13 Elektriska maskiner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "13 Elektriska maskiner"

Transkript

1 13 Elektriska maskiner Inledning ilderna i kapitelinledningen på sid i grundboken och sid 138 i lightboken visar hur elektriska maskiner både kan vara jättestora och pyttesmå. Låt gärna eleverna komma med förslag på vilka olika slags elektriska maskiner som finns och var man kan hitta dem. Med hjälp av texten, bilderna och frågorna kan diskussioner påbörjas. Försök att inte ge svaren på frågorna nu, utan återkom istället till dem när kapitlet avslutats. Frågorna är tänkta att öka elevernas nyfikenhet inför kapitlet. Svar på frågorna 1. När de små elektronerna rör sig i en elektrisk ledare skapas ett magnetfält runt ledaren. Genom att linda flera varv av ledaren runt en järnkärna kan man göra en konstgjord magnet, en så kallad elektromagnet. Om man sedan placerar elektromagneten i det magnetfält som en vanlig magnet skapar, kan man få de magnetiska ändarna att trycka bort varandra. Genom att hela tiden ändra riktning på den elektriska strömmen kan man få elektromagneten att rotera inuti den permanenta magnetens magnetfält. Kraften från den roterande elektromagneten förs sedan över till bilens hjul. 2. Elektroner kan få en elektrisk motor att rotera. Omvänt kan en rotation ge upphov till elektrisk ström. En dynamo är ett exempel på en så kallad elektrisk generator som skapar ström. När cykelhjulen roterar sätter de dynamons rörliga del rotorn i snurr. Strömmen som skapas får sedan lampan att lysa. 3. Skillnaden mellan lamporna finns i glödtråden. En 40 W-lampa har större resistans än en 60 W-lampa. Skillnaden beror på att 40 W-lampans glödtråd är tunnare än 60 W-lampans Så fungerar en elektrisk motor vsnittet inleds med att vi studerar det magnetfält som uppkommer då det går ström genom en spole. Sedan beskriver vi hur man kan få spolen att rotera om man placerar den inuti gapet till en hästskomagnet. Vi kommer på så sätt in på hur den elektriska motorn fungerar Så fungerar en generator Här beskrivs först hur vi med induktion kan skapa elektrisk ström. Men begreppet induktion nämns bara i grundboken, inte i lightboken. Därefter beskriver vi generatorn och på vilka olika sätt den kan användas för att skapa elektrisk ström. vsnittet avslutas med en beskrivning av hur en cykeldynamo fungerar Elektrisk energi och effekt Det här är ett avsnitt som skiljer sig ganska mycket mellan grundbok och lightbok. I grundboken inleder vi med en repetition av mekaniskt arbete, energi och effekt. Efter en förklaringsmodell av elektrisk energi och effekt kommer vi in på enheten kwh och sambandet mellan energi, effekt och tid. vsnittet avslutas med en kort repetition av Ohms lag samt några räkneexempel på effektlagen. v de samband som finns mellan elektriska storheter tar vi i lightboken endast upp sambandet mellan energi, effekt och tid. I båda böckerna avslutas avsnittet med begreppen överbelastning och kortslutning. Fokus: El till salu Sedan 1998 finns en marknad i Norden där elektrisk energi säljs och köps. Hur det hela fungerar handlar det här fokusuppslaget om Så fungerar en transformator vsnittet beskriver hur en transformator är konstruerad samt hur man kan använda den för att transformera elektrisk energi. Vi ger även några exempel på hur detta tillämpas i verkliga livet. 139

2 Översikt Kopieringsunderlag och demonstrationsförsök vsnitt OH 13.1 OH1 Vad är tumregeln för något? ilden finns även på sid 258 i grundboken och på sid 139 i lightboken. D1 D2 1 Vilken ände blir nordände respektive sydände? 20 Inled med att visa OH1. spole i magnetfält Principen för en elmotor 2 ygg en elmotor 30 inled med att visa försök D1 D2. Kolla kontaktfjädrarna i förväg innan eleverna gör uppgift 2. vsluta med OH2. OH2 så fungerar en elmotor ilderna finns även på sid 259 i grundboken och på sid 139 i lightboken Vad är induktion? 20 vsluta med att visa försök D3. D3 D4 D5 induktion och växelström 4 Vad är en generator? 20 vsluta med att visa försök D4 D5. 5 Ordfläta 5 Principen för en generator Cykelgenerator 13.3 D6 en lampas effekt Hög spänning var försiktig! 6 Elektrisk energi och effekt 15 Inled med att visa försök D6. D7 Vilken lampa lyser starkast? Hög spänning var försiktig! D8 effektlagen Hög spänning var försiktig! D9 7 Samband mellan elektriska storheter 20 Inled med försök D7 D8. vsluta med försök D9. effekten hos en resistor 8 elektrisk effekt 30 9 Problemlösning Hur lyser lamporna? Ordfläta D10 induktion med elektromagnet D11 D12 D13 induktion med sluten järnkärna induktion med växelström transformatorns funktion D14 kan man använda 230 V till en 3,5 V glödlampa? Hög spänning var försiktig! OH3 transformatorn ilderna finns även på sid i grundboken och på sid i lightboken. 12 Vad är en transformator? 20 räkneuppgift. Inled med att visa D10 D14 och OH13. Om du har tidsbrist kan du hoppa direkt till D ygg transformatorer med olika egenskaper 30 vsluta med att visa D15 D17. D15 Vid nedtransformering ökar strömmen Hög spänning var försiktig! D16 Demonstrationsförsök Laboration Teoretisk uppgift Rubrik energin försvinner som värme D17 Överföring av elektrisk energi Hög spänning var försiktig! 14 Ordfläta 5 Kommentar Tidsåtgång i min 140

