alumnitidningen Professorer Håll kontakt alumni.du.se för helskärm en mötesplats för dig som har studerat vid Högskolan Dalarna - nr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "alumnitidningen Professorer Håll kontakt alumni.du.se för helskärm en mötesplats för dig som har studerat vid Högskolan Dalarna - nr 3-2010"

Transkript

1 alumnitidningen en mötesplats för dig som har studerat vid Högskolan Dalarna - nr Professorer Tips: för helskärm Håll kontakt

2 Hej, jag har något att berätta: Ett av alumnitidningens syften är att du som alumn ska kunna följa vad som händer här på HDa. Ett annat syfte är att presentera olika delar av HDa, för utan någon av delarna så skulle det inte finnas någon högskola. Det är något vi tänker på varje gång som vi sitter på det första mötet inför nästa nummer. Vi har tidigare skrivit om alumniverksamheten, alumner, forskning, vårt samverkansarbete och ett tema har varit utveckling. Den här gången tänkte vi rikta spotlighten på några personer högt uppe på den akademiska stegen, nämligen professorerna. Professorerna är viktiga, deras forskningsresultat ska komma våra utbildningar till godo och deras strategiska arbete är viktigt när vi profilerar oss, dessutom är de betydande när vi ska utvärderas på olika sätt. Professorernas arbete kan leda till att lärosätet klättrar på rankingen och beröms för sin kvalitet. Hur är då en professor? Det finns en hel del associationer till ordet professor och hur en sådan uppträder. Med glädje kan jag konstatera att vi har fler professorer än vad vi har plats i tidningen, men vi presenterar ett axplock så får du se om din bild av en professor stämmer. Alumnibrevet skrivs dessutom den här gången av den relativt nyutnämnde docenten Jörgen Elbe, som både är lärare här på HDa inom företagsekonomi och som är alumn hos oss. Varje år samlas alla som arbetar med alumniverksamhet på en nationell konferens. I år var den på Örebro universitet. Även HDa var representerat och det mest intressanta där, måste jag säga, var disalumniansvarig SÄGER... Innehållsförteckning 3 Krönika 4 Alumnibrevet 6 Nya rektorn presenterar sig 8 Irländsk Poesi och 20 års utveckling 10 Den postmoderne professorn 12 Audiovisual Party 14 Turismprofessorn 16 SPRÅKDAGEN 18 Samlad Kompetens 20 Med fokus på vården 22 Michail Tonkonogi Produktion: Högskolan Dalarnas Alumniverksamhet Redaktion: Marit Nybelius, Martin Murmester, Johan Nilsson Grafisk form: Martin Murmester, Birgitta Svensson Fotografer: Martin Murmester, Annette Skogsjö, Nisse Andersson, Anna Hägglund Krönika kussionen om att man skulle vilja instifta den nationella alumnidagen. Vad roligt det skulle vara om alla vi alumner fick en alldeles egen dag, oavsett vilket lärosäte vi har läst på. En dag att komma ihåg arbetet vi la ner för att ta oss till examen, poängen och kunskapen. För att inte prata om en dag att påminna oss om allt det som studentlivet gav och var, oavsett hur våra förutsättningar såg ut. Jag tänker avsluta mitt brev med att presentera vår nya rektor. Högskolan Dalarnas nya rektor heter Marita Hilliges. Hon började sin tjänst i somras och vem hon är och några av hennes tankar om HD:as framtid kan du läsa om längre fram i tidningen. Tack för att du tog dig tid att läsa. Med vänlig hälsning Marit Nybelius 2 3

