjorde för de nya reviderade planeringsförutsättningar som gäller avs. specialiseringar. Det kommer bara att finnas en studiehandbok för 07/08. (Bilaga 7:A, bilaga 7:B) Uppdrogs åt ordf. att till ledningen framföra önskemål om att specialiseringar ska synas i examensbeviset i framtiden. Diskuterades de förslag på specialiseringsnamn som hittills har inkommit. Kommentarer: Viktigt att de engelska namnen blir bra. (Bilaga 7:C, bilaga 7:D, bilaga 7:E) 8 Vårens sammanträdestider Ändrades enligt följande: Mötet 1 mars och mötet 29 mars utgår och ersätts av ett möte 21 mars Mötet 15 maj kvarstår. Vid protokollet Justeras Bert Sjögren Rune Kullberg Sofie Nilsson Strategisk plan för Lunds Tekniska Högskola

3 LTH:s strategiska plan är ett komplement till Lunds universitets strategiska plan där de fyra huvudstrategierna är Kvalitetssäkring Gränsöverskridande samverkan Internationalisering Ledarskap, lärarskap och medarbetarskap Utgående från det som anges i Lunds universitets strategiska plan utformas LTH:s strategiska plan baserat på LTH:s fyra huvuduppgifter: grundutbildning, utbildning på forskarnivå, forskning samt samverkan med det omgivande samhället. LTH:s strategier är att erbjuda kvalificerade utbildningsprogram som leder till yrkesexamen inom teknik, arkitektur och design. bedriva internationell forskning inom ett brett fält men med flera spetsområden som verkar i den absoluta forskningsfronten ur bredd växer spets. samverka med andra områden inom Lunds universitet och med det omgivande samhället bidrar till utvecklandet av starka och excellenta forsknings- och utbildningsmiljöer. bedriva fortsatt satsning på pedagogisk utveckling samt utvärdering av verksamhetens kvalitet, olika undervisningsformer och examinationsmetoder. ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER Lunds Tekniska Högskola är organiserat som ett område inom Lunds universitet och har det samlade ansvaret för utbildning och forskning i området teknikvetenskap inom universitetet. LTH:s överordnade strategi är att erbjuda kvalificerade utbildningsprogram som leder till yrkesexamen, d v s civilingenjör, arkitekt, brandingenjör och högskoleingenjör samt industridesigner. För att möjliggöra högklassiga yrkesutbildningar bedrivs forskning inom ett brett fält men med flera spetsområden som verkar även i den absoluta internationella forskningsfronten. En omfattande samverkan med medicin, naturvetenskap och ekonomi men också med humaniora, samhällsvetenskap, juridik och konst bidrar till utvecklandet av starka och excellenta forsknings- och utbildningsmiljöer. LTH:s forskare har under en längre tid varit mycket framgångsrika att erhålla konkurrensutsatta forskningsanslag och därmed starkt utvecklat LTH:s forskning inom ett flertal fält. Balansen mellan fakultetsmedel och extern finansiering har därmed förskjutits vilket ställer särskilt höga krav på den långsiktiga strategiska styrningen av verksamheten. LTH betonar vikten av ett gott ledarskap på alla nivåer. Verksamheten bedrivs inom institutioner som skapar infrastrukturen för undervisning och forskning. Institutionerna omfattar flera större forskningsområden och är de indelade i enheter för att garantera en hållbar miljö för forskning och utbildning. Avancerade administrativa funktioner organiseras i samverkan mellan flera institutioner. LTH fortsätter att delta i vidareutvecklingen av ett attraktivt, arbetsmiljöanpassat och levande campus Norr i Lund.

