Nytt från forskningsenheten publikationer 2013

Transkript

1 Nytt från forskningsenheten publikationer 2013 TEOLOGISK REFLEKTION I KYRKA OCH AKADEMI konsekvenser för individer och samhälle, om religiösa inslag vid skolavslutningar, slöjor och omskärelse av pojkar. Internationellt har vi sett hur religion kan legitimera såväl terrorism och krig som demokratikamp och solidaritetsarbete. I boken presenteras konkreta exempel på exempelvis kyrkornas roll som välfärdsaktörer i dagens Sverige och islams roll för demokratiaktivister under den arabiska våren. Konstruktiva förslag ges hur religiösa organisationer och individer kan delta i offentliga samtal och samhälleligt liv. I boken medverkar Dan-Erik Andersson, Anders Bäckström, Petra Carlsson, Urban Claesson, Marie Demker, Jag Eckerdal, Mohammad Fazlhashemi, Elisabeth Gerle, Eva-Lotta Grantén, Carl-Henric Grenholm, Torkel Jansson, Catherine Keller, Stig Linde, Mattias Martinson, Diana Mulinari, Hanna Stenström, Johannes van der Ven och Ulf Zackariasson. Mer info: hanna.stenstrom@teol.uu.se Hanna Stenström (red.), Religionens offentlighet. Om religionens plats i samhället. [FORSKNING FÖR KYRKAN 21] (Skellefteå: Artos och Norma Det är inte längre självklart att religion försvinner i ett modernt samhälle eller bara blir något vissa ägnar sig åt helt privat eller i krympande samfund. Religionerna spelar idag en tydlig roll i offentligheten. Utvecklingen tar sig olika uttryck. Kyrkor i Sverige har till exempel offentligt tagit ställning för en generös flyktingpolitik och mot försämringar i den svenska välfärden. Debatter förs i pressen om religionernas goda och destruktiva Harald Hegstad, The Real Church. An Ecclesiology of the Visible. [Church of Sweden Research Series 7] (Eugene, OR: Pickwick Publications 2013), 247 s.

2 I trosbekännelsen säger vi att vi tror på en helig allmännelig kyrka. Men vilket är förhållandet mellan den kyrka vi bekänner oss till och den konkreta kyrkogemenskapen? Är den kyrka som låter sig studeras empiriskt vad vi avser när vi teologiskt talar om kyrkan? Harald Hegstad hävdar i denna bok att vår teologiska förståelse av kyrkan måste förhålla sig till den konkreta kyrka vi kan erfara. Det är den kyrka som framträder i världen, på samma sätt som andra sociala fenomen, som utgör kyrkan. Vad som skiljer kyrkan som social kropp från andra storheter är Guds närvaro bland människor som samlas i Jesu namn för att ta emot Ord och sakrament. Därmed är kyrkan ett tecken på, och ett föregripande av, gemenskapen mellan Gud och människor i Guds rike. Mot bakgrund av detta diskuterar författaren centrala teman av betydelse för vår kyrkosyn: förhållandet mellan kyrkan och världen, mission, diakoni, kyrka som gemenskap, kyrka som organisation, kyrkans olika tjänster, gudstjänsten och frågan om kyrkans enhet. Med utgångspunkt i en nordisk luthersk och folkkyrklig kontext utgör boken ett inlägg i en internationell och ekumenisk ecklesiologisk diskussion och erbjuder kunskap och reflektion och ett möjligt sätt att teologiskt förstå vad kyrkan är. Mer info: harald.hegstad@mf.no Eva-Lotta Grantén, Utanför paradiset. Arvsyndsläran i nutida luthersk teologi och etik. [FORSKNING FÖR KYRKAN 20] (Stockholm: Verbum 2013), 238 s. I Utanför Paradiset diskuteras frågan om det är möjligt att utforma en teologi och etik kring arvsynd med avstamp i en luthersk tradition som framstår som rimlig i dag, och hur den skulle den i så fall kunna se ut. Rimligheten bedöms utifrån arvsyndslärans begriplighet, meningsfullhet och tillämpbarhet. Hur kan man i ett efterkristet samhälle tala om människors ofullkomlighet och synd idag och vad innebär en arvsyndslära för människors moraliska ansvar och etikens innehåll? Hur kan man tala om arvsyndens ursprung i dialog med modern naturvetenskaplig kunskap om livets och människornas utveckling? Vilka konsekvenser har en arvsyndslära för de små barnen och synen på barndop? Luthers egen hållning diskuteras och teologer som Reinhold Niebuhr och Ted Peters får bidra till författarens reflektion. Boken avslutas med en nyformulering av en luthersk arvsyndslära: Arvsynd är ett förnekande av och en misstro mot en god