3 ALUMNIbrevet alumnibrevet Alumnibrevet Jag tror att jag är unik. I alla fall för Högskolan Dalarna. Jag är, som det ofta heter i sportsammanhang, en egen produkt. Jag har gått hela vägen, från nybörjare, till juniorerna och nu har jag i princip slagit mig in på den seniora nivån. Hela tiden har jag varit på samma högskola (sånär som på tre år då jag gjorde en kort men intensiv karriär i Stockholm). Om detta är positivt eller negativt får andra avgöra. Jag har inte saknat anbud från andra universitet och högskolor, men jag har blivit Högskolan Dalarna trogen. Nu är det inte så att jag är en fanatisk anhängare av vår Högskola. En anledning till att jag finns kvar här är också familjeskäl. Men jag har nog ett speciellt förhållande till Högskolan Dalarna. Vi har så att säga vuxit upp tillsammans. När jag började som student i Borlänge fanns Högskolan inrymd i dåvarande Vägverkets hus 17 (det sista huset om ni åker längs med Transportverkets lokaler). Där Högskolan idag har sina lokaler i Borlänge fanns då en åker och på nästa äng, där Kupolen och dess parkeringar ligger, fanns ett större fält med några gamla villor varav en tjänstgjorde som kårhus under en kortare period. Då var de flesta av Högskolans program tvååriga. När jag kom tillbaks till Högskolan 1990, efter en kortare och redan nämnd sejour till Stockholm var läget ett annat. Högskolan hade nya lokaler och fick rätt att utbilda kandidater. Vi engagerade oss i olika Erasmusutbyten och successivt började vi även att attrahera studenter från andra delar av världen. Själv fick jag som ganska nybliven adjunkt i företagsekonomi och programansvarig för turismprogrammet vara med om att skapa kontakter så att Högskolan kunde teckna sitt första Erasmusavtal (vilket f ö var inom turismområdet med Université de Savoie i Fankrike). Under 1990-talet var idealet att försöka bli som de stora universiteten. Ämnen, akademiska titlar, forskning och vetenskapliga publiceringar stod högt i kurs (och gör det fortfarande, även om den värsta hypen verkar ha lagt sig). Detta var en inte helt lätt omställning för alla de inom landets högskolor som såg som sin främsta uppgift att verka som pedagoger. (Nu behöver det inte vara en motsättning mellan forskning och undervisning, men i praktiken blir det ofta det eftersom forskningen betraktas som mer akademiskt meriterande). Som fortfarande relativt ung kände jag en gemenskap med detta nyvunna intresse för akademiska ideal. Högskolan gav mig då chansen att forska. Jag blev 1996 antagen som doktorand vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Jag forskade på halvtid och undervisade på den andra halvan. I slutet av 2002 var jag nybliven doktor. Högskolan hade då expanderat ytterligare. I Borlänge (och i Falun) räckte lokalerna inte till. Själv hade jag mitt kontor i Teknikdalen. Men strax började de svåra åren. Studenterna blev allt färre, ersättningarna för utbildningsplatserna krympte. Universitetsplanerna dog ut och långsiktiga och ambitiösa strategier ersattes av kortsiktiga åtgärder för att försöka rädda så mycket av utbildningarna som möjligt. Jörgen Elbe, docent i företagsekonomi Idag har vi ridit ut den värsta stormen. Högskolan har konsoliderat sig. Idag har vi en Högskola som mår bra, även om en del ekonomiska utmaningar väntar om hörnet (extraresurser försvinner och andelen utländska studenter väntas drastiskt minska som en följd av införande av studieavgifter). Vi har nu en delvis annan roll, vi är en del av vår region. Idag kan vi säga att vi ska bidra till regional utveckling, att samverkan är viktigt, att vi kan göra nytta i vårt närområde. Detta är bra. Men vi ska även hålla kvar det som är det fina i vårt akademiska uppdrag. Att våga vara kritiskt reflekterande, att våga lyfta frågor som utmanar etablissemang och rådande intressen. Utveckling skapas ju ofta när olika intressen och perspektiv bryts mot varandra, eller? Kan vi kombinera dessa roller kommer det att vara fortsatt spännande att arbeta inom Högskolan Dalarna. I år blev jag utnämnd till docent. Jag är senior (det är förstås ännu finare att vara professor, men dit har jag en bit kvar). Jag har också blivit inröstad i Högskolans styrelse vilket fantastiskt förtroendeuppdrag! Jag tror att Högskolans och mina egna bästa år är de som ligger framför oss nu. Vi har aldrig stått starkare. Högskolan verkar ha funnit sin roll, vi har en bra mix av juniorer och seniorer, vi har rekryterat ny coach (rektor), och vi verkar ha fått ordning på fanklubben (alumniverksamheten). Nu är det bara att lägga fast en strategi och vara taktiskt finurliga det är vår stora utmaning. Och i den behöver vi allt stöd vi kan få. Jörgen Elbe 4 5

4 Högskolan Dalarna Högskolan Dalarna Nya rektorn presenterar sig Marita Hilliges, Högskolan Dalarnas rektor Jag kommer att sakna henne och skulle gärna se att vi fick behålla henne. Jag inser dock att det finns få personer i vår värld som skulle kunna konkurrera ut henne. Det är ett citat hämtat från Högskolan i Halmstads hemsida och det är rektor Romulo Enmark som säger dessa positiva saker. Den han pratar om är Marita Hilliges, Högskolan i Halmstads f.d prorektor och Högskolan Dalarnas rektor sedan 1/7. I somras var det dags att ta farväl av rektor Agneta Stark. Marita Hilliges var då prorektor på Högskolan i Halmstad, där hon hade varit sedan Stark och Hilliges hade träffats vid flera tillfällen i samband med olika representationer och konferenser på nationellt plan och via Starks presentationer av HDa hade Marita fått en ganska klar uppfattning om vad Högskolan Dalarna var för ett lärosäte. Vilket var en av anledningarna till att hon blev intresserad av den kommande rektorstjänsten. Marita kommer från den medicinska vetenskapen. Hon är docent i vävnadsbiologi och sedan 2008 är hon dessutom professor i neurovetenskap kom hon till Halmstad och 2005 blev hon ordförande i utbildningsnämnden där för att sedan bli prorektor Hur har du hunnit med att både göra en ämnesakademisk karriär upp till professor och en akademiskbyråkratisk karriär upp till rektor? Jag har alltid varit otålig som person och alltid velat att det ska hända saker. Jag har därför alltid engagerat mig. Om man engagerar sig får man även lära sig mer och man har större möjligheter att påverka. Inom mitt ämne arbetar man dessutom i forskargrupper, vilket medför att det är intensivt i perioder och däremellan kan det vara någon annan i gruppen som drar. Mellan 1997 och 2002 kunde jag dessutom ägna mig i stort sett helt åt forskning innan den andra delen började ta vid ordentligt. Marita ser flera likheter mellan Högskolan i Halmstad och Högskolan Dalarna. Utbildningsutbudet är liknande, brett och där man tänker på den omkringliggande regionens behov. Det är dessutom båda lärosäten som har en synlig plats i samhället. Högskolan Dalarna är dock något större Har du fått några överraskningar sedan du kom hit? Jag har fått många positiva aha-upplevelser när jag har gått runt och träffat människorna bakom verksamheten och blivit presenterad för den kompetens som finns inom olika områden och sett en del av de satsningar som har gjorts. Det är mycket inspirerande att man lägger stor vikt på den pedagogiska utvecklingen och att man inte är rädd för att gå ifrån traditionella undervisningssätt. Jag har även märkt att de som är här är här för de vill vara här och vill åstadkomma något på Högskolan Dalarna. Hur vill du då att Högskolan Dalarna ska utvecklas? Vi ska fortsätta att modigt utveckla våra styrkor. Främst tänker jag på flexibel nätbaserad utbildning det vi kallar nästa generations lärande, på forskarutbildningsrätter och förtroendefulla partnerskap med vår omgivning. Högskolan Dalarna ska också vara en fantastiskt bra arbetsplats. Man ska vilja jobba och studera här. Man ska ha en bra och trygg relation till sin arbetsplats. Hur uppnår man en fantastisk arbetsplats? Det viktigaste är att man har en grundläggande förståelse för att våra olikheter är en tillgång och att vi vårdar de styrkor som det medför. Det är viktigt att man hinner med att prata med varandra och att vi skapar nätverk. Om vi har en genuin egenkänsla är det också lättare att utveckla samarbetet med det kringliggande samhället och utveckla nätverken ytterligare. Rektorstjänsten har medfört att hon har flyttat med sin familj till Dalarna och Falun och jag avslutar intervjun med att fråga om det är något hon vill tillägga; Jo, jag är otroligt glad och tacksam för det varma mottagandet som jag har fått både på Högskolan och de människorna som jag har kommit i kontakt med utanför arbetet. skribent Marit Nybelius 6 7

5 Lärarprogrammet lärarprogrammet Irländsk Poesi och 20 års utveckling Irene Gilsenan Nordin är nybliven professor i engelska vid Högskolan men hon har varit här långt tidigare och lärt ut engelska och forskat i favoritämnet irländsk poesi. Irene kommer ursprungligen ifrån en stor familj på den Irländska landsbygden. Knappt 18 år lämnade hon tryggheten hemma på gården för att bege sig till London där hon gick en lärarutbildning på college. Efter sin utbildning och ett par år som lärare både i London och senare i Dublin gjorde Irene något väldigt impulsivt när hon var 26 år. Jag läste tidningen en dag och såg en annons där VMM (Volunteer Missionary Movement) sökte volontärer för arbete i Afrika. Jag tyckte det lät intressant och bestämde mig för att åka. Jag fick skriva på ett kontrakt och VMM betalade resa, boende och fickpengar. Det blev en underbar upplevelse. Jag fick bo i ett litet lokalt hus utan vare sig vatten eller elektricitet men jag älskade det. Det var en total omställning från storstadslivet jag levt i London och Dublin till att komma mitt ut i Kenyas bush. Skulle man ta sig någonstans fick man gå till närmaste väg som låg 7 km bort, där man tog en taxi till närmaste stad för att sedan ta bussen. Att förflytta sig var med andra ord väldigt omständigt. Jag jobbade som lärare där på en flickskola och det var en upplevelse som har kommit att påverka mitt liv. Jag träffade även min man där. En svensk slöjdlärare från Borlänge som då arbetade för SIDA. Efter vår tid i Kenya gifte vi oss och förflyttade oss till Botswana där vi jobbade som lärare under tre år innan våra kontrakt gick ut och han tog med mig hem till Sverige. Irene kom till Sverige 1981 och fick jobb som studiecirkelledare. Under den här tiden höll även Högskolan Dalarna på att starta upp och Irene fick idén att ta en examen i engelska. Men hon viste inte om hon ville bli lärare så hon pluggade även svenska och några grundämnen på Komvux för att få behörighet till ADB-programmet (administrativ databehandling), en utbildning på ett och ett halvt år vid Högskolan Dalarna. Det ledde till en kandidatexamen 1989 i engelska och ADB här vid Högskolan. Hon siktade sedan in sig på en doktorsexamen i engelsk litteratur. I samband med att hon startade sina studier som doktorand i Uppsala ringde hennes gamla lärare från Högskolan Dalarna och frågade om hon ville starta Engelska B där när hon var redo. Hon tackade ja och jobbade 50% som lärare vid högskolan samtidigt som hon doktorerade i Uppsala. I sin doktorsavhandling skrev hon om Seamus Heaney, en Irländsk poet som fick nobelpriset i litteratur Som ett resultat av det blev Irene intervjuad i radio då vinnaren anonnserades och fick som tack en inbjuden till nobelfesten, vilket blev en rolig upplevelse. Hon tänkte innan att det här var en chans att träffa Heaney och prata med honom och få lite material till sin avhandling. Men när hon kom dit var det så mycket folk att det inte gick att föra en ordentlig konversation. Hon presenterades dock för Heaney. Irene Gilsenan professor i engelska vid Högskolan Dalarna Sedan Irene började undervisa vid Högskolan Dalarna 1991 har det hänt väldigt mycket på Högskolans engelskavdelning. Då hon anställdes blev hon den fjärde personen på avdelningen vilket är en stor skillnad mot dagens ca 30 anställda. Irene är med och leder engelskavdelningen och har genom årens lopp varit med och startat otaliga kurser och mastersprogram. Hennes forskning kring irländsk poesi har även den gått framåt och hon säger att det alltid är en ny bok på väg. Hon ska bland annat släppa en bok till dagarna som heter Post National Irland som hon skrivit tillsammans med sin kollega Carmen Zamorano Llena och de har redan börjat arbeta på nästa bok som kommer heta Urban and Rural Irland som kommer visa kontrasterna mellan poesin i storstäderna och landsbygden. Jag är intresserad av den poesi som rör det spirituella och magiska i det vardagliga. Jag tycker inte om att blanda in politik i poesi även om det har varit fokus på det under 60- och 70-talet då det varit så oroligt på Irland. Jag är glad att man nu börjar fokusera mer på harmonin i naturen även om det där också blandas in miljöpolitik om dagens klimatförändringar o s v. skribent: Martin Murmester 8 9

6 Humaniora OCH MEDIER Humaniora OCH MEDIER Den postmoderne professorn Som forskare har Bo G Jansson utforskat narratologins (berättelseteorins) värld ur ett flermedialt perspektiv och blivit något av en expert på postmodernism. Sedan den första maj 2010 är Bo G Jansson professor i litteraturvetenskap vid Högskolan Dalarna. En titel han förtjänat efter ett liv av studier och forskning. Bo föddes i Uppsala men flyttade som barn till Jönköping i småland där han växte upp. Efter att han tagit studenten återvände Bo till sin födelsestad Uppsala började han studera vid Uppsala Universitet. Där läste han humanistiska ämnen såsom filosofi, konstvetenskap, men huvudinriktningen var litteraturvetenskap. När man läste litteratur vid Uppsala Universitet på den tiden fick man välja om man antingen skulle gå lärar- eller forskningsriktningen. Jag valde forskningsutbildningen vilket inte var ett lätt val eftersom den inte garanterar något jobb. Som lärare kan man ju alltid få jobb någonstans, men som forskare kan man inte vara lika säker. På grund av detta utbildade jag mig även till bibliotekarie i Borås under 80-talet, vilket är den enda yrkesutbildning jag har egentligen. Bo blev klar med sin forskarutbildning I sin avhandling skrev Bo om romanförfattaren Eyvind Johnson som tilldelades nobelpriset Jag valde ämnet innan han hade fått sitt pris och avhandlingen handlade då om Eyvinds författarskap. Under arbetets gång kom jag in på skillnaden mellan modernism och postmodernism. Eyvind var en modernistisk författare men när jag satte igång hade en diskussion om postmodernism satts igång i Europa och Amerika. Man tänkte sig alltså ett kulturskifte från modern tid till ett postmodernt tillstånd. Jag kopplade helt enkelt på den diskussionen till Eyvind Johnsons författarskap. Det gjorde min avhandling något originell och en aning rätt i tiden. Efter avhandlingen blev Bo anställd som svensk lektor vid Århus Universitet som är det näst största universitetet i Danmark. Där blev han med tiden erbjuden en fast tjänst, vilket inte är vanligt för utlandslektorer. Han stannade i Danmark i ungefär fem år innan han sökte sig tillbaka till Sverige då hans fru inte ville flytta från Uppsala till Århus. Han kom tillbaka till ett Sverige som hade börjat bygga ut högskoleväsendet. Det var inte längre bara Uppsala och Lund som gällde utan nya universitet och högskolor hade börjat växa upp på flera ställen. På grund av expansionen hamnade jag här vid Högskolan Dalarna Det fanns gaska gott om jobb och jag blev erbjuden tjänst vid flera högskolor. Anledningen att jag valde just Högskolan Dalarna var att jag inbillade mig att det skulle gå att pendla mellan Uppsala där min fru arbetade och Falun. Det höll bara ett par månader innan vi flyttade till Sala som ligger någonstans mittemellan de båda städerna, så att vi båda fick pendla. Men inte heller det fungerade särskilt bra och efter några fler misslyckade lösningar fick vi båda två jobb här vid Högskolan Dalarna runt år Sedan dess bor vi här. Med åren har Bo släppt en del böcker. Den första boken efter doktorsavhandlingen skrev han under sin tid i Danmark. Den handlade om postmodernismens introduktion i Norden. Ett ämne som sedan följt med under hela hans forskningskarriär. Jag är något av en idéhistoriker, det där att följa en författare var inte riktigt min grej. Jag vill följa de större rörelserna, idéhistoriskt alltså. Modernismen och postmodernismen är för mig helt olika epoker idéhistoriskt. En modernist är en människa som tänker på ett sätt medan en postmodernist tänker på ett helt annat sätt och alla de förändringarna har med teknologisk utveckling att göra vilket också är en viktig poäng för mig. Vi tänkte på ett sätt före TV och ett annat sätt efter, ett sätt före IT och ett annat efter. Integrationen av form, budskap och teknologi hänger ihop. När jag frågar vad Bo håller på med nu forskningsmässigt får jag reda på att han är forskningsledare för en forskningsmiljö på Högskolan som heter Världsarvets Världar. Bo G Jansson, Professor i litteraturvetenskap vid Högskolan Dalarna Jag håller just på med en omarbetning av en liten bok som jag skrev för ett par år sedan Världen i berättelsen. En bok som jag tyckte var ganska småskojig när jag skrev den, men som har sina brister och som nu har föråldrats en del. Jag tänkte ta tag i den och göra en totalomarbetning av den där jag också utvidgar den till ett mycket större verk. Jag har kommit till en ålder då jag inte kommer börja med några radikalt nya projekt utan vill istället fortsätta i de spår jag redan har påbörjat. Det jag kan göra är att kraftigt utveckla det jag gjort tidigare. skribent: Martin Murmester 10 11

7 mediahuset Mediahuset Den 11-12/11 var det The impact of sound and images på Mediehuset, en konferens för forskare, näringsliv och kreativa entreprenörer. Konferensens tema var att sätta fokus på samhällets snabba omställning till ett multimedialt informationssamhälle, där ljud och bild är viktiga förmedlare av information. Några exempel på föreläsare var: Erik Gandini, filmare (Videocracy), Pasi Johansson, Postproduction Stockholm, Jolyon Mitchell, Edinburgh University, Pelle Snickars, forskningschef Kungliga biblioteket, Johan Söderberg, (Recut-Remix) konstnärlig professor i ljuddesign vid Högskolan Dalarna, Håkan Karlsson, filmklippare, HAWC, Mats Omne, producent och regissör, Matiné Film&Television, Niclas Strandh, Digital PR, Peter Dahlén lektor i Medie- och kommunikationsvetenskap på Bergens universitet. På kvällen annornades Audiovisuellt party hos och av en av samarbetsparterna, nämligen Magasinet.

8 Industri och samhälle Industri och samhälle Turismprofessorn Namn: Magnus Bohlin Ålder: 60 Bor: Borlänge Jobb: Professor i kulturgeografi på Högskolan Dalarna Gillar: Åker gärna skidor och båt. Kulturgeografer som håller på med turism sysslar ofta med frågeställningar som rör transporter, lokalisering, tillgång på resurser, regional utveckling och destinationsplanering. Magnus är idag ämnesansvarig för ämnet turismvetenskap som i högre grad är ett tillämpningsämne som också rymmer flera av de traditionella universitetsämnena. Planerna är att utvidga ämnet, i symbios med turismens framfart som helhet. Vi är nu i början av uppbyggnaden av detta ämne. Vi har kandidaträttigheter men målet är att i fortsättningen också kunna ha forskarutbildningsrättigheter i ämnet. Turismen är en basnäring i Dalarna och ökar starkt i hela landet, det är en utveckling som vi inte ser något slut på. Det är viktigt att en regional högskola har en verksamhet som är relevant för det omgivande samhället. skribent Johan Nilsson Turismlinjen på Högskolan Dalarna startades 1979 och Magnus Bohlin var då en av förgrundspersonerna för programmet. Han var med och byggde linjen från grunden, men vägen till Dalarna gick från början helt andra banor, långt i från kurbits och spelmän. Efter studier i Örebro, fil. kand., grundlades karriären inom turismen i samband med studier i Kanada i början av 1970-talet. Han fortsatte därefter sin verksamhet i Uppsala innan han slutligen fann sin plats i Dalarna och Borlänge. Magnus intresse för turism växte med studierna. 1977, när Bengt Nybelius, som då var utbildningledare på Högskolan Dalarna, ringde Magnus och gav honom chansen att delta i uppbyggnaden av vad som skulle bli turismlinjen var svaret givet. Att vara med och hjälpa till i avstampet av programmet var för Magnus ett enkelt val. Ja, jag har länge varit intresserad av kulturgeografi och turism. Jag var doktorand i Uppsala på den tiden, men redan året efter det att Bengt Nybelius kontaktat mig började jag arbeta här. Idag är Magnus professor i kulturgeografi och under åren på Högskolan Dalarna har han hunnit arbeta med en hel del. Spetskompetensen finns framför allt inom två huvudområden. Jag har sysslat en hel del med turismens ekonomiska effekter och på senare tid arbetat med så kallad digital guidning för besöksmål. Idag finns det ungefär 12 stycken utbildningar liknande den i Dalarna runt om i Sverige. Den utbildning som Magnus var med att gå i bräschen för, som startade i Falun men idag återfinns i Borlänge, var en av de absolut första i landet

9 Högskolan Dalarna högskolan dalarna SPRÅKDAGEN Måndagen den 27 september firade vi på Högskolan Dalarna den internationella språkdagen likt många andra runtom i europa. Man kan idag läsa elva olika språk på Högskolan och vi har många internationella studenter som kommer långväga ifrån. Det märktes väl när vi bad dem att sätta en prick på sitt hemland på världskartan

10 Högskolan Dalarna Högskolan Dalarna Samlad Kompetens Namn: Yrke: Agnès Sandin Univ adj.franska Vid Högskolan Dalarna finns en oerhörd stor kunskap och erfarenhet bland alla oss som verkar och arbetar här. Något vi har samlat på oss från alla värdens alla hörn. Därför har vi samlat ihop ett gäng porträtt av några av oss med utländskt ursprung här vid Högskolan Dalarna för att visa en del av den globala spridning av kompetens som finns samlad här. Namn: Yrke: Namn: Yrke: Jonathan White Univ lekt, engelska Ursprung: London, England Tid vid HD: Sedan juli 2000 Frank Fiedler Bitr universitetslektor, energi och miljöteknik Ursprung: Chemnitz, Tyskland Tid vid HD: sedan 2003 Hur hamnade du här? Jag höll på att disputera och sökte jobb. Annonsen kom ut i The Times Higher Education Supplement, en akademisk tidning, och därför sökte jag Hur trivs du i Falun? Naturen är jättefin här, samt alla koncerter man kan gå på Hur hamnade du här? Jag gick magisterprogrammet i solenergi och sedan dess har det blivit svårt att bli av med mig :-) Intressanta projekt för tillfället? Ja, t.ex. jobbar jag med små elnät, baserade av sol- och vindel i Tanzania. Ursprung: Vienne, 2 mil söder om Lyon, Frankrike Tid vid HD: Började som timlärare 1989, arbetar heltid sedan 2004 Hur trivs du här i Dalarna? Mycket bra. Jag älskar att vistas i naturen. Uppskattar lugnet i mindre städer som Falun och Borlänge. Jag trivs väldgit bra på mitt arbete med mycket trevliga arbetskamrater. Vi är från olika nationaliteter vilket berikar Namn: Yrke: Chong Hui Li Namn: Yrke: Univ adj,kinesiska Ursprung: Kunming, sydvästra China Tid vid HD: Fyra och ett halvt år Vad gör det så roligt att undervisa vid Högskolan Dalarna? Avancerad teknik, god arbetsmiljö, utmaningar, hängivna kollegor och hårt arbetande studenter gör det till ett nöje att lära ut kinesiska här. Mariya Niendorf Univ adj, japanska Ursprung: Niigata, Japan, men har bott i USA de senaste 15 åren Intressen utanför högskolan? Jag har precis börjat lära mig svenska vid sfi, och det är kul. Jag skulle också vilja engagera mig i någon typ av dansgrupp då jag älskar att dansa flamenco, tango och latinamerikanska danser. Kanske när mina tvillingar blivit lite äldre!

11 Sjuksköterskeprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Med fokus på vården Anna Ehrenbergs karriär inom vården har utan tvekan varit målinriktad redan från början. Efter att ha gått sjuksköterskeutbildning och haft olika arbeten inom vården bestämde hon sig för att vidga vyerna och gå vidare. Hon genomförde sin forskarutbildning vid Uppsala universitet för att senare bli docent vid Örebro universitet och slutligen professor i vårdvetenskap med inriktning omvårdnad på Högskolan Dalarna. Att karriären tagit den form som den fått har knappast varit en slump, enligt Anna. Eftersom jag jobbade inom vården så länge så var det logiskt att nästa steg blev att vara med och påverka och utveckla den. Det fanns många frågor om varför och hur vården såg ut som den gjorde. Jag ville vara med och förbättra den. Annas forskningsområden har främst haft med beslutsfattande och beslutsstöd inom vården att göra. Hon har dessutom arbetat med att undersöka och få kunskap om hur forskningsresultat kan omsättas i vårdarbetet och hur olika arbetsförhållanden kan påverka vården. Till Dalarna kom Anna redan 1981 direkt efter att hon avslutat sin grundutbildning och till Högskolan Dalarna En av anledningarna till att valet föll på just Högskolan Dalarna var att det fanns bra förutsättningar för henne att arbeta med det hon ville. Planerna för vårdutbildningarna på Högskolan Dalarna är stora och man räknar med att det med tiden kommer att utveckla en forskarutbildning. Det handlar om förändringar som Anna menar skulle gynna både Högskolan och deras avgångsstudenter i det långa loppet. Jag önskar att vi tillsammans med närliggande områden inom Högskolan kunde få rätt till en egen forskarutbildning så småningom. Studenter som tagit examen skulle kunna fortsätta sina studier på högskolan efter att de avslutat sin grundutbildning. Det är en del av vårt forskningsområdes mål i framtiden, men det krävs mycket jobb och det tar tid. Utöver att ge avgångsstudenter bättre förutsättningar att kunna fortsätta att studera på forskarutbildningsnivå vill Anna välkomna de studenter som tidigare gått på Högskolan att någon gång under sitt yrkesliv återvända dit deras karriärer en gång började. Jag skulle vilja uppmuntra alla alumner att komma tillbaka till Högskolan Dalarna och fortsätta studera på avancerad nivå. De har ju fått perspektiv på det de lärt sig i sin grundutbildning och det vore mycket stimulerande att få jobba tillsammans med dem i deras fortsatta studier. skribent Johan Nilsson Namn: Anna Ehrenberg Ålder: 54 Bor: Falun Fritidsintressen: Att vara i skogen, plocka svamp och åka skidor

12 hälsa och samhälle hälsa och samhälle Michail Tonkonogi lika stor nyhet som en avgående partiledare När jag kommer för att intervjua Michail Tonkonogi, professor i idrottsfysiologi, så är han ganska stressad. Han har blivit tillfrågad att vara med på TV-programmet Debatt för ett tag sedan. I samband med att Mona Sahlin meddelar sin avgång meddelar dock SVT att de inte kan ha med inslaget med Tonkonogi. Precis när jag kommer har de hört av sig igen och meddelat att de visst vill att han kommer till Göteborg och de vill att han ska skriva en debattartikel innan. När Michail meddelar att det blir svårt att hinna just nu så lugnar de honom med att säga att det räcker om han skriver den om en timme 1989 var sista året innan Sovjetunionen började att rasa samman. Det året började Michail Tonkonogi som forskarstudent med inriktning fysiologi. När Sovjetunionen kollapsade fanns det dock ingen möjlighet att fortsätta studierna. Han hade dock under sitt första år redan kommit fram till hur man kunde mäta väldigt små substanser på olika sätt, oavsett om det var i luften, i blodet, vattnet eller var man ville undersöka substansinnehållet. Detta tyckte även den militära verksamheten, som hade haft sina kontor vägg i vägg med forskarnas kontor, var intressant och frågade Tonkonogi om han var intresserad av att arbeta med dem. Då Michail inte kände sig bekväm i den situationen så bestämde han sig för att fortsätta forska i ett annat land och söka sig någon annanstans. Först ville han bara ha tag i sina rapporter på biblioteket, men där tog det stopp. Personalen på biblioteket meddelade att han inte hade tillåtelse av KGB att komma åt sina rapporter. Nu kände han att det var än mer angeläget att åka. Han kom till Sverige och gick bokstavligen och knackade dörr hos professorerna på GIH i Stockholm och frågade om de ville ha en doktorand. En av dem sa ja och han började utan betalning och livnärde sig på ströjobb runt om i Stockholm. Efter ett tag kunde han glädja sig åt att han fick 6000 kronor i månaden. Hans kompetens uppskattades dock och när professorn fick en tillfällig tjänst i Norge fick Michail börja att undervisa och ha kursansvar. Hans forskarkarriär har varit framgångsrik och han fick redan 2002 ta emot priset som årets idrottsforskare i samband med idrottsgalan, samtidigt som den seniora forskaren Gunnar Borg blev belönad för sitt livsverk. För några år sedan kom han i kontakt med Helena Bellardini som introducerade honom för det arbete som bedrivs på Högskolan Dalarna. De första åren lånades han in som konsult och för tillfälliga insatser, men när det stod klart att man skulle satsa på ett biokemiskt labb så såg han ingen anledning till att stanna kvar i Stockholm. Han förklarar att det bland annat beror på skillnaden mellan GIH, KI(Karolinska institutet) och Högskolan Dalarna. GIH är ett traditionellt lärosäte där strukturen och arbetssättet sitter i väggarna och personalen handlar därefter. På Karolinska institutet arbetar man med nedskärningar av olika slag medan man på Högskolan Dalarna gärna arbetar med nya pedagogiska tillgrepp och där men hela tiden vill bygga något. Tonkonogi har fått en hel del uppmärksamhet medialt tack vare hans inlägg i diskussionen om hur barn och äldre bör styrketräna och om barn ska styrketräna och även i debatten om när man ska börja specialisera sig inom en idrott. Svenskarna har ett väldigt stort förtroende för myndigheterna och säger myndigheterna något så följer folket det, även om det inte finns vetenskapliga belägg för det. Och det är här som Tonkonogi har insett att han måste stå på barrikaderna ifall det ska bli en positiv utveckling. I början när han visade de vetenskapliga forskningsrön som stod i de sovjetiska böckerna om att barn kan styrketräna och att man ska specialisera sig tidigt så fick han bara höra att man kan inte gå efter sovjetisk litteratur och forskninsgrön. När han började studera den västerländska litteraturen märkte han dock att det stod samma sak i den, det var bara det att man inte följde rönen i Sverige. Han har därför genomfört flera studier i ämnena, haft kurser för äldre, debatterat om barn och styrketräning och Michail Tonkonogi, professor i idrottsfysiologi åkte alltså till TV-programmet debatt och diskutera tidig specialisering. Vad det gäller temat barn och styrketräning så fick han mycket kritik till en början, men ju mer han kunde påvisa att han hade vetenskapen bakom sig, desto mer lyssnade man på honom och han har nu blivit publicerad i flera stora, prestigefyllda, vetenskapliga tidningar. Han är inte rädd för att sticka ut. Han vet när han har rätt. Det kan ni både läsa, höra och se när han tar plats på barrikaderna i olika medier. skribent Marit Nybelius 22 23

13

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 Zuzana Helinsky BTJ Förlag Innehåll Omslag: Moa Björnson www.moas.nu Författaren och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2011 Tryck: Holmbergs 11,

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL Fört vid sammanträde 2006-09-08

HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL Fört vid sammanträde 2006-09-08 Tid 09.30 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Faculty Club, Högskolan Andersson Thorsten, ordf Anne-Marie Brodén Cumtell Anna Lena Enmark Romulo Gaspes Veronica Nilsson Katarina Norén Johan

Läs mer

Hej arbetsterapeuter!

Hej arbetsterapeuter! Hej arbetsterapeuter! Årets första månader har flugit förbi och våren är här. Styrelsen har genomfört årsmötet som hölls den 7 mars där Anette Hjälmefjord bjöds in för att prata om sina erfarenheter kring

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar. 25-26 augusti, 2014. Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala

DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar. 25-26 augusti, 2014. Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar 25-26 augusti, 2014 Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala Nätverket för Europarättsforskning inbjuder till Europarättsdagar,

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 VÄSTSVENSKA KONTAKTNÄTET 16 april 2007 FÖR FLEXIBELT LÄRANDE MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 Lena Johansson, värd för dessa två dagar, öppnar konferensen och

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Vilken termin ska man åka?

Vilken termin ska man åka? Under höstterminen 2012 åkte jag till Kina som utbytestudent till ett universitet som heter Shanghai Jiao Tong University (SJTU). Jag valde Jiao Tong för att det ligger i min favoritstad Shanghai och är

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se

Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se Varför CERE? Miljö- och naturresursekonomi har av både Umeå Universitet och SLU utvalts som strategiska forskningsområden Två separata, men sammanlänkade,

Läs mer

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0.

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0. 1 PERSONALBAROMETER 2004-03-04 Frekvens Tabeller 1 Kön Kvinna 181 53,7 Man 153 45,4 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 2 Ålder 18-34 83 24,6 35-49 50-65 138 40,9 113 33,5 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 3 Föseland

Läs mer

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Communicare är en unik konferens där yrkesverksamma, forskare samt studenter inom kommunikationsbranschen samlas för att diskutera aktuella frågor. Konferensen

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Einar Hansen. Natur. gymnasiet. Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1

Einar Hansen. Natur. gymnasiet. Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1 Einar Hansen gymnasiet Natur 2014 Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet

Läs mer

Praxisnära forskning. TITLE Cover page

Praxisnära forskning. TITLE Cover page Praxisnära forskning TITLE Cover page En lärares lyckade lopp till ett lockande lektorat Helena Sagar Lärare NO och teknik Lektor Kullaviksskolan Lopp? En kommentar på Facebook från en joggingkompis i

Läs mer

Hitta information (kurs C)

Hitta information (kurs C) Hitta information (kurs C) I dagstidningar finns det ofta annonser för olika typer av nöjen och aktiviteter. Svara på frågorna med hjälp av annonserna på nästa sida. A. Var kan man lyssna på musik gratis?

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Ja, vi är annorlunda! Om Altran och ett annat sätt att vara IT-konsult.

Ja, vi är annorlunda! Om Altran och ett annat sätt att vara IT-konsult. Ja, vi är annorlunda! Om Altran och ett annat sätt att vara IT-konsult. Hade du inte tänkt bli IT-konsult? I så fall vill vi gärna ha ditt CV. Hur får man folk att trivas på jobbet? På Altran bygger vi

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Kursutvärdering moment 2, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Jag är nöjd med de regelbundna föreläsningarna och seminarierna,

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Kunskap är inget värd utan förmågan att kunna använda den. Det här är Handelshögskolan vid Karlstads universitet.

Kunskap är inget värd utan förmågan att kunna använda den. Det här är Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Kunskap är inget värd utan förmågan att kunna använda den. Det här är Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Universitetens uppgift är att utveckla och bringa kunskap till människorna om livet, samhället

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Rapport från IDAS Helen Peterson Institutionen för Tema, Linköpings universitet Helen.Peterson@liu.se

Läs mer

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb Avdelningschef Koncerngemensamma projekt Nationella projekt Gruppledare Gruppchef Projektledare Internationella projekt Forskare Seniorforskare Labbingenjör Specialist Doktorand Tekniker Forskningsledare

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna

Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna Plats Sammanträdesrum Selma, campus Falun Datum och tid onsdagen den 19 februari, kl 10.00 15.00 Närvarande ledamöter Anmält förhinder Övriga närvarande

Läs mer

Regler för pensionerade professorers verksamhet som emerita/emeritus vid Högskolan Dalarna

Regler för pensionerade professorers verksamhet som emerita/emeritus vid Högskolan Dalarna Regler för pensionerade professorers verksamhet som emerita/emeritus vid Högskolan Dalarna Beslut: Rektor 2014-12-01 Revidering: 2015-03-23 Dnr: DUC 2014/763/10 Gäller fr o m: 2015-03-23 Ersätter: Regler

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! Filmgruppen FUF-bladet Studentpanelen Biståndsdebatten.se NY! Projektgruppen NY! Vem kan söka

Läs mer

En doktorands rätt att disputera

En doktorands rätt att disputera Lunds universitet, rektor Box 117 221 00 Lund Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 8534 teresa.edelman@hsv.se

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 dansfunk [dansfunk ] s. -en -er förk. av dans & funktionsnedsättningar KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 Skånes Dansteater har sedan

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52 Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Enligt statistik från OECD ( Education at a Glance ) fanns det år 2006 i hela

Läs mer

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...3 Varumärket Miun...4 Att vara ett varumärke...6 Att hålla intressanta presentationer...8 Att locka till samtal...10 Intervju:

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

Reseberättelse Polen

Reseberättelse Polen Reseberättelse Polen Utgången från centralstationen Introduktion Jag åkte på utbytesstudier till Polen och studerade vid Warsaw University of Technology höstterminen 2013/2014. Jag valde Polen för min

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14 Om rapporten Om statistiken Data från Ungdomsbarometern 13/14 Ungdomsbarometern är en årligen återkommande studie vars syfte är att kartlägga vad de svenska ungdomarna tycker, tänker och gör inom ett brett

Läs mer

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande 1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande Föräldrakooperativet Stensödens ekonomiska förenings förskola ligger otroligt vackert vid skog och berg 5km från Idbynskolan, 1,5 mil norr om Örnsköldsvik.

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Uppsala. Smarta företagare. Sedan 1286.

Uppsala. Smarta företagare. Sedan 1286. UPPSALA FÖRÄNDRAR VÄRLDEN. Valueguard, Hansoft, Readspeaker, 1x.com Phosworks, Muchdifferent, Airwatergreen, Chromogenics, Nanospace, Arocell. Dessa, och andra, nytänkande och fritänkande Uppsalaföretag,

Läs mer

Söka jobb - spontanansökningar

Söka jobb - spontanansökningar Sida 1/3 Söka jobb - spontanansökningar Karriär & utveckling Många brukar ofta poängtera att brev skall vara korta och koncisa. Några av nedanstående brev kan tyckas vara något långa. Det är dock bättre

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Hotell- och turismprogrammet VIRGINSKA

Hotell- och turismprogrammet VIRGINSKA Hotell- och turismprogrammet VIRGINSKA Hur vill du att din framtid ska se ut? Din framtid kan börja hos oss. Är du öppen för nya utmaningar? Är du modig? Gillar du språk? Vill du arbeta med människor i

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Call for Abstracts. NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik. 9-11 april 2008 Borås, Sverige

Call for Abstracts. NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik. 9-11 april 2008 Borås, Sverige Call for Abstracts NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik 9-11 april 2008 Borås, Sverige En årlig konferens för forskare, doktorander, vårdlärare, vårdprofessioner

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer