Vad går vårstädningen ut på? Attityder skapas tidigt!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad går vårstädningen ut på? Attityder skapas tidigt!"

Transkript

1

2 Varför ska vi vårstäda? Varje år slängs ton skräp i Sveriges natur och i Göteborg räknar man med att 600 ton slängs. Det skadar både växt- och djurliv. Hundratals fåglar och däggdjur dör varje år när de fastnar i skräp. Andra kvävs eller förgiftas när de misstar skräp för mat. Miljön tar skada av det skräp som förorenar mark och vatten. Dessutom kostar det mycket pengar att ta hand om nedskräpningen. Nedskräpning är ett växande problem. Med Vårstädningen vill vi i Göteborg vända den negativa trenden och få människor att uppmärksamma problemet kring nedskräpning. Vad går vårstädningen ut på? Vårstädningen innebär att skolklasser går ut i sitt närområde och plockar upp skräp som har slängts där. Långsiktigt handlar det förstås inte om att plocka upp efter andra, utan om att skräpet hör hemma i soppåsen eller i återvinningen istället för på marken. Eftersom barn och ungdomar är viktiga opinionsbildare hoppas vi kunna ge dem kunskap och väcka deras intresse genom det här undervisningsmaterialet. Attityder skapas tidigt! Miljön är allas gemensamma tillgång, och också allas vårt ansvar. Därför är det viktigt att tidigt få insikter och kunskap kring nedskräpning, avfall, kretsloppstänkande och hur vi kan skapa ett hållbart samhälle. Då kan våra barn lyckas bättre än vi i framtiden. Den som har förståelse för och insikt i de stora sammanhangen, kan också lättare agera på rätt sätt i de små. Och de kunskaperna följer med genom hela livet! 2

3 LÄRARHANDLEDNING OCH FAKTAUNDERLAG På de kommande sidorna får du tips om hur du kan lägga upp undervisningen i samband med Vårstädningen. Vi ger exempel på diskussionsfrågor och övningar som kan genomföras individuellt, gruppvis eller gemensamt i klassen. Syftet med undervisningsmaterialet är att: Lärarhandledningen är indelad efter fyra åldersgrupper: Förskola, sid. 4 Skolår 1-3, sid. 5 Skolår 4-6, sid. 6 Skolår 7-9, sid. 7 Ge barnen allmän kunskap om, insikt i och förståelse för nedskräpning i Sverige och Göteborg. Ge barnen allmän kunskap om kretsloppstänkande och avfallshantering i Göteborg. Ge barnen kunskaper om konsekvenserna av nedskräpningen: hur den påverkar natur, djur och människor. Eleverna ska också förstå hur skräp kan användas som en resurs. Barnen får förståelse för att miljön är individens ansvar och att vi alla kan hjälpa till att skapa ett hållbart samhälle. Lärarhandledningen för varje åldersgrupp är uppdelad i tre nivåer: För varje åldersgrupp finns lärarhandledning med förslag till diskussionsfrågor. Uppgifterna är avsedda för individuella studier eller gruppstudier. Nivå 1 Vad är skräp? Nivå 2 Konsekvenser av nedskräpning Nivå 3 Vad kan vi göra för att motverka nedskräpningen? Faktaunderlag för varje nivå hittar du på sidorna 8-14: Visste du att sid. 8 Nivå 1 sid Nivå 2 sid Nivå 3 sid

4 För dig som undervisar på förskolan Här får du förslag på olika lekar som kan ligga till grund för samtal med barnen. Använd faktadelen på sidan 8 som underlag för lekarna. Och kanske har du själv andra förslag till aktiviteter i samband med vårstädningen. Picknicken Picknicken är en lek som går ut på att på ett pedagogiskt lättförståeligt sätt förklara vad skräp är. Eftersom barnen är små är det viktigaste inte att gå in på detaljer om sopsortering, avfallshantering och kretslopp. Istället ligger fokus på att man inte ska skräpa ner och att olika sorters skräp kan återvinnas och hör hemma på olika ställen. Picknicken kan ni hålla ute eller inne. När allt är uppätet går ni igenom picknickresterna och ställer frågor till barnen. Är detta skräp? Får man slänga det i naturen? Ska man slänga det i soptunnan? Slutsatsen blir att man inte ska lämna något, allt ska tas om hand. Är barnen lite större kan ni gå in mer på återvinning. Vad kan man göra av en läskburk? Och var ska man göra av läskburken? Sortera skräpet i olika påsar. En för plast, en för kartong, en för kompost, o s v. Vad ska bort? Du kanske minns Brasses Lattjolajbanlåda i det klassiska barnprogrammet Fem myror...? Gör en egen variant av leken, fast med skräp istället för djur. Ta fyra olika sorters skräp. T ex en tandkrämstub, en Petflaska, en tom glasslåda och ett batteri. Låt barnen berätta vad som ska bort och diskutera varför. Det finns ju flera olika alternativ. Batteriet ska t ex bort för att det är farligt avfall och de andra är gjorda av plast. Petflaskan ska bort för att den går att panta. Ett tips är att låta barnen själva rita olika skräpsorter som du sedan använder. Skattjakten Anordna en skattjakt i samband med Vårstädningen! Ge barnen uppgiften att ta med sig en pryl tillbaka till förskolan, något som de själva tycker är fint eller något de tycker kan vara användbart. Låt sedan barnen visa upp och berätta vad det är för prylar de har hittat och vad de kan användas till. Se faktaunderlaget på sidorna 8-14! 4

5 För dig som undervisar i klass 1-3 Nivå 1. Vad är skräp? Vilka sorters skräp finns? Gör en tankekarta kring skräp. Genomgång av övriga exempel på skräp. Diskutera: Hur uppstår skräp? Varför slänger man skräp? Var ska olika typer av skräp slängas? Diskutera: Kan man använda skräp till något? Hur kan det användas? Nivå 2. Vad händer med skräpet? Fundera på vilka material skräpet är gjort av. Vilket skräp är farligt? Sortera skräpet efter farlighetstyp, d v s om det kan skada människor, djur eller natur. På vilka sätt kan det vara farligt? Är det giftigt, vasst, eller kan det skada på annat sätt? Fundera på vad som kan hända med skräpet i naturen, i hav och sjöar, och i stadsmiljö. Fundera över varför man ska källsortera avfall. Sortera skräpet efter olika material. Redovisa resultaten av diskussionerna gemensamt eller gruppvis. Nivå 3. Vad kan vi göra åt skräpet? Fundera på vad man kan göra åt problemet med nedskräpning. Hur kan man själv hjälpa till? Fundera på nyttan av återvinning och återanvändning. Fundera på vad Vårstädningen står för och vad den kan vara bra för. Underlag till diskussionen hittar du på sidorna 8-14! 5