3 Skapare och innebär att vi står i skuld inför den vi har fått allt av och är ansvariga inför. Konsekvensen är en destruktion av skapelsen. Arvsynd är ett förnekande av och en misstro mot ett behov av frälsning eller en Frälsare. Konsekvenserna är högmod och gruppegoism. Arvsynd är ett förnekande av och en misstro mot ett behov av andlig transformation och livgivande Ande. Det får konsekvenser i form av begränsningar i människors möjligheter och resulterar i en etik som är begränsad när det gäller självutgivande och som gör skillnader mellan mottagare av kärlek. Mer info: Eva- Lotta.Granten@svenskakyrkan.se Urban Claesson, Habermas, kyrka och offentlighet ett historiskt perspektiv på religionens återkomst, i Hanna Stenström (red.), Religionens offentlighet. Om religionens plats i samhället. (Skellefteå: Artos och Norma bokförlag 2013), s Under senare tid har religionens återkomst i det offentliga uppmärksammats på bred front. I ovanstående text kopplar Claesson ihop filosofen Jürgen Habermas tidigare historiska perspektiv på offentlighetens förvandlingar, och dennes senare intresse för religionen i nutidens offentliga liv. Genom att utifrån Habermas problematisera hur offentligheten historiskt sett omvandlats från att representera helighet, till att bilda ett sekulärt rum för ömsesidigt tankeutbyte, belyses religionens offentliga roll idag. I stället för att ensidigt utgå från offentligheten som sekulär presenterar Claesson hur den äldre Habermas laborerar med en, enkelt uttryckt, bredare förståelse av en offentlighet, vars deltagare även har ansvar att översätta budskap över sekularitetens gräns till det religiösa, och vice versa. Urban.Claesson@svenskakyrkan.se Cristina Grenholm, Teologi och bekännelse i Uppdrag förtroendevald (Stockholm: Verbum 2013), s Artikeln ger en kort översikt över Svenska kyrkans identitet som ett evangeliskt-lutherskt trossamfund med ett ekumeniskt uppdrag och vad det innebär att vara förtroendevald i just vår kyrka. Svenska kyrkan byggs underifrån. Alla har del i det allmänna och gemensamma prästadömet och våra demokratiskt valda organ har inflytande över alla kyrkans frågor. Några vigs till särskilda uppdrag som diakon och präst, men också det sker på dopets grund. Svenska kyrkan är ett stort samfund som värnar mångfalden och de lokala variationerna. Det blir tydligt i våra gudstjänster. Det finns inte många sammanhang i samhället som inte gör skillnad på människor. Men för oss ska det vara så att alla har samma tillgång till kyrkorummet. Vi lyssnar till samma budskap, även om vi hör olika saker. Vi förenas i gemensam bekännelse, även om vi ger den olika tolkningar. Vi har rum för det individuella samtidigt som vi förenas i ett gemensamt amen. Med den utgångspunkten sänds vi ut i världen och våra många olika sammanhang där. Elisabeth Gerle, Bortom Mannaringen eller kyrka som porös kontrastkultur i Hanna Stenström (red.), Religionens offentlighet, Om religionens plats i samhället. (Skellefteå: Artos och Norma bokförlag 2013), s I anslutning till bilden av den slutna mannaringen som avgör vem som är vän eller

4 fiende resonerar Gerle om slutna gemenskaper i kyrka och samhälle. I Eddan som Tegnér knyter an till i Fritiofs saga är mannaringen bokstavligen en ring av män som samlas kring ledaren. Samtida politik uppvisar nygamla tendenser på att låta etnicitet och manlig gemenskap avgöra tillhörighet och medborgarskap. Nationen och det enhetliga folket står i centrum. Från kyrkligt håll ropas också efter tydlighet, ofta gentemot de andra. Inte sällan efterlyses kraftfulla manliga ledare. Istället för tydliga etniska eller religiösa kontrastkulturer, eller liberalismens ring av individer som alla delar likartade livsvillkor men sluter sig mot dem som beskrivs som barbarer, menar Gerle att vi behöver en etik som vidgar seendet så att vi kan bryta ner murar som förhindrar oss att se medmänniskan också i den främmande. I denna vision, som är öppen mot framtiden, blir kyrka och samhälle porösa, generösa gemenskaper som bejakar hybriditet. Människan som Guds avbild är helig. Hennes sårbarhet är enligt kristen tro Guds egen. Denna sårbarhet skär därför rakt igenom identitetskategorier och mångkulturella kartor. En politik som tar den andre på allvar, inte som fetisch eller retorisk figur utan som kropp och konkret verklig medmänniska, måste granska politiska och ekonomiska strukturer som utestänger. Mer info: Elisabeth.Gerle@svenskakyrkan.se värdighet och tillhörighet. Utifrån Gayatri Chakravorty Spivak s berömda essä French Feminism in an International Frame diskuterar Gerle möjligheterna för en global solidaritet mellan kvinnor trots globala asymmetrier. Hon lanserar metaforen av ett nytt kök för världen som tar intersektionalitet, hybriditet och ambivalens på allvar och varnar för tendenser att se religion som något statiskt och essentiellt och använda dem för att framhäva avståndet mellan oss och de andra. I Europa återfinns sådana tendenser i populistiska, ultranationalistiska högerrörelser. Även ultraliberala, nyateistiska rörelser riskerar att, trots helt andra värderingar, betrakta de andra utifrån en snäv västerländsk lins som betonar skillnad snarare än det som förenar. I anslutning till postkolonial teori argumenterar Gerle för en etisk hållning som utgår från omfamning och kärlek och som leder till att man vill lära av varandra snarare än att tala för de andra. Hennes bild av ett öppet kök vill uttrycka en hållning som inbjuder till lyssnande och samtal mellan radikalt olika kvinnor som därför kan bilda globala allianser för att bejaka det egna subjektiva värdet och motverka förtryck. Köket är också en bild för en biblisk generositet gentemot främlingen, för barmhärtighet. Ett stabilt bord är en plats där kärlek kan uttryckas som måltidens sakrament, bröd och vin, i vardagen. Mer info: Elisabeth.Gerle@svenskakyrkan.se Elisabeth Gerle, A New Kitchen for the World Women, Politics and Religion i Feminist Theology 22(1) (2013) September issue, SAGE Publications, s I den här artikeln resonerar Elisabeth Gerle om framtidens feminismer som betonar olikhet och flytande identiteter, snarare än stabila, essentiella identiteter. Dessa rörelser bejakar olikhet och strävar mot rättvisa,

5 har utarbetats av den norske teologen Geir Afdal. Mer info: Jonas Ideström, Kyrkan en relations- och uppenbarelseburen organisation i Nyckeln till Svenska kyrkan en skrift om organisation, verksamhet och ekonomi (Uppsala: Svenska kyrkan 2013), s [Nätpublikation tillgänglig på: ] Jonas Ideström, In Dialogue with the Gospel Reflections on a Method for Practical-Prophetic Ecclesiology i Ecclesial Practices. Journal of Ecclesiology and Ethnography 1, (2014), s Syftet med artikeln är att reflektera kring en ansats och en metod för praktisk och profetisk ecklesiologi. Artikeln beskriver processen att planera och utföra en sådan metod vid en konferens för förortsförsamlingar inom Svenska kyrkan. Genom att återvända till konferensen och planeringsprocessen presenteras och analyseras de olika stegen i ansatsen, ecklesiologiska vägval och överväganden tydliggörs och resultatet från arbetet vid konferensen analyseras. Gordon Lathrops begrepp de heliga tingens dialog används för att argumentera för att det är relevant att inom empirisk ecklesiologi använda en metod som är baserad på narrativ ur evangelierna. Resultaten från konferensen visar att metoden kan bidra till konstruktiva och kritiska reflektioner kring de teologiska utmaningar som Svenska kyrkan står inför. Den ecklesiologiska ansatsen diskuteras också i relation till teologisk aktionsforskning och teorier kring studier av sociala praktiker som I artikeln tolkas och analyseras observationer och intervjumaterial från Glommersträsk i Arvidsjaur församling. Materialet ingår i ett vidare forskningsprojekt kring Svenska kyrkan i glesbygd. Forskningen kan beskrivas som empirisk ecklesiologi, det vill säga ett teologiskt studium av kyrkan så som den konkret framträder i olika sammanhang. Forskningsansatsen bygger på att skapa täta beskrivningar av dessa sammanhang genom deltagande och närvarande observationer, intervjuer och insamling av tryckt och skrivet källmaterial. I materialet från Glommersträsk söker författaren efter röster och perspektiv, som i dialog med egna tolkningar, kan bidra till en djupare förståelse för hur kyrkan framträder i ett lokalt sammanhang och därmed också forma en användbar tankefigur för reflektioner kring kyrkans uppdrag. I artikeln argumenteras för att kyrkan, snarare än en idéburen organisation, bör förstås som en relations- och uppenbarelseburen organisation. Mer info: Jonas.Idestrom@svenskakyrkan.se Cristina Grenholm, Att ta fundamentalismen på allvar, recension av Hallonsten, Gösta. Orden och erfarenheten: Teologiska reflektioner om hur Gud ger sig till känna (Lund: Arcus 2012) i Signum nr , s

6 Gösta Hallonsten vill visa vad som är alternativet till kristen fundamentalism och relativism i vår tid. I teologin kan vi inte välja mellan ord och erfarenhet, mellan uppenbarelse och liv, utan behöver ha med båda. Därför behöver vi en reflekterande tro. I recensionen berörs bland annat att det i den allmänna debatten sällan görs skillnad mellan fundamentalism och annan religion. Att värna den reflekterande tron är därför angeläget. TEOLOGI, POLITIK OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER konflikter blir här kompletterad med erfarenheter av motsatsen religion kan både inspirera till och organisera insatser för konfliktlösning utan våld. Frågan är under vilka omständigheter religion används på det ena eller andra sättet? Kanske det till och med kan vara så, att ju mer vi vet om hur religion kan inspirera till våld och konflikt, desto mer förstår vi också hur detta ska bemötas. Som två sidor av samma mynt framstår religionens olika roller som på en gång nära förknippade men med en komplex relation mellan religionens inre väsen och dess synliga uttryck. Denna till synes dubbelbottnade relation mellan religion och väpnad konflikt är en utmaning för var och en som på ett djupare sätt försöker tränga in i problematiken. I den här antologin behandlas såväl fundamentalistiska som politiskt radikala trosuttryck, hämtade från olika religioner samtidigt vid sidan om kapitel om hur våldet, i en viss konflikt, kunde få överhanden eller hur religion kan vara den konfliktöverbryggande basen för fredsarbete. I ett avslutande kapitel diskuteras hur religioner kan identifieras utifrån deras sätt att förhålla sig till sin omgivning. I boken medverkar R. Scott Appleby, Göran Gunner, Mariyahl Hoole, Mark Juergensmeyer, Anne Kubai, Kjell-Åke Nordquist, Jehan Perera, Jennifer Schirmer, Nari Senanayake and Maria Småberg. Kjell-Åke Nordquist (red.), Gods and Arms. On Religion and Armed Conflict. [Church of Sweden Research Series 6] (Eugene, OR: Pickwick Publications Antologin Gods and Arms. On religion and Armed Conflict behandlar den komplicerade relation som finns mellan religion och samhällskonflikter. Den dominerande bilden av religion som inspiration till våld och Mer info: kjell-ake.nordquist@ths.se Göran Gunner, Apocalyptic Speculations and the War of Armageddon i Kjell-Åke Nordquist (red.), Gods and Arms. On Religion and Armed Conflict. [Church of Sweden Research Series 6] (Eugene OR: Pickwick Publications 2013), s I kapitlet tar författaren en utgångspunkt i den populära bok- och videoserien Kvarlämnad

7 (Left Behind) och särskilt de dataspel som tränar spelaren att stå på Guds sida i den tänkta slutliga kampen mellan gott (vedermödans styrka) och ont (de fredsbevarande styrkorna). I kapitlet diskuteras skärningspunkten mellan fiction och tänkta bibliska sanningar. Frågan ställs om Kvarlämnad och liknande tankegångar inom inte minst amerikansk fundamentalistisk teologi är ett led i att fostra unga kristna till politiskt handlande där man aktivt ska vara redo att gripa in på Guds sida också med militära aktioner. Mer info: goran.gunner@svenskakyrkan.se Ida Ohlsson Al Fakir, Svenska kyrkans förhållande till romer och resande ca (Uppsala: Svenska kyrkan 2013), 66 s. Utgångspunkten för forskningsrapporten är frågan om vad Svenska kyrkan gjort för eller mot romer och resande under första halvan av 1900-talet? Hur har man agerat på lokal, regional respektive nationell nivå? Tog man ställning, och hur yttrade detta sig i så fall? I undersökningen, initierad av forskningsenheten i januari 2013, diskuteras kyrkans förhållande till den nationella minoritetsgruppen romer. Frågorna som ställs är konkreta, men svaren inte alltid enkla och entydiga. Kyrkans historiska roll i samhället är komplex. I egenskap av statens förlängda arm i lokalsamhället, samt genom dess traditionstyngda uppgifter i de sociala verksamheterna, har Svenska kyrkan under århundraden suttit på både makten och ansvaret att övervaka och reglera befolkningens förehavanden och rörelser. Detta har fått stora konsekvenser, framför allt för personer och grupper som inte följt gängse normer. Rapporten försöker balansera dessa två aspekter, å ena sidan Svenska kyrkans komplexa roll och å andra sidan dess obönhörligt konkreta konsekvenser för individen, genom noggrann kontextualisering i tid och rum. Det är viktigt att lyfta fram kyrkans faktiska inflytande över romers och resandes vardag och möjligheter, samtidigt som den historiska förståelsen och förklaringen strävar efter att komplicera snarare än att förenkla bilden av det förflutna. Göran Gunner, Human Rights as a Western Concept? Churches together for Human Rights 7-8 March 2013, Helsinki, Finland, 8 s. [Nätpublikation tillgänglig på: sc/human_rights/helsinki2013/helsinki_ Gunner.pdf] Artikeln baseras på en föreläsning i samband med konsultationen Churches Together for Human Rights i Helsingfors. Författaren diskuterar föreställningen om att mänskliga rättigheter är ett västerländskt koncept. Röster hävdar att så skulle vara fallet och författaren hävdar att detta kan vara insatt i ett sammanhang för att behålla makt, dölja egna överträdelser av mänskliga rättigheter

8 eller i frågor där kvinnans rättigheter är inblandad. Trots detta kan i dag hävdas att mänskliga rättigheter är ett internationellt erkänt verktyg för att främja mänsklig värdighet och allas lika rätt. Mer info: goran.gunner@svenskakyrkan.se RELIGION I DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET Urban Claesson & Cristina Grenholm, Helighet, förakt och samförstånd i Kurage #8. Toleransens gränser. Idétidskrift för det civila samhället (2013), s I denna text resonerar Cristina Grenholm och Urban Claesson om religion, sekularitet och toleransens gränser i det samtida civila samhället. De argumenterar för att det är möjligt att nå det gemensamma i det offentliga samtalet, i stället för att hävda förakt och intolerans i form av heliga sanningars diktatur i religiös eller sekulär form. Som kristen är det möjligt söka minsta gemensamma nämnare med andra utan att förutsätta andras gudstro. Trons monoteism kan översättas till ett språk av sekulär universalism, som exempelvis mänskliga rättigheter. utgör en konstruktiv resurs i det svenska civila samhället., Urban.Claesson@svenskakyrkan.se Elisabeth Gerle, From Homogeneous Nations to Pluralism and Global Spheres of Solidarity" i Dialog: A Journal of Theology, Vol 52, Number 4, Winter, 2013, December, s [Nätpublikation tillgänglig på: onlinelibrarytps.asp?doi= /dial &ArticleID= ] I denna ledarartikel i den teologiska tidskriften Dialog, resonerar Gerle om nya utmaningar för de lutherska nationalkyrkorna i Norden som länge verkat inom enhetssamhällen. Där har de varit en del av majoritetskulturen och haft nära relationer till överheten. Idag visar en global värld och migration att nationella och religiösa gränser blivit alltmer porösa. Istället för att sträva efter tydliga nationella eller religiöst avgränsade enheter argumenterar Gerle för generositet. Hon hävdar att Luthers tankar om olika löftessfärer, som hon kallar de olika stånden, idag bör förstås i ett globalt sammanhang där solidaritet och interdependens betonas. På samma sätt menar författarna att även sekulära företrädare borde vara beredda att kommunicera sina ambitioner i relation till religiösa och teologiska traditioner. Såväl religiös som sekulär fundamentalism kan enligt författarna ses som en reaktion mot utmaningen att översätta. Dess företrädare vill inte erkänna det civila samhällets kommunikativa ansvar. Författarna lyfter fram den faktiska kompetens som sedan länge finns i Svenska kyrkan av att översätta mellan religiöst och sekulärt språk, och att denna

9 HISTORISKA PERSPEKTIV Boken har tidigare publicerats på svenska: Folkmordet på armenier sett med svenska ögon. (2012). Mer info: Karin Sarja, Andens framfart i Jättendal. Rikedomar i Arkiv Gävleborg i Kim Groop och Birgitta Sarelin (red.), Historiska perspektiv på kyrka och väckelse. Festskrift till Ingvar Dahlbacka på 60-årsdagen. Finska kyrkohistoriska samfundets handlingar 224 (Helsingfors: Finska kyrkohistoriska samfundet (Suomen kirkkohistoriallinen seura) 2013), s Göran Gunner, Genocide of Armenians Through Swedish Eyes. (Yerevan: The Armenian Genocide Museum-institute 2013), 370 s. Samtida svenska diplomater, missionärer, resenärer, politiker och författare har lämnat uppgifter om vad som hände under folkmordet på armenier liksom under massakrerna och om arbetet med att rädda överlevande. En svensk militärattaché talade om förintandet av den armeniska nationen och en missionär beskrev det som ett försök att utrota en hel nation. Sven Hedin skrev om förskräckliga grymheter och Hjalmar Branting använde ordet folkmord. I det svenska material som presenteras i denna bok finns detaljerade vittnesmål om förskräckande grymheter och mördande. Oerhörda lidanden under väl organiserade deportationer och massakrer beskrevs, men det gjordes också omskrivningar till att istället tala om folkomflyttningar. Sammantaget ger boken en tydlig bild av det folkmord som drabbade armenierna och andra kristna minoriteter i det dåvarande ottomanska imperiet. Förord av ärkebiskop Anders Wejryd. Andens vind blåste in över delar av Hälsingland i början av 1900-talet. Dess följdverkningar gav upphov till turbulens i Jättendal, beläget i Nordanstigs kommun i nordöstra Hälsingland. Under åren rapporterades om förhållanden som inte var som de skulle i Jättendals baptistförsamling. Det fanns hot om splittring i församlingen till följd av att vissa drogs med i den nya rörelsen (som pingstväckelsen kallades vid denna tid) där man upplevde kraftiga fläktar av Guds ande. Församlingsledningen var orolig och begärde hjälp från distriktsföreningen i Hälsingland. Det gällde att hålla samman församlingen i en tid då väckelse med tungomålstalande spreds i och runt Jättendal. Andens framfart var också föremål för rapportering i närliggande stads dagstidning. Nyhetsnotiser och längre, bekymrade analyser återkom i Hudiksvallsposten Vad hände i Jättendal och vad skrevs i dagspressen? Det är frågor som behandlas i artikeln. Det är utifrån ett material i Arkiv Gävleborg, ett folkrörelsearkiv i Gävle som rymmer källmaterial från frikyrkor och andra folkrörelser i Gävleborgs län, som historien om Jättendal träder fram: om tungomålstalande, väckelse och hotande församlingssplittring, nyfikna folkskaror och förskräckta kritiker. Artikeln lägger en ny pusselbit till kunskapen om väckelserörelser i Sverige under tidigt 1900-tal. Det är en fallstudie som vill inspirera till fortsatt forskning i arkivens rikedomar.

10 Mer info: Urban Claesson, Demokrati och identitet i dansk och svensk folkkyrka två olika historier i Kritisk forum for praktisk teologi. 2013:131. (Köpenhamn: Anis bokförlag 2013), s Urban Claesson, Sverige landet uden en Grundtvig. En kirkehistorisk sammenligning mellem Danmark og Sverige i O. Korsgaard och M. Schelde, (red.), Samfundsbyggeren. Artikler om Grundtvigs samfundstænkning. (Köpenhamn: Anis bokförlag 2013), s Claesson visar i sina två ovanstående artiklar hur Danmark och Sverige fick två olika, men ändå likartade folkkyrkor. Med utgångspunkt i Grundvig och hans roll i danskt nationsbygge tydliggörs den kyrkohistoriska utvecklingen i Sverige. I Danmark kunde demokratiska folkrörelser med stöd av Grundtvigs teologi etablera sig inom folkkyrkan under 1800-talet. I denna rymliga folkkyrka kunde det danska folket därför etablera sig som ett subjekt. I Sverige trädde det aldrig fram någon person med en roll som motsvarande den som Grundtvig fick i Danmark. Här tilläts varken fritt val av territorialförsamling eller rätt att skapa fria valmenigheter inom kyrkan. I Sverige etablerades sig de stora folkrörelserna därför utanför kyrkan. Sverige fick exempelvis många fler frikyrkor jämfört med Danmark. När folkkyrkobegreppet aktualiserades på allvar i Sverige efter år 1900, blev termen därför snarare ett uttryck för att folket borde återerövras av och åt kyrkan. I svensk folkkyrkoteologi har folket därför ofta formulerats som ett objekt, där präst och anställda samtidigt fått utgöra kyrkans subjekt. Urban.Claesson@svenskakyrkan.se Urban Claesson, Gruvsamhället vid Stora Kopparberget som kyrklig utmaning. Faluprästen Olof Ekman ( ) som föregångare för svensk pietism i Inga Lena Ångström och Bo. G. Jansson (red.), Fornstora dagar. En antologi med texter om Falun, Stora Kopparberget och Sveriges Stormaktstid. Högskolan Dalarna. Rapport 2012:1 (Falun: Högskolan Dalarna 2013), s Urban Claesson, The Copper Mining Town of Falun as a Challenge for the Church : A Key for a New Mentality? i Bo G. Jansson (red.), The Significance of World Heritage: Origins, Management, Consequences The Future of the World Heritage Convention in a Nordic Perspective Papers Presented at Two Conferences in Falun (Sweden) 2010 and in Vasa (Finland) Dalarna University WHILD Report nr. 2013:1 (Falun: Högskolan Dalarna 2013), s [Nätpublikation tillgänglig på: ] I dessa två texter presenteras resultat från ett forskningsprojekt som finansierats av Riksbankens jubileumsfond. Projektet innebär nya perspektiv på den tidigaste svenska pietismen. Äldre forskning har ofta fokuserat på pietismen med sina konventiklar som en sorts alternativ rörelse. Här betonas stället strömningens tidiga roll som integrerande kraft och hur den kom att bilda program för att möta de utmaningar som hängde samman med det nya lönearbete och de mer opersonliga relationer som präglade kopparbrytningen i Falun under sent 1600-tal. En mer individcentrerad och innerlig fromhet lanserades när sociala relationer blev alltmer kyliga och kontraktsbundna. Denna fromhetsriktning förebådade den moderna tidens nya individualism. Projektet fokuserar på hur kyrkoherde Olof Ekman ( )

11 verkade efter ett pastoralt program som influerats av den tidigaste tyska pietismen, men som anpassats till svenska förhållanden. samhällsorganisatoriska och teologiska förändringar med varandra, och har även framgångsrikt bedrivit tankeväckande komparativ forskning inom nordisk historieforskning. Claesson artikel lyfter fram Janssons roll i svensk kyrkohistorisk forskning, och antologin som helhet innehåller många intressanta artiklar om exempelvis nationsbyggen, seminariekulturer, historiska jämförelser och folkbildning. Urban.Claesson@svenskakyrkan.se DEBATT Cristina Grenholm, Att legalisera dödshjälp innebär stora risker, DN.se, [Nätpublikation tillgänglig på: Urban Claesson, Kyrkohistorikern i H. Edgren, L.M. Andersson, U Claesson och B.G. Hall (red.), Nationen så in i Norden. Festskrift till Torkel Jansson. (Skellefteå: Artos & Norma bokförlag 2013), s Urban Claesson, (medred.), Nationen så in i Norden. Festskrift till Torkel Jansson. (Skellefteå: Artos & Norma bokförlag 2013), 275 s.. Professor Torkel Janssons forskning om nationalism och nya organisationsformer under 1800-talet har haft och har alltjämt stor betydelse för svensk kyrkohistorisk forskning, särskilt vad gäller studiet av väckelser och folkkyrkoteologier. Jansson har på inspirerande sätt vågat koppla samman Artikeln bemöter Wayne Sumners och Torbjörn Tännsjös artikel på DN debatt där de uttrycker att de vill ha kvar den verkställande makten över sitt liv, vilket också innebär att ha makten över sitt döende. Författaren hävdar att legalisering av aktiv dödshjälp innebär stora risker, till exempel för att människor ska vara rädda för att bli till belastning för samhället eller anhöriga. Vi behöver prata om döendet. Svenska kyrkan är ett sammanhang där sådana samtal kan föras öppet och offentligt eller förtroligt och personligt. Cristina Grenholm, Gudsprat och liv i Kyrkans tidning, I artikeln problematiseras uppfattningen att lösningen på kyrkans kris är en fördjupad reflektion över hennes egen identitet. Sådan reflektion behövs, men är inte tillräcklig. Det

12 som saknas är samtal om tron, som alla inbjuds att delta i. POPULÄR TEOLOGI Elisabeth Gerle, Utanför Paradiset. Hjälp till självhjälp viktigast för de utsatta i Sydsvenska dagbladet, [Nätpublikation tillgänglig på: nojen/utanfor-paradiset-hjalp-tillsjalvhjalp-viktigast-for-de-utsatta/] I denna krönika beskrivs utbildningen för att utbilda Mentor mothers i Addis Abeba som ett sätt att ge hjälp till självhjälp. Kan då livet bli perfekt? Nej, men bättre, menar Gerle och refererar till Eva-Lotta Granténs bok Utanför Paradiset, Verbum 2012, som var den första i serien böcker från forskningsprojektet. Luthersk teologi och etik i ett efterkristet samhälle. Mer info: Elisabeth.Gerle@svenskakyrkan.se Cristina Grenholm, Tron kämpar ofta fel kamp Eftertanke Andra i fastan i Kyrkans tidning, Temat för söndagen är Den kämpande tron och texterna handlar om hur svårt det är att hitta rätt i den kampen och om hur Gud ger oss möjlighet att ständigt börja om. en uppmaning att sätta igång och ett löfte om att Gud är med på vägen. Varken för Mose som ska befria sitt folk eller för oss som fått uppdraget att göra alla folk till lärjungar, är det vägen som är målet. Men det är bara längs vägen som målet kan förverkligas, åtminstone till någon del. Cristina Grenholm, Vi delar samma liv Eftertanke 14:e efter Trefaldighet i Kyrkans tidning, Veckans tema, enheten i Kristus, missförstås ofta som en enhet inom eller möjligen mellan kyrkorna, men bör förstås som hela mänsklighetens grundläggande enhet. Cristina Grenholm, Var olika!, Ekumenikbloggen, [Nätpublikation tillgänglig på: /11/20/var-olika/] Studenter gillar att vara olika, men kyrkfolk vill helst vara lika. Uppdraget är dock att samverka med våra olikheter. Därför bör vi i ekumeniska sammanhang inte alltid snabbt söka det vi är överens om, utan låta olikheterna komma till uttryck, samtidigt som vi håller visionen av att vi är en enhet levande. Cristina Grenholm, Gå ut i livet Eftertanke Heliga trefaldighets dag i Kyrkans tidning, Texten handlar om att Gud ger uppdrag som aldrig verkar kunna slutföras. Allt som finns är

13 FORSKNING FÖR KYRKAN Serieredaktör: Anne-Louise Eriksson 1. Cecilia Wejryd, Svenska kyrkans syföreningar Stockholm: Verbum Björn Ryman et al., Nordic folk churches: a contemporary church history. Grand Rapids, Mich.: Eerdmans Göran Gunner (red.), På spaning från Svenska kyrkans forskardagar Stockholm: Verbum Charlotte Engel, Svenska kyrkans sociala arbete för vem och varför? En religionssociologisk studie av ett diakonalt dilemma. Sköndalsinstitutets skriftserie 26, Göran Gunner (red.), Människa är ditt namn om mänskliga rättigheter, mänsklig värdighet och teologi. Stockholm: Verbum Kajsa Ahlstrand och Göran Gunner (red.), Guds närmaste stad? En studie om religionernas betydelse i ett svenskt samhälle i början av 2000-talet. Stockholm: Verbum Elisabeth Gerle (red.), Luther som utmaning Om frihet och ansvar. Stockholm: Verbum Anne-Louise Eriksson (red.), På spaning från Svenska kyrkans forskardagar Stockholm: Verbum Hanna Stenström (red.), Allvarligt talat. Om predikan. Stockholm: Verbum Elisabeth Gerle, Farlig förenkling. Om religion och politik utifrån Sverigedemokraterna och Humanisterna. Nora: Nya Doxa Hanna Stenström (red.), På spaning från Svenska kyrkans forskardagar Stockholm: Verbum Ninna Edgardh, Gudstjänst i tiden. Gudstjänstliv i Svenska kyrkan Lund: Arcus Niclas Blåder (red.), Och han tog dem i famnen Texter om barn i kyrka och teologi. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsenhet Mikael Larsson, I begynnelsen var barnet. En läsning av 1 och 2 Mosebok. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsenhet Arne Fritzson, Omvänd dig och bli som ett barn och lägg bort det barnsliga. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsenhet Niclas Blåder, Barnen i Svenska kyrkan. Teologiska reflektioner om en kyrklig praktik. Stockholm: Verbum Göran Gunner, Folkmordet på armenier sett med svenska ögon. Skellefteå: Artos & Norma Anne-Louise Eriksson, Att predika en tradition. Om tro och teologisk literacy. Lund: Arcus Jan Eckerdal, Folkkyrkans kropp: Einar Billings ecklesiologi i postsekulär belysning. Skellefteå: Artos & Norma Eva-Lotta Grantén, Utanför paradiset. Arvsyndsläran i nutida luthersk teologi och etik. Stockholm: Verbum Hanna Stenström (red.), Religionens offentlighet. Om religionens plats i samhället. Skellefteå: Artos & Norma bokförlag 2013 Church of Sweden Research series Serieredaktör: Göran Gunner 1. Göran Gunner (red.), Vulnerability, Churches and HIV (2009) 2. Göran Gunner (red.), Non-Muslims in Muslim Majority Societies With Focus on the Middle East and Pakistan (2009) 3. Jonas Ideström (red.), For the Sake of the World Swedish Ecclesiology in Dialogue with William T. Cavanaugh (2010) 4. Göran Gunner och Kjell-Åke Nordqvist, An Unlikely Dilemma Constructing a Partnership between Human Rights and Peace-Building (2011) 5. Anne-Louise Eriksson, Göran Gunner & Niclas Blåder (red.), Exploring a Heritage Evangelical Lutheran Churches in the North (2012) 6. Kjell-Åke Nordquist (red.), Gods and Arms. On Religion and Armed Conflict (2013) 7. Harald Hegstad, The Real Church. An Ecclesiology of the Visible (2013)