En profil med möjligheter Grafisk manual för Sjöfartsverket

Transkript

1 En profil med möjligheter Grafisk manual för Sjöfartsverket 1

2 Sjöfartsverket är en kundnära serviceorganisation som tar ett aktivt ansvar för framtidens sjöfart. Det, liksom att vi utgör en viktig kunskapskälla, är något som tydligt ska framgå i våra tjänsteerbjudanden, oavsett vilken målgruppen är. Sjöfartsverket ansvarar för infrastrukturen till sjöss, och är regeringens expert i sjöfartsfrågor. Vi är en del av det svenska maritima klustret och driver, tillsammans med andra aktörer, utvecklingen av sjöfarten som en av landets basnäringar. Vår grafiska manual ska vara till hjälp i arbetet med att tydliggöra Sjöfartsverkets varumärke. Den ska bidra till att kommunikationen kring vår verksamhet blir enkel och tydlig, både internt och externt. Den visuella kommunikationen ska förmedla varma känslor, visa på goda egenskaper och ge positiva associationer främst genom ett medvetet val av bilder och budskap. Det ska aldrig råda någon tvekan om vem avsändaren av budskapen är. Den grafiska manualen drar också upp riktlinjerna för trycksaksproduktion och -framställan, som ett stöd för den som så behöver och en frihet för den med större produktionsvana. Manualen ska användas vid såväl intern som extern produktion. Frågor kring den grafiska profilen och tillämpning av manualen besvaras av Stab Kommunikation. Maria Ottosson Kommunikationsdirektör 2

3 Innehåll sid Logotyp 4 Typografi 7 Färger 9 Dekorelement 10 Bildmanér 11 Trycksaker 15 Annonser 20 3

4 Logotyp Logotypen består av ett emblem och ett namn. Namnet ensamt får inte användas som logotyp, däremot kan emblemet vid behov användas på egen hand. Logotypen förekommer i färgerna svart, vitt och cyan. 4

5 Logotyp Placering För att logotypen ska synas bra används lika mycket luft till sidan som uppåt när den placeras på trycksaker. x x 5

6 Logotyp Vit logo Logotypen bör vara vit på färgad bakgrund (profilfärgerna) eller vit på foto. 6

7 Typsnitt HUStypsnitt Frutiger Light används till rubriker, ingresser och kortare brödtexter i broschyrer, trycksaker och annonser. I första hand används Frutiger Light för att ge ett modernt intryck. Stora rubriker skrivs i Frutiger Black och versaler med en spärrning på +30 Garamond används som brödtext i broschyrer, utredningar, rapporter och i längre brev. Garamond har en bättre läsbarhet när det är längre texter. Lucida Sans används i powerpoint. Frutiger Light abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö Frutiger Light Italic abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö Frutiger Roman abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö Frutiger Bold abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö Frutiger Black abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö 7

8 Typsnitt HUStypsnitt Fortsättning från föregående sida. Garamond abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö Garamond Italic abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö Lucida Sans abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö 8

9 Färger Profilfärg Vår profilfärg är klarblå. Den ger associationer till den miljö vi på Sjöfartsverket omger oss med, vatten och hav men också himmel. Vatten symboliserar välstånd och möjligheter, men det står även för kommunikation och något som förenar oss. Det passar väl in på vår kärnverksamhet som handlar om transporter som möjliggör att gods hittar rätt och att människor möts. Cyan är en färg som fungerar bra i tryck, även i dagspress, och den ger ett modernt, lätt intryck. Det går bra att använda cyan i olika toner. Här visar vi exempel på 50% och 25%. PMS CYAN PMS CYAN 50% PMS CYAN 25% CMYK 100/0/0/0 CMYK 50/0/0/0 CMYK 25/0/0/0 RGB 0/174/239 RGB 128/215/247 RGB 191/235/251 SekundärfärgER Våra sekundärfärger beige och grå står för sjöfartens anknytning till land. Elementet jord symboliserar stabilitet och lugn, medan trä står för utveckling och kreativitet. Vi har också valt en skarp orange för att påkalla uppmärksamhet och tillföra energi. Eld är ett kraftfullt element och färgen symboliserar energin och passionen som finns i vår verksamhet. PMS ORANGE 021 PMS 7502 PMS WARM GREY 11 CMYK 0/53/100/0 CMYK 0/8/35/10 CMYK 0/17/34/62 RGB 247/143/30 RGB 232/211/162 RGB 125/106/85 9