4 GRUNDUTBILDNING 4 LTH:s utbildning skall hålla högsta kvalitet genom att utvecklas och organiseras av forskarutbildade lärare, professorer och lektorer, med aktiv forskning eller aktivt konstnärligt utvecklingsarbete. Prefekterna skall stödja lärarnas strävan att hålla sin kompetens aktuell. Vägledande för LTH:s grundutbildning skall vara kvalitet, anställningsbarhet och entreprenörskap. Alla utvecklingsinsatser skall präglas av det lärandeperspektiv som blivit LTH:s signum. Undervisningen skall stärkas av en fortsatt satsning på pedagogisk utveckling samt utvärdering av verksamhetens kvalitet, olika undervisningsformer och examinationsmetoder. LTH skall fokusera marknadsföring och information på rekrytering av studenter och på forskningsinformation. De studenter som rekryteras till LTH skall erbjudas utbildning med hög kvalitet och flexibilitet och därigenom bli motiverade och utveckla förmågan att genomföra sina studier vid LTH. Rekryteringsåtgärder skall ge studenterna en rättvisande bild av utbildningsprogrammen och därigenom bidra till att attrahera studenter med rätt förutsättningar. Strukturella åtgärder i utbildningsplanerna samt en utvecklad pedagogik med studentaktiva undervisningsformer skall motverka studieavbrott i lägre årskurser. Avsikten är att stärka studenternas förmåga att ta ansvar för sina studier. LTH:s mål är att minst 75 % av de antagna studenterna på varje program skall klara mer än 40 högskolepoäng under det första året. Dessutom skall minst 70 % av de studenter som påbörjar studierna vid ett program i LTH ta examen inom sex studieår. LTH har vidare som långsiktigt mål att alla utbildningsprogram skall uppnå en jämn könsfördelning. LTH skall utveckla sina internationella strategiska nätverk och partnerskap med välrenommerade universitet. De allianser som stödjer såväl grundutbildning, forskarutbildning och forskningssamverkan skall prioriteras. Internationella profiler på civilingenjörsutbildning skall tas fram, ett exempel är den Kinainriktning som tar form i samverkan med kinesiska universitet. Alla studenter skall ges möjlighet att bedriva utlandsstudier. Minst hälften av dem som examineras som civilingenjör, arkitekt eller industridesigner skall ha tillbringat någon studieperiod utomlands. LTH erbjuder mastersprogram som komplettering till yrkesutbildningarna och skapar därigenom underlag för spetskurser, samt täcker utbildningsbehov i ett globalt perspektiv och bidrar därigenom till en internationell miljö genom att bl.a. erbjuda sammanhållna studiegångar på engelska. Yrkeslivsanknytningen inom all utbildning skall stärkas. Åtgärderna kan omfatta företagsmentorer, arbetsplatsförlagd poängsatt utbildning, förbättrad information om praktikplatser, karriärservice mm. LTH skall påtagligt öka volymen av uppdragsutbildning i samverkan med näringslivet. UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Forskarutbildningen bidrar till kompetensförsörjning vid Lunds universitet, akademin inom och utom Sverige men framför allt av det omgivande samhället med näringslivet i centrum. Dimensionering och genomförande måste garantera en fortsatt framtida framgångsrik forskning och undervisning inom LTH kombinerat med en hög anställningsbarhet eller framgångsrikt entreprenörskap i omvärlden. Utbildningen på forskarnivå genomförs vid enheter inom institutioner. Alla studerande på forskarnivå skall ha en möjlighet att samverka med andra doktorander. Vidare skall alla studerande på forskarnivå erbjudas möjlighet till internationell samverkan genom kortare eller längre vistelse vid annat lärosäte utomlands samt genom deltagande i internationella nätverk. Institutionsledningen ansvarar för att forskarhandledare genomgår obligatorisk utbildning och därefter regelbundet förkovrar sin handledningskompetens. En viktig kvalitetsfaktor för utbildningen på forskarnivå är ett brett kursutbud vilket skall uppnås genom ekonomiska incitament och genom samverkan med andra fakulteter inom och utanför LU.