6 För dig som undervisar i klass 4-6 Nivå 1. Vad är skräp? Ange olika sorters skräp i en gemensam brainstorm. Gör en tankekarta kring skräp. Genomgång av övriga exempel på skräp. Diskutera: Varifrån kommer skräpet? Hur uppstår skräp? Vad menas med skräp? Vad gör något till skräp och vad är inte skräp? Hur kan skräp användas och hur kan det bli en resurs? Diskutera: Källsortering och återvinning. Sortera skräpet i olika material. Nivå 2. Konsekvenser: Vad händer med skräpet? Genomgång/instudering av fakta kring skräp: kostnader för nedskräpningen i naturen, hur många ton slängs, hur lång tid tar det innan det bryts ner? Vilka material är det vanligaste skräpet tillverkat av? Vad är råvaran till de olika materialen? Vilka typer av skräp är farliga? För vem eller vad är olika sorters skräp farliga? Ange om de kan skada människa, djur eller natur. På vilka sätt kan de vara farliga? Är de giftiga, vassa, eller kan de skada på annat sätt? Diskutera farlighet för naturen på kortare och längre sikt. Hur påverkas människan av en skräpig miljö? Diskutera hälsa, trivsel och trygghet. Vad händer med avfall som lämnas till återvinning? Summera och presentera diskussionerna gemensamt eller gruppvis. Nivå 3. Åtgärder: Vad kan vi göra åt skräpet? Fundera på vad man kan göra åt problemet med nedskräpning i närmiljön; i kommunen, skolan o s v. Hur kan man själv hjälpa till? Fundera på nyttan av återvinning och återanvändning. Fundera på vad Vårstädningen står för och kan vara bra för. Nivå 4. En fältstudie Anordna en egen skräpletning i samband med vårstädningen. Ta med skräp tillbaka till skolan och sortera och diskutera materialet och hur det kan återvinnas. Vilka material består skräpet av? Hur lång tid tar det innan de bryts ner om det lämnas kvar i naturen? Vilka material kan återvinnas om man lämnar de rätt? Vad innebär återvinning? Kommer skräpet från fritids- eller från yrkesverksamhet? Varför slängde man just detta skräpet? Underlag till diskussionen hittar du på sidorna 8-14! 6

7 För dig som undervisar i klass 7-9 Nivå 1. Vad är skräp? Brainstorming: Ange olika sorters skräp i en gemensam brainstorm. Vilket skräp har man kommit i kontakt med på hem-orten, eller på semestern? Gör en tankekarta kring skräp. Diskutera skräpets bakgrund: Vad menas med skräp? Vad gör något till skräp och vad är inte skräp? Hur uppstår skräp? Hur kan skräp tas tillvara som en resurs? Varifrån kommer det? Varför har nedskräpningen ökat? Nivå 2. Konsekvenser: Vad händer med skräpet i vattnet, i naturen och i stadsmiljön? Skräpfakta: Genomgång/instudering av fakta kring skräp: kostnader, hur många ton slängs, hur lång tid tar det innan det bryts ner om det slängs i naturen? Hur fungerar återvinningen i Göteborg? Tillverkningsmaterial: Fundera på vilka material skräpet är tillverkat av. Vilka ämnen och typer av skräp är farliga? Hur ska farligt avfall hanteras och var ska det lämnas? Farlighetstyp: För vem eller vad är olika skräp farliga? Ange om de kan skada människa, djur eller natur. På vilka sätt kan de vara farliga? Är de giftiga, vassa, eller kan de skada på annat sätt? Diskutera farlighet för naturen i kortare och längre perspektiv. Påverkan på människan: Diskutera: Vad händer känslomässigt med oss människor i en skräpig miljö? Diskutera hälsa, trivsel och trygghet. Sök fakta: Vad säger lagen om nedskräpning? Redovisa resultaten: Summera och presentera diskussionerna gemensamt eller gruppvis. Nivå 3. Åtgärder: Vad kan vi göra åt skräpet? Ansvar och förslag på åtgärder: Fundera på vad man kan göra åt problemet med nedskräpning. Hur kan man själv hjälpa till? Vems är ansvaret? Hur kan industrierna/producenterna hjälpa till? Samhällsinsatser: Vilka insatser skulle behövas (politiska, ekonomiska) för att motverka nedskräpningen? Fundera på nyttan av återvinning och återanvändning. Medias roll: Vad står det i tidningarna? Tas debatten upp i TV och i så fall vilka är infallsvinklarna? Redovisa resultaten: Summera och presentera diskussionerna gemensamt eller gruppvis. Underlag till diskussionen hittar du på sidorna 8-14! 7

8 Faktaunderlag Visste du att: Metall går att återvinna om och om igen om den inte förorenas. Genom att återvinna stål och aluminium sparas stora mängder energi. Särskilt aluminium är tacksamt att återvinna ur energisynpunkt. Det går åt 95 % mindre energi att tillverka aluminium av återvunnet material jämfört med att nytillverka aluminium av råvaran bauxit. Om alla invånare i Sverige lämnar in alla sina kapsyler till återvinning under ett år räcker stålet till nya personbilar. De plastförpackningar som återvinns i Sverige idag sparar energi motsvarande mer än fat olja. Pappersförpackningar kan återvinnas fem till sju gånger innan fibrerna är utslitna. Varje år återvinner vi i Sverige pappersförpackningar som motsvarar en miljon träd. Av de totalt ton förpackningar som tillverkas per år samlas drygt 75 % in. Varje gång du lämnar in en förpackning till återvinning hjälper du till att spara energi. Du ser också till att naturens råvaror inte faller ur kretsloppet. Genom det gör miljön en vinst. Allt glas separeras! Det färgade glaset går inte att göra ofärgat och därför är det viktigt att ofärgat glas hålls rent från färg. Bilarna som hämtar glaset vid återvinningsplatserna har två fack för att hålla glaset separerat. Ingenting försvinner! Olika föremål har olika lång nedbrytningstid. Men bara för att ett föremål har brutits ner är det inte borta. - Det tar mellan ett och tre år för naturen att bryta ner en cigarettfimp! - Det tar 300 år för en aluminiumburk att brytas ner! - Det tar 450 år för naturen att bryta ner en PET-flaska! - Det tar längre än en miljon år för glas att brytas ner! 8

9 Nivå 1 Allmänt om nedskräpning och avfallshantering Hur ser nedskräpningssituationen ut i Sverige? En SIFO-undersökning, som Håll Sverige Rent har låtit göra, visar att 40 % av befolkningen anser att nedskräpningen ökat de senaste åren. För femton år sedan var den siffran 18 %. Samtidigt visar undersökningen att färre människor tycker att nedskräpningen är ett stort problem. Det tyder på att det vuxit fram en acceptans kring skräpet i Sverige. Om skräpet blir något som etableras och accepteras kommer viljan att göra något åt problemet så småningom att minska. När det gäller nedskräpning i tätort är det dock fler personer som anger att man tycker det är ett stort problem. Detta är också intressant eftersom det är just i tätorter som det skrivs många insändare om nedskräpning. Har acceptansen ökat och man ändå upplever att det är ett stort problem tyder det på att problemet verkligen har vuxit! tillträde eller insyn till. Men även om lagen förbjuder nedskräpning är det inte ofta som sådana brott anmäls. Däremot blir dumpning av sopor på allmän plats allt oftare anmält och straffat. Att till exempel ställa uttjänta möbler eller backar med tomglas bredvid återvinningsbehållarna räknas som nedskräpning. Även klotter räknas som nedskräpning och därför är det olagligt att klottra. Sortering Den moderna avfallshanteringen bygger på sortering, återvinning och förbränning. Genom att källsortera avfallet utnyttjas resurser effektivt och det sparar energi, miljö och råvaror. Avfallet är en resurs som i många fall kan återvinnas och ge råmaterial till nya produkter. Det avfall som blir över förbränns och blir elektricitet och värme till bostäder. Varför har nedskräpningen ökat? Det finns flera faktorer som påverkar, t ex att andra miljöproblem fått större fokus i media de senaste åren. I jämförelse med andra miljöproblem känns inte nedskräpningen lika viktig. Vi har fått nya konsumtionsvanor, snabbmaten är ett nytt fenomen och den innebär många förpackningar som, om de inte hanteras rätt, kan bli skräp. Kanske har den ökande individualismen i samhället en roll, den unga generationen känner inte samma kollektiva ansvar för hur det ser ut i vår närmiljö som den äldre. Vem är det som skräpar ner? Nämnda SIFO-undersökning visar att tre av tio svenskar slänger skräp på marken. Ju äldre man är desto mindre vanligt är det att man skräpar ner. Mest skräp kastas av åringar, där är siffran sju av tio. Fler män än kvinnor slänger skräp. Hur mycket skräp hamnar på marken? Siffror från Stockholms Miljöcenter visar att ton skräp årligen slängs på marken i Sverige. Detta skräp måste i många fall plockas upp manuellt vilket kostar skattebetalarna 377 miljoner kronor om året. Gaturenhållningen i Göteborg uppskattar att de städar upp cirka 600 ton skräp runt om i staden varje år till en kostnad av cirka 40 miljoner kronor. Vem ansvarar för att plocka upp skräpet? På kommunens mark ansvarar kommunen för att plocka upp, fastighetsägare ansvarar för områden runt sina fastigheter och andra markägare för sina områden. Men vi kan alla bidra till en renare miljö genom att inte slänga skräp på marken. Miljön är allas vårt ansvar! Är det brottsligt att skräpa ner? Ja, det är olagligt. Straffet är böter och i grövre fall fängelse i upp till ett år. Enligt miljöbalken kap får ingen skräpa ner utomhus på en plats som allmänheten har 9

10 Farligt avfall Farligt avfall är allt som innehåller ämnen som är giftiga, explosiva, brandfarliga eller frätande, t ex aceton, tändvätska, glödlampor och batterier. De får inte hällas ut i avloppet, slängas i naturen eller i de vanliga soporna utan måste lämnas till en återvinningscentral eller miljöstation. Om det farliga avfallet hamnar i naturen eller följer med avloppet förorenas sjöar och hav eftersom många skadliga ämnen inte kan avskiljas i avloppsreningsverken. Dessutom störs den bakteriologiska reningsprocessen. Kommer farliga ämnen ut i vattnet kan det skada vattenlevande djur och växter. Farligt avfall förorenar även avloppsslammet och gör det oanvändbart som gödningsmedel. Om det läggs i soppåsen hamnar de giftiga ämnena i förbränningsanläggningen och sprids i luft och mark eftersom det hamnar i röken och förbränningsaskan från Sävenäs. Genom att köpa miljömärkta alternativ, märkta med Bra miljöval (Falken) och Svanen, minskas risken att farliga ämnen hamnar på fel ställe. Rätt avfall på rätt ställe Ungefär hälften av hushållsavfallet går att återanvända eller återvinna. Det innebär att vi kan ta tillvara värdefulla material samtidigt som vi minskar avfallsförbränningen. Men för att avfallet ska kunna åter-användas eller återvinnas effektivt måste det sorteras rätt. I Göteborg finns ett väl utbyggt nät med återvinningsplatser, miljöstationer och återvinningscentraler som tar emot sådant som inte kan eller bör slängas i de vanliga hushållssoporna. På återvinningsplatser lämnas förpackningar av olika material, på de bemannade miljöstationerna lämnas farligt avfall och på återvinningscentralerna kan hushållen lämna det mesta. Allt som lämnas på återvinningsplatser, återvinningscentraler och miljöstationer tas om hand av olika materialåtervinningsföretag eller behandlingsanläggningar. Restavfall är det avfall som blir kvar när utsorteringen är gjord. Det samlas in av renhållningsarbetarna som kör det till Sävenäs avfallskraftvärmeverk. Där bränns avfallet och vid förbränningen får vi elektricitet eller fjärrvärme till många av hushållen i Göteborg. Rökgaserna renas och det som blir kvar efter förbränningen i form av slagg och aska läggs på deponi. Vad ska lämnas var? Till återvinningsplatsen Förordningen om producentansvar innebär att den som tillverkar eller importerar en förpackning också ska ansvara för att den återvinns när innehållet är använt. Därför finns det runt 400 återvinningsplatser runtom i Göteborg där tidningar samt förpackningar av glas, papp, hårdplast, och metall ska läggas. Det är viktigt att de olika materialen sorteras rätt för att materialåtervinningen ska bli effektiv. Förpackningarna samlas sedan in av Förpacknings- och tidningsinsamlingens entreprenörer och skickas till olika anläggningar för återvinning. Till återvinningscentralen Hushållen har också möjlighet att lämna sitt avfall på Göteborgs fyra återvinningscentraler. Där kan man förutom farligt avfall och förpackningar också lämna grovavfall, elavfall, däck, skrot, gamla kyl- och frys-skåp samt användbara kläder och textilier. Avfallet lämnas sorterat i olika materialslagscontainrar. Till miljöstation Det farliga avfall som finns i hushållen starka rengöringsmedel, nagellack, lösningsmedel, oljor, termometrar med kvicksilver, färgrester, glödlampor, lysrör, lågenergilampor, batterier med mera ska lämnas till en miljöstation. Det finns 17 miljöstationer på bemannade bensinstationer runtom i Göteborg. Din närmaste miljöstation hittar du på 10

11 Hur mycket hushållsavfall blir det i Göteborg om året? Biologiskt avfall, central behandling ton Biologiskt avfall, hemkompostering ton Restavfall ton Grovavfall ton Farligt avfall ton Kyl och frys stycken Övriga vitvaror ton Glöd-, lågenergilampor, lysrör, 142 ton Elavfall ton Returpapper ton Wellpapp ton Kartongförpackningar ton Glasförpackningar ton Metallförpackningar 560 ton Plastförpackningar 910 ton Totalt: ton Nivå 2 Konsekvenserna av nedskräpningen Skräp skadar Äppelskrottar och bananskal förvandlas snabbt till mull och blir en del av det naturliga kretsloppet. Men mycket av det som slängs i naturen bryts inte ned så snabbt och kan ställa till med stor skada under lång tid. Både människor och djur kan skära sig på glas och plåt. Plastskräp som till exempel sexpacksringar är farliga fällor för exempelvis sjöfåglarna. Tuggummin som ligger och skräpar på gator och ute i naturen är dödsfällor för glupska duvor och småfåglar. Kemikalier finns i nästan allting och kan läcka ut i marken och i vattnet. Eftersom allting i naturen hänger samman får vi tillbaka kemikalierna när vi andas, dricker och äter. Kemikalierna sugs upp i växterna som äts av småkrypen, som äts av större djur och så vidare. Sist i näringskedjan finns vi människor! Ingenting försvinner Olika föremål har olika lång nedbrytningstid. Men bara för att ett föremål har brutits ner är det inte borta. Det har bara fallit sönder i sina minsta beståndsdelar. Och tungmetaller bryts inte ned över huvudtaget. Även när fimpen efter tre år ser ut att vara borta finns det kadmium kvar som fimpen innehöll. Batterier kan innehålla nickel, kvicksilver och kadmium och i lampor finns det kvicksilver och bly. Skräp väcker känslor Många tycker att skräp är fult och blir arga och till och med ledsna av att det skräpas ner i naturen och staden. Skräp kan också skapa otrygghet och det finns ett dokumenterat samband mellan skräpiga miljöer, otrygghet och kriminalitet. Skräp är dessutom dyrt. Det kostar svenska skattebetalare 377 miljoner kronor per år och göteborgare betalar ungefär 40 miljoner kronor per år för att skräp som slängs på gator och i naturen ska samlas upp. Fakta om nedskräpning och avfallshantering Vem slänger skräp i naturen? I Sverige slänger 30 % av befolkningen skräp i naturen. I åldersgruppen år slänger 64 % skräp. Ju äldre man är desto mindre skräp slänger man. 46 % av männen svarar att de slänger skräp på marken och 28 % av kvinnorna svarade att de gör det. Vad slänger man i naturen? Papper, godisomslag, fimpar, cigarretter, snus m m. Kvinnor slänger mer tuggummi än män och män slänger mer snus än kvinnor. Fimpar slängs i lika stor utsträckning av båda könen. I Göteborg slängs mest plastmuggar, flaskor och papper av olika slag enligt Gaturenhållningen. Skräpet från snabbmatkedjor har ökat enormt den senaste 10-årsperioden och sedan gratistidningen lanserades i Göteborg har detta ökat skräpmängden. Varför slänger man i naturen? Den vanligaste orsaken beror på att man saknar papperskorg. Den näst vanligaste orsaken är lathet. Det är en dålig vana helt enkelt och man är bekväm. Hur mycket avfall finns i soppåsen? En person slänger i genomsnitt 4,6 kilo avfall/vecka i sitt sopkärl. Av det är 1,5 kilo förpackningar, 1,8 kilo bioavfall (matrester) och 1,3 kilo restavfall. 11

12 Vad händer med det insamlade avfallet i göteborg? Bioavfall Vid kompostering omvandlas avfallet till kompostjord och vid rötning bildas biogas som används som drivmedel till fordon. Restavfall Restavfallet (det som är kvar i soppåsen efter sopsortering) transporteras till Sävenäs avfallsvärmeverk där avfallet bränns och vid förbränningen utvinns el och fjärrvärme. Förpackningar Hårdplast: blir ny plastmassa och används i bland annat bullerplank, möbler, telefoner och parkbänkar. Stål och aluminium: smälts ner och gjuts till nya metalldelar som används i bil- och byggindustrin. Papp och kartong: blir nya förpackningar och byggpapp. Metall: används bland annat i järnvägsräls, bilkarosser och armeringsjärn. Glas: drygt hälften blir nya flaskor och burkar, resten blir glasfiberull. Tidningar Tidningar blir till ny pappersmassa och används i nya pappersprodukter. Farligt avfall Det farliga avfallet transporteras vidare till behandlingsanläggningar runt om i Sverige. En del av det farliga avfallet kan renas och användas som bränsle, annat neutraliseras eller förvaras tills bättre återvinningstekniker utvecklats. Det gäller till exempel bly från glödlampor. Batterier: kvicksilverbatterier och kvicksilver från andra produkter lagras i väntan på regeringsbeslut om hur kvicksilver ska tas om hand. Metallerna i nickelkadmiumbatterier liksom blybatterier används till nya batterier. Batterier som inte klassas som farligt avfall läggs på deponi. 12

13 Elektronik: kan återvinnas till 97 %. Apparaterna monteras ner och farligt avfall som kvicksilver och kadmium plockas bort. Metalldelar och vissa plastdelar återvinns. Övrig plast förbränns i anläggningar som omvandlar energin till värme och el. Varför ska man källsortera förpackningar? Genom att vi källsorterar bidrar vi till en bättre miljö och vi sparar både energi och råvaror. Nästan alla förpackningar som samlas in återvinns och av materialet tillverkas nya produkter. Det finns dessutom en producentansvarslag som omfattar alla medborgare och företag som syftar till att vi alla ska bidra till att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle genom att källsortera förpackningar. Vad innebär producentansvar? Principen är att den som tillför samhället en förorening också ska ta ansvar för att ta hand om den. För att det ska kunna fungera i praktiken måste politikerna definiera vilka varor som ska omfattas så att ansvaret för vem som tillför samhället dessa kan tydliggöras de ska ju ställas ansvariga för att organisera och finansiera en insamling. Detta kallas producentansvar. De varugrupper som lyder under producentansvar idag är förpackningar, returpapper (tidningar), bilar, däck, elektronik och glödlampor. Regeringen utreder också om till exempel leksaker, kläder, textilier, kontorsmöbler, byggnader, livsmedel med mera ska omfattas. Nivå 3 Åtgärder Vad vinner vi på att sluta skräpa ner och återvinna mer? Trivsel En ren strand, sjö, skog, gata, torg eller skolgård tycker de flesta är trevligare än en som är skräpig. Trygghet En ren miljö är en tryggare miljö för alla; barn som vuxna, djur och natur. Pengar ton skräp plockas upp i Sverige och 600 ton i Göteborg varje år. Den siffran måste kunna gå att sänka, med minskade kostnader för renhållning som följd. Genom återvinning och återanvändning sparar vi på naturens råvaror och energiförbrukningen och miljöbelastningen blir mindre. Miljö Att bli medveten om nedskräpningens konsekvenser, och det individuella ansvaret som medborgare, minskar människans belastning på miljön. Det är särskilt viktigt att vara aktsam med hur vi hanterar farligt avfall och se till att rätt sak hamnar på rätt plats. Återvinningens vinster Om alla invånare lämnar in alla sina kapsyler till återvinning under ett år räcker stålet till nya personbilar. Metall går att återvinna om och om igen om den inte förorenas. Genom att återvinna stål och aluminium sparas stora mängder energi. Särskilt aluminium är tacksamt att återvinna ur energisynpunkt. Det går åt 95 % mindre energi att tillverka aluminium av återvunnet material jämfört med att nytillverka aluminium med råvaran bauxit. De plastförpackningar som återvinns i Sverige idag sparar energi motsvarande mer än fat olja. Pappersförpackningar kan återvinnas fem till sju gånger innan fibrerna är utslitna. Varje år återvinner vi i Sverige pappersförpackningar som motsvarar en miljon träd. Av de totalt ton förpackningar som tillverkas per år samlas drygt 75 % in. Varje gång du lämnar in en förpackning till återvinning hjälper du till att spara energi. Du ser också till att naturens råvaror inte faller ur kretsloppet. Genom det gör miljön en vinst. 13