10 Designelement kompassrosen Vi har valt att använda en anrik sjöfartssymbol i vår dekor som designelement. Kompassrosen kan användas i någon av profilfärgerna eller vit mot färgad bakgrund. Den kan också användas för att skapa ett mönster. Då designelementet används tillsammans med logotypen, ska den tonas ner för att inte konkurrera visuellt. Kompassrosen används på trycksaker och i mallar för power pointpresentationer samt i webbapplikationer. Linjetjockleken får inte vara mindre än 0,25 pt. 10

11 Bildmanér horisont Sjöfartsverket finns i luft och vatten. Det visar vi med hjälp av liggande bilder av horisonter. 11

12 Bildmanér natur och detaljer Naturbilder balanserar och utgör kontraster till våra verksamhetsbilder. De påminner om att natur och miljö är viktiga för oss. Bilder på detaljer i sjöfartsmiljö och utsnitt ur bilder kan användas för att skapa kontrast och variation i den visuella kommunikationen. Sådana bilder används huvudsakligen för att förmedla känslor 12

13 Bildmanér människor Personer på bild visas i profil eller framifrån. Människor i rörelse är att föredra framför porträttbilder. 13

14 Bildmanér verksamheten Vi visar bilder från vår verksamhet 14

15 Trycksaker Visitkort Visitkort beställs på intranätet. Där finns även förtryckta korrespondenskort med samma utformning. Exempel på hur Sjöfartsverkets visitkort ser ut. Förnamn Efternamn Titel Organisation Östra Promenaden 7, Norrköping Tel , , Fax Med vänlig hälsning Eva Nordström informatör en rad till om man vill Tel Östra Promenaden 7, Norrköping Tel , , Fax Tel

16 Trycksaker Broschyrer omslag Vi gör våra broschyrer i standardformaten A4 (210 x 298 mm) och A5 (148 x 210 mm). Omslaget ska vara luftigt och stilrent. Bildmanér Horisont ska användas och ovanför bilden ska ett textat budskap sammanfatta innehållet. Logotypen kan ligga till höger eller vänster beroende på bild. Titeln skrivs med svart och cyan. Exempel på omslag visas här. ETT HAV AV MÖJLIGHETER Karriärvägar på Sjöfartsverket En rubrik i två färger 16

17 Trycksaker Broschyrer inlaga Våra broschyrers inlagor kan, beroende på textmängd, layoutas i form av tvåspalt eller trespalt. För att ge layouten stadga och luft används vinjetter med linje, tydligt urskiljbara ingresser, bildtexter i avvikande typografi och färg samt tydliga mellanrubriker. För val av typsnitt se sidan 7. Bilderna i våra broschyrer är utfallande åt minst ett håll. Layoutmall i InDesign beställs hos Stab Kommunikation. ETT HAV AV MÖJLIGHETER ETT HAV AV MÖJLIGHETER Det kulturella fenomenet markeringstext har i vår splittrade och stressade samtid blivit en allt vanligare företeelse. Detta som du just nu läser är en sådan, en markeringstext. Syftet med denna är att markera ett tänkt innehåll. Ett exempel på en rubrik Det kulturella fenomenet markeringstext har i vår splittrade och stressade samtid blivit en allt vanligare företeelse. Detta som du just nu läser är en markeringstext. Syftet med denna är att markera ett tänkt innehåll. Det kulturella fenomenet markeringstext har i vår splittrade och stressade samtid blivit en allt vanligare företeelse. Detta som du just nu läser är en sådan, en markeringstext. Syftet med denna är att markera ett tänkt innehåll. Innehållet i en text, för att inte tala om en markeringstext, kan vara oerhört varierat och omväxlande. I själva begreppet omväxling gömmer sig oanande möjligheter till nonsens, inte helt olikt det du just nu läser. Det har genom åren förekommit textmassor som har handlat om både det ena och det andra. För cirka ett hundra år sedan grundade en gentleman vid namn Walter Crane The Arts & Craft Society i London och året var 1888, det vill säga artonhundra och åttioåtta. Ambitionen denne kulturbyggare hade var att göra upp räkningen med industrialismens formförflackning. Redan då alltså. MELLANRUBRIK NR 1 De nya signalerna skulle bland annat ge upphov till en typografisk renässans, som från Hammersmith på Themsens vågor fördes ut över hela världen. I den jubileumsbok där andemeningen till denna text är hämtad, nämner man vidare sätteriets roll i den grafiska processen. Förr i tiden, det vill säga innan nittonhundra åttiofyra fanns det någonting som kallades sätterier. Deras uppgift, sätteriens alltså, är re-producerande: det vill säga att man ansvarar för en objektiv, funktionell typografisk standard. Man ser sig som mottagaren som avlyssnar och återger; efter konstens alla regler. I sakligt språkbruk rekommenderas den även internationella gångbara beteckningen typ, -er med synonymerna typsnitt, trycktyper och tryckbokstäver. Ord som skrivmaskinstyper, handskrift är några konsekvenser. Underrubrik 2 Frånvaron av enhetliga, rationella sättningsregler har i dataåldern bidragit till en ytterligare formupplösning. Vad är god typografi? Vad är harmoni? Vad är klockan? Den typografiska baskunskapen, giltig i alla tider och i all teknik, är idag i många fall helt bortglömd. En olycklig och utbredd missuppfattning, att trycktyper är avhängiga den mode- och stilhistoriska utvecklingen, har hos gett upphov till beteckningen stil. Och bara här i landet. Ingenting kan vara mer felaktigt. Det är ju i själva verket bara de minst användbara, informella typsnitten som uppvisar en sådan påverkan. I sakligt språkbruk rekommenderas den även internationella gångbara beteckningen typ, -er med synonymerna typsnitt, trycktyper och tryckbokstäver. Ord som skrivmaskinstyper, handskrift är några konsekvenser. Man kan dela in trycktyper i olika kategorier. Dels finns det antikva, med serif, och sanserif, utan dito. För längre, löpande textsättning bör endast antikva ifrågakomma. Antikvan uppträder i sin tur i diagonal, trans-, vertikal och linear form. Diagonalformen som är baserad på renässansens tidigaste trycktyper har en växlingsrik, tydlig och estetisk kvalitet som bättre än andra typsnitt lämpar sig för mängdsättning. Linearformen har en geometrisk karaktär för maximal tydlighet även under svåra tekniska förhållanden. Den tillhör framförallt Det kulturella fenomenet markeringstext har i vår splittrade och stressade samtid blivit en allt vanligare företeelse. Detta som du just nu läser är en sådan, en markeringstext. Syftet med denna är att markera ett tänkt innehåll. Innehållet i en text, för att inte tala om en markeringstext, kan vara oerhört varierat och omväxlande. I själva begreppet omväxling gömmer sig oanande möjligheter till nonsens, inte helt olikt det du just nu läser. Det har genom åren förekommit textmassor som har handlat om både det ena och det andra. För cirka ett hundra år sedan grundade en gentleman vid namn Walter Crane The Arts & Craft Society i London och året var 1888, det vill säga artonhundra och åttioåtta. Ambitionen denne kulturbyggare hade var att göra upp räkningen med industrialismens formförflackning. Redan då alltså. MELLANRUBRIK NR 1 De nya signalerna skulle bland annat ge upphov till en typografisk renässans, som från Hammersmith på Themsens vågor fördes ut över hela världen. I den jubileumsbok där andemeningen till denna text är hämtad, nämner man vidare sätteriets roll i den grafiska processen. Förr i tiden, det vill säga innan nittonhundra åttiofyra fanns det någonting som kallades sätterier. Deras uppgift, sätteriens alltså, är re-producerande: det vill säga att man ansvarar för en objektiv, funktionell typografisk standard. Man ser sig som mottagaren som avlyssnar och återger; efter konstens alla regler. Underrubrik 2 Frånvaron av enhetliga, rationella sättningsregler har i dataåldern bidragit till en ytterligare formupplösning. Vad är god typografi? Vad är harmoni? Vad är klockan? Den typografiska baskunskapen, giltig i alla tider och i all teknik, är idag i många fall helt bortglömd. En olycklig och utbredd missuppfattning, att trycktyper är avhängiga den mode- och stilhistoriska utvecklingen, har hos gett upphov till beteckningen stil. Och bara här i landet. Ingenting kan vara mer felaktigt. Det är ju i själva verket bara de minst användbara, informella typsnitten som uppvisar en sådan påverkan. I sakligt språkbruk rekommenderas den även internationella gångbara beteckningen typ, -er med synonymerna typsnitt, trycktyper och tryckbokstäver. Ord som skrivmaskinstyper, handskrift är några konsekvenser. Man kan dela in trycktyper i olika kategorier. Dels finns det antikva, med serif, och sanserif, utan dito. För längre, löpande textsättning bör endast antikva ifrågakomma. Antikvan uppträder i sin tur i diagonal, trans-, vertikal och linear form. Diagonalformen som är baserad på renässansens tidigaste trycktyper har en växlingsrik, tydlig och estetisk kvalitet som bättre än andra typsnitt lämpar sig för mängdsättning. Linearformen har en geometrisk karaktär för maximal tydlighet även under svåra tekniska förhållanden. Den tillhör framförallt dagspressens och reklamens värld. Sanserifen däremot har en nära eller helt uniform linjebredd. Den är i första hand ett semiformellt komplement till antikvan för textutmärkning och rubriker. Sanserifens läsbarhet är starkt begränsad. Varje text måste i regel ges ett i förhållande till typgrad och radlängd avpassat mellanslag, det vill säga radmellanrum. Kompakt sättning, utan mellanslag, är ofta en avvikelse från idealet. Den kan dock vara en acceptabel kompromiss vid spaltad sättning där den typografiska formen kräver en bestämd fasthet. I alla andra sammanhang är mellanslaget ett nödvändigt typografiskt element. Det kan vara mindre för typsnitt medstor stapellängd, och om- ETT HAV AV MÖJLIGHETER ETT HAV AV MÖJLIGHETER 6 7 Det kulturella fenomenet markeringstext har i vår splittrade och stressade samtid blivit en allt vanligare företeelse. Detta som du just nu läser är en sådan, en markeringstext. Syftet med denna är att markera ett tänkt innehåll. Det kulturella fenomenet markeringstext har i vår splittrade och stressade samtid blivit en allt vanligare företeelse. Detta som du just nu läser är en sådan, en markeringstext. Syftet med denna är att markera ett tänkt innehåll. Innehållet i en text, för att inte tala om en markeringstext, kan vara oerhört varierat och omväxlande. I själva begreppet omväxling gömmer sig oanande möjligheter till nonsens, inte helt olikt det du just nu läser. Det har genom åren förekommit textmassor som har handlat om både det ena och det andra. För cirka ett hundra år sedan grundade en gentleman vid namn Walter Crane The Arts & Craft Society i London och året var 1888, det vill säga artonhundra och åttioåtta. Ambitionen denne kulturbyggare hade var att göra upp räkningen med industrialismens formförflackning. Redan då alltså. MELLANRUBRIK NR 1 De nya signalerna skulle bland annat ge upphov till en typografisk renässans, som från Hammersmith på Themsens vågor fördes ut över hela världen. I den jubileumsbok där andemeningen till denna text är hämtad, nämner man vidare sätteriets roll i den grafiska processen. Förr i tiden, det vill säga innan nittonhundra åttiofyra fanns det någonting som kallades sätterier. Deras uppgift, sätteriens alltså, är re-producerande: det vill säga att man ansvarar för en objektiv, funktionell typografisk standard. Man ser sig som mottagaren som avlyssnar och återger; efter konstens alla regler. Man kan dela in trycktyper i olika kategorier. Dels finns det antikva, med serif, och sanserif, utan dito. För längre, löpande textsättning bör endast antikva ifrågakomma. Antikvan uppträder i sin tur i diagonal, trans-, vertikal och linear form. Diagonalformen som är baserad på renässansens tidigaste trycktyper har en växlingsrik, tydlig och estetisk kvalitet som bättre än andra typsnitt lämpar sig för mängdsättning. Linearformen har en geometrisk karaktär för maximal tydlighet även under svåra tekniska förhållanden. Den tillhör framförallt dagspressens och reklamens värld. Sanserifen däremot har en nära eller helt uniform linjebredd. Den är i första hand ett semiformellt komplement till antikvan för textutmärkning och rubriker. Sanserifens läsbarhet är starkt begränsad. Varje text måste i regel ges ett i förhållande till typgrad och radlängd avpassat mellanslag, det vill säga radmellanrum. Kompakt sättning, utan mellanslag, är ofta en avvikelse från idealet. Den kan dock vara en acceptabel kompromiss vid spaltad sättning där den typografiska formen kräver en bestämd fasthet. I alla andra sammanhang är mellanslaget ett nödvändigt typografiskt element. Det kan vara mindre för typsnitt medstor stapellängd, och omvänt. Typsnitt som trans-antikva, övergångsform, och vertikalantikva kräver ett större mellanslag än normalt för att upphäva en viss staketeffekt. Kompakt sättning, utan mellanslag. Kompakt sättning, utan mellanslag. En olycklig och utbredd missuppfattning, att trycktyper är avhängiga den missuppfattning, att trycktyper är avhängiga den mode. Underrubrik 2 Frånvaron av enhetliga, rationella sättningsregler har i dataåldern bidragit till en ytterligare formupplösning. Vad är god typografi? Vad är harmoni? Vad är klockan? Den typografiska baskunskapen, giltig i alla tider och i all teknik, är idag i många fall helt bortglömd. En olycklig och utbredd missuppfattning, att trycktyper är avhängiga den mode- och stilhistoriska utvecklingen, har hos gett upphov till beteckningen stil. Och bara här i landet. Ingenting kan vara mer felaktigt. Det är ju i själva verket bara de minst användbara, informella typsnitten som uppvisar en sådan påverkan. I sakligt språkbruk rekommenderas den även internationella gångbara beteckningen typ, -er med synonymerna typsnitt, trycktyper och tryckbokstäver. Ord som skrivmaskinstyper, handskrift är några konsekvenser. Man kan dela in trycktyper i olika kategorier. Dels finns det antikva, med serif, och sanserif, utan dito. För längre, löpande textsättning bör endast antikva ifrågakomma. Antikvan uppträder i sin tur i diagonal, trans-, vertikal och linear form. Diagonalformen som är baserad på renässansens tidigaste trycktyper har en växlingsrik, tydlig och estetisk kvalitet som bättre än andra typsnitt lämpar sig för mängdsättning. Linearformen har en geometrisk karaktär för maximal tydlighet även under svåra tekniska förhållanden. Den tillhör framförallt dagspressens och reklamens värld. Sanserifen däremot har en nära eller helt uniform linjebredd. Den är i första hand ett semiformellt komplement till antikvan för textutmärkning och rubriker. Sanserifens läsbarhet är starkt begränsad. Varje text måste i regel ges ett i förhållande till typgrad och radlängd avpassat mellanslag, det vill säga radmellanrum. Kompakt sättning, utan mellanslag, är ofta en avvikelse från idealet. Den kan dock vara en acceptabel kompromiss vid spaltad Arbetet skiljer sig från dag till dag beroende på vilken båt du kör

18 Trycksaker Broschyrer inlaga Här visar vi ett uppslag med texten i tre spalter och ett uppslag med två olika bredd på spalterna. ETT HAV AV MÖJLIGHETER ETT HAV AV MÖJLIGHETER Ett exempel på en rubrik Det kulturella fenomenet markeringstext har i vår splittrade och stressade samtid blivit en allt vanligare företeelse. Detta som du just nu läser är en sådan, en markeringstext. Syftet med denna är att markera ett tänkt innehåll. Det kulturella fenomenet markeringstext har i vår splittrade och stressade samtid blivit en allt vanligare företeelse. Detta som du just nu läser är en sådan, en markeringstext. Syftet med denna är att markera ett tänkt innehåll. Innehållet i en text, för att inte tala om en markeringstext, kan vara oerhört varierat och omväxlande. I själva begreppet omväxling gömmer sig oanande möjligheter till nonsens, inte helt olikt det du just nu läser. Det har genom åren förekommit textmassor som har handlat om både det ena och det andra. För cirka ett hundra år sedan grundade en gentleman vid namn Walter Crane The Arts & Craft Society i London och året var 1888, det vill säga artonhundra och åttioåtta. Ambitionen denne kulturbyggare hade var att göra upp räkningen med industrialismens formförflackning. Redan då alltså. MELLANRUBRIK NR 1 De nya signalerna skulle bland annat ge upphov till en typografisk renässans, som från Hammersmith på Themsens vågor fördes ut över hela världen. I den jubileumsbok där andemeningen till denna text är hämtad, nämner man vidare sätteriets roll i den grafiska processen. Förr i tiden, det vill säga innan nittonhundra åttiofyra fanns det någonting som kallades sätterier. Deras uppgift, sätteriens alltså, är re-producerande: det vill säga att man ansvarar för en objektiv, funktionell typografisk standard. Man ser sig som mottagaren som avlyssnar och återger; efter konstens alla regler. Underrubrik 2 Frånvaron av enhetliga, rationella sättningsregler har i dataåldern bidragit till en ytterligare formupplösning. Vad är god typografi? Vad är harmoni? Vad är klockan? Den typografiska baskunskapen, giltig i alla tider och i all teknik, är idag i många fall helt bortglömd. En olycklig och utbredd missuppfattning, att trycktyper är avhängiga den modeoch stilhistoriska utvecklingen, har hos gett upphov till beteckningen stil. Och bara här i landet. Ingenting kan vara mer felaktigt. Det är ju i själva verket bara de minst användbara, informella typsnitten som uppvisar en sådan påverkan. I sakligt språkbruk rekommenderas den även internationella gångbara beteckningen typ, -er med synonymerna typsnitt, trycktyper och tryckbokstäver. Ord som skrivmaskinstyper, handskrift är några konsekvenser. Man kan dela in trycktyper i olika kategorier. Dels finns det antikva, med serif, och sanserif, utan dito. För längre, löpande textsättning bör endast antikva ifrågakomma. Antikvan uppträder i sin tur i diagonal, trans-, vertikal och linear form. Diagonalformen som är baserad på renässansens tidigaste trycktyper har en växlingsrik, tydlig och estetisk kvalitet som bättre än andra typsnitt lämpar sig för mängdsättning. Linearformen har en geometrisk karaktär för maximal tydlighet även under svåra tekniska förhållanden. Den tillhör framförallt dagspressens och reklamens värld. Sanserifen däremot har en nära eller Sjöfart och hamnar Näringspolitik Sjöfartsforskning Miljö Båtliv Transport helt uniform linjebredd. Den är i första hand ett semiformellt komplement till antikvan för textutmärkning och rubriker. Sanserifens läsbarhet är starkt begränsad. Varje text måste i regel ges ett i förhållande till typgrad och radlängd avpassat mellanslag, det vill säga radmellanrum. Kom- Det kulturella fenomenet markeringstext har i vår splittrade och stressade samtid blivit en allt vanligare företeelse. Detta som du just nu läser är en sådan, en markeringstext. Syftet med denna är att markera ett tänkt innehåll. Innehållet i en text, för att inte tala om en markeringstext, kan vara oerhört varierat och omväxlande. I själva begreppet omväxling gömmer sig oanande möjligheter till nonsens, inte helt olikt det du just nu läser. Det har genom åren förekommit textmassor som har handlat om både det ena och det andra. För cirka ett hundra år sedan grundade en gentleman vid namn Walter Crane The Arts & Craft Society i London och året var 1888, det vill säga artonhundra och åttioåtta. Ambitionen denne kulturbyggare hade var att göra upp räkningen med industrialismens formförflackning. Redan då alltså. I sakligt språkbruk rekommenderas den även internationella gångbara beteckningen typ, -er med synonymerna typsnitt, trycktyper och tryckbokstäver. Ord som skrivmaskinstyper, handskrift är några konsekvenser. Man kan dela in trycktyper i olika kategorier. Dels finns det antikva, med serif, och sanserif, utan dito. För längre, löpande textsättning bör endast antikva ifrågakomma. Antikvan uppträder i sin tur i diagonal, trans-, vertikal och linear form. Diagonalformen som är baserad på renässansens tidigaste trycktyper har en växlingsrik, tydlig och estetisk kvalitet som bättre än andra typsnitt lämpar sig för mängdsättning. Linearformen har en geometrisk karaktär för maximal tydlighet även under svåra tekniska förhållanden. Den tillhör framförallt dagspressens och reklamens värld. Sanserifen däremot har en nära eller helt uniform linjebredd. Den är i första hand ett semiformellt komplement till antikvan för textutmärkning och rubriker. Sanserifens läsbarhet är starkt begränsad. Varje text måste i regel ges ett i förhållande till typgrad och radlängd avpassat mellanslag, det vill säga radmellanrum. Kompakt sättning, utan mellanslag, är ofta en avvikelse från idealet. Den kan dock vara en acceptabel kompromiss vid spaltad sättning där den typografiska formen kräver en bestämd fasthet. I alla andra sammanhang är mellanslaget ett nödvändigt typografiskt element. Det kan vara mindre för typsnitt medstor stapellängd, och omvänt. Typsnitt som trans-antikva, övergångsform, och vertikalantikva kräver ett större mellanslag än normalt för att upphäva en viss staketeffekt. MELLANRUBRIK NR 1 De nya signalerna skulle bland annat ge upphov till en typografisk renässans, som från Hammersmith på Themsens vågor fördes ut över hela världen. I den jubileumsbok där andemeningen till denna text är hämtad, nämner man vidare sätteriets roll i den grafiska processen. Förr i tiden, det vill säga innan nittonhundra åttiofyra fanns det någonting som kallades sätterier. Deras uppgift, sätteriens alltså, är re-producerande: det vill säga att man ansvarar för en objektiv, funktionell typografisk standard. Man ser sig som mottagaren som avlyssnar och återger; efter konstens alla regler. Så här kan underrubrik nr 2 se ut Frånvaron av enhetliga, rationella sättningsregler har i dataåldern bidragit till en ytterligare formupplösning. Vad är god typografi? Vad är harmoni? Vad är klockan? Den typografiska baskunskapen, giltig i alla tider och i all teknik, är idag i många fall helt bortglömd. En olycklig och utbredd missuppfattning, att trycktyper är avhängiga den modeoch stilhistoriska utvecklingen, har hos gett upphov till beteckningen stil. Och bara här i landet. Ingenting kan vara mer felaktigt. Det är ju i själva verket bara de minst användbara, informella typsnitten som uppvisar en sådan påverkan. I sakligt språkbruk rekommenderas den även internationella gångbara beteckningen typ, -er med synonymerna typsnitt, trycktyper och tryckbokstäver. Ord som skrivmaskinstyper, handskrift är några konsekvenser. Man kan dela in trycktyper i olika kategorier. Dels finns det antikva, med serif, och sanserif, utan dito. För längre, löpande textsättning bör endast antikva ifrågakomma. Antikvan uppträder i sin tur i diagonal, trans-, vertikal och linear form. Diagonalformen som är baserad HÄR KAN DET LIGGA EN BILDTEXT SOM HANDLAR OM BILDEN TILL HÖGER. Det kulturella fenomenet markeringstext har i vår splittrade och stressade samtid blivit en allt vanligare företeelse 4 5 ETT HAV AV MÖJLIGHETER ETT HAV AV MÖJLIGHETER I sakligt språkbruk rekommenderas den även internationella gångbara beteckningen typ, -er med synonymerna typsnitt, trycktyper och tryckbokstäver. Ord som skrivmaskinstyper, handskrift är några konsekvenser. Man kan dela in trycktyper i olika kategorier. Dels finns det antikva, med serif, och sanserif, utan dito. För längre, löpande textsättning bör endast antikva ifrågakomma. Antikvan uppträder i sin tur i diagonal, trans-, vertikal och linear form. Diagonalformen som är baserad på renässansens tidigaste trycktyper har en växlingsrik, tydlig och estetisk kvalitet som bättre än andra typsnitt lämpar sig för mängdsättning. Linearformen har en geometrisk karaktär för maximal tydlighet även under svåra tekniska förhållanden. Den tillhör framförallt dagspressens och reklamens värld. Ett exempel på en rubrik DET KULTURELLA FENOMENET markeringstext har i vår splittrade och stressade samtid blivit en allt vanligare företeelse. Detta som du just nu läser är en sådan, en markeringstext. Syftet med denna är att markera ett tänkt innehåll. Innehållet i en text, för att inte tala om en markeringstext, kan vara oerhört varierat och omväxlande. I själva begreppet omväxling gömmer sig oanande möjligheter till nonsens, inte helt olikt det du just nu läser. Det har genom åren förekommit textmassor som har handlat om både det ena och det andra. För cirka ett hundra år sedan grundade en gentleman vid namn Walter Crane The Arts & Craft Society i London och året var 1888, det vill säga artonhundra och åttioåtta. Ambitionen denne kulturbyggare hade var att göra upp räkningen med industrialismens formförflackning. De nya signalerna skulle bland annat ge upphov till en typografisk renässans, som från Hammersmith på Themsens vågor fördes ut över hela världen. I den jubileumsbok där andemeningen till denna text är hämtad, nämner man vidare sätteriets roll i den grafiska processen. Förr i tiden, det vill säga innan nittonhundra åttiofyra fanns det någonting som kallades sätterier. Deras uppgift, sätteriens alltså, är re-producerande: det vill säga att man ansvarar för en objektiv, funktionell typografisk standard. Man ser sig som mottagaren som avlyssnar och återger; efter konstens alla regler. Frånvaron av enhetliga, rationella sättningsregler har i dataåldern bidragit till en ytterligare formupplösning. Vad är god typografi? Vad är harmoni? Vad är klockan? Den typografiska baskunskapen, giltig i alla tider och i all teknik, är idag i många fall helt bortglömd. En olycklig och utbredd missuppfattning, att trycktyper är avhängiga den mode- och stilhistoriska utvecklingen, har hos gett upphov till beteckningen stil. Och bara här i landet. Ingenting kan vara mer felaktigt. Det är ju i själva verket bara de minst användbara, informella typsnitten som uppvisar en sådan påverkan. I sakligt språkbruk rekommenderas den även internationella gångbara beteckningen typ, -er med synonymerna typsnitt, trycktyper och tryckbokstäver. Ord som skrivmaskinstyper, handskrift är några konsekvenser. Man kan dela in trycktyper i olika kategorier. Dels finns det antikva, med serif, och sanserif, utan dito. För längre, löpande textsättning bör endast antikva ifrågakomma. Antikvan uppträder i sin tur i diagonal, trans-, vertikal och linear form. Diagonalformen som är baserad på renässansens tidigaste trycktyper har en växlingsrik, tydlig och estetisk kvalitet som bättre än andra typsnitt lämpar sig för mängdsättning. Linearformen har en geometrisk karaktär för maximal tydlighet även under svåra tekniska förhållanden. Den tillhör framförallt dagspressens och reklamens värld. Sanserifen däremot har en nära eller helt uniform linjebredd. Den är i första hand ett semiformellt komplement till antikvan för textutmärkning och rubriker. Arbetet skiljer sig från dag till dag beroende på vilken båt du kör

19 Trycksaker Vepor och rollup Vepor till roll ups beställs hos Stab Kommunikation. Veporna ska ha någon av profilfärgerna som bakgrund och texten ska vara vit. Bild längst ner. Här visas exempel på hur en roll up kan se ut. SJÖ- OCH FLYG- RÄDDNINGEN Vi hoppas att du slipper ringa oss. Men om olyckan skulle vara framme så finns vi på 112. SJÖ- OCH FLYG- RÄDDNINGEN Vi hoppas att du slipper ringa oss. Men om olyckan skulle vara framme så finns vi på

20 Platsannonser Annonser Platsannonser som ska publiceras i tidningar och på externa webbplatser uppmanar huvudsakligen intresserade att besöka Sjöfartsverkets webbplats och läsa mer om jobbet och verksamheten. Så här ser en platsannons ut. Vi söker en SJÖKAPTEN FÖR UTBILDNING TILL LOTS Senaste ansökningsdag är Läs mer om jobbet och om vår verksamhet på EN RUBRIK FÖR SJÖ OCH HAV Det kulturella fenomenet markeringstext har i vår splittrade och stressade samtid blivit en allt vanligare företeelse. Detta som du just nu läser är en sådan, en markeringstext. Syftet med denna är att markera ett tänkt innehåll. Innehållet i en text, för att inte tala om en markeringstext, kan vara oerhört varierat och omväxlande. I själva begreppet omväxling gömmer sig oanande möjligheter till nonsens, inte helt olikt det du just nu läser. Linearformen har en geometrisk karaktär för maximal tydlighet även under svåra tekniska förhållanden. 20