5 5 Varje år görs en oberoende uppföljning av samtliga doktorander. I kvalitetsbedömningen av institutionen är forskarutbildningens genomförande viktigt. FORSKNING LTH:s mångfald är dess styrka ur bredd växer spets. Teknikvetenskaperna omdanas kontinuerligt till följd av nya rön och förskjutningar i samhällets behov. LTH:s forskning har en bredd från grundvetenskaper till tillämpade vetenskaper. Detta ger beredskap att kraftsamla för att möta samhällets och industrin behov samtidigt som de mest dynamiska forskningsfälten kan bearbetas. Vidare bidrar LTH:s breda forskningsspektrum till att skapa en stabil bas för en högkvalitativ grundutbildning och en uthållighet i den akademiska lärarrollen. LTH:s breda forskningsbas ger vidare förutsättningar för att forskargrupper i samverkan inom eller utanför LTH skapar nya starka forskningsmiljöer väl lämpade för att möte samhällets behov. För att kunna komma ifråga för stora externa satsningar krävs att det finns en basmiljö med framgångsrika forskargrupper inom aktuella områden samt ett tydligt stöd från LTH:s ledning i form av positiv prioritering men också aktiv medfinansiering. LTH skall aktivt medverka till att stödja formeringar av kvalificerade och gränsöverskridande forskargrupper genom strategiska satsningar som görs inom fakultetsanslaget. Genom en större samverkan mellan institutioner, en tydligare prioritering samt satsning på forskargrupper är målsättningen att skapa starka forskningsmiljöer och därmed också en bättre anställningstrygghet för all personal. LTH skall identifiera de forskningsmiljöer som har goda möjligheter att erhålla konkurrensutsatta forskningsmedel. Såväl befintliga starka miljöer som miljöer som bedöms ha stor framtida potential bör identifieras för att med olika incitament och aktivt stöd ytterligare stärka deras externa konkurrenskraft. Yngre forskare skall prioriteras genom satsningar på postdocbidrag inom identifierade starka miljöer och med särskilt fokus på ökad andel kvinnliga lärare/forskare. SAMVERKAN MED OMGIVANDE SAMHÄLLET LTH utvecklar sitt samarbete med näringsliv, universitet och högskolor inom Öresundsuniversitetet och med Region Skåne för att skapa förutsättningar för framtida forskningssatsningar. Det ökade engagemanget i EU-finansierade projekt innebär att omfattande nätverk byggs upp inom den europeiska forskningsvärlden. LTH utvecklar också sitt samarbete i flera globala nätverk. Regionens företag skall se LTH som en mycket viktig leverantör av kvalificerad arbetskraft men dessutom som en viktig samarbetspartner då det gäller såväl uppdragsutbildning som forskning och utveckling. För att kunna påverka framtida förutsättningar för forskning och utbildning bör LTH sträva efter representation i ledningsorgan för forskningsfinansiärer och i samarbetsorganisationer, t.ex. akademier. Deltagande i olika organisationer ska därför bedömas som en viktig verksamhet på central- och institutionell nivå. Alumniverksamheten skall utvecklas. Det framtida alumniengagemanget skall startas redan under utbildningstiden. HUR VI GÅR VIDARE

6 6 Varje institution och verksamhet ska konkretisera planens strategier och förverkliga planen. Alla i ledningsposition har ansvar för att planen förverkligas inom det egna ansvarsområdet. Det är alla anställda och studenter som skapar förutsättningarna för att planen ska kunna förverkligas. Förutom LTH:s ledning skall institutioner, nämnder och övriga organ årligen rapportera till styrelsen för LTH hur man förverkligar den strategiska planen. Ledningsnivåer skall konkretisera strategiska planen i handlingsplaner.

7 Bilaga 5:B 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 Bilaga 5:C 12

13 13 Bilaga 6:A Rune Kullberg Framtida strategier för C, D och E-utbildningarna Inom ramen för den nationella kampanjen Välj IT förekommer ett flertal aktiviteter. I inbjudan till en nationell konferens står bl a det som anges i bilaga 1. Även inom LTH har vi oroats över att intresset bland ungdomar för IT-utbildningar minskat drastiskt och att det samtidigt finns en stor brist på IT-kompetens hos svenska företag. Bilaga 2 visar rektorsbeslut Under nämndens sammanträde kommer jag och Per Runeson att ge nämndens ledamöter information om de aktiviteter som pågår samt initiera en diskussion i nämnden om framtida strategier för C, D och E-utbildningarna.

14 Bilaga 6:B 14

15 15

16 Bilaga 6:C 16

17 Bilaga 7:A 17 Rune Kullberg, Om specialiseringar Programuppbyggnad Civilingenjörsutbildningar vid LTH ska vara sammanhållna och integrerade ingenjörsutbildningar. Den nya (nationella) examensordningen är mycket mer detaljerad än den föregående. Det krävs t ex väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området (området syftar på det valda teknikområdet). Inom LTH löser vi detta krav tekniskt genom att införa specialiseringar inom varje program. Från en och samma specialisering ska en student välja minst 45 högskolepoäng varav minst 30 på avancerad nivå. Sammantaget ska en student ha minst 45 högskolepoäng på avancerad nivå förutom examensarbetet. Som jag ser det har vi specialiseringar som a) examenskrav, b) vägledning om hur kurser hänger ihop och c) för rekryteringen. Utbildningsplanen - allmänt Årskurs 1 är redan beslutad för nybörjare Årskurs 2 och 3 ska före 12 mars anges som Planerade kurser. Det är viktigt att observera att kursutbudet i läro- och timplanen gäller för det läsår som anges (t ex 2007/08). Så kan t ex de som nu går i årskurs 1 på ett program få en annan obligatorisk kurs i årskurs 3 än de har som nu läser i årskurs 3. Utbildningsplanen - specialiseringar Specialiseringar skall anges med namn och med nuvarande kursutbud inordnat i respektive specialisering!!! (Detta har jag hela tiden varit mycket tveksam till med det skäl som anges att de som redan är inne i systemet har rätt att ta ut 300 hp-examen redan efter 1 juli 2007). Specialiseringarna är programspecifika. Detta utgör dock inget hinder för att två eller flera program kan ha samma specialisering. Bifogat finns det arbetsmaterial som programledningarna varit ålagda att lämna in till LTH:s kansli om preliminära namn på specialiseringar. Under nämndmötet kommer jag att ge nämnden ytterligare information om planeringsläget av specialiseringarna som underlag för diskussion inför nämndens beslut i frågan den 21 mars.

18 18 Bilaga 7:B

19 19

20 20

21 21

22 22

23 23

24 Specialiseringar UN1 Bilaga 7:C 24 Specialiseringar för InfoCom ( ) Signaler och systemteknik Signalbehandling Regler och automation Tidsserieanalys Sensorer Digitala kommunikationssystem Kommunikationskanaler Modulation Tillämpad informationsteori Nätverk och protokoll Säkerhet Design och användarvänlighet För att specialiseringen skall uppfylla kraven behöver en del kurser utvecklas så att de kan uppgradera till A-kurser. Gränssnitt Användarvänlighet Kognition Projektarbete och organisation Grafik(?) Sårbarhet och datasäkerhet Specialiseringen kräver nyutveckling av kurser för att täcka området. Datasäkerhet Nätverkssäkerhet och robusthet Virus och brandväggar Programvarusäkerhet Riskanalys Bilder och grafik Datorgrafik Bildbehandling Komprimering Gränssnitt(?)

25 25 Förslag på Specialiseringar för civilingenjörsutbildningen i Datateknik: Design av processorer och digitala system Hårdvara Inbyggda system Programvara i system Software engineering Avancerad programmering Bilder och grafik Bilder och grafik Gränssnitt Signaler och systemteknik Reglerteknik Signalbehandling Medicinska system Digitala kommunikationssystem Wireless Telekommunikation Internet Sårbarhet och datasäkerhet Sårbarhet och datasäkerhet Säkra program, system och applikationer Virus och brandväggar Kommentar: För denna specialisering krävs att nya kurser utvecklas Göran Lindell

26 26 Specialiseringar Teknisk nanovetenskap: N Programledningen för N föreslår följande specialiseringar för N: Nanofysik Nanobiomedicin Nanomaterial Nanoelektronik /Johan Hugosson

27 Specialiseringar Industriell ekonomi: I 27 Programledningen för I föreslår följande specialiseringar för I: Affär och innovation (ägs av I) Logistik och produktionsekonomi (ägs av I och M) Finansiering och risk (ägs av I) Integrerade programvarusystem (se CDE) Produktutveckling (M) Produktion (M)

28 Förslag på specialiseringar inom Elektroteknik 28 Matematikkurser bör ingå i alla specialiseringar. Namnen ska i första hand vara gångbara i rekryteringssyfte och vi förväntar oss hjälp att hitta på bättre namn. Signaler och systemteknik (ev delas på två regler+automation resp sensorer och signalbehandling) Signalbehandling Mätteknik Regler Automation Radio och nanoelektronik Radioteknik FTF/nano EF/antenn Digitala kommunikationssystem Telekommunikation Wireless (masterkurser) Design av processorer och system på chips SOC (masterkurser) Inbyggda system Datorsystem Energi och miljö Kraftelektronik Energisystemanalys Miljömätteknik Medicinsk teknik Mätteknik Signalbehandling Bilder Fysik Medicin Programvara i system Programmering Programvaruutveckling Produktionsekonomi och entreprenörskap Ekonomi Logistik Företagsorganisation Bilder och grafik Bildbehandling Grafik Matematik Gränssnitt

29 29

30 Gunnar Sparr Specialiseringar inom Teknisk matematik Beräkning och simulering Inom denna specialisering byggs en bred bas av generella verktyg för modellering och beräkning för komplexa system och fenomen, vanligt förekommande i naturen och industrin. Specialiseringen skapar möjlighet att från den matematiskberäkningstekniska sidan profilera sig inom ett brett fält av teknikområden inom t.ex. elektroteknik, maskinteknik, mekanik, kemi, strömning, fysik, byggnadsteknik. Biologisk och medicinsk modellering Inom denna specialisering sysslar man med matematisk modellering, simulering och beräkning inom biovetenskaperna, av intresse för bl a läkemedels- och medicinsk industri samt sjukvård. Ett aktuellt område är bioinformatik, där det idag finns ett stort behov av nya matematiska metoder för att söka och känna igen mönster i stora informationsmängder, t ex databaser av gener. Medicinsk modellering är en annan växande sektor, som inkluderar bl.a. utveckling av hjälpmedel för medicinska diagnoser med hjälp av bilder och signaler. Finansiell modellering Matematiska och statistiska modeller och metoder spelar en allt viktigare roll inom ekonomisk verksamhet vid t.ex. banker och försäkringsbolag. Inom denna specialisering byggs en bred bas inom ekonomiska områden åtkomliga för kvantitativ modellering och analys. Exempelvis spelar statistiska och matematiska metoder en avgörande roll inom riskbeskrivning och prissättning av finansiella instrument som optioner. Miljö, risk och klimat Risker i tekniska system har sedan lång tid varit ett fält där matematik och statistik kommit till stor användning. Specialiseringen mot risk, miljö och klimat breddar verksamhetsfältet till några andra områden där matematisk modellering och analys blivit viktiga verktyg. Bildtolkning i fjärranalys, extremvärden i klimatmodeller och simulering av biologiska system är exempel på inslag i utbildningen där nära samverkan med geovetenskaper, meteorologi, biologi och ekologi är väsentlig. Signaler, bilder och system Inom denna specialisering byggs en bred bas av matematiskt-systemvetenskapliga verktyg och teori. Dessa har breda användningsområden inom system uppträdande inom industri och forskning, och har kontaktytor även mot de andra specialiseringarna inom Teknisk matematik. Profileringsmöjligheter finns mot t.ex. reglerteknik, signalbehandling, kommunikation, bildanalys och datorseende, men även mot system uppträdande inom t.ex. biovetenskaper och ekonomi.

31 31

32 32 Specialiseringar UN2 Bilaga 7:D SPECIALISERINGAR INOM BIOTEKNIKPROGRAMMET Följande specialiseringar kommer att ingå i bioteknikprogrammet: Molekylär bioteknik Livsmedel Läkemedel Bioprocessteknik Karin Cherfils-Karlsson Programplanerare B

33 Specialiseringar på RH 33 Precis kommen från programledningsmötet vill jag meddela att programledningen beslutade föreslå namnet "Riskhantering i sociotekniska system" för den enda specialiseringen (ungefär lika med dagens obligatorium) på riskhanteringsprogrammet.

34 34 Specialiseringar Kemiteknikprogrammet Programledningen för Kemiteknikprogrammet föreslår följande specialiseringar för Kemiteknikprogrammet: Material Processdesign Läkemedel

35 35 SPECIALISERINGAR INOM ENVIRONMENTAL ENGINEERING/ EKOSYSTEMTEKNIK Följande specialiseringar kommer att ingå i programmet: Energisystemanalys Miljösystemanalys Processdesign Vattenresurshantering Naturvård med ekotoxikologi Vattenvård med ekotoxikologi Karin Cherfils-Karlsson Programplanerare

36 Specialiseringar UN3 Bilaga 7:E 36 Specialiseringar Följande specialiseringar kommer att ges på Maskinteknik och Teknisk design. Nr. Specialisering 1 Energi * 2 Fordon 3 Förbränning och strömning ** 4 Logistik och produktionsekonomi 5 Mekatronik 6 Produktion 7 Produktutveckling 8 Teknisk modellering 9 Teknisk design *** * Vi diskuterar tre alternativa namn med berörd institution. ** Denna specialisering är gemensam med teknisk fysik (F). Namnet är ett arbetsnamn som diskuteras mellan institutionerna för Fysik och Energivetenskaper samt programledningarna för M och F. *** Denna specialisering är inte generellt valbar. Den har en särskild ansökningskod med platsgaranti när man söker till programmet.

37 Specialiseringar på V-programmet 37 Namn Vattenresurshantering Kommentar Gemensam med W och masterprogrammet Water resoursces engineering. Samhällsbyggande - teknik och planering Till stor del gemensam med L. Fastighetsutveckling Till stor del gemensam med L. Husbyggnadsteknik Anläggningsteknik Strukturanalys Industriellt byggande Kan ev. delvis samordnas med specialiseringar på M, F och Pi. Gemensam med masterprogrammet Industriellt byggande.

38 Specialiseringar på L-programmet 38 Namn på specialiseringar 1. Fastighetsrätt 2. Fastighetsutveckling 3. Geografisk informationsteknik 4. Finansiering och risk 5. Stadsutveckling och infrastruktur 6. Landinspektør Kommentar: Specialiseringarna 1-3 är L-typiska inom områdena fastighetsrätt, fastighetsteknik, fastighetsekonomi och fastighetsföretagande (i samarbete med V) och geomatik (i samarbete med GIScentrum). Specialisering 4 bärs upp av I-programmet och 5 av V- och A- i samarbete med L-programmet. Specialisering 6, Landinspektør, baseras på befintligt dubbelexamensavtal med Aalborgs universitet.