14 Vad kan du göra för att minska din miljöpåverkan? Förbruka så lite råvaror som möjligt genom att laga trasiga grejer, lämna det du inte längre vill ha till återanvändning och återvinning. Släpp inte ut sånt som naturen inte kan ta hand om, det vill säga ämnen som är giftiga eller som bryts ner alltför långsamt. Sortera därför ditt avfall väl och se till att lämna det på rätt ställe. Välj bort farliga saker redan i butiken. Om du tänker efter innan du handlar så gör du en miljöinsats som knappt kräver någon ansträngning alls. Köp miljömärkt när du kan, undvik miljöfarliga produkter och välj inte varor som stör reningsprocessen och därmed skadar havet och naturen. När du använder produkter som du vet påverkar miljön använd då med måtta! Vad kan vi göra åt nedskräpningen och hur blir vi bättre på att sortera rätt? Ändra attityder och beteenden Nedskräpning är ett relativt enkelt miljöproblem att göra något åt. Det gäller bara att vi alla ändrar vårt beteende och våra attityder och tar ett större ansvar för vår miljö. Skräp föder skräp. Det är inte okej att kasta skräp, även om platsen redan är skräpig! Det är viktigt att vara medveten om att allt man handlar kommer att bli skräp förr eller senare. Därför är också varje individ ansvarig för de produkter han/hon handlar. Genom kunskap om hur man sorterar avfallet och var man ska lämna det minskar miljöbelastningen och slöseriet med naturens resurser. Avfallet är en resurs som kan återvinnas och ge råmaterial till nya produkter om det sorteras rätt. Restavfallet kan till exempel bli elektricitet och fjärrvärme som värmer upp bostäder och ger varmt vatten i kranen. Adoptera ett område Klasser, föreningar och företag kan adoptera ett område, t ex en busshållplats, en del av en park eller lekplats, som de sköter om och städar flera gånger om året. Miljödag på skolan Håll en miljödag på skolan och ge sedan barnen i hemläxa att berätta för sina föräldrar vad de lärt sig. Planera utflykter och resor Ingenting får lämnas kvar i naturen, därför är det bra att planera för hemtagning innan ni ger er av. Kom ihåg att alltid ha med soppåsar när du ger dig iväg på semester eller ska vara en hel dag på stranden. Tänk också på att ta med så få förpackningar som möjligt. Oftast är papperskorgarna fulla (skräpet blåser då lätt iväg) vid större stränder och campingplatser och då är det bättre att ta med sig sitt skräp och slänga det hemma. Papperskorgar, återvinningsplatser, miljöstationer Om du tycker att det saknas papperskorgar, återvinningsplatser och miljöstationer: hör av dig till kommunen och uppmärksamma dem på problemet. Tel Kontakta också de personer som har ansvaret på din skola, för din bostad eller förening och be dem ordna möjlighet till källsortering. Dela med dig av din kunskap Berätta för folk i din omgivning hur alla kan hjälpa till för att få ett hållbart samhälle och en renare och friskare natur. Länktips Förpacknings- och Tidningsinsamlingen Håll Sverige Rent Miljöförvaltningen Kretsloppskontoret Om Vårstädningen Vårstädningen är ett initiativ av Trygg vacker stad, som är ett brett samarbete mellan förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad. Målet är inte bara att städa utan också att få en dialog om att skräp bara är skräp om det ligger på fel ställe. Förutom handskar, sopsäckar och praktiska instruktioner får skolorna därför också denna lärarhandledning. Genom de unga hoppas vi nå även många äldre. Mer information om årets Vårstädning hittar du på Källa: Underlaget är baserat på ett material som tagits fram av Stiftelsen Håll Sverige Rent. Foto: Peter Svenson 14

15 15

16 Lärarhandledning och fakta om nedskräpning Nu är det äntligen dags för årets vårstädning, något som barnen brukar tycka är hur kul som helst. Framför allt för att de känner att de gör något meningsfullt, att få vara en del av något som bidrar till en bättre miljö. Så prata med barnen om varifrån allt skräp kommer och vad man ska göra med det istället för att slänga det i naturen. Ta sedan med hela klassen ut i närområdet och ta hand om allt skräp ni hittar. Det blir garanterat en succé! Vårstädningen arrangeras av Trygg vacker stad som är ett brett samarbete mellan förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad.

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Ditt avfall är inget skräp

Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Var du lägger dina sopor har betydelse. Rätt sorterat blir ditt avfall en värdefull resurs som används till nya produkter eller energi. Till exempel

Läs mer

Lärarhandledning med studie- och inspirationsmaterial om nedskräpning Materialet är anpassat för förskolan till och med skolår 9

Lärarhandledning med studie- och inspirationsmaterial om nedskräpning Materialet är anpassat för förskolan till och med skolår 9 Lärarhandledning med studie- och inspirationsmaterial om nedskräpning Materialet är anpassat för förskolan till och med skolår 9 Stiftelsen Håll Sverige Rent, Box 4155 102 64 Stockholm Tel 08-505 263 00,

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall orebro.se Matavfall Det här sorterar du ut, lägger i matavfallspåsen och sedan i det bruna kärlet som finns i anslutning till fastigheten

Läs mer

Sorteringsguide. för dig på jobbet

Sorteringsguide. för dig på jobbet Sorteringsguide för dig på jobbet Resurshushållning för en bättre värld Vår planet är hårt belastad med en befolkning som närmar sig sju miljarder. Skall vi alla kunna leva tillsammans måste vi lära oss

Läs mer

Farligt avfall. Exempel på farligt avfall:

Farligt avfall. Exempel på farligt avfall: Farligt avfall Farligt avfall är sådant avfall som innehåller farliga ämnen. Gemensamt för dem alla är att de innehåller kemiska ämnen som kan vara giftiga, cancerframkallande, fosterskadande eller allmänt

Läs mer

H Å L L S V E R I G E R E N T FRÅN SÖDER TILL NORR

H Å L L S V E R I G E R E N T FRÅN SÖDER TILL NORR H Å L L S V E R I G E R E N T FRÅN SÖDER TILL NORR Rätt sak på rätt plats Studie- och inspirationsmaterial för förskoleklasser till skolår 6. Skolmaterialet ingår i en städ- och informationsturné, arrangerad

Läs mer

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun Information från Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun 2015 Sophanteringen i Ystad Tips & trix och annat intressant! I november 2014 gjordes

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen?? Här anges de vanligaste avfallsslagen, hur de ska sorteras och vad som händer efter att du har sorterat ut de olika avfallsslagen. Avfall markerat med en röd ruta är farligt avfall.

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision Avfallsplan för Degerfors kommun Regionallt avfallssamarbete i östra Värmland mellan Degerfors Kommun, Karlskoga Kommun, Kristinehamns Kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Storfors Kommun och

Läs mer

SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN

SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN Vad är avfall? Allt blir förr eller senare avfall. Lagen beskriver avfall som varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller är skyldig att göra

Läs mer

Jakten på det farliga avfallet fortsätter!

Jakten på det farliga avfallet fortsätter! Informatör Kiruna den 14 februari 2011 Stina Johansson Tfn. 0980-707 22 E-post: stina.johansson@tekniskaverkenikiruna.se Jakten på det farliga avfallet fortsätter! Tävlingen fortsätter och ger er båda

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

FARLIGT AVFALL ÄR LIKA ELAKT

FARLIGT AVFALL ÄR LIKA ELAKT FARLIGT AVFALL ÄR LIKA ELAKT SOM DET LÅTER. HOS OSS LÄMNAR DU DET HELT GRATIS. SKITDÅLIGT OM DET HÄR HAMNAR FEL. FARLIGT I DIN BOSTAD. Det finns en anledning till att elavfall och farligt avfall räknas

Läs mer

Kretsloppsanpassad avfallshantering. Livsmedelsverksamheter

Kretsloppsanpassad avfallshantering. Livsmedelsverksamheter Kretsloppsanpassad avfallshantering Livsmedelsverksamheter Bakgrund till skriften och allmänna bestämmelser Alla hushåll och verksamheter ska enligt renhållningsordningen sortera ut matavfall och brännbart

Läs mer

Det tar 450 år innan en plastflaska som hamnat i naturen har brutits ner. En återvunnen aluminiumburk spar energi som räcker till ett dygn vid datorn.

Det tar 450 år innan en plastflaska som hamnat i naturen har brutits ner. En återvunnen aluminiumburk spar energi som räcker till ett dygn vid datorn. Sorteringsguide MiljönyttaN: Genom att återvinna och på bästa sätt ta hand om vårt avfall kan vi spara naturens resurser. Om hela jordens befolkning skulle konsumera som vi gör i Sverige skulle vi behöva

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

INLEDNING BRÄNNBART... 4 MATAVFALL... 5 MATOLJA OCH MATFETT... 6 ELEKTRONIK... 7 LJUSKÄLLOR... 8 TIPS... 9 BATTERIER... 10 FARLIGT AVFALL...

INLEDNING BRÄNNBART... 4 MATAVFALL... 5 MATOLJA OCH MATFETT... 6 ELEKTRONIK... 7 LJUSKÄLLOR... 8 TIPS... 9 BATTERIER... 10 FARLIGT AVFALL... SORTERINGSGUIDE 1 INNEHÅLL INLEDNING INLEDNING... 3 BRÄNNBART... 4 MATAVFALL... 5 MATOLJA OCH MATFETT... 6 ELEKTRONIK... 7 LJUSKÄLLOR... 8 TIPS... 9 BATTERIER... 10 FARLIGT AVFALL... 11 METALLFÖRPACKNINGAR...

Läs mer

Åter- vinnings- guide

Åter- vinnings- guide Åter- vinnings- guide Det finns många anledningar till att sortera sitt avfall. Huvudargumentet är naturligtvis miljön. Genom återvinning ser vi till att inga farliga ämnen kommer ut i naturen. Dessutom

Läs mer

SORTERINGSINSTRUKTIONER PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALEN

SORTERINGSINSTRUKTIONER PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALEN SORTERINGSINSTRUKTIONER PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALEN OFTA FELSORTERAT AVFALL Bildäck Stekpannor/Grytor Parasoll Skurskaft Sopborstar Skyfflar Cyklar Barnvagn Brassestolar/Solstolar/Baden-baden Gräsklippare

Läs mer

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

Den roliga delen, det är att lära sig sopsortera rätt!! En konst som tar högst 4 minuter om dagen efter lite träning.

Den roliga delen, det är att lära sig sopsortera rätt!! En konst som tar högst 4 minuter om dagen efter lite träning. BRF Hängboken 2011-10-06 Soprummets är en av de viktigaste funktionerna för de boende men också ett klassiskt ämne för diskussion och irritation. Hur det än informerats och beslutats kommer det alltid

Läs mer

Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv

Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv 1 Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv 2 Du vinner på att återvinna! Varje gång du lämnar en förpackning eller en tidning till återvinning sker något stort. Ketchupflaskan blir en praktisk

Läs mer

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet?

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet? Några frågor om hämtning av hushållsavfallet Fråga A1 Hur ofta hämtas ditt hushållsavfall? Välj det alternativ som stämmer bäst Varje vecka Varannan vecka Var fjärde vecka Fråga A2 Hur är du med följande

Läs mer

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument!

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion Vad är det? Hållbar utveckling Det pratas mycket om hållbarhet. Hållbar utveckling, hållbar konsumtion, hållbart samhälle.

Läs mer

STÄDA SVERIGE Städa Strand 2015. Götaverkens SDK vid Smithska udden. Foto: Michaela Dahlström. Städa Strand

STÄDA SVERIGE Städa Strand 2015. Götaverkens SDK vid Smithska udden. Foto: Michaela Dahlström. Städa Strand STÄDA SVERIGE Städa Strand 2015 Götaverkens SDK vid Smithska udden. Foto: Michaela Dahlström. Städa Strand Informationsmaterial till deltagande föreningar 2015 2 Städa Strand Tack för att ni vill vara

Läs mer

Återvinning. för hushållen

Återvinning. för hushållen Återvinning för hushållen Återvinningscentral På återvinningscentralerna, ÅVC, kan hushållen lämna in sitt grov- och trädgårdsavfall samt farliga avfall kostnadsfritt. Denna service ingår i renhållningsavgiften.

Läs mer

Hur tycker du att framtidens avfallshantering ska se ut i Nacka?

Hur tycker du att framtidens avfallshantering ska se ut i Nacka? 2012-09-05 1 (6) ENKÄT LGH Hur tycker du att framtidens shantering ska se ut i Nacka? Som en del i arbetet med en ny splan för Nacka kommun vill vi veta vad du tycker är viktigt och vad du tycker bör förbättras!

Läs mer

Avfallsguiden. Hushåll Strömsunds kommun. Rätt hantering gör hushållsavfallet användbart på nytt.

Avfallsguiden. Hushåll Strömsunds kommun. Rätt hantering gör hushållsavfallet användbart på nytt. Avfallsguiden Hushåll Strömsunds kommun Rätt hantering gör hushållsavfallet användbart på nytt. Varför källsortera? När du källsorterar bidrar du till kretsloppet. Varje år samlas stora mängder avfall

Läs mer

Hej! Jag heter Sälle Säl och bor i Östersjön. För alla oss djur och människor som bor i Östersjöområdet är det bra att Östersjön hålls rent och att

Hej! Jag heter Sälle Säl och bor i Östersjön. För alla oss djur och människor som bor i Östersjöområdet är det bra att Östersjön hålls rent och att www.hsr.se Hej! Jag heter Sälle Säl och bor i Östersjön. För alla oss djur och människor som bor i Östersjöområdet är det bra att Östersjön hålls rent och att man inte skräpar ned. Det mår vi bättre av

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

Vad händer sedan.. Metallförpackningar

Vad händer sedan.. Metallförpackningar Metallförpackningar Av stål / plåt Eftersom stålets kvalitet inte förändras, kan det återvinnas till nya produkter om och om igen. Efter sortering transporteras stålet till Smedjebackens stålverk, SSAB

Läs mer

Sorteringshandbok för

Sorteringshandbok för Sortera rätt! Grafisk layout: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting Foto framsida: Per Pettersson Årgång: April 2010 Sorteringshandbok för landstingets verksamheter Information om källsortering och

Läs mer

Information från Avfallsenheten i Ystad

Information från Avfallsenheten i Ystad Information från Avfallsenheten i Ystad Vi strävar tillsammans mot ett hållbart samhälle. Vårt mål är att tillgodose de behov vi har idag utan att äventyra våra kommande generationers behov. 97% av vårt

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV FÖR BOENDE I FLERFAMILJSHUS, BRUNA PÅSEN LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. MATAVFALLET BLIR BIOGAS OCH NÄRING Närmare 40 procent av vårt hushålls avfall

Läs mer

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel Småhus Nu kan du gå ner i vikt Stegvist införande av viktbaserad avfallstaxa 2010 2012 mycket du Du betala Vi inför successivt viktbaserad avfallstaxa i Göteborg. Schemat här nedan visar när systemet införs

Läs mer

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI Fastighetsnära insamling - det nya sopsorteringssystemet! Nu ghe komm ts er till d nära in s itt o mrå amling de. Fast i tt tt Lä t at FNI ä ar g ör ad Ök r se l e vic iljö t rik M ig a tv Fastighetsnära

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI Fastighetsnära insamling - det nya sopsorteringssystemet! Nu ghe komm ts er till d nära in s itt o mrå amling de. Fast i tt tt Lä t at FNI ä ar g ör ad Ök r se l e vic iljö t rik M ig a tv Fastighetsnära

Läs mer

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SORTERING AV AVFALL... 5 2 FARLIGT AVFALL... 5 2.1 Impregnerat trä... 6 2.2 Asbest...

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Lätt att sortera rätt! Studentens guide till återvinningsrummet

Lätt att sortera rätt! Studentens guide till återvinningsrummet Lätt att sortera rätt Studentens guide till återvinningsrummet Ditt avfall är inte bara skräp Oavsett åsikter, livsstil eller karriärplaner kan du påverka din miljö, idag och i framtiden. Varje gång du

Läs mer

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkäten utförs som en del av arbetet med att ta fram en avfallsplan för kommunerna Degerfors, Filipstad, Gullspång, Karlskoga,

Läs mer

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL från APRIL KÄLLSORTERAR Vi även matavfall START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ Tack vare att du källsorterar kan avfall återvinnas till nya produkter. Därför har återvinningsstationer

Läs mer

ELRETUR Ett samarbete som gör sverige världsledande

ELRETUR Ett samarbete som gör sverige världsledande ELRETUR Ett samarbete som gör Sverige världsledande Sverige VÄRLDSLEDANDE på insamling av el - avfall Producentansvaret för el-avfall infördes i Sverige 1 juli 2001, samtidigt startade Elretur-samarbetet

Läs mer

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Undersökningen genomfördes mellan den 26 maj till den 7 juli 2008 Totalt deltog 118 personer Vi vill passa på

Läs mer

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på En del av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på Vi i Sverige återvinner ca 816 000 ton förpackningar varje

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Den här broschyren innehåller tips om hur du sorterar ditt avfall på bästa sätt. Har du frågor får du gärna kontakta oss på Borlänge Energi på tel

Den här broschyren innehåller tips om hur du sorterar ditt avfall på bästa sätt. Har du frågor får du gärna kontakta oss på Borlänge Energi på tel Sorteringstips Den här broschyren innehåller tips om hur du sorterar ditt avfall på bästa sätt. Har du frågor får du gärna kontakta oss på Borlänge Energi på tel 0243-730 60. Återvinningstationerna ansvaras

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

OM SOPOR. Dessutom betalar vi för varje kilo sopor vi slänger i soptunnorna och om vi blir bättre på att sortera kan också de kostnaderna minskas.

OM SOPOR. Dessutom betalar vi för varje kilo sopor vi slänger i soptunnorna och om vi blir bättre på att sortera kan också de kostnaderna minskas. OM SOPOR Den här gången handlar hela informationsbladet om sopor och sophantering. Den här informationen gäller alla boende, både hyresgäster och bostadsrättsinnehavare. Vi har alla precis lika stor skyldighet

Läs mer

Vad händer sedan? - om återvinning. Lunds Renhållningsverk

Vad händer sedan? - om återvinning. Lunds Renhållningsverk Vad händer sedan? - om återvinning Lunds Renhållningsverk Varför sortera och återvinna? Argumentet för att återvinna är, och har länge varit, att vi måste hushålla med våra resurser. Så är det fortfarande.

Läs mer

En kampanj om återvinning och nedskräpning, avsedd för årskurs 4 6

En kampanj om återvinning och nedskräpning, avsedd för årskurs 4 6 Lärarhandledning, studie- och inspirationsmaterial till: En kampanj om återvinning och nedskräpning, avsedd för årskurs 4 6 KAMPANJEN RÄTT SAK PÅ RÄTT PLATS DRIVS AV STIFTELSEN HÅLL SVERIGE RENT I SAMARBETE

Läs mer

Återvinningsstationen

Återvinningsstationen Återvinningsstationen Till återvinningsstationen beger du dig när du ska lämna dina förpackningar och tidningar för återvinning. Det finns totalt 5800 återvinningsstationer i Sverige och de är placerade

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

KÄLLSORTERING Bio Science - Miljö

KÄLLSORTERING Bio Science - Miljö PROJEKTARBETE 2011/2012 RUDBECK KÄLLSORTERING Bio Science - Miljö Projektmedlemmar Innehållsförteckning Inledning.... 3 Historia....... 4 Fakta om källsortering...5 Vad innebär begreppet källsortering?...5

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. För boende i flerfamiljshus, Gröna påsen Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir biogas och näring Närmare 40% av det som hamnar i soppåsen

Läs mer

AVFALL TILL SORTERING

AVFALL TILL SORTERING AVFALL TILL SORTERING Brännbart och obrännbart avfall t ex: Planglas Porslin och dricksglas Gummi Metallskrot Trä Plast (Förpackningar sorteras i särskilda kärl om sådana finns.) Farligt avfall Gips Impregnerat

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

RUTIN FÖR AVFALLSHANTERING

RUTIN FÖR AVFALLSHANTERING 7-14 214-7-1 Sida 1 av 1 diarenummer 117-1-91 RUTIN FÖR AVFALLSHANTERING Syfte Avfallshanteringen ska vara ett verktyg i arbetet med att upprätthålla en välfungerande källsortering vid Högskolan i Borås.

Läs mer

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön Villahushåll Insamling av matavfall en insats för miljön Hållbart samhälle Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem. Det har Upplands Väsby och åtta andra norrortskommuner

Läs mer

Flerfackssortering i Norrköping

Flerfackssortering i Norrköping Flerfackssortering i Norrköping Nu blir det enkelt att sortera Under hösten 2014 är bostadsområdena Ljunga, Svärtinge, Rist, Östra Husby, Fyrby, Sörby och Lindö utsedda till att prova ett nytt system för

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

Ditt matavfall blir biogas

Ditt matavfall blir biogas Ditt matavfall blir biogas Läs om hur du kan påverka miljön och dina kostnader Snart startar insamlingen av matavfall i Hylte kommun Vi gör bränsle av ditt matavfall Snart startar vi insamlingen av matavfall

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

stockholm.se/avfall För boende i flerfamiljshus, Gröna påsen Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

stockholm.se/avfall För boende i flerfamiljshus, Gröna påsen Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. stockholm.se/avfall För boende i flerfamiljshus, Gröna påsen Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir till biogas och ny näring Närmare 40

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Bra att veta om dina nya kärl

Bra att veta om dina nya kärl Bra att veta om dina nya kärl Hej! Nu kommer snart dina nya kärl. I denna broschyr får du svar på dina frågor om när dina nya kärl kommer, när du ska börja använda dem, hur vi tömmer kärlen, hur du kan

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Fritidshusägare. Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter

Fritidshusägare. Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter Fritidshusägare Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter Sophämtning Du som har fritidshus kan välja mellan flera olika kärlstorlekar

Läs mer

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön Information till stugområden i Falkenbergs kommun - nu kan vi ta hand om ert matavfall Dina matrester - gott för miljön 1 Matrester blir till biogas Mycket av det avfall som hushållen slänger är matavfall

Läs mer

En liten handbok om. Farligt avfall. För hushåll

En liten handbok om. Farligt avfall. För hushåll En liten handbok om Farligt avfall För hushåll Röda sopor = Farligt avfall Vad har avfallshanterarna i din kommun och Apoteket gemensamt? Vi tar emot farligt avfall vi kallar det för röda sopor. Om vi

Läs mer

Ren. information NYHET! Sophämtning. vårens helger. Nu skickar vi SMS till dig. Brunt kärl +påshållare +påsar=sant. Babsan ger matsmarta tips

Ren. information NYHET! Sophämtning. vårens helger. Nu skickar vi SMS till dig. Brunt kärl +påshållare +påsar=sant. Babsan ger matsmarta tips Ren information om avfall och miljö till dig som bor i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun. 2015 Samhällsinformation från Gästrike återvinnare NYHET! Nu skickar vi SMS till dig Brunt

Läs mer

Vad som är farligt avfall är noga bestämt i förordningen för farligt avfall, SFS 2001:1063.

Vad som är farligt avfall är noga bestämt i förordningen för farligt avfall, SFS 2001:1063. F arligt avfall Vad är farligt avfall? Vad som är farligt avfall är noga bestämt i förordningen för farligt avfall, SFS 2001:1063. Farligt avfall bör alltid hanteras med stor noggrannhet och försiktighet

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Sortera mer i Härnösand!

Sortera mer i Härnösand! Sortera mer i Härnösand! Det är bra att sortera sopor. Här får du veta varför det är bra, vad som händer med allt som samlas in i Härnösand och var du kan lämna ditt sorterade avfall. Svenskarna återvinner

Läs mer

Avfallsplan för Västerviks kommun

Avfallsplan för Västerviks kommun 2015-2020 Avfallsplan för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning Avfallsplan och Lokala föreskrifter för avfallshantering utgör tillsammans Renhållningsordningen för Västerviks

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. För boende i flerfamiljshus Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir till biogas och ny näring Närmare 40% av det som hamnar i soppåsen är

Läs mer

Information från Ystads kommun

Information från Ystads kommun Här hittar du information om hur sophanteringen ser ut och fungerar i Ystads kommun Tveka inte! Öppna broschyren och låt dig inspireras och informeras Hälsningar/Avfallsenheten Information från Ystads

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

VATTEN & AVLOPP. På Livsmedelsverkets hemsida (www.slv.se) finns bra information för dig som har egen brunn.

VATTEN & AVLOPP. På Livsmedelsverkets hemsida (www.slv.se) finns bra information för dig som har egen brunn. VATTEN & AVLOPP Dricksvatten Tillgång till vatten är en förutsättning för att samhället ska fungera. Rent vatten är livsviktigt - som dricksvatten och för att sköta den personliga hygienen och förhindra

Läs mer

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Grönt ljus för gröna påsen Tranås kommun inför nu ett delvis nytt sätt att hantera och insamla matrester. Mat som av någon anledning blir över

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa

Läs mer

Information från Avfallsenheten

Information från Avfallsenheten Bild: Sofia Güll Information från Avfallsenheten Matavfall i Ystad När får alla Ystads kommuns invånare möjligheten att sortera ut matavfall? Efterhand som vi byter ut våra fordon så utökas områdena där

Läs mer

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar i n d r a ng ti plast metall pappersförpackningar Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Det ska vara lätt att göra rätt! I Sverige är vi ganska bra på återvinning av förpackningar

Läs mer

Värbyängens Miljöpolicy

Värbyängens Miljöpolicy Värbyängens Miljöpolicy Det här gäller för Dig som bor på Värbyängen! Våra egna Miljöhus Så tar du hand om - ditt hushållsavfall - din källsortering Så sköter du och jag vårt område! Höst- och vårstädning

Läs mer

Sorteringsguide. Hitta rätt i avfallsdjungeln

Sorteringsguide. Hitta rätt i avfallsdjungeln Bild: FTI AB Bild: FTI AB Hitta rätt i avfallsdjungeln Vägvisare till källsortering Avfall är inte bara det som blir över - avfall är också en värdefull resurs och mycket går att återvinna. När material

Läs mer

Hemsidan Hemsidan uppdateras kontinuerligt och innehåller mycket användbar information. Besök den gärna! Adressen är: www.brfsjoberg.

Hemsidan Hemsidan uppdateras kontinuerligt och innehåller mycket användbar information. Besök den gärna! Adressen är: www.brfsjoberg. Mars 2015 Valberedningen Under februari har valberedningen frågat er medlemmar om ni vill vara med och påverka ert boende genom att vara med i styrelsen. Av 250 lägenheter har 4 personer visat intresse.

Läs mer

Juli Tema Hållbar utveckling

Juli Tema Hållbar utveckling Juli Tema Hållbar utveckling ÅTERVINNINGSKEMI plast får nytt liv I det här temat tar vi fasta på att det är bättre att återvinna material än att slänga det, vare sig det är i naturen eller på soptippen.

Läs mer

Det är lätt att sortera rätt! Mölndals källsorteringsguide

Det är lätt att sortera rätt! Mölndals källsorteringsguide Det är lätt att sortera rätt! Mölndals källsorteringsguide Utgiven av tekniska förvaltningen, Mölndals stad. Oktober 2014. Text och layout: Tekniska förvaltningen. Foto: Hans Wretlin, FTI, Sansac, tekniska

Läs mer