3 När det går ström genom en spole så bildas det ett magnetfält runt spolen. Men vilken ände blir nordände respektive sydände? En spole utan järnkärna befinner sig i ett magnetfält enligt bilden nedan. Det går ström genom spolen på det sätt som pilarna visar. Studera bilden och svara på följande frågor: 1. nvänd tumregeln och bestäm vilken del av spolen som får en magnetisk nordände? 2. Vad kommer att hända med spolen? En ledare är lindad runt en järnkärna enligt bilden nedan. Ledaren är kopplad till ett batteri. Studera bilden och svara på följande frågor: 1. I vilken riktning går strömmen? 2. nvänd tumregeln och bestäm var nordoch sydände uppstår. 3. Vad kallas en sådan här magnet? C Tänk dig att du trycker på strömbrytaren i bilden nedan. 1. Vilken del av elektromagneten blir nordände, den vänstra eller den högra delen? 2. Hur vrider sig kompassnålen, i riktning eller? D På bilden nedan kan du se hur magnetnålens sydände vrider sig mot elektromagnetens vänstra del. Studera bilden och svara på följande frågor: 1. Har elektromagneten en nord- eller en sydände på den sida som kompassen finns? 2. Vilken av batteriets poler är pluspol? eller? N Laborativa och teoretiska uppgifter 1. Vilken ände blir nordände respektive sydände? MÅL Eleverna ska lära sig hur man med tumregeln kan avgöra vilken ände hos en spole som blir nord- respektive sydände då det går ström genom spolen. KOMMENTR Gå igenom hur man använder tumregeln t ex genom att visa OH1. Demonstrera även regeln med hjälp av en spole och en magnetnål. Spolen måste då ha så få varv att man lätt kan avgöra strömriktningen i spolen I de flesta hushållsmaskiner, till exempel i elvispar, elektriska konservöppnare och i diskmaskiner, finns det någon slags elmotor. Men vet du egentligen hur en elektrisk motor fungerar? Det ska du få lära dig i den här laborationen. Du behöver: ottenplatta, 2 fotklämmor med vingskruv, lager, lager med kontaktfjädrar, dubbelt T-ankare, hästskomagnet, strömbrytare, likriktarkub och sladdar. N ygg en elmotor genom att montera samman de olika delarna som bilden visar. Placera T-ankaret så att kontaktfjädrarna ligger emot de båda cylinderhalvorna. Ställ likriktarkubens spänningsratt på läge F (10 11 V). C Slut kretsen. Om ankaret inte börjar rotera så hjälp det i gång lite försiktigt med fingret. D Diskutera med varandra om vad som händer och försök förklara varför motorn snurrar. E Skriv en laborationsrapport. Svar på frågorna 1. Den vänstra änden är en magnetisk nordände. 2. Den kommer att vrida sig ett halvt varv. 1. Den går från pluspol till minuspol. 2. Det blir nordände till höger och sydände till vänster. 3. Elektromagnet C 1. Den högra änden blir nordände. 2. Den vrider sig I riktning. D 1. Det är en nordände ygg en elmotor MÅL Eleverna ska förstå hur en elmotor fungerar. KOMMENTR Inled med att visa demonstrationsförsök D1 D2. Utforma sedan gärna laborationen som en tävling. Vilken grupp får sin motor att fungera först? Men kom ihåg att det är viktigt att du har kontrollerat materielen ordentligt i förväg, särskilt kontaktfjädrarna. vsluta med att förklara hur en elmotor fungerar. nvänd OH2. Om du låter ström gå genom en spole så uppkommer ett magnetfält i den. Om du sedan placerar en järnkärna i spolen får du en elektromagnet. Men kan man göra tvärtom? Går det att skapa ström med hjälp av en magnet och en spole? Det ska du få ta reda på i den här laborationen. Du behöver: Spole (600 varv), spole (300 varv), mätinstrument med visare (mätområde 0,03 ), stavmagnet och sladdar. ygg en krets som består av en spole (600 varv) och en amperemeter enligt bilden bredvid. Vad tror du händer om du för ner magneten i spolen? Skriv en hypotes. Kopiering C Förtillåten. ner magneten Spektrum Fysik i spolen. Liber Håll magneten stilla en stund och dra sedan upp den igen. Vad händer? Stämde din hypotes? D Vilka faktorer påverkar hur stark strömmen blir i en krets? Vad tror du? Skriv en hypotes. E Undersök det genom att bygga en ny krets enligt bilden. Hitta på egna undersökningar som ger svar på frågan. F Vilket resultat kommer du fram till? G Skriv en laborationsrapport. 3. Vad är induktion? MÅL Eleverna ska lära sig att man kan åstadkomma ström med hjälp av en spole, en magnet och några sladdar. De ska också lära sig vilka faktorer som påverkar strömmens styrka. KOMMENTR vsluta gärna med att repetera begreppen induktion och växelström genom att visa demonstrationsförsök D

4 4. Vad är en generator? MÅL Eleverna ska lära sig vad en generator är för någonting och hur den fungerar. KOMMENTR I laborationen använder eleverna en magnet som får rotera framför en spole. vsluta gärna laborationen med att visa demonstrationsförsök D4 och D5. 5. Ordfläta svar på frågorna Orden är: 1. Elmotor. 2. Lupp. 3. mpere. 4. Säkring. 5. Resistans. 6. Regnbågen. 7. Konvexa. 8. Glödlampa. 9. Spänning. Ordet i de markerade lodräta rutorna blir då: TUMREGELN. Större delen av den elektriska energi som vi behöver, får vi från våra vattenkraftverk och kärnkraftverk. Vid sådana kraftverk finns stora generatorer som alstrar elektrisk energi. Men generatorer måste inte vara stora. En cykeldynamo är ett exempel på en liten generator. I den här laborationen får du lära dig hur en generator fungerar. Du behöver: Spole (600 varv), fotklämma, ståndare med spets, rörlig hållare, stavmagnet, rak järnkärna, träkloss, mätinstrument (mätområde galvanometer ) och sladdar. Koppla upp en krets på det sätt som visas på bilden. Låt stavmagneten snurra runt. Titta samtidigt på amperemeterns visare. C Diskutera dina iakttagelser med en kamrat. D Skriv en laborationsrapport. Lös ordflätan. Om du hittar de rätta orden kommer bokstäverna i de markerade rutorna att bilda ett aktuellt ord. Vilket är ordet? 1. En motor som drivs med elektrisk ström. 2. En sorts förstoringsglas. 3. Enhet för ström. 4. En propp är en 5. Mäts i ohm. 6. är ett spektrum i naturen. 7. I glasögon för översynta sitter linser. 8. Ritas som ring med kryss i. 9. Mäts i volt Elektrisk energi och effekt MÅL Eleverna ska lära sig hur man beräknar mängden elektrisk energi som förbrukas i en elektrisk apparat. De ska även lära sig hur man beräknar kostnaden för elektrisk energi. KOMMENTR Inled med att visa demonstrationsförsök D6. SVR PÅ FRÅGORN J J J J J J (48 kj) C 1. 2,5 kw 2. 2,5 kwh kwh D 1. 0,2 kw 2. 4 kwh 3. 4 kr E kwh kr F kwh kr G 110 kr 142 I hemmet finns många apparater som drivs av elektrisk spänning. De förbrukar alla elektrisk energi. Hur mycket energi till exempel en vattenkokare använder beror på dess effekt. I den här uppgiften får du träna på att beräkna hur mycket energi olika elektriska apparater förbrukar och vad det kostar. En vanlig glödlampa kan till exempel ha effekten 60 W. Det innebär att lampan använder 60 J varje sekund. 1. Hur många joule behöver en 25 watts lampa för att lysa 1 s? 2. Hur många joule behövs för att en 25 watts lampa ska lysa under 2 s? 3. Hur många joule förbrukar en 60 watts lampa under 10 s? 4. Hur många joule förbrukar en 60 watts lampa under 1 min? Man kan räkna ut hur mycket energi som används genom att multiplicera effekten med tiden. Mellan storheterna energi, effekt och tid finns följande samband: energi = effekt tid W = P t nvänd sambandet och svara på följande: 1. Hur mycket energi går åt under 20 s om effekten är 100 W? 2. Hur mycket energi används under 1 min om effekten är 800 W? C En tvättmaskins effekt är, till exempel W. 1. Hur stor är effekten uttryckt i kilowatt? 2. Hur mycket energi används om du tvättar i en timme? 3. Hur mycket energi används om du tvättar i fyra timmar? D En TV har en effekt på ungefär 200 W. 1. Hur stor är effekten uttryckt i kilowatt? 2. Hur mycket energi används om TV:n står på i 20 h? 3. Vad kostar det att titta på TV i 20 timmar om priset per kilowattimme är 1 kr? E En elektrisk motor har effekten 4,5 kw. 1. Hur mycket energi förbrukar den på 10 h? 2. Vad kostar denna energimängd om priset per kilowattimme är 1 kr? F Hemma i våra bostäder finns elmätare där vi kan avläsa hur mycket elenergi som vi använder. På bilden kan du se två avläsningar gjorda med tre månaders mellanrum. Utgå från bilden och svara på följande: 1. Hur många kilowattimmar har använts under de tre månaderna? 2. Vad kostar det om priset är 1 kr per kilowatttimme? OM DU HINNER Du behöver: Miniräknare. G Hur mycket kostar det att under ett år ha en 60 watts lampa tänd under i genomsnitt fem timmar per dygn? Räkna med att 1 kwh kostar 1 kr. vrunda till tiotal kronor.

5 7. Samband mellan elektriska storheter I den här uppgiften får du öva på att använda de samband som finns mellan flera olika elektriska storheter och enheter. Du behöver: Miniräknare. Mellan effekt, spänning och ström finns ett samband som brukar kallas effektlagen. Den lyder så här: effekt = spänning ström P = U I Mellan spänning, ström och resistans finns ett annat samband som kallas Ohms lag. Den lyder så här: spänning = resistans ström U = R I nvänd effektlagen och Ohms lag och lös följande uppgifer. 1. Om en 100 W-lampa och en 40 W-lampa båda kopplas till 230 V spänning lyser de olika starkt. Det beror på att det går olika stark ström genom de båda lamporna. a) Vilken lampa lyser starkast? b) Genom vilken lampa är strömmen störst? c) Hur stark är strömmen genom 100 W-lampan? vrunda till två decimaler. 2. Hur hög är effekten hos en elektrisk apparat som är ansluten till 230 V och drivs av en ström på 2,13? vrunda till tiotal watt. EXEMPEL: Hur stark strömmen är genom en 40-watts lampa, kan man räkna ut med hjälp av effektlagen. Om vi betecknar strömmen med I så får vi: 40 = 230 I 40 I = I 0,17 Strömmen genom en 40-watts lampa är alltså 0, Vi har konstaterat att en 100 W-lampa drar mer ström än en 40 W- ampa om båda kopplas till 230 V spänning. Men varför är det så? Svaret är att de båda lampornas glödtrådar har olika resistans. Vilken lampa har störst resistans, en 40 W-lampa eller en 100 W-lampa? 4. a) Hur stor är resistansen om spänningen är 12 V och strömmen 1,3? vrunda till en decimal. b) Hur stor är resistansen om spänningen är 190 V och strömmen 0,85? vrunda till tiotal. 5. Genom en lampa går en ström på 0,38. Lampans resistans är 63. Hur hög är spänningen över lampan? vrunda till heltal. 6. Hur stor blir strömmen genom en resistor med resistansen 110 om den kopplas till spänningen 24 V? vrunda till två decimaler. OM DU HINNER 7. En värmespiral har resistansen Genom spiralen går en ström på 0,1. Hur stor är effekten och hur mycket energi använder spiralen under 10 min? MÅL Eleverna ska lära sig några av de samband som finns mellan elektriska storheter. KOMMENTR Inled en genomgång med demonstrationsförsöken D7 D8. vsluta gärna med att visa demonstrationsförsök D9 efter det att eleverna arbetat färdigt med uppgiften. SVR PÅ FRÅGORN 1. a) 100 W-lampan b) 100 W-lampan c) 0, W 3. En 40 W-lampa 4. a) 9,2 Ω b) 220 Ω V 6. 0,22 7. Spänningen är ,1 V = 200 V. Effekten är 200 0,1 W = 20 W. På 10 min förbrukas J = J (12 kj). En elektrisk spänning uträttar arbete när den förflyttar elektroner. Elektrisk effekt kan därför sägas vara ett mått på hur många elektroner en viss spänning lyckas förflytta under en viss tid i en ledare. I den här laborationen får du träna på att beräkna den elektriska effekten. Du behöver: Likriktarkub, voltmeter, amperemeter, bottenplatta, två fotklämmor med vingskruv, två ståndare med skruv, kromnickeltråd (0,4 mm), sladdar och miniräknare. C Ställ kubens spänningsratt i 5 6 lägen. örja med läge (ca 2 V). D Läs av volt- och amperemetern för de olika lägena. Rita av tabellen och för in alla värden. 8. Elektrisk effekt MÅL Eleverna ska få övning i hur man beräknar elektrisk effekt. KOMMENTR Eftersom det kanske var ganska länge sen eleverna gjorde en elektrisk koppling så kan det finnas anledning att gå igenom vad eleverna bör tänka på vid uppkopplingen. Sätt fast kromnickeltråden på bottenplattan på det sätt bilden visar. E Räkna ut effekt och resistans. vrunda till en decimal. F Skriv en laborationsrapport. Koppla upp en krets på det sätt som kopplingsschemat visar. Kromnickeltråden som du monterat på bottenplattan är resistorn i försöket. OM DU HINNER G Rita ett diagram över försöket med strömmen längs x-axeln och effekten längs y-axeln. Pricka in dina värden i diagrammet och bind samman punkterna till en kurva. 143

6 9. Problemlösning MÅL Eleverna ska i grupp få träning i att lösa fysikaliska problem inom området ellära. KOMMENTR Inled med en genomgång av de formler som eleverna har lärt sig under de tidigare uppgifterna (se nedan). Räkna också några exempel gemensamt. Effektlagen Ohms lag P = U I U = R I W = P t P U W U = R = P = I I t P U W I = I = t = U R P P = effekt i watt U = spänning i volt I = ström i ampere R = resistans i ohm W= energi i joule t = tid i sekunder Om effekten mäts i watt och tiden i sekunder får vi energin uttryckt i joule eller wattsekunder (Ws). Men om effekten i stället mäts i kilowatt och tiden i timmar, får vi energin i kilowattimmar (kwh). SVR PÅ FRÅGORN 1. 0, Ω Ω W J C Ω V 3. 0, V Ω 6. 0,05 D 1. 2, Ω E W Ω F W Ω G 1. Lampornas sammanlagda effekt är 48 W. Strömmen blir 48/230 0,2. 2. Den sammanlagda resistansen är 230/0,2 Ω = Ω. För varje lampa är resistansen 1 150/16 Ω 70 Ω. I den här uppgiften finns det fysikaliska problem som du ska försöka lösa. Samarbeta och diskutera gärna med varandra. Du behöver: Miniräknare. En lampa utvecklar effekten 50 W när den kopplas till spänningen 100 V. 1. Hur stark blir strömmen i kretsen? 2. Hur stor är lampans resistans? En resistor är kopplad till en strömkälla enligt bilden nedan. Voltmetern visar att spänningen är 24 V och amperemetern visar att strömmen är Vilken är resistansen? 2. Hur stor är effekten? 3. Hur mycket energi används om strömmen är sluten i 10 s? C nvänd Ohms lag och räkna ut vilka värden som saknas i tabellen. D En hårtork har effekten 600 W. E F Hur stark ström går genom hårtorken då den kopplas till 230 V? vrunda till en decimal. 2. Hur stor resistans har hårtorken? vrunda till tiotal ohm. På en elektrisk motor står det stämplat 230 V/3,5. 1. Hur stor är motorns effekt? 2. Vilken resistans har motorn? vrunda till heltal. En glödlampa kopplas till 230 V. En amperemeter visar att strömmen i kretsen är 270 m. 1. Räkna ut lampans effekt. vrunda till heltal. 2. Räkna ut lampans resistans. vrunda till tiotal. OM DU HINNER G En julgransbelysning består av 16 seriekopplade glödlampor. Varje lampa har effekten 3 W. Julgransbelysningen kopplas till 230 V spänning. 1. Hur stark ström går genom lamporna? vrunda till en decimal. 2. Hur stor resistans har en lampa? vrunda till tiotal. 10. Hur lyser lamporna? MÅL Eleverna ska få träning i att tolka kopplingsscheman. KOMMENTR Den här uppgiften innehåller sex olika kopplingar där eleverna ska försöka avgöra hur lampor lyser. Uppgiften kan användas som en extrauppgift. SVR PÅ FRÅGORN 1. Från början lyser ingen lampa. När man trycker på strömbrytaren lyser båda lamporna och de lyser lika starkt. 2. Från början lyser ingen lampa. När man trycker på strömbrytaren lyser båda lamporna lika starkt. 3. Från början lyser båda lamporna. När man trycker på strömbrytaren slocknar lampa, medan lampa lyser starkare än förut. 144 I den här uppgiften får du träna på att tolka olika kopplingsscheman. Nedan finns ett antal kretsar uppritade. I alla kretsar ingår en strömbrytare och två likadana lampor. eskriv i var och en av kretsarna hur lamporna lyser innan och efter att du trycker på strömbrytaren

7 4. Från början lyser ingen lampa. När man trycker på strömbrytaren tänds båda lamporna och lyser lika starkt. 5. Från början lyser endast lampa. När man trycker på strömbrytaren lyser båda lamporna lika starkt. 6. Från början lyser båda lamporna. När man trycker på strömbrytaren slocknar lampa, medan lampa lyser starkare än förut. Lös ordflätan. Om du hittar de rätta orden, så kommer bokstäverna i de markerade rutorna att bilda ett aktuellt ord. Vilket är det? 1. I en uppkommer energi genom fission. 2. Mäts i watt. 3. En kraft som bromsar en rörelse. 4. Ett slags mekanisk energi. 5. Den ström man får från ett batteri kallas 6. Kraft mäts i 7. Energi mäts i 8. rbete = sträcka 9. Lagrat arbete kallas 10. Kan mätas i newtonmeter. 11. Samma sak som joule. 11. Ordfläta SVR PÅ FRÅGORN Orden är: 1. Kärnreaktor. 2. Effekt. 3. Friktion. 4. Lägesenergi. 5. Likström. 6. Newton. 7. Joule. 8. Kraft. 9. Energi. 10. rbete. 11. Newtonmeter. Ordet i de markerade lodräta rutorna blir då: EFFEKTLGEN. När du kopplar in en bärbar dator och halogenlampor eller när du laddar din elektriska tandborste och mobiltelefon finns det nästan alltid en svart liten låda på sladden. Det är en transformator. I den här uppgiften får du träna på att beräkna hur mycket en transformator höjer eller sänker Kopiering spänningen. tillåten. Spektrum Fysik Liber På bilden ser du hur en transformator ser ut. Studera bilden och svara på följande frågor: 1. Vilken spole är primärspole? 2. Är primärspolen kopplad till likström eller växelström? 3. Vad visar voltmetern? 4. Vad skulle voltmetern visa om sekundärspolen hade varv? Studera bilden nedan och svara på följande frågor: 1. Hur hög är den spänning som är kopplad till primärspolen? 2. ntag att primärspolen har varv och att voltmetern visar 10 V. Hur hög skulle då spänningen till primärspolen vara? C Studera bilden nedan och svara på följande frågor: 1. Hur många varv har sekundärspolen? 2. Vad skulle voltmetern visa, om primärspolen i stället hade 100 varv? D Rita av tabellen i din anteckningsbok. Gör sedan tabellen komplett genom att räkna ut vilka tal som saknas. OM DU HINNER Du behöver: Miniräknare. E I ett vägguttag är spänningen 230 V. Den ska transformeras ner till cirka 12 V med hjälp av en transformator. Primärspolen i transformatorn har 600 varv. Hur många varv ska då sekundärspolen ha? 12. Vad är en transformator? MÅL Eleverna ska lära sig hur en transformator fungerar och hur man bestämmer antalet varv på primär- och sekundärspolen. KOMMENTR Inled med en genomgång om transformatorn. Visa till exempel demonstrationsförsök D10 D14. Om du har tidsbrist kan du gå direkt till demonstrationsförsök D13. nvänd också OH3. SVR PÅ FRÅGORN varvsspolen 2. Växelström V V V V C varv V D PRIMÄRKRETS SEKUNDÄRKRETS antal varv spänning antal varv spänning V V V V V V V V 6 4 V V E Spänningen ska sänkas 230/12 ggr 19,2 ggr. ntalet varv ska vara 600/19,2 31 varv. (Om man räknar med att spänningen ska sänkas 19 ggr blir svaret 32 varv.)

8 13. ygg transformatorer med olika egenskaper MÅL Eleverna ska få undersöka en transformators egenskaper. KOMMENTR vsluta med att diskutera och visa vad som händer med strömmen vid upp- och nedtransformering av spänningen. Förklara hur överföring av elektrisk energi sker från våra kraftverk till konsument. Visa till exempel demonstrationsförsök D15 D17. SVR PÅ FRÅGORN 1. Den vänstra lyser starkt, medan den högra lyser svagt V V C 1. lla lamporna lyser lika starkt V E Spänningen höjs 230/24 ggr 9,6 ggr. ntalet varv ska vara 300/9,6 31 varv. I den här laborationen ska du bygga två transformatorer och jämföra deras egenskaper. Du behöver: ottenplatta, U-kärna, rak järnkärna, spole (600 varv), spole (300 varv), likriktarkub, 3 glödlampor (24 V), strömbrytare och sladdar. Titta på bilderna nedan. Hur tror du att lamporna kommer att lysa i den övre respektive den undre kopplingen när du trycker på strömbrytarna? Formulera två hypoteser. ygg den första transformatorn genom att koppla som den översta bilden visar. Ställ in kuben på växelspänning. Spänningsratten ska vridas till läge J (22 24 V). Svara på följande frågor: 1. Hur lyser lamporna? 2. Hur hög spänning behöver lamporna för att lysa för fullt? 3. ntag att spänningen till primärspolen är 24 V. Hur hög spänning får vi då från sekundärspolen? 4. Stämde din första hypotes? C yggden andra transformatorn genom att koppla som den nedre bilden visar. Svara på följande frågor: 1. Hur lyser lamporna? 2. Spänningen till primärspolen är 24 V. Hur hög är då den spänning som sekundärspolen ger? 3. Stämde din andra hypotes? D Skriv en laborationsrapport. OM DU HINNER Du behöver: Miniräknare. E En elektriker vill höja en växelspänning från 24 V till 230 V. Till sin hjälp har hon en transformator där sekundärspolen är på 300 varv. Hur många varv måste då primärspolen ha? 14. Ordfläta SVR PÅ FRÅGORN Orden är: 1. Pluto. 2. Likström. 3. Resistans. 4. Generator. 5. Växelström. 6. Kraft. 7. Volt. 8. mpere. 9. Elektromagnet. 10. Konkav. 11. Översynthet. 12. Elmotor. 13. ttraherar. Ordet i de markerade lodräta rutorna blir då: TRNSFORMTOR. Lös ordflätan. Om orden är rätt kommer bokstäverna i de markerade rutorna att bilda ett aktuellt ord. Vilket är ordet? 1. Den minsta planeten heter 2. får man i en krets som drivs av ett batteri. 3. mäts i enheten ohm. 4. Cykeldynamon är en typ av 5. En ström som ständigt växlar riktning kallas 6. mäts i enheten newton. 7. är enheten för spänning. 8. är enheten för ström. 9. En består av en spole med en järnkärna. 10. I en spegel får man en förstorad bild av sig själv. 11. Ett vanligt synfel hos äldre personer är 12. Det är en som får elvispen att snurra. 13. Olika magnetändar varandra. 146

9 OH-underlag OH 1 OH 2 N N N N N N N N N OH 3 21 varv 3 varv 15 varv 5 varv 10 V 70 V 30 V 10 V 147

10 Demonstrationsförsök D1. Spole i magnetfält DU EHÖVER Hästskomagnet, hållare för instrumentdetaljer, vridspole, batterilåda med 4,5 V-batteri, strömbrytare och sladdar. MÅL Eleverna ska förstå varför en spole vrider sig när det går ström genom spolen och den befinner sig i ett magnetfält. KOMMENTR Ställ i ordning materielen enligt bilden. Försök få vridspolen i vågrät riktning. Slut strömmen. Spolen vrider sig då ett halvt varv. Om den inte gör det får du kasta om strömriktningen. D3. Induktion och växelström DU EHÖVER Spole 600 varv, stavmagnet, demonstrationsinstrument (mätområde m) och sladdar. MÅL Eleverna ska förstå begreppet induktion. KOMMENTR Repetera begreppet induktion genom att med olika hastighet föra magneten in i och ut ur spolen samt läsa av strömstyrkan. D4. Principen för en generator DU EHÖVER Hästskomagnet, hållare för instrumentdetaljer, vridspole och demonstrationsinstrument (mätområde m) MÅL Eleverna ska förstå hur en generator fungerar. KOMMENTR Ställ i ordning materielen enligt bilden. Vrid spolen runt. Visaren slår fram och tillbaka, vilket visar att en växelström uppkommer. Förklara skillnaden mellan likström och växelström. Försöket visar att en spole som befinner sig i ett magnetfält vrider sig ett halvt varv, när det går ström genom den. nledningen är att olika magnetiska ändar attraherar och lika ändar repellerar varandra. D2. Principen för en elmotor DU EHÖVER Hästskomagnet, hållare för instrumentdetaljer, vridspole, 2 batterilådor med 4,5 V-batteri, 2 strömbrytare och sladdar. MÅL Eleverna ska förstå principen bakom en elektrisk motor. KOMMENTR Koppla ihop materielen enligt kopplingsschemat. Rita kopplingsschemat på tavlan. Tryck på strömbrytare. Spolen vrider sig då ett halvt varv. När den gjort det, släpper du strömbrytare och trycker istället på. Då går det en ström genom spolen i andra riktningen och spolen vrider sig ett halvt varv till. Tryck sedan omväxlande på och och så att spolen roterar. Du har fått en modell av en elektrisk motor. D5. Cykelgenerator DU EHÖVER En cykelgenerator. MÅL Eleverna ska förstå hur en dynamo fungerar. KOMMENTR Demonstrera en cykelgenerator. Visa att den är uppbyggd av en spole som roterar inuti ett magnetfält. D6. En lampas effekt DU EHÖVER Glödlampa 40 W, sladdosa och sladdar. MÅL Eleverna ska lära sig hur man beräknar elektrisk energi. KOMMENTR Koppla lampan till nätet via sladdosan. På lampan står tryckt 230 V/40 W. Vad innebär det? Jo, att lampan ska kopplas till spänningen 230 V samt att lampans effekt då blir 40 W. Eftersom 1 W är samma sak 148

11 som 1 J/s innebär det att lampan förbrukar 40 joule varje sekund. Hur mycket energi förbrukar då lampan på 2 s? På 10 s? Diskussionen leder fram till att man får reda på energin genom att multiplicera effekten med tiden. Tala om att 1 J är en mycket liten energienhet och att man i det här sammanhanget vanligen anger energin i kilowattimme (kwh). Räkna gärna några exempel som visar energiåtgång och kostnad i några olika fall. Här följer två förslag på exempel: 1. Ett strykjärn har effekten W. Hur mycket energi går det åt när Peter stryker i en halvtimme? 2. Connys TV har effekten 150 W. Under en helg räknade Conny ut att han tittat på TV åtta timmar. Hur mycket kostade det om priset per kwh var 1 kr? D7. Vilken lampa lyser starkast? DU EHÖVER Glödlampa 100 W, glödlampa 25 W, amperemeter (mätområde 1, växelström), sladdosa och sladdar. MÅL Eleverna ska se att en lampa som lyser starkt drar mer ström än en lampa som lyser svagt. KOMMENTR Koppla 100 W-lampan i serie med en amperemeter till 230 V. Läs av strömmen. Koppla sedan in 25 W-lampan på samma sätt. Försöket visar att 100 W-lampan drar mer ström, vilket är förklaringen till att den lyser starkare. Vilken lampa har alltså störst resistans? D8. Effektlagen DU EHÖVER Glödlampor 100 W och 40 W, amperemeter (mätområde 1, växelström), sladdar och voltmeter (mätområde 300 V, växelström). MÅL Eleverna ska lära sig sambandet mellan spänning, ström och effekt. KOMMENTR Koppla en 100 W-lampa i serie med amperemetern till nätet. Koppla in voltmetern parallellt med lampan. Läs av spänning och ström. Lampans effekt är 100 W. Försök få eleverna att själva komma på sambandet mellan spänning, ström och effekt. Hur stark ström drar en 40 W-lampa? Räkna ut det med effektlagen. Kontrollera sedan om det stämmer genom att koppla in en 40 W-lampa i stället för 100 W- lampan. Räkna ut resistansen för de båda lamporna med Ohms lag. D9. Effekten hos en resistor DU EHÖVER Likriktarkub, resistor 20 Ω, voltmeter (mätområde 30 V, likström) och amperemeter (mätområde 1, likström). MÅL Eleverna ska få en repetition av Ohms lag. KOMMENTR Koppla resistorn och amperemetern i serie till kuben. Koppla sedan voltmetern parallellt med resistorn. Lämplig spänning är ca 10 V. vläs spänning och ström. eräkna resistorns resistans samt effektutvecklingen. D10. Induktion med elektromagnet DU EHÖVER 2 spolar 600 varv, rak järnkärna, demonstrationsinstrument (mätområde 100 m likström), strömbrytare, likriktarkub och sladdar. MÅL Eleverna ska förstå att induktion kan åstadkommas med en elektromagnet. KOMMENTR Koppla på det sätt som bilden visar. Lämplig spänning är ca 10 V. Slut och bryt strömmen. Då slår amperemeterns visare fram och tillbaka. Du har ett exempel på en elektromagnetisk induktion. Förklara begreppen primärspole och sekundärspole för eleverna. D11. Induktion med sluten järnkärna DU EHÖVER 2 spolar 600 varv, U-kärna, rak järnkärna, demonstrationsinstrument (mätområde 1, likström), strömbrytare, likriktarkub och sladdar. MÅL Eleverna ska förstå att induktionen blir kraftigare med en sluten järnkärna. KOMMENTR nvänd samma koppling som i D6, men med den skillnaden att det ska vara en sluten järnkärna samt nytt mätområde i mätinstrumentet. Slut och bryt strömmen några gånger. Förklara att den inducerade strömmen blir kraftigare om järnkärnan är sluten. 149

12 D12. Induktion med växelström DU EHÖVER 2 spolar 600 varv, U-kärna, rak järnkärna, demonstrationsinstrument (mätområde 300 m, växelström), strömbrytare, likriktarkub och sladdar. MÅL Eleverna ska förstå att induktionen kan åstadkommas med växelström. KOMMENTR nvänd samma koppling som i D7, men med den skillnaden att du byter mätområde samt slår över till växelström från kuben. mperemetern gör utslag vilket visar att det induceras en ström i sekundärkretsen. Man behöver alltså inte som i D6 och D7 sluta och bryta strömmen i primärkretsen. Låt istället en växelström passera primärkretsen. Då induceras det växelström i sekundärkretsen. D13. Transformatorns funktion DU EHÖVER 2 spolar 600 varv, spole 300 varv, spole varv, U-kärna, rak järnkärna, 2 demonstrationsinstrument (mätområde 30 V, växelström), likriktarkub och sladdar. MÅL Eleverna ska förstå hur en transformator fungerar. KOMMENTR Koppla enligt bilden. nvänd de kombinationer av spolar som finns angivna nedan. Vrid upp spänningen så att voltmetern på primärsidan visar de spänningar som tabellen anger. Låt eleverna anteckna värdena i sina anteckningsböcker. D14. Kan man koppla en 3,5 V glödlampa till ett vägguttag? DU EHÖVER Spole 600 varv, U-kärna, rak järnkärna, glödlampa 3,5 V, glödlampa 230 V, sladdosa och sladdar. MÅL Eleverna ska förstå principen bakom de transformatorer som bland annat finns till mobiltelefoner och telefonsvarare. KOMMENTR Inled med att fråga eleverna om man kan koppla en 3,5 V lampa till 230 V spänning om man använder sig av en transformator. Om man har en primärspole med 600 varv, hur många varv ska då sekundärspolen ha för att man ska kunna koppla in lampan? Spänningen ska sänkas 230/3,5 ggr 66 ggr ntalet varv blir då 600/66 varv 9 varv Linda en lång sladd 9 varv runt U-kärnans ena ben. Koppla sedan in den övriga materielen enligt bilden. Visa att det fungerar. åda lamporna lyser klart och alltså får den spänning de ska ha. Iakttag stor försiktighet vid uppkopplingen. nslut först till sladdosan och koppla sedan sladdosan till ett uttag. PRIMÄRSPOLE SEKUNDÄRSPOLE ntal varv Spänning ntal varv Spänning V V V V V 300 Naturligtvis arbetar inte transformatorn utan energiförluster. Det medför att de uppmätta värdena inte helt stämmer med de teoretiskt beräknade. För att underlätta förståelsen hos eleverna kan det vara lämpligt att avrunda värdena så att det stämmer med de teoretiska värdena. 150

13 D15. Vid nedtransformering ökar strömmen DU EHÖVER Spole 600 varv, spole 6 varv, 3 4 tums spik, U-kärna, rak järnkärna, demonstrationsinstrument (mätområde 10, växelström), sladdosa, trådnät och sladdar. MÅL Eleverna ska lära sig att strömmen ökar vid nedtransformering av spänningen. KOMMENTR Ställ i ordning materielen enligt bilden. Placera ett trådnät under spiken som skydd. Koppla 600-varvsspolen till nätet med hjälp av en sladdosa. Slå på strömmen och låt den vara på tills spiken går av. För därefter ihop spikdelarna med hjälp av handtaget och svetsa ihop spiken igen. Slå sedan av strömmen. D16. Energin försvinner som värme DU EHÖVER 4 fotklämmor, 4 ståndare med skruv, 2 glödlampor 24 V, 2 resistorer 1 kω, koppartråd 0,2 mm, likriktarkub och sladdar. MÅL Eleverna ska förstå hur energi förloras i långa ledningar. KOMMENTR Ställ i ordning materielen enligt bilden. Vardera resistorn motsvarar ca m koppartråd av den här dimensionen. spik Vrid upp spänningen så att den lampa som är kopplad direkt till kuben lyser starkt. Den andra lampan lyser inte, eftersom så mycket energi går förlorad på vägen. Koppla in de båda voltmetrarna istället för glödlamporna och jämför spänningen. Försöket visar att en nedtransformering av spänningen ger motsvarande höjning av strömmen. I det här fallet är strömmen i primärkretsen 3 4 och i sekundärkretsen ca hundra gånger större. När det går ström genom en ledare blir den varm, vilket är liktydigt med att elektrisk energi omvandlas till värme. Energi går på så sätt förlorad vilket man måste ta hänsyn till i samband med överföring av elektrisk energi. Hur man då gör framgår av försök D16 och D17. D17. Överföring av elektrisk energi DU EHÖVER Samma som till D U-kärnor, 2 raka järnkärnor, 2 spolar 300 varv och 2 spolar varv. MÅL Eleverna ska förstå hur överföring av elektrisk energi går till. KOMMENTR Koppla enligt bilden. nvänd samma spänning från kuben som i försök D12. Nu lyser lamporna nästan lika starkt, vilket visar att inte lika mycket energi förloras på vägen. Försöket visar i princip hur överföring av elektrisk energi går till. Genom att spänningen transformeras upp kraftigt, blir strömmen ganska låg i ledningarna. Energiförlusterna blir då små. OS! Var väldigt försiktig. Mycket hög spänning förekommer i försöket. 151

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Till och från en inblick i ledande kretsar

Till och från en inblick i ledande kretsar Till och från en inblick i ledande kretsar Du använder el varje dag, ofta utan att du tänker på det. Det är inte svårt att räkna upp tio saker hemma som går på el. Pröva! Den slutna kretsen Strömmen måste

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

och energikällor 14 Energiomvandlingar Inledning Fokus: Kommer energin att räcka till alla?

och energikällor 14 Energiomvandlingar Inledning Fokus: Kommer energin att räcka till alla? 14 Energiomvandlingar och energikällor Inledning Kapitlets inledning på sid 276 277 i grundboken och sid 148 i lightboken handlar om vår energiförsörjning. Var kommer energin ifrån? Med hjälp av texten,

Läs mer

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN Att elförsörjningen fungerar är viktigt för att bilen ska fungera bra. Förra avsnittet handlade om batteriet, och nu ska vi fortsätta med generatorn. Precis som

Läs mer

PROV ELLÄRA 27 oktober 2011

PROV ELLÄRA 27 oktober 2011 PRO EÄR 27 oktober 2011 Tips för att det ska gå bra på provet. Skriv ÖSNINGR på uppgifterna, glöm inte ENHETER och skriv lämpligt antal ÄRDESIFFROR. ycka till! Max 27p G 15p 1. (addning - G) Två laddningar

Läs mer

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din

Läs mer

Teori och övningsuppgifter Från vattenkokare till kraftverk

Teori och övningsuppgifter Från vattenkokare till kraftverk SMAKPROV PRAKTISK ELLÄRA Teori och övningsuppgifter Från vattenkokare till kraftverk Spänningen transformeras ned 400 kv -130 kv 130 kv - 40 kv 40 kv - 10 kv 10 kv - 0.4 kv Stamnät 400kV Spänningen transformeras

Läs mer

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda

Läs mer

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0] Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:

Läs mer

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt Strömförsörjning Transformatorns arbetssätt Transformatorn kan omvandla växelspänningar och växelströmmar. En fulltransformators in och utgångar är galvaniskt skilda från varandra. Att in- och utgångarna

Läs mer

Läsförståelse 26. Magnetism. Jonas Storm, Kungsbroskolan, Tidaholm www.lektion.se. Bild från wikipedia. Pyramid av dankar och stavmagneter.

Läsförståelse 26. Magnetism. Jonas Storm, Kungsbroskolan, Tidaholm www.lektion.se. Bild från wikipedia. Pyramid av dankar och stavmagneter. Läsförståelse 26 Bild från wikipedia. Pyramid av dankar och stavmagneter. Magnetism Innehåll Permanentmagneter och naturliga magneter Kompassen och jordens magnetfält Elektromagneten Från magnetism till

Läs mer

Resistansen i en tråd

Resistansen i en tråd Resistansen i en tråd Inledning Varför finns det trådar av koppar inuti sladdar? Går det inte lika bra med någon annan tråd? Bakgrund Resistans är detsamma som motstånd och alla material har resistans,

Läs mer

Elektriska signaler finns i våra kroppar.

Elektriska signaler finns i våra kroppar. Ellärans grunder Elektriska signaler finns i våra kroppar. Från örat till hjärnan när vi hör Från ögonen till hjärnan när vi ser När vi tänker och gör saker sänds elektriska signaler från hjärnan till

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Likspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedagogiska Mätningar PBFyA 00-12 Umeå Universitet PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift 1-12. Anvisningar Provtid Hjälpmedel Provmaterial

Läs mer

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

det är så mycket man kan göra med el.

det är så mycket man kan göra med el. det är så mycket man kan göra med el. Förr värmde man sig vid öppen eld. Sen med kaminer och kakelugnar. Och man slutade jobba när det blev mörkt. Förr i världen levde folk nära naturen på ett helt annat

Läs mer

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion 060508 Elbilstävlingen Tilläggsuppdrag till Magneter och Motorer och Rörelse och Konstruktion Av: Pauliina Kanto NO-lärare och NTA-utbildare, Håbo kommun 1 Inledning Dessa tilläggsuppdrag passar utmärkt

Läs mer

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z 3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna

Läs mer

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare Klimatgreppet Idé- och inspirationsmaterial för lärare övning www.teknikenshus.se Vem ger - vem tar? Syftet är att eleverna ska få en ökad förståelse för begreppet energi och för energiprincipen. Dessutom

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Energi och elektricitet

Energi och elektricitet Energi och elektricitet 1 Elektricitet...3 Repetera sluten strömkrets...3 Värme med elektricitet...3 Ljus med elektricitet...4 Elektromagnet...5 Rörelse med elektricitet...5 Skruvmotor...6 Magnetfält...7

Läs mer

Laborationskurs i FYSIK A

Laborationskurs i FYSIK A Laborationskurs i FYSIK A Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till varje laboration finns förberedande uppgifter. Dessa skall lämnas

Läs mer

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN PBFy9812 Enheten för Pedagogiska Mätningar 1998-12 Umeå Universitet Provtid PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Experimentell del Anvisningar Hjälpmedel: Provmaterial Miniräknare (grafritande

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning del 2 i Fysik A för Basåret Tisdagen den 10 april 2012 kl. 9.00-13.00 (Denna tentamen avser andra halvan av Fysik A, kap 2 och 7-9 i Heureka. Fysik A)

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Laborationshäfte för kursen Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 1. Instrumentjämförelse

Läs mer

attraktiv repellerande

attraktiv repellerande Magnetism, kap. 24 Eleonora Lorek Magnetism, introduktion Magnetism ordet kommer från Magnesia, ett område i antika Grekland där man hittade konstiga stenar som kunde lyfta upp järn. Idag är magnetism

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Elsäkerhet. Lagstiftning och information

Elsäkerhet. Lagstiftning och information Elsäkerhet v2 Det bedrivs ett ganska omfattande arbete i Sverige för att få ner antalet olycksfall och dödsfall som beror på el. Från att ha varit ca 20 dödsfall per år för 10 år sedan, är det nere i hälften

Läs mer

Kursplaner och betygskriterier för fysik

Kursplaner och betygskriterier för fysik Kursplaner och betygskriterier för fysik Kurs Moment År 7 Mekanik 1 Materians uppbyggnad Densitet Kraft Hastighet och Rörelse Tryck Värme Ellära 1 Lagring och överföring av värme. Elektrostatik Spänning

Läs mer

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen.

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Olaus Petriskolan Örebro BOD/JÖN Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Vattenkraftverk och kärnkraftverk producerar huvuddelen av den el vi använder. Kraftverk som eldas med biobränsle (ved och

Läs mer

Lärarmaterial. Teknik med el sidan 1. Mål ur Lgr 11: Vad gjorde våra förfäder utan elektricitet? Leva utan el? Författare: Torsten Bengtsson

Lärarmaterial. Teknik med el sidan 1. Mål ur Lgr 11: Vad gjorde våra förfäder utan elektricitet? Leva utan el? Författare: Torsten Bengtsson Teknik med el sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål ur Lgr 11: Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta (Teknik åk 4-6) Olika sätt att hushålla med

Läs mer

** Veva så att lampan lyser

** Veva så att lampan lyser ** Veva så att lampan lyser Effekt och energi Kort version Var rädd om generatorn inga rekordförsök! Med denna vevgenerator kan din muskelenergi omvandlas till elektrisk energi och ljus Hur många watt,

Läs mer

~ växelström. växelström 1. Heureka B Natur och Kultur 91-27-56722-2

~ växelström. växelström 1. Heureka B Natur och Kultur 91-27-56722-2 ~ växelström Det flyter växelström och inte likström i de flesta elnät världen över! Skälen är många. Hittills har det varit enklare att bygga generatorer som levererar växelspänning. Transport av elenergi

Läs mer

RÄKNA MED ELEKTRICITET!

RÄKNA MED ELEKTRICITET! RÄKNA MED ELEKTRICITET! Övningens mål Eleverna lär sig att beräkna energibehoven för elektriska apparater. Eleverna förstår begreppet kwh och kan beräkna det. Eleverna lär sig hur de ska göra för att minska

Läs mer

Mät resistans med en multimeter

Mät resistans med en multimeter elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om

Läs mer

Mats Areskoug. Solceller. Sveriges största solcellsanläggning på Ikea i Älmhult.

Mats Areskoug. Solceller. Sveriges största solcellsanläggning på Ikea i Älmhult. Elevhandledning Experiment i miljöfysik Mats Areskoug Solceller Sveriges största solcellsanläggning på Ikea i Älmhult. Inledning Solceller ger elektrisk ström när solen lyser på dem. De består av specialbehandlade

Läs mer

FYSIK. Lokal kursplan för ämnet Fysik. Kungsmarksskolan. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven:

FYSIK. Lokal kursplan för ämnet Fysik. Kungsmarksskolan. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven: Kungsmarksskolan FYSIK Lokal kursplan för ämnet Fysik. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven: - utvecklar kunskap om begreppen tid, rum, materia. tyngd, massa,

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

Styr och ställ. ett känsligt kapitel

Styr och ställ. ett känsligt kapitel Styr och ställ ett känsligt kapitel Att styra är att bestämma åt vilket håll man ska svänga, till exempel när man cyklar. Men det kan betyda mera än att välja riktning. En lokförare kan för övrigt varken

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. NATIONELLT

Läs mer

Potentialmätningar och Kirchhoffs lagar

Potentialmätningar och Kirchhoffs lagar elab006a Potentialmätningar och Kirchhoffs lagar Namn atum Handledarens sign. Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt spänningsmätning.

Läs mer

LEGO Energimätare. Att komma igång

LEGO Energimätare. Att komma igång LEGO Energimätare Att komma igång Energimätaren består av två delar: LEGO Energidisplay och LEGO Energilager. Energilagret passar in i botten av energidisplayen. För att montera energilagret låter du det

Läs mer

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Praktiska uppgifter i teknik: 1. Solcellsbil på Molekylverkstan 2. Tillverka grätzelceller i samarbete med molekylverkstan. 4. Du ska enskilt eller tillsammans med

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Personfara genom elektrisk ström

Personfara genom elektrisk ström UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 1999-09-15 Rev 1.0 Personfara genom elektrisk ström K O M P E N D I U M 3 ELEKTRO INNEHÅLL 1. VILKEN STRÖMSTYRKA ÄR FARLIG?...2

Läs mer

LPP Energi och elektricitet År 7

LPP Energi och elektricitet År 7 LPP Energi elektricitet År 7 Namn: Klass: Syfte: Under det här området kommer du att få lära dig mer om varifrån vi får elektricitet dvs.olika energikällor, till vad vi behöver elektricitet, hur vi gjorde

Läs mer

* Elförsörjning med solceller

* Elförsörjning med solceller * Elförsörjning med solceller Kort version Denna utrustning får endast demonstreras av personal. Vad kan man använda elenergin från solcellen till Vad händer med elenergin från solcellen om man inte använder

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

ELMÄTARE PM 300 - BRUKSANVISNING

ELMÄTARE PM 300 - BRUKSANVISNING ELMÄTARE PM 300 - BRUKSANVISNING -1- Om PM300 PM300 är en elmätare som gör det möjligt att mäta elförbrukningen för en elektrisk apparat och genom angivande av elpriset att beräkna totalkostnaden av apparatens

Läs mer

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn 1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration ENTR: En- och trefastransformatorn Syfte: Att skapa förståelse för principerna för växelspänningsmagnetisering och verkningssätt och fundamentala egenskaper hos

Läs mer

Cecilia Ingard. Boksidan

Cecilia Ingard. Boksidan Cecilia Ingard Boksidan Innehåll Vad som händer när datorn startar 3 Hur ser en dator bokstäverna? 12 Vad kan hända när man skriver ett brev 14 Inuti datorlådan 22 Moderkortet 23 Processorn 24 RAM-minnet

Läs mer

Elektricitet. De första grunderna om elektricitet. LK6816_sv. www.matrixmultimedia.com. Distributör. www.terco.se

Elektricitet. De första grunderna om elektricitet. LK6816_sv. www.matrixmultimedia.com. Distributör. www.terco.se Elektricitet De första grunderna om elektricitet LK6816_sv www.matrixmultimedia.com Copyright 2009 Matrix Multimedia Limited FÖR LÄRAREN De första grunderna om elektricitet Locktronics Grunderna i elektricitet

Läs mer

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039 Mälardalens Högskola Elektriska Kretsar En fördjupning gjord av Philip Åhagen Philip Åhagen 2009-12-03 Table of Contents Inledning... 3 Grundläggande ellära... 4 Spänning... 4 Ström... 4 Resistans... 4

Läs mer

Statisk elektricitet och elektrisk ström

Statisk elektricitet och elektrisk ström Statisk elektricitet och elektrisk ström 1 Elektricitet...2 Statisk elektricitet...2 Elektrisk ström...4 Seriekoppling...4 Parallellkoppling...5 Repetera kopplingar...6 Elektricitet Det finns två sorters

Läs mer

Demonstration: De magnetiska grundfenomenen. Utrustning: Tre stavmagneter, metallkulor, mynt, kompass.

Demonstration: De magnetiska grundfenomenen. Utrustning: Tre stavmagneter, metallkulor, mynt, kompass. 1. Magnetism Magnetismen som fenomen upptäcktes redan under antiken, då man märkte att vissa malmarter attraherade vissa metaller. Nuförtiden vet vi att magneter också kan skapas på konstgjord väg. 1.1

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 1. INLEDNING Den digitala serie 92-multimetern är ett kompakt, batteridrivet instrument med 3½ LCD-skärm. Fördelar: Stor noggrannhet Stor vridbar LCD (flytande

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum: UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 2

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 2 01-01-5 1 Föreläsning esistans i ledare ρ = A ρ = ledarens resistivitet l = ledarens längd A = ledarens tvärstittsarea A = π r d = π 4 ρ Copyright 003 by Pearson Education, Inc. pper Saddle iver, New Jersey

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Solcellspaneler för leksaksdrift

Solcellspaneler för leksaksdrift ***** Mera om Solcellspaneler för leksaksdrift Att finna lämpliga solceller eller solcellspaneler för leksaksdrift är inte lätt. Det är en rad egenskaper man måste beakta, t.ex. solcellens typ, spänning,

Läs mer

Introduktion till. fordonselektronik ET054G. Föreläsning 2

Introduktion till. fordonselektronik ET054G. Föreläsning 2 01-01-5 1 Introduktion till fordonselektronik ET054G Föreläsning Introduktion till fordonselektronik esistans i ledare ρ = A ρ = ledarens resistivitet l = ledarens längd A = ledarens tvärstittsarea A =

Läs mer

TTS är stolta över att ingå i

TTS är stolta över att ingå i Garanti & Support Denna produkt är försedd med ett års garanti för fel som uppstår vid normal användning. Missbrukas Tuff-Cam 2 eller öppnas enheten upphör denna garanti. Data som lagras på enheten och

Läs mer

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedagogiska Mätningar PBFyA 02-05 Umeå universitet PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift 1-9 Del III: Långsvarsfrågor. Uppgift 10-16

Läs mer

Att öka elevernas förståelse för vattenkraft och el-energi i utställningen på ett elevaktivt sätt.

Att öka elevernas förståelse för vattenkraft och el-energi i utställningen på ett elevaktivt sätt. Lärarhandledning yngre barn 7-11 år Aktivitetskortens färg: blå VATTEN & ENERGI Syfte Att öka elevernas förståelse för vattenkraft och el-energi i utställningen på ett elevaktivt sätt. Inledning Den kursiva

Läs mer

REPETITION 2 A. a) Är sträckan proportionell mot tiden? b) Beräkna medelhastigheten under de fem första sekunderna.

REPETITION 2 A. a) Är sträckan proportionell mot tiden? b) Beräkna medelhastigheten under de fem första sekunderna. REPETITION Hur mcket är a) 9 b) 00 0 c) 00 På en karta i skala : 0 000 är det, cm mellan två små sjöar. Hur långt är det i verkligheten? Grafen visar hur långt en bil hinner de se första sekunderna efter

Läs mer

Nord och syd. Magiska magneter. Redan de gamla grekerna. Kinesisk kompass. Magnetfält. Magnetfältets riktning

Nord och syd. Magiska magneter. Redan de gamla grekerna. Kinesisk kompass. Magnetfält. Magnetfältets riktning Nord och syd Magiska magneter Osynliga krafter som verkar på avstånd Föreläsning 10/ 2010 Marica Ericson Redan de gamla grekerna Kinesisk kompass Gjorde kompasser av magnetit på 1100-talet magnetit ca

Läs mer

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter 014-05-19 ISY/Fordonssystem TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter Lektion Uppgift K.1 En ideal enfastransformator är ansluten enligt följande figur R 1 = 1 kω I U in = 13 V N1

Läs mer

Övningar till datorintroduktion

Övningar till datorintroduktion Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)

Läs mer

hur gör man? Belysning i sommarstugan? TV i barnens koja? Se hur du kan använda solens strålar som energikälla.

hur gör man? Belysning i sommarstugan? TV i barnens koja? Se hur du kan använda solens strålar som energikälla. hur gör man? solenergienkelt, snabbt och rent Belysning i sommarstugan? TV i barnens koja? Se hur du kan använda solens strålar som energikälla. innehåll förord... sid. 3 vad kan man göra?... sid. 4 hur

Läs mer

Testa dig själv 2.1. Testa dig själv 2.2. Testa dig själv 3.1

Testa dig själv 2.1. Testa dig själv 2.2. Testa dig själv 3.1 Testa dig själv 2.1 1. Ungefär 100 st. 2. Grundämne. 3. En syreatom och två väteatomer. 4. Fast form, vätskeform och gasform. 5. a) 0 C b) 100 C c) 0 C 6. Ett grundämne är uppbyggt av en enda sorts atomer,

Läs mer

FlyBot. Copyright Sagitta Pedagog AB

FlyBot. Copyright Sagitta Pedagog AB FlyBot FlyBot är en flyplansmodell med fyra lysdioder, en tuta och en motor som driver propellern. Här lär du dig att programmera DC-motorns fart och riktning. 41 Robotfakta LED-kort På LED-kortet sitter

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK I detta kapitel skall vi titta lite närmare på några specifika tillämpningar inom datorteknik som har anknytning till El och Energiprogrammet. Om du som läser denna kurs

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari.

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari. På www.toptensverige.se och energimyndigheten hittar du bra produkter. * värsta = används många timmar (h) per dag och använder mycket energi (kwh) OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat

Läs mer

Energi och elektricitet

Energi och elektricitet Energi och elektricitet 1 Elektricitet...3 Repetera sluten strömkrets...3 Värme med elektricitet...3 Ljus med elektricitet...4 Elektromagnet...5 Rörelse med elektricitet...6 Skruvmotor...6 Magnetfält...7

Läs mer

Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen

Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen T-PPS 10-01 Magnetfält Jämtkraft Anna Karin Renström 2010-10-22 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev.

Läs mer

Laborationskurs i FYSIK B

Laborationskurs i FYSIK B Laborationskurs i FYSIK B Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till alla laborationer skall fullständiga laborationsrapport skrivas och

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

Laborationer Växelström trefas

Laborationer Växelström trefas Laborationer Växelström trefas 2009-09-28 Innehållsförteckning 1. Mätningar av spänningar och strömmar på trefasnätet vid symmetriska och 3 osymmetriska belastningar. - Mätning vid symmetrisk belastning

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Elsäkerhet i hemmet. Lagstiftning och information

Elsäkerhet i hemmet. Lagstiftning och information Elsäkerhet i hemmet Det bedrivs ett ganska omfattande arbete i Sverige för att få ner antalet olycksfall och dödsfall som beror på el. Från att ha varit ca 20 dödsfall per år för 10 år sedan, är det nere

Läs mer

Elmätaren. Så fungerar den

Elmätaren. Så fungerar den Elmätaren Så fungerar den Våra elmätare Turtle För att kunna mäta din elanvändning och se till att du får korrekta fakturor har vi installerat en elmätare hos dig. Alla våra elmätare är fjärravlästa, vilket

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK ELEKTROTEKNK MASKNKONSTRKTON KTH Tentamen med lösningsförslag och borttaget svarsutrymme. TENTAMENSPPGFTER ELEKTROTEKNK Elektroteknik för MEDA och CL, MF035 05-06-0 9.00-3.00 Du får lämna salen tidigast

Läs mer

***** Testa laddbara batterier

***** Testa laddbara batterier ***** Testa laddbara batterier Kort version Ett laddbart batteri laddar man upp med energi från solceller eller från elnätet. Men får man tillbaka lika mycket energi som man stoppar in? Så här kan du göra

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad megger)

Isolationsprovning (så kallad megger) Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer